Framtidsbygd mat, måltid och turism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsbygd mat, måltid och turism"

Transkript

1 Framtidsbygd mat, måltid och turism Sammanfattning av en serie symposier och en fortlöpande dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin (i samarbete med Leo Padazakos) Detta är en sammanfattning av en omfattande rapport med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas. Vägen fram till en hållbar utveckling handlar om entreprenörskap, underifrånperspektiv, öppenhet, transparens, samordning, samverkan och affärsutveckling. Vi tar gärna emot synpunkter. Vi vill fortsätta en intensiv och givande dialog. Hör gärna av er till: Ni är också välkomna till gruppen Framtidsbygd på Facebook. 1

2 1. Öppenhet, deltagande, samverkan Framtidsbygd består av fem symposier om mat, måltid och turism. Vårt övergripande budskap är att det i dag saknas samordning och samverkan. Det är dags att lyssna på denna kritik och skapa system för öppenhet, transparens, samverkan, deltagande; en kultur där man delar med sig, det som kallas för open source och öppen innovation. Viktiga dialoger bör ske i öppenhet, inte i slutna rum. Nu uppfinns hjulet gång på gång. Det bör ställas krav på att projektansökningar gör en bakgrundsanalys, och använder sig av tidigare kunskaper och erfarenheter samt redovisar hur man för utvecklingen framåt. Men för att göra detta krävs det mekanismer för att samla och lätt tillgängliggöra befintlig kunskap och erfarenhet. I dag är förnyelsearbetet besvärligt att åstadkomma, eftersom det är svårt att bygga vidare på existerande kunskaper och erfarenheter. En öppen och lättillgänglig databas behövs. 2. Komplexa system skapar fragmentisering Det finns ett mycket komplext system för innovation och förnyelse, särskilt det som är offentligt finansierat. Detta leder till en besvärande fragmentisering. Det är svårt för aktörerna att navigera. Det finns alldeles för många skattefinansierade aktörer som vill ta hand om företagarna och samordning behövs. Marknadens och inte aktörernas behov måste styra. Det finns många strategiskt viktiga dokument för innovation och förnyelse, men samordningen är bristande. Vi ser det som särskilt väsentligt med ett ökat nordiskt samarbete. Visionen Sverige det nya Matlandet är en komplex satsning som många skall inspireras av och bli en del av. Det finns behov av att göra Matlandets vision mer tydlig, konkret och praktiskt användbar för gemene man. Det finns många myndigheter som har ett ansvar för mat, måltid och turism. Det behövs en större samverkan mellan dessa och tydlighet över vem som ansvarar för vad. Det finns företag som till stor del är offentligt ägda eller har offentlig stöd, liksom organisationer med offentligt stöd, som konkurrerar med privata företag. Detta är problematiskt. Var samhällets pengar hamnar är inte alltid så transparent som det bör vara. Det saknas en tydlig och samlande plattform för Matlandets områden. Det är viktigt att bygga upp en långsiktig digital infrastruktur, en arena för crowdsourcing. Näringslivet måste vara en drivande part i detta arbete. 3. Projekt att göra en gemensam resa Idealt sett kan utvecklingsprojekt ses som att göra en gemensam resa där innovation och förnyelse utförs av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. Entreprenörerna bör vanligen vara aktiva mottagare och bärare av innovationen. Betydelsen av entreprenörskap och företagande behöver göras tydligt. 2

3 Det finns en utbredd projekttrötthet. Företagen känner sig utnyttjade. Orsaken är att projekt ofta inte växt fram från entreprenörerna utan från behov hos de aktörer som drivit projektet. Ofta saknas en genomtänkt plan för hur projektet ska fortsätta när pengarna är slut. Vårt tydliga budskap är att det behövs fler entreprenörer i projekten. Det måste gå att hitta modeller där företag i samverkan kan driva projekt och där företagen kan kommersialisera verksamheten även under projekttiden. Idag finns det några riktigt stora nationella projektägare (år ). Den största aktören är landets länsstyrelser som har använt nära 900 miljoner samt Jordbruksverket nära 800 miljoner, Lantbrukarnas Ekonomi AB nära 155 miljoner, Eldrimner nära 60 miljoner, Hushållningssällskapens Service AB nära 34 miljoner och SLU nära 32 miljoner. Lägger vi till regionala projekt så driver Lantbrukarnas Ekonomi AB projekt för över 166 miljoner kronor och Hushållningssällskapen med sina regionala sällskap för drygt 113 miljoner kronor. Således har följande resurser använts av de stora projektägarna: Länsstyrelserna nära 900 miljoner kronor Jordbruksverket nära 800 miljoner kronor Lantbrukarnas Ekonomi AB över 166 miljoner Hushållningssällskapen över 113 miljoner Eldrimner nära 60 miljoner SLU nära 32 miljoner Jordbruksverket meddelar att deras erfarenhet är att dessa stora aktörer är bättre på administration. Vi ser det som viktigt att även analysera om de långsiktiga effekterna är bättre med dessa stora projektägare, i jämförelse med projekt med fler entreprenörer. Borde vi förbättra de administrativa rutinerna och göra dessa enklare för små och mindre företag? Det är stora skillnader mellan Länsstyrelserna och Leaderområdena. Vissa driver omfattande egna projekt med anställd personal, och andra fördelar det mesta av medlen till externa projektägare. Vi ser det som väsentligt att det utvärderas vilken metod som ger bäst effekt. Landsbygdsprogrammet omfattar fem miljarder per år. I det öppna samhälle vi argumenterar för är det viktigt med öppenhet och transparens i beslutsprocesser om dessa medel. Ett gott värdskap, en god förmåga till dialog och en god förståelse för hur en entreprenör tänker, är central för att utveckla goda relationer och ge stimulans och inspiration. Förmågan till dialog behöver utvecklas och entreprenörer bör utbilda handläggare. Medan det i Leader, ESF och ERUF är förtroendevalda som fattar besluten, är det tjänstemän som beslutar på länsstyrelser och Jordbruksverket. Eftersom förtroendevalda saknas är det rimligt att kräva att beslutsprocesserna är extra öppna och transparenta inom dessa myndigheter. För den som söker stöd för ett projekt är det viktigt att veta hur beslutsprocessen går till och hur lång tid den tar. Tydligheten och öppenheten behöver öka. Mängder med tid läggs ned på att söka projektmedel och att bedöma ansökningar. I detta arbete finns en stor kraft av kunskap, erfarenhet och idéer. Det är viktigt att ta tillvara denna tankemöda. I bedömningen av ansökningarna och de beslut som fattas, finns en stor möjlighet till en lärandets process. Det gäller inte minst skälen för avslag. Tydliga beslut med klara argument behövs. 3

4 En nyckelfråga för projektägare är likviditeten; denna påverkas avsevärt av hur snabbt det går att behandla rekvisitioner av projektmedel. Nu tar det ofta orimligt lång tid, vilket gör det mer eller mindre omöjligt för företag och andra mindre aktörer att driva projekt. Det behövs nya modeller som inte kräver att projektägaren har en stor kassa för att kunna driva projekt. Myndigheternas attityder, myndighetskulturen, är av stor betydelse. Handläggarna på Jordbruksverket, länsstyrelserna och Leaderområdena är till för sina kunder. Eftersom ökad sysselsättning och företagande är en viktig målsättning med Landsbygdsprogrammet, är entreprenörerna en central kundgrupp. Handläggarna bör utbildas i att möta entreprenörer. De bör få insikt i hur entreprenörskap kan stärka den offentliga sektorn. Genom åren har det varit många projekt som ger mer eller mindre gratis utbildning, gratis informationsskrifter och kartor, gratis webbsidor etc. Att inledningsvis ge stöd till nya innovationssystem som erbjuder gratis eller starkt subventionerade tjänster, kan givetvis vara en god investering. Det är dock viktigt att vara tydlig med argumenten varför subventionerna behövs, liksom att göra det klart hur verksamheten efter en tid ska självfinansieras. Alltför ofta ser vi exempel på att dessa gratis eller starkt subventionerade aktiviteter befästs och stannar kvar under lång tid. En risk är att gratis tjänster på sikt skapar en felaktig bild över vad de produkter man har kostar att utveckla, marknadsföra och sälja. Det är viktigt att offentliga resurser inte snedvrider konkurrensen, exempelvis genom att skapa gratis tjänster som konkurrerar med privata alternativ. Det finns en risk att det offentligt finansierade kramar ihjäl marknadskrafterna, att det offentligt subventionerade konkurrerar ut entreprenörerna. Projekttröttheten handlar ofta om att företagen inte längre vill medfinansiera till andras tjänster. När en företagare är med i ett projekt och delar med sig av sina kunskaper, affärsidéer etc., är det rimligt att företagaren får betalt på samma sätt som projektanställda får det. Detta gäller även konferenser som nu domineras av anställda som har lön och avgifterna betalda. Företagaren förlorar intäkter och måste betala. Detta system måste förändras. Att göra en gemensam resa för att skapa hållbara projekt, handlar till stor del om att arbeta med nytänkande, med innovationer. Det handlar om att utveckla hållbara innovationssystem med förtroendefulla relationer. Det är viktigt att betona öppen innovation och att utgå från marknadens behov. 4. Affärsutveckling och entreprenörskap Det finns många entreprenörer som saknar kundperspektiv. De gör en produkt utan tanke på vem som kan tänkas köpa den. Det finns en risk att vissa projekt snarast befäster denna situation. För att visionen om Matlandet Sverige ska uppfyllas är det viktigt med en tydlig fokusering på kund och marknad. Entreprenörernas kunskap om att ta betalt borde förbättras. Samtidigt som det är viktigt med konkurrens, är det nödvändigt att aktörerna kan samarbeta när det behövs (co-opetition). Turisten vill inte bara ha utomhusaktiviteter och mat utan även kultur, arkitektur, konst och mycket annat. Samverkan och nätverk måste växa fram av egen kraft. De entreprenörer som vill stå utanför, måste givetvis också få göra det. Men är det rimligt att de som inte vill utvecklas, ska få ta del av projekt om affärsutveckling? Samverkan mellan det offentliga och företagen är en central fråga. Särskilt vad gäller turism finns en diskussion om rimligheten av att det offentliga engagerar sig så mycket. Vi har mött 4

5 många entreprenörer som vill ta över mer av det som kommunala och regionala turistorgan nu gör. Samhällets roll inom besöksnäringen behöver analyseras mer. Kvalitets- och hållbarhetssystem behövs och det är viktigt med samordning, inte minst med tanke på den mängd system som redan finns. Det är viktigt att skilja mellan system för att stärka företagen respektive symboler för att informera kunder. Samhällets roll är viktig att lyfta. Är det samhället som ska kvalitetsbedöma och certifiera privata företag eller är det en fråga för branscherna själva? Det är också viktigt att diskutera vad som avses med kvalitet, inte minst på mat och måltid. Deltagandeekonomi och crowdsourcing, där bl.a. webb 2.0 ger effektiva verktyg för direkta relationer mellan producent och konsument, kan leda till att de traditionella systemen minskar i betydelse. Det är viktigt att inspireras och lära sig av andras framgångar men det kan vara än viktigare att lära sig av misslyckanden. Ofta lär man sig mer av misslyckanden än av framgångar. 5. Sverige det nya Matlandet i praktiken Det finns många visioner, strategier etc. som sätter upp mål om utvecklingen kring mat, måltid och turism. Visionerna bör serveras tillsammans med tillhörande strategier för verkliggörande av visionen där samtliga aktörer finns med, med tydliga roller; dessa roller skall helst vara definierade i samverkan med berörda aktörer. De som arbetar med turism, mat och måltid bör se maten och måltiden som en viktig symbol för det som satsningen på Sverige det nya Matlandet handlar om. Färre exotiska frukter och mer svenska äpplen behövs. Måltidens status måste höjas. I arbetet med Malandet är det viktigt att lyfta att måltiden inte bara handlar om att man ska bli mätt, utan också om att stärka relationer och skapa goda möten. Det behövs en dialog om måltiden och etik, om det sunda förnuftet. Matlandets kommunikationsplattform behöver bli mer praktiskt användbar, inte minst på det regionala och lokala planet. Underifrånperspektivet är viktigt. Det finns en tendens med perspektiv uppifrån med landsbygdsministern i spetsen. En alltför stor personifiering av Matlandet, kan göra det svårt att överföra visionen. Det måste vara tydligt för alla aktörer vilken nytta man har av plattformen. Svara tydligt på frågan: What s in it for me? Matlandet har varit engagerat i flera satsningar internationellt, samtidigt som Ny Nordisk Mat har aktiviteter. Vi föreslår att Sverige deltar aktivare i nordiskt samarbete. I dag är det för mycket av svenskt storebrorskomplex. Sveriges mat och måltid behöver göras mer lokal och variationsrik. Många producenter kopierar varandra eller utländska förebilder. Vi gör korv på tyska och ost på franska. Vi måste prata mer om varje regions unika förutsättningar. Lokal identitet behöver fokuseras. Att Sverige är ett mångfaldens land behöver göras tydligare. Sverige det nya Matlandet behöver Dryckeslandet Sverige för att bli ett komplett måltidsland. Men dryckerna har kommit i skymundan. Vi föreslår att Landsbygdsdepartementet gör det tydligt att även drycker, med eller utan alkohol, är ett viktigt inslag i Matlandet. 5

6 6. Visioner och verklighet Enligt Matlandet är den produkt vi säljer Naturliga rena råvaror. Från Jordbruksverket har vi fått svaret att tyvärr finns det inget enkelt svar på din fråga vad gäller jämförelser med andra länder. Det är således inte självklart att hävda att Sverige har en tätposition vad gäller renhet. Att Matlandetpengar går till projekt om sojaproduktion i Brasilien som svenska kor ska äta, stärker knappast tesen om naturliga rena råvaror. Frågan om ekologi, klimat, om hållbar utveckling, bör prioriteras i högre grad. Turismen ökar inte som förväntat. Konsumenterna köper allt billigare mat. Sysselsättningen i livsmedelsindustrin minskar. Antalet nya mathantverkare ökar inte i den takt som förväntats. Livsmedelsexporten ökar inte enligt visionerna. Förvisso finns många positiva inslag i utvecklingen, men mycket utvecklas inte som förväntat. Det är viktigt att diskutera vilka medel som behöver sättas in för att förverkliga visionerna. Dagens snabbt föränderliga globala värld kräver stor flexibilitet. Det hävdas att Sverige är annorlunda, på grund av att varma dagar och kalla nätter kombinerat med många soltimmar, ger det som växer en större aromrikedom. Också i Ny Nordisk Mat lyfts de aromrika varorna från Norden fram som något speciellt. Det visar sig dock att dessa påståenden har få vetenskapliga belägg bakom sig. Det finns inga signifikanta vetenskapliga studier som stöder dessa påståenden. Mer forskning behövs. När vi hävdar att det svenska smakar mer, så måste vi också ha belägg för det. 7. Framtidsbygd i praktiken platsen i centrum Vi är på väg in i en ny ekonomi, deltagandeekonomin. Den karakteriseras av stor öppenhet, transparens, ökad samverkan och en kultur av tillit och förtroende, där man ser kollektivets intelligens som kraften för innovationer och ökad produktivitet. Vi ser starka tecken på att intresset för denna deltagandeekonomi växer fram även i Sverige, inte minst på landsbygden. De senaste årens ekonomiska turbulens har lett till ett misstroende mot stora delar av det ekonomiska systemet. Vi behöver rikta fokus från att ge utdelning till investerare, till att mer stötta kreativitet och problemlösande. Vi behöver satsa mer på vad som gör folk lyckliga snarare än att göra folk rika. Detta kallas för konstruktiv kapitalism och är en viktig del av utvecklingen mot deltagandeekonomin. Det behövs nya tankar om hur marknaden och ekonomin fungerar. I dag investeras mer pengar i världens städer och storföretag än i landsbygdens hushåll och småföretag. Det är mer eller mindre omöjligt för landsbygdens företagare att få lån och krediter. Det innebär att de företag som står för en hållbar tillväxt och som skapar de nya jobben, har svårt att få tillgång till kapital för att utveckla sin verksamhet. En innovativ lösning på nya finansieringsformer är lokala utvecklingsbolag och sparbolag. Lokalkapital kan ses som en ny folkrörelse som vitaliserar den lokala ekonomin. Hållbarhet i praktiken handlar om platsburen hållbarhet och vi har inspirerats mycket av det arbete som sker i Åre. I dagens modeller för hållbarhet finns ett underförstått mål att det ska vara noll i utsläpp och noll i resursanvändning. Men i ekologiska system handlar det om att landa på utsläpp och resursanvändning som är lagom stora. Dagens analysmodell har i grunden ett människofientligt perspektiv. Problemet är att metodiken inte tillför någon pluspost för existensen av människor. Denna utgångspunkt är felaktig. 6

7 Varje plats förmåga att med egna resurser producera mat för dem som bor där och för turister är viktig för hållbar utveckling. Man kan säga att turisten äter en plats, upplever en plats genom måltiden. Turisten äter också fram platsens landskap, genom att antingen äta bort eller äta dit mullen. Med främst kor som betar av landskapet skapas inte bara kött och mejeriprodukter av klass, utan de betande korna bidrar till ett ökat mullager. Och mer mull medför större kolsänkor vilket minskar klimathotet. Turismens och matens aktörer på en plats måste samverka för att tillsammans kunna överbrygga kulturella, sociala och institutionella klyftor. Det är viktigt att aktörerna känner en tillhörighet till området och att de sitter på många sociala positioner. Innovation och förnyelse utförs bäst av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. En plats som är sociokulturellt hållbar arbetar för ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. För att nå dit behöver grundläggande mänskliga behov uppfyllas. Det är viktigt att medborgarna har möjlighet att försörja sig och känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Samtidigt som det är viktigt att respektera traditionella värderingar är det väsentligt att verka för interkulturell förståelse, mångfald och tolerans. Mötet mellan de som bor i bygden och turisterna är viktigt. Sveriges mat, måltid och turism och vår landsbygd har stora potentialer att utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbarhetens samhälle i dess olika aspekter behöver inte vara så långt borta. Med de krafter som deltagandeekonomin erbjuder, och genom att släppa loss och stötta den kreativitet som finns där ute, kan utvecklingen ges en stark och positiv kraft. För att lyckas är det viktigt att lyssna, att arbeta med underifrånperspektiv och att sätta entreprenörskapet i centrum. Ett öppet innovationssystem är vad som behövs. Den bästa effekten blir när entreprenörer inte ägnar möda åt att be stödsystemet om hjälp, utan fokuserar på sina egna möjligheter att lyckas. Då skulle entreprenörernas vänner snart komma springande och be om hjälp att få legitimera sin verksamhet och be att få utgå från entreprenörernas behov. Åre är mycket av en förebild för det Framtidsbygd arbetar för. Kampanjen mjölk är tjockare än vatten är ett bra exempel på den framväxande deltagandeekonomin. 7

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande. dialog

Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande. dialog Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande 2013-01-14 dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin En rapport med

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Ramsjö gård, Equisolution Rehab & Trainingcenter Journalnummer:

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Krinova AB Stridsvagnsvägen 14 291 39 Kristianstad Journalnummer 2011-7937 E-postadress info@krinova.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Charlotte

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: s entertainmentcenter Journalnummer: 2011-4719 Namn på

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Från slott till slott Journalnummer: 2008-5592 Kontaktperson i det nominerade förslaget:

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 2016-09-16 IT & Telekomföretagen ealmeoa gemensamma_principer@pts.se IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet IT& Telekomföretagen tackar för möjligheten

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Välkomna! www.ljk.se

Välkomna! www.ljk.se Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer