Att lyfta blicken. En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats. Anna Lund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lyfta blicken. En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats. Anna Lund"

Transkript

1 Att lyfta blicken En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats Anna Lund

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 METOD... 4 RESULTAT... 5 FÖRETAGARNAS SITUATION...5 Utlandskontakter... 5 Kontakten med högskolan... 6 Vilket stöd får företagarna med kontakter?... 7 PROJEKTET NORDANSTIG VÄRLDENS PLATS OCH FÖRETAGARNA... 7 Företagarnas kunskap om och engagemang i projektet... 7 Företagarnas inställning till projektet... 8 Vad behöver företagarna hjälp med?... 9 Vilka metoder är mest eftertraktade? SLUTKOMMENTARER

3 Inledning Projektet Nordanstig världens plats är ett projekt som pågår under 2004 och 2005 i Nordanstigs kommun. Det är ett projekt som vänder sig till företagare i kommunen. Projektets syfte är att öka företagarnas medvetenhet om och intresse för två olika områden. Det ena området är högskolor och universitet 1 och för företagen relevant forskning. Det andra området är den utomnordiska marknaden och utlandslanseringar av företagen. Tidigare projekt i regionen har visat att företagarna har relativt litet fokus på utlandslansering och kontakter med högskolor och universitet. Inom ramen för detta projekt sätts allt fokus på dessa områden i ett försök att ändra företagarnas attityder. Stöd ges till företagarna för att de ska kunna söka sig utomlands eller ta hjälp av högskolors kompetens. Uppdraget att utvärdera projektet när det har pågått under drygt halva projekttiden har gått till Åkroken. Utvärderingen fokuserar företagarnas upplevelser och behov. Syftet är för det första att undersöka vilka behov företagarna anser sig ha av stöd i etablerandet av kontakter med utländska partners samt högskolan. För det andra är syftet att undersöka hur företagarna uppfattar det stöd som Nordanstig världens plats har erbjudit och vilken typ av stöd företagarna vill ha. Resultaten av undersökningen presenteras i denna rapport. Efter en inledande metoddiskussion presenteras resultatet. Först presenteras företagarnas inställning till sin nuvarande situation. Frågor som besvaras här är bland annat hur mycket kontakt de har med utländska partners och högskolan och hur dessa kontakter ser ut, vad de upplever som svårt i dessa kontakter och vilket utomstående stöd de får. Efter det behandlas de kontakter företagarna har haft med projektet och mer allmänt vilken typ av stöd de önskar. Här besvaras bland annat frågor om företagarnas inställning till projektet, hur väl de känner till projektet samt vilka metoder de efterfrågar när det gäller att få stöd i dessa frågor. Rapporten avslutas med en diskussion och analys av det som har framkommit. 1 Kontakter med forskning innefattar både högskolor och universitet. Av läsbarhetsskäl, och på grund av att det i närområdet endast har funnits högskolor, kommer det i resten av rapporten enbart att talas om högskolor. 3

4 Metod Den information som ligger till grund för rapporten har insamlats med hjälp av telefonintervjuer med företagare i Nordanstigs kommun. Inför intervjuerna delades företagen in i tre grupper. I den första gruppen finns de företag som projektet har fokuserat, de så kallade Pilotföretagen. De har haft ett nära samarbete med projektet och fått mycket stöd. I den andra gruppen finns företag som projektmedarbetare har besökt. Även dessa har i vissa fall fått stöd, och det kan förväntas att medvetenheten om projektet är relativt god hos dessa. I den sista gruppen finns övriga företag. Fem intervjuer i varje grupp planerades. På grund av praktiska orsaker genomfördes tolv av dessa, uppdelat mellan grupperna på så sätt att det gjordes fem intervjuer med företagare i den första gruppen, fyra intervjuer med företagare i den andra gruppen och tre intervjuer med företagare i den tredje gruppen. Vid granskning av den information som framkommit i dessa tolv intervjuer drogs slutsatsen att eventuell ytterligare information inte kunde bidra tillräckligt mycket till rapporten för att rättfärdiga fortsatt arbete med att få fram information. Att genomföra telefonintervjuer kan ses som en mycket ytlig metod där det är svårt att få fram relevanta fakta. Det är dock en metod som lämpar sig för den här sortens undersökning. Det som ska studeras är endast företagarnas upplevelser och åsikter. Detta är något som utan större problem låter sig fångas i en enklare intervjusituation, som till exempel telefonintervjuer. Frågorna är inte av sådan känslig art att en djupintervju öga mot öga är nödvändig. Det finns också flera praktiska fördelar med telefonintervjuer. Den mest uppenbara är att fler intervjuer kan klaras av med samma resurser, vilket ger möjlighet att samla in relativt mycket information även i en mindre undersökning som denna. En annan faktor som blir en stor fördel i denna studie är att det är lättare att engagera intervjupersonerna ju kortare tid och mindre ansträngning som krävs av dem. Speciellt när intervjupersonerna är väldigt upptagna och stressade är det lättare att få till stånd en intervju per telefon än en intervju som kräver att intervjupersonen tar emot en främling på företaget, hittar ett passande rum för intervjun, och på andra sätt beter sig som en värd. Förmodligen mycket beroende på intervjuernas form har det inte varit något problem att få företagarna att ställa upp på intervjuerna, inte ens i de fall där det är uppenbart att företagaren har mycket att göra. Detta är en klar fördel i dessa sammanhang, då det gör att de som slumpvis valdes ut är de som blir intervjuade. Det är annars lätt att bara de som har en lätt arbetsbörda för tillfället ställer upp, och då förloras information från den relativt stora gruppen av stressade företagare. Eftersom antalet företagare i varje grupp är såpass litet presenteras resultatet inte separerat mellan grupperna. Om det finns några intressanta skillnader presenteras dessa. Deltagarna har utlovats anonymitet och därför presenteras resultatet på ett sätt som gör det omöjligt att spåra åsikter till individuella företagare. 4

5 Resultat Företagarnas situation De företag som ingår i undersökningen är med få undantag fåmansföretag. De flesta har bara någon eller några anställda. Att företagen inte har så många anställda har stor betydelse för företagarnas behov av stöd i de frågor som Nordanstig världens plats arbetar med. Ett litet företag har av förklarliga skäl ingen egen avdelning för dessa frågor. Oftast är det någon på företaget som sköter det mesta som inte har med produktionen att göra. I detta ingår marknadsföring, utlandslansering, utveckling av idéer och kontakter med olika partners, till exempel inom högskolevärlden. Av dessa saker är det bara de nödvändiga som hinns med i många företag. Speciellt i de företag som består av endast en eller ett par personer kan det vara svårt att hinna med någonting annat än den löpande produktionen. Vissa företagare uppger också att de saknar kompetens för till exempel marknadsföring. Behovet av stöd skiftar alltså mellan företagen, mycket beroende på vilken typ av verksamhet företaget är inritat mot, vilken fas företagen är i och vilka individer som arbetar vid företaget. Utlandskontakter Det finns inga rena exportföretag i undersökningen, men i övrigt är kontakterna med utlandet mycket varierande. Det finns några företag som varken har leverantörer eller kunder i utlandet, och något företag som bara har kontakter i Norden, men flera företag antingen säljer eller importerar från utlandet. Kontakter med ett fåtal länder är vanligare än att företagaren har kontakt med parter i många länder, även om det också förekommer. Ofta utgör utländska partners eller kunder en mindre del av företagets totala kontaktnät. Det vara förhållandevis komplicerat att hitta bra utländska partners, vilket gör att mycket kraft läggs ner på en eller högst ett par åt gången. Något företag producerar också produkter som kräver att patent finns för de länder där man vill etablera sig. Det kan då vara mycket kostsamt att ha patent i många länder samtidigt. När det gäller att få kontakt med kunder är det vanligt att företagen blir uppsökta av kunder istället för att själv aktivt marknadsföra sig. Detta gäller speciellt för de som tillverkar en vara eller tjänst som är relativt unik. De som behöver produkten eller tjänsten måste kanske vända sig till just detta företag för att få det de vill ha, eller har ett begränsat antal företag att välja på. I dessa företag förekommer väldigt lite strukturerat kontaktsökande, speciellt på den utländska marknaden. Flera företagare talar också om devisen det är lättare att behålla en gammal kund än att hitta en ny. Med det menas att det är viktigt att vårda de kontakter man har, för att de ska vara nöjda. I ett företag med begränsade resurser kan vårdandet av befintliga kunder vara det enda som det finns tid till vid sidan av produktionen av varan/tjänsten. Behovet av att utvidga kundkretsen ses då inte som stort. På den utländska marknaden kan det vara svårare att hålla en tät kontakt med kunden och det kan göra att det kostar mer än det smakar att etablera sig 5

6 internationellt. Det finns dock även de som anser att trots att de klarar sig ganska bra på muntill-munmetoden när det gäller marknadsföring skulle de uppskatta ett bredare kundnät. Ibland kan utlandsetablering också vara det enda alternativet om verksamheten ska växa, då den inhemska marknaden kan vara mättad på den produkt eller tjänst som företaget producerar. De flesta företagare som redan har en större eller mindre del av till exempel försäljning med utländska partners verkar inte tycka att arbetet mot utlandet utgör ett problem. De säger ofta att de inte har brytt sig om att fundera så mycket kring till exempel vad som är accepterat beteende i de kulturer de säljer mot, eller om deras engelska är tillräckligt bra, utan de har bara kört på. Det är egentligen bara småsaker som skiljer en svensk kund från en utländsk, verkar de flesta företagarna tycka. Det finns dock vissa saker som kan upplevas som hinder vid utlandskontakter. För det första kan det vara svårt att hitta sina kunder då företagaren sällan har samma kontaktnät utomlands som i Sverige. För det andra finns det större risker inbyggt vid export än vid försäljning i Sverige. Något så enkelt som reklamationer kan bli väldigt dyrt. För det tredje är flera företagare frustrerade över att etablerandet av kontakter tar lång tid. Det är påfrestande att vänta på svar under lång tid utan att veta vad som pågår med ärendet och utan att veta hur lång tid det är skäligt att vänta innan det är dags att förnya kontakten eller ge upp försöket. Kontakten med högskolan Det kan sägas att de företag som intervjuats har relativt täta kontakter med utländska partners. Kontakterna med högskolan är inte alls lika omfattande. Enstaka företag har haft flertalet examensarbeten utförda inom ramen för företagets verksamhet och i något fall förekommer det också samarbete med forskare på högskolan kring utvecklingen av någon produkt. Utöver detta har många företagare mycket liten kontakt med högskolan. Det finns dock idéer bland många om att ta hjälp av högskolan antingen för produktutveckling eller för marknadsföring. Examensarbeten verkar vara det medel som de flesta ser för att få ett utbyte med högskolan. De företagare som har en viss kontakt med högskolan har det genom att examensarbeten antingen har genomförts inom företaget tidigare, pågår för tillfället eller planeras att genomföras. Kontaktytorna med högskolan är inte många. Någon företagare har en personlig kontakt med någon på högskolan, men det verkar inte vara något som företagarna överlag söker. Det är mer en slump om de får kontakt med någon. Även flera av examensarbetena har tillkommit genom att studenter på eget initiativ har tagit kontakt med företagen. Vissa företagare har lagt ut sina idéer på en databas för examensarbeten men någon större ansträngning än så finns det sällan utrymme för i företagarnas vardag. Tilltron till att högskolor skulle kunna tillföra företagen något av betydelse är inte så stor. Den allmänna åsikten verkar vara att det är svårt att få högskolan intresserad av den typ av utveckling som företagarna är i behov av. Som exempel kan det sägas att någon uppger att arbetet på högskolan ofta går långsamt och inte passar in i företagens tidscykler. De flesta tycker också att de produkter de arbetar med är tillräckligt utvecklade och inte kräver mer utveckling från högskolan. Några ser högskolan som en resurs när det gäller marknadsföring men de flesta har inte tänkt i de banorna. 6

7 Vilket stöd får företagarna med kontakter? Många företagare sköter sina utlandskontakter själva. Det stöd de har består i översättningshjälp som de antingen köper in eller får från någon i sitt kontaktnät. Någon är medlem i en branschorganisation som ger viss hjälp med att hitta kontakter. Det kan alltså sägas att utomstående stöd i kontakten med utlandet är relativt ovanligt och om det förekommer rör det sig inte om speciellt mycket stöd. Många företagare, speciellt i grupperna med besökta företag och pilotföretag, uppger att de har fått hjälp av en medarbetare i Nordanstig världens plats att upprätta kontakter i utlandet. Den hjälpen har ofta bestått i att formulera eller översätta brev och andra dokument till engelska. De flesta har även fått ett allmänt stöd som handlar om till exempel att hitta rätt vägar till nya kunder i utlandet eller att helt enkelt våga ta steget och ha någon att bolla sina idéer med. När det gäller kontakterna med högskolan får ytterst få företagare stöd från någon annan än en medarbetar i projektet. De som har fått stöd från henne säger sig oftast ha fått hjälp med att lägga upp idéer angående examensarbeten i en databas för examensarbeten. Några har genom detta fått kontakt med intresserade studenter men många väntar fortfarande på resultat. Någon mer aktiv uppsökande verksamhet där aktörer vid högskolan kontaktas verkar inte förekomma. Projektet Nordanstig världens plats och företagarna Företagarnas kunskap om och engagemang i projektet Kunskapen om projektet är anmärkningsvärt låg hos många av företagarna. Nästan alla anser sig känna till projektet, även om många har svårt att skilja det från Nordanstigs Utvecklings övriga arbete. De har ofta haft någon typ av kontakt med de personer som arbetar eller har arbetat inom Nordanstigs Utveckling. Några har läst den information som kommit ut om projektet och några har deltagit i seminarier som projektet anordnat men många har inte haft någon sådan kontakt med projektet. Något som kan ses som ett bevis på att företagarna inte är så engagerade i projektet är att flera företagare i den grupp som har fått besök från projektet inte nämner att de har haft den typen av kontakt. Vissa verkar inte minnas det överhuvudtaget. Det är intressant att fundera över om det beror på att de inte kan urskilja projektet från övrig verksamhet inom Nordanstigs Utveckling eller om orsaken är någon annan. De flesta känner till och har haft kontakt med någon av medarbetarna vid Nordanstigs Utveckling och det finns en tendens till sammanblandning. Något klart svar på frågan kan inte ges. Många säger att de varit dåliga på att ta reda på information om projektet och tar på sig själva skulden för att de inte vet så mycket om projektet. Orsakerna som anges för detta är ofta att det är ont om tid och att de därför inte har haft möjlighet att sätta sig in i projektet. Vissa kan minnas att de har fått ta del av till exempel utskick av information och inbjudningar till seminarier från projektet, men de kan inte minnas vad det handlade om. Vissa uppger också att projektet inte har känts intressant eller relevant för deras del. I dessa fall handlar det ofta om att företagaren inte har så många utlandskontakter, eller är nöjd med de kontakter som 7

8 finns. Den del som handlar om kontakter med högskolan verkar vara minst intressant för de flesta företagare. Något som också kan påverka företagarnas engagemang i projektet är en allmän projekttrötthet som verkar finnas hos många företagare. Flera säger att det har varit så många projekt tidigare, och att det inte är möjligt att engagera sig i alla. Någon tycker att det har varit svårt att se resultat med de projekt som har varit, och med projektet som arbetsform överlag. En sådan åsikt förklarar mycket av oviljan att engagera sig i projektet. Flera tycker också att projekt kostar mycket i tid och kraft. Speciellt i fåmansföretag kan det vara avgörande för möjligheten att delta i projektet om det går att undvara tid och kraft från den dagliga verksamheten. Företagarnas inställning till projektet Den kontakt som företagarna har haft med projektet får ett gott betyg. Särskilt de personliga kontakterna ses som mycket positiva. En projektmedarbetare får mycket beröm för sin positiva inställning och förmåga att driva igenom olika saker. Personkemin uppges ha fungerat med de flesta företagarna. Många talar om hur viktigt det är att projektarbetarna förstår den verklighet som företagarna lever i. Många anser att det är en fördel med projektet att de som arbetar med projektet är personer med sådan kunskap. Den motsatta åsikten finns dock också, några anser att det inte från projektets sida funnits tillräcklig kunskap om företagarnas situation. Den viktigaste egenskapen för projektledarna verkar enligt företagarna vara att man genomför det man har lovat och att det inte tar så lång tid. Vissa av de som haft kontakt med projektet i ett tidigt skede upplever det som att arbetet fastnade efter ett tag, och att de inte fick tillräcklig respons från projektet. Vissa tycker också att projektarbetarna borde följa upp det arbete som gjorts bättre. Det kan hänga samman med att många företagare inte har tid och ork att själva ta kontakt, utan att det är mer sannolikt att det blir gjort om det är projektarbetarna som tar kontakt. Då det också finns många som är nöjda med den kontakt som de har haft med projektet är det troligt att det handlar mycket om personkemi och andra variabler när det gäller hur man uppfattar kontakten. Då så få av de intervjuade deltagit i projektets seminarier är det svårt att få någon samlad bild av hur dessa uppfattas. Någon tycker att de inte har varit så givande, och att ämnena inte passade företaget. Någon annan tycker att åtminstone vissa har varit intressanta och gett mycket. Det handlar förmodligen mycket om vilken typ av situation företagaren är i. Några nämner att de tycker att lyhördheten för vad företagarna efterfrågar skulle kunna vara högre. Enligt dessa finns det andra ämnen för seminarier som skulle ha varit värdefullare än de som genomförts. Av de som uppger att de inte har varit i kontakt med projektet på något aktivt vis har de flesta ändå en positiv syn på projektet. Ett exempel är en person som säger för de som har tid är nog projektet bra. Det är alltså oftast andra faktorer än att de är missnöjda, såsom ointresse för de frågor som projektet behandlar eller en stor arbetsbelastning, som gör att de har valt att inte delta. 8

9 Vad behöver företagarna hjälp med? När det gäller kontakterna med högskolan har många inte funderat så mycket. Vissa tycker inte att företaget är i behov av kontakter med högskolan. Andra har en kontakt på något vis, ofta i form av ett examensarbete som genomförs i anknytning till verksamheten. Behovet av utökade kontakter verkar inte vara så stort. Några tycker dock att det skulle vara bra att ha någon som kände till högskolan att bolla sina idéer med. Det finns en del tankar som sträcker sig bortom examensarbeten, till exempel att medverka i forskning eller låna dyrbar utrustning till produktutveckling. De företagare som har sådana idéer vet ofta inte om de är genomförbara, och på vilket sätt de i så fall skulle genomföras. En person med mer direkta kontakter med högskolan som har kunskapen om hur forskning, forskningsanslag och annat fungerar skulle kunna vara en stor hjälp anser dessa företagare. När det gäller utlandskontakter är ofta översättningshjälp det första företagarna tänker på som de behöver hjälp med. Språket ses som ett hinder för vissa som arbetar med utomnordiska kontakter, även om många tycker att deras engelska räcker för att etablera och behålla kontakter. Det verkar dock mest vara de som redan har flertalet kontakter utomlands som känner att de har språkkunskaper som räcker. Vissa av dessa har löst frågan genom att ta in hjälp med översättningar från bekanta eller något företag. Språkproblem kan alltså vara en faktor som hindrar företagare från att försöka etablera sig på en utomnordisk marknad. Behovet av översättningshjälp är då reellt. Precis som när det gäller kontakten med högskolan finns det några som efterfrågar stöd av personer som vet hur det fungerar att etablera sig utomlands. Dessa personer ska idealt ha erfarenhet av företagande, ett brett kontaktnät eller tillgång till organisationer eller mässor som innebär kontaktknytande. Att förstå de olika ländernas affärskultur, veta hur affärsbrev och kontrakt ska formuleras samt andra sådana praktiska frågor är av stor vikt då de företagare som ännu inte är speciellt etablerade på utlandsmarknaden inte har dessa kunskaper. Det finns indikationer på att vissa även skulle behöva någon som är drivande i arbetet, som får företagaren att våga resa ut i affärer och kan stötta företagaren mentalt då utlandslansering innebär risker både personligt och ekonomiskt. Flertalet företagare anger allmän marknadsföringshjälp som något de har behov av. Detta gäller ofta inte bara marknadsföring på den utländska marknaden, många ser också företagets behov av marknadsföring på den inhemska marknaden som stort. En vanlig situation är att företagets anställda är duktiga på att producera den vara eller tjänst de tillverkar, men någon specifik person med marknadsföringsuppgifter finns sällan anställd. Det är något som inte är ekonomiskt möjligt för fåmansföretag. De företagsledare som då blir ansvariga för marknadsföringen och en mängd andra sysslor känner ofta att de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av det. De företagare som har fått hjälp med marknadsföring mot utlandet verkar i stort vara nöjda med detta även om de flesta företagen endast befinner sig på startsträckan till en lansering i ett nytt land. De som inte fått något stöd från projektet med detta efterfrågar i princip samma hjälp som getts inom projektet, en person som är duktig på marknadsföring och vet hur man ska gå tillväga. Att få hjälp att själv skaffa sig kompetensen ses inte som realistiskt av många. Företagarna ser sig ofta som praktiska människor som är duktiga på sin produkt. De har också ofta många andra uppgifter i företaget och anser sig inte ha tid med vare sig att skaffa sig kunskapen eller att driva marknadsföring. 9

10 Att vara ett allmänt stöd för inhemsk marknadsföring ligger utanför projektets mål. Det kan dock vara viktigt att ta med sig denna kunskap till senare projekt. Marknadsföringsproblemen gränsar dock till projektets mål i och med att marknadsföring är något som högskolan har kompetens inom. Att förmedla kontakter mellan företagare och studenter eller forskare inom marknadsföring ligger väl inom projektets målsättning. Som kan ses på ett annat ställe i rapporten är medvetenheten om högskolans verksamhet inom detta område ganska låg hos företagarna, vilket gör att det finns stort utrymme för projektet att utveckla resultat. Detta kräver att högskolan presenteras som en partner med någonting att erbjuda inom detta område. Något som vissa företagare nämner som mycket viktigt är det allmänna företagsklimatet i bygden. Det verkar finnas ett visst missnöje med det företagsklimat som råder. Två saker som tas upp är att det saknas politisk vilja att utveckla bygden och att det är svårt att få lån för investeringar hos lokala banker. Detta är djupgående attityder som enskilda projekt har svårt att ändra på men det påverkar lika fullt möjligheten för projektet att nå sitt mål. Om företagarna upplever att de saknar stöd från systemet kan det påverka deras vilja att utöka verksamheten både genom utlandslansering och genom kontakter med högskolan. Speciellt svårigheter att låna för att utöka verksamheten kan göra att företagare tvekar att ta kontakter med utländska partners. Enligt det resonemang som förs tidigare i rapporten kräver varje ny kontakt mycket resurser för att verksamheten ska kunna drivas på ett bra sätt, och en seriös utlandslansering skulle i vissa företag innebära ett behov av nyanställningar. Om det inte går att låna en buffert i en sådan situation är nyanställningar ofta inte möjliga att göra. Till synen på det allmänna företagsklimatet hör också en trötthet kring myndigheternas krav. Flera nämner hur svårt de upplever det vara att hänga med i ständigt förändrade regelverk, både på produktions- och personalsidan. Det blir en ytterligare stress som gör att de har svårt att prioritera utveckling och utvidgning av företaget. Den dagliga verksamheten tar alla företagets resurser i anspråk och lämnar ingenting kvar åt att fundera kring vilka idéer företaget skulle vara förtjänt av att utveckla vidare eller hur en utlandslansering av företaget eller utvidgad utomnordisk verksamhet skulle kunna gå till. Vilka metoder är mest eftertraktade? Den personliga kontakten med någon från projektet verkar tveklöst vara den viktigaste och mest uppskattade komponenten i projektet. Det är viktigt att personkemin stämmer och även att personen har kunskap om hur verkligheten fungerar för småföretagare, gärna i den typ av bransch som det aktuella företaget finns inom. Dessa faktorer gör att kontakten ofta blir god och det i sin tur ses som en stor fördel för de som varit i kontakt med projektet. Personlig kontakt efterfrågas också, som kan ses ovan, i hög grad är det gäller stöd i marknadsföring. De seminarier som anordnats i projektets regi är ingenting som företagarna direkt nämner som något de vill se mer av. Det innebär inte att det inte kan vara givande att arbeta med den typen av metoder men det är ingenting som företagarna spontant efterfrågar. Det är svårt att få tid att gå på seminarierna som fåmansföretagare vilket bör tas med i beräkningen. Riktigt relevanta seminarier kan dock tilldra sig intresse, vilket gör det viktigt att vara lyhörd för vilka behov deltagande företagare har om seminarier ska användas som metod. 10

11 En annan metod är att hjälpa till att bygga upp nätverk kring olika typer av frågor. Behovet av detta verkar variera bland företagarna. Vissa har genom olika branschorganisationer redan tillgång till nätverk med erfarenheter av utlandslanseringar, i vissa fall finns det till och med utländska partners med i dessa nätverk. Dessa företagare är av naturliga skäl inte speciellt intresserade av att delta i ytterligare nätverk i dessa frågor. Andra företagare efterfrågar möjligheten att knyta informella kontakter med andra, både svenska och utländska företag, i liknande branscher. För dessa kan kontaktskapande vara ett stort behov och de har ofta förslag på att delta i svenska eller utländska mässor, ta emot besök från utlandet eller på annat sätt få kontakt med partners. Även om de företag som finns i Nordanstigs kommun har olika inriktningar innebär projektet i sig en möjlighet att få nya kontakter och lära sig av andra erfarenhet. Vid seminarier och andra träffar finns möjligheten att knyta lokala kontakter kring frågor som kanske inte behandlas i andra forum. Det verkar som om vissa företagare är mer aktiva än andra i till exempel företagarföreningen och dessa företag utvecklar då ett nätverk på ett mer informellt plan. Det är möjligt att de företagare som är mer passiva väljer att inte delta och inte är intresserade av att delta men det finns ju också en möjlighet att ett projekt som erbjuder arbete kring ämnen som passar företaget kan göra att intresset för att delta ökar. Någon nämner att projektet inte bör arbeta med för många företag samtidigt. Det finns två poänger med detta: dels kan mer energi läggas på varje företag och dels blir det svårare för företagen att gömma sig i mängden. Det kan fungera så att det är svårare att tacka nej till en inbjudan till ett seminarium eller diskussion om man vet att det kommer att märkas att man tackar nej. Denna kombination av möjlighet till fokus för projektledarna och tryck på företagen att agera och delta skulle kunna ge resultat. Projektet blir dock mer sårbart om få företag deltar, till exempel om något företag läggs ner, flyttar eller måste dra sig ur samarbetet av andra orsaker. Färre företagare får ju också hjälp, vilket gör att projektet kan uppfattas som orättvis särbehandling. Något som projektet inte varit inriktat på är utbildning av företagarna. Sådan utbildning skulle kunna vara behovsstyrd men röra till exempel marknadsföring eller affärsengelska. Högskolan skulle här kunna vara en part och bidra med sin kompetens kring olika områden. Ingen av de intervjuade företagarna har nämnt att de vill ha utbildning inom områden där de uppger att de saknar kompetens. De vill antingen anställa någon som har den kompetens de saknar eller få hjälp med detta från någon utomstående, till exempel en medarbetare i ett projekt liknande Nordanstig världens plats. 11

12 Slutkommentarer Genomgången av den framkomna informationen visar att det arbete som konkret har utförts av medarbetare i projektet Nordanstig världens plats får gott betyg av de intervjuade företagarna. De som har fått stöd upplever det ofta som något mycket positivt. Mycket av det arbete som har genomförts inom ramen för projektet har lett till att företagarna har tagit de första stegen i utlandslansering eller kontakt med högskolan. Inga direkta resultat kan ännu ses då arbetet ofta ligger i en första fas. Detta är dock inte förvånande utan fullt naturligt då både kontakter med högskolan och utlandslansering är en lång process som behöver mycket tid, speciellt i starten. De största problemen som projektet upplever i kontakten med företagarna i Nordanstigs kommun handlar som jag ser det om att få legitimitet. Alla känner till projektet eller Nordanstigs Utveckling, men inte alla vet vad projektet innebär eller anser att projektet är relevant för deras del. Att arbeta med intensiv informationsspridning och ta personlig kontakt med företagare blir ett viktigt arbete för att nå rätt personer med information om projektet. Det är också viktigt att vara lyhörd för företagarnas behov. När tid är en bristvara gäller det för projektet att kunna erbjuda relevant stöd för att företagarna ska känna att de har råd att engagera sig i projektet. Den allmänna misstro mot myndigheter och projekt som arbetsform som finns hos vissa är en utmaning för projektet. Om företagsklimatet ses som dåligt och tidigare projekt haft svårt att visa resultat är detta något som motverkar projektets syften och gör att man startar i uppförsbacke. Även här blir det viktigt med korrekt information för att visa företagarna vad som talar för att projektet kommer att gynna företagarna och nå resultat. Den personliga kontakten bör inte underskattas i detta arbete. Väldigt få har något negativt att säga om de projektmedarbetare de har mött och de flesta är mycket positiva till hur dessa personer får saker att hända. Om en företagare möter ett personligt engagemang hos någon som arbetar med projektet är det troligt att denne blir mer intresserad och villig att bjuda på sig själv och offra av sin tid än om mötet med projektet enbart sker i form av information som skickas ut. Den personliga kontakten bör också följas upp och komma i form av flera möten, annars är det lätt att företagarna tappar sugen eller helt enkelt glömmer bort att de har haft kontakt med projektet. Om personliga kontakter är viktiga, och om de måste ske regelbundet och med ett visst omfång till varje företagare som ska stöttas av projektet blir antalet företagare som kan stöttas begränsat. En avvägning måste då göras mellan att hjälpa många med få saker på ett sätt som eventuellt gör att de som blir hjälpta känner att de får för lite hjälp eller att hjälpa färre på ett mer heltäckande sätt. Det är ett ställningstagande som måste göras inom projektet, då ett kommunalt projekt inte kan särbehandla företagare till vilken utsträckning som helst. Rent effektivitetsmässigt ser dock arbetet med speciella pilotföretag ut att vara rätt arbetssätt. Detta bör dock förklaras för resterande företagare för att undvika missförstånd om vad företagarna kan förvänta sig av projektet. Avslutningsvis kan sägas att ett projekt av denna typ omöjligen kan göra alla företagare nöjda. Variationen i företagarnas situation och behov är så stor att det skulle krävas en mycket större verksamhet för att tillgodose varje enskild företagares önskemål. Det som istället kan fungera 12

13 som en ledstjärna är om projektet lyckas göra något positivt för bygden i stort. Flera av företagarna i undersökningen driver fåmansföretag och verkar ha ett påfallande stort engagemang i bygdens utveckling. Detta är naturligt i ett glesbygdsområde där företagen i flera fall är beroende av varandra. Kan projektet då stötta vissa företag på ett bra sätt och sprida kunskapen om hur det är genomfört till resterande företag kan de företagare som inte fått konkret stöd ändå uppleva projektet som lyckat. Om projektet kommer till ett resultat som gynnar bygden gynnar det i längden alla företag. Utmaningen kan ligga i att sprida kunskapen om detta till alla företagare i kommunen så att Nordanstig världens plats ses som ett undantag bland alla projekt, ett som faktiskt har gett resultat. 13

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Consultants for Strategic Futures. REKOMMENDATIONER Nio kinesiska researrangörer intervjuades under vintern 2014 för att ta fram information och

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Oliver Lopez har jobbat med försäljning i 15 år. Sedan ett par år driver han företaget Structsales där han hjälper sälj och marknadsorganisationer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Klas Andersson www.docs-int.se 1 Svensk hälsovårdsindustri (1) Ca 40 000 personer arbetar inom Life Science varav ca 6 000 inom bioteknik. Ca 200 företag inom

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap

Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Öka servicenivån Med Market Automation? Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Fredrik Därth Marknadsansvarig Idrottstok som gillar matlagning

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz

Kundundersökning Rådhusgruppen. Av Magnus Gerentz Kundundersökning Rådhusgruppen Av Magnus Gerentz 25/6 2007 1 Inledning Nedan följer en rapport om kundundersökningen som genomfördes på uppdrag av Rådhusgruppen mellan den 11/6 och 19/6 2007. Kontaktuppgifter

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

idealguiden.se ForetagsCity.se En community Sveriges företag En med community fokus på

idealguiden.se ForetagsCity.se En community Sveriges företag En med community fokus på ForetagsCity.se idealguiden.se En community En med community fokus på skönhet med fokus och hälsa! på Sveriges företag Byt erfarenhet med andra företagare Välkommen till ForetagCity.se! Foretagscity.se

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

SÄLJA FÖRETAGET. Att lyckas förena dessa olika intressen är ofta det som avgör att en företagsaffär lyckas.

SÄLJA FÖRETAGET. Att lyckas förena dessa olika intressen är ofta det som avgör att en företagsaffär lyckas. SÄLJA FÖRETAGET Att sälja sitt företag kan vara rätt komplicerat och tidskrävande. Ofta krävs att man gör saker och har kunskaper som går utöver vad som varit tillräckligt för att framgångsrikt driva företaget.

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008 BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 008 Sammanfattning Denna första undersökning mot den så kallade näringslivspanelen visar att panelens respondenter ger ett relativt gott betyg år såväl kommunens näringslivsklimat,

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.

VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Projektteam Kontinuer Jobbar målfokuserat för att skapa

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer