GASER OCH GASFLASKOR, GEMENSAMT

Transkript

1 Vårdsystem FM M Sida 1 av 9 ALLMÄNT Särskilda riktlinjer GASER OCH GASFLASKOR, GEMENSAMT I fredstid Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling gäller för krigsmateriel i fredstid. Teknisk orientering Gaser, användningsområden Benämning Kemisk Viktigare användningsområden Acetylen C 2 H 2 För lödning, svetsning och skärning i stål tillsammans med oxygen samt för laboratoriebruk. Ammoniak NH 3 Köldmedium i kylanläggningar. Argon Ar Som skyddgas vid svetsning av lättmetaller och specialstål, kylgas för robotar. Freon (CFC/HCFC/HFC) Tekniskt ansvarig: Dennis Carlsson PRL MS 369 Publikationsansvarig: Börje Jansson 1) Köldmedium i kylanläggningar. Kylgas i robotar. Numera förbjudet eller kraftigt reglerad för de flesta användningar eller, se SFS 1995:636. Gasol 2) För uppvärmning i kaminer, spisar och kokapparater, som energikälla i kylanläggningar, för lödning, svetsning och skärning i stål tillsammans med oxygen, för förvärmning vid svetsning, för belysning samt för laboratoriebruk. Haloner 1) Släckmedel i brandsläckningssystem. Numera förbjuden i Sverige. Försvarsmakten har dispens för viss användning. Helium He Tillsats i andningsluft för djupdykare (OTC 50/200). Fyllning i instrument och båglampor. Läcksökning. Bärgas i analysinstrument. Skyddgas. Arbetsgas i Stirlingmotorer på ubåtar. Hydrogen (vätgas) Koldioxid (kolsyra) Dikväveoxid (lustgas) Nitrogen (kvävgas) H 2 CO 2 N 2 O N 2 Fyllning av ballonger i väder- och radarsonder. Skyddsgas vid värmebehandling. Brandsläckning. Gasfyllning av gummiflottar och flytvästar. Skyddsgas vid svetsning i stål. För medicinskt bruk. I framföringsanordningar, fjädrings- och hydraulsystem på artilleripjäser, luftvärnspjäser och stridsfordon, kylgas i robotar samt i övrigt där syrefri atmosfär erfordras. Skyddsgas vid svetsning. Spolgas för Stirlingmotorer på ubåtar.används även i flygplan och helikoptrar. Ersätter: M GAS GASFLASK GENENS Tidigare fastställd: ProjLedDU 14611:

2 Vårdsystem FM M Sida 2 av 9 Benämning Kemisk Viktigare användningsområden Oxygen (syrgas) Andningsoxygen Flytande oxygen O 2 O 2 O 2 Vid svetsning och skärning i stål tillsammans med acetylen eller gasol. Tillsats i andningsluft i ubåtar, för flygare och för dykare. För medicinskt bruk. Används som oxidator för Stirlingmotordrift i ubåtar. Används även som andningsoxygen i TP84. Tryckluft Luftfyllning av slangar, renblåsning, tryckluftsverktyg, fordonsbromsar, luftflaskor i fasta brandsläckningssystem, som drivgas i pulversläckare och -aggregat samt tryckmedium i anläggningar, t ex automatik. Andningsluft För dykare, brandmän och cisternrengöringspersonal samt ubåtsbesättningar Övriga riktlinjer Referenser Referenser Övrigt 1 Halogensubstituerade kolväte, t ex CF 2 Cl 2 Halon 1211 är bromklordifluormetan CBrClF 2 Halon 1301 är bromtrifluormetan CBrF 3 2 Kolväten, t ex propan C 3 H 8, butan C 4 H 10 För respektive materiel gällande instruktionsbok, teknisk order, reparationsbok, smörjschema, materielvårdsschema eller motsvarande publikation. Övrigt F-bet/F-ben, etc SFS 2007:846 FM instruktion för åtg mot brand- och M BVKF 2006 explosionsfara, vattenförorening mm FSD Arbetarskyddsstyrelsens AFS 2001:4 författningssamling Färgmärkning SS-EN :2011 SS 2230 Anslutning SS2238, SS2262, SS och SS ISO5145:20004 Förvaring, säkerhet TO AF ALLM

3 Vårdsystem FM M Sida 3 av 9 Gasernas indelning och egenskaper i stort Typ av gas Svårkondenserade (permanenta) I vätska lösta Lättkondenserade Högtryck Lågtryck Benämning Egenskaper Tryckluft Oxygen Nitrogen Argon Helium Hydrogen Acetylen Ammoniak Koldioxid Dikväveoxid Gasol Freon CFC/HCFC/HFC Haloner Lukt X X X Tyngre än luft X X X X X X X Lättare än luft X X X X X Brännbar brandfarlig X X 1. X Oxiderande underhåller förbränning Angriper andra material Retar ögon och slemhinnor X X X X X Giftig, frätande X Miljöfarlig X X X 1 Ammoniak är brännbar i blandningen med oxygen. 2 Gasol, freon och haloner angriper vissa gummimaterial, plaster, smörjmedel och packningsmaterial. För haloner gäller dessutom att genom sönderdelning bildade eller som föroreningar förekommande ämnen, t ex klorväte och fluorväte, kan angripa metaller, gummi, plast m fl material. 3 I närvaro av öppen låga.

4 Vårdsystem FM M Sida 4 av 9 Behållare för gaser Gaser förvaras komprimerade i speciellt konstruerade tryckkärl. Tryckkärl för gas förekommer såsom gascisterner stationära, fristående eller i byggnad/bergrum, ovan eller under jord. gastransporttankar fast monterade på bilar eller släpfordon samt på järnvägsvagnar, eller som lösa tankar för transport även på andra slag av fordon. gasflaskor återfyllningsbar behållare för gas med en rymd av minst 0,22 och högst 150 l, avsedda för förvaring och transport av komprimerade gaser - transportabla, t ex för svetsning, andningsluft för dykare, medicinskt bruk, brandsläckning - fast monterade, t ex i fordon, fartyg, artilleripjäser, flygplan och robotar. isolerade tankar för flytande oxygen i ubåtar med Stirlingmaskineri. engångsflaskor som får ha en rymd av högst 1 l. De är förbrukade i och med att de tömts på sitt innehåll av gas. Engångsflaskor innehåller vätska eller pulver samt gas för utdrivande av innehållet i form av dimma, skum e d kallas aerosolbehållare. De får ha en rymd av högst 1 l. Drivgasen är vanligen luft eller koldioxid, men även andra gaser kan förekomma. vätgasballonger används för vindvisering och för kontroll av radar. Ballongerna förvaras tomma och fylls på från hydrogenflaska. I största möjliga utsträckning bör fyllning ske utomhus. Inomhus får fyllning ske enbart i särskilt iordningställt och avsynat utrymme. Gasflaskor Märkning enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1992:5, Gasflaskor Gasflaska skall vara tydligt och varaktigt märkt. Märkningen skall vara utförd enligt AFS 2001:4 Gasflaskor. Etikett Gasflaska som är fylld skall dessutom ha etikett eller likande ed följande uppgifter: Svenskt namn och kemisk formel eller annan vedertagen beteckning på flaskans innehåll. Kortfattad instruktion för flaskans användande. Gaspåfyllarens namn och adress. Av Arbetarskyddsstyrelsen godkända etiketter att användas avgaspåfyllare inom försvarsmakten beställs vid behov från Försvarets bok- och blankettkontor. Etiketter för respektive gas finns angivna i FSD

5 Vårdsystem FM M Sida 5 av 9 Färgmärkning Transportabla gasflaskor för medicinskt bruk med avstängningsventil ska färgmärkas enligt SS-EN :2011. Med gasflaskor för medicinskt bruk avses sådana gasflaskor som används inom sjukvården till exempel vid narkos, oxygenterapi och för andningsändamål till exempel vid rök- och vattendykning. Transportabla gasflaskor för industriellt bruk med avstängningsventil ska vid behov färgmärkas enligt SS-EN :2011. Med gasflaskor för industriellt bruk avses sådana gasflaskor som inte används för medicinskt bruk eller andningsändamål. Lackering Transportabla färgmärkta gasflaskor för medicinskt bruk med undantag av flaskor som ingår i bärbara rök- och vattendykapparater skall lackeras ljusgrå. Gasflaskor som ingår i bärbara rök- och vattendykapparater skall lackeras gula eller orange. Fast monterade gasflaskor i flygplan, helikoptrar och robotar skall grålackeras. Gasflaskor för brandsläckningsändamål skall lackeras röda eller bruna. Anm Gasflaskor av koppar och lättmetall får dock vara olackerade. Gasflaskor med ett ytterhölje i kompositmateriel kan ha avvikande lackering. Transportabla gasflaskor för industriellt bruk, som inte är färgmärkta enligt SSEN :2011, ska grålackeras. Om flaskorna är färgmärkta enligt SS-EN :2011 ska de lackeras med lack som markant avviker från färgmärkningen. De får dock inte lackeras ljusgrå, eftersom ljusgrått är förbehållet färgmärkta gasflaskor för medicinskt bruk. Anslutning till gasflaskor Märkning av engångsflaskor Gasflaska med en rymd överstigande 0,50 l och innehåller brandfarlig gas skall vara märkt: Mycket brandfarligt. Är flaskans rymd en liter eller därunder skall flaskan dessutom vara märkt: Tryckbehållare får ej utsättas för temperatur över 50 C gäller även tömd behållare. Aerosolbehållare rymmande mer än 0.05 l skall vara märkt: Tryckbehållare får ej utsättas för temperatur över 50 C, gäller även tömd behållare. Överstiger behållarens rymd 0,1 l och innehållet är antändbart vid 21 C eller därunder, skall behållaren även vara märkt: Mycket brandfarligt. Gasflaska får endast kopplas till anslutning för vilken den är avsedd. Anslutning ska utföras enligt referenslista. Härigenom förhindras förväxling.

6 Vårdsystem FM M Sida 6 av 9 Temperaturberoende tryckförändring Svårkondenserade gaser Gasflaskan fylls med gas till på flaskan angivet fyllningstryck vid 15 C. Trycket i flaskan förändras, beroende på förvaringstemperaturen, i princip enligt bild 1. I vätska lösta och lättkondenserade gaser förhåller sig på ungefär motsvarande sätt som svårkondenserade gaser, dvs trycket ökar med ökad temperatur. Bild 1. Tryck som funktion av förvaringstemperatur Av bilden framgår att trycket stiger med ökande temperaturer. Gasflaskor får därför inte utsättas för högre temperatur än 50 C, för lättkondenserade gaser 45 C. Vid kontroll av gastryck uppmärksammas förändring i tryck, då temperaturen avviker från 15 C. Kontroll av gas/vätskemängd Gastrycket i en gasflaska för svårkondenserad gas avläses på manometer. Utslaget jämförs med på gasflaskan instansat värde på fyllningstryck vid 15 C, varvid hänsyn tas till tryckförändring orsakad av rådande förvaringstemperatur. För i vätska lösta och lättkondenserade gaser vägs gasflaskan gasflaska med fasta delar och ventil, men utan skyddskåpa. Vikten jämförs med summan av på gasflaskan instansad taravikt högsta tillåtna fyllningsvikt, alternativt totalvikt (utom för acetylenflaska).

7 Vårdsystem FM M Sida 7 av 9 Skaderisker Vid förvaring av gasflaskor måste hänsyn tas till de risker som kan föreligga. För flytande oxygen regleras säkerhetsfrågor i TO AF ALLM Brand eller annan onormal värmepåverkan Vid upphettning av alla slags gasflaskor ökar gas- eller vätsketrycket i kärlet. Samtidigt försvagas kärlets godshållfastehet på grund av värmen. Risk för kärlets söndersprängning föreligger. Gasflaska som sprängs, fläks upp eller splittras i flera stycken, slits loss från fästanordningar och kan av gas- eller vätsketrycket kastas iväg flera hundratal meter. Risker för person- och materielskador föreligger. Gasflaskor för koldioxid och gasol är oftast försedda med säkerhetsanordning, som utlöses innan flaskans sprängtryck uppnåtts och därmed förhindrar flaskans sprängning. Vissa typer av gasflaskor är försedda med sprängbleck. Brandfarlig gas, såsom hydrogen, acetylen och gasol, kan antändas i samband med gasflaskans sprängning och åstadkomma sekundär gasexplosion och häftig brand. Förbränningsunderhållande gas, såsom oxygen och dikväveoxid (lustgas), förvärrar skadegörelse vid brand eller explosion. Giftig och frätande gas, såsom ammoniak, kan vid gasflaskans sprängning spridas ut över stort område och orsaka skador på människor och djur, materiel och natur. Läckning ur gasflaska Brännbar läckande gas kan vara lättare än luft och blanda sig med denna till explosiv gas, som koncentreras till högre delar av lokalen. Särskilt om gasen saknar lukt eller smak är den svår att upptäcka. Gaser som är tyngre än luft ansamlas i lokalens golv och kan rinna ner i underliggande lokaler, s k gasgömmor. Där kan då bildas brandfarliga, explosiva eller kvävande gasblandningar. Utläckande oxygen ökar brandfaran och kan förorsaka antändning av andra ämnen i lokalen, t ex olja och fett. Brandfarliga gaser kan antändas av öppen eld, heta föremål, gnistor från elströmbrytare o d samt av statisk elektricitet. Haloner och freon (CFC/HCFC/HCF) orsakar skador på atmosfärens ozonskikt. Därutöver kan gasläckage medföra andra verkningar beroende på gasens egenskaper av retande, kvävande, giftig eller frätande art. Upptäcks läckage hos flaska för brandfarlig, frätande eller giftig gas skall flaskan, om inte felet snabbt går att avhjälpa, omedelbart föras till plats där riskerna för person- och materielskador är minsta möjliga.

8 Vårdsystem FM M Sida 8 av 9 Förvaring av gasflaskor För brandfarliga gaser hänvisas till BVKF beträffande avsyning, föreståndare, skydds-, säkerhets- och hanteringsavstånd, högsta tillåtna lagringsmängder samt krav på elinstallation i förråd (klassningsplan). Inom inhängnade och bevakade områden bör gasflaskor förvaras i särskilda förråd, byggda enligt FortF ritningar. Då beredskaps- eller andra skäl föreligger, får gasflaskor förvaras i andra slag av förråd och tillsammans med annan materiel. Härvid iakttas följande. Gasflaskor bör om möjligt separatförvaras. Detta gäller även gasflaskor som ingår i satssammansatt materiel. Gasflaskor bör helst förvaras nära, innanför, ytterdörr eller port. Gasflaskor bör inte förvaras i trånga, svåråtkomliga utrymmen, i passager, invid lyftanordningar eller på en plats där risken för åverkan är stor. De bör ej heller förvaras tillsammans med lättantändliga ämnen eller utsättas för påverkan av ämnen som kan föranleda kraftig korrosion. Ytter-/eller innerdörrar som måste passeras för att man vid brand eller brandfara skall finna gasflaskorna, skall vara försedd med skylt enligt AFS 1992:5. Lokalen och särskilt den del därav som avses för gasflaskor bör vara väl ventilerad, även längs golvet. Lokalen bör snabbt och fullständigt kunna vädras ut. Gasflaskorna skall skyddas mot uppvärmning. Om tak, presenning eller annat skydd mot uppvärmning anbringas, bör detta göras så att luftväxlingen runt gasflaskorna inte hindras. Med hänsyn till risken att utläckande gas ansamlas till gasgömmor, t ex källare eller vind, bör dörrar eller luckor till dessa hållas stängda i lokalens plan. Såväl fyllda som tömda gasflaskor skall vid förvaring och vid transport ha stängd ventil och åtdragen tätningsanordning. Om skyddskåpa eller motsvarande finns, skall den vara påskruvad. Sådan skyddsanordning erfordras inte för gasflaskor som vid transport är förpackade i lådor eller har materielen skyddad på annat tillfredsställande sätt, ej heller för flaskor vars rymd är högst 5 l. Samtliga gasflaskor för samma slags gas bör förvaras tillsammans i en grupp, skild från andra gasflaskor med minst 1,5 m breda gångar. Fyllda och tömda gasflaskor skiljs från varandra på motsvarande sätt. Förvaringsplatsen för gasflaskor, särskilt för sådana med brandfarlig eller oxiderande gas, skall ständigt hållas fri från annan materiel, såväl brännbar som inte brännbar. Gasflaskorna säkras mot att falla eller rulla samt placeras om möjligt så, att från ventil utläckande gas inte blir riktad mot annan gasflaska eller brännbart föremål.

9 Vårdsystem FM M Sida 9 av 9 ÅTGÄRDER UNDER FÖRVARING Gasflaska som normalt förvaras i förpackningslåda e d skall vid långtidsförvaring vara uppackad. Om gasflaskor står fästade vid vägg eller vid varandra tillses att fästanordningarna snabbt kan öppnas. Vid transport på fordon skall gasflaskorna lastas så att de effektivt hindras från att förskjutas eller stjälpa. Återkommande kontroll Den tidigare dispensen är inte giltig. Vid ibruktagande ska flaskan vara kontrollerad enligt underhållsplan. Underhåll ska ske av ett akriditerat underhållsorgan. Fortlöpande tillsyn Fortlöpande tillsyn utförs enligt riktlinjerna för de olika gastyperna. Tillsynen innebär Kontroll avseende yttre skador och att utrustningen är i driftdugligt skick. Felaktigheter av betydelse hos flaskventil eller övrig utrustning ska omedelbart åtgärdas. Upptäcks läckning hos flaskor för brandfarlig, frätande eller giftig gas skall flaskorna, om felet inte går att rätta till, omedelbart föras till sådan plats där risker för person- och materielskador är minsta möjliga. Gasflaskor med väsentliga skador skall omedelbart repareras och genomgå revisionskontroll med godkänt resultat innan de på nytt får fyllas med gas. Notera utförd tillsyn, datum och signatur, på kontrolletiketten.