STRÅLSÄKERHETEN HOS APPARATER MED SLUTNA KÄLLOR

Transkript

1 DIREKTIV ST 5.1 / STRÅLSÄKERHETEN HOS APPARATER MED SLUTNA KÄLLOR 1 Allmänt 3 2 Definitioner 3 3 Allmänna krav Säkerhetstillstånd Ansökan om säkerhetstillstånd Registrering av källorna och därmed förbundna anmälningar Skydd för arbetstagare 4 4 Krav gällande slutna strålkällor 5 5 Krav gällande apparater som innehåller slutna källor Allmän konstruktion Doshastigheter utanför apparaten Slutare Skyltar och märkningar 6 6 Mo n t e r i n g, a n v ä n d n i n g o ch r e g e l b u n d n a kontroller a v radiometriska mätinstrument Montering Användning Regelbundna kontroller 7 7 Kassering av strålkälla Lösgöring och lagring av strålkälla Överlåtelse till annan användare Radioaktivt avfall 8 Detta direktiv är i kraft från och med den tills vidare. Detta direktiv ersätter direktiv ST 5.1 av den , Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor. Helsingfors 2008 ISSN ISBN (tryckt) Oy Edita Prima Ab / Helsingfors 2008 ISBN (pdf) ISBN (html) STUK SÄTEILYTURVAKESKUS STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN RADIATION AND NUCLEAR SAFETY AUTHORITY Osoite/Address Laippatie 4, Helsinki Postiosoite / Postal address PL / P.O.Box 14, FIN Helsinki, FINLAND Puh./Tel. (09) , Fax (09) ,

2 STUK DIREKTIV ST 5.1 / Avvikande händelser Beredskap för avvikande händelser Anmälan av avvikande händelser 9 Bilaga A Aktivitetsnivåer hos slutna källor med hög aktivitet Bilaga B Registreringsformulär för slutna källor med hög aktivitet Grund för bemyndigandet Strålsäkerhetscentralen ger med stöd av 70 2 mom. i strålskyddslagen (592/1991) allmänna anvisningar, strålsäkerhetsanvisningar (ST-direktiv) beträffande säkerheten vid användning av strålning och vid övrig strålningsverksamhet. Den som bedriver strålningsverksamhet ansvarar enligt strålskyddslagen för att verksamheten är säker. Verksamhetsutövaren är skyldig att sörja för, att den säkerhetsnivå som framläggs i ST-direktiven förverkligas och upprätthålls.

3 DIREKTIV ST 5.1 / Allmänt Slutna strålkällor används i många tillämpningar inom industri och hälsovård, såsom i strålningsbaserade mätinstrument, strålbehandlingsutrustning, bestrålningsapparatur och som kalibreringskällor. Med tanke på säkerheten vid användningen av apparater som innehåller slutna källor är det viktigt att de slutna källornas täthet bibehålls, behållarna är rätt dimensionerade, skyddsanordningar och märkningar är i skick, apparaterna är korrekt monterade och användarna har adekvat utbildning. I detta direktiv framläggs strålskyddskrav för slutna källor och radiometriska mätinstrument innehållande sådana samt för användning och montering av radiometriska mätinstrument. Kraven i direktivet gäller särskilt användning av slutna strålkällor i industrin men i tillämpliga delar också andra områden där strålning används. Användningen av slutna strålkällor i industriell radiografi behandlas dessutom i direktivet ST 5.6 och användningen i strålbehandling i direktiven ST 2.1 och ST 2.2. I direktivet ges också de särskilda krav som gäller för slutna källor med hög aktivitet. Dessa krav har i respektive avsnitt sammanförts under mellanrubriken Slutna källor med hög aktivitet. 2 Definitioner Sluten källa är en strålkälla, där det radioaktiva ämnet är inneslutet i en kapsel eller intäckt så, att ämnet inte kan vidröras och inte sprids i sådana driftförhållanden för vilka strålkällan konstruerats. Sluten källa med hög aktivitet är en sluten källa som innehåller en radionuklid vars aktivitet vid tidpunkten för tillverkning eller, om denna inte är känd, när den först släpps ut på marknaden är minst lika hög som den aktivitetsnivå som anges i bilaga A. Godkänd anläggning är ett företag vars verksamhetsområde omfattar oskadliggörande av radioaktivt avfall och som har säkerhetstillstånd för denna typ av verksamhet. Radiometriskt mätinstrument är ett mätinstrument som består av en sluten källa placerad i en behållare, en strålningsdetektor och mätelektronik. 3 Allmänna krav S T U K 3.1 Säkerhetstillstånd För användning och innehav av strålkällor krävs säkerhetstillstånd, om användningen inte med stöd av 17 i strålskyddslagen (592/1991) befriats från säkerhetstillstånd. Säkerhetstillståndet söks av den i 13 i strålskyddslagen avsedda verksamhetsutövaren, dvs. av den som i sin verksamhet använder strålkällor eller innehar apparater innehållande radioaktiva ämnen. Också företag eller person som i egenskap av självständig yrkesutövare monterar, reparerar eller underhåller strålkällor är skyldig att söka säkerhetstillstånd. Enligt 14 i strålskyddslagen ska säkerhetstillståndets innehavare sörja för att han i frågor som gäller verksamhetens säkerhet förfogar över nödvändig sakkunskap. Den person som anges som föreståndare som ansvarar för säkerheten vid användningen av strålning (18 i strålskyddslagen) ska som regel vara anställd hos säkerhetstillståndets innehavare. Andra arrangemang ska antingen grunda sig på speciella förhållanden vid användningen av strålning eller särskilda orsaker som ska motiveras i varje enskilt fall. I de sist nämnda fallen ska tillståndshavaren tillräckligt utförligt specificera ansvarsfördelning, uppgifter och befogenheter. Enligt strålskyddslagen är det i alla händelser verksamhetsutövaren som ansvarar för att verksamheten är säker, och han kan inte genom avtal överföra detta ansvar på någon annan. Därför är det av central vikt för tillståndshavaren att avtalsparten är tillförlitlig och att uppgifter och befogenheter är klart angivna. 3.2 Ansökan om säkerhetstillstånd I 14 i strålskyddsförordningen (1512/1991) behandlas ansökan om säkerhetstillstånd. Till ansökan om säkerhetstillstånd ska fogas en utredning om användarorganisationen (organisationsutredning). När det gäller användning av strålning i industrin räcker det vanligen som organisationsutredning att utse en föreståndare som ansvarar för säkerheten vid användningen av strålning. Kan den ansvariga föreståndaren inte själv aktivt övervaka hur apparaturen används ska till hans hjälp utses andra ansvarig a 3

4 STUK DIREKTIV ST 5.1 / personer som övervakar att utrustningen används säkert på driftplatserna. Detta kan bli aktuellt exempelvis om det finns många strålkällor eller om de befinner sig på olika orter eller är spridda över ett stort område. I detta fall ska i organisationsutredningen anges den ansvariga föreståndaren samt de andra ansvariga personernas uppgifter och ansvarsfördelning. De krav som ställs på organisationsutredningen beskrivs utförligare i direktivet ST 1.4. Den ansvariga föreståndarens uppgifter och behörighetskrav anges i direktivet ST 1.8 Slutna källor med hög aktivitet Till tillståndsansökan ska fogas en förbindelse av källans tillverkare, utländska leverantör eller godkänd anläggning att ta emot källan när den inte längre används. Ekonomisk säkerhet ska ställas för de kostnader en förbrukad källa orsakar. Säkerhet behöver dock inte ställas om källans aktivitet är högst hundra gånger det i bilaga A angivna värdet källans halveringstid är mindre än 150 dagar tillståndet söks av staten, en kommun, ett kommunförbund eller annat därmed jämförbart offentligträttsligt samfund eller en självständig offentligrättslig inrättning. Om ställande av säkerhet stadgas i 31 f i strålskyddslagen och dess storlek anges i 22 d i strålskyddsförordningen. I tillståndsansökan ska sökanden beskriva det kvalitetssystem som tillämpas vid användningen av strålkällan och de förfaranden som tillämpas vid kvalitetsledningen samt redogöra för underhållet av apparaturen och beredskapen för avvikande händelser. 3.3 Registrering av källorna och därmed förbundna anmälningar Verksamhetsutövaren ska föra ett register över de strålkällor han ansvarar för, med uppgift om mottagningar och överlåtelser av dem, och hålla registret aktuellt. I bilaga B ges exempel på de uppgifter som registret ska innehålla. Anmälan ska göras till Strålsäkerhetscentralen inom två veckor efter att en strålkälla mottagits eller överlåtits. Ska ny verksamhet startas (nytt säkerhetstillstånd) eller en källa av ny typ tas i bruk ska säkerhetstillståndet eller ändring i det sökas i god tid före den tidpunkt då man avser ta emot källan. För att säkerställa registrets aktualitet och anmälningarna till Strålsäkerhetscentralen är det nödvändigt att mottagningarna och överlåtelserna sker under den ansvariga föreståndarens överinseende. Slutna källor med hög aktivitet Registret över källorna ska uppta minst de i bilaga B nämnda uppgifterna. Verksamhetsutövaren ska årligen tillställa Strålsäkerhetscentralen en kopia av registret. Registret för kalenderåret ska insändas senast den sista januari påföljande år. 3.4 Skydd för arbetstagare Personer som deltar i hanteringen av strålningsalstrande apparater ska känna till de strålskyddsbestämmelser som gäller deras arbete och de anvisningar som gäller för arbetsplatsen. Av dem ska framgå de säkerhetsåtgärder man har att ta hänsyn till vid användningen och vid underhålls- och reparationsarbeten i närheten av strålkällan. Dessutom ska skriftliga instruktioner ges för avvikande händelser (se kapitel 8). I industrianläggningar används radiometriska mätinstrument allmänt i samma lokaler där man fortlöpande arbetar. Ibland är personalen också tvungen att kortvarigt arbeta i strålkällornas närhet. Är i detta fall användningen av de radiometriska mätinstrumenten ordnad enligt säkerhetsbestämmelserna i denna anvisning behöver de anställda i regel inte klassificeras som arbetstagare sysselsatta i strålningsarbete, och det är då inte nödvändigt att ordna övervakning av exponeringen för strålning eller att klassificera arbetsområdena. Personer som utför monterings- och underhållsarbeten på strålningsalstrande apparaters slutna strålkällor eller slutare ska dock vid behov klassificeras som arbetstagare sysselsatta i strålningsarbete och för dem ska anordnas övervakning av strålningsexponeringen enligt direktivet ST 7.1 och hälsokontroll enligt direktivet ST 7.5. Närmare anvisningar om monterings-, reparations- och underhållsarbeten på strålningsalstrande apparater ges i direktivet ST 5.8 och anvisningar om klassificering av arbetstagare och 4

5 DIREKTIV ST 5.1 / S T U K arbetsområden i direktivet ST Krav gällande slutna strålkällor En radionuklid som används i en sluten källa skall ha för ändamålet lämplig aktivitet, strålslag, strålningsenergi och halveringstid. Halveringstiden ska vara så kort som är ändamålsenligt med tanke på apparatens användning. Den slutna källans aktivitet får inte vara större än vad som är nödvändigt med tanke på apparatens tillförlitliga funktion, ändamål, mätkraven och apparatens planerade drifttid. Den slutna källan ska uppfylla kraven på täthet och renhet i standarden SFS 4849 (ISO 1677) och kraven på hållfasthet i standarden ISO Med källan ska alltid följa ett intyg om överensstämmelse med standarderna, utfärdat av källans tillverkare eller en godkänd provningsanläggning. På en sluten källa skall göras ett strykprov enligt punkt 7 i standarden SFS 5111 då källan eller delar i dess omedelbara närhet lösgörs för underhåll eller av annan orsak om det finns anledning misstänka att förhållandena i omgivningen har inverkat menligt på källans täthet vid byte av källa. Strykprovet ska företrädesvis göras på källans yta eller i dess omedelbara omgivning. Om en stor stråldos kan orsakas av att provet görs på detta sätt ska provet göras på de närmaste nåbara delar på vilka det radioaktiva ämnet kan hamna om källan läcker. Strykprov behöver inte utföras på strålkällor som innehåller radioaktiv gas. Om en sluten källa konstateras läcka ska detta omedelbart anmälas till Strålsäkerhetscentralen. På den slutna strålkällans driftplats ska det säkerställas att en läckande källa eller en möjlig kontamination inte kan medföra fara. Slutna källor med hög aktivitet Källans tillverkare ska ge varje sluten källa med hög aktivitet en individuell sifferbeteckning. Beteckningen ska märkas så permanent som möjligt på själva källan samt graveras eller stämplas på källans behållare. Om det i praktiken är omöjligt att märka källan eller behållaren genom gravering eller på annat sätt ska de uppgifter som identifierar källan framgå av dokument och vid behov av transportbehållarna. Källor som tillverkaren inte försett med individuell beteckning får inte importeras. Ovan nämnda strykprov ska utföras regelbundet minst en gång om året. 5 Krav gällande apparater som innehåller slutna källor Kraven i detta avsnitt har formulerats med beaktande av standarderna ISO 7205 och IEC samt de nordiska rekommendationerna för apparater innehållande slutna källor. Gällande märkningen av apparater innehållande slutna källor med hög aktivitet har kraven i rådets direktiv 2003/122/Euratom beaktats. 5.1 Allmän konstruktion De centrala kraven på konstruktionen är följande: Den strålningsalstrande apparaten ska till sin konstruktion vara sådan att den stråldos som orsakas vid användning och underhåll av apparaten är så liten som möjligt. Apparaten ska tillverkas av material som tål förhållandena i omgivningen och strålningens inverkan. Apparaten ska vara så konstruerad att strålkällan även vid brand förblir inne i behållaren. Behållarens avskärmningsförmåga får inte väsentligt försämras vid brand. Den slutna källans infästning i apparaten ska säkras med sigill eller lås. Apparatens behållare ska väljas så att strålningskäglans storlek har begränsats till att vara så liten som möjligt. Apparatens strålningsdetektor ska väljas så att en strålkälla med så låg aktivitet som möjligt kan användas. Apparaten ska konstrueras så att den utan risk kan flyttas. 5

6 STUK DIREKTIV ST 5.1 / Doshastigheter utanför apparaten Doshastigheterna nära apparaten (frånsett strålningskäglan) får inte överstiga följande, med apparatklassificeringen xx 2323xx x x i standarden ISO 7205 överensstämmande värden: 500 µsv/h 5 cm från apparatens yta 7,5 µsv/h 1 m från apparatens yta. Avser man ta i bruk strålningsalstrande apparater med annan apparatklassificering ges strålskyddskraven gällande deras användning vid behov när säkerhetstillståndet beviljas. Ovan angivna högsta doshastigheter gäller inte strålbehandlingsutrustning. Kraven gällande dem ges i direktivet ST Slutare Behållaren ska ha en slutare med vilken den slutna källan vid behov helt kan avskärmas. Slutarmekanismen ska till konstruktion och funktion vara tillförlitlig. I särskilda fall kan en apparat utan slutare godkännas för användning, om dess konstruktion och skärm hindrar strålningskäglan att nå utanför apparaten eller om man på grund av apparatens egenskaper och användningssätt når samma säkerhetsnivå som med en slutarförsedd apparat. Slutaren ska fungera tillförlitligt i alla driftförhållanden. Slutaren och därtill anslutna delar får inte ha ett ytskikt av bly för att inte slutarens funktion ska försvåras på grund av blyets mjukhet. Slutaren ska konstrueras så att den inte öppnar sig av misstag. Slutaren ska kunna stängas utan verktyg. Behållaren ska ha ett lås med vilket slutaren kan låsas i stängt läge. I allmänhet får slutaren inte låsas i öppet läge om det inte finns särskild anledning till detta på grund av apparatens användning. Låset ska inte kunna öppnas med en ersättning för nyckeln. Apparaten skall vara försedd med texter som anger slutarens läge. Som ytterligare indikation rekommenderas användning av färger. Om apparaten har flera slutare ska varje slutare ha en skild lägesindikator. Slutare som manövreras elektriskt eller pneumatiskt ska vara tillförlitliga, och de måste stängas automatiskt om ström- eller tryckluftsmatningen bryts. I själva slutaren behövs då inget separat lås. Apparat med fjärrmanövrerad slutare ska vara försedd med indikatorljus för slutarens läge. Indikatorljusen ska direkt styras av slutarens rörelser. Slutarens indikatorljus stängd får lysa bara när slutaren är helt stängd. Om slutaren är delvis öppen ska indikatorljuset öppen lysa. 5.4 Skyltar och märkningar Den del av ett radiometriskt mätinstrument som innehåller strålkällan ska vara försedd med en varningssymbol för joniserande strålning samt en skylt av vilken framgår apparatens tillverkare, typ, tillverkningsnummer, radionuklid, dennas aktivitet och tidpunkten då aktiviteten mätts. Finns det anledning betvivla hållbarheten hos skyltens märkningar ska strålkällorna märkas på något annat sätt som tål driftförhållandena. På den del av instrumentet som innehåller strålkällan ska dessutom permanent fästas en skylt tillverkad i ett material som tål driftförhållandena. På skylten ska anges källans nummer eller annan beteckning varmed källan identifieras i registret. I närheten av en fast monterad strålningsalstrande apparat ska väl synligt placeras en varningsmärkning för joniserande strålning. I märkets textdel ska anges det minsta avstånd från den strålningsalstrande apparaten på vilket man fortlöpande får vistas. Avståndet väljs så att strålningsexponeringen blir så låg som är praktiskt möjligt, och dosen för andra arbetstagare än personer i strålningsarbete får inte överstiga 0,3 msv per år. Om man kan hamna i apparatens strålningskägla exempelvis via en manlucka ska vid passagen till strålningskäglan placeras en skylt med uppmaningen att stänga strålkällans slutare innan utrymmet beträds. Slutna källor med hög aktivitet Källans individuella sifferbeteckning (tillverkningsnummer) ska graveras eller stämplas på apparatens behållare. Måste källan bytas ut flera gånger (exempelvis apparater som innehåller källan Ir-192) kan uppgift om källans typ anges genom gravering eller stämpling och källans serienummer märkas på annat lämpligt sätt. 6

7 DIREKTIV ST 5.1 / Montering, användning och regelbundna kontroller av radiometriska mätinstrument 6.1 Montering Apparaterna skall monteras så, att ingen del av kroppen kan komma in i strålkällans primärkägla eller utsättas för strålning i sådan omfattning att följande doshastigheter *) överskrids: djup doshastighet 500 µsv/h ytlig doshastighet µsv/h. Montering och demontering av en strålningsalstrande apparat får utföras endast av person som fått tillräcklig utbildning för uppgiften. Under arbetet skall slutaren vara låst i stängt läge alltid då det är möjligt. Montören skall förfoga över en strålningsmätare som lämpar sig för ändamålet. Mera krävande underhållsarbete som gäller också strålkällan eller dess behållare får bara utföras av apparatens tillverkare eller ett företag som har giltigt säkerhetstillstånd för underhållsarbetet. Övriga krav gällande montering av strålkällor ges i direktivet ST Användning På strålkällans driftplats ska finnas en för ändamålet lämplig strålningsmätare. Mätare behövs dock inte för apparater vars strålkälla är avskärmad så, att primärstrålningen inte når utanför apparaten. Verksamheten ska ordnas så att strålningsexponeringen blir så låg som är praktiskt möjligt, och dosen för andra arbetstagare än personer i strålningsarbete får inte överstiga 0,3 msv per år. För att säkerställa detta bör man sörja för följande: I område där strålkällans doshastighet överstiger 1,5 µsv/h får man inte vistas längre tid än en timme per dag. S T U K Om man i drift- eller underhållsuppgifter måste arbeta i område där strålkällans doshastighet överstiger 5 µsv/h ska särskilda anvisningar för arbetet uppgöras för att säkerställa att arbetstagarens dos inte överstiger 0,3 msv per år. Vatten, damm eller andra främmande ämnen ska hindras från att komma in i apparaten eftersom det menligt kan påverka slutarens funktion. Den ansvariga föreståndaren ska se till att alla de personer som eventuellt kommer att använda apparaten känner till slutarens funktion. 6.3 Regelbundna kontroller Verksamhetsutövaren ska regelbundet, dock minst en gång om året, kontrollera apparaternas driftplatser och försäkra sig om att alla källor och apparater som han ansvarar för finns kvar och är i oklanderligt skick. Funktionen hos behållarens slutare och hos indikatorljusen för slutarnas läge ska regelbundet kontrolleras och uppdagade fel ofördröjligen repareras. Dessutom ska det tillses att texten på apparatens skyltar är lätt att läsa. Vid behov byts skyltarna ut. 7 Kassering av strålkälla Risken att en strålkälla förkommer är vanligen störst när strålkällan förflyttas eller kasseras. För att undvika att strålkällan förkommer är det väsentligt att källan kasseras under den i säkerhetstillståndet utsedda ansvariga föreståndarens överinseende. För att de i punkt 3.3 nämnda kraven gällande registrering och anmälning ska uppfyllas ska den ansvariga föreståndaren känna till strålkällornas driftplatser och de källor som ska kasseras. *) För neutroner och fotonstrålning med en energi överstigande 20 kev bestäms doshastigheten som djup doshastighet. För betastrålning och fotonstrålning med en energi av högst 20 kev bestäms doshastigheten som ytlig doshastighet. 7

8 STUK DIREKTIV ST 5.1 / Lösgöring och lagring av strålkälla Då en apparat som innehåller en sluten strålkälla kasseras ska särskilt följande beaktas: Innan arbetet påbörjas skall strålkällans slutare låsas i stängt läge. Kan slutaren inte stängas exempelvis för att den är skadad eller kärvar ska i strålningskäglan placeras en annan temporär slutare som dämpar strålningen lika väl. Den temporära slutaren ska fästas i apparaten så att den sitter stadigt på plats när apparaten förflyttas. Strålkällan ska förvaras i sin behållare i ett låst lager som ska förses med behövliga varningsmärkningar. Lagrets strålskydd ska vara så utfört att stråldosen till arbetstagare som vistas i lagrets närhet och inte är sysselsatta i strålningsarbete blir så låg som är praktiskt möjligt och inte överstiger 0,3 msv per år. Målet är att doshastigheten utanför lagret är högst 2,5 µsv/h. Strålkällor som det inte finns användning för ska inte uppbevaras i onödan. 7.2 Överlåtelse till annan användare Användbara strålkällor som innehavaren av säkerhetstillståndet inte längre behöver kan överlåtas till en annan tillståndsinnehavare. Vid överlåtelse av radioaktiva ämnen eller apparater innehållande radioaktiva ämnen vars användning inte är befriad från säkerhetstillstånd är överlåtaren skyldig säkerställa att mottagaren har säkerhetstillstånd som berättigar till innehav av radioaktiva ämnen. Överlåtaren ska med apparaten och källan översända detaljerade skriftliga uppgifter om deras konstruktion och om egenskaper som påverkar deras säkerhet. Före överlåtelsen ska det dessutom säkerställas att apparatens och källans identifieringsuppgifter är korrekta och att märkningarna om dem samt varningsmärkningarna för strålrisk på apparatens behållare är tillräckliga och i skick. Överlåtelse av en strålkälla ska anmälas till Strålsäkerhetscentralen inom två veckor från överlåtandet. Överföring av radioaktiva ämnen mellan EU:s medlemsstater samt export till och import från andra länder beskrivs närmare i direktivet ST Radioaktivt avfall Radioaktiva ämnen samt av radioaktiva ämnen kontaminerad apparatur och varor som det inte finns användning för är radioaktivt avfall. Innehavaren av säkerhetstillståndet ska sörja för att det radioaktiva avfallet oskadliggörs. Kasserade strålkällor kan insändas till strålkällans leverantör eller till en godkänd anläggning, som sörjer för att det radioaktiva avfallet oskadliggörs. 8 Avvikande händelser 8.1 Beredskap för avvikande händelser Verksamhetsutövaren ska på förhand identifiera sådana eventuella, till användningen av de strålningsalstrande apparaterna knutna avvikande händelser som kan medföra fara. Avvikande händelser i samband med användningen av radiometriska mätinstrument är exempelvis att en strålkälla försvinner vid ändringsarbeten i anläggningen eller att en arbetstagare vid underhållsarbete hamnar i strålningskäglan. Verksamhetsutövaren ska planera och driva verksamheten så att sannolikheten för en avvikande händelse är så liten som möjligt. Man ska dock förbereda sig för eventuella avvikande händelser bland annat genom att ge de arbetstagare som arbetar med strålkällorna skriftliga instruktioner för sådana händelser. Agerandet vid avvikande händelser och anmälning av sådana till Strålsäkerhetscentralen behandlas närmare i direktivet ST 1.6. Källor med hög aktivitet Verksamhetsutövaren ska skydda källorna mot lagstridig verksamhet, försvinnande och skador. Dessa åtgärder och därmed förbundna kontroller ska registreras. Möjliga åtgärder är bland annat lås (behållare/apparat, driftplats, lager) regelbundna kontroller av apparaturen passerkontroll i lokalerna larmutrustning i lokalerna som rapporterar obehörig vistelse. De valda åtgärderna ska relateras till de identifierade riskerna och verksamhetens art. De åtgärder som vidtas av andra orsaker (ekonomiska värden och arbetarskydd) förslår ofta för att skydda källorna mot lagstridig verksamhet. De 8

9 DIREKTIV ST 5.1 / S T U K dokument som behandlar strålkällorna och driftplatsens säkerhetsarrangemang ska förvaras så att de inte äventyrar säkerhetsarrangemangen och så att obehöriga inte kan komma över dem. 8.2 Anmälan av avvikande händelser Enligt 17 i strålsäkerhetsförordningen ska Strålsäkerhetscentralen utan dröjsmål underrättas när 1. avvikande händelser inträffar i anslutning till användningen av strålning och säkerheten som en följd av händelserna äventyras väsentligt på det ställe där strålningen används eller i dess närhet 2. en strålkälla försvinner, blir stulen eller på annat sätt kommer ur tillståndshavarens besittning 3. det är fråga om andra avvikande iakttagelser och information som har väsentlig betydelse för arbetstagarnas eller miljöns strålsäkerhet. Den första anmälan (vanligen per telefon) av en avvikande händelse ska innehålla följande uppgifter: verksamhetsutövaren (säkerhetstillståndets innehavare) och den ansvariga föreståndaren anmälarens namn och kontaktuppgifter tid och plats för händelsen beskrivning av händelsen uppgifter om de personer som utsatts för fara samt om deras eventuella exponering för strålning omedelbara åtgärder. Den första anmälan ska bekräftas skriftligt i efterhand. I den skriftliga rapporten ska utöver ovan nämnda uppgifter klarläggas orsakerna till och följderna av den avvikande händelsen (särskilt eventuell strålningsexponering) samt åtgärder till förhindrande av liknande händelser. Litteratur 1 ISO Radiation protection Sealed radioactive sources General requirements and classification. 2 ISO Radionuclide gauges Gauges designed for permanent installation. 3 ISO Radiation protection Sealed radioactive sources Leakage test methods. 4 Nordic recommendations on radiation protection for radionuclide gauges for permanent installation. The Radiation Protection Institutes in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Österås, SFS Ionisoivan säteilyn tunnus, merkit ja kilvet. (Symbol, tecken och skyltar för joniserande strålning.) 6 SFS Suljetut säteilylähteet. Yleistä. (Slutna källor. Allmänt.) 7 SFS Säteilylähteet. Umpilähteet. Käytönaikaiset tiiviyskokeet. (Strålkällor. Slutna källor. Läckageprov under användning.) 8 IEC Nuclear instrumentation Constructional requirements and classification of radiometric gauges. 9

10 STUK DIREKTIV ST 5.1 / Bilaga A Aktivitetsnivåer hos slutna källor med hög aktivitet För radionuklider som inte är upptagna i nedanstående tabell, men som är angivna i tabell A i bilaga 1 till direktivet 96/29/Euratom, är den relevanta aktivitetsnivån en hundradel av motsvarande A1-värde som anges i de bestämmelser om säker transport av radioaktiva ämnen som utfärdats av Internationella atomenergiorganet IAEA *). Radionuklid Aktivitet (GBq) Fe Co-60 4 Se Kr Sr-90 (a) 3 Pd-103 (a) 400 I Cs-137 (a) 20 Pm Gd Tm Ir Tl Ra-226 (b) 2 Pu-238 (a) 100 Am-241 (b) 100 Cf-252 0,5 (a) I aktiviteten har medräknats sådana dotternuklider vars halveringstid är mindre än 10 dagar. (b) Berylliumhaltiga neutronkällor ingår. *) No. TS-R-1 International Atomic Energy Agency, Wien. 10

11 DIREKTIV ST 5.1 / S T U K Bilaga B Registreringsformulär för slutna källor med hög aktivitet Uppgifter som ska registreras om slutna källor med hög aktivitet. Uppställningen följer det standardformulär för registrering som ingår i rådets direktiv 2003/122/Euratom. Huvudklassernas nummer är de samma som i direktivet. 11

12 STUK DIREKTIV ST 5.1 / Huvudklass Detaljerade uppgifter Källkapselns tillverkningsnummer 1. Strålkällans identifieringsnummer 2. Uppgifter om tillståndshavaren Namn Adress Kategori (tillverkare, leverantör eller användare) 3. Apparatens/källans placering Plats där apparaten befinner sig (förråd eller förvaringsplats för mobila apparater). Adress till apparatens placeringsplats (om annan än i punkt 2). För mobila apparater förrådets eller förvaringsplatsens adress. Monteringssätt (fast eller mobilt) 4. Registrering Registreringen för källan inledd Datum för sista registeringshändelse (dag då källan överläts och den aktiva registreringen upphörde) 5. Säkerhetstillstånd Säkerhetstillståndets nummer Utfärdat den Tillståndets giltighetstid 6. Innehavarens egna kontrollåtgärder 7. Uppgifter om den strålningsalstrande apparaten och om strålkällan Apparat/källinventariets datum *) Datum för strykproven *) Apparatens ändamål Apparatens tillverkare Behållarens typ I användning eller i lager Radionuklid Aktivitet på tillverkningsdagen **) Tillverkningsdag ***) Tillverkarens namn ****) Tillverkarens adress **** ) Kemisk form hos det radioaktiva ämnet i källan Källkapselns fysikaliska egenskaper Certifikatets utfärdare och datum för utfärdande 8. Uppgifter om mottagning av källan Mottagningsdatum Mottagen av Ovannämndas adress 9. Uppgifter om överlåtelse av källan Överlåtelsedatum Överlåten till Ovannämndas adress 10. Tilläggsuppgifter Uppgifter om avvikande händelser Övriga uppgifter *) Källinventarium och strykprov på källor med hög aktivitet minst en gång om året. **) Är tillverkningsdatum okänt antecknas här aktiviteten den dagen då källan släppts ut på marknaden. ***) Är tillverkningsdatum okänt antecknas här datum då källan släppts ut på marknaden. ****) Är den slutna källans tillverkare från ett land utanför Europeiska unionen kan här antecknas importörens namn och adress. 12

13 DIREKTIV ST 5.1 / S T U K Exempel på uppgifter som antecknas i registreringsblanketten för en sluten källa med hög aktivitet. Huvudklass Detaljerade uppgifter Exempel 1. Strålkällans identifieringsnummer Källkapselns tillverkningsnummer 63034EZ 2. Uppgifter om tillståndshavaren Namn Laatuprosessi Oy Adress Koivukuja 4, Rantakylä Kategori (tillverkare, leverantör eller användare) Användare 3. Apparatens/källans placering Plats där apparaten befinner sig (förråd eller förvaringsplats för mobila apparater). Flissilon till Laatuprosessi Oy:s värmekraftverk Adress till apparatens placeringsplats (om annan Mäntypolku 6, Vastaranta än i punkt 2). För mobila apparater förrådets eller förvaringsplatsens adress. Monteringssätt (fast eller mobilt) Fast monterad 4. Registrering Registreringen för källan inledd Datum för sista registeringshändelse (dag då - (Inte ännu överlåten) källan överläts och den aktiva registreringen upphörde) 5. Säkerhetstillstånd Säkerhetstillståndets nummer 1952/L1/02 Utfärdat den Tillståndets giltighetstid Tills vidare 6. Innehavarens egna kontrollåtgärder Apparat/källinventariets datum *) , , Datum för strykproven *) , , Uppgifter om den strålningsalstrande Apparatens ändamål Nivåbrytare apparaten och Apparatens tillverkare Measurinst Co om strålkällan Behållarens typ MSH 200 I användning eller i lager I användning Radionuklid Cs-137 Aktivitet på tillverkningsdagen **) MBq Tillverkningsdag ***) Tillverkarens namn ****) Isotope Engineering Ltd. Tillverkarens adress ****) xxxx, England Kemisk form hos det radioaktiva ämnet i källan CsCl (cesiumklorid) Källkapselns fysikaliska egenskaper Stålkapsel, typ XY543/ACP, Längd 26 mm, diam. 21 mm Certifikatets utfärdare och datum för utfärdande Isotope Engineering Ltd Uppgifter om mottagning av Mottagningsdatum källan Mottagen av Lähdetuonti Oy Ovannämndas adress Keskuskatu 3, Isokylä 9. Uppgifter om överlåtelse av Överlåtelsedatum - (Inte ännu överlåten) källan Överlåten till - (Inte ännu överlåten) Ovannämndas adress - (Inte ännu överlåten) 10. Tilläggsuppgifter Uppgifter om avvikande händelser Övriga uppgifter *) Källinventarium och strykprov på källor med hög aktivitet minst en gång om året. **) Är tillverkningsdatum okänt antecknas här aktiviteten den dagen då källan släppts ut på marknaden. ***) Är tillverkningsdatum okänt antecknas här datum då källan släppts ut på marknaden. ****) Är den slutna källans tillverkare från ett land utanför Europeiska unionen kan här antecknas importörens namn och adress. 13

14 STUK DIREKTIV ST 5.1 / ST-DIREKTIV ( ) Allmänna direktiv ST 1.1 Säkerhetsgrunder för strålningsverksamhet, ST 1.3 Varningsmärkning av strålkällor, ST 1.4 Användarorganisation, ST 1.5 Befrielse från kravet på säkerhetstillstånd och anmälningsplikt vid användning av strålning, ST 1.6 Strålskyddsåtgärder på arbetsplatsen, ST 1.7 Strålskyddsutbildning inom hälsovården, ST 1.8 Behörighet och strålskyddsutbilning för personer inom en användarorganisation, ST 1.9 Strålningsverksamhet och strålningsmätningar, Strålbehandling ST 2.1 Kvalitetssäkring av strålbehandling, ST 2.2 Strålsäkerhet för strålbehandlingsapparater och -utrymmen, Medicinsk röntgenundersökning ST 3.1 Användning och övervakning av tandröntgenapparater, ST 3.2 Mammografiapparater och deras användning, ST 3.3 Röntgenundersökningar i hälsovården, ST 3.6 Strålsäkerhet av röntgenrum, ST 3.7 Bröstcancerscreening med mammografi, Industri, forskning, undervisning och kommersiell verksamhet ST 5.1 Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor, ST 5.3 Användning av joniserande strålning vid undervisningen i fysik och kemi, ST 5.4 Handel med strålkällor, ST 5.6 Strålsäkerheten vid industriell radiografi, ST 5.8 Installation, reparation och underhåll av strålningsalstrande apparater, Öppna källor och radioaktivt avfall ST 6.1 Strålsäkerhet vid användning av öppna strålkällor, ST 6.2 Radioaktivt avfall och radioaktiva utsläpp, ST 6.3 Användning av strålning inom nukleärmedicin, Stråldoser och hälsokontroll ST 7.1 Övervakning av strålningsexponering, ST 7.2 Tillämpning av maximivärdena för strålningsexponering och beräkningsgrunder för stråldosen, ST 7.3 Beräkning av stråldos från intern strålning, ST 7.4 Registrering av stråldoser, ST 7.5 Hälsokontroll av arbetstagare i strålningsarbete, Icke-joniserande strålning ST 9.1 Strålsäkerhetskrav och övervakning av solarieutrustning ST 9.2 Strålsäkerheten vid pulsradaranläggningar, (på finska) ST 9.3 Strålsäkerheten vid mastarbete på FMoch TV-stationer, (på finska) ST 9.4 Strålsäkerheten vid storeffektlasrar som används i underhållning, (på finska) Naturlig strålning ST 12.1 Strålsäkerheten vid verksamhet som medför exponering för naturlig strålning, ST 12.2 Radioaktivitet i byggnadsmaterial och aska, ST 12.3 Radioaktivitet i hushållsvatten, ST 12.4 Strålsäkerhet vid flygverksamhet,