Framtidsbygd mat, måltid och turism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsbygd mat, måltid och turism"

Transkript

1 Framtidsbygd mat, måltid och turism Sammanfattning av en serie symposier och en fortlöpande dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin (i samarbete med Leo Padazakos) Detta är en sammanfattning av en omfattande rapport med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas. Vägen fram till en hållbar utveckling handlar om entreprenörskap, underifrånperspektiv, öppenhet, transparens, samordning, samverkan och affärsutveckling. Vi tar gärna emot synpunkter. Vi vill fortsätta en intensiv och givande dialog. Hör gärna av er till: Ni är också välkomna till gruppen Framtidsbygd på Facebook. 1

2 1. Öppenhet, deltagande, samverkan Framtidsbygd består av fem symposier om mat, måltid och turism. Vårt övergripande budskap är att det i dag saknas samordning och samverkan. Det är dags att lyssna på denna kritik och skapa system för öppenhet, transparens, samverkan, deltagande; en kultur där man delar med sig, det som kallas för open source och öppen innovation. Viktiga dialoger bör ske i öppenhet, inte i slutna rum. Nu uppfinns hjulet gång på gång. Det bör ställas krav på att projektansökningar gör en bakgrundsanalys, och använder sig av tidigare kunskaper och erfarenheter samt redovisar hur man för utvecklingen framåt. Men för att göra detta krävs det mekanismer för att samla och lätt tillgängliggöra befintlig kunskap och erfarenhet. I dag är förnyelsearbetet besvärligt att åstadkomma, eftersom det är svårt att bygga vidare på existerande kunskaper och erfarenheter. En öppen och lättillgänglig databas behövs. 2. Komplexa system skapar fragmentisering Det finns ett mycket komplext system för innovation och förnyelse, särskilt det som är offentligt finansierat. Detta leder till en besvärande fragmentisering. Det är svårt för aktörerna att navigera. Det finns alldeles för många skattefinansierade aktörer som vill ta hand om företagarna och samordning behövs. Marknadens och inte aktörernas behov måste styra. Det finns många strategiskt viktiga dokument för innovation och förnyelse, men samordningen är bristande. Vi ser det som särskilt väsentligt med ett ökat nordiskt samarbete. Visionen Sverige det nya Matlandet är en komplex satsning som många skall inspireras av och bli en del av. Det finns behov av att göra Matlandets vision mer tydlig, konkret och praktiskt användbar för gemene man. Det finns många myndigheter som har ett ansvar för mat, måltid och turism. Det behövs en större samverkan mellan dessa och tydlighet över vem som ansvarar för vad. Det finns företag som till stor del är offentligt ägda eller har offentlig stöd, liksom organisationer med offentligt stöd, som konkurrerar med privata företag. Detta är problematiskt. Var samhällets pengar hamnar är inte alltid så transparent som det bör vara. Det saknas en tydlig och samlande plattform för Matlandets områden. Det är viktigt att bygga upp en långsiktig digital infrastruktur, en arena för crowdsourcing. Näringslivet måste vara en drivande part i detta arbete. 3. Projekt att göra en gemensam resa Idealt sett kan utvecklingsprojekt ses som att göra en gemensam resa där innovation och förnyelse utförs av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. Entreprenörerna bör vanligen vara aktiva mottagare och bärare av innovationen. Betydelsen av entreprenörskap och företagande behöver göras tydligt. 2

3 Det finns en utbredd projekttrötthet. Företagen känner sig utnyttjade. Orsaken är att projekt ofta inte växt fram från entreprenörerna utan från behov hos de aktörer som drivit projektet. Ofta saknas en genomtänkt plan för hur projektet ska fortsätta när pengarna är slut. Vårt tydliga budskap är att det behövs fler entreprenörer i projekten. Det måste gå att hitta modeller där företag i samverkan kan driva projekt och där företagen kan kommersialisera verksamheten även under projekttiden. Idag finns det några riktigt stora nationella projektägare (år ). Den största aktören är landets länsstyrelser som har använt nära 900 miljoner samt Jordbruksverket nära 800 miljoner, Lantbrukarnas Ekonomi AB nära 155 miljoner, Eldrimner nära 60 miljoner, Hushållningssällskapens Service AB nära 34 miljoner och SLU nära 32 miljoner. Lägger vi till regionala projekt så driver Lantbrukarnas Ekonomi AB projekt för över 166 miljoner kronor och Hushållningssällskapen med sina regionala sällskap för drygt 113 miljoner kronor. Således har följande resurser använts av de stora projektägarna: Länsstyrelserna nära 900 miljoner kronor Jordbruksverket nära 800 miljoner kronor Lantbrukarnas Ekonomi AB över 166 miljoner Hushållningssällskapen över 113 miljoner Eldrimner nära 60 miljoner SLU nära 32 miljoner Jordbruksverket meddelar att deras erfarenhet är att dessa stora aktörer är bättre på administration. Vi ser det som viktigt att även analysera om de långsiktiga effekterna är bättre med dessa stora projektägare, i jämförelse med projekt med fler entreprenörer. Borde vi förbättra de administrativa rutinerna och göra dessa enklare för små och mindre företag? Det är stora skillnader mellan Länsstyrelserna och Leaderområdena. Vissa driver omfattande egna projekt med anställd personal, och andra fördelar det mesta av medlen till externa projektägare. Vi ser det som väsentligt att det utvärderas vilken metod som ger bäst effekt. Landsbygdsprogrammet omfattar fem miljarder per år. I det öppna samhälle vi argumenterar för är det viktigt med öppenhet och transparens i beslutsprocesser om dessa medel. Ett gott värdskap, en god förmåga till dialog och en god förståelse för hur en entreprenör tänker, är central för att utveckla goda relationer och ge stimulans och inspiration. Förmågan till dialog behöver utvecklas och entreprenörer bör utbilda handläggare. Medan det i Leader, ESF och ERUF är förtroendevalda som fattar besluten, är det tjänstemän som beslutar på länsstyrelser och Jordbruksverket. Eftersom förtroendevalda saknas är det rimligt att kräva att beslutsprocesserna är extra öppna och transparenta inom dessa myndigheter. För den som söker stöd för ett projekt är det viktigt att veta hur beslutsprocessen går till och hur lång tid den tar. Tydligheten och öppenheten behöver öka. Mängder med tid läggs ned på att söka projektmedel och att bedöma ansökningar. I detta arbete finns en stor kraft av kunskap, erfarenhet och idéer. Det är viktigt att ta tillvara denna tankemöda. I bedömningen av ansökningarna och de beslut som fattas, finns en stor möjlighet till en lärandets process. Det gäller inte minst skälen för avslag. Tydliga beslut med klara argument behövs. 3

4 En nyckelfråga för projektägare är likviditeten; denna påverkas avsevärt av hur snabbt det går att behandla rekvisitioner av projektmedel. Nu tar det ofta orimligt lång tid, vilket gör det mer eller mindre omöjligt för företag och andra mindre aktörer att driva projekt. Det behövs nya modeller som inte kräver att projektägaren har en stor kassa för att kunna driva projekt. Myndigheternas attityder, myndighetskulturen, är av stor betydelse. Handläggarna på Jordbruksverket, länsstyrelserna och Leaderområdena är till för sina kunder. Eftersom ökad sysselsättning och företagande är en viktig målsättning med Landsbygdsprogrammet, är entreprenörerna en central kundgrupp. Handläggarna bör utbildas i att möta entreprenörer. De bör få insikt i hur entreprenörskap kan stärka den offentliga sektorn. Genom åren har det varit många projekt som ger mer eller mindre gratis utbildning, gratis informationsskrifter och kartor, gratis webbsidor etc. Att inledningsvis ge stöd till nya innovationssystem som erbjuder gratis eller starkt subventionerade tjänster, kan givetvis vara en god investering. Det är dock viktigt att vara tydlig med argumenten varför subventionerna behövs, liksom att göra det klart hur verksamheten efter en tid ska självfinansieras. Alltför ofta ser vi exempel på att dessa gratis eller starkt subventionerade aktiviteter befästs och stannar kvar under lång tid. En risk är att gratis tjänster på sikt skapar en felaktig bild över vad de produkter man har kostar att utveckla, marknadsföra och sälja. Det är viktigt att offentliga resurser inte snedvrider konkurrensen, exempelvis genom att skapa gratis tjänster som konkurrerar med privata alternativ. Det finns en risk att det offentligt finansierade kramar ihjäl marknadskrafterna, att det offentligt subventionerade konkurrerar ut entreprenörerna. Projekttröttheten handlar ofta om att företagen inte längre vill medfinansiera till andras tjänster. När en företagare är med i ett projekt och delar med sig av sina kunskaper, affärsidéer etc., är det rimligt att företagaren får betalt på samma sätt som projektanställda får det. Detta gäller även konferenser som nu domineras av anställda som har lön och avgifterna betalda. Företagaren förlorar intäkter och måste betala. Detta system måste förändras. Att göra en gemensam resa för att skapa hållbara projekt, handlar till stor del om att arbeta med nytänkande, med innovationer. Det handlar om att utveckla hållbara innovationssystem med förtroendefulla relationer. Det är viktigt att betona öppen innovation och att utgå från marknadens behov. 4. Affärsutveckling och entreprenörskap Det finns många entreprenörer som saknar kundperspektiv. De gör en produkt utan tanke på vem som kan tänkas köpa den. Det finns en risk att vissa projekt snarast befäster denna situation. För att visionen om Matlandet Sverige ska uppfyllas är det viktigt med en tydlig fokusering på kund och marknad. Entreprenörernas kunskap om att ta betalt borde förbättras. Samtidigt som det är viktigt med konkurrens, är det nödvändigt att aktörerna kan samarbeta när det behövs (co-opetition). Turisten vill inte bara ha utomhusaktiviteter och mat utan även kultur, arkitektur, konst och mycket annat. Samverkan och nätverk måste växa fram av egen kraft. De entreprenörer som vill stå utanför, måste givetvis också få göra det. Men är det rimligt att de som inte vill utvecklas, ska få ta del av projekt om affärsutveckling? Samverkan mellan det offentliga och företagen är en central fråga. Särskilt vad gäller turism finns en diskussion om rimligheten av att det offentliga engagerar sig så mycket. Vi har mött 4

5 många entreprenörer som vill ta över mer av det som kommunala och regionala turistorgan nu gör. Samhällets roll inom besöksnäringen behöver analyseras mer. Kvalitets- och hållbarhetssystem behövs och det är viktigt med samordning, inte minst med tanke på den mängd system som redan finns. Det är viktigt att skilja mellan system för att stärka företagen respektive symboler för att informera kunder. Samhällets roll är viktig att lyfta. Är det samhället som ska kvalitetsbedöma och certifiera privata företag eller är det en fråga för branscherna själva? Det är också viktigt att diskutera vad som avses med kvalitet, inte minst på mat och måltid. Deltagandeekonomi och crowdsourcing, där bl.a. webb 2.0 ger effektiva verktyg för direkta relationer mellan producent och konsument, kan leda till att de traditionella systemen minskar i betydelse. Det är viktigt att inspireras och lära sig av andras framgångar men det kan vara än viktigare att lära sig av misslyckanden. Ofta lär man sig mer av misslyckanden än av framgångar. 5. Sverige det nya Matlandet i praktiken Det finns många visioner, strategier etc. som sätter upp mål om utvecklingen kring mat, måltid och turism. Visionerna bör serveras tillsammans med tillhörande strategier för verkliggörande av visionen där samtliga aktörer finns med, med tydliga roller; dessa roller skall helst vara definierade i samverkan med berörda aktörer. De som arbetar med turism, mat och måltid bör se maten och måltiden som en viktig symbol för det som satsningen på Sverige det nya Matlandet handlar om. Färre exotiska frukter och mer svenska äpplen behövs. Måltidens status måste höjas. I arbetet med Malandet är det viktigt att lyfta att måltiden inte bara handlar om att man ska bli mätt, utan också om att stärka relationer och skapa goda möten. Det behövs en dialog om måltiden och etik, om det sunda förnuftet. Matlandets kommunikationsplattform behöver bli mer praktiskt användbar, inte minst på det regionala och lokala planet. Underifrånperspektivet är viktigt. Det finns en tendens med perspektiv uppifrån med landsbygdsministern i spetsen. En alltför stor personifiering av Matlandet, kan göra det svårt att överföra visionen. Det måste vara tydligt för alla aktörer vilken nytta man har av plattformen. Svara tydligt på frågan: What s in it for me? Matlandet har varit engagerat i flera satsningar internationellt, samtidigt som Ny Nordisk Mat har aktiviteter. Vi föreslår att Sverige deltar aktivare i nordiskt samarbete. I dag är det för mycket av svenskt storebrorskomplex. Sveriges mat och måltid behöver göras mer lokal och variationsrik. Många producenter kopierar varandra eller utländska förebilder. Vi gör korv på tyska och ost på franska. Vi måste prata mer om varje regions unika förutsättningar. Lokal identitet behöver fokuseras. Att Sverige är ett mångfaldens land behöver göras tydligare. Sverige det nya Matlandet behöver Dryckeslandet Sverige för att bli ett komplett måltidsland. Men dryckerna har kommit i skymundan. Vi föreslår att Landsbygdsdepartementet gör det tydligt att även drycker, med eller utan alkohol, är ett viktigt inslag i Matlandet. 5

6 6. Visioner och verklighet Enligt Matlandet är den produkt vi säljer Naturliga rena råvaror. Från Jordbruksverket har vi fått svaret att tyvärr finns det inget enkelt svar på din fråga vad gäller jämförelser med andra länder. Det är således inte självklart att hävda att Sverige har en tätposition vad gäller renhet. Att Matlandetpengar går till projekt om sojaproduktion i Brasilien som svenska kor ska äta, stärker knappast tesen om naturliga rena råvaror. Frågan om ekologi, klimat, om hållbar utveckling, bör prioriteras i högre grad. Turismen ökar inte som förväntat. Konsumenterna köper allt billigare mat. Sysselsättningen i livsmedelsindustrin minskar. Antalet nya mathantverkare ökar inte i den takt som förväntats. Livsmedelsexporten ökar inte enligt visionerna. Förvisso finns många positiva inslag i utvecklingen, men mycket utvecklas inte som förväntat. Det är viktigt att diskutera vilka medel som behöver sättas in för att förverkliga visionerna. Dagens snabbt föränderliga globala värld kräver stor flexibilitet. Det hävdas att Sverige är annorlunda, på grund av att varma dagar och kalla nätter kombinerat med många soltimmar, ger det som växer en större aromrikedom. Också i Ny Nordisk Mat lyfts de aromrika varorna från Norden fram som något speciellt. Det visar sig dock att dessa påståenden har få vetenskapliga belägg bakom sig. Det finns inga signifikanta vetenskapliga studier som stöder dessa påståenden. Mer forskning behövs. När vi hävdar att det svenska smakar mer, så måste vi också ha belägg för det. 7. Framtidsbygd i praktiken platsen i centrum Vi är på väg in i en ny ekonomi, deltagandeekonomin. Den karakteriseras av stor öppenhet, transparens, ökad samverkan och en kultur av tillit och förtroende, där man ser kollektivets intelligens som kraften för innovationer och ökad produktivitet. Vi ser starka tecken på att intresset för denna deltagandeekonomi växer fram även i Sverige, inte minst på landsbygden. De senaste årens ekonomiska turbulens har lett till ett misstroende mot stora delar av det ekonomiska systemet. Vi behöver rikta fokus från att ge utdelning till investerare, till att mer stötta kreativitet och problemlösande. Vi behöver satsa mer på vad som gör folk lyckliga snarare än att göra folk rika. Detta kallas för konstruktiv kapitalism och är en viktig del av utvecklingen mot deltagandeekonomin. Det behövs nya tankar om hur marknaden och ekonomin fungerar. I dag investeras mer pengar i världens städer och storföretag än i landsbygdens hushåll och småföretag. Det är mer eller mindre omöjligt för landsbygdens företagare att få lån och krediter. Det innebär att de företag som står för en hållbar tillväxt och som skapar de nya jobben, har svårt att få tillgång till kapital för att utveckla sin verksamhet. En innovativ lösning på nya finansieringsformer är lokala utvecklingsbolag och sparbolag. Lokalkapital kan ses som en ny folkrörelse som vitaliserar den lokala ekonomin. Hållbarhet i praktiken handlar om platsburen hållbarhet och vi har inspirerats mycket av det arbete som sker i Åre. I dagens modeller för hållbarhet finns ett underförstått mål att det ska vara noll i utsläpp och noll i resursanvändning. Men i ekologiska system handlar det om att landa på utsläpp och resursanvändning som är lagom stora. Dagens analysmodell har i grunden ett människofientligt perspektiv. Problemet är att metodiken inte tillför någon pluspost för existensen av människor. Denna utgångspunkt är felaktig. 6

7 Varje plats förmåga att med egna resurser producera mat för dem som bor där och för turister är viktig för hållbar utveckling. Man kan säga att turisten äter en plats, upplever en plats genom måltiden. Turisten äter också fram platsens landskap, genom att antingen äta bort eller äta dit mullen. Med främst kor som betar av landskapet skapas inte bara kött och mejeriprodukter av klass, utan de betande korna bidrar till ett ökat mullager. Och mer mull medför större kolsänkor vilket minskar klimathotet. Turismens och matens aktörer på en plats måste samverka för att tillsammans kunna överbrygga kulturella, sociala och institutionella klyftor. Det är viktigt att aktörerna känner en tillhörighet till området och att de sitter på många sociala positioner. Innovation och förnyelse utförs bäst av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. En plats som är sociokulturellt hållbar arbetar för ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. För att nå dit behöver grundläggande mänskliga behov uppfyllas. Det är viktigt att medborgarna har möjlighet att försörja sig och känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Samtidigt som det är viktigt att respektera traditionella värderingar är det väsentligt att verka för interkulturell förståelse, mångfald och tolerans. Mötet mellan de som bor i bygden och turisterna är viktigt. Sveriges mat, måltid och turism och vår landsbygd har stora potentialer att utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbarhetens samhälle i dess olika aspekter behöver inte vara så långt borta. Med de krafter som deltagandeekonomin erbjuder, och genom att släppa loss och stötta den kreativitet som finns där ute, kan utvecklingen ges en stark och positiv kraft. För att lyckas är det viktigt att lyssna, att arbeta med underifrånperspektiv och att sätta entreprenörskapet i centrum. Ett öppet innovationssystem är vad som behövs. Den bästa effekten blir när entreprenörer inte ägnar möda åt att be stödsystemet om hjälp, utan fokuserar på sina egna möjligheter att lyckas. Då skulle entreprenörernas vänner snart komma springande och be om hjälp att få legitimera sin verksamhet och be att få utgå från entreprenörernas behov. Åre är mycket av en förebild för det Framtidsbygd arbetar för. Kampanjen mjölk är tjockare än vatten är ett bra exempel på den framväxande deltagandeekonomin. 7

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande. dialog

Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande. dialog Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande 2013-01-14 dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin En rapport med

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden

HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden HUR ARBETAR VI MED integration på landsbygden Hur arbetar vi med integration på landsbygden? I landsbygdsprogrammet 2007-2013 är integration på landsbygden ett viktigt horisontellt mål. Trots att Sverige

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och 1 Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och utmaningarna? 2 3 4 6 februari 2014 Gemensamt intresse

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Nacka. Öppenhet och mångfald

Nacka. Öppenhet och mångfald Nacka Öppenhet och mångfald i östersjön boo värmdö stockholm C sicklaön östersjön fisksätra Nacka Saltsjöbaden älta I Nacka bor 91 000 personer och antalet ökar stadigt. Vår service präglas av effektivt

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer