DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL

Transkript

1 IDA/Statistik Annica Isaksson DATORÖVNING 1: INTRODUKTION TILL DATORSYSTEMET. BESKRIVANDE STATISTIK. ALLMÄNT OM DATORERNA Datorlaborationerna i denna kurs äger rum i någon av IDA:s datorsalar, PC1-PC5, som alla ligger i E-huset i bottenvåningen (plan 2), se kartor nedan. E-huset: E-husets bottenvåning: 1

2 Endast studenter som läser IDA-kurser eller studerar på program där IDA är involverat har tillträde till datorerna. Av denna anledning är dörrarna alltid låsta. Dörrarna får under inga omständigheter ställas upp, då går larmet! Upplåsning görs med LiU-kortet, som ni alltså alltid måste ha med er. Datorsystemet består av persondatorer kopplade i ett nätverk till en större server. Operativsystemet Windows XP med personlig login används. För att kunna logga in behöver du ett studentkonto. Detta skaffar du dig genom att 1. Registera dig. 2. Aktivera ditt LiU-ID. Som student vid Linköpings universitet tilldelas du ett så kallat LiU-ID. LiU-ID är en central användaridentitet som består av ett användarnamn samt ett lösenord. Användarnamnet består av fyra till fem bokstäver samt tre siffror, bokstäverna tas ur ditt för- och efternamn medan siffrorna slumpas fram för att skapa ett unikt användarnamn. För att få ditt LiU-ID måste du först och främst vara registrerad på en utbildning eller kurs vid Linköpings universitet. Dagen efter att du har registrerat dig kan du hämta ut den aktiveringsnyckel du behöver för att aktivera ditt LiU-ID. Aktiveringsnyckeln kan du hämta ut i någon av de LiU-kortstationer som finns på campus. Innan du får ut din kontoinformation så måste du visa upp giltig fotolegitimation samt skriva under en ansvarsförbindelse. När steg 1-2 har utförts kommer ditt studentkonto att aktiveras följande arbetsdag. Väl inne i systemet har varje användare en egen area på den gemensamma servern. Det innebär att alla dokument, program etc. som du laddar hem eller skapar hamnar på den enhet som i datorn heter Z:. Du skall alltså inte spara någonting på enhet C:. Den enheten används bara för att installera programvara och systemfiler och andra filer som sparats där försvinner. Du har heller ingen möjlighet att själv installera programvara eller ändra i systemfilerna. Det kan bara datoradministratörerna göra. På enheten Z: kan du själv organisera dina filer i mappar efter eget tycke och smak. Skapa ett system av mappar som fungerar för dig själv och där du enkelt kan hitta gamla filer som du då och då kan behöva komma åt. Datorerna skall normalt alltid vara påslagna. Vid avslutat arbete skall man alltså bara logga ut (log off) och sedan lämna datorn. OM DET HÄR MED FILER Genomgående kommer vi i datorsammanhang att prata om filer i de kurser ni stöter på i ert utbildningsprogram. Namnet är förstås svengelska för files och detta ord kommer sig av att man i datorernas barndom jämförde minnesytan med ett gammaldags dokumentskåp med mappar (folders) som i sin tur innehöll dokument o dyl. (files). Nuförtiden används kanske oftare orden dokument, program, applikation, sida etc. Olika program arbetar med olika slags filer. Skapade Word-dokument förses med en s k filextension som heter.doc. Excel-arbetsböcker får i stället extensionen.xls och när det gäller 2

3 Internet-hemsidor förekommer ofta extensionerna.htm,.html,.asp etc. PDF-dokument har extensionen.pdf, PowerPoint-dokument har extensionen.ppt, etc. Olika applikationer under Windows är inställda på så sätt att filextensionerna normalt inte syns i de listor som finns över olika filer. I stället förses olika typer av filer med s.k. ikoner, men i bakgrunden finns extensionerna och i flera sammanhang är det viktigt att ange rätt extension när filer skapas för att de inte skall öppnas i Windows med fel program/applikation. I statistiska sammanhang kommer ni att arbeta mycket med filer innehållande rådata av olika slag. Det är då vanligt med filextensionerna.dat (.DAT ) och.txt (.TXT ). Dessa filer är i s.k. ASCII-format, som betyder en speciell teckenstandard. Ibland används även uttrycket textformat. Direktbehandling av sådana filer skall ske i textredigerare och inte i mer avancerade program som Word och Excel. Orsaken är att om de öppnas/importeras till mer avancerade program blir formatet annorlunda och de kan inte sparas tillbaka till ASCII-format utan krångel. Successivt i datorövningarna skall ni lära er att ta hand om sådana filer med lämplig textredigerare. Ett av de programpaket ni skall använda en hel del är Minitab, som introduceras nedan. Det använder flera typer av filer, var och en med sin extension. Det är viktigt att hålla reda på vilken typ av fil man har skapat för att senare kunna hitta den bland sina mappar. Ofta är varje öppningskommando direktkopplat till den typ av fil man normalt söker och man får då en lista med enbart sådana filer att välja bland, men det stämmer inte jämt och dessutom kan man ju råka välja fel öppningskommando. Ni kommer också ganska snart att lära er skriva egna program för att göra analyser. Dessa kan heller inte skrivas i Word, utan textredigerare måste användas och de skall ha olika extensioner beroende vad det är för typ av program. Det kan låta mycket så här inledningsvis, men det handlar mest om att ni skall vara uppmärksamma på det här med filer och filtyper. Har ni tidigare bara arbetat med Office-paketet och Internet Explorer kommer ni efter hand att märka att det är betydligt mer att tänka på när man lär sig fler och fler programvaror. START Eftersom datorerna normalt är påslagna räcker det med att sätta sig vid en dator och röra litet på musen. Då kommer det upp en ruta som upplyser om att du skall trycka Ctrl+Alt+Del för att komma till inloggningsrutan. När inloggningsrutan kommer up, skriv in användaridentitet (user name) och lösenord (password) och välj log on to: HELIX. Tryck sedan på OK. BESKRIVANDE STATISTIK MED EXCEL Öppna Start-menyn (längst ned till vänster). Välj All Programs och i undermenyn söker ni upp alternativet Microsoft Office, vilket öppnar ytterligare en undermeny med alla tillgängliga Office-program. Notera att Office-versionen är Välj alternativet Excel (dvs Microsoft Office Excel 2003). Observera att versionen är på engelska. 3

4 Du måste (förmodligen) samtliga anpassa Excel så att du kan göra dataanalys. Öppna menyn Tools och välj alternativet Add-Ins (om alternativet Data Analysis finns i menyn behöver du inte göra detta steg). Du får nu upp en dialogruta där du har möjlighet att bocka för några alternativ. Bocka för alternativet Analysis ToolPak (normalt det första) och klicka på OK. Öppna nu åter Tools-menyn så ser du att alternativet Data Analysis har tilkommit. 1. DATAINLÄGGNING När du har startat Excel har en ny arbetsbok (Book1) med tre arbetsblad (Sheet1, Sheet2, Sheet 3) öppnats. Bladen ser ut som ett rutnät med rader och kolumner. Här skall data läggas in. Vi använder ett datamaterial som består av uppgifter hämtade från en liten enkätundersökning riktad till några studerande vid en högskola. I enkäten ställde man frågor kring utbildningsområde (UTB): 1 = filosofisk utbildning, 2 = teknisk utbildning kön (KON): 1 = kvinna, 2 = man attityd till utbildningen (ATT): 4-gradig skala med 1 = negativ, 4 = positiv ungefärlig nedlagd studietid per normalvecka i timmar (TID) I sammanställningen nedan motsvaras en rad av en enkät. Enkät nr UTB KON ATT TID Lägg först in data i Blad 1 (Sheet 1), förslagsvis i kolumnerna A-E. Varje enkät skall motsvara en rad. Varje kolumn bör förses med respektive rubrik (i rad 1). Om du inte är van vid Excel, pröva hur man kan lägga in en extra rad, en extra kolumn, ändra radhöjd och kolumnbredd, kopiera från en befintlig till en ny tom rad eller kolumn etc. Spara dina data genom att välja File Save As (dvs öppna File-menyn och välj alternativet Save As ). I den dialogruta som öppnas kan du i fältet File name: skriva in namnet 4

5 studenter. Notera att det i det översta fältet står namnet på den mapp i vilken du befinner dig (skall normalt vara användaridentitet on Samba (Neptunus) (Z:) ). I fältet Save as type: står Microsoft Office Excel Workbook. Detta är standardformatet att spara i och det innebär att dina data sparas som en hel bok. Klicka på Save. Du skall också pröva att spara materialet som en textfil. Välj File Save As igen. I dialogrutan står det nu studenter. I fältet Save as type: skall du nu välja alternativet Formatted Text (Space delimited). Klicka på Save. Det kommer nu upp en dialogruta som påpekar att hela arbetsboken inte kan sparas direkt i detta format, men om du klickar OK kommer det aktiva bladet att sparas. Gör så. En ny dialogruta öppnas som varnar för att kompatibiliteten kan skadas. Ignorera detta och klicka på Yes. Titta nu i Windows Explorer. Du bör ha fått två nya filer: studenter resp. studenter.prn. Dessa är de filer du har sparat i den ordning du gjorde det. Den första bör vara försedd med en Excel-ikon, medan den andra har en standard Windows-ikon. Det kan ju förefalla märkligt att den sista fick extensionen.prn, men detta beror på det format som använts. Det finns möjlighet att spara i olika sorters textformat. Vi har valt formatet med blanksteg (ett eller flera) mellan kolumner eftersom detta är det bästa för att sedan mata in i andra program. Väljer man istället textformat med Tab-avstånd kommer filen att få extensionen.txt. 2. FREKVENSTABELLER Det är naturligt att först göra enkla frekvenstabeller över svaren på var och en av frågorna i enkäten, utifrån den upplagda datafilen. Vi använder först histogramfunktionen. Välj Tools Data Analysis. I listan av analysmetoder, välj Histogram och klicka på OK. Med denna funktion kan man bilda enkla frekvenstabeller. 1 Förutom själva ursprungsdata behöver man för att använda funktionen de förekommande värdena inlagda särskilt i en kolumn. Dessa anges som Bin Range (fackområde), se exemplet nedan. Stäng för tillfället dialogfönstren genom att klicka på Cancel. Vi exemplifierar med kolumnen "attityd". För att få fram en lämplig tabell lägger vi först in de förekommande värdena 1, 2, 3, 4 i en egen kolumn (förslagsvis kolumn G). Öppna därefter histogramfunktionen, och markera data i fjärde kolumnen (D, attityd) som Input Range (indataområde) och de förekommande värdena (kolumn G) som Bin Range. Klicka först i respektive fält i dialogrutan och markera sedan motsvarande kolumn i bladet. Markera endast data och ej kolumnrubrik. Följande tabell hamnar nu på ett nytt blad (Sheet 4). Bin Frequency More 0 1 För att man faktiskt skall få ett histogram och inte bara en frekvenstabell, krävs att man markerar Chart Output. 5

6 Lite redigering, rubrikerna ersatta med andra begrepp (det går att skriva direkt i rutorna för Bin etc.), attitydsiffrorna ersatta med begrepp "More-raden" bort, en summarad till, och ett annat typsnitt ger i stället tabellen nedan: Tabell 1, De svarandes attityder Attityd Antal svarande Negativ 1 Något negativ 5 Något positiv 6 Positiv 8 Summa 20 När man på motsvarande sätt gör en enkel frekvenstabell eller ett histogram för variabeln "arbetstid" behöver man klassindela materialet. Detta gör man genom att som fackområde lägga in övre klassgränser. Antag att vi vill klassindela materialet i fem klasser: t o m 20, 21-30, 31-40, 41-50, 51och uppåt (eller 51-60, eftersom inget värde är större än 60). Lägg då som fackområde 20, 30, 40, 50, 60, inlagda under varandra på samma sätt som 1, 2, 3, 4 i G ovan. UPPGIFT 1 Konstruera en frekvenstabell som visar hur de 20 personerna fördelar sig på de fem studietidsklasserna. Använd även här absoluta frekvenser. Skriv in klasserna i den vänstra kolumnen (ersätt alltså 20 med "högst 20" eller 0-20 etc.). 3. DIAGRAM När man fått fram frekvenstabellen ovan, tabell 1, kan man göra ett diagram av den genom att använda diagramknappen. Man klickar på diagramknappen (den lilla med blå, gul och röd stapel på), väljer diagramtyp och följer sedan instruktionerna. Här är ett exempel på ett diagram, som utgått från tabell 1 ovan. Som du ser finns inte summaraden med i diagrammet. Pröva hur det ser ut om man har summaraden med. Diagrammet som följer får man om man inte markerar summaraden, bara resten av tabellen. 6

7 Diagram 1, De svarandes attityder Positiv Något positiv Något negativ Serie1 Negativ Antal UPPGIFT 2 a) Konstruera ett diagram som diagram 1 ovan. Observera att vissa steg måste göras. När man har valt diagramtyp klickar man på Next >. Man får då se ett första utkast till diagram, som man säkert inte gillar. Funktionen tror automatiskt att bägge de valda kolumnerna skall redovisas som staplar, vilket du inte vill. Välj därför fliken Series och tag i listan Series bort den av kolumnerna som är Fack. Klicka sedan i fältet Category (X) axis labels: och markera sedan Fack-kolumnen i databladet för att välja dessa värden som kategorier. Efter nästa klick på Next > får du möjlighet att själv välja titel och text på axlar samt under fliken Legend välja om du vill ha förklaringsrutan (längst t.h.) med eller ej. Här finns också en hel del redigeringsmöjligheter av annat slag. b) Gör ett enkelt stapeldiagram (stående staplar) som beskriver hur de svarande fördelar sig på studietid i 5 klasser. Använd diagramknappen på tabellen i uppgift 2. Undvik summaraden. c) Gör om diagrammet under b till ett histogram på följande sätt. Högerklicka på en av staplarna och välj Format Data Series. Välj sedan fliken Options. Genom att minska gapet (Gap width) mellan kolumnerna blir bilden mer och mer histogramliknande. Fundera kring klassgränserna. Pröva samtidigt hur staplarna ser ut i annan färg och kanske med mönster. d) Gör ett cirkeldiagram (pie på engelska), dvs ett tvådimensionellt sådant som beskriver hur de svarande fördelar sig på attityd. e) Gör ett pajdiagram, dvs ett tredimensionellt cirkeldiagram som beskriver hur de svarande fördelar sig på attityd. Jämför intrycket från pajdiagrammet med det från cirkeldiagrammet. Notera speciellt de sektorer som motsvarar attityd 2 och 3. Vilket tycker du är tydligast? OBS! Diagrammen i b och c skulle alternativt kunna göras "direkt" genom användande av histogramkommandot. Pröva gärna att göra det ( Chart output måste då bockas för i dialogrutan) 4. BESKRIVANDE MÅTT För variabeln TID, som ju är en kvantitativ variabel - till skillnad från övriga variabler - kan det också vara intressant att beräkna några beskrivande mått. Detta görs enklast med Tools Data Analysis. Välj Descriptive statistics och bocka för Summary Statistcs i dialogrutan. Markera data i den aktuella kolumnen och följ anvisningarna. Fram kommer - med viss redigering (och i svensk översättning) - följande: 7

8 Kolumn1 Medelvärde 31,55 Standardfel 2, Medianvärde 30 Typvärde 30 Standardavvikelse 10, Varians 109, Toppighet -0, Snedhet 0, Variationsvidd 37 Minimum 15 Maximum 52 Summa 631 Antal 20 OBS! För att bredda kolumnerna, dubbelklicka mitt emellan dem. Denna sammanställning är mindre njutbar för en betraktare. Bra är att dels ta bort sådana mått som i sammanhanget ej är intressanta och dels att minska antalet decimaler betydligt, innan man visar en sådan här uppställning i en rapport. Alla mått som man tar med i en rapport skall man själv kunna förstå och förklara. Här vore naturligt att ta bort standardfel", "toppighet" och "snedhet", samt att avrunda till två decimaler. Det senare gör man genom att gå in under Format Cells, välja Number och ange två decimaler. Beskrivning av arbetstiden hos undersökningsgruppen Medelvärde 31,55 Medianvärde 30 Typvärde 30 Standardavvikelse 10,47 Varians 109,63 Variationsvidd 37 Minimum 15 Maximum 52 8

9 Summa 631 Antal 20 UPPGIFT 3 Ta fram tabellen ovan. Jämför de engelska uttrycken med de svenska översättningarna. Spara hela arbetsboken på nytt i Excel-format (dvs Microsoft Office Excel 2003), så att du har det kvar. När du stänger Excel, svara No på frågan om du vill spara ändringarna i studenter.prn. BESKRIVANDE STATISTIK MED MINITAB Öppna Start-menyn igen. Välj All Programs och sök upp alternativet Minitab Solutions. Detta val öppnar ytterligare en undermeny, där du väljer alternativet Minitab 15 Statistical Software English. Följande fönster öppnas på skärmen: Det du ser är två delfönster: det övre heter Session och det nedre Worksheet. Minitab är en programvara som funnits ganska länge. Den version vi nu kör är nummer 15 och från och med nummer 10 (eller möjligen 11) blev programmet Windows-baserat. I Session-fönstret kan man emellertid arbeta som i de tidigare versionerna och skriva in kommandon istället för att arbeta med menyer och knappar. Du kommer förmodligen med tiden att använda vissa av kommandona istället för menyer då det förra är litet snabbare, men tills vidare illustrerar vi allt meny-vägen. Allt du väljer med menyer kommer dock att ekas i Session-fönstret, dvs den fullständiga kommandosekvensen för det du har valt kommer att skrivas ut. 9

10 I Worksheet-fönstret hamnar (så gott som) alla data som matas in eller skapas i programmet. Worksheet-fönstret är uppbyggt med ett stort antal kolumner som numreras C1, C2, etc. Så länge det inte finns några värden i kolumnerna existerar de inte och tar heller inte upp något arbetsminne, men så fort något skrivs i dem har de automatiskt skapats. Minitab är i sina kommandon uppbyggt runt analys av kolumner, men har också med tiden utvecklat vissa operationer för rader. Till skillnad från Excel är inte ett Worksheet i Minitab något kalkylblad. Det går alltså inte att flytta eller kopiera celler hur som helst, eller införa kalkylbladsformler. För att kunna skriva något i Worksheet-fönstret krävs att det aktiveras och det gör ni genom att klicka på det, lämpligen i titelraden (den blå). BESKRIVANDE MÅTT OCH LÅDAGRAM Klicka nu i Worksheet-fönstret och skriv in följande värden i den första kolumnen (C1). Börja i raden med nummer 1 (längst t v): 2, 4, 14, 3, 0, 1, 8, 12, 1, 3 (kommatecknen skall inte skrivas in). Gå nu längst upp i Minitab-fönstret och öppna menyn med titel Stat. I denna meny finns en stor mängd av alla möjliga statistiska procedurer av vilka vi endast skall använda några i denna första kurs. Välj alternativet Basic Statistics, varvid följande undermeny öppnas: 10

11 Välj alternativet Display Descriptive Statistics (dvs beskrivande mått) och följande fönster öppnas på skärmen: Detta fönster visar hur en typisk s k dialogruta i Minitab kan se ut. Längst till vänster finns ett stort vitt fält i vilket det står C1 överst. Detta fält är en lista över alla kolumner som f.n. är aktiva i Minitab. Ni har ju skrivit in värden i kolumn C1, men ingen annanstans och följaktligen är endast en kolumn aktiv. Fältet till höger har rubriken Variables. Till detta fält skall du välja de kolumner (variabler) du vill göra analyser på (i detta fall deskriptiva mått). Det gör du genom att endera markera de kolumner du vill analysera i listan till höger och sedan klicka på knappen Select eller 11

12 dubbelklicka på de kolumner du vill analysera. Gör något av detta med C1 så kommer du att se att den hamnar i listan till höger. Under det högra fältet finns en ruta märkt By variable: följt av ett mindre vitt fält. Den används för att sortera variablerna efter en kolumn som anger någon form av klassificering, men vi väntar ett slag med detta. Klicka istället på knappen Graphs Markera rutan Boxplot of data (lådagram) och klicka på OK. Klicka sedan på OK i den första dialogrutan. Observera nu vad som händer i Session-fönstret samtidigt som ett lådagram dyker upp på skärmen. Du får flytta på det senare för att se innehållet i Session-fönstret. Där bör du ha fått följande utskrift: Descriptive Statistics: C1 Variable N N* Mean SE Mean StDev Minimum Q1 Median Q3 Maximum C ,80 1,54 4,87 0,00 1,00 3,00 9,00 14,00 Boxplot of C1 och lådagrammet bör se ut så här: 12

13 Titta nu på utskriften i Session-fönstret. Där listas för variabeln (kolumnen) C1 ett antal beskrivande mått (Descriptive Statistics). Först anges antal värden i C1 betecknat N som här är 10. Vi ser medeltalet (Mean) som är 4.8 och medianen (Median) som är 3. TrMean är ett s k trimmat eller avhugget medeltal, som vi lämnar tills vidare. StDev är standardavvikelse, beräknad enligt formeln med n-1 i nämnaren, SEMean är ett speciellt spridningsmått för själva medeltalet, som vi heller inte är mogna att ta upp just nu, men de övriga kan vi förstå: Minimum, Maximum, Q1 som står för första kvartilen (25e percentilen) och Q3 som står för tredje kvartilen (75e percentilen). Alla dessa beskrivande mått är alltså förvalda av Minitab och utgör en standarduppsättning, som väl ganska ofta efterfrågas. Vill man beräkna ytterligare beskrivande mått måste detta göras mer manuellt. Vi återkommer till det senare. Lådagrammet lämnar kanske inte så mycket att kommentera. Dock bör sägas att detta diagram inte kan hanteras så enkelt som med ett diagram i Excel. Det går t ex inte att ändra på skalor eller ändra indata till diagrammet. Vill man det måste ett nytt diagram konstrueras och då på ett annat sätt, som vi strax skall se. Du kan dock pröva att högerklicka någonstans i diagrammet, och får då upp denna meny: 13

14 Välj alternativet StatGuide längst ned. Du får då upp följande fönster: där du kan läsa om hur diagrammet skall tolkas. 14

15 Nu skall du pröva att göra ett lådagram direkt. Öppna menyn Graph längst upp i Minitabfönstret. Den har följande innehåll: Välj alternativet Boxplot och tryck OK så får du fram dialogrutan 15

16 Kolumnlistan med Select till vänster ser ut och fungerar som tidigare. Välj kolumn C1 så att den hamnar i fältet Graph variables. Välj tills vidare inget mer utan klicka bara på OK. Resultatet blir följande lådagram: För att istället erhålla ett lådagram där lådan ligger ned skall du göra följande. Stäng fönstret med lådagrammet och välj Boxplot från Graph-menyn igen. Gör som tidigare, men klicka nu också på knappen Scale... Då kommer det fram följande dialogruta: 16

17 Markera rutan Transpose value and category scales och klicka på OK och sedan på OK igen. Nu blir diagrammet rättvänt. Det kan ju kännas litet trist med variabelnamnet C1. Låt oss anta att de data ni matat in är åldrarna hos en barnaskara till ett ovanligt produktivt par. Ni kan då t ex välja namnet ålder för denna kolumn. Gå då till Worksheet-fönstret igen och klicka i den rad som ligger mellan det första värdet och raden med alla kolumnnummer. Detta är rubrikraden för kolumnerna och i denna kan man skriva in valfria rubriker för kolumnerna. Dock kan inte samma namn användas för flera kolumner. Skriv in Ålder i rubriken för C1: 17

18 Gör nu om proceduren med lådagrammet. Det räcker att välja Boxplot från Graph-menyn och sedan klicka på OK, men observera att i listan över kolumner har nu C1 försetts med sin rubrik. Rubriker är praktiska när man han många aktiva kolumner och vill vara säker på att man väljer rätt kolumn i en dialogruta. LITET MER Skriv in följande 10 värden i kolumn 2 med början i rad 1: Pojke, Flicka, Pojke, Pojke, Flicka, Flicka, Pojke, Pojke, Flicka, Flicka (kommatecknen skrivs förstås inte in). Skriv sedan in Kön i kolumnens rubrikrad. Observera nu att kolumnnumret överst har ändrats till C2-T. Det betyder att kolumnen har aktiverats som s.k. textkolumn. Detta har viss betydelse för olika analyser. Det går t.ex. inte att beräkna några beskrivande mått för denna kolumn, men den går att använda som klassificeringskolumn, vilket vi nu skall illustrera. Välj åter Boxplot från Graph-menyn, markera diagramtypen Multiple Y s Simple: och tryck OK. I den resulterande dialogrutan, välj C1 som graph variable: 18

19 Klicka på Multiple Graphs och välj C2 som By variables with groups in separate panels: Klicka OK och OK igen så får du följande lådagram: 19

20 som alltså är ett lådagram för pojkar och ett för flickor med samma skala på x-axeln. Om du nu skulle vilja spara den information vi har matat in och analyserat finns några olika alternativ: 1) Spara enbart data a) som Worksheet (kodat format) b) som text- eller DAT-fil (ASCII-format) 2) Spara data och gjorda analyser (Session-fönstrets innehåll, alla diagram) Vi börjar med det första alternativet. Klicka i Worksheet-fönstret så att det blir aktivt (den blåa titelraden tänds ). Öppna File-menyn. 20

21 Välj alternativet Save Current Worksheet As så öppnas en dialogruta. Här kan du i fältet File name: skriva in ett lämpligt filnamn. Skriv in följande: syskondata. Vilken filextension det får beror på vad du väljer under Save as type:. I detta fält har alternativet Minitab förvalts, vilket innebär att filen kommer att heta syskondata.mtw. MTW står för Minitab Worksheet och är det interna Minitab-formatet för data. Alla aktiverade kolumner kommer då att sparas precis som de ser ut och kan enkelt öppnas igen genom att denna fil laddas in. Titta dock i listan över olika format, så ser du t ex att det också finns Excel-alternativ. Välj dock denna gång Minitab, så sparas filen i Minitab 15-format. Se till att du sparar filen på din hemkatalog, dvs användaridentitet on Samba (Neptunus) (Z:). I din hemkatalog skall det nu finnas en fil som heter syskondata. Filer som sparats som Worksheet kan av naturliga skäl inte öppnas i andra program än de vars format man använt. Om man vill spara filen i ett format som är användbart överallt bör man välja texformat. Gör då så här: I File-menyn (i Minitab) välj alternativet Other Files och från den undermeny som öppnas, alternativet Export Special Text Då öppnas följande dialogruta: 21

22 Här kan du välja vilka kolumner du vill lagra på fil. Välj bägge två. Vidare kan man välja hur decimalkomma hanteras. Normalt använder vi i våra applikationer decimalpunkt och den skall också vara förmarkerad. Gör därför inget annat än att klicka på OK.Detta ger en dialogruta med ungefär följande utseende: Här skall du också skriva in ett filnamn och du kan för enkelhets skull använda namnet syskon denna gång. Du skall också välja filformat och här är Data Files (*.DAT) förvalt. Använd den förvalda och klicka på Save. I Windows Explorer skall du nu kunna se att du har fått en fil med namnet syskon. Den är ur Windows-synvinkel en textfil och har därför bara en standard Windows-ikon med sig. Text/DAT-filen kan enkelt läsas in t ex i ett mail (eller bifogas) och skickas till någon som vill ha dessa uppgifter. Den blir öppningsbar i alla typer av textredigerare (t.ex. Notepad) och kan importeras i diverse standardprogramvaror. För att spara allt arbete man gjort, t ex för att enkelt kunna återuppta det senare, krävs att man skapar en s k Projekt-fil. Välj från File-menyn alternativet Save Project As Du får då upp en dialogruta liknande den tidigare, men här finns bara ett filformat, MPJ (som står för Minitab Project). Skriv in ett lämpligt filnamn ( t ex syskon) och klicka på Save. Den fil som då skapas syns som vanligt i Windows Explorer, men observera att den är betydligt större (i 22

23 minnesutrymme) än de andra. Detta kan vara värt att komma ihåg om man behöver skicka projektfiler mellan varandra. De kan bli rätt stora och man tjänar på att rensa bort onödiga fönster och kolumner innan man sparar arbetet. Avsluta nu Minitab genom att välja Exit från File-menyn. Svara Nej på eventuella frågor. Starta sedan Minitab igen. Du är nu åter i ett tomt arbetsfält, men denna gång skall du hämta det arbete ni nyss sparade. Välj från File-menyn alternativet Open Project. Se till att du hamnar i den katalog där du sparade den senaste projektfilen (normalt din hemkatalog). Dubbelklicka på filen med det namn du gav (syskon) och du kommer att se att allt du tidigare gjorde laddas in igen. Histogram Vi använder nu åter datamaterialet om de 20 högskolestudenterna för att göra ett histogram i Minitab. Det finns några olika sätt att mata in dessa data i kolumner. Endera kan du mata in dem för hand, men detta tar litet tid och fel kan lätt uppstå. Ett annat sätt är att läsa in dem från en fil, där de faktiskt finns lagrade. Vi illustrerar det senare nedan, men om du hellre vill mata in dem för hand, mata in dem i kolumn C3-C7 och gå sedan vidare till Göra Histogram. Öppna File-menyn, välj alternativet Other files och i undermenyn till detta, alternativet Import Special Text. Du får då upp följande dialogruta: I fältet Store data in column(s), skriv in C3-C7 (med bindestreck som det står. De tidigare kolumnnumren är ju upptagna.) Rutan Replace any är förmarkerad och kan vara så. Det finns som synes även alternativet att lägga till (Append to) data i en redan befintlig kolumn, men det är inte aktuellt här. Klicka på OK. I den resulterande dialogrutan, se till att du har din hemkatalog vald. Du skall då i listan av filer och mappar kunna hitta filen studenter.prn som du skapade tidigare. 23

24 Dubbelklicka på filen (innebär välj och öppna ) så får du se vad som händer. I Worksheetfönstret bör du nu ha fått data i kolumn C3-C7 motsvarande dem som du tidigare arbetade med. GÖRA HISTOGRAM Sätt rubriken Studietid på kolumn C7. Välj sedan från Graph-menyn alternativet Histogram och klicka OK. Välj kolumn C7 som graph variable och klicka på OK. Detta ger följande diagram: 24

25 I detta histogram har Minitab valt klassgränserna och klassmitten är markerad för varje stapel. UPPGIFT 4 a) Gör ett lådagram över studietid. b) Gör lådagram över studietid uppdelat på kön (med By ) c) Gör lådagram over studietid uppdelat på attityd Spara gärna det du har gjort i en projektfil (du får annars frågan när du avslutar Minitab). Avsluta Minitab. Öppna Start-menyn och välj alternativet Log off (inte Shut Down). Klicka Log off i den frågande ruta som kommer upp. 25