Rapport från projekt Landsbygdskultur som grund för kvinnligt företagande förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från projekt Landsbygdskultur som grund för kvinnligt företagande förstudie"

Transkript

1 Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB Köpmangatan Luleå Rapport från projekt Landsbygdskultur som grund för kvinnligt företagande förstudie Projektperiod: augusti 2008 Christina Hammarström 1

2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 2 Inledning... 3 Forskning... 4 Målsättning... 6 Metod... 6 Genomförande och måluppfyllelse... 7 Delmål 1. Kontakter med kommuner... 7 Delmål 2. Kontakter med andra aktörer... 7 Delmål 3. Inventering bland befintliga kvinnliga företag... 7 Delmål 4. Efterfrågan på landsbygdskultur Delmål 5. Marknadsundersökning-befintlig landsbygdskultur Delmål 6. Skapande av styrgrupp Slutsatser och förslag på åtgärder Sammanfattning Referenser Bilagor 1-9 2

3 Inledning Förstudien har syftat till att utarbeta metoder och söka samarbetspartners för ett treårsprojekt som ska stötta och utveckla kulturproducerande kvinnligt ledda företag i syfte att stärka infrastrukturen på landsbygden. Förstudien riktar in sig på att utveckla nya idéer, metoder och företagsskapande aktiviteter för befintliga och nya kvinnliga företag med tonvikt på landsbygdskultur. Tyngdpunkten kommer att ligga inom Malå-Norsjö, Vännäs-Vindeln- Umeå, Robertsfors, Nordmaling och Bjurholmsområdet samt Lycksele kommun. Det är svårt att täcka hela länet i en förstudie och därför valdes några områden ut både av praktiska och ekonomiska skäl och denna begränsning kommer också att föreslås till ett kommande projekt då det är bättre att koncentrera insatserna inom vissa områden för att få en starkare effekt. Begreppet landsbygdskultur har använts men kunde också ha ersatts av termerna bygdekultur, allmogekultur, folkkultur eller traditionell kultur. Här syftas främst på traditionell folkkultur som förknippas med de areella näringarna, men med en bredare produktion av varor och tjänster och som grund för nyskapande. För att inhämta tillräckligt med information och kunskaper inom området har flera metoder använts. Rapporten inleds med statistik kring kvinnligt företagande och fortsätter med några forskningsresultat från studier i Västerbotten om Kvinnliga eldsjälar och en finsk studie i fem länder om nya varor och tjänster på landsbygden. Sedan framställs målen och metoder som använts för att nå målen. Därefter beskrivs genomförandet och måluppfyllelsen. Slutligen kommer en sammanfattning med förslag på åtgärder. Statistik om kvinnligt företagande Fortfarande är det inte jämställt mellan män och kvinnor när det gäller företagande i Sverige och i vissa fall ligger vi efter andra jämförbara länder. Statistiken visar på detta: Kvinnor upplever att det är svårare att finansiera sina företag (Nutek) Andelen unga kvinnor (18-30 år) som kan tänka sig att bli företagare har minskat från 71 % 2005 till 67 % 2006, För unga män ligger siffran runt 80 % (Näringsdepartementet) Sverige ligger på 23:e plats när det gäller kvinnliga andelen kvinnliga företagare i EU Männen ligger på 20:e plats. (Näringsdepartementet) 32 % av alla nystartade företag 2006 startas av enbart kvinnor (Näringsdepartementet) Av totala andelen företag drivs runt ¼ av kvinnor (Näringsdepartementet) Kvinnor äger mindre än 1/5 av landets företagskapital och kvinnor är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag (Svenskt Näringsliv 2002) Kvinnor har i snitt mindre eget sparande och är ofta mindre riskbenägna. (Svenskt Näringsliv 2007) 3

4 När det gäller beviljat företagsstöd i Västerbotten går endast 14 % till kvinnliga företagare. (Länsstyrelsen, Västerbotten) Organisationen Företagarna har enligt ett pressmeddelande den 18 februari 2008 nyligen gjort en undersökning om hur det är ställt med kvinnliga företag runt om i landet. Enligt denna har Sverige ett av det mest mansdominerande företagandet i världen. Sverige kommer på 23 plats av 25 länder. Bara Irland och Malta har ett mer mansdominerat företagande. Endast 3,9 procent av Sveriges kvinnor driver eget företag, att jämföra med Europasnittet på 5,7 procent. Kommunerna har också rangordnats efter ett jämställdhetsindex som beräknas på fyra olika mätpunkter; andelen manliga och kvinnliga företagare i en kommun, åldersstruktur, andelen kvinnor i mansdominerade branscher och företagartäthet i den kvinnliga populationen. Västerbotten ligger inte bra till. Ingen av kommunerna ligger bland de första. Robertsfors ligger bäst till på plats 89. Sedan kommer Storuman på plats 94,Vännäs på plats 99, Malå på 111, Dorotea plats 121, Vindeln på 180, Vilhelmina på 192, Bjurholm plats 192, Sorsele 196, Åsele 222, Umeå 241, Nordmaling 255,Norsjö på 259, Skellefteå på 280 och Lycksele på 289, näst sist av alla kommuner. Åre ligger bäst till. Källa: Företagarna pressmeddelande den 18 februari 2008 Statistiken ser inte bra ut för kvinnligt företagande varken i Sverige eller i Västerbotten. Västerbottens landsbygd avfolkas varje år och det skulle behövas många nya företag för att stoppa utflyttningen. Kvinnor har under en lång tid varit de som flyttar först och orsaken har ofta varit brist på typiskt kvinnliga arbeten. Förutom arbeten inom den offentliga sektorn har arbetsmarknaden varit mycket dålig för kvinnor. Det finns dessutom många invandrarkvinnor på landsbygden som skulle kunna vara en stor resurs för att skapa företag. Besöksnäringen, småskalig livsmedelsproduktion och hantverk har gett en del nya arbetstillfällen, inte sällan tillsammans med lantbruk eller annat företag. Många av dessa företag drivs av kvinnor men är ofta små och har svårt att nå ut på marknaden. Besöksnäringen är en näring som ökar och behovet av intressanta besöksmål och lokaltproducerade produkter ökar. Konkurrensen är emellertid stor från andra platser och det är viktigt att företagen i Västerbotten kan skaffa sig en egen profil. Önskemål har kommit om att det behövs en satsning på den genuina landsbygdskulturen i Västerbotten som grund för att stärka redan befintliga och nya kvinnliga företag inom turism, hantverk, livsmedelsproduktion och angränsande näringar. Forskning Det finns viss forskning om landsbygdsutveckling, landsbygdskultur och om kvinnligt företagande. Här redovisas bara ett lämpligt urval av den forskning som passar för detta projekt. Gun- Marie Frånberg vid Pedagogiska institutionen på Umeå Universitet har gjort en studie i Åsele kommun mellan som heter Kvinnliga eldsjälar och som finansierats av dåvarande Glesbygdsmyndigheten. Här mötte kvinnorna inre hinder som brist på tid och pengar samt yttre hinder som pessimism och passivitet i omgivningen, tröghet hos kommungubbarna, okunnighet och arrogans hos kommunens representanter och 4

5 misstänksamhet hos andra människor. Jantelagen finns och mest drabbar den de inflyttade kvinnorna enligt Frånbergs forskning. Kvinnorna kommenterar också i hennes undersökning att män inte lyssnar på deras argument. Denna en av några härskartekniker brukar kallas osynliggörande och syftar till att påminna kvinnor om att de är mindre värda, oviktiga och betydelselösa enligt Berit Ås, norsk sociolog. En viss geografisk skillnad märktes då den negativa attityden var större ju mer åt väster man kom i länet. Även massmedierna använder samma strategi enligt Frånbergs studier och värderar inte kvinnors aktiviteter lika högt som männens. En lösning på problemen var enligt Frånberg att skapa nätverk mellan de kvinnliga eldsjälarna så att det kunde stötta varandra. (Frånberg, 1994) Kjell Andersson på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har forskat om Nya varor och tjänster på landsbygden som brukar beskrivas med den engelska förkortningen RGS (New Rural Goods and Services). Han redogör också för forskning av Marsden(1995,1999) som visar ett det finns en stor efterfrågan från moderna urbana konsumenter att komma till landsbygdsmiljöer och uppleva det ursprungliga, unika och naturen. Andersson jämför fem länder, Finland, Frankrike, Holland, Spanien och Ungern totalt tio regioner i Europa. Några av hans slutsatser var att de som satsade på Nya varor och tjänster ofta var små familjeföretag och att de både var från trakten och inflyttade - att det var ofta nykomlingar till bygden som såg nya förutsättningar och startade nya verksamheter - att det ofta var kvinnor som satsade på RGS ekonomin - efterfrågan kom ofta från kustturister som började intressera sig för inlandet - det finns en stor variation av varor och tjänster som erbjuds ex. övernattningsmöjligheter, restauranger, gårdsbutiker, lokal mat, fester, festivaler, hantverk och annan kulturverksamhet. det var viktigt att kombinera gammalt och nytt I arbetet kommenterades också olika lokala projekt. Här påpekades att det var vanligt att små lokala projekt leddas av kvinnor långt ifrån manliga maktcentra. Kjell Andersson påpekar slutligen att landsbygdens försörjning är beroende av en pool av vitt skilda resurser: naturresurser, skyddad natur, kulturmiljö, sociala resurser, kultur och traditioner och även sådana svårbegripliga nyttigheter som välvillig publicitet i media. Om dessa resurser inte finns, och stöder varandra, är det också mycket svårt att bygga upp en fungerande RGS-ekonomi. Detta har av vissa forskare kallats landsbygdskapital och bör vårdas enligt den nya ekologiska ekonomins principer om kapitalets konstans. Det innebär att det kapital som överförs till nästa generation inte skall vara mindre eller av sämre kvalitet än det kapital som ärvdes av föregående generation. (Andersson, 2007) 5

6 Målsättning Målet med förstudien har varit att skaffa kunskapsmässigt och ekonomiskt underlag för att söka ett 3-årigt projekt i samarbete med flera aktörer med intresse av att utveckla företag med en traditionell kulturell prägel. Förstudiens delmål är att: Skapa kontakter och samarbetspartners med ett antal kommuner som är intresserade av att vara med i ett projekt för att stärka kvinnliga företag med hjälp av kulturen. Under förstudien kommer följande kommunregioner kontaktas: Umeå, Vännäs, Vindeln, Nordmaling, Bjurholm och Robertsfors som bildar en region Malå och Norsjö som bildar en region. Dessutom kommer några ytterligare kommuner tillfrågas bl.a. Lycksele. Skapa kontakter med andra aktörer inom närliggande områden ex Landstinget, hemslöjden, museer göra inventeringar bland befintliga och blivande kvinnliga företagare och undersöka deras behov och intressen inom landsbygdskultur. inventera redan befintlig och obefintlig landsbygdskultur i de aktuella områdena göra en marknadsundersökning av efterfrågan på landsbygdskultur göra en marknadsundersökning av befintlig landsbygdskultur i Västerbotten och i övriga Sverige skapa en styrgrupp för ett kommande projekt Metod Kontakt har tagits med kommuner och andra aktörer för att få tag på lämpliga deltagare i projektet. Inventering och kontakter har sedan tagits med befintliga kvinnliga landsbygdsföretag samt några intresserade blivande företagare i de områden som ingår i förstudien. De har med hjälp av telefonkontakter, möten, studiebesök och enkät beskrivit situationen och de behov som finns. En inventering har gjorts av befintlig landsbygdskultur i de ingående kommunerna samt i hela Västerbotten. En jämförelse har gjorts med några andra områden i Sverige, Dalarna och Gotland samt med Bayern i Tyskland och Karelen i Ryssland. För att få en bred bas att stå på och inhämta det senaste inom området deltog projektledaren i två konferenser. Framtidsbygd i Uppsala som handlar om landsbygdsutveckling med goda exempel samt Grön Integration I Vänersborg. Samtidigt besöktes ett kulturarrangemang i Skara kommun Vallehelgen med ett antal studiebesök i området. Förutom detta ordnades ett möte med ett antal företag och i Malå och Norsjö för att få en djupare inblick i olika problem och möjligheter för kvinnliga företag i inlandet. 6

7 En enklare marknadsundersökning har gjorts av kulturbehov och intresse för landsbygdskultur. Rapporter från de olika aktiviteterna har skrivits och är bifogade huvudrapporten. En referensgrupp har utsetts. Däremot har en styrgrupp sparats till medfinansieringen är klar. Då medfinansiärerna önskade att projektansökan skulle vara inlämnad har det inte gått att få medfinansieringen ordnad. För att lämna in en ansökan med riktiga motiv är det viktigt med en färdig rapport från förstudien. Då beslutstiden för ansökan om medfinansiering inte har gått att få in i projekt tiden lämnas denna bit utanför förstudien. Däremot lämnas ett förslag på en ansökan om ett treårigt projekt. Genomförande och måluppfyllelse Huvudmålet med förstudien har varit att skaffa kunskapsmässigt och ekonomiskt underlag för att söka ett 3-årigt projekt i samarbete med flera aktörer med intresse av att utveckla företag med en traditionell kulturell prägel. Genomförande och resultat från de olika delmålen redovisas nedan: Delmål 1. Kontakter med kommuner Målet har varit att skaffa kontakter och samarbetspartners med ett antal kommuner som är intresserade av att vara med i ett projekt för att stärka kvinnliga företag med hjälp av kulturen. Under förstudien har följande kommunregioner kontaktas: Umeå, Vännäs, Vindeln, Nordmaling, Bjurholm och Robertsfors som bildar en region Malå och Norsjö som bildar en region samt Lycksele. Näringslivs- och kulturavdelningarna på kommunerna har kontaktats och i vissa fall även några kommunalråd. Intresset och hjälpsamheten har varit stor från kommunernas sida. De har gett tips om kvinnliga företag som kan vara intresserade av projektet och även gett bra tips om hur vi ska gå vidare. Därför har även en representant från Vännäs kommun, Victoria Kreuger föreslagits till styrgruppen. Delmål 2. Kontakter med andra aktörer Delmålet är att skapa kontakter med andra aktörer inom närliggande områden Olika aktörer inom området har kontaktats som exempelvis kvinnonätverket Magma som har startat sin verksamhet i Västerbotten under året och som också verkar på landsbygden. Andra kontakter har varit Västerbottens Museum, Coompanion, Vuxenskolan, Västerbottens Handelskammare, Vindelns församling, Glesbygdsverket och Region Västerbotten. Delmål 3. Inventering bland befintliga kvinnliga företag Ett viktigt mål har varit att göra inventeringar bland befintliga och blivande kvinnliga företagare och undersöka deras behov och intressen inom landsbygdskultur. Detta mål har varit mycket viktigt inom förstudien eftersom de är de kvinnliga företagarna som bör få vara med och beskriva sin situation och sina önskemål. Ett underifrån perspektiv 7

8 har varit angeläget och därför har mycket tid och kraft lagts på detta delmål och en inventering gjorts bland ett antal kvinnliga företag. Syftet med inventeringen har varit att studera aktuella problem, behov och lösningar hos ett 35-tal befintliga eller blivande kvinnliga företag på landsbygden med inriktning på landsbygdskultur. Företagen som valts ut satsar redan idag helt eller delvis på landsbygdskultur. Inventeringsmetod Först kontaktades näringslivsavdelningarna inom de kommuner som ingår i projektet, Umeå, Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors, Lycksele, Malå och Norsjö. I vissa fall kontaktades kulturavdelningen. Några kommuner hade en bra hemsida med hänvisning till olika företag. I samråd med näringslivsavdelningen valdes ett antal företag ut som var lämpliga för projektet. De skulle drivas av en kvinna och ha landsbygds- eller kulturell inriktning, helst båda delarna. Till att börja med kontaktades företagen per telefon men denna metod visade sig vara mycket tidskrävande av olika anledningar. Vissa kvinnor hade inte sitt eget namn i katalogen utan telefonen stod på mannen. Ibland hade kvinnorna också ett arbete och var då svåra att nå under dagtid. För att skynda på processen ordnades ett möte i Malå med kvinnliga företagare från Malå och Norsjöområdet. Ett 30-tal bjöds in och 14 kvinnor kom till mötet. Deltagarna fick ta upp olika problem och diskutera dem och de försökte också finna lösningar. På så vis kom mycket intressant information fram och även många goda idéer. Se bilaga 1. I samband med detta möte ordnades också en studieresa i området. Se bilaga 2 Deltagarna fick även svara på en enkät efter mötet för att så mycket som möjligt skulle komma fram. Vissa problem ville man kanske inte tala öppet om. Bilaga 3. Enkät om kvinnligt företagande på landsbygden. För att nå ut till fler företag skickades enkäten också ut till ytterligare 35 företag i de ingående kommunerna. Av dessa har 12 svarat på enkäten. Totalt har 35 personer lämnat sina personliga åsikter. 26 av dessa via enkäter och 9 via intervjuer. Av dessa har 5 ej varit företagare. Svaren grupperas i följande områden: De största problemen, Behov i företaget, Betala för tjänster och Hinder. A. De största problemen? Frågan som ställdes var: Vilka är de största problemen? Följande områden kom upp och svaren är grupperade i ordning efter hur ofta de nämndes: Svårt att nå ut. Dyrt och tidskrävande med marknadsföring. I stort sett alla nämner marknadsföring som ett problem Jantelagen. Man får inte sticka upp för mycket eller göra för stora förändringar 8

9 Mäns attityder. Kvinnor motarbetas när de vill starta företag eller utöka ett litet företag. Män ser inte kvinnornas produktion som något viktigt. Det ses som hobby. Vi blir inte tagna på allvar. Även detta område verkar vara ett stort problem för många fortfarande. Detta leder till dåligt självförtroende. Svårt att få lån och bidrag till mindre satsningar, långa handläggningstider hos länsstyrelsen. Några kvinnor berättar att deras ansökan, som senare avslogs, lämnats in vid samma tid som män med stora satsningar. Männen fick beviljat stöd och med mycket snabbare handläggningstid. På så vis ledsnar kvinnor på att söka bidrag och lån. Transporter och logistik. Företagen ligger utspridda och avståndet till kunderna är många gånger långt. Detta kostar mycket. Ojämn lön och osäker ekonomi, skatter Regler och avgifter kring företagande Brist på erfarenhet och kontaktnät Tidsbrist Pappersarbetet Man ska kunna allt från produktion-marknadsföring-försäljning och administration. Kvinnor har svårare att leja bort jobb än män enligt en tillfrågad. Svårt att nå ut till kunder i närmiljön och att ta betalt av dem. Svårt att vid arbetstoppar hitta kunnig personal För stor efterfrågan, hinner ej B. Behov i företaget Frågan som ställdes var: Vad behöver du hjälp med i ditt företag? Detta sammanfaller mycket med problemen som finns. Svaren är inte rangordnade men liknande svar är sammanförda: Önskar kunskap inom det egna området och tips om hur man gör på annat håll Hjälp med marknadsföring enskilt och gemensamt, utformning av hemsida och webshop. Ett stort antal av de som tillfrågades önskade hjälp med hemsida men också med gemensam marknadsföring och aktiviteter. Vill ingå i nätverk inom och utanför företagsinriktningen, samarbete Önskar hjälp med bokföring 9

10 Vill ha råd och hjälp med att utveckla idéer, produktutveckling, prissättning m.m. Hur går man från enmansföretag till större företag Vill bli peppad Önskar hjälp med transporter gärna samlade Produktionshjälp Studieresor gärna specialiserade, mer kunskap, gammal kunskap, Bättre kontakter inom turistnäringen och andra näringar Bättre bussförbindelser Kontor med andra företag Bättre samarbete med köpmännen Fler mässor Önskar starta företagskooperativ Behov hos kvinnor som ej startat företag men är intresserade: Här önskades Grundläggande företagskunskaper Marknadsföring. Sverige och utlandet Hemsida - produktion och användning Kunskap om liknande företag -studieresor, nätverk och litteratur Marknadsanalys C. Betala för tjänster? På frågan om man var villig att betala för tjänster var de flesta villiga att betala för marknadsföring och administration. Några ansåg däremot att ekonomin inte tillät inköp av tjänster. D. Hinder? På frågan Vad tror du allmänt hindrar kvinnor i din trakt att starta företag? Några vanliga kommentarer var: Dåligt självförtroende och jantelagen, män med makt, härskartekniker och manlig dominans. Övriga kommentarer var: dålig lönsamhet, skatter, behov av ekonomisk trygghet, dålig kunskap, krångliga regler, vågar inte satsa, förlorar ex arbetslöshetsbidrag, Man är rädd för att man ska misslyckas och inte få in några pengar samt brist på utbildning. 10

11 Intresserad av att delta i ett projekt. I samband med interjuver, möten och studiebesök tillfrågades de kvinnliga företagarna om de ville vara med i ett projekt som handlade om landsbygdskultur och företagande. Intresset var mycket stort och alla tillfrågade önskade delta. Idéer Det har också kommit fram många goda idéer under förstudien. En del är interna för eget bruk. Några allmänna idéer kom också fram: Ta vara på utlandsfödda, deras matkultur för råvaruproduktion och förädling Utveckla mathantverket Hantverksutställning Kulturhus Logdans Mässor Nätverk Gemensam marknadsföring, gemensamma teman Coachning och rådgivning Nya annorlunda aktiviteter Analys av inventeringen Inte så mycket har hänt på de senaste 30 åren. På 80-talet satsades det på kvinnliga företag och mässor som Kvinnor kan drog många utställare och besökare. Aktiviteterna dog ut och situationen är inte förändrad i alla fall inte på Västerbottens landsbygd. De kvinnliga företagarna klagar på jantelagen, ointresserade manliga makthavare, svårigheter att få lån och problem med marknadsföringen. Dåligt självförtroende är också ett hinder. Det verkar också finnas kunskapsbrister bland de kvinnliga företagarna. Många jobbar hårt och med låg lönsamhet. Då räcker inte tid eller pengar till att själv åka på studie- eller kontaktbesök. Organisationen Företagarnas undersökning, som nämnts i inledningen, visar också på svårigheter med att få fart på kvinnliga företag i Västerbotten. 11

12 Delmål 4. Efterfrågan på landsbygdskultur Ett delmål var att undersöka behovet av landsbygdskultur, Detta gjordes med hjälp av en enkät Marknadsundersökning av efterfrågan på landsbygdskultur Bilaga 4. Syfte Syftet med undersökningen har varit att ta reda på intresset för att åka ut på landsbygden och delta i någon aktivitet med anknytning till landsbygdskultur. Ett annat syfte har varit att undersöka vilket transportmedel man helst skulle använda. Ett tredje syfte är att få förslag och önskemål på olika aktiviteter som kan ordnas på landsbygden. Metod Några slumpvis utvalda personer i Umeå har fått svara på en enkät om landsbygdskultur. Undersökningen är inte helt vetenskaplig då detta skulle ta alldeles för stor tid av projektarbetet och resultatet bör tas därefter. Istället kan resultatet ses som en fingervisning om intresset av landsbygdskultur. 30 personer tillfrågades och 27 lämnade in den. Resultaten är därför beräknade på de 27 som svarat. Alla tillfrågade bor i Umeåområdet och har olika yrke, åldrar och härkomst. Resultat och analys Det går att skönja en del resultat i undersökningen. Se bilaga 5. Ett av syftena med undersökningen var att ta reda på intresset för att åka ut på landsbygden och delta i någon aktivitet med anknytning till landsbygdskultur. Här visar resultatet att det finns ett stort intresse för detta. Hela 96 % var intresserade av att åka ut på någon aktivitet och begränsar man det till musikfestival, byfest eller annan kulturell aktivitet så svarade 93 % ja. De som hade minst intresse var de som var under 20 år. Så stor andel som 85 % var intresserade av dagskurs där man lär sig något praktiskt. Även dagskurser i rena kulturaktiviteter intresserade många 81 %. Intresset minskade ju längre kurserna pågick men fortfarande fanns ett intresse runt 40 % för veckokurser. Ett annat syfte har varit att undersöka vilket transportmedel man helst skulle använda. Här önskade 52 % samåka med bil. 22 % kunde tänka sig att köra egen bil. Det fanns också intresse för reguljär buss eller tåg med 40 % av de svarande. Däremot var intresset lågt för gruppresor. Det sista syftet var att få förslag och önskemål på olika aktiviteter som kan ordnas på landsbygden. Här kom det många förslag och några som återkom ofta var olika kurser inom måleri, teater, sång, dans eller skrivande. Dessutom föreslogs lekar, cirkus och sport. Vandrings- och cykelleder och guidning var också ett önskemål som återkom hos flera. Matlagningskurser var också efterfrågade. Musikfestivaler föreslogs också. Landsbygden lockar fortfarande människor från stan och det finns en stor efterfrågan på speciella landsbygdsarrangemang.. Däremot verkar det som att utbudet kunde vara större eller så når inte alla aktiviteter som finns ut till stadsbefolkningen. Detta kan delvis bero på att 12

13 annonskostnaderna är så dyra men också att tidningar inte skriver så mycket om landsbygdens arrangemang. Detta har kommit fram i samband med intervjuer med företagare som bedriver verksamheter på landsbygden.. Delmål 5. Marknadsundersökning befintlig landsbygdskultur Målet här har varit att göra en marknadsundersökning av befintlig landsbygdskultur i Västerbotten och i övriga Sverige. Metod Projektledaren har besökt två konferenser, Framtidsbygd i Uppsala den februari 2008 se bilaga och en i Vänersborg den 21 maj 2008 Grön integration på landsbygden en utmaning i tiden se bilaga 7. Dessutom besöktes ett arrangemang Vallehelgen den maj 2008 då hantverkare, konstnärer och musiker hade öppet hus. Bilaga 8. Några studiebesök gjordes på intressanta platser i Västra Götaland. Detta kan ses i bilaga 9. I Norsjö och Malå gjordes också en mindre studieresa till ett antal företag och organisationen som arbetar med landsbygdskultur. Se bilaga 2. Två områden Dalarna och Gotland har dessutom speciellt studerats i Sverige där de har tradition att använda landsbygdskultur som grund för företagande. De har valts ut då de attraherar turister samt producerar varor med lokal prägel. För att få information har hemsidor studerats men egna erfarenheter har också varit viktiga. Under ett antal år hade jag en sommarstuga i Dalarna och tillbringade några somrar med traditionellt midsommarfirande och vistelse på fäbod. Dessutom har jag inom ett antal olika projekt som arbetat med landsbygdsutveckling ordnat studieresor till Dalarna. På Gotland har jag bott 12 år och drivit företag inom jordbruk, turism och kultur. Där byggde jag upp en egen verksamhet samtidigt som jag kunde studera andra företag runt om på Gotland som samtidigt etablerades med ungefär samma inriktning. För att få en inblick i hur det ser ut i andra länder har jag valt Bayern i Tyskland, med en stark landsbygdskultur. Under sommaren har jag gjort en privat studieresa dit och besökt några landsbygdsaktiviteter och även här studerat områdets officiella hemsidor. Karelen i Ryssland tas också upp som exempel då jag arbetat där med landsbygdskultur under ett 12-års period. Studier av landsbygdskultur i Västerbotten har gjorts med hjälp av officiella hemsidor, kontakter med turistbyråer och studier av turistbroschyrer, annonser och artiklar i dagstidningar samt egna besök. Svenska exempel Dalarna har haft landsbygdskultur som grund för företagande i mer än 100 år och har bibehållit en framskriden plats på detta område. Den största höjdpunkten är midsommarfirandet då boendekapaciteten oftast är fullt utnyttjad och turister strömmar dit. Sedan fortsätter man under sommaren med kapprodd, musikarrangemang och annat. Dalahästen och andra hantverksprodukter säljs till höga priser och kringarrangemang ger många jobb. Produkter med anknytning till landsbygdskulturen som ex Siljansbröd, Moraknivar och möbler marknadsförs med hjälp av den typiska dalakulturen som bl.a.innebär 13

14 tradition och kvalitet. Speciellt kommunerna runt Siljan har använt sig av den typiska landsbygdskulturen i området för att marknadsföra sig och detta har visat sig vara lyckat. Samtidigt med den gamla kulturen har man också satsat på en bredare kultur som aktiviteter vid Utomhusscenen Valhalla och Musik vid Siljan med ett 60-tal konserter inom ett brett musikområde. Under juli månad kan man finna 153 aktiviteter under rubriken bygdekultur på Siljansområdets hemsida Dalarna ligger enligt Nuteks statistik från år 2006 på fjärde plats med antalet gästnätter efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Gotland ligger näst sist och Västerbotten på nionde plats av 21 län. Om man ser till antalet invånare enligt SCB blir statistiken annorlunda. Av de utvalda länen leder Dalarna med 14 gästnätter per invånare, Gotland 11, Västra Götaland och Stockholm runt 5 och Skåne 4. Västerbotten har också runt 5. Här ser man att Dalarna har många besökare. Gotland ligger också bra till. Här har under de senare decennierna börjat använda landsbygdskulturen som grund för många företagssatsningar. På 70-talet sydde man inte i skinnet från fåren och ullen såldes till Bergå i Dalarna eller utomlands. Under 80-talet förändrades förhållandena. Bönder, hantverkare och turister började intressera sig för de inhemska produkterna, kanske som en följd av gröna vågen på 70-talet. Man ordnade kurser i växtfärgning, ull- och skinnförädling och snart kom produktionen igång. Gårdsbutiker öppnades och produkterna utvecklades med tiden till att bli dyra designplagg eller konsthantverksprodukter. Många kvinnor fick arbete. Inte bara fåren utnyttjades utan grönsaksodlingar, köttproduktionen och spannmålen fick nya nischer med specialprodukter som hade en Gotländsk anknytning. Restauranger serverade specialiteter och i turistbutiker kunde man nu köpa även gotländska matspecialiteter. Precis som i Dalarna satsade man på den gotländska traditionen för att marknadsföra sina produkter. Det gick bra och många företag och ofta med kvinnor i spetsen som Yllet i Visby, Kälder i Havdhem och andra blev lönsamma och kunde anställa fler kvinnor där arbetslösheten annars var utbredd. Yllet har också satsat på butiker i Stockholm och i Malmö. ( Turisternas inköpsvanor har ändrats från att vara traditionella souvenirer till att mer bli kvalitetshantverk, konsthantverk och mathantverk. Designade kläder och möbler från Gotland har blivit populära trots de höga priserna. Musiker, konstnärer och författare har också bidragit till att dra till sig besökare som har ett stort kulturintresse. Detta gynnar då också försäljningen av landsbygdens produkter. På många andra håll i Sverige har man satsat på olika företag och arrangemang som satsar på landsbygdskultur. På konferensen Framtidsbygd se bilaga 6 tog Christina Linderholm från Företagarna upp några olika problem som finns på landsbygden. Kompetensbrist, dålig infrastruktur och skatter och avgifter nämndes som problem. Marknadsföring var mycket viktigt, rätt pris och likaså produktutveckling med produkter som ingen annan har. Hon betonade vikten av en lokal identitet med ett helhetstänkande. Flera företagare redovisade sina erfarenheter under konferensen och kultur var med som en del av många företag. Mer information gå att få i rapporten från konferensen. 14

15 I Skara kommun satsar man på att få ut besökare via Vallehelgen ut på landsbygden för att studera hantverk och konst. Även olika föreningar visar upp sin verksamhet. Liknande har funnits i Skåne och på andra ställen. Även Vännäs kommun har satsat på ett liknande arrangemang i slutet av augusti. Vallehelgen var ett mycket intressant arrangemang. Många företag fick visa upp sig och besökarna var många. Marknadsföringen med broschyr och hemsida var bra men när man kom ut till byarna och företagen var skyltningen dålig och ibland obefintlig. Här hade de gjort en stor miss. Detta visar också att företagen på landsbygden i Västergötland har samma problem som i Västerbotten- dålig marknadsföring. Se mer om detta i rapporten bilaga 8. Även i Västergötland träffar man på Jantelagen när driftiga kvinnor satsar på landsbygden. Detta är ett problem som finns på många håll. Se vidare bilaga 9. Den svenska landsbygdskulturen används som nämnts på en del håll men här borde man kunna göra mycket mer. Ännu sämre är det med tillvaratagandet av invandrarnas kultur. Konferensen Grön integration på landsbygden - en utmaning i tiden se bilaga 7, visade att invandrarna var dåligt representerade bland företagarna på landsbygden. Ett svårt problem var att få lån och här föreslogs förenklade lånemöjligheter för nyföretagande på landsbygden liknande mikrolån som praktiseras på en del håll i världen. Invandrarkvinnor har med sig mycket kunskaper om vilka växter som används i matlagning i hemlandet. Det är däremot sällan som invandrarkvinnor startar restauranger och butiker i Sverige. De lagar mat hemma men det är männen som utnyttjar kunskaperna om maten för att starta företag. Invandrarnas behov av specialråvaror och förädlade produkter borde gå att produceras mer i Sverige. Här skulle svenska kvinnor och invandrar kvinnor tillsammans mötas för att utveckla idéer som gynnar båda parter. Exempel från utlandet Bayern är det populäraste besöksmålet för tyskar enligt Tyska turistbyrån AB Där finns mycket landsbygdskultur även om den är uppblandad med gamla slott och små pittoreska städer. Veckolånga fester ordnas med musik, tävlingar, folkdräkter och öl av olika former inklusive alkoholfritt. Hela byar är involverade och gästerna utifrån blir varmt välkomna. De typiskt bayerska förstärks med läderbyxor, jaktkläder och hästskjutsar. De gamla husen är välskötta och det levande kultur och naturlandskapet lockar många turister till boende och vandringar på landsbygden. Ett annat område som börjar satsa på landsbygdskultur är Karelen i Ryssland. Där har Hushållningssällskapet under ledning av Christina Hammarström bedrivit ett landsbygdsutvecklingsprojekt med mycket inslag av kultur. I Karelen har det skapats byfester, vävlokaler, körer, ökat hantverkskunnande, boende och shoppingmöjligheter för en allt större ström av turister främst från storstäderna Moskva och St. Petersburg men även från Finland och Sverige. Den typiska karelska kulturen har förstärkts och besökarna har varit mycket nöjda. Här har det varit många kvinnor inblandade och de har fått möjlighet att försörja sig. Till en början producerade man hantverk på vintern och sålde på sommaren men med utvecklingen av internet har man också möjlighet att sälja under vintern. Lugnet, gästfriheten och värmen som finns på den karelska landsbygden lockar den allt stressade storstadsbon. Vissa som trivs mycket bra bosätter sig sedan i området och 15

16 annars närmast döda byar får nytt liv. Det har tagit runt tio år att få igång verksamheten på den karelska landsbygden och det var den tid det tog på Gotland att ställa om turismen från att enbart vara en badturism med historiska inslag till att bli ett besöksmål där landsbygden och dess produkter sig blev attraktiv. Landsbygdskultur i Västerbotten På Västerbottens landsbygd har man gjort en del satsningar men de flesta ligger runt Umeå. Marknadsföringen och den s.k. jantelagen har stått i vägen för en vidare utbredning på många håll. Många klagar på svårigheten att komma in i ortens tidningar. Dessutom är Västerbotten uppdelad i två tidningar som delar norra och södra biten emellan dem. Det är därför svårt för ex Malå att bli omnämnt i Umeå. Inlandet har också extra svårt att komma in i tidningarna då man dragit ner på lokalredaktörer och resekostnaderna är dyra. Västerbotten hade år gästnätter enligt Nutek och Gotland hade Med så pass många besökare borde det finnas möjlighet att satsa på både många fler aktiviteter och produkter med Västerbottensanknytning. I städerna i Västerbotten satsas det en del på kulturen men landsbygden med närheten till naturen har stora möjligheter att utveckla kulturen inte minst för besökare från andra länder. Det finns många hembygdsföreningar, museer och byföreningar som ordnar en hel del aktiviteter som har inriktningen landsbygdskultur. Många gånger är det kvinnor som jobbar ideellt med bakning, städning och annat inom arrangemanget. Detta är mycket bra för bygemenskapen och för byns traditioner men det kan också vara hämmande för de som vill starta eget. Många tillfällen finns för försäljning för de som har något eget att sälja men det kan emellertid vara svårt att ta ut lönsamma priser då många av besökarna själva tillverkar liknande produkter eller då man känner varandra. Några exempel på aktiviteter som ordnas av olika organisationer är Sommarcafé i Vargträsk och Musikfest i Stärkesmark. Något längre aktiviteter med möjligheter till försäljning är Slöjdarnas hus i Vännäsby som har öppet hela sommaren och den treveckor långa Hemslöjdsmässan i Vormsele. Det är emellertid inte så många företag som erbjuder landsbygdskultur under sommaren i Västerbotten. Om man slår upp några hemsidor från länet möts man främst av de många aktiviteter som har med friluftsliv att göra som fiske, jakt, safari med fyrhjuling, vildmark och fjällvandring. Denna inriktning vänder sig ofta till män och det är då naturligt att också företagarna är män. På Västerbotten Turisms hemsida finns ett antal sökord för aktiviteter. Där står ordet samekultur, men inget som bygde- eller landsbygdskultur. Detta att jämföras med det tidigare nämnda 153 aktiviteter med bygdekultur bara inom Siljansområdet. Det är bra med olika aktiviteter inom en region och om sommaren är regnig är det mycket viktigt att ha en del alternativa aktiviteter i stället för friluftsliv. Då är aktiviteter, mat med tradition och ovanliga inköp mycket viktiga sysselsättningar. Det behövs också komplement till den manligt dominerade sysselsättningen jakt, fiske och vildmarksliv. 16

17 Andra hemsidor från Västerbotten visar liknande inriktning. VisitUmea.se, som täcker hela Umeåregionens turistinformation, har en bredare inriktning än länsturismens hemsida. De har med en hel del kultur, gallerier, utställningar som Konst i Kvarn i Vindeln, Olofsfors, Norrbyskär, Glödheta glasbruk, Gammlia och andra välbesökta platser med kulturinriktning. En stor del av aktiviteterna bygger på brukstraditioner och inte på den tidigare så utbredda landsbygdskulturen i Västerbotten. Om en besökare vill smaka på typisk mat från området möts man av modern gourmetmat eller tunnbröd och en och annat syltburk, med hjortron eller åkerbärsylt. Den gamla kulturen som tidigare fanns går endast att få en glimt av på Gammlia Friluftsmuseum och på hembygdsgårdar ute i länet. Slöjdarnas hus i Västerbotten lyckas emellertid visa upp mycket av gamla lokala hantverkstraditioner tillsammans med nyskapade produkter i lokaler som är moderna men med ortens speciella stil. Här finns mat, konst och musik som komplement till försäljningen och det har med tiden skapat ett mycket välbesökt försäljningsställe av lokalt producerade hantverksprodukter och mathantverk. Kvarnområdet i Vindeln är också ett ställe som utvecklats till en populär besöksplats med inriktning på kultur. Denna plats borde gå att utveckla ännu mer till ett centrum för lokaltproducerade varor. På andra håll i Västerbotten som i Skellefteå kommun har man som aktiviteter satsat mycket på friluftsliv och även på sport. Här gör man också reklam för några intressanta rutter som ex guldrutten, inlandsrutten och en historisk rutt. Flera intressanta platser med vacker natur och intressant kultur beskrivs men det saknas information på rutterna om boende, inköpsplatser, dagens företag och matställen. Ett ställe som verkligen satsar på Västerbottnisk landsbygdskultur är Rismyrliden. Där visar man upp en gammal gård som den fungerade på 1800-talet med olika aktiviteter och bjuder på mat med traditioner. Det är bara synd att den inte är så känd i Umeåområdet. En orsak kan vara att de lokala tidningarnas uppdelning som tidigare nämnts. Detta problem finns på många håll i Västerbotten och diskuteras vidare under rubriken Kvinnliga företagare. Flera kommuner som Lycksele, Malå, Norsjö, Åsele och Vilhelmina ordnar aktiviteter där landsbygdskultur ingår. Ofta är det tillfälliga arrangemang där det finns tillfälle till försäljning men som tidigare nämnts är det svårt att hålla rimliga priser då besökarna oftast är från området. Tyvärr når inte marknadsföringen så långt utanför kommungränsen. Här borde det göras mycket mer. Delmål 6. Skapande av styrgrupp Skapande av en styrgrupp för ett tre-årsprojekt. En styrgrupp bör skapas efter att projektet blivit godkänt. Där bör finansiärer och andra intressenter ingå. Därför går det inte att besluta om detta ännu. Däremot har en referensgrupp utsett med kvinnor som kan fungera som idégivare, kunskapsförmedlare och bollplank åt projektet. Kriterierna för att utse dessa har varit att få en geografisk spridning samt att de ska representera olika intresse- och kontaktområden. Alla har ett stort intresse för landsbygdskultur, kvinnligt företagande och är engagerade kvinnor samt intresserade av att ingå i ett kvinnoprojekt. Dåligt självförtroende visade sig vara ett stort problem bland de tillfrågade kvinnliga företagarna i förstudien. Därför är det viktigt att en referensgrupp består av starka kvinnor som själva lyckats ta sig fram i annars mansdominerade sammanhang. 17

18 Följande personer ingår i referensgruppen: Victoria Kreuger, näringslivskonsult, Vännäs kommun Mari-Louise Marsjögård, kyrkoherde Vindelns Församling Ingrid Lindelöw-Berntsson, egen företagare, ordförande i Magma kvinnonätverk i Västerbotten Marianne Folkedotter, berättarantikvarie, Västerbottens Museum Gunilla Björn, hästuppfödare, ambassadör för kvinnligt företagande, LRF profilbonde, Bjurholm Mona Eriksson, aktiv inom Svedjans intresseförening, Malå hembygdsförening, folkdanslag, vänortsförening, Malå-Norsjö Hushållningsgille m.m., Malå Gun-Karin Karlsson, regionchef Västerbottens Handelkammare, samt medlem i Västerbottens Hushållningssällskapets styrelse, Lycksele Doris Brändström, rådgivare Coompanion, Västerbottens län Slutsatser och förslag på åtgärder De kvinnliga företagarna på Västerbottens landsbygd har fortfarande stora svårigheter att ta sig fram och att utveckla sina företag. Inställningen från omgivning, långivare och myndigheter gör att många får dåligt självförtroende och orkar inte kämpa så mycket som behövs för att få lönsamhet eller expandera. Stora avstånd och dyra transporter är också ett hinder. Utan lån och bidrag är det svårt att växa och utvecklas för dessa företag. De kvinnliga företagens begränsade möjligheter leder till svårigheter att komma ut på marknaden då tid och lönsamhet inte räcker för den marknadsföring som behövs och att köpa in tjänster. Det blir en ond cirkel, de är för små för att vara riktigt lönsamma och de är nästan omöjligt att utöka verksamheten. Det finns risk att de redan etablerade företagarna inte orkar i längden och slutar. Därför är det mycket viktigt att stötta de redan befintliga kvinnliga företagen på landsbygden så att de kan överleva men också för att de kan bli goda exempel för andra som vill starta företag. Därför föreslås att ett nytt treårsprojekt främst riktas mot redan etablerade företag. Däremot kan ett antal nya företag att tas in i projektet. För att de ska få stöd tidigt föreslås att de ingår i nätverk och grupper där det redan finna aktiva företag. I förstudien har det varit svårt att nå ut till invandrarkvinnor då de är så få företagare bland dessa på landsbygden. Särskilda satsningar får göras för dessa inom det föreslagna treårsprojektet. Efterfrågan på landsbygdskultur finns både på nära håll och ute i Europa. Som en komplettering till de mer manligt dominerade jakt, fiske och vildmarkssatsningar kan landsbygdskultur vara en framkomlig väg för kvinnliga företagare med gemensamma satsningar på marknadsföring, försäljning och kompetensutveckling. 18

19 Bättre lånemöjligheter är ett måste för kvinnliga företagare på landsbygden. Här borde speciella mikrolån kunna ordnas med statliga lånegarantier. Fler särskilda bidragsformer borde också finnas för marknadsföring och produktutveckling speciellt inriktat på kvinnliga företag. Dessa frågor är svåra att placera in i ett nytt treårigt projekt men de lämnas över till de styrande att ta hänsyn till. För att hjälpa kvinnliga företagare på Västerbottens landsbygd att utveckla hållbara, långsiktiga företag föreslås följande åtgärder: Ett treårigt utvecklingsprojekt för kvinnliga företagare med inriktning landsbygdskultur är önskvärt. Till att börja med bör de redan undersökta områdena Malå, Norsjö, Vännäs, Vindeln, Umeå, Robertsfors, Nordmaling, Bjurholm och Lycksele kommun ingå. Lämpliga företag utanför området kan också tas med i projektet. Första året är det lämpligt att antalet företag begränsas till Vid projektstarten görs en kunskaps- och behovsanalys av företagen och olika företagsgrupper. När genomgången är klar planeras aktiviteter utefter detta. De olika företagen grupperas då efter behov. Kurser, studiebesök och andra aktiviteter planeras efter kunskaps- och behovsanalysen. På så vis blir företagens enskilda behov tillgodosedda. Inom de olika orterna kan man samarbeta inom vissa teman eller specialisera sig på några produkter som blir typiska för området. Både företag, kommuner och ideella krafter kan tillsammans göra orten känd för något speciellt. Det är viktigt att inte snegla på grannen utan hitta sin egen väg. Här har redan framkommit några idéer inom förstudien som skulle kunna utvecklas vidare i ett längre projekt. Vid gemensam marknadsföring och produktutveckling kan man speciellt rikta sig in på kvinnliga besökare och konsumenter. Man kan skapa produkter som blir efterfrågade av kvinnor som ett komplement till den manliga efterfrågan av fiske, jakt och vildmark. Marknadsföringen kan riktas mot exempelvis ensamstående kvinnor med eller utan barn, mot storstadskvinnor, invandrarkvinnor eller någon annat grupp. Årsplaneringen ser ut som följer: År 1 Varje företagare eller blivande företagare föreslås få ett antal timmar enskild rådgivning. I början av projektet görs en kunskaps- och behovsanalys av företagen och företagsgrupper. När genomgången är klar planeras aktiviteter utefter detta. De olika företagen grupperas då efter behov. Kurser, studiebesök och andra aktiviteter planeras efter kunskaps- och behovsanalysen. På så vis blir företagens enskilda behov tillgodosedda och ingen onödig tid behöver användas av företagen. Korta och effektiva kurser är målsättning. Under första året planeras en studieresa till något lämpligt område ex Dalarna eller Gotland. Den skall ge inspiration, kunskaper och idéer till företagen men också hjälpa till med att öka kontakterna mellan de olika kvinnliga företagen för att bygga upp ett nätverk. Nätverket och studieresorna är också viktiga för att stärka självförtroendet hos deltagarna 19

20 Några gemensamma aktiviteter kommer att läggas in redan första året som: Kurser i marknadsföring och produktion av hemsida som bör länkas till en gemensam hemsida. Här kan redan ett eller flera teman finnas med. Dessutom planeras coachning för att öka självförtroendet bland företagarna och en berättarkurs. Hjälp kommer också att ges till gemensamma aktiviteter som deltagande i mässor och marknader. År 2.. Fortsatt individuell rådgivning och behovsanpassade kurser 2-3 kortare studieresor för mindre grupper och specialinriktade intresseområden Samarbeten med särskilda teman. Både företag, kommuner och ideella krafter. Specialisering, ortstypiskt, mindre projekt Nätverksbyggande Satsning på nyföretagande och information om olika företagsformer Framtagande av gemensamma hemsidor fortsätter Gemensamt deltagande på mässor, marknader År 3. Fortsättning på aktiviteter från år 2 Deltagande företag har gemensam utställning på Noliamässan Avslutning av projekt Rapport och utvärdering Sammanfattning Dagens kvinnliga företagare på landsbygden möter samma inställning från omgivningen som en studie från 1994 av Gun-Marie Frånberg Kvinnliga eldsjälar visade. Det är svårt för aktiva kvinnor i inlandet. De möts av arrogans, misstänksamhet och den s.k. Jantelagen från män med makt men också från omgivning och media. Förstudien Landsbygdskultur som grund för kvinnligt företagande har syftat till att utarbeta metoder och söka samarbetspartners för ett treårsprojekt som ska stötta och utveckla kulturproducerande kvinnligt ledda företag i syfte att stärka infrastrukturen på landsbygden. Förstudien riktar in sig på att utveckla nya idéer, metoder och företagsskapande aktiviteter för 20

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Skaraborg skaraborg@coompanion.se Coompanion Fyrbodal fyrbodal@coompanion.se

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Marseille, New Hotel of Marseille.

Marseille, New Hotel of Marseille. Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Regionråd Dag 2014-05-17 Tid 10.30 12.30 Plats ande Marseille, New Hotel of Marseille. Ingemar Nyman, Bjurholms kommun Dagmar

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten Vinster med samverkan Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten www.regionvasterbo.en.se Vinster med samverkan - kring e. gemensamt regionalt verksamhetsstöd Västerbo)en 1/8 del av Sveriges yta.

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Dokumentation workshop 25 okt

Dokumentation workshop 25 okt Dokumentation workshop 25 okt Grupp 1 Deltagare: Solveig, Kristina, Parmis och Anil Postit-lappar/förslag inom Möjligt idag/inom kort Prioritet 1. Skolutbyte Utbyte mellan elever i skolor, på landsbygden

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 )

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Plats och tid: Nämndhuset kl. 9.00-10.30 Beslutande: Torbjörn Parling, ordförande Bengt-Olov Persson Marian Väpnargård Ersättare: Övriga deltagande: Inger

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Trekom Leaders styrelse

Trekom Leaders styrelse Trekom Leaders styrelse Möte nr: 1 Plats: Kommunhuset Norsjö, sammanträdesrum Björnen Tid: 22 oktober 2008, kl 18-21.00 Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Presentation av styrelsen 4.

Läs mer

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer