Att lyfta blicken. En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats. Anna Lund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lyfta blicken. En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats. Anna Lund"

Transkript

1 Att lyfta blicken En utvärdering av projektet Nordanstig Världens plats Anna Lund

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 METOD... 4 RESULTAT... 5 FÖRETAGARNAS SITUATION...5 Utlandskontakter... 5 Kontakten med högskolan... 6 Vilket stöd får företagarna med kontakter?... 7 PROJEKTET NORDANSTIG VÄRLDENS PLATS OCH FÖRETAGARNA... 7 Företagarnas kunskap om och engagemang i projektet... 7 Företagarnas inställning till projektet... 8 Vad behöver företagarna hjälp med?... 9 Vilka metoder är mest eftertraktade? SLUTKOMMENTARER

3 Inledning Projektet Nordanstig världens plats är ett projekt som pågår under 2004 och 2005 i Nordanstigs kommun. Det är ett projekt som vänder sig till företagare i kommunen. Projektets syfte är att öka företagarnas medvetenhet om och intresse för två olika områden. Det ena området är högskolor och universitet 1 och för företagen relevant forskning. Det andra området är den utomnordiska marknaden och utlandslanseringar av företagen. Tidigare projekt i regionen har visat att företagarna har relativt litet fokus på utlandslansering och kontakter med högskolor och universitet. Inom ramen för detta projekt sätts allt fokus på dessa områden i ett försök att ändra företagarnas attityder. Stöd ges till företagarna för att de ska kunna söka sig utomlands eller ta hjälp av högskolors kompetens. Uppdraget att utvärdera projektet när det har pågått under drygt halva projekttiden har gått till Åkroken. Utvärderingen fokuserar företagarnas upplevelser och behov. Syftet är för det första att undersöka vilka behov företagarna anser sig ha av stöd i etablerandet av kontakter med utländska partners samt högskolan. För det andra är syftet att undersöka hur företagarna uppfattar det stöd som Nordanstig världens plats har erbjudit och vilken typ av stöd företagarna vill ha. Resultaten av undersökningen presenteras i denna rapport. Efter en inledande metoddiskussion presenteras resultatet. Först presenteras företagarnas inställning till sin nuvarande situation. Frågor som besvaras här är bland annat hur mycket kontakt de har med utländska partners och högskolan och hur dessa kontakter ser ut, vad de upplever som svårt i dessa kontakter och vilket utomstående stöd de får. Efter det behandlas de kontakter företagarna har haft med projektet och mer allmänt vilken typ av stöd de önskar. Här besvaras bland annat frågor om företagarnas inställning till projektet, hur väl de känner till projektet samt vilka metoder de efterfrågar när det gäller att få stöd i dessa frågor. Rapporten avslutas med en diskussion och analys av det som har framkommit. 1 Kontakter med forskning innefattar både högskolor och universitet. Av läsbarhetsskäl, och på grund av att det i närområdet endast har funnits högskolor, kommer det i resten av rapporten enbart att talas om högskolor. 3

4 Metod Den information som ligger till grund för rapporten har insamlats med hjälp av telefonintervjuer med företagare i Nordanstigs kommun. Inför intervjuerna delades företagen in i tre grupper. I den första gruppen finns de företag som projektet har fokuserat, de så kallade Pilotföretagen. De har haft ett nära samarbete med projektet och fått mycket stöd. I den andra gruppen finns företag som projektmedarbetare har besökt. Även dessa har i vissa fall fått stöd, och det kan förväntas att medvetenheten om projektet är relativt god hos dessa. I den sista gruppen finns övriga företag. Fem intervjuer i varje grupp planerades. På grund av praktiska orsaker genomfördes tolv av dessa, uppdelat mellan grupperna på så sätt att det gjordes fem intervjuer med företagare i den första gruppen, fyra intervjuer med företagare i den andra gruppen och tre intervjuer med företagare i den tredje gruppen. Vid granskning av den information som framkommit i dessa tolv intervjuer drogs slutsatsen att eventuell ytterligare information inte kunde bidra tillräckligt mycket till rapporten för att rättfärdiga fortsatt arbete med att få fram information. Att genomföra telefonintervjuer kan ses som en mycket ytlig metod där det är svårt att få fram relevanta fakta. Det är dock en metod som lämpar sig för den här sortens undersökning. Det som ska studeras är endast företagarnas upplevelser och åsikter. Detta är något som utan större problem låter sig fångas i en enklare intervjusituation, som till exempel telefonintervjuer. Frågorna är inte av sådan känslig art att en djupintervju öga mot öga är nödvändig. Det finns också flera praktiska fördelar med telefonintervjuer. Den mest uppenbara är att fler intervjuer kan klaras av med samma resurser, vilket ger möjlighet att samla in relativt mycket information även i en mindre undersökning som denna. En annan faktor som blir en stor fördel i denna studie är att det är lättare att engagera intervjupersonerna ju kortare tid och mindre ansträngning som krävs av dem. Speciellt när intervjupersonerna är väldigt upptagna och stressade är det lättare att få till stånd en intervju per telefon än en intervju som kräver att intervjupersonen tar emot en främling på företaget, hittar ett passande rum för intervjun, och på andra sätt beter sig som en värd. Förmodligen mycket beroende på intervjuernas form har det inte varit något problem att få företagarna att ställa upp på intervjuerna, inte ens i de fall där det är uppenbart att företagaren har mycket att göra. Detta är en klar fördel i dessa sammanhang, då det gör att de som slumpvis valdes ut är de som blir intervjuade. Det är annars lätt att bara de som har en lätt arbetsbörda för tillfället ställer upp, och då förloras information från den relativt stora gruppen av stressade företagare. Eftersom antalet företagare i varje grupp är såpass litet presenteras resultatet inte separerat mellan grupperna. Om det finns några intressanta skillnader presenteras dessa. Deltagarna har utlovats anonymitet och därför presenteras resultatet på ett sätt som gör det omöjligt att spåra åsikter till individuella företagare. 4

5 Resultat Företagarnas situation De företag som ingår i undersökningen är med få undantag fåmansföretag. De flesta har bara någon eller några anställda. Att företagen inte har så många anställda har stor betydelse för företagarnas behov av stöd i de frågor som Nordanstig världens plats arbetar med. Ett litet företag har av förklarliga skäl ingen egen avdelning för dessa frågor. Oftast är det någon på företaget som sköter det mesta som inte har med produktionen att göra. I detta ingår marknadsföring, utlandslansering, utveckling av idéer och kontakter med olika partners, till exempel inom högskolevärlden. Av dessa saker är det bara de nödvändiga som hinns med i många företag. Speciellt i de företag som består av endast en eller ett par personer kan det vara svårt att hinna med någonting annat än den löpande produktionen. Vissa företagare uppger också att de saknar kompetens för till exempel marknadsföring. Behovet av stöd skiftar alltså mellan företagen, mycket beroende på vilken typ av verksamhet företaget är inritat mot, vilken fas företagen är i och vilka individer som arbetar vid företaget. Utlandskontakter Det finns inga rena exportföretag i undersökningen, men i övrigt är kontakterna med utlandet mycket varierande. Det finns några företag som varken har leverantörer eller kunder i utlandet, och något företag som bara har kontakter i Norden, men flera företag antingen säljer eller importerar från utlandet. Kontakter med ett fåtal länder är vanligare än att företagaren har kontakt med parter i många länder, även om det också förekommer. Ofta utgör utländska partners eller kunder en mindre del av företagets totala kontaktnät. Det vara förhållandevis komplicerat att hitta bra utländska partners, vilket gör att mycket kraft läggs ner på en eller högst ett par åt gången. Något företag producerar också produkter som kräver att patent finns för de länder där man vill etablera sig. Det kan då vara mycket kostsamt att ha patent i många länder samtidigt. När det gäller att få kontakt med kunder är det vanligt att företagen blir uppsökta av kunder istället för att själv aktivt marknadsföra sig. Detta gäller speciellt för de som tillverkar en vara eller tjänst som är relativt unik. De som behöver produkten eller tjänsten måste kanske vända sig till just detta företag för att få det de vill ha, eller har ett begränsat antal företag att välja på. I dessa företag förekommer väldigt lite strukturerat kontaktsökande, speciellt på den utländska marknaden. Flera företagare talar också om devisen det är lättare att behålla en gammal kund än att hitta en ny. Med det menas att det är viktigt att vårda de kontakter man har, för att de ska vara nöjda. I ett företag med begränsade resurser kan vårdandet av befintliga kunder vara det enda som det finns tid till vid sidan av produktionen av varan/tjänsten. Behovet av att utvidga kundkretsen ses då inte som stort. På den utländska marknaden kan det vara svårare att hålla en tät kontakt med kunden och det kan göra att det kostar mer än det smakar att etablera sig 5

6 internationellt. Det finns dock även de som anser att trots att de klarar sig ganska bra på muntill-munmetoden när det gäller marknadsföring skulle de uppskatta ett bredare kundnät. Ibland kan utlandsetablering också vara det enda alternativet om verksamheten ska växa, då den inhemska marknaden kan vara mättad på den produkt eller tjänst som företaget producerar. De flesta företagare som redan har en större eller mindre del av till exempel försäljning med utländska partners verkar inte tycka att arbetet mot utlandet utgör ett problem. De säger ofta att de inte har brytt sig om att fundera så mycket kring till exempel vad som är accepterat beteende i de kulturer de säljer mot, eller om deras engelska är tillräckligt bra, utan de har bara kört på. Det är egentligen bara småsaker som skiljer en svensk kund från en utländsk, verkar de flesta företagarna tycka. Det finns dock vissa saker som kan upplevas som hinder vid utlandskontakter. För det första kan det vara svårt att hitta sina kunder då företagaren sällan har samma kontaktnät utomlands som i Sverige. För det andra finns det större risker inbyggt vid export än vid försäljning i Sverige. Något så enkelt som reklamationer kan bli väldigt dyrt. För det tredje är flera företagare frustrerade över att etablerandet av kontakter tar lång tid. Det är påfrestande att vänta på svar under lång tid utan att veta vad som pågår med ärendet och utan att veta hur lång tid det är skäligt att vänta innan det är dags att förnya kontakten eller ge upp försöket. Kontakten med högskolan Det kan sägas att de företag som intervjuats har relativt täta kontakter med utländska partners. Kontakterna med högskolan är inte alls lika omfattande. Enstaka företag har haft flertalet examensarbeten utförda inom ramen för företagets verksamhet och i något fall förekommer det också samarbete med forskare på högskolan kring utvecklingen av någon produkt. Utöver detta har många företagare mycket liten kontakt med högskolan. Det finns dock idéer bland många om att ta hjälp av högskolan antingen för produktutveckling eller för marknadsföring. Examensarbeten verkar vara det medel som de flesta ser för att få ett utbyte med högskolan. De företagare som har en viss kontakt med högskolan har det genom att examensarbeten antingen har genomförts inom företaget tidigare, pågår för tillfället eller planeras att genomföras. Kontaktytorna med högskolan är inte många. Någon företagare har en personlig kontakt med någon på högskolan, men det verkar inte vara något som företagarna överlag söker. Det är mer en slump om de får kontakt med någon. Även flera av examensarbetena har tillkommit genom att studenter på eget initiativ har tagit kontakt med företagen. Vissa företagare har lagt ut sina idéer på en databas för examensarbeten men någon större ansträngning än så finns det sällan utrymme för i företagarnas vardag. Tilltron till att högskolor skulle kunna tillföra företagen något av betydelse är inte så stor. Den allmänna åsikten verkar vara att det är svårt att få högskolan intresserad av den typ av utveckling som företagarna är i behov av. Som exempel kan det sägas att någon uppger att arbetet på högskolan ofta går långsamt och inte passar in i företagens tidscykler. De flesta tycker också att de produkter de arbetar med är tillräckligt utvecklade och inte kräver mer utveckling från högskolan. Några ser högskolan som en resurs när det gäller marknadsföring men de flesta har inte tänkt i de banorna. 6

7 Vilket stöd får företagarna med kontakter? Många företagare sköter sina utlandskontakter själva. Det stöd de har består i översättningshjälp som de antingen köper in eller får från någon i sitt kontaktnät. Någon är medlem i en branschorganisation som ger viss hjälp med att hitta kontakter. Det kan alltså sägas att utomstående stöd i kontakten med utlandet är relativt ovanligt och om det förekommer rör det sig inte om speciellt mycket stöd. Många företagare, speciellt i grupperna med besökta företag och pilotföretag, uppger att de har fått hjälp av en medarbetare i Nordanstig världens plats att upprätta kontakter i utlandet. Den hjälpen har ofta bestått i att formulera eller översätta brev och andra dokument till engelska. De flesta har även fått ett allmänt stöd som handlar om till exempel att hitta rätt vägar till nya kunder i utlandet eller att helt enkelt våga ta steget och ha någon att bolla sina idéer med. När det gäller kontakterna med högskolan får ytterst få företagare stöd från någon annan än en medarbetar i projektet. De som har fått stöd från henne säger sig oftast ha fått hjälp med att lägga upp idéer angående examensarbeten i en databas för examensarbeten. Några har genom detta fått kontakt med intresserade studenter men många väntar fortfarande på resultat. Någon mer aktiv uppsökande verksamhet där aktörer vid högskolan kontaktas verkar inte förekomma. Projektet Nordanstig världens plats och företagarna Företagarnas kunskap om och engagemang i projektet Kunskapen om projektet är anmärkningsvärt låg hos många av företagarna. Nästan alla anser sig känna till projektet, även om många har svårt att skilja det från Nordanstigs Utvecklings övriga arbete. De har ofta haft någon typ av kontakt med de personer som arbetar eller har arbetat inom Nordanstigs Utveckling. Några har läst den information som kommit ut om projektet och några har deltagit i seminarier som projektet anordnat men många har inte haft någon sådan kontakt med projektet. Något som kan ses som ett bevis på att företagarna inte är så engagerade i projektet är att flera företagare i den grupp som har fått besök från projektet inte nämner att de har haft den typen av kontakt. Vissa verkar inte minnas det överhuvudtaget. Det är intressant att fundera över om det beror på att de inte kan urskilja projektet från övrig verksamhet inom Nordanstigs Utveckling eller om orsaken är någon annan. De flesta känner till och har haft kontakt med någon av medarbetarna vid Nordanstigs Utveckling och det finns en tendens till sammanblandning. Något klart svar på frågan kan inte ges. Många säger att de varit dåliga på att ta reda på information om projektet och tar på sig själva skulden för att de inte vet så mycket om projektet. Orsakerna som anges för detta är ofta att det är ont om tid och att de därför inte har haft möjlighet att sätta sig in i projektet. Vissa kan minnas att de har fått ta del av till exempel utskick av information och inbjudningar till seminarier från projektet, men de kan inte minnas vad det handlade om. Vissa uppger också att projektet inte har känts intressant eller relevant för deras del. I dessa fall handlar det ofta om att företagaren inte har så många utlandskontakter, eller är nöjd med de kontakter som 7

8 finns. Den del som handlar om kontakter med högskolan verkar vara minst intressant för de flesta företagare. Något som också kan påverka företagarnas engagemang i projektet är en allmän projekttrötthet som verkar finnas hos många företagare. Flera säger att det har varit så många projekt tidigare, och att det inte är möjligt att engagera sig i alla. Någon tycker att det har varit svårt att se resultat med de projekt som har varit, och med projektet som arbetsform överlag. En sådan åsikt förklarar mycket av oviljan att engagera sig i projektet. Flera tycker också att projekt kostar mycket i tid och kraft. Speciellt i fåmansföretag kan det vara avgörande för möjligheten att delta i projektet om det går att undvara tid och kraft från den dagliga verksamheten. Företagarnas inställning till projektet Den kontakt som företagarna har haft med projektet får ett gott betyg. Särskilt de personliga kontakterna ses som mycket positiva. En projektmedarbetare får mycket beröm för sin positiva inställning och förmåga att driva igenom olika saker. Personkemin uppges ha fungerat med de flesta företagarna. Många talar om hur viktigt det är att projektarbetarna förstår den verklighet som företagarna lever i. Många anser att det är en fördel med projektet att de som arbetar med projektet är personer med sådan kunskap. Den motsatta åsikten finns dock också, några anser att det inte från projektets sida funnits tillräcklig kunskap om företagarnas situation. Den viktigaste egenskapen för projektledarna verkar enligt företagarna vara att man genomför det man har lovat och att det inte tar så lång tid. Vissa av de som haft kontakt med projektet i ett tidigt skede upplever det som att arbetet fastnade efter ett tag, och att de inte fick tillräcklig respons från projektet. Vissa tycker också att projektarbetarna borde följa upp det arbete som gjorts bättre. Det kan hänga samman med att många företagare inte har tid och ork att själva ta kontakt, utan att det är mer sannolikt att det blir gjort om det är projektarbetarna som tar kontakt. Då det också finns många som är nöjda med den kontakt som de har haft med projektet är det troligt att det handlar mycket om personkemi och andra variabler när det gäller hur man uppfattar kontakten. Då så få av de intervjuade deltagit i projektets seminarier är det svårt att få någon samlad bild av hur dessa uppfattas. Någon tycker att de inte har varit så givande, och att ämnena inte passade företaget. Någon annan tycker att åtminstone vissa har varit intressanta och gett mycket. Det handlar förmodligen mycket om vilken typ av situation företagaren är i. Några nämner att de tycker att lyhördheten för vad företagarna efterfrågar skulle kunna vara högre. Enligt dessa finns det andra ämnen för seminarier som skulle ha varit värdefullare än de som genomförts. Av de som uppger att de inte har varit i kontakt med projektet på något aktivt vis har de flesta ändå en positiv syn på projektet. Ett exempel är en person som säger för de som har tid är nog projektet bra. Det är alltså oftast andra faktorer än att de är missnöjda, såsom ointresse för de frågor som projektet behandlar eller en stor arbetsbelastning, som gör att de har valt att inte delta. 8

9 Vad behöver företagarna hjälp med? När det gäller kontakterna med högskolan har många inte funderat så mycket. Vissa tycker inte att företaget är i behov av kontakter med högskolan. Andra har en kontakt på något vis, ofta i form av ett examensarbete som genomförs i anknytning till verksamheten. Behovet av utökade kontakter verkar inte vara så stort. Några tycker dock att det skulle vara bra att ha någon som kände till högskolan att bolla sina idéer med. Det finns en del tankar som sträcker sig bortom examensarbeten, till exempel att medverka i forskning eller låna dyrbar utrustning till produktutveckling. De företagare som har sådana idéer vet ofta inte om de är genomförbara, och på vilket sätt de i så fall skulle genomföras. En person med mer direkta kontakter med högskolan som har kunskapen om hur forskning, forskningsanslag och annat fungerar skulle kunna vara en stor hjälp anser dessa företagare. När det gäller utlandskontakter är ofta översättningshjälp det första företagarna tänker på som de behöver hjälp med. Språket ses som ett hinder för vissa som arbetar med utomnordiska kontakter, även om många tycker att deras engelska räcker för att etablera och behålla kontakter. Det verkar dock mest vara de som redan har flertalet kontakter utomlands som känner att de har språkkunskaper som räcker. Vissa av dessa har löst frågan genom att ta in hjälp med översättningar från bekanta eller något företag. Språkproblem kan alltså vara en faktor som hindrar företagare från att försöka etablera sig på en utomnordisk marknad. Behovet av översättningshjälp är då reellt. Precis som när det gäller kontakten med högskolan finns det några som efterfrågar stöd av personer som vet hur det fungerar att etablera sig utomlands. Dessa personer ska idealt ha erfarenhet av företagande, ett brett kontaktnät eller tillgång till organisationer eller mässor som innebär kontaktknytande. Att förstå de olika ländernas affärskultur, veta hur affärsbrev och kontrakt ska formuleras samt andra sådana praktiska frågor är av stor vikt då de företagare som ännu inte är speciellt etablerade på utlandsmarknaden inte har dessa kunskaper. Det finns indikationer på att vissa även skulle behöva någon som är drivande i arbetet, som får företagaren att våga resa ut i affärer och kan stötta företagaren mentalt då utlandslansering innebär risker både personligt och ekonomiskt. Flertalet företagare anger allmän marknadsföringshjälp som något de har behov av. Detta gäller ofta inte bara marknadsföring på den utländska marknaden, många ser också företagets behov av marknadsföring på den inhemska marknaden som stort. En vanlig situation är att företagets anställda är duktiga på att producera den vara eller tjänst de tillverkar, men någon specifik person med marknadsföringsuppgifter finns sällan anställd. Det är något som inte är ekonomiskt möjligt för fåmansföretag. De företagsledare som då blir ansvariga för marknadsföringen och en mängd andra sysslor känner ofta att de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av det. De företagare som har fått hjälp med marknadsföring mot utlandet verkar i stort vara nöjda med detta även om de flesta företagen endast befinner sig på startsträckan till en lansering i ett nytt land. De som inte fått något stöd från projektet med detta efterfrågar i princip samma hjälp som getts inom projektet, en person som är duktig på marknadsföring och vet hur man ska gå tillväga. Att få hjälp att själv skaffa sig kompetensen ses inte som realistiskt av många. Företagarna ser sig ofta som praktiska människor som är duktiga på sin produkt. De har också ofta många andra uppgifter i företaget och anser sig inte ha tid med vare sig att skaffa sig kunskapen eller att driva marknadsföring. 9

10 Att vara ett allmänt stöd för inhemsk marknadsföring ligger utanför projektets mål. Det kan dock vara viktigt att ta med sig denna kunskap till senare projekt. Marknadsföringsproblemen gränsar dock till projektets mål i och med att marknadsföring är något som högskolan har kompetens inom. Att förmedla kontakter mellan företagare och studenter eller forskare inom marknadsföring ligger väl inom projektets målsättning. Som kan ses på ett annat ställe i rapporten är medvetenheten om högskolans verksamhet inom detta område ganska låg hos företagarna, vilket gör att det finns stort utrymme för projektet att utveckla resultat. Detta kräver att högskolan presenteras som en partner med någonting att erbjuda inom detta område. Något som vissa företagare nämner som mycket viktigt är det allmänna företagsklimatet i bygden. Det verkar finnas ett visst missnöje med det företagsklimat som råder. Två saker som tas upp är att det saknas politisk vilja att utveckla bygden och att det är svårt att få lån för investeringar hos lokala banker. Detta är djupgående attityder som enskilda projekt har svårt att ändra på men det påverkar lika fullt möjligheten för projektet att nå sitt mål. Om företagarna upplever att de saknar stöd från systemet kan det påverka deras vilja att utöka verksamheten både genom utlandslansering och genom kontakter med högskolan. Speciellt svårigheter att låna för att utöka verksamheten kan göra att företagare tvekar att ta kontakter med utländska partners. Enligt det resonemang som förs tidigare i rapporten kräver varje ny kontakt mycket resurser för att verksamheten ska kunna drivas på ett bra sätt, och en seriös utlandslansering skulle i vissa företag innebära ett behov av nyanställningar. Om det inte går att låna en buffert i en sådan situation är nyanställningar ofta inte möjliga att göra. Till synen på det allmänna företagsklimatet hör också en trötthet kring myndigheternas krav. Flera nämner hur svårt de upplever det vara att hänga med i ständigt förändrade regelverk, både på produktions- och personalsidan. Det blir en ytterligare stress som gör att de har svårt att prioritera utveckling och utvidgning av företaget. Den dagliga verksamheten tar alla företagets resurser i anspråk och lämnar ingenting kvar åt att fundera kring vilka idéer företaget skulle vara förtjänt av att utveckla vidare eller hur en utlandslansering av företaget eller utvidgad utomnordisk verksamhet skulle kunna gå till. Vilka metoder är mest eftertraktade? Den personliga kontakten med någon från projektet verkar tveklöst vara den viktigaste och mest uppskattade komponenten i projektet. Det är viktigt att personkemin stämmer och även att personen har kunskap om hur verkligheten fungerar för småföretagare, gärna i den typ av bransch som det aktuella företaget finns inom. Dessa faktorer gör att kontakten ofta blir god och det i sin tur ses som en stor fördel för de som varit i kontakt med projektet. Personlig kontakt efterfrågas också, som kan ses ovan, i hög grad är det gäller stöd i marknadsföring. De seminarier som anordnats i projektets regi är ingenting som företagarna direkt nämner som något de vill se mer av. Det innebär inte att det inte kan vara givande att arbeta med den typen av metoder men det är ingenting som företagarna spontant efterfrågar. Det är svårt att få tid att gå på seminarierna som fåmansföretagare vilket bör tas med i beräkningen. Riktigt relevanta seminarier kan dock tilldra sig intresse, vilket gör det viktigt att vara lyhörd för vilka behov deltagande företagare har om seminarier ska användas som metod. 10

11 En annan metod är att hjälpa till att bygga upp nätverk kring olika typer av frågor. Behovet av detta verkar variera bland företagarna. Vissa har genom olika branschorganisationer redan tillgång till nätverk med erfarenheter av utlandslanseringar, i vissa fall finns det till och med utländska partners med i dessa nätverk. Dessa företagare är av naturliga skäl inte speciellt intresserade av att delta i ytterligare nätverk i dessa frågor. Andra företagare efterfrågar möjligheten att knyta informella kontakter med andra, både svenska och utländska företag, i liknande branscher. För dessa kan kontaktskapande vara ett stort behov och de har ofta förslag på att delta i svenska eller utländska mässor, ta emot besök från utlandet eller på annat sätt få kontakt med partners. Även om de företag som finns i Nordanstigs kommun har olika inriktningar innebär projektet i sig en möjlighet att få nya kontakter och lära sig av andra erfarenhet. Vid seminarier och andra träffar finns möjligheten att knyta lokala kontakter kring frågor som kanske inte behandlas i andra forum. Det verkar som om vissa företagare är mer aktiva än andra i till exempel företagarföreningen och dessa företag utvecklar då ett nätverk på ett mer informellt plan. Det är möjligt att de företagare som är mer passiva väljer att inte delta och inte är intresserade av att delta men det finns ju också en möjlighet att ett projekt som erbjuder arbete kring ämnen som passar företaget kan göra att intresset för att delta ökar. Någon nämner att projektet inte bör arbeta med för många företag samtidigt. Det finns två poänger med detta: dels kan mer energi läggas på varje företag och dels blir det svårare för företagen att gömma sig i mängden. Det kan fungera så att det är svårare att tacka nej till en inbjudan till ett seminarium eller diskussion om man vet att det kommer att märkas att man tackar nej. Denna kombination av möjlighet till fokus för projektledarna och tryck på företagen att agera och delta skulle kunna ge resultat. Projektet blir dock mer sårbart om få företag deltar, till exempel om något företag läggs ner, flyttar eller måste dra sig ur samarbetet av andra orsaker. Färre företagare får ju också hjälp, vilket gör att projektet kan uppfattas som orättvis särbehandling. Något som projektet inte varit inriktat på är utbildning av företagarna. Sådan utbildning skulle kunna vara behovsstyrd men röra till exempel marknadsföring eller affärsengelska. Högskolan skulle här kunna vara en part och bidra med sin kompetens kring olika områden. Ingen av de intervjuade företagarna har nämnt att de vill ha utbildning inom områden där de uppger att de saknar kompetens. De vill antingen anställa någon som har den kompetens de saknar eller få hjälp med detta från någon utomstående, till exempel en medarbetare i ett projekt liknande Nordanstig världens plats. 11

12 Slutkommentarer Genomgången av den framkomna informationen visar att det arbete som konkret har utförts av medarbetare i projektet Nordanstig världens plats får gott betyg av de intervjuade företagarna. De som har fått stöd upplever det ofta som något mycket positivt. Mycket av det arbete som har genomförts inom ramen för projektet har lett till att företagarna har tagit de första stegen i utlandslansering eller kontakt med högskolan. Inga direkta resultat kan ännu ses då arbetet ofta ligger i en första fas. Detta är dock inte förvånande utan fullt naturligt då både kontakter med högskolan och utlandslansering är en lång process som behöver mycket tid, speciellt i starten. De största problemen som projektet upplever i kontakten med företagarna i Nordanstigs kommun handlar som jag ser det om att få legitimitet. Alla känner till projektet eller Nordanstigs Utveckling, men inte alla vet vad projektet innebär eller anser att projektet är relevant för deras del. Att arbeta med intensiv informationsspridning och ta personlig kontakt med företagare blir ett viktigt arbete för att nå rätt personer med information om projektet. Det är också viktigt att vara lyhörd för företagarnas behov. När tid är en bristvara gäller det för projektet att kunna erbjuda relevant stöd för att företagarna ska känna att de har råd att engagera sig i projektet. Den allmänna misstro mot myndigheter och projekt som arbetsform som finns hos vissa är en utmaning för projektet. Om företagsklimatet ses som dåligt och tidigare projekt haft svårt att visa resultat är detta något som motverkar projektets syften och gör att man startar i uppförsbacke. Även här blir det viktigt med korrekt information för att visa företagarna vad som talar för att projektet kommer att gynna företagarna och nå resultat. Den personliga kontakten bör inte underskattas i detta arbete. Väldigt få har något negativt att säga om de projektmedarbetare de har mött och de flesta är mycket positiva till hur dessa personer får saker att hända. Om en företagare möter ett personligt engagemang hos någon som arbetar med projektet är det troligt att denne blir mer intresserad och villig att bjuda på sig själv och offra av sin tid än om mötet med projektet enbart sker i form av information som skickas ut. Den personliga kontakten bör också följas upp och komma i form av flera möten, annars är det lätt att företagarna tappar sugen eller helt enkelt glömmer bort att de har haft kontakt med projektet. Om personliga kontakter är viktiga, och om de måste ske regelbundet och med ett visst omfång till varje företagare som ska stöttas av projektet blir antalet företagare som kan stöttas begränsat. En avvägning måste då göras mellan att hjälpa många med få saker på ett sätt som eventuellt gör att de som blir hjälpta känner att de får för lite hjälp eller att hjälpa färre på ett mer heltäckande sätt. Det är ett ställningstagande som måste göras inom projektet, då ett kommunalt projekt inte kan särbehandla företagare till vilken utsträckning som helst. Rent effektivitetsmässigt ser dock arbetet med speciella pilotföretag ut att vara rätt arbetssätt. Detta bör dock förklaras för resterande företagare för att undvika missförstånd om vad företagarna kan förvänta sig av projektet. Avslutningsvis kan sägas att ett projekt av denna typ omöjligen kan göra alla företagare nöjda. Variationen i företagarnas situation och behov är så stor att det skulle krävas en mycket större verksamhet för att tillgodose varje enskild företagares önskemål. Det som istället kan fungera 12

13 som en ledstjärna är om projektet lyckas göra något positivt för bygden i stort. Flera av företagarna i undersökningen driver fåmansföretag och verkar ha ett påfallande stort engagemang i bygdens utveckling. Detta är naturligt i ett glesbygdsområde där företagen i flera fall är beroende av varandra. Kan projektet då stötta vissa företag på ett bra sätt och sprida kunskapen om hur det är genomfört till resterande företag kan de företagare som inte fått konkret stöd ändå uppleva projektet som lyckat. Om projektet kommer till ett resultat som gynnar bygden gynnar det i längden alla företag. Utmaningen kan ligga i att sprida kunskapen om detta till alla företagare i kommunen så att Nordanstig världens plats ses som ett undantag bland alla projekt, ett som faktiskt har gett resultat. 13

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag!

Småföretagstempen. Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Småföretagstempen Ta snabbtempen på dig och ditt företag! Resultatet blir ett snapshot som hjälper dig att se om du behöver förändra eller förstärka delar av ditt företagande. Så här gör du: 1. Läs igenom

Läs mer

Intresset växer utvärdering

Intresset växer utvärdering Intresset växer utvärdering Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Innehåll: Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Målgrupp Varför?

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3

Läs mer

idealguiden.se ForetagsCity.se En community Sveriges företag En med community fokus på

idealguiden.se ForetagsCity.se En community Sveriges företag En med community fokus på ForetagsCity.se idealguiden.se En community En med community fokus på skönhet med fokus och hälsa! på Sveriges företag Byt erfarenhet med andra företagare Välkommen till ForetagCity.se! Foretagscity.se

Läs mer

Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen

Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen 1 Om undersökningen Syfte: Uppföljning av hur företagen under tillsyn uppfattar Finansinspektionens verksamhet. Uppföljningen

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola /f : \ Beslut Skolinspektionen 2014-02-20 Kristianstads kommun Rektorn vid Christian 4:s Gymnasium 1 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Christian 4:s Gymnasium 1 i Kristianstads kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING

Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Marknadschefens checklista för INBOUND MARKETING INOM KOMPLEX FÖRSÄLJNING Oliver Lopez har jobbat med försäljning i 15 år. Sedan ett par år driver han företaget Structsales där han hjälper sälj och marknadsorganisationer

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Klas Andersson www.docs-int.se 1 Svensk hälsovårdsindustri (1) Ca 40 000 personer arbetar inom Life Science varav ca 6 000 inom bioteknik. Ca 200 företag inom

Läs mer

EXPANSIVA FÖRETAG. affärsutveckling i möten med andra. Utvärdering och slutrapport av projekt

EXPANSIVA FÖRETAG. affärsutveckling i möten med andra. Utvärdering och slutrapport av projekt Utvärdering och slutrapport av projekt EXPANSIVA FÖRETAG affärsutveckling i möten med andra Utställare: Anneli Karlsson/projektledare Datum: 20140701 PROJEKTBESKRIVNING MÅLGRUPP Det är 12 kvinnor som driver

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

6 myter om dialog i offentlig upphandling INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

6 myter om dialog i offentlig upphandling INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 6 myter om dialog i offentlig upphandling INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 6 myter om dialog i offentlig upphandling Konkurrensverket verkar för en ökad dialog mellan upphandlande myndigheter och

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden

SCA Skog. En trygg partner, som tror på framtiden SCA Skog En trygg partner, som tror på framtiden SCA koncernen SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag 2016-05-30 SCA Skog Marknad 2 SCA Skogs uppdrag Massa SCAs skogar Förpackningspapper

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande. OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Upphandling av biblioteksdrift

Upphandling av biblioteksdrift 2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Integrationsträffar för unga

Integrationsträffar för unga Integrationsträffar för unga en kortguide för föreningar Sverok Västerbotten Här kommer en föreningsguide för att arrangera träffar för asylsökande ungdomar, och vad som kan vara bra att tänka på som

Läs mer

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna!

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! MARKNADSPLAN 2008 För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! CARLSSONS RESOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. SAMMANFATTNING 3-4 2. VARFÖR

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

KUNDANALYS. Koncept 1. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören

KUNDANALYS. Koncept 1. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören KUNDANALYS Koncept 1 Varför byter man leverantör? 68% 14% 4% 5% 9% Inget intresse från leverantören Fick inte vad vi önskade Bättre pris/service hos annan leverantör Personlig bekant Leverantören upphörde

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer