STADSLEVERANSEN. För en trivsammare miljö i innerstaden DEN 27 NOVEMBER 2013

Transkript

1 STADSLEVERANSEN För en trivsammare miljö i innerstaden DEN 27 NOVEMBER 2013 AV INGRID BOHLIN, SUSANNE HEDMAN & LINDA RULLANDER Handledare: Andreas Nilsson, Miljöpsykologi, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Teoretisk bakgrund... 3 G Individuella konsekvenser... 3 E Kollektiva konsekvenser... 4 F Rättviseuppfattning Syfte Frågeställningar Metod Urval och begränsningar Metoddiskussion Resultat Diskussion Konklusion Referenser

3 1. Inledning Den årliga sammanställningen av miljösituationen i Göteborg (Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2012) visar att, av de miljökvalitetsmål som är uppsatta för Göteborg bedöms bland annat begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö vara svårast att nå. Målet frisk luft, som beskrivs enligt följande luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär (s.33, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2012) bedöms som mycket svårt att nå. För de rättsligt bindande miljökvalitetsnormerna så klarade Göteborg 2012 nivåerna av PM10 (partiklar), främst genom att sprida bindande medel och införa dubbdäcksförbud på de värst utsatta platserna. Kvävedioxidnormerna överskrids dock fortfarande. Genom effekterna av trängselskatten och när de åtgärder som är föreslagna i miljöprogrammet är genomförda bedömer man dock att klara även dessa nivåer. En av åtgärderna i miljöprogrammet är att utveckla ett distributionsupplägg där eldrivna fordon används. Det är framförallt vägtrafiken som påverkar halten av luftföroreningarna kväveoxider och partiklar i gatunivå. Generellt så har dieselfordon något större utsläpp av dessa luftföroreningar än bensindrivna fordon. Den ohälsa som dessa luftföroreningar leder till hos befolkningen är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt olika luftvägssjukdomar. Vidare anges i Miljöförvaltningens miljörapport (2012) att de samlade kostnaderna för hälsoeffekten av höga partikelhalter i Sverige beräknats till 26 miljarder kronor per år. Utöver luftföroreningar så bidrar också vägtrafiken till ohälsa genom buller. Det är vetenskapligt bevisat att människor som vistas i bullriga miljöer kan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I centrala Göteborg är uppskattningsvis cirka personer utsatta för trafikbuller över det nationella riktvärdet. Utöver den direkta påverkan på människor leder även utsläpp från fordon drivna av fossila bränslen till problem med försurning och övergödning men framförallt klimatförändringar som i sin tur har stor negativ påverkan på människor samt växt- och djurliv globalt Göteborg (Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2012). 2. Bakgrund Som ett led i att förbättra miljön och trafiksituationen i centrala Göteborg initierades år 2010 ett pilotprojekt kallat Stadsleveransen. Bakom projektet står Innerstaden Göteborg som är ett samverkansbolag mellan tre intressenter; Fastighetsägarna, Handlarna i Göteborgs innerstad samt Göteborgs Stad/Trafikkontoret. Målet var att minska antalet tunga transporter under dagtid i Göteborgs innerstad. Beslut hade redan fattats för att styra godsleveranserna till tider då butikerna ännu inte öppnat, men många små och medelstora butiker har ingen möjlighet att ta emot leveranser före klockan 10. En lösning blev att låta en del av innerstadens butiker få sitt paketgods levererat till en gemensam godsmottagning. Hösten 2012 startades en gemensam mikroterminal i innerstaden där gods i form av paket samlas till en enhetlig leverans. Personal från Securitas kontrollerar och registrerar där godset, för att sedan leverera det till butikerna i en miljövänlig, tystgående elbil med släp (Vårt Göteborg, 2013). Stadsleveransen levererar endast paket till sina kunder, med undantag för en butik för vars räkning man också tar emot pallar. Stadsleveransen tar inte emot returer eller övriga utgående paket från sina kunder. Enligt projektledare Anna Rendahl på Actea Consulting AB skedde en planeringsfas och sedan startade pilotprojektet Stadsleveransen i slutet av Under det första halvåret 2

4 omfattade projektet åtta butiker runt Domkyrkoplan. Dessa åtta butiker hade valts ut av projektledningen och samtliga ställde sig positiva till att medverka. Under våren 2013 ville projektledningen utöka försöksområdet till att gälla alla butiker på Korsgatan. Detta för att få en bättre uppfattning om huruvida butiksägarna kunde märka någon förbättring i trafikmiljön när Stadsleveransen skötte alla paketleveranser för samtliga butiker inom ett begränsat geografiskt område. Ytterligare målsättning var att skapa effekt för transportföretagen som då skulle slippa att leverera paket till butiker på en hel gata. En fullmakt krävdes från varje butikschef för att Stadsleveransen skulle få ta över leveranserna från deras ordinarie transportörer. Sexton butiker gav sitt tillstånd genom fullmakt. Detta bedömdes dock inte vara tillräckligt för att få önskad effekt. Istället kontaktade projektledningen transportörerna direkt med en förfrågan om Stadsleveransen kunde bli underleverantör av paket till alla butiker och företag på gågatorna runt Domkyrkoplan, alltså Kungsgatan mellan Hamngatorna samt Korsgatan. Överenskommelsen trädde i kraft juni 2013 och från och med juli i år sker leveranser av paket till drygt 200 butiker och företag. I oktober 2013 levererades ca 120 kollin per dag från terminalen på Drottninggatan. Stadsleveransen ingår också som en del av Projekt Sendsmart, ett projekt som leds av Lindholmen Science Park och som fått statlig finansiering för att ta fram nya lösningar för klimatsmart godstrafik i stadsmiljö. 2.1 Teoretisk bakgrund Implementering av policyåtgärder och GEF-hypotesen Enligt Steg et al (2012) har policyåtgärder ofta individuella negativa konsekvenser (ex högre kostnader, mer besvär) och kollektiva fördelar (ex bättre miljö). Man kan därför säga att många policyåtgärder kan liknas vid ett socialt dilemma. Ett socialt dilemma kan sägas uppstå i situationer där kollektiva intressen står i konflikt med privata intressen, där man står inför att prioritera antingen kortsiktiga egoistiska intressen eller långsiktiga intressen hos en grupp, organisationen eller samhälle. Ett teoretiskt ramverk som används för att se vilka faktorer som påverkar en individs acceptans av en policyåtgärd är GEF-hypotesen, där G står för greed, E för effiency och F för fairness. GEF-hypotesen konstaterar att i ett socialt dilemma vill människor maximera sin egen vinning (G) men de har också ett intresse av att bevara kollektiva resurser och/eller utnyttja dem på ett så effektivt sätt som möjligt (E) samt att resultaten fördelas rättvist. (F) Människors acceptans av policyåtgärder antas alltså påverkas av individuella konsekvenser, kollektiva konsekvenser och rättviseuppfattning. Vi har i detta projektarbete fokuserat på de delar av hypotsen som vi bedömt har relevans för vår undersökning. Viktigt att poängtera är att hypotesen behandlar individer och inte hela företag, organisationer eller liknande. Men eftersom vi har intervjuat enskilda personer som representerar de företag de arbetar för så har vi trots allt valt att försöka applicera vissa begrepp från hypotesen på vår undersökning. G Individuella konsekvenser Policyåtgärder kan variera i grad av frivillighet. Från tvingande (Push) till frivilliga (Pull). De tvingande åtgärderna syftar till att straffa ett beteende som missgynnar miljön (ex koldioxidskatt, bensinskatt). Dessa åtgärder har ofta större effekt, men är svårare att implementera, alltså att få acceptans för åtgärden. Frivilliga åtaganden (Pull) syftar till att belöna miljövänligt beteende och är mer omtyckta, eftersom de inkräktar 3

5 mindre på individens frihet. De är oftast inte lika effektiva som de tvingande åtgärderna. E Kollektiva konsekvenser GEF-hypotesen antar att miljöåtgärder accepteras lättare när människor tror att kollektiva problem kommer att minska i och med åtgärden, alltså att åtgärderna är effektiva. Därför är det viktigt att åtgärden har klara mål som med stor sannolikhet kommer att uppnås. Ju synligare miljöproblemet är desto högre grad av acceptans av åtgärden, likaså om resultatet av åtgärden upplevs som positivt. Acceptansen av miljöåtgärder är också generellt sätt högre i fall där människor är medvetna om och bryr sig om miljöproblemen. F Rättviseuppfattning I vilken grad en åtgärd är rättvis kan bedömas utifrån olika utgångspunkter. Acceptansen av en miljöåtgärd påverkas bland annat av hur rättvis beslutsprocessen uppfattas, om den har setts som rättvis och transparent före, under och efter genomförandet av åtgärderna. Om beslutsprocessen uppfattats som rättvis resulterar det i en större vilja att följa besluten och i ett större förtroende för beslutsfattarna. Det är viktigt att tillvägagångssättet är detsamma, att kommunikationen är öppen och informativ och att exempelvis myndigheter håller sina löften och följer sina åtaganden. 3. Syfte Det övergripande syftet med detta arbete är att hjälpa projektledningen för Stadsleveransen att få fram synpunkter från de butiker som idag använder tjänsten. Eftersom Stadsleveransen idag är ett pilotprojekt så är tjänsten också kostnadsfri för butikerna, men i framtiden måste dessa transporter finansieras och därför är det av största intresse för Stadsleveransen att få feedback på den utförda tjänsten. Utöver frågor om Stadsleveransen så har vi i intervjuformuläret också tagit med några frågor som rör butikernas eget miljöarbete. 3.1 Frågeställningar För att fånga in syftet har vi delat upp det i tre huvudsakliga frågeställningar. Hur upplever butikerna att Stadsleveransen fungerar idag? Hur ser butikerna på en utökning av Stadsleveransen? Vilka faktorer kan påverka butikernas acceptans av Stadsleveransen? 4. Metod I vår undersökning använde vi något som närmast kan likna en semistandardiserad intervju. Samtliga frågor var på förhand bestämda och frågeföljdsordningen densamma vid alla intervjuer. Flertalet av frågorna var väldigt standardiserade såsom en enkät, medan några frågor var öppna och kunde leda till eventuella följdfrågor (se bilaga 1). Vi lade stor vikt vid att skriva ned eventuella kommentarer och synpunkter som respondenterna sa under intervjutillfället även om de inte alltid var svar på en direkt fråga. 4

6 4.1 Urval och begränsningar Av de drygt 200 butiker som mottagit leveranser från Stadsleveransen så valde vi ut de åtta butiker som varit med från projektets början, åtta butiker som kom med i steg två, vid signering av fullmakt, samt åtta butiker från den sista gruppen som kom med när transportörerna träffade en överenskommelse med Stadsleveransen. Cirka 100 av de 200 butikerna hade endast fått en sändning från Stadsleveransen så dessa ströks från vår urvalslista. Således baseras vår undersökning på 24 intervjuer, utvalda bland drygt 100 butiker som i snitt fått 18 sändningar via Stadsleveransen. De 24 butikerna delades upp mellan oss så att alla intervjuare fick minst två eller max tre butiker från varje kategori. Detta var ett försök att begränsa systematiska feleffekter som kan uppstå eftersom varje intervjuare påverkar varje respondent på olika sätt. Enligt Ejvegård (1996) så bör en intervjuare förbereda sig noggrant inför varje intervju, ha god tid på sig samt förhålla sig neutral och objektiv. Vad gäller förberedelse så processades våra frågor av såväl oss själva, handledare och uppdragsgivare innan intervjuerna genomfördes. När det gäller tiden för det faktiska utförandet av intervjuerna så begränsades det helt av respondenternas tillgänglighet. Vi har intervjuat i första hand butikschefer och i några fall annan i butiken med god uppfattning om gods- och leveransfrågor. Samtliga respondenter jobbade samtidigt som intervjun utfördes varpå den ibland var tvungen att avbrytas och i de allra flesta fall skedde den på stående fot i en offentlig lokal. Förutsättningen för att över huvud taget få till intervjuer var just att de kunde genomföras under kort tid, 10 till max 20 minuter, och att de utfördes på respondentens arbetsplats under arbetstid. 4.2 Metoddiskussion Trots tidigare genomgång av frågorna så märkte vi att i synnerhet fråga 4 skapade förvirring bland respondenterna. De ombads att jämföra Stadsleveransen med tidigare transportörer utifrån en skala 1 till 5. Mer korrekt hade varit att be dem ange om Stadsleveransen upplevdes bättre eller sämre än tidigare transportörer och sedan motivera sitt svar. Skalan gjorde det hela oklart. Några förstudieintervjuer kunde med fördel ha utförts för att fånga upp sådana oklarheter. Ytterligare tolkades fråga 1a något olika av oss intervjuare varpå en av oss krävde en mer ingående förklaring av konceptet Stadsleveransen för att det skulle bli ett ja på frågan, medan två av oss nöjde oss med ja eller nej. Detta kan antas påverka utfallet något i dessa frågor. En annan aspekt som kan ha påverkat utfallet av vår undersökning är att en persons åsikter och synpunkter har fått representera en hel butik. Varje person har egna unika attityder och värderingar som påverkar dess synpunkter. Således kan man anta att resultatet hade kunnat bli något annorlunda om vi hade intervjuat en annan person i butiken. Dock ingick det i uppdraget att prata med butikschef eller annan ansvarig för gods- och leveransfrågor så vi ser inte att upplägget hade kunnat göras annorlunda. 5

7 5. Resultat Samtliga 24 butiker visste att de fick paket levererade av Stadsleveransen och kände till konceptet Stadsleveransen om än med stor kunskapsvariation. Några butiker var välinformerade om Stadsleveransens syfte och varför de själva hade gått med, medan andra upplevde att det helt plötsligt bara dök upp leveranser via Stadsleveransen, leveranser som tidigare hade levererats med annan transportör. Det vanligaste sättet butikerna först hade kommit i kontakt med Stadsleveransen var antingen via Innerstaden eller Stadsleveransens projektledning. Dock svarade 5 av 24 butiker att de inte hade fått någon information alls utan helt plötsligt ringde Stadsleveransen på dörren med sin första sändning. Varför gick Ni med i Stadsleveransen? Vet ej 25% Hade inget val/gick inte med självmant 29% För miljön 13% Minska trafiken på gatan 12% Förbättrad leveranstid 4% Verkade enklare 4% Påverkan av andra 13% Figur 1 På frågan om varför butikerna gick med i Stadsleveransen så var den vanligaste orsaken, 29 %, att man inte ansåg sig ha något val eller att man inte gått med självmant. Här finns både de som inte hade något val för att huvudkontoret eller högre chef tog beslutet, men också de som automatiskt kom med när Stadsleveransen blev underleverantör till de stora transportörerna. Den näst vanligaste orsaken var vet ej varav två butikschefer var så nya att de inte kände till varför butiken anslutit sig. 13 % av butikerna uppgav att de gick med i projektet på grund av miljöaspekten. Samtliga av dessa butiker återfinns bland dem som anslöt sig först. (se figur 1) Respondenterna ombads sedan att betygsätta Stadsleveransen gällande fem faktorer; Pålitlighet (rätt paket på rätt dag), leveranstid (tid på dygnet), flexibilitet (ex. möjlighet till få snabbleverans), bemötande (från chaufförer och kontaktpersonal), service/support (möjligheten att komma i kontakt/få hjälp). Skalan gick från 1, väldigt dålig till 5, väldigt bra, där 3 motsvarade varken bra eller dålig. Högst betyg fick bemötande med 4,7 i medelpoäng. Vid flera tillfällen under våra intervjuer fick vi också extra tilläggskommentarer om att chaufförerna alltid är så trevliga och att det är trevligt med samma personal som levererar för det ger en mer personlig kontakt, till skillnad från de stora transportörerna. På andra plats, med medelvärde 4,1 kom pålitlighet. De flesta butiker var här eniga med ett fåtal undantag. Därefter kom leveranstid, vars betyg halkade ned till 3,3 i medel. Här framförde många butiker att de helst av allt ville ha leverans på förmiddagen, antingen direkt vid öppningsdags eller strax därefter. De beskrev att problem uppstod när leveransen kom mitt under lunchruschen varpå personalen inte hann plocka upp paketen och de blev stående på dumma platser i butiken, alternativt kom de sent på eftermiddagen varpå ingen hann ta hand om dem förrän dagen efter. Mellan öppning och lunch 6

8 är generellt sett butikernas lugnaste tid på dagen varför det beskrevs som den optimala tiden att ta emot och packa upp varor. Flexibilitet och service/support fick båda väldigt låga svarsfrekvenser eftersom merparten av butikerna aldrig hade nyttjat tjänsterna så dessa redovisas inte här. När respondenterna svarade på frågan hur de upplevde att leveranserna med Stadsleveransen fungerade i jämförelse med tidigare leverantörer så hamnade snittbetyget gällande faktorerna pålitlighet, flexibilitet, bemötande och service/support mellan 3,4 till 3,7 där 1 var mycket sämre, 3 ingen skillnad och 5 mycket bättre. Således uppfattas Stadsleveransen som aningen bättre än tidigare leverantörer men med ett undantag, leveranstid, som fick 2,8 i medelbetyg. Argumenten var samma som tidigare, merparten av butikerna ville ha leverans vid öppning eller senast innan lunch. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 Pålitlighet; 4,7 Leveranstid; 3,8 Service/support; 3,3 Rangordna vad som är viktigast för Ert företag Bemötande; 2,7 Flexibilitet; 2,6 Figur 2 2 1,5 1 0,5 0 Respondenterna ombads att rangordna de fem faktorerna utifrån vilken som var mest viktig respektive minst viktig för deras företag. Pålitlighet ansågs vara absolut viktigast följt av leveranstid. Övriga faktorer blev ganska jämt fördelade sinsemellan. (se figur 2) På frågorna som behandlade företagens egna miljöarbeten så svarade 13 av 24 butiker att de hade en miljöpolicy som de följde, 8 hade ingen miljöpolicy och övriga visste inte. Miljöanpassade/miljömärkta varor hade desto fler butiker, 20 av 24. Däremot var det inte en enda butik som använde begreppet klimatneutral transport i sin marknadsföring. Få butiker, endast 5 av 24, ansåg att det var aktuellt att annonsera på Stadsleveransens elfordon dock var priset avgörande. (se figur 3) 7

9 Miljöpolicy 2. Miljömärkta varor 3. Marknadsför klimatneutral transport 4. Annonsera Stadslev. fordon Figur Ja Nej Vet ej Det absolut vanligaste förslaget som framkom på frågan om Stadsleveransen kunde utöka servicen var att de även skulle handha utgående paket och returer. Under intervjuerna var det flera butiker som påpekade ineffektiviteten med att Stadsleveransen levererar paket och att de andra transportörerna hämtar utgående paket och returer. I övrigt framkom förslag som att även leverera förbrukningsvaror, att leverera på mer exakt leveranstid och att återanvända/packa om i de tomma kartonger som blir över när butikerna packat upp sina varor. Ytterligare ett förslag var att Stadsleveransen kunde utöka sin service genom att även köra grovsopor åt butikerna. Det var dock endast 2 butiker som kunde tänka sig att betala för den utökade tjänsten, men än en gång med reservation för priset. 8 butiker sa definitivt nej och övriga visste inte, antingen beroende på att huvudkontoret fattar beslut eller så hade de inte kommit på något förslag till utökad service. Om Stadsleveransen skulle utvidgas till större delen av innerstaden så ansåg merparten av respondenterna att det skulle innebära en förbättring (mycket positivt eller ganska positivt) för såväl deras kunder som för stadsmiljön. Några ansåg att det inte skulle bli någon skillnad men ingen såg det som negativt. Övriga kommentarer som framkom finns redovisade i sin helhet i bilaga 2. 8

10 6. Diskussion Resultatet visade att samtliga butiker kände till Stadsleveransen men graden av information om Stadsleveransen, dess syfte och varför butiken valt att gå med varierade stort. Såväl positiva som negativa synpunkter framkom under intervjuerna. Absolut viktigast för butikerna var pålitlighet (rätt paket på rätt dag) följt av leveranstid (tid på dygnet). Den sistnämnda faktorn visade sig vara den som respondenterna hade flest synpunkter på. Det generella önskemålet var att man ville ha leverans tidigare på dygnet, innan lunch, och gärna på mer specifika tider, inte dyka upp när som helst. Det framkom några konkreta förslag till utökad service från Stadsleveransen, men få var beredda att betala för den utökade servicen och samtliga positivt inställda tillade att priset var avgörande. Dock ansåg merparten av de tillfrågade att en utökning av Stadsleveransen till större delar av innerstaden skulle vara ganska eller mycket positivt för stadsmiljön och kunderna. En nyligen sammanställd undersökning i Transportinköpspanelen, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet (Lammgård et al, 2012), visar att få svenska företag är villiga att betala extra för miljövänliga transporter. 54 % svarade att priset var den absolut viktigaste faktorn, följt av leverans i tid och transporttid från dörr till dörr. Sist, med 8 %, kom miljöeffektivitet (utsläpp av CO2). I ett pressmeddelande om undersökningen (IVL, 2013) skriver man vidare att endast 5 % av de tillfrågade företagen är beredda att betala extra för transporter som har mindre miljöpåverkan. Resultatet av vår undersökning går i linje med det IVL kommit fram till. Även i den lilla skalan har priset och leveranstiden avgörande betydelse även om många av butikerna är positivt inställda till miljöfrågor. Några butiker kan tänka sig att betala för utökad service eller för att annonsera på Stadsleveransens elfordon, men det hänger på priset eller eventuella begränsningar i beslutsrätt för de butiker som ingår i butikskedjor. Vid en genomgång av butikernas webbsidor visade det sig att 8 butiker informerar om sitt miljöarbete och offentliggör sin miljöpolicy på egen webbsida. 3 butiker har en så kallad Code of Conduct där man deklarerar sin hållning till bland annat miljöfrågor, medan övriga 13 butiker inte har någon som helst koppling till miljö på sina webbsidor. Vid våra intervjuer svarar drygt hälften av butikerna att de har en miljöpolicy och majoriteten att de har miljöanpassade/miljömärkta varor i sitt sortiment. Ingen butik använder sig emellertid i sin marknadsföring av att de nyttjar klimatneutrala transporter. I IVL:s undersökning (Lammgård et al, 2012) framkom även att över hälften av de tillfrågade företagen inte beräknade sina transporters miljöpåverkan och en av anledningarna till det var att deras kunder inte efterfrågade detta. Vi tror dock, likt några av butikerna i vår undersökning, att en bättre och tydligare marknadsföring av en tjänst som Stadsleveransen skulle öka intresset från såväl butikernas som kundernas sida. De butiker som gick med i projektet först fick möjlighet att själva välja om de ville gå med i projektet Stadsleveransen. Enligt GEF-hypotesen ökar acceptansen av åtgärder om den är frivillig (pull). Steg två av projektet visade emellertid att detta med frivillig anslutning till projektet inte var en framkomlig väg. Projektet lyckades inte få alla butiker på Korsgatan att gå med, vilket var nödvändigt för att åtgärden skulle få effekt och syftet att förbättra trafiksituationen kunna uppnås. Därför valde Stadsleveransen istället att bli underleverantör till de stora transportörerna, vilket gjorde att de sista butikerna i projektområdet kom med automatiskt (push). 9

11 Vidare säger GEF-hypotesen att acceptansen av miljöåtgärder ökar om de uppfattas som effektiva. Vissa butiker i vår undersökning uppfattade Stadsleveransens arbete som en effektivisering. De lyfte fram det positiva med att Stadsleveransen samlar ihop paketleveranser från många olika transportörer och levererar dem till butiken en gång per dag. I andra butiker upplevdes Stadsleveransens arbete som ineffektivt och delvis som en försämring eftersom Stadsleveransen inte tar emot avgående paket, vilket deras ordinarie transportörer gjorde. Det upplevs att syftet med att få en bättre trafikmiljö i innerstaden motverkas eftersom det ändå måste komma en bil för att hämta avgående paket och returer. Här föreslår vi att Stadsleveransen utvecklar sina tjänster till att även ta emot avgående paket och returer. Acceptansen för åtgärder ökar ju synligare problemen är och ju tydligare resultat som kan visas. I vår undersökning har det inte framkommit att några butiker själva märkt någon förbättring av trafiksituationen. Några av de butiksanställda på Vallgatan upplever fortfarande problem med stora lastbilar som blockerar skyltfönster och ingångar till butikerna. Enligt projektledningen ska mätningar av den faktiska trafiksituationen genomföras i december 2013 så butikerna har ännu inte fått någon återkoppling huruvida den tunga lastbilstrafiken har minskat eller ej. Det är alltså viktigt att redovisa resultatet av trafikundersökningen när den är klar, i syfte att öka acceptansen av projektet. Risken är annars minskad acceptans av projektet eftersom den förväntade positiva effekten uteblivit. Acceptansen av miljöåtgärder påverkas också av hur rättvis beslutsprocessen uppfattas samt hur involverade de berörda instanserna varit i såväl beslutsprocess som upplägg. I vårt fall har informationen till butikerna och möjligheterna att själva välja att vara med i projektet eller ej, sett olika ut i de olika grupperna beroende på när de kom med. Tyvärr insåg vi först efter att intervjuerna var gjorda att det hade varit värdefullt att ta reda på mer om hur mycket butikerna kände till om Stadsleveransen. Detta för att fånga upp eventuella skillnader i hur de olika grupperna som ingår i Stadsleveransen hade informerats. Vid en jämförelse av resultatet mellan de olika grupperna så såg vi att fler i gruppen som gick med i januari, än i de två andra grupperna, lyfter fram miljöaspekten som ett mervärde med Stadsleveransen. En anledning till detta tror vi kan vara att de gick med frivilligt och kanske redan då drevs av att bidra till en bättre miljö eller att de fick mer omfattande information kring syftet med Stadsleveransen. Även i de fall intresset för miljöförbättrande åtgärder är stort, så är det de individuella konsekvenserna för butiken som väger tyngst. Det är därför mycket viktigt att det som butikerna upplever som problem fångas upp och tas om hand. Om det finns en huvudleverantör som tar ansvaret för hela kedjan, skulle detta underlätta för butikerna vid exempelvis spårning av försenade eller uteblivna paket. Några butiker upplevde att Stadsleveransen utgör ytterligare ett mellanled som innebär merarbete. Ett ytterligare problem som togs upp är att Posten skickar sms till kunden redan när webbordrar levererats till Stadsleveransen, istället för att kunden får sms när paketet har nått butiken. Eftersom paketen kommer en dag senare till butiken, händer det att kunden kommer för att hämta sitt paket innan det har hunnit levereras av Stadsleveransen. Ett annat område där butikerna upplever att det är en försämring med Stadsleveransen, är att personalen som kommer med paketen inte upplevs ha tillräcklig kunskap att hantera skadat gods 10

12 vilket skapar merarbete för butikspersonalen. Ovan beskrivna situationer kan få Stadsleveransens personal att uppfattas som inkompetenta och även leda till sämre förtroende för Stadsleveransen som helhet. När det gäller den tid på dagen som paketen levereras så har det i intervjuerna angivits som den viktigaste faktorn, näst efter pålitlighet. En majoritet av de tillfrågade butikerna vill ha paketen levererade vid öppningsdags, alltså från klockan 10:00/11:00 fram till lunch. Det kan verka omöjligt att få alla nöjda, men genom att ta reda på inom vilket tidsspann respektive butik helst skulle vilja ha sina leveranser och att anpassa körrutten så mycket det går, tror vi att de butiker där leveranstiden är av stor betydelse skulle bli mer nöjda. För cirka en tredjedel av de tillfrågade butikerna är leveranstiden på dagen dock inte av stor betydelse. 7. Konklusion För att det ska bli en påtaglig minskning av tunga fordon som butikernas medarbetare och människor som rör sig i staden kan uppfatta, krävs att en större andel av godsleveranserna än idag sköts av Stadsleveransen samt att de även hanterar utgående paket och returer. Vi tror också att det krävs en utökning av zonerna där tung godstrafik begränsas och att större terminaler för mottagning av gods förläggs i stadens utkanter. Vi tror att det är de stora godstransportörerna som framförallt skulle kunna vara med och finansiera Stadsleveransen. Anledningen är att de sparar tid och bränsle genom att slippa köra med stora lastbilar på innerstadens trånga och trafikreglerade gator. Utökad service till butikerna och alternativa arbetsuppgifter för Stadsleveransen skulle ytterligare kunna bidra till finansieringen. Det är viktigt att berörda butiker får konkret information om miljösituationen i innerstaden och regelbunden återkoppling om de framsteg som görs. Det är även positivt om allmänheten får ta del av denna information. För att gå vidare och utöka Stadsleveransen tror vi att kommunikationen med butikerna är en mycket viktig faktor. Likaså är det viktigt att Stadsleveransen kommer tillrätta med de problemområden som har identifierats såsom rutiner för skadat gods, spårning av paket, för tidiga sms-aviseringar vid webbordrar och leveranstiden på dygnet. 11

13 Referenser Tryckta källor: Ejvegård, Rolf, 1996, Vetenskaplig metod, Lund, Studentlitteratur Miljöförvalatningen Göteborgs Stad, Miljörapport en beskrivning av miljötillståndet i Göteborg, Göteborg Steg, Linda., Van Den Berg, Agnes E., De Groot, Judit I. M., Environmental Psychology - an introduction, Wiley-Bl ackwell Internetkällor: (Hämtad ) Få företag betalar extra för miljövänliga transporter (Hämtad ) Lammgård, Catrin., Andersson, Dan., Styhre, Linda., Purchasing of transport services - a servey among major swedish shippers, Paper nr d2751c85.html(hämtad ) Pilotoprojekt ska ge färre tunga transporter i city. porter_i_city (Hämtad ) Muntliga källor: Rendahl, Anna., Actea Consulting AB (Samtal genomfört ) 12

14 Bilaga 1 - Stadsleveransen intervjuformulär Företaget gick med 2013: Januari Mars Juni 1a. Känner ni till (konceptet) Stadsleveransen? Ja Nej 1b. Känner ni till att det är Stadsleveransen som kör ut paket till er? Ja Nej 1c. Hur fick ni först höra talas om Stadsleveransen? Innerstadens nyhetsbrev Annan tidning(papper eller webb) Mejlkontakt Telefonkontakt Personligt besök Annat sätt 2. Varför gick ni med i Stadsleveransen? (öppen fråga) 3. Vilket betyg (1-5 där 1 är väldigt dåligt och 5 är väldigt bra, 3 är varken bra eller dåligt) skulle ni sätta på Stadsleveransen gällande nedan fem faktorer? Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) Leveranstid (tid på dygnet) Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) Service/support (ex. lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 13

15 4. Hur upplever ni (1-5 där 1 är mycket sämre, 2 lite sämre, 3 ingen skillnad, 4 lite bättre, 5 mycket bättre) att era leveranser fungerar med Stadsleveransen jämfört med tidigare gällande nedan fem faktorer? Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) Leveranstid (tid på dygnet) Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) Service/support (lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 5. Rangordna hur viktiga de fem faktorerna är för ert företag (1-5, där 1 är minst viktigt och 5 är viktigast) Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) Leveranstid (tid på dygnet) Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) Service/support (lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 6. Har ert företag en dokumenterad miljöpolicy? Ja Nej Vet ej 7. Har ni några miljömärkta/miljöanpassade varor i ert sortiment? Ja Nej Vet ej 8. Använder ni i er marknadsföring att ni har klimatneutrala godsleveranser genom Stadsleveransen? Ja Nej Vet ej 14

16 9. Skulle det vara intressant för ert företag att annonsera på Stadsleveransens elfordon? Ja Nej Vet ej 10a. På vilket sätt skulle Stadsleveransen kunna utöka servicen till er? (Öppen fråga) 10b. Skulle ni kunna tänka er att betala för den utökade servicen? Ja Nej Vet ej 11. Om Stadsleveransen skulle utökas till en större del av centrala innerstaden: 11a. Hur tror du att det skulle uppfattas av era kunder? Mycket negativt Ganska negativt Ingen påverkan Ganska positivt Mycket positivt 11b. Hur tror du att det skulle påverka stadsmiljön? Mycket negativt Ganska negativt Ingen påverkan Ganska positivt Mycket positivt Övriga kommentarer 15

17 Bilaga 2 -Stadsleveransen sammanställning av svar från intervjufrågor Företaget gick med 2013: Januari 8 Mars 8 Juni 8 Svarsfrekvens 100 % 1a. Känner ni till (konceptet) Stadsleveransen? Ja 24 Nej Svarsfrekvens 100 % Samtliga butiker kände till Stadsleveransen men graden av kunskap om dess verksamhet och syfte varierade stort. 1b. Känner ni till att det är Stadsleveransen som kör ut paket till er? Ja 23 Nej 1 Svarsfrekvens 100 % 1c. Hur fick ni först höra talas om Stadsleveransen? Innerstadens nyhetsbrev 4 Annan tidning(papper eller webb) Mejlkontakt 4 Telefonkontakt 6 Personligt besök Annat sätt 10 En respondent angav både Innerstadens nyhetsbrev och Annat sätt för hen visste inte på vilket sätt man först hade blivit kontaktad, därav svarsfrekvens 104 % Annat sätt var: Innerstadens morgonmöte Tillfrågad av projekt Stadsleveransen Möte med Innerstaden Stadsleveransen dök bara upp/ringde på dörren vid första leverans 5 butiker Tidigare chefen informerade (nuvarande butikschef hade endast jobbat några månader) 2 butiker 16

18 2. Varför gick ni med i Stadsleveransen? (öppen fråga) För att minska trafiken på gatan (Vallgatan) 3 butiker (stora lastbilar parkerar utanför skyltfönstren) För att det är svårt med leveranser till affären eftersom den öppnar kl 11:00 (och lastbilstrafik är förbjuden efter 10:00) Främjar miljön. Blir inte heller så mycket spring i butiken av olika leverantörer av paket. Positivt och miljövänligt Miljötänket Lät enklare Efter ytterligare förklaring och påverkan av Trafikkontoret Innerstadens påverkan Beslutet fattades av huvudkontoret (den enskilda butiken bestämmer inte själv) Hade inte något val (måste vara med för att fortsatt få paket) 4 butiker Vi gick inte med självmant (Stadsleveransen blev underleverantör till ordinarie transportör) 3 butiker Vet ej 6 butiker varav två med nya butikschefer som inte kände till tidigare beslut Svarsfrekvens 100 % För fråga 3 till 5 redovisas snittbetyg och svarsfrekvens 3. Vilket betyg (1-5 där 1 är väldigt dåligt och 5 är väldigt bra, 3 är varken bra eller dåligt) skulle ni sätta på Stadsleveransen gällande nedan fem faktorer? Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) 4,1 s.f 87,5 % Leveranstid (tid på dygnet) 3,3 s.f 95,8 % Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) 3,9 s.f 29,2 % Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) 4,7 s.f 95,8 % Service/support (ex. lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 3,8 s.f 37,5 % 4. Hur upplever ni (1-5 där 1 är mycket sämre, 2 lite sämre, 3 ingen skillnad, 4 lite bättre, 5 mycket bättre) att era leveranser fungerar med Stadsleveransen jämfört med tidigare gällande nedan fem faktorer? Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) 3,4 s.f 79,2 % Leveranstid (tid på dygnet) 2,8 s.f 79,2 % Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) 3,6 s.f 54,2 % Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) 3,7 s.f 83,3 % 17

19 Service/support (lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 3,6 s.f 45,8 % 5. Rangordna hur viktiga de fem faktorerna är för ert företag (1-5, där 1 är minst viktigt och 5 är viktigast) Pålitlighet (rätt paket levereras rätt dag) 4,7 s.f 100 % Leveranstid (tid på dygnet) 3,8 s.f 100 % Flexibilitet (ex. möjlighet att få snabblevererat om behovet uppstår) 2,6 s.f 95,8 % Bemötande (från personal som levererar paket och telefon/mejlkontakt med Stadsleveransen) 2,7 s.f 100 % Service/support (lätt att få kontakt och hjälp när det behövs) 3,3 s.f 91,7 % 6. Har ert företag en dokumenterad miljöpolicy? Ja 13 Nej 8 Vet ej 3 Svarsfrekvens 100 % 7. Har ni några miljömärkta/miljöanpassade varor i ert sortiment? Ja 20 Nej 4 Vet ej Svarsfrekvens 100 % 8. Använder ni i er marknadsföring att ni har klimatneutrala godsleveranser genom Stadsleveransen? Ja Nej 23 Vet ej 1 9. Skulle det vara intressant för ert företag att annonsera på Stadsleveransens elfordon? Ja 5 (dock är priset en avgörande fråga för samtliga butiker) Nej 13 Vet ej 6 (en butik säger att det beror på priset och fyra butiker att huvudkontoret avgör) Svarsfrekvens 100 % 10a. På vilket sätt skulle Stadsleveransen kunna utöka servicen till er? (Öppen fråga) Även hämta paket såsom utgående paket och returer 8 butiker Hjälpa till med leverans av förbrukningsvaror (ex plastpåsar) Använda kartonger i retur/packa om i tomma kartonger Hämta grovsopor (ex möbler) Ta hand om fler småleveranser 18

20 Mer exakt leveranstid, idag kan de komma vilken tid som helst på dagen Att leverera rätt paket till rätt mottagare Övriga butiker inga förslag Svarsfrekvens 100 % 10b. Skulle ni kunna tänka er att betala för den utökade servicen? Ja 2 (med reservation för priset, priset avgör) Nej 9 Vet ej 13 (varav 3 butiker anger att huvudkontoret avgör) Svarsfrekvens 100 % 11. Om Stadsleveransen skulle utökas till en större del av centrala innerstaden: 11a. Hur tror du att det skulle uppfattas av era kunder? Mycket negativt Ganska negativt Ingen påverkan 7 Ganska positivt 7 Mycket positivt 10 Svarsfrekvens 100 % 11b. Hur tror du att det skulle påverka stadsmiljön? Mycket negativt Ganska negativt Ingen påverkan 2 Ganska positivt 8 Mycket positivt 13 Svarsfrekvens 95,8 % Övriga kommentarer Trodde de stora lastbilarna skulle minska i antal mycket mer än de gjort. Kunderna klagar på lastbilar på gatan. De stora transportörernas stora lastbilar avlöser varandra. Täcker bägge stora skyltfönstren. Har tagit bilder på detta. Stadsleveransen fungerar bra. Det gör Posten också. Båda levererar andra tider än före klockan 10 och det är helt avgörande för oss. Nöjda. Leveranserna av paket koncentrerade till en gång per dag vilket är positivt. Hoppas Stadsleveransen kommer att fortsätta. Det får inte bli krångligt. Har inte blivit det hittills. Av miljöskäl mycket positivt inställda till Stadsleveransen, men Stadsleveransen är ett ytterligare ett mellanled vilket märks när det gäller skador på paket som levereras. T. ex vem skall skadan rapporteras till? Till Stadsleveransen eller till huvudtransportören? Butiken har en erfarenhet av att ett paket inte levererades på rätt dag; Butiken ringde då upp och leverans skedde omedelbart. Stadsleveransen bad om ursäkt. Svårt att spåra leverans. Leverantören säger att de har skickat paketet, Posten (som är vår huvudtransportör) har registrerat paketet, men var är det? Stadsleveransen en mellanhand till mellan leverantör och butik. 19

21 Fellevererat paket alternativt skadat paket sker minst en gång per vecka. Affären får leveranser som skall till annan butik. Skadade leveranser tas inte på allvar av personalen på Stadsleveransen. Svårt att få dem att anmäla detta. De säger hoppsan. Märks att de inte är proffs. Men det varierar mellan de anställda. Somliga bra. Hoppas det (Stadsleveransen) fortsätter! Skulle vilja tidigarelägga leveranserna till förmiddagen, särskilt på fredagar. Om varorna kommer på fredag eftermiddag så har vi ingen tid att packa upp dem före måndag. Stadsleveransen skulle kunna hämta paket när de ändå levererar paket. Skulle bli ett bättre flöde. Och samma person som lämnar och hämtar. Svårt för extrapersonal att förstå systemet med olika leverantörer. De (Stadsleveransen) är trevliga, men inte lika proffsiga som tex DHL:s personal. De förstår inte vikten av att personalen i affären måste kontrollräkna antalet kollin som de tar emot. Annars går det inte att reklamera. DHL hämtar paket, Stadsleveransen levererar paket, det blir dubbel leverans. Ca tre gånger i veckan hämtar DHL paket hos oss. Stadsleveransen kommer med paket varje dag. Problemet är att det är för många transportörer generellt. DHL, Schenker, UPS, Posten m fl. Alla kommer med sin egen lastbil, och alla har olika lastbilar för olika varor, t ex hängande konfektion har en egen sorts lastbil. Vi märker ingen större skillnad i trafikmiljön. Under dagtid får ingen lastbil parkera på Västra Hamngatan så bilarna kör in på Vallgatan. För att en förbättring skulle märkas i trafikmiljön i stort i innerstan så skulle transporterna behöva se helt annorlunda ut; inte så många aktörer (transportörer) och kanske ett centralt omlastningslager utanför stan. Vi är positiva till Stadsleveransen men omfattningen är för liten för att göra skillnad. Skulle behöva skalas upp. Paket blir en dag försenade på grund av omlastning Det var smidigare med DHL som även tog med paket och de kunde hantera trasigt gods Det är krångligare att söka sina paket nu, nu måste man t ex söka både hos Posten och Stadsleveransen Vi vill ha leverans tidigare på dygnet, vill ha leverans vid öppning (10:00). Stadsleveransen är mycket positiv för miljö och trivsel. Bättre framkomlighet. Inga stora lastbilar som kör sönder skyltar. Trevligt fordon. Positivt att ni (intervjuarna) ställer frågor. Väcker tankar om vad som kan förbättras och ändras. Önskar att Stadsleveransen tydliggör via t ex information och reklam om att de finns och varför (syftet). Det skulle vara positivt både för personalen och kunderna. 20

22 Fula lilla bilen. Det (Stadsleveransen) är generellt positivt med tanke på miljöaspekten. Många kunder är medvetna idag och efterfrågar miljövänliga produkter. Är mycket nöjd med Stadsleveransen. Strul med våra webbordrar. När Posten lämnar paketet till Stadsleveransen så går ett automatiskt meddelande ut till kund så då hinner kunden hit innan paketet. Känns också konstigt att endast webbordrarna ska gå via Stadsleveransen när allt annat fortfarande kommer med de andra leverantörerna. Ingen vet vem som har tagit beslutet (att gå med i Stadsleveransen). Som sagt, vore bra med info om varför man gör det. Hade varit bra med marknadsföring av Stadsleveransen så att kunderna vet varför också. Framförallt positivt ur estetisk synvinkel, de stora lastbilarna skymmer hela butiken. 21