I väntan på framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I väntan på framtiden"

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C- vt 2003 Handledare: Örjan Pettersson I väntan på framtiden - en studie i arbets- & försörjningsmöjligheter i Sorsele kommun utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv Rebecka Andersson

2 Förord Föreliggande uppsats är en C-uppsats om 10 poäng inom ämnet kulturgeografi vid kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. Jag vill framför allt tacka min handledare Örjan Pettersson för alla tips, idéer och synpunkter. Tack även till Lennart Sundberg för uppdraget. Slutligen vill jag tacka alla de medverkande i Sorsele kommun. Umeå i juni 2003 Rebecka Andersson 2

3 Abstract There are many problems in the inland parts of Sweden. A lot of people move away and there are few attractive works accessible in each municipality. To be able to understand how people discuss about their work and income situation it is of importance to listen to what each individual has to say and not only to analyse the statistical data. The aim of this paper is to examine the work- and income situation from a time geographical point of view. The emphasis is to understand why some choices are available for the inhabitants in the municipality of Sorsele and why some choices are not and the causes to why it is like that. This research is based on qualitative in-depth interviews that conducted in Sorsele during the period 3-11 April The results shows that the problems with taking a job are mostly related to the restrictions of individuals capacity or the connections to other people or jobs. It has also to do with the intentions of the people and what other people think they should or should not do. Most of the respondents have a short-time job, mostly in the servicesector, which they not might have in one year s time. However, the feeling of uncertainty in not knowing your income a year in advance do not seem to be a major problem for the respondents. The respondents have low expenses and seem to make both ends meet. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Disposition Metod Kvalitativ metod Intervjuer TEORI Tidsgeografi Individbanor, projekt och stationer Restriktioner Tidsgeografisk handlingsteori Praktisk användning av teorin RESULTAT Områdesbeskrivning för Sorsele kommunen Beskrivning av intervjupersonerna Kön och ålder Utbildning Arbetssituation och försörjning Flyttningsbenägenhet Pendlingsbenägenhet Hur begränsar eller möjliggör restriktionerna i tidrummet förutsättningarna för att utföra ett arbete? Individens restriktioner i förhållande till utbildning Individens restriktioner i förhållande till arbete Individens restriktioner i förhållande till eget företag Individens restriktioner i förhållande till avstånd Individens restriktioner och intentioner i förhållande till flyttningar Individen och moralen Samhällets restriktioner Framtidens förhoppningar

5 4. TYPPERSONER Mångsysslaren Den potentiella flyttaren Den korttidsanställda Den deltidsanställda Person med arbetsmarknadsåtgärd SAMMANFATTANDE DISKUSSION Glesbygdens problem Handlingsteorin och restriktionerna Tidsgeografiska synsättet genom typpersoner Tidsgeografiska synsättet i förhållande till arbete och försörjning Sorseles framtid REFERENSER BILAGOR FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Individbana för en person som genomför projektet arbeta... 9 Figur 2 Ett dagsprisma som visar den räckvidd i tidrummet som individen har till förfogande under en dag TABELLER Tabell 1 Intervjupersonerna efter kön och ålder Tabell 2 Utbildning fördelat på kön och ålder Tabell 3 Intervjupersonerna fördelade på sitt arbete

6

7 1. INLEDNING Det verkar som att det är meningen att folk inte ska bo i Norrland. Men jag tycker att det är konstigt att folk ska tränga ihop sig i städerna. Jag tycker att det är härligare att bo mitt i fjällsemestern och kunna välja staden ibland än tvärtom. Dessutom blir glädjeeffekten större på mindre ställen då man får ta det som finns. (Medelålderskvinna bosatt i Sorsele kommun) 1.1 Bakgrund Glesbygden i Sverige har under en väldigt lång tid haft problem med avfolkning, långtidsarbetslöshet och brist på attraktiva arbeten. Glesbygden är emellertid inte en plats utan glesbygdsområdena är utspridda över hela landet och har alla olika förutsättningar för människor att kunna utöva ett arbete. Det finns dock ingen klar definition av ordet glesbygd eller skillnaden mellan glesbygds- respektive landsbygdsområden. Dessutom är gles- och landsbygd olika beroende på var i landet det ligger. Glesbygdsverket har tagit fram en definition där möjligheten att nå service och arbete avgör vad som är glesbygd respektive landsbygd (Glesbygdsverket Internet ). 1 En vedertagen definition för ett glesbygdsområde är annars stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning och service. Ett landsbygdsområde definieras vanligtvis som ett område med liknande förhållanden som glesbygd men med kortare avstånd till större orter och service (Aldskogius 1992). Enligt Länsstyrelserna bor över människor inom ett glesbygdsområde idag (Glesbygdsverket Internet ). Mer allmänt betecknar glesbygd glesbefolkade områden där även mindre tätorter inräknas och i en bredare definition kan hela Sverige utanför de tre storstadsområdena och ett antal städer till, betecknas som glesbygd (Nationalencyklopedin 1998). Vilken definition på ordet man föredrar spelar mindre roll. En gemensam 1 Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med mer än 3000 invånare. Denna glesbygd kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3000 invånare. Tätortsnära landsbygder finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3000 invånare. Definitionen har existerat sedan 1996 (Glesbygdsverket Internet ). 1

8 nämnare är ändå att merparten av glesbygdsområdena finns i Norrlands inland. Norrlands inland har också framstått som en de mer problemfyllda delarna av Sverige. Mycket tid och resurser har lagts ned för att försöka lösa problemen med bland annat sysselsättning för de boende i de olika glesbygdsområdena. I Industridepartementets redogörelse från 1978 med förslag till samordning och utökning av statliga insatser för sysselsättning och service i glesbygd känns problematiken igen, trots att den skrevs för 25 år sedan. Problemen med sysselsättning i glesbygd kvarstår alltså. Åtgärdas de inte inom en snar framtid riskerar arbetsmarknaden att utarmas helt vilket kan komma att bidra till ännu fler arbetslösa och utflyttare (Helaprojektet Internet ). Samtidigt som industrins behov av arbetskraft stadigt minskar, ställer den växande tjänstesektorn krav på utbildning, en utbildning som om man är bosatt i glesbygd dessutom ofta förutsätter en flyttning (Glesbygdsverket 1996). Ett annat uppmärksammat problem är sjukskrivningarna. Att det troligtvis finns ett samband mellan brist på sysselsättning och sjukskrivningar är det flera forskare som har påpekat (Dagens Nyheter ). För att få en ökad förståelse för arbetslivet i glesbygden och för att kunna fånga de specifika problemen som de olika glesbygdsområdenas arbetsliv består av är det av vikt att få ta del av invånarnas situation och kartlägga eventuella hinder. Detta för att förhoppningsvis kunna bidra till att alternativa lösningar utformas för invånarna och att öka möjligheterna till försörjning. För att förstå hur människor resonerar omkring deltidsarbete och försörjning är det alltså av stor vikt att ta del av den enskilda människans syn på den egna tillvaron och inte bara se till den rådande statistiken. Fokus för denna studie är därmed att undersöka vilka hinder och restriktioner som begränsar möjligheten att kunna genomföra ett heltidsarbete. 2

9 1.2 Syfte Min uppsats har utvecklats ur projektet från deltidsarbetslöshet till heltidsförsörjning. Idén med projektet är att finna de specifika problem och hinder vad gäller arbetsformer och försörjning i glesbygd. Detta för att få kunskap om problemen som avser deltidsarbetslöshet och försörjning och för att kunna bidra till en förändring. Projektets målsättningar är att glesbygden ska få ett ökat antal heltidsförsörjda människor genom kombinationssysselsättningar eller heltidsarbeten. Det är Utvecklingspartnerskapet Glesbygdens Förnyelse som genom EU-programmet Equal ligger bakom det nämnda projektet. Genom konsultföretaget KunskapsAktivering AB har jag fått möjligheten att genomföra intervjuerna som ligger till grund för min studie. Projektet har genomförts i fyra inlandskommuner fördelade på de fyra nordligaste länen och där är Sorsele, som jag har fokuserat på, en av kommunerna. Sorsele kommun är en typisk glesbygdskommun där vissa sysselsättningsproblem för invånarna kan urskiljas (se kapitlet Resultat) och KunskapsAktivering AB tilldelade mig därför den kommunen. Arbetet med projektet har bestått i att både kvantitativt och kvalitativt undersöka förhållandena om försörjningsmöjligheter i glesbygd. De kvalitativa djupintervjuerna som har genomförts i Sorsele utfördes av mig och tre andra studenter i kulturgeografi från Umeå universitet. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka arbets- och försörjningssituationen i Sorsele. Betoningen ligger på vad det är som gör vissa val möjliga och andra inte för de boende i Sorsele kommun vad gäller hel- respektive deltidsarbete och vilka orsakerna är till detta. Avsikten är att relatera detta till de hinder och begränsningar som tas upp inom tidsgeografin (se kapitlet Teori). Jag vill också belysa dessa förhållanden utifrån människors egna intentioner, faktiska möjligheter och moraliska påtryckningar från samhället i övrigt med hjälp av handlingsteorin. 3

10 Följande frågeställningar är formulerade: Hur begränsar eller möjliggör restriktionerna i tidrummet förutsättningar för att utföra och kombinera ett arbete? Vilka påtryckningar finns det från omgivningen (t.ex. familj och övriga bekanta) för vad de bör göra? Hur ser del- och heltidsarbetare och tillfälligt anställda på möjligheterna till försörjning i framtiden? Dessutom diskuteras Sorseles och övriga glesbygdens framtida utveckling. 1.3 Disposition Nedan kommer en beskrivning av det tillvägagångssätt och den metod jag har använt mig av. Kapitel 2 innehåller en presentation av tidsgeografin och den tidsgeografiska handlingsteorin. Kapitel 3 börjar med en områdesbeskrivning av Sorsele kommun och av intervjupersonerna följt av en presentation av det empiriska arbetet. Därefter beskrivs ett antal typpersoner i kapitel 4. Den avslutande delen, kapitel 5, innehåller en diskussion runt mina frågeställningar och en sammanfattning. 1.4 Metod Kvalitativ metod Att använda sig av kvantitativa data och statistiska metoder för att beskriva försörjningsmöjligheter i glesbygd kan verka vara ett givet instrument. Det som dock talar emot en kvantitativ metod är att man lätt glömmer bort den enskilda människans syn på den egna tillvaron. Den kvalitativa metoden däremot fokuserar istället på hur den enskilda personen tolkar och uppfattar situationen i sin omgivning. Här ligger fokus istället på att få en djupare förståelse av det som valt att studeras och hur saker och ting hänger ihop. Ett kännetecken inom den kvalitativa samhällsforskningen är närheten till det som studeras. Vanligtvis skiljer man på respondent- och informantintervju. I den för- 4

11 sta är det en person som är delaktig i det som ska studeras som intervjuas, i mitt fall är det de hel- och deltidsarbetande respektive de arbetslösa. I den senare intervjuas personer som inte själva är delaktiga men som har kunskap om företeelserna, t.ex. anställda på arbetsförmedlingen. Den kvalitativa intervjun liknar mer ett vanligt samtal då inga strikta frågemallar används utan de intervjuade får själva till stor del styra samtalet. Ambitionen är att intervjuaren eftersträvar att vara den naive observatören. Detta för att i möjligaste mån undvika den intervjuareffekt som annars lätt kan uppstå under en intervju. Den intervjuade kan t.ex. känna att han eller hon måste svara på ett visst sätt för att den intervjuade tror att det är vad intervjuaren vill höra (Holme & Solvang 2001). Det är därför av vikt att intervjuaren inte stör intervjuprocessen med för mycket av egna kommentarer utan istället försöker vara en god lyssnare som kommer med uppföljningsfrågor där det behövs. Det är också viktigt att intervjupersonen uppmuntras att berätta om sina egna och andras värderingar, attityder, uppfattningar (Starrin & Renck 1996) Intervjuer Till min uppsats föreföll det lämpligt att intervjua invånarna själva om hur de ser på försörjningsmöjligheter i glesbygd. Detta har skett genom både informant- och respondentintervjuer, men med betoning på de sistnämnda. För att få en så bred beskrivning av situationen som möjligt har jag intervjuat både deltids- och heltidsarbetslösa, heltidsarbetande och företagare i Sorsele kommun. Sammanlagt genomfördes 24 intervjuer under perioden 3-11 april år Intervjuerna genomfördes, förutom i tätorten, också på tre andra platser i kommunen. I Gargnäs, beläget cirka fyra mil från Sorsele tätort genomfördes intervjuer på tre olika arbetsplatser och i Ammarnäs, cirka åtta mil från tätorten genomfördes intervjuer på två olika platser. Dessutom intervjuades ett antal personer i Forsnäs, en liten by strax utanför centralorten. 2 2 Här inkluderas även de intervjuer som gjordes av mina kurskamrater. 5

12 Jag har själv sökt upp personer att intervjua i bl.a. butiker, skolor och vårdinrättningar. De intervjuade har antingen kommit till mitt tillfälliga kontor eller har jag besökt intervjupersonernas arbetsplats eller hem. Intervjuerna tog från en halvtimme till två timmar att genomföra. Genomsnittsintervjun var cirka fyrtio minuter. När jag väl intervjuat en person har det sedan inte varit svårt att få han eller hon att ge förslag på bekanta, lämpliga att intervjua. Mot bakgrund av syftet med projektet hade jag gärna intervjuat fler arbetslösa, men det visade sig relativt svårt att få tag på sådana respondenter. Jag skulle också gärna ha intervjuat fler företagare men p.g.a. av tidsbrist hanns det inte med på den en och en halv vecka som fanns till förfogande för själva intervjuarbetet. Utöver mina egna intervjuer har jag dessutom haft möjlighet att använda mig av två av mina kurskamraters intervjumaterial i min uppsats, för att jämföra och bekräfta mina slutsatser. Sammanlagt bestod deras material av cirka 40 intervjuade personer. Några specifika frågor har jag inte använt mig av utan istället har jag utgått från en slags tankemall med olika kategorier (Bilaga 1). De teman jag har utgått ifrån är följande: personliga egenskaper, sociala kvalifikationer, utbildning, förmåga, erfarenhet, arbete, deltidsföretagande, familj, släkt, vänner och föreningsengagemang. För den arbetsgivare jag har intervjuat har jag utgått från delvis andra frågeställningar. Där ligger fokus på följande: antal deltidsarbetande, dess vilja/tvång och ekonomiska motiv. Dessa teman är centrala för förståelsen av de förhållanden som undersöks (Holme & Solvang 2001). Metoden har utarbetats av vår kontaktperson i projektet och har bland annat beskrivits mer i detalj i en artikel (Sundberg 2001). Jag har inte använt mig av någon bandspelare under intervjuerna utan istället fört anteckningar som sedan renskrivits direkt efter varje intervju. Det har inte varit några problem att gå till väga på det här sättet. De intervjuade har känt sig bekväma och själv har jag övat upp min förmåga att anteckna. En nackdel 6

13 med metoden är att det kan vara svårt att komma på följdfrågor eftersom man har fullt upp med att skriva ned noteringar om samtalet. Genom att först läsa igenom intervjumaterialet ett antal gånger, så kallad read through - teknik, har jag försökt finna vissa mönster i intervjuerna (Sundberg 2001). Dessa mönster har jag sedan knutit samman med den tidsgeografiska teorin och de kategorier som min teori består av. Jag har även delat in materialet i olika kategorier som kön, ålder, utbildning etc. för att göra intervjuerna mer överskådliga. De citat som finns redovisade i resultatdelen har i vissa fall redigerats och förkortats något. För att levandegöra intervjupersonerna har ett antal typpersoner konstruerats. Dessa personer finns inte i verkligheten utan är en sammanställning av flera intervjupersoner med liknande drag. Typpersonerna bidrar förhoppningsvis till att enklare få en förståelse för de hinder som sätter gränser för försörjningen. 7

14 2. TEORI 2.1 Tidsgeografi Alla människor bosatta runt om i vårt land har omkring sig ett utbud i tid och rum som är till för att tillgodose individens behov menar Torsten Hägerstrand i en offentlig utredning från Ett exempel på ett sådant utbud är arbetstillfällen. Utbuden kan dock inte nås utan att vissa hinder först måste undanröjas. Brist på information om utbud är ett exempel på hinder. Utbuden och hindren kan i ett ord kallas omgivningsstruktur (Hägerstrand 1970). Hägerstrand presenterade runt år 1970 ett sätt att undersöka hur omgivningsstrukturerna påverkar individens levnadsförhållanden genom en tidsgeografisk samhällsmodell (Åquist 1992). En anledning till modellens uppkomst var att det geografiska redskapet i form av kartan saknade ett tidsdjup och gav upphov till en bristfällig förklaring till processers samverkan i tid och rum (Hägerstrand 1974). Som ordet tidsgeografi antyder läggs vikten inte bara på rum utan även vid tid. Ambitionen med det tidsgeografiska beskrivningssättet är sedan att följa de processer eller händelser som sker och kräver utrymme i tidrummet. 2.2 Individbanor, projekt och stationer Betoningen inom tidsgeografin ligger på att följa enskilda individer snarare än ett kollektivt beteende (Åquist 1992). Men människor lever och verkar inte i ett isolerat vakuum utan hänsyn måste också tas till den sociala miljö som individen rör sig i och till de hinder som hon stöter på. Varje individ följer en egen individbana och utför en lång rad egna aktiviteter i sina liv. Individbanan börjar i och med individens födelse och upphör också när individen dör. Banan beskrivs med tids- och rumskoordinatorer, men även redskap t.ex. naturresurser eller kapital, kan illustreras som banor i tid och rum (se figur 1) (Hägerstrand 1970). Ordet tid kan ersättas med ordet när och istället för rum används benämningen var, t.ex. en plats eller en region. Detta för att enklare få en förståelse för det sammansatta ordet tidrummet. 8

15 Figur 1: Individbana för en person som genomför projektet arbeta. Individens aktiviteter kallas projekt och utförs i tidrummet d.v.s. de tar alltid tid att genomföra, utförs alltid på en specifik plats och kräver ibland en samordning med andra individer eller redskap. Varje individ har 24 timmar att förvalta under ett dygn. Eftersom tidrummet har ett begränsat utrymme konkurrerar projekt med varandra varav vissa kommer att genomföras och andra inte kommer att genomföras, så kallade havererade projekt (Åquist 1992). Ett antal av dessa timmar är nämligen nödvändiga för att sova ett par timmar i sträck och för att äta med jämna mellanrum. Sover gör man vanligtvis i sin bostad vilken individen därmed också blir knuten till. Bostaden är en av de centrala stationer från vilka personernas liv utgår ifrån varje dag och personen blir alltså bunden till denna station som bostaden utgör. Detta är samtidigt en restriktion som inte går att ändra på men som sätter gränser för användningen av tiden. Ett exempel på ett projekt kan vara att arbeta. Individen har en bestämd sträcka från vilken han eller hon kan färdas från bostaden för att utföra arbetet och därefter återvända till bostaden. Beroende på vilket transportmedel som finns att utnyttja kan individen färdas olika långa sträckor. Men det finns en gräns för transporterna och den är när resorna från och till bostaden tillsammans med arbetet tar all ledig tid i anspråk. Den räckvidd som individen har till förfogande under en dag med utgångspunkt och avslutning från bostaden 9

16 kan illustreras i ett dagsprisma (Figur 2). Projekten som individen utför skapar mönster och bildar i sin tur ett vardagsliv, den så kallade individbanan. De flesta projekten är knutna till specifika stationer t.ex. är arbetet knutet till arbetsplatsen (Ibid 1992). Tid Rum Figur 2: Ett dagsprisma som visar den räckvidd i tidrummet som individen har till förfogande under en dag. 2.3 Restriktioner Jag har valt att analysera försörjningsproblemet i glesbygd med hjälp av ett tidsgeografiskt perspektiv. Det som är intressant ur mitt perspektiv är att studera vad som är möjligt och inte möjligt i tidrummet. Individernas bana och projekt begränsas dock av vissa restriktioner. Dessa restriktioner kan delas in i följande tre grupper enligt Hägerstrand (1970). Kapacitetsrestriktionerna: avser bland annat biologiska begränsningar t.ex. kön, ålder, hälsotillstånd, behovet av sömn etc., men det kan även vara begränsningar hos de resurser som individen förfogar över t.ex. bil och pengar och avsaknad av tillgänglig teknik. Tiden utgör också en restriktion med sina 24 timmar per dygn. 10

17 Kopplingsrestriktionerna: fokuserar på att det krävs en samordning mellan t.ex. individer och resurser under den aktuella tiden. Ett exempel på sådan samordning i tid och rum är tidtabellstyrd kollektivtrafik. Medlemmar i en familj är också kopplade till varandra. Även verksamheter som utbildning och arbeten är kopplade till vissa bestämda orter. Styrningsrestriktionerna: avser den tidsgeografiska aspekten på maktutövning. Det finns olika regler för olika individer att få tillstånd till att beträda olika rum. En beteckning på detta är domän, t.ex. ett företags lokaler dit inte alla har tillträde. Betyg och arbetstillstånd krävs för vissa utbildningar och yrken. Nedläggning av en fabrik, då de anställda måste sluta, är ett exempel på en styrningsrestriktion. Likaså är bristen på utbud av nya jobb på orten en restriktion. Arbetstider är också ett sådant exempel på en styrning av individens tidsanvändning som ofta ligger utanför individens kontroll (Hägerstrand 1970). Restriktionerna samverkar på många sätt med varandra, t.ex. har den som bor långt ifrån sin arbetsplats ett längre pendlingsavstånd och får därmed mindre tid över till övrig verksamhet. Individerna har också i en liten utsträckning möjligheter att påverka restriktionerna (Åquist 1992). Det är egentligen inte någon större vikt att försöka hålla isär restriktionerna. Istället kommer jag i analysen försöka studera vilka hinder som sätter gränser för individernas möjligheter till arbete och försörjning i tidrummet. 11

18 2.4 Tidsgeografisk handlingsteori Tidsgeografin har dock kritiserats för att människan utelämnas när man enbart ser till vilka restriktioner som sätter gränser i tidrummet. Individerna ses mer som objekt än subjekt med en egen vilja. Detta eftersom tidsgeografin fokuserar på vad människan faktiskt gör och inte vad hon kanske vill eller måste göra. Individens beteende och deltagande i projekten uppfattas istället som individens vilja. Om en individ inte deltar i ett projekt uppfattas det som om individen hindras av restriktioner vilket inte alltid behöver vara fallet (Åquist 1992). För att tydligare kunna belysa de frågor jag tar upp, har jag kombinerat och kompletterat restriktionsanalysen i tidrummet med tidsgeografisk handlingsteori (Holm et al. 1989). I den ligger fokus på tre aspekter mot vilka individernas handlingar kan förstås, analyseras och värderas. Intention handlar om vad en individ vill och inte vill göra. Graden av vilja varierar från person till person och över tiden. Här följer två utfall som styr viljan: Närhetsprincipen där nära relationer som familjen och arbetskamrater som påverkar individens medvetande under en lång tid är viktigare än människor i allmänhet. Lagomprincipen där viljan är inställd på en lagom nivå. För mycket aktivitet av en verksamhet gör att man kanske vill byta t.ex. om en individ har bytt arbete flera gånger längtar hon kanske till en längre anställning. Moral avser vad andra anser att en individ bör göra. På arbetsplatser t.ex. förväntas en lojalitet mot arbetskamraterna och en moralisk skyldighet och plikt mot arbetsgivaren. Här följer två utfall som styr handlandet: Jantelagen d.v.s. man bör inte sticka ut från mängden och inte tro att man är något. Det är människor nära individen som står för så kallade moraluppfattningar och som utövar påtryckningar. 12

19 Areteprincipen d.v.s. det är positivt att utmärka sig och där framgång imponerar på andra. Dessa uppfattningar bygger mer på samhällets normer. Möjlighet avser vad individen kan och inte kan göra. Här kommer alltså de begränsande restriktioner som jag tog upp tidigare in. Ytterligare en aspekt på avsaknad av möjligheter är måste och tvång, t.ex. när ett företag upphör och man tvingas att sluta en anställning. Anpassning är också ett sådant begrepp där en individ mot sin vilja måste anpassa sig till vissa omständigheter. Men det kan även vara handlingar man inte vill göra men som samhället tycker att man bör göra. En tredje aspekt på anpassning kan vara att man böjer sig för andras önskemål. Det man vill göra, är en egenskap som utformas individuellt, medan vad man bör göra, är en egenskap som hör till omgivningen. Vad man sedan kan göra, är beroende av både individen och omgivningen (Holm et al 1989). Ytterligare ett begrepp jag har funderat över är begreppet våga. Kanske kan det vara så att det är svårt för många att ta steget och våga ändra på vissa förhållanden som man vill, bör och kan ändra på. Det finns även kopplingar mellan vill, kan och bör t.ex. om man vill men inte kan eller bör gör något eller om man både bör och kan men inte vill. 2.5 Praktisk användning av teorin Ovan nämnda restriktioner och den tidsgeografiska handlingsteorin är begrepp som jag tillsammans avser att relatera till mitt intervjumaterial. Detta för att förstå och strukturera de faktorer som sätter gränser för vilka projekt som är möjliga att genomföra i tidrummet och som begränsar individens handlingsmöjligheter, samt för att se till den enskilda individens egna vilja, kapacitet och påtryckningarna från samhället. Individer i olika regioner har förmodligen olika restriktioner som hindrar dem att göra vissa val och i mitt fall är det Sorsele kommun som är den aktuella regionen. Dessutom förändras regionen över 13

20 tiden då t.ex. utbud tillkommer eller försvinner. Nya förhållanden i omgivningen får även andra effekter som bör tas med i beräkningen när nya lokaliseringsbeslut fattas istället för att enbart fokusera på detaljer. Hägerstrand menar att när ett av det mest grundläggande utbudet saknas, nämligen arbetsplatsen, och individen inte kan åstadkomma en lösning genom ett eget initiativ flyttar individen till en mer passande omgivning. Vill samhället ändra på flyttningsströmmarna måste de olikheter som finns balanseras (Hägerstrand 1970). 14

21 3. RESULTAT 3.1 Områdesbeskrivning för Sorsele kommunen Sorsele ligger i nordvästra delen av Västerbottens län (Bilaga 2). De närmaste städerna är Lycksele och Skellefteå, 150 respektive 210 kilometer från Sorsele centralort. Till Umeå är avståndet 261 kilometer. Till Sorsele kommer man via riksväg 45. På sommaren finns det även en möjlighet att anlända till Sorsele via Inlandsbanan, som passerar genom östra delen av kommunen. I kommunens längdriktning löper också två stora vattendrag, Juktån och Vindelälven. Sorsele är en utpräglad glesbygdskommun med en areal på 7493 kvadratkilometer vilket gör kommunen till en av Sveriges största till ytan. Befolkningsmässigt är kommunen en av de minsta i Sverige, cirka 3000 invånare bor där idag, vilket ger en mycket glest befolkad kommun med mindre än en halv invånare per kvadratkilometer (Sorsele kommun Internet ). I likhet med många andra glesbygdskommuner har även Sorsele en minskande befolkning. År 1990 hade kommunen ungefär 500 fler invånare än idag och för 50 år sedan bodde det 6000 invånare i kommunen (Statistiska centralbyrån Internet ). Ungefär hälften av invånarna bor i centralorten Sorsele. Resten av invånarna bor huvudsakligen i de större byarna Gargnäs och Blattnicksele i sydöstra delen av kommunen och Ammarnäs i den nordvästra delen (Sorsele kommuns hemsida Internet ). Träindustrin har av tradition varit den dominerande branschen i kommunen, däribland Sorsele såg AB som idag är nedlagd. Gargnäs elteknik som tillverkar kablage har också varit en stor arbetsgivare med underleverantörer i kommunen. Idag är ett av underleverantörsföretagen, Cablecity, borta och även Gargnäs elteknik har minskat sin personalstyrka avsevärt. Telecom-krisen var en av orsakerna till dess nedläggning. Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren på orten (Nationalencyklopedin 1998). 15

22 Under den aktuella perioden för intervjuerna i Sorsele var 4,2 % av de 1680 personerna mellan år heltidsarbetslösa. Andel män som var arbetslösa var ungefär fyra gånger så hög som andelen kvinnor. Ytterligare 4,8 % var deltidsarbetslösa eller timanställda och där var könsfördelningen relativt jämn. Personer med olika åtgärder uppgick till 2,3 % och dessa personer tar del av A-kassa precis som de två ovanstående grupperna. Det fanns också en grupp som inte tar del av A-kassa p.g.a. att de har en anställning kortare än tre månader t.ex. säsongsanställda och den gruppen var 1,4 % under den här perioden (Statistiska centralbyrån Internet ). För att ta ett exempel fanns det den 9 maj 2003 nio lediga jobb registrerade på arbetsförmedlingens hemsida. Av dessa var sju vikariat av olika slag, fem av dem inom sjukvården och tre av dem inom serviceyrken med låga krav på formell utbildning. Ett av jobben krävde dock kvalificerad kunskap om datorer (Arbetsförmedlingen Internet ). 3.2 Beskrivning av intervjupersonerna Jag har nedan kategoriserat respondenterna för att ge en överblick av de medverkande. Informantpersonerna har delats in efter följande egenskaper: kön, ålder, utbildning, arbetssituationen, flyttningsbenägenhet och pendlingsbenägenhet Kön och ålder De 24 intervjupersoner som ligger till grund för den här uppsatsen består av 16 kvinnor och 8 män. Av dem klassar jag 22 intervjuer som respondent-intervjuer med enskilda individer medan de övriga 2 är informantintervjuer. Den ena informantintervjun är med en kvinna som tillfälligt arbetar med framtidsplanering för Sorseles turismsatsning och som har gett sin syn på framtiden i kommunen. Den andra intervjun är med en man på arbetsförmedlingen som har bidragit med uppgifter bl.a. om arbetslösheten i kommunen. En av respon- 16

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010

Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR

INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR INLEDANDE BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Kön? 189 205 Kvinna Man 2. Vilket år är du född? Mellan 1928 och 1984 Medelvärde: 195. Vilket år vann du? 1994 1995 8 199 8 199 11 1998 5 1999 45 2000 41 2001 4 2002 52 200

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser

Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer