Ivar Lo- Johansson. Eesti-Rootsi Ühingu Teataja Estnisk-Svenska Föreningens Nyheter. November November 2001 Nr. 11. Eesti-Rootsi Ühing

Transkript

1 Eesti-Rootsi Ühing Estnisk-Svenska Föreningen Eesti-Rootsi Ühingu Teataja Estnisk-Svenska Föreningens Nyheter November November 2001 Nr. 11 Ivar Lo- Johansson Om jag såg på det jag skrivit urskilde jag ett mönster. Det hade rört sig om frihet. Först hade det varit hur jag som ung försökt komma loss. Jag bar fortfarande märken av den fäktningen. Det jag skrivit om statarna, om ungdomarna, åldringarna, zigenarna hade handlat om friheten. Jag visste att de få yttre mål som uppnåtts kunde smulas sönder över en natt. Men känslan av frihet i människornas bröst skulle kanske stanna och den skulle födas pånytt av varje ny generation? Frihet (1985) Jag ville inte tro att det fanns ett öde, utan att mänskorna själva skapade sin värld. Min socialism var inte politisk. Det var istället socialismens psykiska och moraliska värdeegenskaper, dess etik jag hyllade. Och först i den gränslösa gemenskapens värld trodde jag mig kunna realisera dem." Socialisten (1958) Foto aastast

2 Ivar Lo-Johansson Ivar Lo-Johansson sündis 23. veebruaril 1901 Södertörnil Ösmo kandis (Stockholmist lõunasse). Nii tema vanemad kui ka kogu suguvõsa olid moonakad (statare). Peale rahvakooli lõpetamist pidas ta mitmeid ameteid nagu põllutööline, puuraiuja, kirjakandja, müürsepp ja ajakirjanik. Kuulates metsade muusikat kirjutas ta oma esimesed, romantilised luuletused õppis ta töö kõrval rahvaülikoolis. Olles sageli ilma tööta, otsustas ta proovida õnne ka välismaal reisis Lo- Johansson 40 krooni taskus Prantsusmaale. Juhutööd nõudepesemine, sulaseamet maal võimaldasid läbi ajada. Et teenida lisaraha, saatis ta aeg-ajalt Rootsi ajalehtedele oma reisikirjeldusi, mis aastal ilmusid ka omaette raamatuna Vagabondliv i Frankrike. Raamat ilmus rohkete trükivigadega, kuna autor oli uskunud, et ta ise ei pea korrektuuri pärast muret tundma. Peale Prantsusmaad reisis Lo-Johansson veel Saksamaal, Itaalias, Hispaanias, Inglismaal ja Ungaris nagu ta väljendas eesmärgiga kirjutada tööliste elust kõikides maailma maades. Reisidest ilmus kokku kuus raamatut, kus lausa teadusliku täpsusega (on toodud arvandmeid, vaadeldud tagasi paikkondade ajalukku) uuritakse elu töölise mätta otsast. Reisidelt naasnuna, avaldab Lo-Johansson aastal 1931 luulekogu Ur klyvnadens tid ja 1932 esikromaani Måna är död (kirjutatud Prantsusmaal) aastal algab romaaniga Godnatt, jord kirjaniku elus nn. statarepoken ( ). Romaanis jutustab autor oma lapsepõlvest ja moonakate elust Rootsis. Godnatt, jord toob Lo- Johanssonile avalikkuse tunnustuse kirjanikuna aastal ilmub romaan Bara en mor, mida paljud peavad Lo-Johanssoni parimaks ja mida on enim tõlgitud teistesse keeltesse. Arvustajad on leidnud, et kirjanik on avanud peategelase Rya-Rya kaudu siin oma enese hinge: svällande sensualismen, upplevelsestyrkan och hals-starrigheten. Suuresti tänu ka Ivar Lo-Johanssoni maaelukorralduse ebaõiglust lagedale toovatele teostele likvideeritakse Rootsis aastal põllumajanduses feodalism (statsystemet) ja töölised saavad õiguse teha tööandjatega kollektiiv-leping teeb Gösta Cederlund filmi romaanist Kungsgatan ja 1949 Alf Sjöberg romaanist Bara en mor on kirjaniku loomeelus periood "En proletärförfattares självbiografi", mil ilmub rida omaeluloolisi teoseid saab Lo-Johansson Raamatuloterii suure auhinna, nn. "lilla Nobelpriset" 1960 Blå Jungfrun juhatab sisse seeria nn. elu vaatlevaid romaane (livsåskådningsromaner) seab Rootsi maatööliste liit (Svenska lantarbetareförbundet) sisse Ivar Lo-Johanssoni nimelise stipendiumi kroonitakse Lo-Johansson Uppsala ülikoolis filosoofia audoktoriks kirjutab Lo-Johansson neli mälestusraamatut ja 1988 kirjandusliku testamendi Till en författare, milles pöördub noorte ja tulevaste kirjanike poole (vt. tsitaati Lo-Johansson oli produktiivne kirjanik pika elu jooksul ilmus temalt kokku 46 raamatut, lisaks kaks posthuumselt. Ta oli kodus nii traktoritest kirjutades kui ka aristokraatia mõttelaadi analüüsis. Lo-Johansson on kogu rahva kirjanik, kelle teoseid loevad nii lihtinimesed kui kõrgem seltskond. Tema teoseid on tõlgitud kolmekümnesse võõrkeelde aastal kiviraidurina Rouenis Prantsusmaal (Normandias, Pariisist loodesse) 2 Olles pea samaealine 20. sajandiga, on Ivar Lo- Johansson oma loomingus indentifitseerunud selle suurte sotsiaalsete ja kultuuriliste muutuste sajandiga. Ta samavõrra rikkalik looming peegeldab Rootsi vastuolulist liikumist maalt linna, agraarmajanduselt

3 tööstusühiskonda, vaesest Rootsist (fattigsverige) heaoluriigiks. Ivar Lo-Johansson võitles üha kompromissitult nii sotsiaalse õigluse kui ka kunsti ja elu kauniduse eest. Kirjaniku pärand ühendab endas rahvakultuuri ja rahvaliikumise idedaali paremikku ning meie ajal, mil need väärtused ei ole enam iseenesestmõistetavad, on seda enam põhjust mäletada Ivar Lo d. Ivar-Lo sällskapet moodustati pea pärast kirjaniku surma aastal. Selts näeb oma põhieesmärgiks algatada ja edasi viia uurimistööd ja huvi Ivar Lo-Johanssoni tööde vastu, laiemalt aga kirjandusliku realismi ja tööliskirjanduse vastu üldse. Aastast 1992 hoiab selts Ivar Lo-Johanssoni kirjanikukorterit-muuseumi Stockholmis Bastugatan 21 (Södermalmil Riddarfjärdeni ääres), kus kirjanik elas aastast 1932 alates. Selts annab välja ka ajalehte Ivar Lo-bladet (ISSN ). Rootsi omaaegsest moonakamiljööst saab parima ettekujutluse Skansenil Statarstugan is, mille Lo- Johanson aastal 1968 sisse õnnistas (vt. foto all). Eesti keeles leidsin vaid kaks Ivar Lo-Johanssoni raamatut: Ainult ema, tõlkinud H. Laane, illustreerinud Asta Vender, 1969; ja Vili valmib nüüd Dakotas (jutustused), tõlkinud A. Ravel, 1959 kuid küllalt esindusliku valimiku rootsikeelseid raamatuid Tartu Ülikooli ja Rahvusraamatukogus. Arvutivõrgu kasutajatele on otseteeks Ivar Lo- Johanssoni mälestuse ja kirjandusliku pärandi juurde aadress Lehekülgedel liv och verk saab aastanumbritele klõpsates näha hea kvaliteediga pilte nii kirjanikust kui ka Rootsi tolleaegsest miljööst, mis meenutab nii väga minu noorusaegset 50-aastate eesti küla. AK 3

4 Hemväg Hur skönt att mot natt och förisande vind få trampa en hemväg, fast foten är öm, ich veta att snart får jag slänga mig in och sjunka i dådlös dröm. Hur sällsamt att tänka: en gång när allt liv blir ovanskligt svårt och jag rår icke mer få stnna och sjunka i läkande ro, i tystnad bland grus och ler. Jag bränner Jag bränner papper, mera än jag skriver, och år av ungdom brinner upp. Jag lever allas liv. Mitt liv fördriver. Jag bränner mera än jag brinner upp. Om kärleken Känner du ensamheten som mina kläder sprider? Alla mina älskades andedräkt däri. Gyllengula står Sörmlands fält, flimmerhet vägen glider in bland Dödens backar och stannar däri. Känner du kärlekshettan, den all min andning förrådde, kärlek till löv och människor, till bastan och saven däri? Vissna åkrarna väntar. Allting till slut jag nådde, hasselns och ekarnas jord. Jag växer däri. Höstmelodi Se, skogarna mörkna därhemma jas sitter i syner och ser Nu går hardrevets sång över Velända malm nu går skottet vid åbrinkens ler Jag ser hundarna sno jag ser kvivarnas stål och jag drömmer jag svarar på jaktspråkets mål till dess solen går brinnande ner. Nu gulna väl skogarna hemma, nu rasslar väl Vedasjöns vass? Säj, nu skriker väl lommen vid Håltjärnens strand medan räven går svulten på pass? Och nu digna väl rönnarna röda som blod under fullmogna bär i sin höstiga stod invid Tornbergets gråa terrass! Min ande förbrinner av längtan att se dig som förr jag har gjort uti höstskrudens höghet, du Utsloga myr, där du prålar vid obygdens port. Du har varit en gårdvar i långliga år som har vaktat de vidder, där vildmarken rår och ditt villsamma land ligger stort. Nu gunga väl sviktande spångar för jägare, liten och vig. Han tar arv i mitt land där min bössa sjöng högt i de sånger som fröjdade mig. Han går letande böjd, där nydd älgtravet gått han skall hetsa sin hund han skall följa den brått kanske slakta vid Hästkärja stig! Snart frysa väl Håxbergens dammar snart stum ligger Rocklösaån. Då skall Vedasjön bygga sin brygga av is ifrån västan och nordan ifrån. Och till höststormens takt, där den råmande går skola skogarna sjunga som år efter år de ha sjungit i höstarnas dån. (Ivar Lo-Juhanssoni luuletusi aastatest ) 4

5 Tove Jansson aastal valmis esimene trolliraamat Småtrollen och den stora översvämning, kuid see pidi ootama sõja, mis oli hävitanud maailmast värvikuse, lõppemist aastal otsis Tove Jansson käsikirja uuesti välja, joonistas sellele illustratsioonid ning viis kirjastusse. Laiemat tähelepanu äratas aga alles järgmine raamat Trollkarlens hat (1948) ja ehk veelgi enam koomiksitesari muumidest inglise ajalehes Evening News alates Oma kodumaal ei oldud Janssoni lomingust tollal eriti huvitatud tema raamatuid tõlgiti soome keelde vähem kui inglise keelde; Helsingi ülikoolis ei läinud 50-ndail aastail läbi muumiraamatute-aineline väitekirjateema, kuna muumid olevat haihtuva ilmiö. Ajalugu on näidanud vastupidist muumid on kogenud haruldase poolehoiu üle kogu maailma ja eriti soomlased on uhked oma kirjanikule. Püüan anda lastele ja samas ehk ka enesele ehtsalt põnevaid lugusid, mis lõpevad õnnelikult. Tahan rõõmustada lapsi, kuna usun, et neil on õigus olla rõõmus (Pentti Nuortimo intervjuust aastal 1991). 27. juunil 2001 lahkus tunnetuim ja armastatuim soomerootsi kirjanik Tove Marika Jansson. Tove Jansson kasvas üles kunstnikeperekonnas Helsingis. Ta ema oli graafik-raamatuillustraator Signe Hammarsten-Jansson ja isa skulptor Viktor Jansson. Vendadesr Per Olov hakkas fotograafiks ja Lars kirjanikuks. Tove Jansson on hiljem maininud, et vaevalt oleks ta omi teoseid loonud, kui ta lapsepõli ei oleks olnud nii õnnelik. See oli segu turvalisusest ja seiklustest ( både trygghet och äventyr, en bohemisk miljö ). Tove õppis kunsti Stockholmis, Helsingis ja Pariisis. Esimene muumitroll ilmus paberile 30-ndate aastate algul seoses ühe laste vahelise tüliga. Tove meenutas hiljem, et ta püüdis kiusu pärast joonistada nii inetu eluka kui vähegi osakas. 5 Muumilugude soosingut on seletatud küll idüllilise saaremiljööga, küll selle kodususega, kus ühenduvad tasakaalustatult seiklus ja turvalisus. On apelleeritud ka muumimaailma matriarhaarsusele. Teisi arvutajaid on paelunud muumide armastusfilosoofia, kuhu kuulub ääretult palju hoolivust ja vabadust, ning muumide joustava perhe- ja kotimallinsa, jonka seinät ovat leveällä. Tove Jansson ei tahtnud ise oma loomingut kommenteerida ning avalikkuse tähelepanu oli talle piinav. Ta elas oma elu lähedaste sõprade keskel, keeldudes pea kõikidest intervjuudest, TV-esinemistest ja kohtumistest oma austajatega. Tove Janssoni teosed (Finnzine 2/01; Muumiraamatud Småtrollen och den stora översvämning, Söderström & co 1945 Kometjakten, Söderström & co 1946 Trollkarlens hat, Schildts 1948 Muminpappans bravader, Schildts 1950; Muminpappans memoarer (bearb. uppl.) 1968 Farlig Midsommar, Schildts 1954 Trollvinter, Schildts 1957 Det osynliga barnet och andra berättelser, Schildts 1962 Pappan och havet, Schildts 1965 Sent i november, Schildts 1970 Pildiraamatud Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och Lilla My, Schildts 1952 Vem ska trösta knyttet? Schildts 1960 Den farliga resan, Schildts 1977 Skurken i Muminhuset, Schildts 1980 Visor från Mumindalen 1993 Skämttecknaren Tove Jansson 1995 Muud Vi, Schildts 1965 Bildhuggarens dotter, Schildts 1968 (autobiograafiline) Lyssnerskan, Schildts 1971

6 Sommarboken, Schildts 1972 Solstaden, Schildts 1974 Dockskåpet och andra berättelser, Schildts 1978 Det ärliga bedragaren, Schildts 1981 Stenåkern, Schildts 1984 Resa med lätt bagage, Schildts 1987 Rent spel, Schildts 1989 Brev från Klara och andra berättelser, Schildts 1991 Anteckningar grån en ö, Schildts 1996 (koos Tuulikki Pietilä ga) Meddelande, Schildts 1998 Raamatuid Tove Janssonist Glyn W Jones, Tove Jansson 1984 (Twayne's world authors series 716) Vägen från Mumindalen 1984 (övers. från engelska Thomas Warburton) Boel Westin, Familjen i dalen. Tove Janssons muminvärld (With English Summary The Family in the Valley. The Moomin world of Tove Jansson) Tordis Örjasaeter, Möte med Tove Jansson 1986 (övers. från norska av Lars Bäckström) Juhani Tolvanen: Muumisisarukset. Muumipeikkosarjakuvan tarina, WSOY 2000 Eesti keeles Hilja novembris: [jutustus lastele] /Tove Jansson; autori illustratsioonid; rootsi keelest tõlkinud Elo Raukas Muumimamma kokaraamat: [retsepte] /Sami Malila; [tõlkinud Marie Esko]; pildid: Tove Jansson. Muumitroll: jutustus /Tove Jansson; rootsi keelest tõlkinud V. Beekman; illustreerinud Tove Jansson. Trollkarlens hatt (1948) blev det egentliga genombrottet för Tove Jansson som barnboksförfattare. Den översattes snabbt till engelska och banade väg för muminböckernas internationella spridning. De har vid det här laget översatts till 34 språk: bulgariska, danska, engelska, esperanto, estniska, finska, franska, färiska, grekiska, hebreiska, holländska, isländska, italienska, japanska, katalanska, kinesiska, koreanska, lettiska, litauiska, norska, persiska, polska, portugisiska, ryska, samiska, slovakiska, slovenska, spanska, tjeckiska, tyska, ukrainska, walesiska. Tove Jansson har tilldelats många pris och utmärkelser, bland dem Svenska Dagbladets litteraturpris för barnböcker 1952, Nils Holgersson-plaketten 1953, Hans Christian Andersen-medaljen 1966, Mårbackapriset 1972, Svenska Akademiens pris 1972, Pro Finlandiamedaljen 1976, Selma Lagerlöfs litteraturpris 1993, Finlandspriset 1993, samt Svenska Akademiens Stora Pris Muumimaailm asub Edela-Soomes Naantalis ( Muumimaailma rajamise mõtet mõlgutasid kõigepealt turulased (90-ndate alguses), kuid senikaua kuni nad mõtlesid, viis Naantali neilt idee nina eest ära. Muumimaailm on külastajatele avatud iga päev klo Vaata ka jaapanlaste muumide-lehekülgi: Muumitrolli kodulehekülg: Lõpuks Mainoskatko : Suuri Muumijuhla on suomenkielinen pelillinen seikkailuromppu. Koko perheen puuharompuksi mainostettu tuote tarjoaa kohtalaisen määrän tekemistä, mutta parhaimmillaan se on innokkaan kuusivuotiaan käsissä. Pelilliset jaksot ov haku.verkkouutiset.fi Allikad: Jurki Vuori, Muumilaakson luoja oli monipuolinen taitelija, Kirjakatsaus, marraskuu 2001; Terttu Levonen, Viimeinen haastattelu, Vinkki, v. 27/ ; Vesa Kataisto, Tove Jansson , Finnzine 2001, no. 2; Muumimamma on lahkunud, SL-Õhtuleht, 30. juuni 2001; Författarinnan Tove Jansson död, SVT textsidor ; Liisi Huhtala, Muumimysteeri jatkuu, Kaleva ; Heidi Hietala, Suruliputus Muumilaaksossa, Kaleva ; Erinevad www-leheküljed. Vabandan, et tuli välja kolmekeelne tekst. Kogemata. AK Muminböckerna har dramatiserats för olika medier: teater, opera, film, radio och TV. Aktuellast är den japanska animerade TV-serien i 52 avsnitt. (90-ndate algul). F-music club kataloogis on 32-te muumivideot, milledest igaüks sisaldab kolm lugu. Jansson kirjutas ka näidendeid, kuuldemänge ja laulusõnu (sh. Höstvisa). Ta on maalinud Helsingin kaupungintalo seinafreskod ja Teuva kiriku altarimaali. Oma lemmikkirjanike austuseks illustreeris ta Lewis Carroll i Liisa ihmemaassa ja J. R. R. Tolkien i Lohikäärmevuori eli Erään hoppelin matka sinne ja takaisin,

7 Korta historier Tommy, hur många krig var Sverige inblandat i under 1600-talet? Sju. Sju? Ta dem i ordning! Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju. Ur en skoluppsats: Vattnet är mycket viktigt. Om inte vattnet fanns skulle vi inte kunna lära oss att simma och då skulle vi alla drunkna. Snälla syster, jag kan inte sova. Kan jag få en tablett? Nej, ni får vänta tills nattsyster kommer. När kommer hon då? Klockan 9. Ja, då får jag väl försöka hålla mig vaken tills dess. Det var det största hål jag sett, det största hål jag sett, det största hål jag sett, sa tandläkaren när han undersökte sin patient Usch då, sa patienten, men ni behöver väl inte upprepa det så där. Det har jag heller inte gjort, det var ekot. Doktorn gick ronden bland de nyintagna på förlossningsavdelningen. När väntas nedkomsten? frågade han vid den första sängen. Omkring den 10 juni. Och vilken tidpunkt beräknar ni här då? sa han vid grannsängen. Det blir den 10 juni skulle jag tro. Samma besked fick han salen runt. Åttonde och sista sängen passerade han med ett avfärdande: Ja, det här förstås också ett fall för den 10 juni? Nej, snälla doktorn, jag var inte med på firmafesten. Föräldrarna kommer hem från BB med trillingar, vilket får den fyraårige Olle att utbrista: Nu är det nog bäst att vi sätter i gång och ringer runt meddetsamma, för det här blir nog svårare än med kattungarna. Den lilla flickan kom gråtande till sin mamma: Mamma. Hur ska jag kunna knäppa knappen i min klänning när knappen är där bak och jag själv är där fram? Min mamma fick en fin present av pappa igår. Då blev hon så glad att hon la armen om honom och pussade honom mitt på munnen. Vad gör din mamma när hon får presenter från din pappa? Hon säger till honom att hon förlåter honom för den här gången. Det var under ransoneringens år på 1940-talet. Undervisningen i svenska pågick i Gustavsbergs småskola och fröken sa: Ta ut satsdelarna i Mor kokar kaffe! Einar fick uppdraget och svarade: Mor är subjekt, kokar är predikat och kaffe är surrogat. Ibland tror jag att du bara gifte dig med mig, Angus, därför att Uncle Archie lämnade mig Nonsens, Maggie! Jag skulle ha gift mig med dig vem som än hade lämnat dig dem. När den nästan döve och blinde gubben Johannes i Värmlands östra finnskogar fyllde 80 blev han tidigt på morgonen uppvaktad med fiolmusik av den legendariske spelmannen Leisne-Per. Johannes vaknar och tycker att han hör något, stöter sin gumma i sidan och säger: Nu får du nog flytta på dig, Kajsa, för jag tror att du ligger på katten. Vet ni att det är förbjudet att dricka kaffe under arbetet? Jodå, men vi arbetar inte när vi dricker kaffe. 7

8 ORDSPRÅK OCH TALESÄTT efterråd - Eferråd är intet råd efteråt - Efteråt är alla kloka egen - Eget beröm luktar illa - Egen lort luktar bäst - Eget lov stinker - Egen dräckt och egen ära är bättre än lånad grannlåt bära - Egen härd är guld värd - Egen piska och andras häst tål mycket egenkär - Egenkär tror allas smicker - Egenkärlek gör skumma ögon egennytta - Egennytta är bottenlös bytta eld - Elden och vatten är goda tjänare men elaka herrar - Eld och vatten sparar intet - Tjuven lämnar något, elden intet - Den som kommer för nära elden bränner sig - Den som blåser på elden får gnistor i ögonen - Blås inte på den eld som andå brinner - Han sprang som om han hade eld i änden - Vill du ha elden, så leta i askan - Nog duger det att sitta i elden med en annans rumpa - Sticker man fingret i elden, så bränner man sig - Eld i hjärtat gör rök i huvudet - När elden kommer i halmen, är snart tänt - När eld och halm kommer samman, börjar det brinna - Ju mer man täpper till elden, dess mer brinner det en - En apa gör många - En fisk i grytan är bättre än tio i sjön - En fluga gör ingen sommar - En fågel i handen är bättre än tio i skogen - En man styr båten bäst - En pennig i fickan klingar inte - En svala gör ingen sommar - Ett skämt ägg skämmer hela kakan - Ett vedträ brinner inte, en käring träter inte - När en gås dricker, dricker alla - När en hund skäller, skäller alla - När en sko besar [kesar], besar alla - Svårt att köra släden, när ena meden är borta - Häng inte alla kläderna på en spik - Den ene plöjer, den andre sår, och ingen vet vem det skörda får - Det ena du vill, det andra du skall, så plägar det gå i dylika fall enbär - När alla enbär mogna, bli alla flickor trogna 8 endräkt - Genom endräkt växa håvor små, genom tvedräkt stora tillbaka gå. ensam - Den som är ensam bör se till att han inte är i dåligt sällskap - Ensam fågel bygger inget bo - Den som dricker sitt vin ensam får ensam sadla sin häst - Ensamheten är alla konsts vagga - Ensamheten är tankarnas moder - Stora städer, stor ensamhet enögd - Den enögde är kung i de blindas rike - Gör dig enögd, när du far genom de enögdans land erfarenhet - Erfarenheten är en dyr skola Erik - När Erik ger ax, ger Olof kaka (18. maj; 29. juli) Eva - Alla kvinnor är Evas döttrar evig - Evig äger man bara det man har förlorats exempel - Exemplet smitar fader - Att bli far är inte svårt, men att vara - Hur många barnen [än] är, så är fadern ändå äldst - En far föder många barn, men många barn kan inte föda en far - Här hjälper varken vitlök eller Fader vår fager - Fager utan tukt är ros utan lukt - De fagraste blomster växer på det vassaste törnet falla - Falla är ingen skam, men att bli liggande - Han faller inte ner som på marken ligger - Ligger ingen stock i vägen, så faller man över en spån - Den som faller, över honom löper hela världen (Ur: Pelle Holm, Ordspråk och talesätt, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1964) ERÜ Teatajat toimetab Arvi Kruusing. Kontakti saab: Arvi.Kruusing@ee.oulu.fi; kirja teel: Virbi 2-5, Tallinn; faksi või telefonivastaja teel: (2) ERÜ postiaadress on: Estonia pst. 7, Tallinn; telefon: (2) Tarmo Tuisk; tarmo@iiss.ee Teataja on loetav