Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 Hammarstrand Till kommunstyrelsen: Revidering av Lokala ordningsföreskrifter i Ragunda kommun; 13, förtäring av alkohol på allmän plats Genom lokala brottsförebyggande rådet initierades 2014 en revidering av den paragraf i de lokala ordningsföreskrifterna som styr alkoholförtäringen på allmänna platser. Revideringen är ett steg i en omfattande översyn och utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Ragunda kommun och har arbetats fram på uppdrag av Ragundas brottsförebyggande råd (BRÅ) som företräds av politiker, tjänstemän, externa aktörer och polis. Remissyttrande har skett till följande instanser: Polismyndigheten i Jämtlands län Räddningstjänstförbundet i Jämtlands län Remissyttrandet skickades även för kännedom till Länsstyrelsen i Jämtlands län. Efter remissutlåtanden med invändningar från polisen (bilaga 2-3), en ytterligare bearbetning i BRÅ och ett beslut i Bygg- och Miljönämnden i maj 2015 om att fullmäktige rekommenderas tillstyrka förslaget till revidering, går förslaget nu vidare till Kommunstyrelsen och förhoppningsvis vidare till Kommunfullmäktige därefter. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta om att tillstyrka ny lydelse av 13 i lokala ordningsföreskrifterna avseende förtäring av alkohol på allmän plats och därefter lämna ärendet vidare till Kommunfullmäktige. Brottsförebyggande rådet i Ragunda genom Elin Dahlin folkhälsoutvecklare/alkohol- och drogförebyggande samordnare 1

47 Hammarstrand Förslag till ny lydelse av 13 i de lokala ordningsföreskrifterna inklusive bilaga: 13 Spritdrycker, vin, öl överstigande 2,25 volymprocent alkohol samt annan jäst alkoholdryck som avses i alkohollagen (2010:1622), får inte förtäras på allmän plats inom de områden som anges med särskilda begränsningslinjer på karta (bilaga på nästa sida) inom tätorterna Stugun, Bispgården och Hammarstrand. I de fall serveringstillstånd för alkohol beviljats tillfälligt eller stadigvarande, undantas denna/dessa platser för tid som tillståndet avser. Förbudet innefattar oberoende av markering på karta, följande allmänna platser i kommunen: torg lekplatser idrottsanläggningar (tex fotbollsplaner) motionsspår badplatser skol- och förskoleområden kyrkogårdar/begravningsplatser hälsocentraler brandstationer 2

48 Hammarstrand Bilaga till 13 Kartor erhållna via kommunens GIS-ansvarige Markerade områden inklusive trottoarer och allmänna intilliggande grönytor och parkeringsplatser är vad som avses. Bispgården: Forsvägen från parkeringen intill ICA i väst och till infarten till Hallvägen i öst, inklusive torg och aktivitetspark. 3

49 Hammarstrand Stugun: Från området utanför bibliotek och vänthall i väst och till ICA:s parkering i öst, samt Ängevägen och intilliggande grönområden ner till bron och mackområde. 4

50 Hammarstrand Hammarstrand: Centralgatan från lekparken i norr till utanför ICA och vänthall i söder, samt Kullstavägen från Centralgatan och upp till korsningen mot Skalgränd. 5

51 Hammarstrand Bakgrund till ärendet I samband med sedvanlig folkfest och cruisingen i Hammarstrand i slutet av juni 2014 fick BRÅ:s ordförande frågan från polisen om hur kommunens ordningsföreskrifter ser ut gällande platser med alkoholförbud. De lokala ordningsföreskrifterna angående alkoholförbud är enligt eftersökningar senast reviderade 1996 och avseende alkoholförtäring ( 13) framgår sedan dess att spritdrycker, vin och starksprit får inte förtäras inom följande områden: torg och kyrkoparker i kommunen. Dessförinnan fanns en lydelse om förbud mot alkoholförtäring på allmän plats förutom i samband med tillåten servering. Framtaget 1987 finns även en förteckning över allmänna platser och parkområden, däremot oklart om denna fortfarande gäller, då den saknas i nyare handlingar. Vad gäller generellt sett? Den vedertagna uppfattningen om att man inte får dricka alkohol på allmän plats, är inte juridiskt giltig men respektive kommun kan enligt Ordningslagen (1993:1617) själva ta fram lokala föreskrifter för var alkoholförtäring får ske och inte (kap 3, 8). Ordningslagen reglerar ordningsförfaranden vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (kap 1, 1) och specifikt för pågående ärende står i lagen följande (ej ordagrant förutom inom citat): 2: Offentlig plats definieras enligt lagen som: 1. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål 3. hamnområden. 4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Vidare står att en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. 18: Vid en offentlig tillställning får spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker drickas bara om det sker vid tillåten servering av sådana drycker. Spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som inte får drickas vid tillställningen får inte heller förvaras i lokalen eller på platsen. Polismyndigheten får för 6

52 Hammarstrand särskilda fall medge undantag från första stycket. Den som bryter mot förbudet i första stycket är skyldig att på tillsägelse lämna tillställningen. Kap 3, 25 reglerar att polisen får förverka alkohol (hälla ut/förstöra) i samband med påträffande vid allmän tillställning och sammankomst i de fall inte särskilt alkoholtillstånd för detta har beviljats. Därutöver gäller enligt annan lagstiftning att ingen under 18 år får dricka alkohol (oavsett ordningsföreskrifter) samt att unga år enbart får dricka alkohol inom alkoholtillstånds beviljade områden (om åldersgräns inte överstiger 19) eller som kan inhandlas i livsmedelsbutik. Exempel på andras ordningsföreskrifter: Flertalet undersökta kommuner har föreskrifter som kompletteras av specificerade områden, antingen kartor per tätort eller angivna gator/platser. De flesta har även förtydligat att ifall tillfälligt eller stadigvarande alkoholtillstånd beviljats inom området, är denna/dessa platser tillfälligt eller permanent undantagna från alkoholförtäringsförbudet. Exempel Örebro Spritdrycker, öl, vin överstigande 2,25 volymprocent alkohol samt sådan annan jäst alkoholdryck som avses i alkohollagen (2010:1622) får inte förtäras på allmän plats inom det område som anges med särskilda begränsningslinjer på karta till dess ordningsföreskrifter, bilaga D, och inom de områden som anges i särskild förteckning till dessa ordningsföreskrifter, bilaga A. Örebro har områden utritade på karta men har också specificerat att förutom detta får man inte heller dricka alkohol på lekplatser, idrottsanläggningar, motionsspår, badplatser, skol- och förskoleområden, begravningsplatser och järnvägsområden. Exempel Krokom: Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras utomhus på offentliga platser i centrala Krokom, Föllinge, Nälden och Änge annat än i samband med tillåten servering av sådana drycker. Förbudsområdenas avgränsning framgår av kartorna vid resp ortsnamn. Exempel på avgränsat område i tätort i Krokoms kommun återfinns på nästa sida. 7

53 Hammarstrand Exempel på område i tätort i Krokoms kommun där alkoholförtäring är förbjuden. Bilaga 2-3, remissyttranden från Polismyndigheten samt Jämtlands räddningstjänstförbund. 8

54 Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av XX Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger; 1

55 Innehåll 1. Inledning Definitioner Mål Vad säger lagen? Vad gäller vid kommunens skolområden? Förebyggande och hälsofrämjande arbete Tidiga signaler Utvärdering och revidering Handlingsplaner... 6 Vid misstanke om tobaksbruk... 6 Vid misstanke om alkoholpåverkan... 7 Vid misstanke om narkotikapåverkan Bilaga: Brev till vårdnadshavare

56 1. Inledning Vi i Ragunda kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger ihop och påverkar deras framtid. Användning av tobak, alkohol och andra substanser innebär försämrad arbetsmiljö, inlärning och hälsa för eleven och resten av klassen. Ragunda kommun har därför nolltolerans gällande tobak, alkohol och andra hälsoskadliga substanser i skolområden och under skoltid. Barn och unga ska skyddas och den som fastnar i beroende ska få hjälp. Denna policy finns för att all personal i skolorna ska veta hur de ska arbeta förebyggande och hjälpande och för att elever och föräldrar/vårdnadshavare ska känna till skolans förhållningssätt och vara trygga i att säga nej. 2. Definitioner Policyn innefattar allt som enligt lagstiftningen räknas som tobak (inkl. e-cigaretter och vattenpipa), alkohol, droger, läkemedel och andra preparat som tas i berusningssyfte; till exempel medel som används vid sniffning, boffning eller dopningsmedel. I policyn används begreppet ANDT, som är en förkortning för alkohol, narkotika, droger och tobak och som i policyn omfattar allt ovan. Begreppet skolområde användas och med det menas både inom- och utomhusmiljö i kommunens grundskolor, förskolor och fritidshem. 3. Mål Policyn ska vara känd av personal, elever och föräldrar/vårdnadshavare genom att tas upp vid varje läsårsstart och vid behov. Informationen ska anpassas så att alla förstår. Hälsoperspektivet där ANDT ingår ska genomsyra all skolans verksamhet. Elever ska regelbundet utbildas i ANDT. Vid misstanke om att elev använt något inom ANDT ska personal agera utifrån policyns handlingsplaner. Samverkan mellan olika ämnen och med andra aktörer ska öka och ske utifrån behov. Användandet av ANDT bland grundskoleelever ska minska. 3

57 4. Vad säger lagen? Arbetsmiljölagen Säger att arbetsmiljön ska vara god och olycksfall förebyggas. Ingen ska till exempel behöva utsättas för passiv rökning, tobakslukt eller klasskamrater som uppträder konstigt på grund av berusning eller abstinens. FN:s barnkonvention Skolan måste enligt konventionen säkerställa att barn och ungdomar ges goda förutsättningar för hälsa, vilket kan kopplas till texten om arbetsmiljölagen ovan. Tobakslagen Rökning är förbjuden i lokaler och utomhusområden som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdomar, dygnet runt, året runt. Lagen säger även att det är förbjudet att sälja tobak till minderåriga eller vid misstanke om att tobaken kommer att föras vidare till minderåriga. Socialtjänstlagen Skolan är skyldig att anmäla vidare till socialtjänsten om elev använder eller misstänks använda alkohol, narkotika eller andra droger. Skollagen Skolan ska bland annat jobba för att stödja barns och elevers utveckling och lärande och stimulera till livslång lust att lära. Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov och förutsättningar för att genomföra utbildningen. Narkotikastrafflagen Det är straffbart att skaffa, förvara, använda och sälja allt som är narkotikaklassat. 4

58 5. Vad gäller vid kommunens skolområden? Tobak Elever och ungdomar under 18 år ska inte använda tobak. Föräldrar/vårdnadshavare, pedagoger och andra vuxna är viktiga föredömen och ska inte använda tobak på skolområden. Om någon vuxen behöver röka ska denne hänvisas till angiven plats utanför skolområdet. Alkohol Det är förbjudet att ha, dricka eller vara påverkad av alkoholhaltiga drycker på skoltid och vid resor och aktiviteter som skolan anordnar, liksom i skolans (och övriga kommunala) lokaler. Sniffning/boffning Det är förbjudet att ha, använda eller vara påverkad av sniffnings- eller boffningspreparat under skoltid. Narkotika Det är förbjudet att inneha, förvara, inta eller vara påverkad av narkotikaliknande preparat. 6. Förebyggande och hälsofrämjande arbete Ju mer kunskap elever har om skador och risker med ANDT, ju troligare att man avstår. ANDTundervisningen ska därför vara faktabaserad och relevant och gärna göras ämnesövergripande. Ett gott bemötande och goda relationer mellan vuxna och barn är också viktigt i det förebyggande arbetet då det skapar trygghet och gemenskap som ökar chanserna för att unga inte börjar med ANDT. Skolmiljön ska därför arbeta för att uppnå detta och även för hög närvaro bland eleverna och för att alla elever ska få godkända betyg. Också relationerna mellan skolan och föräldrar/vårdnadshavare är hälsofrämjande och viktiga. Det ska finnas skyltar om rökförbudet på skolgårdarna och vuxna som vistas inom skolområdet ska informeras om förbudet. Kommunen ska regelbundet göra tillsyn på skolgårdarna för att säkerställa att inga minderåriga utsätts för tobak. Skolorna ska också samverka med bland annat kommunens alkohol- och drogförebyggande samordnare så att förebyggande insatser för elever och föräldrar/vårdnadshavare görs. 5

59 7. Tidiga signaler Tidiga signaler på att någon börjat med tobak, alkohol eller något annat inom ANDT är förutom röklukt/alkohollukt och rastlöshet vid långa lektioner (abstinens), även beteendeförändringar, onormal trötthet, byte av umgänge, låg närvaro och/eller misskötsel av sin hälsa. Det är viktigt att vuxna, både i skolan och hemmet, reagerar och agerar vid oro. Lästips: Utvärdering och revidering Policyn ska årligen utvärderas och vid behov göras om. Ansvarig för det är kommunens alkoholoch drogförebyggande samordnare, i samråd med ledning, lärare och elever. Användandet av ANDT bland grundskoleungdomar ska följas upp minst vart tredje år genom exempelvis CANundersökning. Handlingsplanerna ska revideras vid behov. 9. Handlingsplaner Vid misstanke om eller uppenbart tobaksbruk Vad? Vem? Hur? När? 1. Mentorkontakt Den som upptäcker/ misstänker Kontaktar mentor 2. Orossamtal Mentor Pratar med elev. Elev 3. Kontakt vårdnadshavare Mentor erkänner eller förnekar Per telefon eller blankett (sid 9). Om vårdnadshavare misstycker till tobaksbruket beslutas om gemensam plan, om vårdnadshavare samtycker till tobaksbruket ska elev ändå erbjudas stöd via elevhälsan och förälder informeras om detta. 4. Åtgärder Mentor Elev ska alltid erbjudas samtal eller avvänjningshjälp via elevhälsan, och vid Samma dag som upptäckten/misstan ken kom Samma dag Samma dag Elevhälsan kontaktas inom en vecka 6

60 behov även annan hjälp. Överenskomna åtgärder ska dokumenteras av mentorn. 5. Uppföljning Mentor Vårdnadshavare hålls underrättad. Åtgärder följs upp. Vid ny misstanke/upptäckt genomförs punkt 1-5 igen. Efter en månad och därefter vid behov Vid misstanke om alkoholpåverkan Vad? Vem? Hur? När? 1. Kontakt rektor eller mentor Den som upptäcker Kontakt med mentor/rektor (beroende på vem som är anträffbar) 2. Orossamtal Rektor/mentor Pratar med elev. Elev erkänner eller förnekar. 3. Kontakt med Rektor/mentor Informerar om det vårdnadshavare inträffade och ber om hämtning av elev. 4. Elev avvisas Rektor/mentor Elev skickas hem för tillnyktring 5. Vidare information Rektor/mentor Informerar rektor/mentor (den som inte genomfört p. 2-4) Informerar elevhälsan. Dokumenterar det inträffade. 6. Anmälan socialtjänsten Rektor Skriftlig, formell anmälan till socialtjänsten 7. Åtgärdsplan Rektor/mentor Rektor, vårdnadshavare och elevhälsan träffas och beslutar om åtgärder; tex kuratorkontakt, blåstester, åtgärder via socialtjänsten. 8. Uppföljning Rektor/mentor Uppföljning av åtgärdsplan. Kontakt med vårdnadshavare. Vid ny misstanke/ upptäckt genomförs punkt 1-8 igen. Omedelbart Omedelbart Omedelbart Efter föräldrakontakt Samma dag Senast nästa dag Senast nästa dag Veckovis i minst en månad, därefter vid behov 7

61 Vid misstanke om narkotikapåverkan Vad? Vem? Hur? När? 1. Kontakt rektor eller mentor Den som upptäcker Kontakt med mentor/rektor (beroende på vem som är anträffbar) 2. Orossamtal Rektor/mentor Pratar med elev. Elev erkänner eller förnekar. 3. Kontakt med Rektor/mentor Informerar om det vårdnadshavare inträffade och ber vårdnadshavare komma. 4. Polis tillkallas Rektor/mentor Polis beslutar om drogtest (rektor kan också besluta men det är då frivilligt för eleven) 9. Elev avvisas Rektor/mentor Elev skickas hem för tillnyktring 5. Vidare information Rektor/mentor Informerar mentor/rektor (den som inte genomfört p. 2-4) Informerar elevhälsan Dokumenterar det inträffade. 6. Anmälan socialtjänst Rektor Skriftlig, formell anmälan till socialtjänsten men muntlig kontakt för förhandsbedömning 7. Åtgärdsplan Rektor/mentor Rektor, vårdnadshavare och elevhälsan träffas och beslutar om åtgärder (kan se olika ut beroende på om elev erkänt och/eller testats positivt, alt förnekar); tex kuratorkontakt, drogtester, åtgärder via socialtjänsten. 8. Uppföljning Rektor/mentor Uppföljning av åtgärdsplan. Vid ny misstanke/upptäckt genomförs punkt 1-8 igen. Omedelbart Omedelbart Omedelbart Omedelbart Efter föräldra- och poliskontakt Samma dag Samma dag Senast nästa dag Veckovis i minst en månad, därefter vid behov 8

62 10. Bilaga till Policy för tobak, alkohol och droger i och omkring våra skolområden Ort och datum Hej vårdnadshavare! Idag har vi observerat att din dotter/son använt tobak under skoltid. Som ni vet har vi en policy som innebär att skoltiden ska vara fri från alla former av tobak; exempelvis cigaretter, snus och e-cigaretter. Enligt tobakslagen är det förbjudet att röka på skolområden, ett förbud som gäller dygnet runt, året runt, men förbudet gäller även för elever utanför skolområdet under skoltid och har kommit till för att främja hälsa och arbetsmiljö. Skolans policy innebär att vi alltid kontaktar hemmet när vi upptäcker att någon använt tobak under skoltid. Vår förhoppning är att ni tar ett allvarligt samtal med ert barn utifrån det inträffade samt att det inte upprepas. Hör gärna av er om ni önskar diskutera detta vidare med oss på skolan eller om ni önskar avvänjningsstöd eller annan hjälp via till exempel elevhälsan. Med vänliga hälsningar mentor 9

63 RAGUNDA KOMMUN Överförmyndarnämnden Skrivelse till kommunstyrelsen angående kostnad för gode män för barn som fått uppehållstillstånd (PUT) Överförmyndarens kostnad för gode män för ensamkommande barn kan återsökas från Migrationsverket för tiden fram t o m en månad efter att barnet fått PUT. Därefter har kommunen ansvaret för denna kostnad. I dagsläget återsöker överförmyndarnämnden denna kostnad hos Individoch familjeomsorgen som är mottagare av det statsbidrag som kommunen får genom avtal med Migrationsverket. I bidraget ingår även ett schablonbelopp på som är en ersättning för god man och särskilda kostnader för nyanlända personer. Överförmyndarnämndens arbete med återsök internt skulle underlättas om det redan vid arvodesbeslutet var klarlagt vilket konto kostnaderna för gode män skall belasta. FÖRSLAG TILL BESLUT Överförmyndarnämnden föreslår att Kommunstyrelsen behandlar frågan om att överförmyndarnämndens kostnad för gode män för ensamkommande barn som fått PUT får belasta kontot Ansvar 558, Verksamhet, Ensamkommande barn, direkt vid arvoderingen. BESLUT: - enligt förslag

64 Överförmyndarnämnden Tjänstemannaförslag Till överförmyndarnämnden Ragunda kommun Kostnad för god man för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Överförmyndarens kostnad för gode män för ensamkommande barn kan återsökas från Migrationsverket för tiden fr o m barnets ankomst till kommunen och fram till och med månaden efter det datum barnet fått uppehållstillstånd (PUT). Migrationsverket ersätter då överförmyndarens kostnad för godmansarvoden, tolkkostnader och resekostnader. I och med att barnet fått PUT tar kommunen över det ekonomiska ansvaret helt och socialtjänsten påbörjar arbetet med att finna en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Under utredningstiden och fram till dess vårdnadshavare är tillsatt fortsätter gode mannen sitt uppdrag, dock i mindre omfattning. Denna kostnad återsöks hos Individ- och familjeomsorgen och skall täckas av det statsbidrag som betalas ut till kommunen för att anordna flyktingmottagande. I bidraget ingår även ett schablonbelopp på som är en ersättning för god man och särskilda kostnader för nyanlända personer. Dessa pengar betalas idag ut till kommunstyrelsen. Det finns i dagsläget en oro hos överförmyndarnämnden över att det bidrag som kommunen får inte kommer att täcka de kostnader som nämnden har för sitt arbete med gode män för ensamkommande barn som fått PUT. Vem tar det ekonomiska ansvaret om pengarna inte räcker? Överfömyndarens arbete med att återsöka dessa pengar hos Individ- och familjeomsorgen innebär en hel del administration internt. Detta arbete skulle underlättas betydligt om det redan i samband med att arvodesbeslutet togs var klarlagt vilket konto arvodet ska belasta. Då skulle utfallet (kostnaden) synas direkt i månadsrapporten och inte som i dagsläget ha en eftersläpning. För att detta ska bli möjligt måste det klargöras först och främst vilket konto kostnaden ska belasta och därefter måste ett beslut tas om att låta överförmyndarnämndens kostnad för gode män för barn som fått PUT belasta detta konto. Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX

65 Förslag till beslut: Överförmyndarnämnden föreslår att Kommunstyrelsen behandlar frågan om att överförmyndarnämndens kostnad för gode män för ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd (PUT), får belasta kontot Ansvar 558, Verksamhet ensamkommande barn, direkt vid arvoderingen. Ragunda Kommun Avdelning eller namn Centralgatan 15 Box 150 TEL XX XX MOBIL 070-XXX XX XX Hammarstrand FAX e-post

66 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag Kommunstyrelsen Bilaga X Ärende Delegat Nr 1 Omfördela medel i redan beslutad investeringsbudget i de delar som Samhällsbyggnadsutskottet berör samhällbyggnadsförvaltningen 2 Ansöka om projektmedel, besluta om mindre summor för medfinansiering Samhällsbyggnadsutskottet inom befintlig budget. 3 Försäljning av fastigheter/mark om det inte är av stor principiell betydelse Samhällsbyggnadsutskottet (utskottets bedömning), beslutas på delegation av ett enigt utskott. 4 Besluta om utarendering av mark för längre tid än fem år, dock inte för längre Samhällsbyggnadsutskottet tid än 49 år 5 Besluta om bygdemedel Samhällsbyggnadsutskottet Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78 Inledning I Ragunda kommuns personalpolitiska program finns en arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljön ska vara utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs och medarbetarna ska uppleva sin arbetsplats som trygg och säker. Att skapa en god arbetsmiljö är ett gemensamt ansvar för chefer och medarbetare. Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Arbetsmiljöuppgifter och befogenheter ska fördelastill rätt nivå i organisationen. Alla chefer ska förses med erforderlig arbetsmiljöutbildning samt samverka med medarbetare och fackliga organisationer kring arbetsmiljöfrågor. Lagstiftning Arbetsmiljölagen Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för så väl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att medarbetare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Enligt AML 3 kap 4 har medarbetaren ett egenansvar och skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Egenansvaret innefattar såväl riskbedömning så som bedömning av vilka kunskaper och utrustning som erfordras för att hantera risken i varje situation samt skyldighet att rapportera tillbud och aktivt söka lösningar på arbetsmiljöproblem. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) är ett verktyg för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet och omfatta fysiska, psykiska och sociala förhållanden. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall. I AFS 2001:1 6 anges att arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljökraven kan uppfyllas. Med fördelning menas att arbetsgivaren fördelar/sprider arbetsmiljöuppgifterna, befogenheter och resurser på andra i verksamheten. Vissa uppgifter kan bara fördelas på chefer medan andra kan fördelas till specialister eller motsvarande. Övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på arbetsgivaren. För att i praktiken kunna uppfylla lagstiftarens intentioner är det nödvändigt att uppgifterna fördelas på personer med viss funktion eller befattning och att uppgifterna läggs så nära verksamheten som möjligt och på den nivå där de bäst kan utföras samt att det sker skriftligt.

79 Riktlinjer och styrande dokument En tydlig ansvars- och rollfördelning i arbetsmiljöarbetet samt samverkanssystemets struktur ska ge en god organisation med bra rutiner som stödjer arbetsmiljöarbetet. Nedan följer en beskrivning av Ragunda kommuns interna system och roller. Riktlinje För att säkerställa arbetsmiljöarbetet finns gemensamma riktlinjer över hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Alla förvaltningar ska arbeta utifrån samma rutiner och använda samma blanketter/mallar. Detta för att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet och säkerställa att det finns en tydlig arbetsmiljöorganisation. Samverkansavtal I Ragunda kommuns samverkansavtal regleras hur samverkan ska ske i arbetsmiljöfrågor mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkansgruppen ska verka för tillfredställande arbetsmiljö genom att följa upp arbetsmiljöarbetet. Enligt avtalet ska frågorna hanteras enligt följande struktur: Varje medarbetare ansvarar för att vara delaktig i det dagliga arbetet för en god arbetsmiljö. På arbetsplatsträffar (APT) diskuterar chef och medarbetare arbetsmiljöfrågor som en kontinuerlig och naturlig del av löpande verksamhetsfrågor. Centrala samverkansgruppen (CSG) utgör kommunövergripande skyddskommitté. Medarbetarna Samtliga medarbetare ska aktivt delta i arbetsmiljöarbetet genom att bidra till ett gott arbetsklimat, följa instruktioner och föreskrifter, föreslå åtgärder och lämna synpunkter samt delta i de åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. De ska bland annat bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete och delta vid upprättande av handlingsplaner. Skyddsombuden är med vid skyddsrond, planering av åtgärder och vid uppföljningar. Personalavdelningen Personalavdelningen leder utveckling av det strategiska arbetsmiljöarbetet och fungerar som konsultativt stöd till kommunens chefer. Personalavdelningen svarar för att skyddsombud och chefer får arbetsmiljöutbildning.

80 Personalavdelningen ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet enligt följande: Förvaltningarna ansvarar för att årligen sammanställa arbetsmiljöarbetet inom den egna förvaltningen utifrån mall, vilken personalavdelning ansvarar för. Personalavdelningen sammanställer sedan resultatet i en övergripande rapport. Rapporten görs årligen i samband med det personalekonomiska bokslutet. Personalavdelningen redovisar sedan rapporten för den ledningsgrupp, Centrala samverkansgruppen och kommunstyrelsen. Företagshälsovård Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfördelning Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Kommunfullmäktige har därmed som högsta organ för Ragunda kommun det yttersta arbetsmiljöansvaret och ansvarar för att Kommunstyrelsen och nämnderna får nödvändiga resurser för att bedriva verksamheten på ett sätt som lagstiftningen kräver. Kommunfullmäktige ska försäkra sig om att verksamhetens arbetsmiljöförhållanden är tillfredsställande. För den som fördelat arbetsmiljöuppgift kvarstår alltid en tillsynsplikt att bevaka att uppgifterna utförs på ett riktigt sätt. När en chef eller arbetsledare inte längre har befogenheter, resurser eller kompetens att lösa en uppgift ska fördelningen returneras till närmsta chef. Returneringen ska ske skriftligt.

81 Vem har ansvaret? För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde. En chef kan inte överlåta det juridiska ansvaret men däremot kan tillsyns- och arbetsuppgifter fördelas på olika befattningsinnehavare. Det innebär i praktiken att arbetsgivaren måste fördela åtgärdsarbete, tillsyns-, informations- och rapporteringsuppgifter till chefer och arbetsledare. Vad krävs för att kunna fördela ansvaret? Genom rättspraxis har man kommit fram till ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ansvarsfördelning ska bli rättsligt hållbar. Dessa förutsättningar kan sägas vara följande: Ett klart och otvetydigt behov av ansvarsfördelning ska föreligga. Behov föreligger t.ex. när verksamheten har så stor omfattning att ledningen själv inte har möjlighet att övervaka verksamheten i alla dess delar eller om ledningen befinner sig på annan ort än vad verksamheten bedrivs. Den, till vilken ansvar fördelas ska ha en relativt självständig ställning. Denne ska ensamt kunna fatta beslut som hävdar skyddsintresset. Den, till viken ansvar fördelas ska ha reella möjligheter att praktiskt utöva tillsyn över sitt ansvarsområde. Med fördelning av uppgifter ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Den som tilldelas ansvaret skall ha tillräckliga befogenheter i arbetsledningshänseende men också förfoga över de ekonomiska resurser som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder. Den, till vilken ansvarsuppgifterna ges, ska ha tillräcklig utbildning och kompetens för att leda verksamheten inom sitt område och därmed kunna reagera på brister i arbetsmiljön. Av ansvarsfördelningen skall det klart framgå till vem ansvar getts. Det ska inte råda någon tvekan om vem som är ansvarig och i viken omfattning.

82 Arbetsmiljöuppgifter för kommunfullmäktige Se till att det finns grundläggande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet inom hela kommunen vilket innebär att fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser. Förtydligande av nämndernas/kommunstyrelsens och förvaltningschefernas ansvar och uppgift i arbetsmiljöarbetet. Följa upp att nämndernas arbetsmiljöarbete bedrivs enligt lagstiftning, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet. Se till att regelbundet genomföra uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

83 Arbetsmiljöuppgifter för nämnden/kommunstyrelse Se till att förvaltningen ges förutsättningar att leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningarna. Se till att förvaltningschefen har tillräcklig kompetens, befogenheter och resurser för att utveckla arbetsmiljön och leva upp till kraven i arbetsmiljölagen och författningar. Se till att i budgetarbetet beakta ekonomiska och personella förutsättningar för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att följa upp arbetsmiljöarbetet. Se till att förtroendevalda har kompetens inom arbetsmiljöområdet.

84 Arbetsmiljöuppgifter för kommunchef Det åligger kommunchef att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Ragunda kommun fungerar vilket innebär att: Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö. Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv. Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete. Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras. Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen. Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den kommungemensamma uppföljningen. Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs. Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas - vid allvarlig arbetsskada - vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller berört flera anställda. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv. Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till nämnden. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att fortlöpande informera förvaltningschefer och medarbetare om arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

85 Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer. Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och organisationsfrågor. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som fördelats till mig. Ort, Datum.. Nämndordförande som fördelat arbetsmiljöuppgifter Kommunchef som mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som fördelat arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett Returnering av arbetsmiljöuppgifter till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.

86 Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef Det åligger förvaltningschef inom förvaltningen att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inom förvaltningen vilket innebär att: Svara för att organisera arbetsmiljöarbetet med planering, genomförande och kontroll enligt befintlig lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinje kring arbetsmiljö. Arbeta för att arbetsmiljöfrågorna naturligt inordnas i den ordinarie verksamheten samt att arbetsmiljöarbetet präglas av ett helhetsperspektiv. Stimulera till ett aktivt och målinriktat arbetsmiljöarbete. Svara för att fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt kontroll av fördelning fungerar, vilket innebär att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper, befogenheter och resurser för att kunna vidta åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Se till att chefer och medarbetares arbetsmiljökompetens kartläggs och vid behov kompletteras. Svara för att Ragunda kommuns riktlinjer finns tillgängliga och klargörs inom förvaltningen. Dokument och handlingar inom arbetsmiljöområdet ska finnas tillgängliga för den kommungemensamma uppföljningen. Se till att lagstiftningen och Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering följs. Se till att Arbetsmiljöverket snarast underrättas - vid allvarlig arbetsskada - vid tillbud, risk för arbetsskada som inneburit allvarlig risk, för framtida men eller berört flera anställda. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal samt att Centrala samverkansgruppen fortlöpande följer upp det strategiska arbetsmiljöarbetet ur ett verksamhets perspektiv. Se till att i samband med budgetarbetet föra en ekonomisk planering över de arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planerats i förvaltningen och fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till kommunchefen. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att fortlöpande informera närmast underställda chefer och medarbetare om arbetsmiljölagen, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer kring arbetsmiljöarbetet. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal.

87 Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att klargöra ansvarsfördelningen till underställda chefer. Se till att beakta arbetsmiljöaspekten i beslut angående verksamhetsutformning, personal- och organisationsfrågor. Se till att gällande fördelning är klar och tydlig. Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig. Ort, Datum.. Kommunchef som fördelat arbetsmiljöuppgifter Förvaltningschef som mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som delegerats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för delegationen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett Returnering av arbetsmiljöuppgifter till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.

88 Arbetsmiljöuppgifter för enhetschef/ rektor inom Det åligger enhetschef/ rektor att: Se till att upprätta underlag för handlingsplaner och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Ragunda kommuns rutiner. Se till att i integrera arbetsmiljöarbetet i verksamhetsplaner och budgetarbetet. Se till att tillämpa Ragunda kommuns samverkansavtal. Se till att det för dig vid frånvaro finns ersättare som kan agera i akuta frågor. Se till att utveckla arbetsmiljön och åtgärda arbetsmiljöbrister inom ansvarsområdet. I de fall resurser och/eller befogenheter omöjliggör ett agerande returnera ärendet skriftligt till förvaltningschefen. Arbetsmiljöuppgifter för det direkta personalansvaret: Se till att berörda medarbetare, speciellt nyanställda fortlöpande får instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämne för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olycksfall och tillbud. Se till att årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal. Se till att fullfölja arbetsanpassningar och rehabiliteringsarbetet inom verksamheten enligt gällande lagstiftning och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att utöva tillsyn över den dagliga verksamheten för undvikande av olyckor och farligheter i arbetet. Se till att arbetsskador, olycksfall och tillbud utreds, dokumenteras och rapporteras enligt gällande riktlinjer inom Ragunda kommun. Se till att medarbetarna via arbetsplatsträffar fortlöpande får den information och de instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa, arbetsskada, olyckor och tillbud samt information om gällande lagar, föreskrifter och Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att befintliga hjälpmedel, skyddsutrustning samt vedertagen arbets- och lyftteknik används. Se till att omedelbart rapportera olyckor eller tillbud enligt Ragunda kommuns riktlinjer. Se till att rapportera till närmsta högre chef om skyddsinstruktioner inte följs, trots uppmaningar. Se till att lagstiftningen kring anpassning och rehabilitering följs samt Ragunda kommuns riktlinje kring rehabilitering. Se till att medarbetarnas rehabiliteringsbehov kartläggs och vidta lämpliga åtgärder. Se till att gällandefördelning är klar och tydlig.

89 Verksamhetsspecifika arbetsmiljöuppgifter: (fylls i utifrån behov) Har tagit del av och bekräftar härmed de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig enligt ovanstående. Jag anser mig ha kompetens, befogenheter och resurser för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som åläggs mig. Ort, Datum.. Förvaltningschef som fördelat arbetsmiljöuppgifter Enhetschef/Rektor som mottagit fördelning av arbetsmiljöuppgifter Om du som fördelats arbetsmiljöuppgifter inte anser dig ha kompetens, befogenheter och/eller resurser för fördelningen ska arbetsmiljöuppgifterna returneras enligt blankett Returnering av arbetsmiljöuppgifter till nämnden/kommunstyrelsen. Blanketten kopieras så att vardera parten får varsitt exemplar.

90 Delårsrapport januari-april 2015 Godkänd av direktionen

91

92 Innehåll Förbundschefens inledning... 2 Förbundets verksamhet och ekonomi... 3 Förvaltningsberättelse... 3 Måluppföljning... 5 Personal... 7 Resultat och ställning... 9 Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Ledningsstab Förbundskansli Förebyggandeavdelningen Beredskapsavdelningen Metod- och taktikavdelningen Teknikavdelningen Östersund Micael Lundmark Micael Lundmark Förbundschef Erik Palmgren Erik Palmgren Ekonomiansvarig/kanslichef Delårsrapport januari april

93 Förbundschefens inledning Förbundets utmaningar är betydande. Många områden utvecklas positivt men under det första tertialet 2015 har vi även funnit områden som kräver aktiva åtgärder för att verksamheten inom dessa ska kunna anses vara tillfredsställande. De mest akuta områdena är vår förmåga att hålla den beredskap som beslutats och att alla RiB-anställda inom förbundets räddningstjänst genomför den övningsverksamhet som beslutats. Några åtgärder har redan vidtagits och effekten av dessa kommer att följas noggrant under Ytterligare åtgärder kommer att analyseras under 2015 och vid behov vidtas för att utveckla verksamheten inom dessa två områden. Förbundets övnings- och utbildningskapacitet är pressad till det yttersta och klarar knappt av att de lösa de uppgifter som ställts. Åtgärder måste vidtas för att detta ska vara långsiktigt hållbart. Till detta kommer även MSB utredning om framtida statlig utbildning inom räddningstjänst som tyder på en mer regionaliserad och anpassad utbildning. Vad gäller förbundets förebyggande verksamhet är det tillsynerna som utgör det största bekymret. Övergången till ny bemanningsprincip för inre befäl, vakanssituationen under våren samt föräldraledigheter under hösten medför att det blir svårt att nå planerade tillsynsvolymer under Åtgärder för att öka kapaciteten att genomföra tillsyner analyseras för närvarande och åtgärder för att komma tillrätta med detta kommer att prioriteras. Värnavvecklingen pågår som planerat och avvecklingen av de räddningsvärn som beslutats för avveckling har genomförts. Information och erbjudande om att övergå till frivillig brandkår har genomförts. Diskussioner pågår med 4 räddningsvärn om att fortsätta i denna driftsform. De kvarvarande 8 räddningsvärnen 1 har analyserats och förslag till hur dessa ska hanteras kommer att lämnas i verksamhetsplan och budget för år Klimatvillan på Furulund planeras för driftöverlämning vid månadsskiftet maj-juni. Det blir ett stort steg framåt vad gäller förbättrad arbetsmiljö. Förslag på fortsatt utveckling av Furulund kommer att redovisas under hösten. Ekonomiskt sett har förbundet efter första tertialen 2015 ett bra ekonomiskt utgångsläge med underutnyttjande relativt periodbudget på ca 2 mnkr. Detta beror dock till stor del på att avtalet mellan arbetsgivaren och BRF ännu inte slutits. Detta innebär en betydande osäkerhet då BRF yrkar kompensation från 2014 plus uppräkning för Förhandlingar pågår och intill dess att de slutförts är det mycket svårt att bedöma hur ekonomin utvecklas under På intäktssidan är det intäkterna för remisser och tillsyner som utgör orosmolnen. Remissavgifterna som bejakats i VP2015 har fortfarande inte beslutats i samtliga medlemskommuners fullmäktige och den budgeterade intäkten är därmed osäker. Det planerade tillsynsmålet kommer att bli svår att nå och därmed är det troligt att även detta intäktsmål inte kommer att nås. Sammantaget är bedömningen att budgeten för 2015 kommer att uppnås då lägre intäkter kompenseras genom lägre kostnader. 1 De 8 räddningsvärnen är Norråker, Stora Blåsjön, Jormvattnet, Alanäs, Rönnöfors, Borgvattnet, Norderön och Messlingen. 2 Delårsrapport januari-april 2015

94 Förbundets verksamhet och ekonomi Förvaltningsberättelse Förbundsgemensamt Under 2015 har direktionen beslutat att följande verksamhet i förbundet ska ges prioritet: 1. Fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och finansierad verksamhet. 2. Inrangering av Härjedalens räddningstjänst i förbundet. 3. Utveckling av den förändrade bemanningsprincipen av IB-rollen och samarbetet med SOS Alarm AB räddningsåtgörare i Östersund. 4. Fortsatt utveckling av förbundets systematiska arbetsmiljöarbete och verksamhetssäkerhet. 5. Fortsatt utveckling av förbundets styrande dokument Handlingsprogram , JRF Arbetsordning (JRF ArbO) 2 och verksamhetsplan. 6. Utveckling av samarbetet/samverkan med de fackliga företrädarna i förbundet. Hittills genomförda aktiviteter och erhålla resultat: 1: Det arbete och underlag som förbundsledningen utarbetat under 2014 visar tydligt att det finns behov av en utveckling av förbundets finansiering av reinvesteringsverksamheten såväl som att det ekonomiska utrymmet för verksamheten måste öka för bibehållen kvalitet vid genomförande av förbundets verksamhet. Den politiska inriktningen är att ytterligare medel inte kommer att tillföras för de åtgärder som föreslagits, inom ramen för planeringsarbetet kommer därför åtgärder att vidtas för att så långt möjligt åtgärda de problem som redovisats. 2: Huvuddelen av den materiella upprustningen är beställd och under leverans. Utbildningen av personalen har inletts, bland annat har befäls- och arbetsledarutbildning genomförts och preparandutbildning med nya RiB har genomförts under våren. Personalen i Härjedalen har också påbörjat genomförandet av sin centrala övningsdag på Furulund. 3: Övergång till den nya metodiken för bemanning av IB har genomförts, i räddningscentralen har SOS utrustning installerats och personalen har inlett utbildning på denna. SOS räddningsåtgörare i Östersund beräknas vara i drift fr.o.m. höstens inledning. 4: Arbetsmiljöutbildning har genomförts med samtliga som medlemmar i förbundssamverkansgruppen. Detta har resulterat i en översyn av arbetsmiljökapitlet i förbundets arbetsordning där bland annat fördelningen av arbetsmiljöuppgifter översetts och att en beskrivning av hur RIA ska användas inom förbundet har inarbetats. Det finns för närvarande brister i antalet skyddsombud vilket medfört att det inte varit något skyddsombud närvarande vid förbundets skyddskommittémöten de senaste månaderna. 2 JRF ArbO Jämtlands räddningstjänstförbunds arbetsordning ett styrdokument som beskriver hur uppgifter och ansvar fördelas i förbundet samt vilka rutiner som ska användas vid genomförande av verksamhet. Delårsrapport januari april

95 5: Förbundets arbetsordning utvecklas successivt. Inom kort fastställs första kapitlet som beskriver organisation och ledning och kapitel 4 Arbetsmiljö revideras. Förbundskansliet har utarbetat en tidsplan för att successivt under 2015 utarbeta övriga kapitel. Styrdokument rörande skarpa insatser och förbundets utbildnings- och övningsverksamhet dokumenteras i beslutsmappen på nätverket och samlas i undermappen operativa styrdokument. Vidare återfinns övnings-pm i förbundets verksamhetssystem CORE. Detta arbete har inletts och fortsätter under Målstrukturen i verksamhetsplanen har översetts och en ny tydligare målstruktur utarbetats och föreslagits till VP2016. Bland annat föreslås en tydligare koppling mellan handlingsprogrammets målstruktur och de verksamhetsmål som föreslås i verksamhetsplanen. Utvecklingen av handlingsprogrammet har påbörjats och arbetsplanen följs. 6: Utvecklingen av samverkan med de fackliga organisationerna har inletts och har hittills i allt väsentligt skett inom ramen för samverkansgruppen och särskilda förhandlingar. Räddningstjänst Antalet insatser avviker inte från det förväntade, det är svårt att utvärdera utfallet då Härjedalen nu är medlemmar i förbundet och motsvarande larmstatistik för 2014 inte är möjlig att skapa. Antalet bränder och trafikolyckor har minskat jämfört med motsvarande period förra året trots att Härjedalen nu ingår i förbundets statistik. IVPA fortsätter att vara den dominerande larmtypen tillsammans med automatlarm. Den förändrade inre befälsrollen är under införande och finns nu tillgänglig 24/365 i Trygghetens hus med 90 sekunders inställelsetid i räddningscentralen. Denna tillsammans med SOS räddningsåtgörare som återförs till Östersund under höstens inledning kommer att avsevärt stärka förbundets operativa förmåga. Förebyggande verksamhet Arbetsbelastningen inom förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att vara hög. Övergången till förändrad inre befälsfunktion, vakanser och föräldraledigheter kommer att medföra behov av prioriteringar av uppgifter och längre handläggningstider. Åtgärder för att kompensera den personella resursbristen kommer att analyseras och vidtas. Under våren har risk- och sårbarhetsanalysen färdigställts och arbetet med att utveckla förbundets handlingsprogram pågår och ska vara slutfört i början på juni. 4 Delårsrapport januari-april 2015