I väntan på framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I väntan på framtiden"

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C- vt 2003 Handledare: Örjan Pettersson I väntan på framtiden - en studie i arbets- & försörjningsmöjligheter i Sorsele kommun utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv Rebecka Andersson

2 Förord Föreliggande uppsats är en C-uppsats om 10 poäng inom ämnet kulturgeografi vid kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. Jag vill framför allt tacka min handledare Örjan Pettersson för alla tips, idéer och synpunkter. Tack även till Lennart Sundberg för uppdraget. Slutligen vill jag tacka alla de medverkande i Sorsele kommun. Umeå i juni 2003 Rebecka Andersson 2

3 Abstract There are many problems in the inland parts of Sweden. A lot of people move away and there are few attractive works accessible in each municipality. To be able to understand how people discuss about their work and income situation it is of importance to listen to what each individual has to say and not only to analyse the statistical data. The aim of this paper is to examine the work- and income situation from a time geographical point of view. The emphasis is to understand why some choices are available for the inhabitants in the municipality of Sorsele and why some choices are not and the causes to why it is like that. This research is based on qualitative in-depth interviews that conducted in Sorsele during the period 3-11 April The results shows that the problems with taking a job are mostly related to the restrictions of individuals capacity or the connections to other people or jobs. It has also to do with the intentions of the people and what other people think they should or should not do. Most of the respondents have a short-time job, mostly in the servicesector, which they not might have in one year s time. However, the feeling of uncertainty in not knowing your income a year in advance do not seem to be a major problem for the respondents. The respondents have low expenses and seem to make both ends meet. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Disposition Metod Kvalitativ metod Intervjuer TEORI Tidsgeografi Individbanor, projekt och stationer Restriktioner Tidsgeografisk handlingsteori Praktisk användning av teorin RESULTAT Områdesbeskrivning för Sorsele kommunen Beskrivning av intervjupersonerna Kön och ålder Utbildning Arbetssituation och försörjning Flyttningsbenägenhet Pendlingsbenägenhet Hur begränsar eller möjliggör restriktionerna i tidrummet förutsättningarna för att utföra ett arbete? Individens restriktioner i förhållande till utbildning Individens restriktioner i förhållande till arbete Individens restriktioner i förhållande till eget företag Individens restriktioner i förhållande till avstånd Individens restriktioner och intentioner i förhållande till flyttningar Individen och moralen Samhällets restriktioner Framtidens förhoppningar

5 4. TYPPERSONER Mångsysslaren Den potentiella flyttaren Den korttidsanställda Den deltidsanställda Person med arbetsmarknadsåtgärd SAMMANFATTANDE DISKUSSION Glesbygdens problem Handlingsteorin och restriktionerna Tidsgeografiska synsättet genom typpersoner Tidsgeografiska synsättet i förhållande till arbete och försörjning Sorseles framtid REFERENSER BILAGOR FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Individbana för en person som genomför projektet arbeta... 9 Figur 2 Ett dagsprisma som visar den räckvidd i tidrummet som individen har till förfogande under en dag TABELLER Tabell 1 Intervjupersonerna efter kön och ålder Tabell 2 Utbildning fördelat på kön och ålder Tabell 3 Intervjupersonerna fördelade på sitt arbete

6

7 1. INLEDNING Det verkar som att det är meningen att folk inte ska bo i Norrland. Men jag tycker att det är konstigt att folk ska tränga ihop sig i städerna. Jag tycker att det är härligare att bo mitt i fjällsemestern och kunna välja staden ibland än tvärtom. Dessutom blir glädjeeffekten större på mindre ställen då man får ta det som finns. (Medelålderskvinna bosatt i Sorsele kommun) 1.1 Bakgrund Glesbygden i Sverige har under en väldigt lång tid haft problem med avfolkning, långtidsarbetslöshet och brist på attraktiva arbeten. Glesbygden är emellertid inte en plats utan glesbygdsområdena är utspridda över hela landet och har alla olika förutsättningar för människor att kunna utöva ett arbete. Det finns dock ingen klar definition av ordet glesbygd eller skillnaden mellan glesbygds- respektive landsbygdsområden. Dessutom är gles- och landsbygd olika beroende på var i landet det ligger. Glesbygdsverket har tagit fram en definition där möjligheten att nå service och arbete avgör vad som är glesbygd respektive landsbygd (Glesbygdsverket Internet ). 1 En vedertagen definition för ett glesbygdsområde är annars stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning och service. Ett landsbygdsområde definieras vanligtvis som ett område med liknande förhållanden som glesbygd men med kortare avstånd till större orter och service (Aldskogius 1992). Enligt Länsstyrelserna bor över människor inom ett glesbygdsområde idag (Glesbygdsverket Internet ). Mer allmänt betecknar glesbygd glesbefolkade områden där även mindre tätorter inräknas och i en bredare definition kan hela Sverige utanför de tre storstadsområdena och ett antal städer till, betecknas som glesbygd (Nationalencyklopedin 1998). Vilken definition på ordet man föredrar spelar mindre roll. En gemensam 1 Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med mer än 3000 invånare. Denna glesbygd kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3000 invånare. Tätortsnära landsbygder finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3000 invånare. Definitionen har existerat sedan 1996 (Glesbygdsverket Internet ). 1

8 nämnare är ändå att merparten av glesbygdsområdena finns i Norrlands inland. Norrlands inland har också framstått som en de mer problemfyllda delarna av Sverige. Mycket tid och resurser har lagts ned för att försöka lösa problemen med bland annat sysselsättning för de boende i de olika glesbygdsområdena. I Industridepartementets redogörelse från 1978 med förslag till samordning och utökning av statliga insatser för sysselsättning och service i glesbygd känns problematiken igen, trots att den skrevs för 25 år sedan. Problemen med sysselsättning i glesbygd kvarstår alltså. Åtgärdas de inte inom en snar framtid riskerar arbetsmarknaden att utarmas helt vilket kan komma att bidra till ännu fler arbetslösa och utflyttare (Helaprojektet Internet ). Samtidigt som industrins behov av arbetskraft stadigt minskar, ställer den växande tjänstesektorn krav på utbildning, en utbildning som om man är bosatt i glesbygd dessutom ofta förutsätter en flyttning (Glesbygdsverket 1996). Ett annat uppmärksammat problem är sjukskrivningarna. Att det troligtvis finns ett samband mellan brist på sysselsättning och sjukskrivningar är det flera forskare som har påpekat (Dagens Nyheter ). För att få en ökad förståelse för arbetslivet i glesbygden och för att kunna fånga de specifika problemen som de olika glesbygdsområdenas arbetsliv består av är det av vikt att få ta del av invånarnas situation och kartlägga eventuella hinder. Detta för att förhoppningsvis kunna bidra till att alternativa lösningar utformas för invånarna och att öka möjligheterna till försörjning. För att förstå hur människor resonerar omkring deltidsarbete och försörjning är det alltså av stor vikt att ta del av den enskilda människans syn på den egna tillvaron och inte bara se till den rådande statistiken. Fokus för denna studie är därmed att undersöka vilka hinder och restriktioner som begränsar möjligheten att kunna genomföra ett heltidsarbete. 2

9 1.2 Syfte Min uppsats har utvecklats ur projektet från deltidsarbetslöshet till heltidsförsörjning. Idén med projektet är att finna de specifika problem och hinder vad gäller arbetsformer och försörjning i glesbygd. Detta för att få kunskap om problemen som avser deltidsarbetslöshet och försörjning och för att kunna bidra till en förändring. Projektets målsättningar är att glesbygden ska få ett ökat antal heltidsförsörjda människor genom kombinationssysselsättningar eller heltidsarbeten. Det är Utvecklingspartnerskapet Glesbygdens Förnyelse som genom EU-programmet Equal ligger bakom det nämnda projektet. Genom konsultföretaget KunskapsAktivering AB har jag fått möjligheten att genomföra intervjuerna som ligger till grund för min studie. Projektet har genomförts i fyra inlandskommuner fördelade på de fyra nordligaste länen och där är Sorsele, som jag har fokuserat på, en av kommunerna. Sorsele kommun är en typisk glesbygdskommun där vissa sysselsättningsproblem för invånarna kan urskiljas (se kapitlet Resultat) och KunskapsAktivering AB tilldelade mig därför den kommunen. Arbetet med projektet har bestått i att både kvantitativt och kvalitativt undersöka förhållandena om försörjningsmöjligheter i glesbygd. De kvalitativa djupintervjuerna som har genomförts i Sorsele utfördes av mig och tre andra studenter i kulturgeografi från Umeå universitet. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka arbets- och försörjningssituationen i Sorsele. Betoningen ligger på vad det är som gör vissa val möjliga och andra inte för de boende i Sorsele kommun vad gäller hel- respektive deltidsarbete och vilka orsakerna är till detta. Avsikten är att relatera detta till de hinder och begränsningar som tas upp inom tidsgeografin (se kapitlet Teori). Jag vill också belysa dessa förhållanden utifrån människors egna intentioner, faktiska möjligheter och moraliska påtryckningar från samhället i övrigt med hjälp av handlingsteorin. 3

10 Följande frågeställningar är formulerade: Hur begränsar eller möjliggör restriktionerna i tidrummet förutsättningar för att utföra och kombinera ett arbete? Vilka påtryckningar finns det från omgivningen (t.ex. familj och övriga bekanta) för vad de bör göra? Hur ser del- och heltidsarbetare och tillfälligt anställda på möjligheterna till försörjning i framtiden? Dessutom diskuteras Sorseles och övriga glesbygdens framtida utveckling. 1.3 Disposition Nedan kommer en beskrivning av det tillvägagångssätt och den metod jag har använt mig av. Kapitel 2 innehåller en presentation av tidsgeografin och den tidsgeografiska handlingsteorin. Kapitel 3 börjar med en områdesbeskrivning av Sorsele kommun och av intervjupersonerna följt av en presentation av det empiriska arbetet. Därefter beskrivs ett antal typpersoner i kapitel 4. Den avslutande delen, kapitel 5, innehåller en diskussion runt mina frågeställningar och en sammanfattning. 1.4 Metod Kvalitativ metod Att använda sig av kvantitativa data och statistiska metoder för att beskriva försörjningsmöjligheter i glesbygd kan verka vara ett givet instrument. Det som dock talar emot en kvantitativ metod är att man lätt glömmer bort den enskilda människans syn på den egna tillvaron. Den kvalitativa metoden däremot fokuserar istället på hur den enskilda personen tolkar och uppfattar situationen i sin omgivning. Här ligger fokus istället på att få en djupare förståelse av det som valt att studeras och hur saker och ting hänger ihop. Ett kännetecken inom den kvalitativa samhällsforskningen är närheten till det som studeras. Vanligtvis skiljer man på respondent- och informantintervju. I den för- 4

11 sta är det en person som är delaktig i det som ska studeras som intervjuas, i mitt fall är det de hel- och deltidsarbetande respektive de arbetslösa. I den senare intervjuas personer som inte själva är delaktiga men som har kunskap om företeelserna, t.ex. anställda på arbetsförmedlingen. Den kvalitativa intervjun liknar mer ett vanligt samtal då inga strikta frågemallar används utan de intervjuade får själva till stor del styra samtalet. Ambitionen är att intervjuaren eftersträvar att vara den naive observatören. Detta för att i möjligaste mån undvika den intervjuareffekt som annars lätt kan uppstå under en intervju. Den intervjuade kan t.ex. känna att han eller hon måste svara på ett visst sätt för att den intervjuade tror att det är vad intervjuaren vill höra (Holme & Solvang 2001). Det är därför av vikt att intervjuaren inte stör intervjuprocessen med för mycket av egna kommentarer utan istället försöker vara en god lyssnare som kommer med uppföljningsfrågor där det behövs. Det är också viktigt att intervjupersonen uppmuntras att berätta om sina egna och andras värderingar, attityder, uppfattningar (Starrin & Renck 1996) Intervjuer Till min uppsats föreföll det lämpligt att intervjua invånarna själva om hur de ser på försörjningsmöjligheter i glesbygd. Detta har skett genom både informant- och respondentintervjuer, men med betoning på de sistnämnda. För att få en så bred beskrivning av situationen som möjligt har jag intervjuat både deltids- och heltidsarbetslösa, heltidsarbetande och företagare i Sorsele kommun. Sammanlagt genomfördes 24 intervjuer under perioden 3-11 april år Intervjuerna genomfördes, förutom i tätorten, också på tre andra platser i kommunen. I Gargnäs, beläget cirka fyra mil från Sorsele tätort genomfördes intervjuer på tre olika arbetsplatser och i Ammarnäs, cirka åtta mil från tätorten genomfördes intervjuer på två olika platser. Dessutom intervjuades ett antal personer i Forsnäs, en liten by strax utanför centralorten. 2 2 Här inkluderas även de intervjuer som gjordes av mina kurskamrater. 5

12 Jag har själv sökt upp personer att intervjua i bl.a. butiker, skolor och vårdinrättningar. De intervjuade har antingen kommit till mitt tillfälliga kontor eller har jag besökt intervjupersonernas arbetsplats eller hem. Intervjuerna tog från en halvtimme till två timmar att genomföra. Genomsnittsintervjun var cirka fyrtio minuter. När jag väl intervjuat en person har det sedan inte varit svårt att få han eller hon att ge förslag på bekanta, lämpliga att intervjua. Mot bakgrund av syftet med projektet hade jag gärna intervjuat fler arbetslösa, men det visade sig relativt svårt att få tag på sådana respondenter. Jag skulle också gärna ha intervjuat fler företagare men p.g.a. av tidsbrist hanns det inte med på den en och en halv vecka som fanns till förfogande för själva intervjuarbetet. Utöver mina egna intervjuer har jag dessutom haft möjlighet att använda mig av två av mina kurskamraters intervjumaterial i min uppsats, för att jämföra och bekräfta mina slutsatser. Sammanlagt bestod deras material av cirka 40 intervjuade personer. Några specifika frågor har jag inte använt mig av utan istället har jag utgått från en slags tankemall med olika kategorier (Bilaga 1). De teman jag har utgått ifrån är följande: personliga egenskaper, sociala kvalifikationer, utbildning, förmåga, erfarenhet, arbete, deltidsföretagande, familj, släkt, vänner och föreningsengagemang. För den arbetsgivare jag har intervjuat har jag utgått från delvis andra frågeställningar. Där ligger fokus på följande: antal deltidsarbetande, dess vilja/tvång och ekonomiska motiv. Dessa teman är centrala för förståelsen av de förhållanden som undersöks (Holme & Solvang 2001). Metoden har utarbetats av vår kontaktperson i projektet och har bland annat beskrivits mer i detalj i en artikel (Sundberg 2001). Jag har inte använt mig av någon bandspelare under intervjuerna utan istället fört anteckningar som sedan renskrivits direkt efter varje intervju. Det har inte varit några problem att gå till väga på det här sättet. De intervjuade har känt sig bekväma och själv har jag övat upp min förmåga att anteckna. En nackdel 6

13 med metoden är att det kan vara svårt att komma på följdfrågor eftersom man har fullt upp med att skriva ned noteringar om samtalet. Genom att först läsa igenom intervjumaterialet ett antal gånger, så kallad read through - teknik, har jag försökt finna vissa mönster i intervjuerna (Sundberg 2001). Dessa mönster har jag sedan knutit samman med den tidsgeografiska teorin och de kategorier som min teori består av. Jag har även delat in materialet i olika kategorier som kön, ålder, utbildning etc. för att göra intervjuerna mer överskådliga. De citat som finns redovisade i resultatdelen har i vissa fall redigerats och förkortats något. För att levandegöra intervjupersonerna har ett antal typpersoner konstruerats. Dessa personer finns inte i verkligheten utan är en sammanställning av flera intervjupersoner med liknande drag. Typpersonerna bidrar förhoppningsvis till att enklare få en förståelse för de hinder som sätter gränser för försörjningen. 7

14 2. TEORI 2.1 Tidsgeografi Alla människor bosatta runt om i vårt land har omkring sig ett utbud i tid och rum som är till för att tillgodose individens behov menar Torsten Hägerstrand i en offentlig utredning från Ett exempel på ett sådant utbud är arbetstillfällen. Utbuden kan dock inte nås utan att vissa hinder först måste undanröjas. Brist på information om utbud är ett exempel på hinder. Utbuden och hindren kan i ett ord kallas omgivningsstruktur (Hägerstrand 1970). Hägerstrand presenterade runt år 1970 ett sätt att undersöka hur omgivningsstrukturerna påverkar individens levnadsförhållanden genom en tidsgeografisk samhällsmodell (Åquist 1992). En anledning till modellens uppkomst var att det geografiska redskapet i form av kartan saknade ett tidsdjup och gav upphov till en bristfällig förklaring till processers samverkan i tid och rum (Hägerstrand 1974). Som ordet tidsgeografi antyder läggs vikten inte bara på rum utan även vid tid. Ambitionen med det tidsgeografiska beskrivningssättet är sedan att följa de processer eller händelser som sker och kräver utrymme i tidrummet. 2.2 Individbanor, projekt och stationer Betoningen inom tidsgeografin ligger på att följa enskilda individer snarare än ett kollektivt beteende (Åquist 1992). Men människor lever och verkar inte i ett isolerat vakuum utan hänsyn måste också tas till den sociala miljö som individen rör sig i och till de hinder som hon stöter på. Varje individ följer en egen individbana och utför en lång rad egna aktiviteter i sina liv. Individbanan börjar i och med individens födelse och upphör också när individen dör. Banan beskrivs med tids- och rumskoordinatorer, men även redskap t.ex. naturresurser eller kapital, kan illustreras som banor i tid och rum (se figur 1) (Hägerstrand 1970). Ordet tid kan ersättas med ordet när och istället för rum används benämningen var, t.ex. en plats eller en region. Detta för att enklare få en förståelse för det sammansatta ordet tidrummet. 8

15 Figur 1: Individbana för en person som genomför projektet arbeta. Individens aktiviteter kallas projekt och utförs i tidrummet d.v.s. de tar alltid tid att genomföra, utförs alltid på en specifik plats och kräver ibland en samordning med andra individer eller redskap. Varje individ har 24 timmar att förvalta under ett dygn. Eftersom tidrummet har ett begränsat utrymme konkurrerar projekt med varandra varav vissa kommer att genomföras och andra inte kommer att genomföras, så kallade havererade projekt (Åquist 1992). Ett antal av dessa timmar är nämligen nödvändiga för att sova ett par timmar i sträck och för att äta med jämna mellanrum. Sover gör man vanligtvis i sin bostad vilken individen därmed också blir knuten till. Bostaden är en av de centrala stationer från vilka personernas liv utgår ifrån varje dag och personen blir alltså bunden till denna station som bostaden utgör. Detta är samtidigt en restriktion som inte går att ändra på men som sätter gränser för användningen av tiden. Ett exempel på ett projekt kan vara att arbeta. Individen har en bestämd sträcka från vilken han eller hon kan färdas från bostaden för att utföra arbetet och därefter återvända till bostaden. Beroende på vilket transportmedel som finns att utnyttja kan individen färdas olika långa sträckor. Men det finns en gräns för transporterna och den är när resorna från och till bostaden tillsammans med arbetet tar all ledig tid i anspråk. Den räckvidd som individen har till förfogande under en dag med utgångspunkt och avslutning från bostaden 9

16 kan illustreras i ett dagsprisma (Figur 2). Projekten som individen utför skapar mönster och bildar i sin tur ett vardagsliv, den så kallade individbanan. De flesta projekten är knutna till specifika stationer t.ex. är arbetet knutet till arbetsplatsen (Ibid 1992). Tid Rum Figur 2: Ett dagsprisma som visar den räckvidd i tidrummet som individen har till förfogande under en dag. 2.3 Restriktioner Jag har valt att analysera försörjningsproblemet i glesbygd med hjälp av ett tidsgeografiskt perspektiv. Det som är intressant ur mitt perspektiv är att studera vad som är möjligt och inte möjligt i tidrummet. Individernas bana och projekt begränsas dock av vissa restriktioner. Dessa restriktioner kan delas in i följande tre grupper enligt Hägerstrand (1970). Kapacitetsrestriktionerna: avser bland annat biologiska begränsningar t.ex. kön, ålder, hälsotillstånd, behovet av sömn etc., men det kan även vara begränsningar hos de resurser som individen förfogar över t.ex. bil och pengar och avsaknad av tillgänglig teknik. Tiden utgör också en restriktion med sina 24 timmar per dygn. 10

17 Kopplingsrestriktionerna: fokuserar på att det krävs en samordning mellan t.ex. individer och resurser under den aktuella tiden. Ett exempel på sådan samordning i tid och rum är tidtabellstyrd kollektivtrafik. Medlemmar i en familj är också kopplade till varandra. Även verksamheter som utbildning och arbeten är kopplade till vissa bestämda orter. Styrningsrestriktionerna: avser den tidsgeografiska aspekten på maktutövning. Det finns olika regler för olika individer att få tillstånd till att beträda olika rum. En beteckning på detta är domän, t.ex. ett företags lokaler dit inte alla har tillträde. Betyg och arbetstillstånd krävs för vissa utbildningar och yrken. Nedläggning av en fabrik, då de anställda måste sluta, är ett exempel på en styrningsrestriktion. Likaså är bristen på utbud av nya jobb på orten en restriktion. Arbetstider är också ett sådant exempel på en styrning av individens tidsanvändning som ofta ligger utanför individens kontroll (Hägerstrand 1970). Restriktionerna samverkar på många sätt med varandra, t.ex. har den som bor långt ifrån sin arbetsplats ett längre pendlingsavstånd och får därmed mindre tid över till övrig verksamhet. Individerna har också i en liten utsträckning möjligheter att påverka restriktionerna (Åquist 1992). Det är egentligen inte någon större vikt att försöka hålla isär restriktionerna. Istället kommer jag i analysen försöka studera vilka hinder som sätter gränser för individernas möjligheter till arbete och försörjning i tidrummet. 11

18 2.4 Tidsgeografisk handlingsteori Tidsgeografin har dock kritiserats för att människan utelämnas när man enbart ser till vilka restriktioner som sätter gränser i tidrummet. Individerna ses mer som objekt än subjekt med en egen vilja. Detta eftersom tidsgeografin fokuserar på vad människan faktiskt gör och inte vad hon kanske vill eller måste göra. Individens beteende och deltagande i projekten uppfattas istället som individens vilja. Om en individ inte deltar i ett projekt uppfattas det som om individen hindras av restriktioner vilket inte alltid behöver vara fallet (Åquist 1992). För att tydligare kunna belysa de frågor jag tar upp, har jag kombinerat och kompletterat restriktionsanalysen i tidrummet med tidsgeografisk handlingsteori (Holm et al. 1989). I den ligger fokus på tre aspekter mot vilka individernas handlingar kan förstås, analyseras och värderas. Intention handlar om vad en individ vill och inte vill göra. Graden av vilja varierar från person till person och över tiden. Här följer två utfall som styr viljan: Närhetsprincipen där nära relationer som familjen och arbetskamrater som påverkar individens medvetande under en lång tid är viktigare än människor i allmänhet. Lagomprincipen där viljan är inställd på en lagom nivå. För mycket aktivitet av en verksamhet gör att man kanske vill byta t.ex. om en individ har bytt arbete flera gånger längtar hon kanske till en längre anställning. Moral avser vad andra anser att en individ bör göra. På arbetsplatser t.ex. förväntas en lojalitet mot arbetskamraterna och en moralisk skyldighet och plikt mot arbetsgivaren. Här följer två utfall som styr handlandet: Jantelagen d.v.s. man bör inte sticka ut från mängden och inte tro att man är något. Det är människor nära individen som står för så kallade moraluppfattningar och som utövar påtryckningar. 12

19 Areteprincipen d.v.s. det är positivt att utmärka sig och där framgång imponerar på andra. Dessa uppfattningar bygger mer på samhällets normer. Möjlighet avser vad individen kan och inte kan göra. Här kommer alltså de begränsande restriktioner som jag tog upp tidigare in. Ytterligare en aspekt på avsaknad av möjligheter är måste och tvång, t.ex. när ett företag upphör och man tvingas att sluta en anställning. Anpassning är också ett sådant begrepp där en individ mot sin vilja måste anpassa sig till vissa omständigheter. Men det kan även vara handlingar man inte vill göra men som samhället tycker att man bör göra. En tredje aspekt på anpassning kan vara att man böjer sig för andras önskemål. Det man vill göra, är en egenskap som utformas individuellt, medan vad man bör göra, är en egenskap som hör till omgivningen. Vad man sedan kan göra, är beroende av både individen och omgivningen (Holm et al 1989). Ytterligare ett begrepp jag har funderat över är begreppet våga. Kanske kan det vara så att det är svårt för många att ta steget och våga ändra på vissa förhållanden som man vill, bör och kan ändra på. Det finns även kopplingar mellan vill, kan och bör t.ex. om man vill men inte kan eller bör gör något eller om man både bör och kan men inte vill. 2.5 Praktisk användning av teorin Ovan nämnda restriktioner och den tidsgeografiska handlingsteorin är begrepp som jag tillsammans avser att relatera till mitt intervjumaterial. Detta för att förstå och strukturera de faktorer som sätter gränser för vilka projekt som är möjliga att genomföra i tidrummet och som begränsar individens handlingsmöjligheter, samt för att se till den enskilda individens egna vilja, kapacitet och påtryckningarna från samhället. Individer i olika regioner har förmodligen olika restriktioner som hindrar dem att göra vissa val och i mitt fall är det Sorsele kommun som är den aktuella regionen. Dessutom förändras regionen över 13

20 tiden då t.ex. utbud tillkommer eller försvinner. Nya förhållanden i omgivningen får även andra effekter som bör tas med i beräkningen när nya lokaliseringsbeslut fattas istället för att enbart fokusera på detaljer. Hägerstrand menar att när ett av det mest grundläggande utbudet saknas, nämligen arbetsplatsen, och individen inte kan åstadkomma en lösning genom ett eget initiativ flyttar individen till en mer passande omgivning. Vill samhället ändra på flyttningsströmmarna måste de olikheter som finns balanseras (Hägerstrand 1970). 14

21 3. RESULTAT 3.1 Områdesbeskrivning för Sorsele kommunen Sorsele ligger i nordvästra delen av Västerbottens län (Bilaga 2). De närmaste städerna är Lycksele och Skellefteå, 150 respektive 210 kilometer från Sorsele centralort. Till Umeå är avståndet 261 kilometer. Till Sorsele kommer man via riksväg 45. På sommaren finns det även en möjlighet att anlända till Sorsele via Inlandsbanan, som passerar genom östra delen av kommunen. I kommunens längdriktning löper också två stora vattendrag, Juktån och Vindelälven. Sorsele är en utpräglad glesbygdskommun med en areal på 7493 kvadratkilometer vilket gör kommunen till en av Sveriges största till ytan. Befolkningsmässigt är kommunen en av de minsta i Sverige, cirka 3000 invånare bor där idag, vilket ger en mycket glest befolkad kommun med mindre än en halv invånare per kvadratkilometer (Sorsele kommun Internet ). I likhet med många andra glesbygdskommuner har även Sorsele en minskande befolkning. År 1990 hade kommunen ungefär 500 fler invånare än idag och för 50 år sedan bodde det 6000 invånare i kommunen (Statistiska centralbyrån Internet ). Ungefär hälften av invånarna bor i centralorten Sorsele. Resten av invånarna bor huvudsakligen i de större byarna Gargnäs och Blattnicksele i sydöstra delen av kommunen och Ammarnäs i den nordvästra delen (Sorsele kommuns hemsida Internet ). Träindustrin har av tradition varit den dominerande branschen i kommunen, däribland Sorsele såg AB som idag är nedlagd. Gargnäs elteknik som tillverkar kablage har också varit en stor arbetsgivare med underleverantörer i kommunen. Idag är ett av underleverantörsföretagen, Cablecity, borta och även Gargnäs elteknik har minskat sin personalstyrka avsevärt. Telecom-krisen var en av orsakerna till dess nedläggning. Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren på orten (Nationalencyklopedin 1998). 15

22 Under den aktuella perioden för intervjuerna i Sorsele var 4,2 % av de 1680 personerna mellan år heltidsarbetslösa. Andel män som var arbetslösa var ungefär fyra gånger så hög som andelen kvinnor. Ytterligare 4,8 % var deltidsarbetslösa eller timanställda och där var könsfördelningen relativt jämn. Personer med olika åtgärder uppgick till 2,3 % och dessa personer tar del av A-kassa precis som de två ovanstående grupperna. Det fanns också en grupp som inte tar del av A-kassa p.g.a. att de har en anställning kortare än tre månader t.ex. säsongsanställda och den gruppen var 1,4 % under den här perioden (Statistiska centralbyrån Internet ). För att ta ett exempel fanns det den 9 maj 2003 nio lediga jobb registrerade på arbetsförmedlingens hemsida. Av dessa var sju vikariat av olika slag, fem av dem inom sjukvården och tre av dem inom serviceyrken med låga krav på formell utbildning. Ett av jobben krävde dock kvalificerad kunskap om datorer (Arbetsförmedlingen Internet ). 3.2 Beskrivning av intervjupersonerna Jag har nedan kategoriserat respondenterna för att ge en överblick av de medverkande. Informantpersonerna har delats in efter följande egenskaper: kön, ålder, utbildning, arbetssituationen, flyttningsbenägenhet och pendlingsbenägenhet Kön och ålder De 24 intervjupersoner som ligger till grund för den här uppsatsen består av 16 kvinnor och 8 män. Av dem klassar jag 22 intervjuer som respondent-intervjuer med enskilda individer medan de övriga 2 är informantintervjuer. Den ena informantintervjun är med en kvinna som tillfälligt arbetar med framtidsplanering för Sorseles turismsatsning och som har gett sin syn på framtiden i kommunen. Den andra intervjun är med en man på arbetsförmedlingen som har bidragit med uppgifter bl.a. om arbetslösheten i kommunen. En av respon- 16

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Kön? 189 205 Kvinna Man 2. Vilket år är du född? Mellan 1928 och 1984 Medelvärde: 195. Vilket år vann du? 1994 1995 8 199 8 199 11 1998 5 1999 45 2000 41 2001 4 2002 52 200

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer