Lärarhandledning om marin nedskräpning för gymnasiet: STRÖMMAR AV PLAST. Film, fakta, lektionsupplägg och tips på temadag

Transkript

1 Lärarhandledning om marin nedskräpning för gymnasiet: STRÖMMAR AV PLAST Film, fakta, lektionsupplägg och tips på temadag

2 Materialet har tagits fram inom ramen för projektet Strömmar av plast steg 2. Stiftelsen Håll Sverige Rent September 2015

3 Innehållsförteckning Marin nedskräpning lärarhandledning 4 Marin nedskräpning en ödesfråga 4 Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med? 4 Vad gör vi åt det? 4 Pedagogiskt förhållningssätt 5 Pedagogiskt upplägg 7 Planera för temadagen 7 På temadagen 7 Lektionsupplägg 1. Strömmar av plast vad händer i våra hav? 9 1. Samtala om filmen i mindre grupper 9 2. Få koll på begreppen 9 3. Samtala om filmen en gång till Avslutning 10 Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning 11 Elevblad 1. Samtala om filmen 16 Elevblad 2. Koll på begreppen? 17 Lektionsupplägg 2. Strömmar av plast vem kan göra vad? 18 Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder 18 Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas? 19 Avslutning. 19 Elevblad 1. Vem kan göra vad? om ansvar och åtgärder 20 Elevblad 2. Påverka beteenden Hur då? 21 Spår 1. Bli Unga Reportrar för en dag 23 Gör så här 23 Elevblad 1. Reportagetyper 24 Elevblad 2. Fyra ingångar att inspireras av 25 Spår 2. Låt eleverna göra en affisch om plasten i våra hav 26 Elevblad. Gör en affisch om plasten i våra hav 27 Spår 3. Genomför en strandstädning 28 Att göra inför strandstädningen 28 Under strandstädningen 28 Avslutning 28 Tips på källor 30

4 Marin nedskräpning lärarhandledning Marin nedskräpning en ödesfråga Vi vill uppmärksamma marin nedskräpning därför att något katastrofalt håller på att hända. Varje år hamnar ofattbart många miljoner ton plastskräp i världshaven. FN:s miljöprogram, UNEP, anser att plasten i haven är ett av de snabbast växande globala miljöproblemen. De svenska haven utgör inga undantag. Den svenska västkusten är ett av de områden i Europa som är värst drabbade av marin nedskräpning. Havets ytvattenströmmar för med sig skräp från Nordostatlanten, och varje timme, dygnet runt, alla årets dagar, spolas det upp en kubikmeter skräp på västkusten. Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med? Uppskattningsvis 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer ursprungligen från land. Skräpet kommer från trottoarer, gator och stränder, där det har slängts eller tappats. Det förs sedan med vindar, regnvatten och floder till havet. Snödumpning i floder och hav kan också vara en källa till marin nedskräpning. Skräpet är en konsekvens av modern konsumtion, människors beteenden och livsstilar. Bristfällig avfallshantering, undermåliga reningsverk och översvämning av avlopp är också möjliga källor till nedskräpningen i haven. När plastskräp väl hamnat i havet, försvinner det inte. Ännu har vi inga metoder för att städa havet och vi känner inte till de långsiktiga effekterna av marin nedskräpning än. Vad vi vet är att plasten ändrar skepnad med tiden och bryts ner till mindre och mindre bitar som sjöfåglar, marina däggdjur och fiskar kan missta för mat. Till slut är de så små att de kallas för mikroplast (<5mm), något som till exempel musslor kan få i sig. Utöver att utgöra ett hot mot djurlivet kan plasten dessutom transportera miljöfarliga ämnen, genom att adsorbera olika miljögifter. Vad gör vi åt det? Om vi ska stoppa denna katastrofala utveckling, måste vi prata om och förstå hur illa det faktiskt är och i synnerhet identifiera åtgärder samt visa på lösningar. Därför är syftet med detta material att sprida kunskap om marin nedskräpning och genom kunskap och förståelse skapa grogrund för diskussioner och handlingskraft hos ungdomar. 4

5 Foto: Anna Kärrman, Örebro Universitet Genom att arbeta med marin nedskräpning med dina elever, bidrar du till att sätta fokus på och sprida kunskap om orsaker, konsekvenser och framför allt om lösningar. Förhoppningsvis kan du med materialet i handen känna att du är väl förberedd för att planera och genomföra din temadag eller din undervisning om marin nedskräpning. Pedagogiskt förhållningssätt Det finns forskning som visar att unga är medvetna om ett flertal miljörelaterade problem, exempelvis klimatförändringar och nedskräpning, men att unga ofta saknar förståelse för orsakerna och framför allt för lösningarna. Samma forskning pekar även på att medvetenhet i sig inte är tillräckligt för att driva en förändring om inte denna kan omvandlas till konkreta handlingar. 1 Därför önskar vi självklart att arbetet med marin nedskräpning ska leda till en god och komplex förståelse för orsakerna till, och effekterna av, marin nedskräpning men framför allt visa på konkreta åtgärder och vägar framåt. Undervisningen bör genomsyras av framtidstro och det positiva budskapet; att det faktiskt går att bekämpa denna katastrofala utveckling och att alla kan bidra genom förändrade livsmöbster, attityder och beteenden. Undervisningen ska främja elevernas förståelse för vilka konkreta förändringar de själva kan göra, men även skapa tilltro till att andra vill bidra till lösningar och positiva förändringar. Känslan av att kunna påverka och känslan av mening skapar engagemang och en vilja att agera. Sammanfattningsvis; visa på vägar framåt och konkreta lösningar utgå från elevernas erfarenheter, vardag, vanor och beteenden fokusera på framtidstro och anspela på den glädje det innebär att, tillsammans med andra, vara engagerade i viktiga framtidsfrågor 1 Hartley, Bonny L. m.fl. Marine litter education boosts children s understanding and self-reported actions, Marine Pollution Bulletin, utgåva 90, nr 1 2, 15 januari 2015, sid Tillgänglig: com/science/article/pii/s x (hämtad ) 5

6 Introduktion och filmvisning Lektionsupplägg 1 Strömmar av plast vad händer i våra hav? (cirka 1,25 tim) ALLA I GRUPPER OM 30 Lektionsupplägg 2 Strömmar av plast vem kan göra vad? (cirka 1,5 tim) I GRUPPER OM 30 LUNCH Spår 1 Bli Unga Reportrar för en dag Spår 2 Gör affischer om plasten i våra hav Spår 3 Genomför en strandstädning ELEVERNA VÄLJER 6

7 Pedagogiskt upplägg Materialet är tänkt som ett komplett material för en temadag om marin nedskräpning. Det går även utmärkt att plocka ut enskilda lektions- eller fördjupningsspår och använda dem i ämnesundervisning, exempelvis i ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, biologi, svenska eller bild. Planera för temadagen Titta på filmen Strömmar av plast och läs igenom lektionsuppläggen och eftermiddagsspåren. Självklart kan ni addera ytterligare innehåll eller anpassa uppläggen efter era behov och önskemål. Bestäm om eleverna ska ha möjlighet att välja mellan eftermiddagsspåren, eller om ni vill välja ut ett spår som alla elever ska arbeta med. Om eleverna ska ha möjlighet att själva välja spår, kan ni överväga om denna möjlighet ska presenteras innan eller på själva dagen. Bestäm vem som förbereder vad avseende lektionsuppläggen och de valbara eftermiddagsspåren och om ni ska dela upp eleverna klassvis eller på ett annat sätt. Fråga er också vad ni önskar att eleverna ska få ut av temadagen och vad ni vill ni uppnå med dagen. På temadagen Samla eleverna och presentera ämnet marin nedskräpning och dagens agenda. Ta hjälp av introduktionen i detta material för att kort motivera varför marin nedskräpning är temat för dagen. 1. Titta på filmen Strömmar av plast tillsammans (cirka 16 minuter). 2. Alla grupper/klasser arbetar sedan 1 timme och 15 minuter med lektionsupplägget Strömmar av plast vad händer i våra hav? och därefter 1 timme och 30 minuter med lektionsupplägget Strömmar av plast vem kan göra vad? 3. Lunch 4. Efter lunch går eleverna vidare till något av eftermiddagsspåren; Bli Unga Reportrar för en dag, Gör affischer om plasten i våra hav eller Genomför en strandstädning. Länk till filmen Strömmar av plast: 7

8 FÖRMIDDAGEN Strömmar av plast vad händer i våra hav? (cirka 1,25 tim) Strömmar av plast vem kan göra vad? (cirka 1,5 tim) 8 I GRUPPER OM 30 Lektionsupplägg 2 I GRUPPER OM 30 Lektionsupplägg 1

9 Lektionsupplägg 1 Strömmar av plast vad händer i våra hav? I den här uppgiften får eleverna genom diskussionsfrågor och begreppsövningar fördjupa sig i filmens innehåll. Som förberedelse skriver du som lärare ut några kopior av de båda elevbladen (enkelsidigt). Varje mindre elevgrupp behöver egna elevblad. Skriv även upp begreppen från elevblad 2 på stora post it-lappar eller liknande, som förberedelse inför begreppsuppgiften. Vi har beräknat att detta lektionsupplägg tar cirka 1 timme och 15 minuter att genomföra. 1. Samtala om filmen i mindre grupper Dela in klassen i mindre grupper (cirka 4 elever i varje grupp). Låt sedan grupperna, under 15 minuter, samtala kring och svara på fråga 1 6 på elevblad 1. Påminn alla grupper om att de ska anteckna svaren. Ni kommer att komma tillbaka till dessa frågor senare under lektionen. 2. Få koll på begreppen Ge nu varje grupp en begreppslista (elevblad 2) och be dem att (inom gruppen) försöka förklara för varandra vad orden betyder och vad de har med plast i havet att göra. Detta lektionsupplägg är anpassat för Biologi A och Naturkunskap 1b Även om ni inte gör en hel temadag om marin nedskräpning kan ni använda upplägget i undervisningen, kombinera gärna med uppgiften Strömmar av plast vem kan göra vad?. Samla hela klassen efter cirka 20 minuter och lägg post it-lapparna med begreppen på ett bord. Låt eleverna, i tur och ordning, ta ett begrepp, berätta lite kort om det (vad det betyder och vad det har med plast i havet att göra) och sedan sätta upp lappen på whiteboardtavlan/väggen. Den första eleven har många begrepp att välja på. Den andra eleven kan antingen upprepa, förtydliga eller lägga till något på begreppet som redan är taget eller välja ett nytt begrepp. När alla begrepp är tagna, kompletterar du som lärare beskrivningarna om det behövs. Korta beskrivningar av begreppen finns på nästa sida (till läraren). Sen är det fritt fram för eleverna att ställa frågor. Räkna med cirka 15 minuter för detta moment. 9

10 3. Samtala om filmen en gång till Låt nu grupperna återsamlas och snabbt gå igenom fråga 1 6 (från elevblad 1) en gång till (cirka 5 minuter). Vill de ändra eller lägga till något i sina tidigare svar? 4. Avslutning Gå igenom frågorna tillsammans i helklass. Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet först och sedan får de andra grupperna vidareutveckla svaret. Olika grupper börjar på olika frågor. När det gäller fråga 6 är det extra viktigt att alla får komma till tals (cirka 15 minuter). Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet. Bra att veta om miljögifter och plast i havet Plast kan i sig kan innehålla miljöoch hälsofarliga ämnen men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast). När mikroplasten sedan äts av exempelvis djurplankton eller musslor, så får dessa, förutom plasten, i sig en hel del miljögifter från omgivningen. 10

11 Kort beskrivning av begreppen och deras koppling till marin nedskräpning Ackumulation: När något ansamlas och blir mer och mer. I det här fallet är det skräp i havet som ackumuleras. Nedskräpningen kan också leda till en ökad koncentration av farliga ämnen i levande organismer (mer om detta nedan). Attitydförändringar: När människor förändrar sin attityd förändrar de inställning till något. För att komma åt problemet med marin nedskräpning är attitydförändring en viktig pusselbit. Det kan vara att se nedskräpning som en akut miljöfråga och även att kunna se och göra något åt sin egen påverkan. Avloppsvatten: Det vatten som kommer från avlopp. Om avloppsvattnet renas kan många skadliga ämnen och partiklar fångas upp. En del marin nedskräpning kommer från orenat, eller dåligt renat, avloppsvatten. Beteendeeffekter: När något ger en påverkan på beteendet. Miljögifter som skadar nervsystemet (varav hjärnan är en del), kan leda till beteendeförändringar. Plast kan i sig innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur. Forskare är oroliga för att den marina nedskräpningen ska leda till beteendeeffekter hos levande organismer. Bredda: När det blir ett så högt flöde på vattnet att det inte hinner rinna undan, så flödar vattnet över, det breddar. Genom att se till att vattnet inte breddar i reningsverk och dagvattensystem, så kan vi undvika att orenat vatten släpps ut i miljön. Dagvatten: Regn- och smältvatten från till exempel tak och gator. Det här vattnet är ofta förorenat. En del marin nedskräpning kommer från orenat, eller dåligt renat, dagvatten. Deponi: Ett annat ord för soptipp där det material som inte återanvänds, återvinns eller utvinns energi ur, läggs på hög. Djurplankton: Små djur som knappt kan ses utan lupp eller mikroskop (ofta små kräftdjur). Djurplankton äter växtplankton (och mikroplast). Filtrerande organismer: Djur som fångar föda genom att sila vattnet, som till exempel musslor och maskar. Genom att sila eller filtrera vattnet fångar de upp plankton och andra partiklar, exempelvis mikroplast. 11

12 Hormonstörande ämnen: Kemikalier som påverkar och stör de hormonella systemen hos människor och andra djur. I plast kan det finnas kemikalier som har en hormonstörande effekt. Kemikalier: Kemiska ämnen finns överallt, som grundämnen eller som föreningar. Med kemikalier menas här kemiska föreningar som framställts av människor. Kemikalieproduktionen har ökat kraftigt de senaste femtio åren. Alla kemikalier är inte farliga, men många av dagens miljöproblem orsakas av vår konsumtion av produkter som innehåller miljöfarliga eller hälsofarliga kemikalier. Marint skräp: FN definierar marint skräp som ett fast föremål som är tillverkat eller bearbetat och som direkt eller indirekt, medvetet eller omedvetet slängts eller övergivits på ett sådant sätt att det hamnat i en marin miljö. Marint skräp kan alltså ha dumpats direkt i havet, eller förts dit via vattendrag såsom floder. Skräpet förekommer i alla möjliga material och storlekar. Mikroplast: Plastpartiklar som är mindre än 5 mm stora. Mängden mikroplast ökar i våra hav och mikroplasten kommer in i näringsvävar när den äts av mindre organismer och fiskar. Mikroplast uppstår när större föremål i plast sönderdelas i mindre och mindre bitar (detta kallas då sekundär mikroplast). Det finns också direkta källor till mikroplast (primär mikroplast). Hit räknas produkter som innehåller mikroplast redan från början. Det kan finnas i exempelvis hudkräm och tandkräm. Dessutom lossnar det mikroplast varje gång en fleecetröja tvättas, och dessa mikroplastbitar är för små för att fångas upp av reningsverken. 12

13 Miljögifter: Det finns olika definitioner på begreppet. En vanlig definition är att miljögifter är ämnen som har en skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. De är giftiga, långlivade, tas upp av levande organismer och har en förmåga att spridas i miljön. Dessa kan binda till mikroplast och på så sätt lättare komma in i näringskedjan. Mjukgörare och UV-stabilisatorer: Kemikalier som används för att göra plasten mjukare eller för att motverka att den gulnar när den utsätts för solljus. Vissa av dessa kemikalier kan påverka levande organismer negativt. Näringskedjor och näringsvävar: Visar hur växter och djur är beroende av varandra och hur näringen transporteras genom ekosystemet. Alla börjar med en producent och följs av ett antal konsumenter. Till exempel ett växtplankton, som äts av ett djurplankton, som äts av en fisk, som äts av en större fisk, som äts av en människa. Det finns väldigt många näringskedjor i ett ekosystem och de kan i sin tur sättas ihop till en näringsväv. När mikroplast kommer in i en näringskedja drabbas flera organismer. Pesticider: Bekämpningsmedel. Kemikalier som används för att döda eller hämma tillväxt av oönskade organismer (exempelvis inom jordbruk). Dessa kan skada levande organismer som de från början inte var menade att skada. I och med mikroplastens förmåga att binda till andra ämnen i omgivningen, så är det möjligt att organismer som äter mikroplast också får i sig en högre dos pesticider än vad de skulle ha fått annars. 13

14 Reproduktion: Ordagrant betyder reproduktion återskapande. I detta sammanhang menas fortplantning, när växter, människor och andra djur förökar sig. Plast kan i sig innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur. En del av dessa ämnen kan skada fortplantningen hos levande organismer. Stormfågel (Fulmarus glacialis): En fågelart i familjen stormfåglar som lever i bland annat Nordsjön. Den söker sin föda främst ute till havs. Analyser visar att 95 procent av fåglarna från just Nordsjön har plastskräp i sina magar. Många arter påverkas av den marina nedskräpningen men just stormfåglarna är några av de värst drabbade. Toxiska effekter: Giftiga effekter. Plast kan i sig innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, men det är också så att miljögifter som redan finns i våra sjöar och hav kan binda till små plastbitar (mikroplast), som sedan äts av mindre djur. Det kan vara ämnen som är direkt toxiska eller ämnen som blir farliga på sikt när koncentrationerna ökar. Utsläpp: När något lämnar ett slutet system och släpps ut i miljön. Används oftast om sådant som är skadligt för miljö och hälsa, miljöfarliga utsläpp. UV-ljus och mekaniska krafter: Strålning från solen och exempelvis havsvågor. Detta tas upp i filmen eftersom både vågor och UV-ljus gör så att plastskräp bryts ned till mindre och mindre bitar (men tyvärr så kan inte plastbitarna brytas ner helt de blir bara mindre). 14

15 Virvelområden och strömvirvlar: Naturfenomen som suger ner vattnet i en stark, roterande ström. I världshaven finns flera gigantiska virvelområden där stora mängder skräp ansamlas. Även andra strömmar påverkar var skräpet hamnar. Bohuskusten är ett drabbat område i Sverige där mycket skräp spolas i land. Växtplankton (planktonalger): Små alger som driver omkring i den fria vattenmassan. Även blågröna bakterier brukar räknas hit fastän de varken är alger eller växter. Mikroplast och växtplankton är ungefär lika stora (små), så därför får djur som äter växtplankton, ofta i sig mikroplast på köpet. Återanvändning och återbruk: När varor och föremål används om och om igen. Återanvändning minskar ofta påverkan på miljön. Ett exempel kan vara att ge bort och köpa kläder på second hand-butiker. Återvinning: När materialet i förbrukade produkter tas tillvara för tillverkning av nya produkter. När det inte går att återvinna en produkt kan den förbrännas i ett värmekraftverk, på så sätt kommer energin till användning. Skräp är egentligen en resurs som hamnat på fel ställe. Ökad återanvändning och återvinning och en mer genomtänkt konsumtion skulle minska nedskräpningen. Mycket av skräpet som hittas i haven är engångsförpackningar från enskilda konsumenter. Öppen soptipp/deponi: Från en öppen soptipp kan skräpet spridas med vind eller vatten, och farliga ämnen kan läcka ut i naturen. Detta bidrar mycket till marin nedskräpning. Öppna soptippar är inte lagligt i Sverige. 15

16 Till eleven Elevblad 1 Samtala om filmen Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals! Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs. 1. Vilket/vilka problem lyfts i filmen? 2. Vilka problem finns redan nu och vad kan hända på lång sikt? 3. Vem/vad orsakar problemen? 4. Vilka lösningar presenteras i filmen? 5. Vad är filmens huvudbudskap? 6. Vad berörde er mest? Ni har cirka 15 minuter på er. Om ni blir klara med frågorna tidigare kan ni börja med begreppsuppgiften på nästa sida. Visste ni att Världens hav påverkas mycket av människor. Miljögifter, nedskräpning, överfiske, övergödning och främmande arter är några av hoten. Allt detta stör den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer. I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål. Ett av dem, Hav i balans samt levande kust och skärgård, innebär att vi ska sträva efter att Västerhavet och Östersjön ska må bra, ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden, upplevelsevärden samt att natur- och kulturvärden ska bevaras. Läs gärna mer om Sveriges miljömål på 16

17 Till eleven Elevblad 2 Koll på begreppen? Försök att förklara för varandra vad orden nedan betyder och vad de har med plast i havet att göra. De ord som ni inte kan förklara spar ni till sist. Om det finns tid kvar kan ni ta hjälp av en dator (eller liknande) för att söka förklaringar. Ni har cirka 20 minuter på er. Marint skräp Ackumulation Deponi Öppna soptippar Virvelområden Mikroplast Växtplankton Djurplankton Filtrerande organismer Stormfågel Näringskedja Beteendeeffekter Reproduktion Toxiska effekter UV-ljus och mekaniska krafter Miljögifter Kemikalier Mjukgörare och UV-stabilisatorer Pesticider Hormonstörande ämnen Dagvatten Utsläpp Avloppsvatten Bredda Attitydförändringar Återanvända Återvinna 17

18 Lektionsupplägg 2 Strömmar av plast vem kan göra vad? I den här uppgiften får eleverna, genom diskussionsfrågor och övningar, fördjupa sig i vem som är ansvarig och vem som kan göra vad för att minska den marina nedskräpningen. Eleverna får också diskutera och ta fram förslag på hur beteenden kan ändras. Som förberedelse skriver du som lärare ut några kopior av de båda elevbladen. Varje liten grupp behöver egna elevblad. Ta även med cirka tolv stora, vita papper (gärna ett stort blädderblock) Uppgift 1. Samtala om ansvar och åtgärder Mikroplast i havet är ett allvarligt miljöhot. Mikroplasten kommer dels från plastskräp i havet som bryts ned till mindre och mindre bitar och dels från primära källor så som hudvårdsprodukter, tandkräm, fleecetröjor (när de tvättas) m.m. Titta tillsammans på kortfilmen Recycling begins and ends with you som visar en plastflaskas väg till havet (Länk: och låt sedan eleverna, i grupper om fyra, diskutera frågorna på elevblad 1. Grupperna har cirka 20 minuter för denna del. Under tiden kan du som lärare sätta upp fem stora papper och numrera dem med siffrorna 1 5. Avsluta med att alla grupper kortfattat får skriva upp vad de kommit fram till på dessa gemensamma papper. Svaren på fråga ett skrivs på papper 1, svaren på fråga två på papper 2 och så vidare. Det här blir en sammanställning av gruppernas svar. Räkna med cirka 10 minuter för detta moment. 18

19 Uppgift 2. Hur kan människors beteenden påverkas? För att få ett hållbart samhälle är människors beteenden en viktig pusselbit och det finns många olika sätt att påverka människors beteenden. I den här uppgiften får eleverna diskutera just detta och ta fram åtgärder för att påverka människors nedskräpningsbeteenden (se elevblad 2). Till uppgiften behöver varje liten grupp ett stort, vitt papper att presentera sina förslag på (cirka 30 minuter). Avslutning Gå på vernissage! Sätt upp gruppernas förslag från uppgift 2 på väggen och låt även sammanställningarna från uppgift 1 sitta kvar. Gå runt och inspireras av alla förslag. Grupperna presenterar kort hur de har tänkt. Samlas även en lite stund vid sammanställningarna från uppgift 1 och låt grupperna berätta hur de resonerat även här. Läraren bestämmer vilken grupp som får ordet först och sedan får de andra grupperna vidareutveckla svaret (cirka 30 minuter). Länkförslag till den som vill veta mer, finns på sista sidan i kompendiet. TIPS! Detta lektionsupplägg är anpassat för Samhällskunskap 1b men passar också för Biologi A och Naturkunskap 1b. Även om ni inte gör en hel temadag om marin nedskräpning kan ni använda upplägget i undervisningen, kombinera gärna med uppgiften Strömmar av plast vad händer i våra hav?. 19

20 Till eleven Elevblad 1 Vem kan göra vad? ansvar och åtgärder Försök att svara på dessa frågor tillsammans. Var noga med att låta alla komma till tals! Ta exempelvis en fråga i taget och gå varvet runt. Utse en som kan anteckna det som sägs. 1. Vem/vilka har det största ansvaret för plasten i havet? Konsumenter? Producenter? Kommuner? Politiker? Frivilliga organisationer? Vad kan politiker göra? Vad kan kommunen göra? Vad kan producenter göra? Vad har du för ansvar? Vad kan du göra? Ni har cirka 20 minuter på er. Om ni blir klara med frågorna tidigare kan ni börja med uppgiften på nästa sida. Fakta om skräp i havet 80 procent av skräpet i havet kommer ursprungligen från land, och det kan ha färdats långa sträckor. Det mesta av skräpet kommer från konsumenter (sådana som du och jag). Plast försvinner inte utan bryts ned till mindre delar som inte går att städa bort. Vi kan förändra genom att stoppa tillförseln av skräp till havet. Källa: Håll Sverige Rents skräpprapport

21 Till eleven Elevblad 2 Påverka beteenden hur då? Höja rösten eller minska hindren? Vad fungerar för att påverka människors beteenden? Nudging är en strategi som det pratas mycket om just nu. Ordet nudge kommer engelskans knuff att putta någon i en önskvärd riktning. Nudging som metod handlar om att påverka folks beteende i en viss riktning, utan att använda piska eller morot. Istället arrangeras valsituationen så att det blir lätt att göra rätt. 1. Er uppgift är nu att komma på åtgärder som skulle minska nedskräpning. 2. Förslagen ska leda till förändrade beteenden. Försök att komma på så många idéer som möjligt. Var kreativa! Börja gärna med er själva och frågorna; Vad skulle kunna få er att aldrig skräpa ned? Hur skulle ni kunna påverka andras beteende? Kan ni komma på en nudge eller kanske något helt annat? 3. Skriv ned era förslag på ett stort vitt papper. Om ni får tid över kan ni illustrera era förslag. Kanske kan ni på skolan göra verklighet av idéerna under dagen. Om inte, starta en hållbarhetsgrupp på skolan, eller gå med i en som redan finns. Exempel på nudging I Helsingborg uppmuntrats medborgarna att hålla staden ren med hjälp av musik. Här finns nämligen en Junkbox en soptunna och jukebox i ett. Släng ett skräp och välj en låt! Helsingborgs kommun har också målat fotsteg till 500 skräpkorgar för att göra det lättare för folk att hitta till dem. Hur skulle ni göra? 21

22 EFTERMIDDAGEN Bli Unga Reportrar för en dag 22 Spår 2 Gör affischer om plasten i våra hav Spår 3 Genomför en strandstädning ELEVERNA VÄLJER Spår 1

23 Spår 1 Bli Unga Reportrar för en dag Sprid budskapet om marin nedskräpning med egna reportage Vilka konsekvenser för ett nedskräpat hav med sig? Vad kan vi göra åt problemet? Låt eleverna bli Unga Reportrar för en dag och enskilt, eller i grupp, göra reportage om en av våra viktigaste ödesfrågor marin nedskräpning. Gå in på och anmäl din klass. Som förberedelse skriver du som lärare även ut några kopior av de båda elevbladen samt länklistan längst bak i kompendiet. Varje mindre grupp behöver egna elevblad. Gör så här 1. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen. Dela ut elevbladen och gå igenom de olika reportagetyperna med eleverna (elevblad 1). Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp (du som lärare delar in grupper). Låt eleverna bestämma vilka reportagetyper de ska jobba med och vilken vinkel reportaget ska ha. Inspireras av ingångsförslagen på elevblad 2 och tipsa gärna eleverna om att göra dispositioner för sina reportage och använda länklistan för att göra research. 2. I reportagen ska problemet med marin nedskräpning belysas på något sätt och ett (eller flera) lösningsförslag ska presenteras. Uppmuntra gärna eleverna till lokala kopplingar genom exempel eller reflektioner. 3. När eleverna är klara skickar du som lärare in fem av reportagen till Håll Sverige Rent, via länken elevernas-reportage. Därefter kommer vi att publicera dem på vår webbplats och de kan spridas som inspirations- och kunskapskälla till andra. Sprid gärna era reportage genom egna kanaler, via sociala medier, på skolans webbplats och till lokalpress. TIPS! Elevguider till reportagetyperna hittar ni på: 23

24 Till eleven Elevblad 1 Reportagetyper Öppet brev Max 1000 ord Ett öppet brev är ett brev som vänder sig till en person, men inte skickas direkt till denne. Istället publiceras brevet i en tidning så att alla kan läsa det. Det vänder sig ofta till en känd person, en myndighet eller andra medborgare. Den som skriver brevet vill förändra eller påtala något han eller hon tycker är fel. Ett öppet brev kräver oftast ett offentligt svar. Krönika Max 1000 ord En krönika är en personlig åsiktstext som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor om ett aktuellt och brännande ämne som också kan intressera andra. Debattartikel Max 1000 ord En debattartikel är en argumenterande åsiktstext vars uppgift är att påverka och övertyga läsaren. Personlig filmkrönika Max 3 minuter En personlig film där du som reporter (eller privatperson) pratar rakt in i kameran om ett ämne eller en fråga du tycker är viktig. Du kan göra det som ett på plats -reportage där du berättar om stället du besöker (klipp i så fall gärna in miljöbilder), eller så är det du och ämnet du berättar om som står i fokus. Fotografi Fotografiet ska ha en upplösning på dpi. Med ett fotografi kan man förmedla ett budskap så att det väcker känslor i mottagaren. Till fotografiet ska en beskrivning på max 150 ord finnas, som förklarar vad fotot föreställer, tanken med det och hur det anknyter till hållbar utveckling och den fråga som undersökts. TIPS! Guider till reportagetyperna hittar ni på : 24

25 Elevblad 2 Fyra ingångar att inspireras av Till eleven Kära miljöministern Skriv öppna brev till politiker, företag eller varför inte till Sveriges alla medborgare om problemet med plasten i våra hav. Berätta hur det ser ut. Varför är det ett problem? Vad bör göras? Varför är det viktigt att de lyssnar på er? Era öppna brev ska innehålla max 1000 ord. Det var en gång en bandyklubba En trasig bandyklubba slängd på stranden? Hur och varför hamnade den där? Välj ett skräp på marken som fångar er uppmärksamhet. Fotografera det på ett sätt som berör och väcker intresse. Skriv en kort bildtext, max 150 ord, till fotografiet där ni berättar vad bilden föreställer, varför ni valde motivet, vilka konsekvenser skräpet vi slänger på marken har för våra hav, samt hur ni tror att vi kan förändra våra egna personliga beteenden och vår känsla av ansvar. Sjövett eller sjöovett? Packa ned skräpet i en låda, lägg i stenar och sänk det i sjön!. Så råddes vi att hantera sopor förr i tiden (se filmen Sjövett 1964 på YouTube). Idag skakar vi på huvudet åt detta. Men hur beter vi oss idag? Nordsjöns stormfåglar har magarna fulla av plast. Musslorna får i sig mikroskopiska plastbitar, när de filtrerar vatten för att få i sig föda. Fiskar och andra djur svälter till döds efter att de trasslat in sig i slängda eller bortglömda fiskeredskap, långt ner under ytan. Väv samman det ni vet om allt detta, i en personlig krönika eller debattartikel, där ni också presenterar hur vi kan komma tillrätta med problemet. Era krönikor eller debattartiklar ska innehålla max 1000 ord. Det har väl inget med mig att göra? Ja, så kanske många tänker när de hör talas om marin nedskräpning. Ni vet mer! Gör en personlig filmkrönika där ni berättar för tittarna om hur läget ser ut och hur viktigt vårt vardagsbeteende egentligen är. Ge era fem bästa tips för att påverka vuxenvärlden åt rätt håll. Och finns det något ni ungdomar göra? Era kortfilmer får vara högst tre minuter långa. Eller välj en helt annan vinkel om marin nedskräpning 25

26 Spår 2 Låt eleverna göra en affisch Ge eleverna möjlighet att berätta om marin nedskräpning/plasten i våra hav genom att göra posters. Börja gärna med att låta eleverna sammanfatta vad de lärt sig under förmiddagen och dela sedan in eleverna i grupper om 3 4 elever. Mer information om detta eftermiddagspass hittar ni i elevbladet på nästa sida. STOPPA SKRÄPET! SKRÄPET FÖRFULAR, SKADAR OCH DÖDAR. SLUTA SLÄNG OCH PLOCKA UPP DET SKRÄP DU SER OMKRING DIG! 26

27 Till eleven Elevblad Gör en affisch om plasten i våra hav Arbeta i grupper. Ert uppdrag är att komma på och formge en affisch (i A3-format) om marin nedskräpning och plasten i våra hav. Antingen ska er affisch användas för att informera Sveriges befolkning om problemet, eller så gör ni en affisch där ni propagerar för vad ni tycker bör göras och hur alla kan engagera sig i frågan. Att diskutera och besluta i gruppen: Vad är syftet med affischen? Informera eller propagera? Vad är vårt budskap? Vilken målgrupp vänder vi oss till? Vilket språk/formspråk bör vi använda för att nå vår målgrupp? Vilka bilder ska vi ha för att beröra och väcka intresse för frågan? Vad ska vi skriva för att göra budskapet tydligt för målgruppen? Ni kan göra affischen i ett datorprogram eller sätta ihop ett kollage använd er fantasi och kreativitet. Jobba gärna med starka bilder som berör och ett effektfullt stilspråk som väcker känslor genom till exempel vemod, skönhet, provokation eller ironi. Skapa slogans, skriv informationstexter, måla, teckna eller fotografera. TIPS! Skissa först upp ett eller några idéförslag tillsammans och välj sedan det bästa. Titta gärna på hur företag och organisationer uttrycker sig på sina affischer och inspireras av dem. Avsluta med att alla grupper redovisar sina affischer för varandra och berättar hur de har tänkt och jobbat. Sätt gärna upp affischerna på skolan! 27

28 Spår 3 Genomför en strandstädning Att plocka skräp på en strand är ett enkelt sätt att göra skillnad. Dock är strandstädning ingen hållbar lösning, även om den lokalt är viktig. Problemet måste stoppas vid källan människor som skräpar ned på land. Men strandstädning kan vara en nog så viktig ögonöppnare, som kan medföra att attityden till skräp förändras och beteenden ändras. Att göra inför strandstädningen Hitta lämpliga stränder. Kontakta kommunen så ni säkerställer att de kan ta hand om avfallet efteråt. Fixa utrustning: Kläder efter väder, plastsäck eller plastpåse, handskar, vantar och eventuellt plockpinnar. Kolla om er kommun är ansluten till Håll Sverige Rents skräpplockarkampanj i så fall kan kommunen troligtvis hjälpa er med en del av materialet. Dela in eleverna i grupper. Bestäm hur ni ska sortera, väga och dokumentera skräpet under strandstädningen (se exempel nedan). Under strandstädningen Tilldela grupperna ett avgränsat område och bestäm var och när ni ska återsamlas. Sortera, väg och dokumentera skräpet. Ni kan undersöka flera aspekter eller fokusera på en. Hur mycket av skräpet är plastprodukter inklusive frigolit? Hur mycket av skräpet är förpackningar (påsar, flaskor och burkar)? Hur mycket av skräpet är engångsartiklar? Avslutning Jämför det ni plockat med Håll Sverige Rents analys av skräpföremål från strandstädningen som genomfördes 2014 (se nästa sida). Hur stämmer det överens med ert skräp? 28

29 Sammanfattningsvis visar Håll Sverige Rents analys av skräpet från strandstädningskampanjen 2014 att: 87 procent av skräpet består av produkter av plast (frigolit inräknat) 75 procent av skräpet består till största del av engångsprodukter 68 procent av skräpet är förpackningar som till exempel påsar, flaskor och burkar TIPS! Över 90 procent av skräpet har en nedbrytningstid på över 100 år Tävla med varandra. Vem hittar det äckligaste skräpet? underligaste skräpet? mest förändrade skräpet? Skryt i sociala medier! Dela med er av ert resultat. Hur mycket skräp samlades in? Vad var det för skräp? Lägg upp en bild på Facebook eller Instagram och tagga den med #hållsverigerent för att visa upp er insats. Utmana gärna andra skolor eller vänner att följa ert exempel. 29

30 Tips på källor Film Strömmar av plast Om skräp som dödar. Varje år flyter det upp mängder av plast på Bohusläns stränder. Hur mycket är det? Varifrån kommer det? Vilka blir konsekvenserna för djur och natur och vad kan vi göra åt det? (16:32 minuter) Sources and impacts of marine litter. Animerad film om marin nedskräpning. (3:50 minuter) Sjövett 1964 Så här råddes vi att hantera sopor Idag förfasas vi, men frågan är hur människor om 50 år kommer att se tillbaka på hur vi gör idag? (1:34 minuter) Spökgarn Under ytan fiskar spökgarnen. Hundratals ton fisk men även sälar och andra djur plågas och dör i onödan varje år på grund av s.k. spökgarn. Spökgarn är fiskenät som driver omkring på havets botten och fortsätter att fånga fisk helt i onödan eftersom näten aldrig vittjas. Rapporter Skräprapport 2015 Nedskräpningen i Sverige. Statistik och fakta kring nedskräpning till land och havs. Vad är det vanligaste skräpet? Var finns skräpet? Vem är det som skräpar ned? Rapport från Kusträddarna En rapport om skräpet på den svenska västkusten från Håll Sverige Rents kampanj Kusträddarna Tema: Nedskräpningen av havet Tidningen Västerhavet 2014, från Havsmiljöinstitutet. 30

31 Övriga Webbutställningen Hållbara Hav Om bland annat miljögifter, kemikalier och skräp i havet. vembryrsig.hallbarahav.nu Mikroplast Det dolda hotet i havet. Följ med en kappseglingsbåt i miljöforskningens tjänst, i jakten på havets osynliga plastskräp. Ett reportage ur tidningen Forskning & Framsteg, publicerat Plastriot Plast i sminuterk? En sida med frågor, svar och fakta om plast och hur vi kan undvika typiska plast-fällor i vår vardag. Tema Sopor I medeltidens städer tog människor till vara på allt användbart och slängde det som blev över utanför dörren. Läs Tema Sopor från Stockholmskällan, om sopor på medeltiden, 1700-talets skitbärarkärringar och jämför med dagens moderna återvinningscentraler. Pantamera Vad händer med burken jag pantar? Varför panta? Returpacks Pantamera ger fakta och inspiration om pant. Sopskolan Ett skolmaterial från Avfall Sverige om avfall och återvinning. Nudging Nudging det nya svarta inom miljöpolicy? En studie från 2015 om vad nudging innebär. fores.se/ny-studie-ar-nudging-det-nya-svarta-inom-miljopolicy Möjliggöra HÅLLBARA VAL i vardagen En skrift med 12 strategier för att främja beteendeförändring från malmo.se/download/18.476cfe0814d2ef3bd182696/ /mojligjora_hallbara_ val_webb.pdf 31

32 Ett pedagogiskt material för gymnasiet som innehåller ett komplett temadagsupplägg om marin nedskräpning. Materialet består av lektionsupplägg, förslag på fördjupningsspår och länkar. Det går även utmärkt att plocka ut intressanta delar ur materialet till lektioner i till exempel naturkunskap, biologi, samhällskunskap, svenska och bild. Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, öka återvinning och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, genom utbildning i skola och förskola och genom miljömärkningar. Med stöd av: Stiftelsen Håll Sverige Rent. Box 4155, Stockholm, Tel: ,