Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden"

Transkript

1 Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden

2 Innehåll Redaktionellt Kalender Rapport från RPI-seminariet på Överås av Rune Larsson Dela tro dela liv, om utvecklingsarbete inom Svenska kyrkan Sarah Poisson, Katolsk undervisning utmanad av samtiden Frågor och svar om kyrkans undervisning Antje Jackelén, Lunds stift Esbjörn Hagberg, Karlstad Elisabeth Lindgren, Equmeniakyrkan Redaktionellt Temat, Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden, är till största delen en uppföljning av höstseminariet på Överås den 25 september men speglar också en del annat, t.ex. något så ovanligt som en doktorsavhandling i religionspedagogik. Läs opponenten Peder Thaléns beskrivning av Caroline Gustavssons avhandling, Existentiella konfigurationer i slutet av tidningen. Sidan tre summerar några intryck från höstseminariet och detta fördjupas ytterligare på följande sidor av Sarah Poisson, en av de medverkande, som skriver om katolsk undervisning. Huvuddelen av tidningen återger svaren på tio frågor kring numrets tema som vi ställde till några företrädare för svenska kyrkor. Dessa är biskoparna i Lund och Karlstad, Antje Jackelén och Esbjörn Hagberg samt medarbetaren inom Equmeniakyrkan, Elisabeth Lindgren. Läs det som personligt hållna speglingar från både regional och nationell nivå. Till detta kommer en längre intervju som ger en bild av ett målmedvetet och uthålligt arbete på lokalplanet. Det är RPT:s medarbetare Hanna Zipernovszky som ställt frågorna till prästen Mats Bohman, Carlskyrkan i Umeå. Växa vidare som gemenskap, intervju med Mats Bohman, Carlskyrkan i Umeå Rapport från Nordisk religionspedagogisk konferens på Island av Hanna Zipernovszky Litteratur Existentiella konfigurationer - avhandling av Caroline Gustavsson - anmälan av Peder Thalén - Jonas Eek, Stanna i vattnet - Jonas Eek, Här en strand - Malin Löfstedt Religionsdidaktik mångfald, livsfrågor och etik i skolan Profilen: Thomas H. Groome I en kort notis berättar vi om Svenska kyrkans arbete med syfte att i bred samverkan med representanter från hela landet utveckla en helhetssyn på kyrkans undervisningsuppdrag, Delad tro delat liv. Syftet är att ta fram en gemensam strategi för Svenska kyrkans mission och undervisning i alla åldrar. Det finns anledning att följa det viktiga arbetet, som skall pågå fram till Litteraturavdelningen presenterar två böcker av Jonas Eek, en av de medverkande vid höstseminariet. Båda handlar om lärande och undervisning, där främst den alldeles färska boken, Här en strand (2013), visar på undervisningens nära sammanhang med kyrkans liturgi. Dessutom presenteras dels Caroline Gustavssons avhandling, Existentiella konfigurationer samt antologin, Religionsdidaktik. Profilen denna gång är redan välkänd för de flesta. Thomas, H. Groome, professor i religionspedagogik och praktisk teologi i Boston, besöker Sverige en vecka i maj nästa år, då det blir goda möjligheter att möta honom. Mer information kommer efter hand på RPI:s hemsida OBS. Detta är sista numret av RPT i pappersutgåva. Från nästa år fortsätter den som nättidning och förmodligen helt gratis. Gå in på hemsidan för mer information. Religionspedagogisk tidskrift (RPT) Adress till redaktion och distribution: Furugatan 16, Lomma. Tel mobil: E-post: rpi@rpi.se, ISSN RPT utges av Religionspedagogiskt idéforum. Den utkommer med två nummer per år i april och oktober. Tidningen trycks med bidrag från Stiftelsen C. L. Lindauers fond. 2 Redaktion: Rune Larsson och Hanna Zipernovszky. Layout: Fredrik Larsson. Medlemmar i Religionspedagogiskt idéforum erhåller 2 ex. av tidningen utan extra kostnad (årsavgift 300 kr). Enskilda kan abonnera på tidningen genom att sätta in 100 kr/år på plusgirokonto: Glöm inte att ange namn och adress!. RPT Nr 27 Hösten 2013

3 Kalender 8-10 november 2013 års REA Annual Meeting hålls detta år i Boston och har temat: Coming Out Religiously Reli gion, the Pub lic Sphere, and Reli gious Iden tity Formation. Mer information genom RPI eller direkt på hemsidan: november Bibliodramasymposium och workshop på Utbildningscentrum Lidingö. Tema Samhällskroppen. Medverkan av Andrea och Hermann Brandhorst maj 2014 Thomas H. Groome ger en serie föreläsningar och seminarier. Efter start i Växjö den 12 följer några olika typer av samlingar i Stockholm och till sist en dag i Umeå. Utgångspunkt i flera av seminarierna tas i Groomes senaste bok: Will There Be Faith? A New Vision for Educating and Growing Disciples. Håll utkik efter mer information från RPI rpi@rpi.se eller på hemsidan 27 juli 1 augusti 2014 It is with pleasure that we invite you to attend the nineteenth session of ISREV which will be held in York, England, from Sunday 27 th July to Friday 1 st August The official registration form will be sent later as will the invitation to submit an offer form for collegial papers and symposia. The main theme of ISREV XIX is At Multiple Intersections: Religious Education and Gender, Class, Race, Ethnicity and Disability. As usual, the seminar will consist of plenary papers, collegial papers and symposia. Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden Glimtar från seminariet på Överås i Göteborg den 25 september 2013 ett samarrangemang med Bilda och Sensus Så här skrev vi i inbjudan: Undervisning och lärande tillhör varje kyrkas/församlings grundläggande uppgift. En kyrka berättar och gestaltar sin tro genom allt den säger och gör (ur Svenska kyrkans kyrkoordning). Det glada budskapet som Jesus förkunnade för sina samtida är lika aktuellt idag. Det måste förkunnas överallt och alltid. Därför gäller det för kyrkan att ständigt rannsaka tidens tecken och tolka dem i ljuset av evangeliet. (Riktlinjer för katekesen i Stockholms Katolska stift). Dagens utmaningar handlar om den kristna trons marginalisering i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle, ungdomskultur, individualism och mycket annat. Det utmanar både kyrkor och enskilda till eftertanke och till att rusta sig för en levd tro i en annorlunda tid för att kunna vara och bli ett positivt alternativ och en kraft som bygger och formar gemenskaper, positiva och helande livsrum mitt i det pulserande och ofta komplicerade livet. Eftersom vi i RPI försöker leva som vi lär hade seminariet fokus på samtal. För input stod tre föreläsare med rötter i lika många kyrkliga traditioner: Sarah Poisson (RK), lärare på Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg, Jonas Eek (Svk), numera anställd vid Verbum, tidigare verksam präst och författare med särskild inriktning på konfirmandarbetet samt Lars Johansson (EFK), lärare i filosofi och religionsvetenskap vid Örebro Teologiska Högskola och ledare för Forum för tro, kultur och samhälle och, inte att förglömma, medarbetare för tidskriften NOD, som vi uppmärksammades på under dagen. Till att hålla ordning på föreläsare och ett 25-tal deltagare fungerade på ett brilliant sätt Anders Karlsson från Bilda Väst. Religionens återkomst? Inledarna gav många exempel på dagens stora utmaningar för kyrkorna. Dit hör ett allmänt uppbrott från etablerade traditioner. Unga människor är inte längre beredda att bara överta vad kyrkor och andra traditioner har att erbjuda. Samtidigt finns mitt i all okunskap, individualisering och sekularisering en längtan och ett sökande efter något att förhålla sig till. Kanske kan man tala om någon form av religionernas återkomst men det är inte självklart vilken eller vilka. Och rummen, där frågorna ställs är många och absolut inte alltid några kyrkliga institutioner. Frågan måste ställas: Vilken religion? Nyandlighet, självkonstruerad religion, detta med att vara religiös men inte kristen, eller kristen på egen hand koppling till någon viss kyrka. I det offentliga rummet blandas en slags kristofobi med bristande kunskaper men där finns också nyfikenhet. Är då kyrkorna är rustade att möta människors sökande? Jonas Eek hänvisade till sin bok, Stanna i vattnet, som handlar om (Svenska) kyrkans dopundervisning som ett livslångt lärande och en undervisning med fokus på konfirmandarbetet. Det övergripande syftet att föra in i den gudstjänstfirande församlingens gemenskap möter inte sällan ett ytterst påtagligt problem på grund av den ofta frånvarande församlingen! Undervisningen behöver gudstjänsten och församlingen för bli den livstydning på dopets grund som riktlinjerna talar om. Gudstjänsten undervisar Den som vill låta sig inspireras av Jonas tankar rekommenderas att RPT Nr 27 Hösten

4 läsa hans böcker som anmäls i slutet av tidningen. En huvudpoäng är den nödvändiga kopplingen mellan konfirmandarbetet och gudstjänsten. Utan gudstjänstens riter och komplexa språk kan inte konfirmandarbetet förmedla den livstydning som evangeliet vill lägga i de ungas händer. Sara Poissons redogörelse om den katolska undervisningen bekräftade Jonas syn på den nära förbindelsens mellan undervisning och gudstjänst. De är sammanvävda med varandra. Hon konstaterade också att det finns en tydligt fallande linje från dop, undervisningen inför den första kommunionen i 7-8-årsåldern, konfirmationen och vuxenundervisningen. Cirkeln sluts vid begravningen! Till samtidens utmaningar hör konkurrensen från andra aktiviteter och ett ökande främlingskap för kristen tro. Det är något av två världar som inte går ihop (Minna Salminen Karlsson). En erfarenhet som speglades också av Jonas och Lars. Läs mer om Saras bidrag i hennes artikel. Respektfull dialog Lars Johansson lotsade oss igenom en lång rad teman som i de flesta fall aktualiserats i tidskriften NOD, som redovisar en hel räcka av samtidsanalyser om religionens plats i det offentliga rummet. Bruset av åskådningar eller fragment av sådant som ibland beskrivs som tecken på andlighetens återkomst har fått någon att efterlysa en slags spökteologi som kan reda i snårskogen. En vaken kyrka som lever i tiden borde kunna erbjuda alternativ och bli den bro från tro till ro som så många trevar efter. I likhet med Jonas visade Lars på aktuella trender i tiden, sökandet efter en identitet, pluralismens och traditionslöshetens väg till övergivenhet och den ofta påfrestande uppgiften att själv finna sin väg. Dagens megatrend mot det inre innebär på en gång en frigörelse från kollektivet men samtidigt en jakt efter bekräftelse utifrån. Tron på en ständig utveckling och prestationskrav pressar människor. Den moderna guden förtär sina barn inifrån. Vilka kyrkor är bäst på att möta detta? Sådana som bär på evangeliet om helande, hopp, förlåtelse, upprättelse och ett personligt tilltal. Äkthet är avgörande för tilltro, att kyrkan är äkta, att den lever sin tro, att den lyssnar, att den erkänner sin brustenhet; låt lerkärlet vara sprucket. Det handlar inte om något billigt feel good-budskap. Gudstjänsten vinner inte på att populariseras. Den bär inom sig möjligheter att bli ett tilltal som riktar sig till många sinnen när den formas med fokus på människors vardag. Undervisning för människans, kyrkans och världens skull Den kristna undervisningens syfte kan sammanfattas i tre punkter, menade Jonas: 1) för den enskildes skull, en språkkurs för livet; 2) för kyrkans skull, vad vore en kyrka utan konfirmander? och 3) för världens skull det gör skillnad att tusentals ungdomar varje år får lära sig något om kristen tro. Och utöver konfirmandarbetet har kyrkan ett enormt arbete som väntar bland alla vuxna vid universitet och högskolor! Rune Larsson Dela tro - dela liv En gemensam strategi för Svenska kyrkans mission och undervisning i alla åldrar. Vision: De människor Svenska kyrkan möter och står i relation till ska ha en sådan förtrogenhet med kyrkans tro och tradition att de kan erfara, förstå och uttrycka evangeliet om Jesus Kristus. Intentioner: att det i församlingarna kontinuerligt erbjuds arenor för undervisning och lärande att medarbetare med kompetens kan erbjuda sådan undervisning i stimulerande lärandemiljöer att kyrkans förtroendevalda stärks i sin kallelse och sändning som bärare av tro. att stärka kunskapen om kristen tro och tradition hos media och andra centrala samhällsaktörer, lokalt, regionalt och nationellt. Bakgrund I juni 2012 beslutade Kyrkostyrelsen att satsa extra på undervisning och mission för att stärka församlingarna i det grundläggande uppdraget. Dela tro - dela liv har tilldelats 60 miljoner kronor och ska pågå fram till Bakgrunden är bland annat att kunskapen om kristen tro hos gemene man tunnas ut allt mer. För att kunna ta emot budskapet behövs en relation till bibelns berättelser, kyrkans gudstjänst och uttryckssätt. Texter och psalmer blir stumma om de inte kan tolkas in i vardagslivet, konstaterar Kyrkostyrelsen och menar att det inte finns några självklara svar på hur trenden ska vändas. Varken traditionell katekesundervisning eller renodlad livsfrågeorientering var för sig anses vara framkomliga metoder För mera information hänvisas till Gemensam strategi för kyrkans undervisning och mission i alla åldrar, antagen av Kyrkostyrelsen samt Bilaga 1 till detta dokument. 4 RPT Nr 27 Hösten 2013

5 Katolsk undervisning - utmanad av samtiden av Sarah Poisson, kateket och lärare på Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg Det svenska ordet katekes har två betydelser, dels själva den bok som heter Katolska Kyrkans Katekes och som ligger till grund för det som tas upp i undervisningen. Den andra betydelsen är själva verksamheten, trosundervisning, som sköts av kateketer. Katolska Kyrkans Katekes kom ut på svenska Riktlinjer för kyrkans olika områden utarbetades senare av biskoparna efter en uppmaning och vägledning av Directorium Catecheticum Generale (DCG) De svenska Riktlinjerna för Stockholms katolska stift blev klara 2009 och fick då namnet Ge som gåva vad du fått som gåva. Dessa klargör hur katekesens uppgift, innehåll och utformning skall tolkas och tillämpas i Sverige. Katekesen är en livslång väg som inte främst är en kunskapsförmedling utan en trosvandring. All katekes ska börja och utgå från vuxna, liksom det var i fornkyrkan med katekumener, odöpta, som önskade bli döpta och komma in i Guds stora familj. Denna form av vuxenkatekumenat är något som under senare år återigen blivit allt vanligare. Fortfarande är ändå katekesen för barn och ungdomar i skolåldern den mest förekommande. När barnen är 8-9 år förbereds de för sin första heliga kommunion och fortsätter sedan i undervisningen som förberedelse inför konfirmationen vid 15 års ålder. Katekesen en del av kyrkans evangelisation Katekesen beskrivs även som en del av kyrkans evangelisation, ett vidare begrepp för kyrkans uppdrag att föra ut evangeliet till alla. Evangelisationen riktar sig både till dem som ännu inte mött Jesus Kristus och dem som vill fördjupas i sin tro. Ur förordet till Riktlinjerna för katekesen i Stockholms Katolska stift, Ge som gåva vad du fått som gåva, har jag hämtat följande citat som väl passar till detta ämne: Det glada budskapet som Jesus förkunnade för sina samtida är lika aktuellt idag. Det måste förkunnas överallt och alltid. Kyrkans stora uppgift är att förmedla evangeliet till allt och alla. Förkunnelsen av det glada budskapet får aldrig tystna. Och på sidan 11 kan med hänvisning till Jesu liknelse om såningsmannen läsa: För att så måste bonden känna sin jord och för att evangelisera måste kyrkan känna de villkor som människorna lever under. Vilken är då den goda jorden i Sverige för att förkunna evangeliet? I Sverige har vi fred, ett relativt välstånd, hög utbildning, lång kristen tradition och religionsfrihet. Samtidigt finns det tistlar och törnen i den svenska jorden som hindrar trons frö från att gro och växa sig starkare. Det kan visa sig i att kristna och kristen tro i Sverige är marginaliserad, att samhället är sekularisering, individualism och relativism samt ofta också fördomar. Den undervisning som katolska kyrkan står för ses av många som en aktivitet bland många andra och är inte alltid lika attraktiv som sport, shopping eller sovmorgon på söndagen. År 2005 gav Minna Salminen- Karlsson ut boken Det är ju faktiskt två världar som inte går ihop. Det är en intressant bok där Minna intervjuat unga katoliker i Sverige om hur det är att var ung och katolik i dagens Sverige och inte minst om hur det kan vara för den som inte gör och tänker som alla andra och som exempelvis väljer att spendera söndag morgon i kyrkan. Växande kyrka Katolska kyrkan i Sverige växer och nya kyrkor byggs, eftersom en stor del av nyanlända till Sverige är katoliker. En väldigt aktuell fråga för oss katoliker är hur vi ska få dem att bevara sin tro även här i Sverige. Inom många av våra församlingar finns olika språkliga missioner dit man först kan vända sig och kunna delta i mässan och gemenskapen på ett språk man förstår. I förordet till Riktlinjerna understryks också det angelägna i att arbeta med dem som ännu inte har språket: Även när katekesen äger rum på ett annat språk än svenska, måste en del av undervisningen vara på svenska, så att de kan ta del av Kyrkans evangeliserande uppdrag. För många familjer som kommit till Sverige kan det vara svårt, både att finna sig helt tillrätta i största allmänhet men också att bevara familjens tro och värderingar i det fria svenska samhället. Katekesens mål Katekesens mål är att leda fram till gemenskap med Jesus Kristus och allt som han är förenad med: RPT Nr 27 Hösten

6 med Gud hans Fader, med den helige Ande, med Kyrkan, hans kropp och med människorna för vilka han gav sitt liv. Redan i den tidiga kyrkan hörde dopet och katekesen ihop och så är det än idag. Man har vuxenkatekumenatet som modell för all katekes, då det bygger på att man stegvis inlemmas i en konkret församling. I mindre grupper får man dela livserfarenheter och till sin hjälp har man en fadder som kan ledsaga en på trons väg. Det ska finnas tillfälle att göra erfarenheter av flera liturgiska element samt att bön blir något man gör både enskilt och i gemenskap med andra. Även bibelläsning är en viktig del av katekesen oavsett ålder. Vi möter idag många som vänder sig till kyrkan, både unga och lite äldre som levt ett liv utan Kristus men som känner sig kallade till kyrkan. Även för dem som en gång blivit döpta och kanske gått i katekesundervisning som barn men sedan av någon anledning kommit ifrån kyrkan behöver det finnas en väg tillbaka och nya möjligheter att fördjupa sin tro och ständigt lära sig mera. Också för sådana som mig, som gått i katekes och senare själv börjat undervisa finns en ständig törst efter att få lära mig mera och tillsammans med andra fördjupas i tron genom ökad kunskap men inte minst att få erfara Guds närhet i liturgin och bönen. Varje ålder har sina behov och olika delar av kyrkans lära känns mer centrala under vissa perioder av livet. Vi är nog många som läst samma bibeltext och fått ut helt olika saker av den beroende på var i livet vi befunnit oss. Guds pedagogik som modell Då Gud själv är treenig och i sig själv gemenskap, relation, dialog och utgivande och som sådan kommunicerar med människan blir detta en modell för katekesen, dvs att praktisera Guds pedagogik. Den bör alltså bygga på gemenskap och dialog. Om man tar Jesus som pedagogisk förebild så delar man tron genom gemenskapen. Jesus undervisade inte bara med ord utan lika mycket med sina handlingar. Han älskade dem han undervisade och kallade dem för vänner. Han delade hela sitt liv med lärjungarna såväl fest, arbete, glädje som sorg. Han bad med dem och för dem. I Jesus ser vi modellen och förebilden för vad all katekes borde vara. Jesus är själv den förste och störste kateketen. För dem som kommer till undervisningen kan kateketen vara den som kanaliserar mötet med det gudomliga. Därför är den egna person och det egna vittnesbördet viktigt. Den som får uppdraget att vara kateket kan känna sig stolt och glad. Han eller hon får dela Jesu uppdrag och får del av hans nåd och välsignelse på ett särskilt sätt. Därför måste också kateketen praktisera vad han eller hon säger och gör, peka vidare på Jesus och leda människor fram till honom. Biskop Anders öppnar den kateketiska kongressen 27-29/9 på Lidingö, genom att öppna Porta Fidei (Trons dörr) Alla döpta har rätt till undervisning, heter det i Riktlinjerna, men metoder och upplägg behöver anpassas till dem som ska undervisas oavsett om det är vuxna, barn, äldre eller personer med funktionshinder. Detta är samtidigt en utmaning till varje församling. Uppdraget delas av hela kyrkan och i stort sett alla kateketer i Sverige är församlingsmedlemmar som ställer upp ideellt. Föräldrarna barnens första kateketer Föräldrarna är barnens första kateketer men i dagens samhälle är det inte alltid så lätt. En familj kan idag se ut på olika sätt. Det är inte ovanligt att bara en av föräldrarna är katolik, vilket kan göra det svårare för barnet och den katolske föräldern, om den andre föräldern inte har samma värderingar. Numera är det också vanligt att många arbetar på helger, vilket också gör det svårare för barnet att komma till undervisningen på söndagarna eller till mässan som ju är en del av undervisningen. För många föräldrar blir barnens katekesundervisning ändå en väg tillbaka till kyrkan och man kan få en ny förståelse för sin tro, när man pratar om det som tas upp. Det är önskvärt att det också finns en föräldragrupp i församlingen men det är inte alltid genomförbart på grund av brist på ledare och intresserade föräldrar. Själv har jag erfarenhet av att ta med föräldrar både till en stund under katekesen och under läger så att även de får tillfälle att tillsammans med barnen lära sig om sin tro och inte minst att be tillsammans. Delat ansvar Kateketerna samlas i kateketgrupper för att tillsammans planera, utvärdera och diskutera undervisningen. Kyrkoherden är den som är ansvarig för katekesen i församlingen och ska vara kateketernas kateket. Det är även hans ansvar att engagera hela församlingen i katekesen och stödja, uppmuntra och tacka kateketerna samt uppmuntra fler att säga ja till kallelsen till kateket. I min församling börjar vi alltid samlingen med att gå i mässan och mässa firas även om det egentligen inte skulle firats mässa den kvällen. Vi kateketer har även fått en egen del under några av församlingens reträtter inför jul eller påsk. 6 RPT Nr 27 Hösten 2013

7 Ytterst ansvarig för undervisningen är stiftets biskop. Sverige är ett enda stort stift som leds av biskop Anders Arborelius. Under några dagar i slutet av september samlades ett par hundra kateketer till en kateketisk kongress på Lidingö och givetvis var det biskop Anders uppgift att både öppna denna och själv delta. Hopp i en föränderlig värld Som stöd för undervisningen har Katolska Pedagogiska Nämnden (KPN) tagit fram och gett ut undervisningsböcker från skolstart till efter konfirmationen. Det finns även material för ungdomar, föräldragrupper, förberedelse inför dop och äktenskap. Alla sakrament förbereds genom någon slags undervisning. KPN har arbetat fram riktlinjerna och ordnar även kurser, kateketdagar, reträtter och annat för kateketer. I slutet av september anordnades den tidigare nämnda kongressen som fått beteckningen Hopp i en föränderlig värld - att dela tron idag, där 200 av landets kateketer deltog. Där träffades kateketer på olika sätt för att lära sig från föreläsningar, samtal i mindre grupper och för att dela erfarenheter. Många gånger kan man ge varandra hopp och hitta nya lösningar på problem som kan dyka upp i katekesen samt ha kul tillsammans och delta i mässsor och gemensam bön. Avslutningsvis vill jag säga att jag är full av hopp efter kongressen. Jag litar på att den Helige Ande fortsätter att leda mig i mitt arbete med mina barn i församlingen, där jag undervisat i snart 10 år och har samma grupp sedan 5 år. Men också i mitt arbete som lärare i Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg. Visst finns många utmaningar för kyrkornas undervisning men så länge vi ser Guds avbild i varje människa vi undervisar så får vi stöd och hjälp av vår Herre. Frågor till några kyrkliga företrädare om utmaningar för kyrkornas undervisning På följande sidor återges svaren vi fick på de tio frågor vi ställt till tre företrädare för svenska kyrkor. Dessa skriver dels från ett regionalt perspektiv/stift och från ett mera övergripande, nationellt perspektiv. En längre intervju med en präst utgör ett exempel på ett målinriktat och uthålligt arbete på lokalplanet. För att spara utrymme upprepar vi inte frågorna i anslutning till de enskilda svaren utan hänvisar dem till den här platsen. Så här ställde vi våra frågor RPI ( ger ut en tidskrift med två nummer per år, Religionspedagogisk tidskrift (RPT. Höstens nummer har temat: Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden. Detta är också temat för höstseminariet i Göteborg den 25 september, då tre personer från respektive Svenska kyrkan, Romersk katolska kyrkan och Evangeliska frikyrkan reflekterar kring det angivna temat. Ett utförligt referat från seminariet kommer i tidningen. Till detta vill vi gärna ha några kortfattade tankar från några andra personer med engagemang och ansvar för dessa frågor inom några olika kyrkor. Vi skulle därför vara mycket tacksamma för att få dina reflektioner och tankar. Vi ser helst att du skriver direkt i detta mail och ganska kort, högst ca 50 ord per punkt. Hoppa gärna över någon punkt, t ex om du vill skriva utförligare till någon annan. Rune Larsson Svaren hittar du på följande sidor RPT Nr 27 Hösten

8 1. Vad är det mest grundläggande skälet till att ni bedriver undervisning i er kyrka/församling? 2. Ibland säger man att en kyrka/församling undervisar eller lär genom hela sitt liv och inte bara genom den särskilda undervisningen. Är det något ni tänker på i ert sammanhang? Vilka konsekvenser får i så fall detta? Biskop Antje Jackelén, Lunds stift 1. Mognad och växt, både som människa och kristen, förutsätter ett kontinuerligt lärande. I vår tid när nyfikenheten om kristen tro är stor, men kunskapen bristfällig är det allt tydligare att denna undervisning är kyrkans ansvar. Den kristna tron ger redskap att möta livets höjder och djup, också i vårt postmoderna samhälle. 2. Undervisning bör förstås brett. Det är viktigt att få syn på mångfalden i det pedagogiska arbetet i en församling. En församlings huvuduppgift är i kyrkoordningen benämnd som fyra dimensioner: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I själva verket finns det ett undervisningsmoment i var och en av dessa uppgifter. Nyligen talade jag för kyrkomusikerna i vårt stift. Det lärande de bidrar till i församlingarnas körer, barngrupper, gudstjänster kan svårligen överskattas. Biskop Esbjörn Hagberg Jag har valt att svara utifrån ett stifts- och stiftskansliperspektiv. Vår uppgift är att ge församlingarna stöd, kunskap och inspiration för sitt uppdrag. Hoppas du har någon glädje av svaren. Med vänlig hälsning, Esbjörn Hagberg 1. I Svenska kyrkans kyrkoordning är undervisning ett av perspektiven för syftet att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. 2. Jag ser arbetsplatsen, stiftskansliet, som en lärande organisation och uppmuntrar församlingarna i att vara detsamma. Detta innebär att ständigt reflektera och utvärdera i relation till uppsatta mål. Uppmuntrar medarbetare att gå i handledning och/eller skaffa mentor som en del i det kontinuerliga lärandet. Betonar vikten av att fördjupa utvärderandets konst. Elisabeth Lindgren / Equmeniakyrkan, utvecklingsstrateg i Equmeniakyrkan 1. Jesus var en skarpsynt lärare och pedagog. Han utgick från att alla har något att bidra med. Menade att det här att vara människa handlar om ingå i en lärande gemenskap. Därför stavas tro relation. Equmeniakyrkan vill fortsätta vara den där ytan där vi övar varandra i att leva i hoppet. Visa att Guds rike handlar om relation med Gud, varandra och skapelsen. Vi vill erbjuda möten som är lärtillfällen likt de Jesus hade med för lärjungarna. Tillsammans fundera över vad övertygelse är. Klura över vad det innebär att leva i tillit och förtröstan. Hjälpa varandra handla så relationerna växer. Vi lär in och lär ut hela tiden. Det är också kyrkans puls. Arbetet med undervisning, lärande och bildning handlar därför om att oförtröttligt fortsätta skapa rum för mötena mellan den stora och lilla berättelsen. 2. Jag tror inte alltid vi tänker på att vi som kyrkor och församlingar sänder budskap med allt det vi är, säger och gör. Därför skulle vi behöva reflektera djupare kring hur lärande och undervisning hör ihop i ett livslångt perspektiv. Jag fick en bild en gång om att vi är varandras lärare ständigt. Den bilden är omistlig i uppdraget när vi som kyrka eller lokal församling ska tänka på undervisning och lärande. Det är inte en som lär ut och resten lär in utan det sker växelvis, i dialog. Därför behöver vi prata mer om att vi faktiskt undervisar varandra när vi praktiskt lever i församlingens gemenskap. Det vi lär oss om kyrkan och tron syns i hur vi välkomnar varandra. Det märks i hur vi delar berättelsen/vittnesbördet, omsorgen, undervisningen och fördjupningen liksom hur vi tjänar varandra mitt i världen. 8 RPT Nr 27 Hösten 2013

9 3. Temat för RPI:s höstseminarium var: Kyrkornas undervisning utmanad av samtiden. Tycker du att den undervisning ni bedriver i ert sammanhang på något sätt är ett svar på tidens utmaningar? På vilket sätt? Försök ge några konkreta exempel. 4. I en av de svenska kyrkornas riktlinjer för undervisning heter det att vi behöver rannsaka tidens tecken och tolka dem i ljuset av evangeliet. Vilka tankar ger det dig? Kan det vara utgångspunkt för den undervisning du/din kyrka/församling planerar för och vill bedriva? Antje Jackelén Esbjörn Hagberg Elisabeth Lindgren 3. Det finns flera förändringar de senaste decennierna som påverkar undervisningen till form och innehåll: vår ökande medvetenhet om religiös mångfald, den digitala revolutionen, samt skolans förändrade uppdrag och förhållande till Svenska kyrkan för att nämna några. I ett avseende väcker detta behovet av att vända åter till den grundläggande kunskapen om bibel och kristen tro. Det finns ingen annan som förmedlar detta åt oss. Samtidigt utmanar det oss att etablera nya arenor för undervisning. I Lunds stift har vi just påbörjat arbetet med Svenska kyrkans satsning om undervisning och mission. Detta arbete är direkt inriktat på de lokala församlingarna. Det är ett svar på samtidens utmaningar. 4. Det teologiska tänkandet har aldrig ägt rum i vakuum. Därför kräver vårt arbete med undervisning en gedigen omvärldsanalys. Det handlar om att lyssna på och lära av andra discipliners rön, såsom filosofi, litteratur och naturvetenskap, men även mötet med människor av annan tro. Det handlar också om att med öppna ögon se på arbetet som har bedrivits. Vi har länge talat om att sänka trösklar, men det är också viktigt att kunna erbjuda något beständigt för den som faktiskt kommer in. Vi ska undervisa enkelt utan att förenkla. 3. Vill stimulera undervisning som ger församlingarna redskap i tiden: Organisation: Ex. Ledarskap, styrning och ledning. Teologi: Kyrkosyn, grundläggande troskunskap för kyrkoanställda utan teologisk eller pastoral utbildning, Pedagogik: Personalen i den församlingsvårdande verksamheten står i många pedagogiska sammanhang där fördjupad kunskap om pedagogik och didaktik behövs. 4. Allt fler människor vet allt mindre om kristen tro. Familjen och skolan som en gång var lärandeplatser för kristen tro är det inte längre på samma sätt. Som kyrka har vi att se ansvaret i att vara den miljö där lärande/ undervisning om kyrkans tro behöver ges. Tidens sökande ställer krav på att möta människors existentiella frågor. Andlig vägledning är till del en pedagogisk uppgift. 3. Just nu pågår ett stort medarbetarlyft i vår kyrka. Utifrån fyra ledord eller kärnvärden (följa, möta, tjäna och lära) möts vi för att processa och tänka mer kring de utmaningar vi står inför för som församlingar. Det handlar bl. a om hur vi formar lärande miljöer i våra församlingar. Hur vi arbetar med integration och mångfaldsfrågor, interkulturellt lärande. Vad det kan innebära att leva trons liv och hur vi uttrycker vi tro idag. Hur vi kan leva i spänningen mellan det nära samtalet och den stora gudstjänsten. Vad sociala medier innebär som mötesplats. Hur vi delar tro men också möter människor med annan tro. Vad ett tjänande ledarskap kan innebära idag och vad som t ex ligger i evangeliets ekologiska, ekonomiska och sociala utmaningar. Kyrkan har en ständig uppgift att utmana våra värderingar, människosyn, kunskapssyn och växtprocesser. 4. RPT Nr 27 Hösten

10 5. Vi säger ofta att dagens samhälle är mångkulturellt och mångreligiöst men att samtidigt den kristna tron marginaliseras och privatiseras, försvinner från den offentliga arenan. Ser du er undervisning som ett försök att svara på dessa utmaningar? Hur då, i så fall? 6. Ibland säger man att dagens samhälle präglas av individualism och inriktningen på det egna, det som är bra för mig själv. De flesta håller med om att centrum för den kristna tron är kärlek och gemenskap. I så fall blir individualismen något som utmanar hela kyrkan och även dess undervisning. Är detta något som har blivit viktigt i er undervisning? Antje Jackelén Esbjörn Hagberg Elisabeth Lindgren 5. Jag ser två parallella riktningar: dels en sekularisering med minskad kunskap om kristen tro som följd och dels en ökad synlighet för religion, som resulterar i tilltagande intresse och nyfikenhet. Undervisningen ska ta båda dessa tendenser i beaktan. Projektet Social Cohesion är ett exempel från Lunds stift där människor av olika tro samverkar tillsammans med polis, räddningstjänst och socialtjänst för att stärka den sociala samhörigheten i Malmö och samtidigt visa hur Svenska kyrkan tillsammans med andra trossamfund är en resurs för samhället. Det är också en slags undervisning Se ovan. Svenska kyrkan gör en stor nationell satsning: Dela tro - dela liv. Som stift vill vi stödja församlingarna att prioritera lärande och undervisning. Se även nedan. 6. Kyrkans undervisning är dopundervisning. Dopet är inlemmandet i Kristi kropp och kyrkans gemenskap. All kyrkans verksamhet bör därför ses relaterad till församlingens gudstjänst. Där synliggörs församlingen som gemenskap, Kristi kropp. Konkret sker också mycket lärande i grupper där byggandet av relationer i sig har ett värde. 5. I det ovan nämnda medarbetarlyftet försöker vi bl a svara mot den utmaningen. Samtidigt skulle jag vilja säga att intresset för tro är större än på mycket länge. Den längtan behöver vi se och möta som kyrka. Ta oss tid att på djupet lyssna in frågorna och ge utrymme för delande av tankar kring vad tro är/handlar om. 6. Jag tror vi som kyrka behöver vara mer observanta och självkritiska. Inse att individualismen naturligtvis präglar var och en av oss som individer och därmed också församlingen. Därför blir tanken - att kyrkans uppdrag handlar om oss tillsammans i hela världen - mer aktuell än någonsin. Det behövs trovärdiga kyrkor som gör vad de kan för rättvisa, fred och försoning. Som höjer rösten och frågar oss alla vad som har burit oss till kyrkan. Röster som talar oss tillsammans och gör oss närvarande för det som är vår tids gemensamma utmaningar. Fred med alla dess aspekter är exempel på tema som vi just nu arbetar kring men som vi samtidigt skulle kunna göra så mycket mer av i t ex vår undervisning. 10 RPT Nr 27 Hösten 2013

11 7. Tror du att undervisningen kan vara en väg att rusta människor till vara med och bygga och forma gemenskaper, positiva och helande livsrum mitt i det snabbt pulserande och ofta komplicerade livet? Om du håller med om att detta, hur skulle du då vilja forma och kanske förändra den undervisning du ansvarar för? 8. Den nya Equmeniakyrkans vision lyder så här: Vi vill vara en kyrka där tron på Jesus Kristus förändrar mig, dig och världen. Ofta har vi stannat vid mig, dig och glömt bort världen. Håller du med om att också världen måste finnas med; hur märks i så fall det i din kyrkas/församlings undervisning? Antje Jackelén Esbjörn Hagberg Elisabeth Lindgren 7. Svenska kyrkans undervisningsarbete får inte reduceras till en intellektuell hobbyverksamhet. Den syftar till att ge redskap för livstydning och språk för tro och hopp. Det kretsar alltså kring ett liv i gemenskap med Gud, andra människor och mitt eget framväxande jag. 8. Det finns en mycket nära koppling mellan församlingens fyra dimesioner av dess huvuduppgift, gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Undervisningen är alltså inte oavhängig det praktiska handlandet. För egen del tycker jag att detta blir allt tydligare i den svenska religionsdebatten. Religion är något personligt, men inte privat. Tvärtom får det politiska konsekvenser, såsom engagemang i freds- och klimatfrågor eller åsikter om asylpolitiken. Att tro får politiska konsekvenser och att världen påverkas betyder emellertid inte att kristen tro är partipolitisk. 7. Inspirerar församlingarna att skapa mötesplatser och nätverk för människor i olika skeden av livet: Småbarnsföräldrar, tonårsföräldrar, mans- och kvinnogrupper, mitt i livet grupper, sorgegrupper, äktenskapsgrupper m.m. Pedagogiken bör vara att låta varje människas berättelse möta den stora berättelsen. Det egna livet får speglas i evangeliets perspektiv. 8. Världen måste finnas med för att trovärdighetens skull. Har på stiftet en särskild tjänst som ska stödja det lokala arbetet med Internationella grupper. Där sker ett pågående kunskapsinhämtande om de stora samhällsfrågorna, nationellt och internationellt. Diakonalt inriktade grupper aktualiserar församlingens profetiska och omsorgsskapande uppgift. 7. Jag skulle önska att vi mer skulle kunna leva med berättelsen om Emmausvandrarna som fond för våra egna, församlingens och hela kyrkans liv. Det vill säga hitta de där tillfällena där vi slår följe med varandra. Frågar varandra vad vi går och talar om liksom vad vi funderar över. På så sätt skulle en massa processer om tro och liv kunna starta mitt i vardagen. Ett slags utrymme för delande, av frågor och svar - livsberättelser, våga tystnaden men framför allt av bröd. Emmausvandrarna visar så mycket på vad tro och livet går ut på. Att vi är skapade för att vandra tillsammans. Dela det vi lärt oss eller undrar över och inte minst bryta brödet med varandra i praktiken men också bildligt. Det är i det mötet jag tror församlingen blir en lärande gemenskap som vågar möta utmaningen att vara olika tillsammans. Alltså fler livsnära smågrupper där vi delar livet! 8. Kyrkan är både universell och lokal och det ena kan inte skiljas från det andra. Att hela världen kan förvandlas i mötet med Jesus Kristus innebär en undervisning som måste fokusera på rättvisa, solidaritet, jämlikhet och fred. Det handlar helt enkelt om evangeliets innersta kärna. Undervisningen måste också syfta fram mot hur tron blir ett sätt att leva helt med varandra, oss själva och resten av världen. RPT Nr 27 Hösten

12 9. Vad tycker du är den allra viktigaste uppgiften och utmaningen under de närmaste årens undervisning och lärande i det sammanhang där du befinner dig? 10. Ibland har målgruppen för kyrkornas undervisning nästan blivit liktydigt med barn och unga. Samtidigt vet vi att hela familjen behöver vara med och att lärande är något som pågår hela livet. Hur tänker du kring detta? Antje Jackelén Esbjörn Hagberg Elisabeth Lindgren 9. Att minska vår religiösa analfabetism genom att undervisa om kristen tro i dialog med naturvetenskap, kultur, samhälle och människor av annan tro. 10. Våra församlingar arbetar med en rad olika former av vuxenundervisning. Det är uppenbart att här finns en stor uppgift som ligger i att undervisa och erbjuda ett trons språk för människor i alla åldrar. 9. Det är att stimulera församlingarna att se över sin verksamhet och de otaliga möten som sker och se hur dessa kan användas till att bli lärande/undervisande. Varje församling bör ha minst en samtalsgrupp för de som vill lära känna och fördjupa sin kunskap om kyrkans tro, lära och liv. Bör också se möjligheten att skapa systematik och progression i lärandet. Människor vill utveckling och förändring. 10. Vi ser det viktigt att uppmuntra och stödja de vuxenpedagogiska verksamheterna i församling. Kan behövas fortbildning för de som traditionellt enbart arbetat med barn och unga. 9. Vi behöver arbeta mer kring helheten vad lärande och undervisning i församlingen handlar om. Inse att varje möte erbjuder en slags lärande gemenskap där vi involveras i en gigantisk lärandeprocess. Det utmanar oss att lyssna in frågorna i stället för att ge svar på frågor som kanske inte ens har ställts. Samtidigt är det en inbjudan att räkna med varandra och utgå från att den Andres livsberättelse och frågor om tro kan hjälpa mig att växa i tro och lärjungaskap. Att vi som kyrka faktiskt hör ihop med ett större vi i samhället i sökande efter tro, liv och sanning. 10. För mig är det en självklarhet att undervisning handlar om alla åldrar. Därför måste våra lärmiljöer vara gränsöverskridande. Församlingens identitet visas i hur församlingen har organiserat sig tror jag. Hur vi undervisar, vilka språk vi ger uttryck för - mer än ord, hur vi formerar oss demokratiskt, tar emot nya människor etc. Det handlar mer om begrundan än att lära sig något utantill. Att kunna tänka i nya oväntade banor och vara hemmastadd på olika arenor beroende på vilka vi möter. Den rörelsen pågår så länge vi lever, oavsett ålder. En slags bildning som förutsätter såväl utbildning som undervisning. 12 RPT Nr 27 Hösten 2013

13 Växa vidare som gemenskap Samtal med Mats Bohman, präst i Carlskyrkan i Umeå Carlskyrkan är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS, där EFS missionsförening har ansvaret för det löpande arbetet. Undervisningen i Carlskyrkan intar en central plats och visar sig i en bred aktivitet församlingslivet. Medlemmarna är delaktiga i verksamheten och där behov finns, startas nya grupper och nya kurser för bättre omsorg i en allt större gemenskap. Församlingen kännetecknas av permanent tillväxt. Detta har även uppmärksammats av Fredrik Modéus i boken Längta efter liv: församlingsväxt i Svenska kyrkan (Verbum, 2009). Prästen Mats Bohman är känd vida omkring för sitt personliga engagemang i det praktiska pedagogiska arbetet som leder till allt fler samlingar allteftersom behovet växer. Det är med honom jag Hanna Zipernovszky fått en pratstund. Fråga 9: Vad tycker du är den allra viktigaste uppgiften och utmaningen under de närmaste årens undervisning och lärande i det sammanhang där du befinner dig? Fokus ligger nog på kunskapslyft i två olika avseenden. Det är så få idag som känner till vad kyrkan står för och tror eller till berättelserna. Så det kan bli ett kunskapslyft rent allmänt i samhället i stort men även för våra medlemmar som är mer eller mindre passiva. Det andra området gäller dem som redan är aktiva och vill veta mer. Där innebär vårt fokus på kunskapslyft att få ägna sig åt fördjupning. Vi är bärare av tro och vill forma bärare, så tänker jag. Fråga 10: Ibland har målgruppen för kyrkornas undervisning nästan blivit liktydigt med barn och unga. Samtidigt vet vi att hela familjen behöver vara med och att lärande är något som pågår hela livet. Hur tänker du kring detta? Ja, barn och unga är ju i fokus men just i samband med barnverksamheten jobbar vi mycket med vuxenlärandet. Ända sedan vi startade öppen förskola har vi alltid haft vuxensamtal och det betyder mycket. Vid dessa samtal handlar det mest om barnet; hur man tänker runt fostran och hur man hanterar olika utmaningar. Så det finns ett vuxenspår i all barn- och ungdomsverksamhet. Nästan alla barn- och ungdomsgrupper har föräldrasamling: vi bjuder alltså in till föräldrasamling med input till några vuxenfrågor och samtal runt föräldraskap och lite runt tron också. Så det hänger ihop: vi har barnen på barntimmar, i scoutgrupper och sedan har vi konfirmanderna, de är den stora målgruppen. Vi anordnar föräldrasamling till alla dessa verksamheter och delar tro och delar samtal. Runt konfirmandarbetet, till exempel, bjuder vi in föräldrar för samtal om hur det är att vara tonårsförälder, vilka frågor som pågår i deras liv. Vi har en eller två samlingar runt dessa frågor till varje konfirmandgrupp. Så till varje barn- och ungdomsgrupp inbjuds också föräldrar parallellt för samling och samtal? Ja, inte lika ofta som barnen möts, utan enstaka gånger, minst en gång per termin. Oftast bjuder vi på mat och sedan är det samtal. Barnen finns med och brukar ta ansvar för att laga mat eller hjälpa till med det praktiska. Vi har också börjat jobba ganska mycket med kurser och kursutveckling. Vi riktar in oss på kristen tro. Exempelvis en kortkurs, som heter Tro, hopp och kärlek: en introduktionskurs i kristen tro. Kursen har byggts upp kring hur vi tänker och det vi känner påverkar det vi gör: Vad tänker en kristen, vad får man vara med om, vad är det man upplever i bönen och hur lever vi? Det är de fokus vi jobbar med. Vi använder och har jobbat med Alpha kurser också som lite grann av trosfördjupning. Sedan bjuder in till äktenskapskurser eller relationskurser, där alla jobbar med och är involverade under sju veckor varannan vecka under en termin. Så har vi föräldrakurs då vi bjuder in föräldrar tre gånger och alltid serverar mat och försöker ge ganska mycket input. Det går så till att vi börjar med en halvtimmes eller fyrtiominuters föredrag och sedan är det samtal. Som helhet bygger alla dessa kurser mycket på samtal. Jag tänker på öppna samtal, man behöver inte hålla med, man kan stå för vad man själv tänker, men alla tänker, prov-tänker och prov-tycker. Är det experter som håller föredraget? Vi har själva fördjupat oss inom olika ämnen, så vi är tre personer i kyrkan som håller föredrag på dessa kurser. Vi har själva tagit fram det vi säger. Annars har vi videoinspelningar från Alpha som vi har använt. Fråga 7: Tror du att undervisningen kan vara en väg att rusta människor till vara med och bygga och forma gemenskaper, positiva och helande livsrum mitt i det snabbt pulserande och ofta komplicerade livet? Om du håller med om att detta, hur skulle du då vilja forma och kanske förändra den undervisning du ansvarar för? Det vi gör på de här kurserna, bygger mycket på gemenskap. Vi äter tillsammans och pratar om ganska viktiga frågor. Då kommer man nära varandra. Och så har vi sett att många som har gått de här kurserna, sedan kommer med i kyrkan. Det ena leder till det andra. De som har gått en kurs ställer frågan: har ni ingenting annat att erbjuda? De vill ha en kurs till. Det är därför vi nu har utvecklat ganska många nya kurser. Man har fått smak för det här: för samtal och samtalets RPT Nr 27 Hösten

14 vikt och att föra samtal i detta klimat. Så det har vi sett. Så har vi tagit fram två andra kurser, en ledarskapskurs, Konsten att leda sig själv och andra som fokuserar på hur man tar ansvar för sitt liv. Och vi har en talangkurs också, som fått undertiteln, Använd dina gåvor för Guds skull. Det handlar mycket om att upptäcka vem man är: vad har jag för någonting i Kristi kropp-tänkandet, vad kan jag bidra mest med? Frågor ställs även om ett bredare förvaltarskap i samhället, i familjen och så i kyrkan: hur tar jag vara på det jag fått, hur kan jag bidra att utvecklas? Så det är lite grann gåvoupptäckar-material vi behandlar. Vad kan jag, vad har jag varit med om och hur kan jag bygga vidare på att förvalta mitt liv? Det är kurser i vår verksamhet som har varit viktiga. Fråga 6: Ibland säger man att dagens samhälle präglas av individualism och inriktningen på det egna, det som är bra för mig själv. De flesta håller med om att centrum för den kristna tron är har varit ett väldigt viktigt segment för oss att jobba med, också för att öppna upp och bygga vidare på. Vi har haft många lectio divina läsningar och så delar man liv och alla kan vara med. Det kom vi fram till, när vi utarbetade vår framtidvision, när vi jobbade med vad en kyrka behöver vara i framtiden. Vi såg ensamheten och utanförskapet och tänkte att detta måste vi jobba med att motverka och så blev hemgrupper en av byggstenarna i det arbetet. Att skapa gemenskap, att bry sig om varandra. Är det alltid en präst med när ni har hemgruppsmöte? Nej, det är vanliga lekmän som håller i den. Man utser en ledare som håller i några möten och vi har ett verktyg för det, en manual som vi har utarbetat, där man gör en överenskommelse: hur vi tänker, hur det fungerar i stort och i detaljer och så utvärderar man hur det har varit. Jag träffar hemgruppsledarna och startar upp varje termin. jö; hur vi springer för att ha och att ha mer och till slut har vi ingen värld att leva i, nästan. Konsumtionen har skapat ganska mycket negativa bitar. Individualismen är också en del. Vi har jobbat mycket med frågor som Vad vill man uppnå egentligen? och gjort omvärldsanalyser för att se hur vi ska jobba med det. Det är några som har sysslat speciellt mycket med dessa frågor och vi har sagt att vi vill ha samhällsengagerat folk, bl. a. i miljö och internationella frågor, men hit hör även barn som far illa och människor med olika kulturell bakgrund. Målet är att se hur vi kan få Kristi kropp att varken vara jude eller grek, utan alla är ett och vi måste se till att vi verkligen ger något att vi inte bara säger att det är så utan jobbar aktivt för att det ska finnas alla kategorier i kyrkan. Fråga 5: Vi säger ofta att dagens samhälle är mångkulturellt och mångreligiöst men att samtidigt den kristna tron marginaliseras och privatiseras, försvinner från den offentliga arenan. Ser du er undervisning som ett kärlek och gemenskap. I så fall blir individualismen något som utmanar hela kyrkan och även dess undervisning. Är detta något som har blivit viktigt i er undervisning? Vi jobbar mycket med det vi kallar för hemgrupper. Vi har sett att det finns behov för en sådan verksamhet. Det är alltså träffar när man samlas i hemmiljön för att läsa bibeltexter och samtala om dem. Det är väldigt många som lever ensamma, som saknar tillfälle för djupare samtal, vem ska man då tala med om viktiga frågor. Hemgrupper 14 Fråga 4: I en av de svenska kyrkornas riktlinjer för undervisning heter det att vi behöver rannsaka tidens tecken och tolka dem i ljuset av evangeliet. Vilka tankar ger det dig? Kan det vara utgångspunkt för den undervisning du/din kyrka/församling planerar för och vill bedriva? Det måste man göra som tolkande teolog: Vad det är för tidsfrågor vi möter och utmanas av. Jag tänker mycket på att det är Jesus som utmanar oss till nya tolkningar och sätt att leva. Det finns ett antal spår som är ganska tydliga som man måste ifrågasätta. Det har att göra med konsumtion och mil- försök att svara på dessa utmaningar? Hur då, i så fall? Det är ju svårt att nå ut i det offentliga rummet. Därför har vi bestämt att vara en väldigt tydlig aktör i vårt närområde där vi bjuder in och gör bra verksamhet, då har vi ändå en möjlighet att nå ut. Målet är att nå åtminstone hälften av alla som är tillhöriga i Svenska kyrkan årligen i den regelbundna verksamheten, och vi ligger nästan där med personer som vi når ut till för närvarande. Så det är hyfsat och visar att vi har ett visst genomslag personer som RPT Nr 27 Hösten 2013

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Församlingsbrev. Hösten 2009

Församlingsbrev. Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin

Läs mer

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter.

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter. ANDRA SÖNDAGEN UNDER 2. SÖNDAGEN ÅRET (ÅRGÅNG UNDEr året C) 17 JANUARI (år C) (20 2016 JANUArI 2013) Tidsram: 20-25 minuter. På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) Änkans gåva Han satte sig mitt för tempelkistan och såg

Läs mer

Försam lings nytt. Bibel ordet. Vetlanda Alliansförsamling. I detta nummer, bl a: Se oss på: http://www.vetlandaallianskyrka.se

Försam lings nytt. Bibel ordet. Vetlanda Alliansförsamling. I detta nummer, bl a: Se oss på: http://www.vetlandaallianskyrka.se Försam lings nytt Nr: 34 program mars april 2014 I detta nummer, bl a: Från pastorns penna Barn o Ungdomsverksamheten Program för mars, april 2014 Ekonomi Vision och mål (måldokument) Annonser mm. mm.

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Herre, Ge oss större tro!

Herre, Ge oss större tro! Nr 01 [03] /2013 2 Kära församlingsmedlemmar från S:t Botvids församling Herre, Ge oss större tro! Detta är ledorden för Trons År som påven Benedikt XVI utlyste i vår allmänneliga kyrka. När Helige Fadern

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Församlingsbladet Advent och Julen 2011 Ett barn blir oss fött Ett barn blir oss fött, så ljuder Julens glada budskap över hela världen. Ett stort under har

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT 1. INLEDNING 1.1. FÖRSAMLINGEN Ramsbergs församling är en landsortsförsamling med jordbruks- och skogsområden. De två större orterna är Ramsberg

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD (JOHANNES EVANGELIET 10:10) Kyrkoherdens påskhälsning: Via dolorosa Oftast kallar vi den för "korsvägen" (via crucis) eller

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka Guds rike är nära Jag kunde inte låta bli att låta tankarna fara iväg en aning när jag satt här i kyrkan för ett par veckor sedan och lyssnade till Anders Bengtsson

Läs mer

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? Vill du ha ett meningsfullt liv? Tänk att få ägna sig på heltid åt det som är meningsfullt och dessutom få lön för det! Om du känner en kallelse till att bli pastor,

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg Fastlagssöndagen Esto mihi Kärlekens väg Fastlagssöndagen anger tiden före fastan. De tre dagarna i fastlagen är Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Sedan kommer Askonsdag, då fastan börjar. Ordet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1

Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1 Verksamhetsplan 2015 Bilaga 1 Verksamhetsmål 1 Ledord: Gemenskap Vi vill verka för att föreningarna känner mening och glädje över att vara del av Equmenia Väst, och att föreningarna upplever att Equmenia

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Ta steget! Konfirmation 2014/15 Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål

Läs mer

Gud välsigne er mina kära. Gud jul. Pastor Ivani

Gud välsigne er mina kära. Gud jul. Pastor Ivani Björksäterkyrkan december 2015 - februari 2016 Människor med djup är vår tids brist. Det finns ett överflöd av intelligenta och begåvade människor i vår tid. Men djupa människor kan vi kanske räkna på

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD! Utdrag ur Handlingsplan för dopuppföljning 0-18 år i Vantörs församling 2011 Omvärldsbeskrivning av Vantörs församling ur perspektivet Barn & Unga Vantörs församling 1957 delade

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

KONFIRMAND 2013/2014

KONFIRMAND 2013/2014 KONFIRMAND 2013/2014 Nyfiken på livet? Vad har du lärt dig under konfirmandtiden? Vad har varit det bästa med konfirmationen? Lägret och få träffa nya vänner. Ledarna. Att dansa! Lägret var underbart!

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009

FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 SANKT MIKAELS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄXJÖ FÖRSAMLINGSBREV JULEN 2009 Kyrkoherdens julhälsning Levande tro Julen närmar sig, och vår förväntan stiger. Alla ljus, granar och glitter, so m lyser upp den mörka

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

Sions framtid Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son.

Sions framtid Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son. Advent Jesus kommer Första söndagen i advent (år A) (1 december 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelium är Matteus 24:37-44 eller Matteus 21:1-9. Med hänsyn till barnens ålder väljer vi här att

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

DU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro?

DU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? DU ÄR Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? värd mer än GULD KONFIRMAND MALMÖ 2016-2017 GRATTIS DU FYLLER FJORTON! Tänk dig att

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

GUD JESUS TRO LEK LLIVET 2016-2017 KÄRLEK PARTY STILLHET. familj DÖDEN. kyrka RELATIONER TVIVEL SKRATT VÄNNER. läger livskunskap BIBELN KOMPISAR

GUD JESUS TRO LEK LLIVET 2016-2017 KÄRLEK PARTY STILLHET. familj DÖDEN. kyrka RELATIONER TVIVEL SKRATT VÄNNER. läger livskunskap BIBELN KOMPISAR JESUS KOMPISAR LLIVET TONÅRING VÄNNER AKTUELLT läger livskunskap BIBELN BÖN familj DÖDEN KÄRLEK PARTY STILLHET ANDAKT GUD kyrka RELATIONER TVIVEL 2016-2017 SKRATT TRO LEK SÅ MYCKET MER. Det finns många

Läs mer

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN

VINGÅRDSARBETARNAS LÖN VINGÅRDSARBETARNAS LÖN 25:E SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG A) (21 SEPTEMBER 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 20:1-16 Vingårdsarbetarnas lön Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början

Läs mer

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek 1 2 2 vad tror du på? våga prova gud och kyrkan! Vi förutsätter inte att du som anmäler dig till konfirmandundervisningen

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

VI FIRAR PINGST PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

VI FIRAR PINGST PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. VI FIRAR PINGST Dagens evangelieläsning är antigen Johannes 14 kapitel eller Johannes 20 kapitel (se hänvisning nedan), men eftersom kyrkoårets

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer