LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN"

Transkript

1 LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN - Sammanställning från träff 1 BAKGRUND Den 5 september höll vi det första mötet av tre för att samordna LSU:s inspel till den ungdomspolitiska proposition som regeringen just nu arbetar med. Under träffen diskuterade vi utmaningar och lösningar under 7 olika områden. Diskussionerna är sammanställda i punktform och indelat efter område utan redigering nedan. Utifrån diskussionerna ska ett första utkast till inspel arbetas fram som kommer att spridas den 17 september. De olika områdena kommer att skrivas av följande personer, som du kan kontakta via mail (med kopia till olle.svahn[a]lsu.se) för att göra inspel på arbetet: Områden och ansvariga - Kultur och Fritid: Linda Engström (UNF - Linda.Engström[a]unf.se) och Luis Gonzalez (Kontaktnätet - luis.331.gonzalez[a]gmail.com) - Boende: Rasmus Gustafsson (Sverok - Ipke42[a]gmail.com) - Formellt, ickeformellt och informellt lärande: Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) och Imse Nilsson (Unga Hörselskadade - imse.nilsson[a]lsu.se) - Diskriminering och utsatthet: Imse Nilsson (Unga Hörselskadade - imse.nilsson[a]lsu.se) och Julle Bergenholtz (RFSL Ungdom - julle.bergenholtz[a]hotmail.com). - Hälsa: Matilda Inemyr (Unga Sportfiskare - Matilda.Inemyr[a]ungasportfiskare.se) och Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) - Arbete, sysselsättning, arbetsförhållanden och ekonomi: Anna Bergkvist (Saco Studentråd Anna[a]styrelsepost.se) - Makt, inflytande och demokrati: Julle Bergenholtz (RFSL Ungdom - julle.bergenholtz[a]hotmail.com), Rasmus Gustafsson (Sverok - Ipke42[a]gmail.com), Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) och Luis Gonzalez (Kontaktnätet - luis.331.gonzalez[a]gmail.com) Nästa träff hålls den 18 september kl och då ska vi diskutera de texter som tagits fram. För att tycka till om de olika områden vi jobbar utifrån före dess går det alltså bra att kontakta de ansvariga för områdena (med kopia till olle.svahn[a]lsu.se). Det går också bra att kontakta Olle Svahn, LSU ( , olle.svahn[a]lsu.se)

2 SAMMANSTÄLLNING AV DISKUSSIONER KULTUR OCH FRITID Normer - Vem sätter normen för vilka aktiviteter som är ok för vem (Kultur för tjejer, fritid för killar)? - Vilket kön får pengar? kulturell motsvarighet till Riksidrottsförbundet? Kultur och fritid i skolan - Skolan mitt i byn Släpp in organisationslivet och aktiviteter presentera och samarbeta. Ge möjligheter till unga att skapa egna aktiviteter - Bredare syn på kulturbegreppet cementeras i skolan till att rymma bild och musik Ekonomi - Fler kostnadsfria alternativ ekonomin skapar klassfrågor - Ekonomiska möjligheter begränsar,: Hur ska man kunna skapa något med få ekonomiska resurser och låg kunskap? Vilka bidra kan man få? Alkohol och droger - Antalet sociala arenor som är alkoholfria minskas i rasande takt = Exkluderade för unga som ej kan, får eller vill delta. - Resurssvaga och utsatta grupper unga i samhället tar större skada av att det inte finns nyktra mötesplatser. En variation på saker att göra som är kostnadsfria etc. behövs - Unga dricker alkohol i brist på aktiviteter/saker att göra Kulturbegreppet - Fin- och fulkultur Vad läggs det pengar på och av vilka anledningar? - Kulturbegreppet måste breddas till att innefatta ungas kulturutövande Klassiska kultur är inte allt! Spelhobbyn t.ex. innefattas inte av vare sig kultureller idrottsbegreppet. Ungas kulturutövande på ungas villkor - Egenägda aktiviteter som styrs av unga och är på ungas villkor. - Saknar given plats för ungkultur (arena, forum, plattform) - Bemötande från samhället när unga kommer med egna initiativ, och vill skapa verksamhet för andra unga utan vuxen som går i god för aktiviteterna, ex. LAN och musik. - Acceptans för att ungdomsföreningar har kortare livslängder, 1-3, behövs system för detta.

3 - Svårt att blanda olika typer av aktiviteter. Föreningar håller sig för sig själva. - Minskat föreningsengagemang bland unga leder till färre medlemmar med minskade anslag. I förlängningen kommer det att bli svårt för föreningar att erbjuda samma verksamheter till samma pris. Antingen nedläggningar eller dyrare. Stat/kommun kommer (nog) inte fylla tomrummet. - Utbudet av fritidsaktiviteter för unga i olika åldrar och med olika intressen är för skralt Unga civilsamhället och det offentliga - Dialog med kommunerna vid nya initiativ: Hur kan man starta nya initiativ och hur svarar kommunerna? Information behövs från kommunerna och hur unga kan få stöd att driva sina frågor. - Ömsesidighet mellan kommunen och unga dialog - Göra det enklare för unga att starta egna grupper/föreningar för olika aktiviteter utan ekonomiska hinder. Och stötta dem hela vägen. - Folkbildningen måste ses över! Studieförbunden borde vara ungdomsorganisationernas nyckel till Kultur och Fritid i större utsträckning. Folkbildningsrådets uppdrag borde läggas på statlig myndighet med politiska mål. Ta fram mer fakta och statistik om det civila samhällets värden. T.ex. myndigheten för kulturanalys som kartlägger antalet ideella timmar. Kunskap- >argument->pengar.

4 BOENDE Utmaningar - Insatser görs utan ordentliga konsekvensanalyser kopplas inte samman med övriga insatser och satsningar bygga in sig i ickefungerande lösningar - Standardhöjningar leder till social homogenisering, utslagning av demokratiskt svaga grupper. t.ex. bara rika i innerstäderna - 15 % insatsgräns och amorteringskrav på bostadsrätter, krav på fastanställning och andra schablonkrav för att få lån och hyreskontrakt blir ett hinder för unga att komma in på bostadsmarknaden istället för personliga bedömningskriterier. - Oberoende och självständighet hindras om man antingen inte kan flytta hemifrån eller behöver flytta hem efter ex. studentboenden, eller tvingas låna via föräldrar. Kopplat till klass att ha föräldrar som kan betala för en. - Boendebrist hindrar ungas mobilitet tackar nej till jobb och studieplatser. - Mycket som byggs idag är inte tillgängligt. - Andra, tredje och fjärdehandsmarknader. Risker när lägenheter inte frigörs - Bilbundenheten om du bor på landsbygden. Detta gör det svårt att välj att bo utanför storstadsområden koppla till urbanisering svårt att välja att bo kvar behöver också investera i infrastruktur för landsbygden. Lösningar - Särlösningar vs. Ändra i hela samhället? - Studentbostäder SSCO-remiss - Fler hyresrätter - Behovsanpassade boenden billiga lägenheter till de som behöver - Reglera 2a, 3e, 4e-handsmarkanderna konsumentlagstiftning? - Premiera byggandet av tillgängliga boenden styr om siktet för byggbolag till att bygga er och för alla. - Större variation i nybyggen - Bevara innerstaden som bostadsområde bygg på höjden, tillåt blandad statsbild.

5 FORMELLT, ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE Utmaningar - Brist på verklighetsanknytning i skolan Är det rätt kunskap som lärs ut/värderas? Undervisningen saknar frågorna; varför? Hur är det kopplat till mitt liv? - Sned värdering av kunskap? - Rädsla för politisk ideologisk påverkan? Problematiserar inte bredden, inget eget val. - Tidiga val begränsaren för resten av livet. - Skolan ser inte en hel människa. - Förutsättningar för lärande saknas. Hur pluggar man? Hur påverkar psykisk/fysisk hälsa mitt lärande? - Undervisningsformer är ofta förlegade viss typ av lärande premieras. - Svårare med kvalitetssäkring med spridda aktörer. - För lite kunskaper om nya supermakter inom utbildningsområdet, många som är bättre än Sverige, men vi tror fortfarande att vi är i topp vi lär oss för lite och pratar för lite om vår omvärld på detta område. - Brist på kvitto för den informella kunskapen/kompetensen. - Brist på ungdomsperspektiv och intresseanalys inom ramen för det ickeformella lärandet. - Dyr folkbildning utestänger unga - Informationsflödet, svårt att sålla information, vad är sant och vad är PR? - För lite individanpassning - Unga som slutar skolan tidigt Sverige ligger i topp i Europa när det gäller avhopp - Vi får lära för lite och prata om detta - En skola för alla grundläggande kommunal och privat skola måste vara valbart för alla skolan måste individanpassas särlösningar leder till utanförskap - Vi saknar entreprenörskap, kreativitet etc. som perspektiv i skolan. - Uttagningssystem missgynnar de som kompletterar betyg i efterhand problem när det är svårare att läsa upp i efterhand Lösningar - Utarbetat kontrollsystem för att privata aktörer inom skolan. - Mer forskning på civilsamhället och det informella lärandet - Använd chefer och ledare i arbetet med att validera kunskaper - Hitta sätt att formalisera informella kunskaper, hur får vi in verktyg dylikt i skolan? - Lär dig i skolan att veta vad du lärt dig. - Mer pedagogisk forskning i Sverige. - Ta fram bedömningsverktyg: Hur bedömer man källkritik, kompetens i projekt etc.? - Det får inte vara något negativt att engagera sig ideellt, gå ifrån skolan för ett förtroendeuppdrag t.ex.

6 - Bygg lärarstatus ändra skoldebatten. - Tillgodoräkna dig ideellt engagemang i kurs på samma sätt som du kan välja specialidrott - Skollagen är bra, men den måste också följas - Mer möjlighet till individanpassning och att kunna styra egen fart och hitta utmaningar på lagom nivå. Kunna läsa dubbelt tidigare. - Holistiskt angreppsätt på skolan i förhållande till allt runtomkring - Fler möjligheter till tvärsektoriella ämnesövergripande utbildningar - Uppvärdera folkhögskolorna bra studieform för många, ett bra alternativ. - Övergripande diskussion om varför vi lär oss och vad vi lär oss livslångt lärande framför betygssträvan. - Slopa ordningsbetyg godtyckligt och subjektivt. - Vi måste hitta sätt att lyfta upp även de kvalitéer som inte är lätt att mäta

7 DISKRIMINERING OCH UTSATTHET - Påtvingad representation där en individs mest uppenbara attribut avgör ur vilket perspektiv hen talar - Unga är mest våldsutsatta eftersom de hänger på stan där stora delar av våldsbrotten begås, nästan alltid med inblandning av alkohol. Vuxensamhället: Unga fårskylla sig själva som festar och blir det rättssak av det diskrimineras de för att de är unga utan trovärdighet, är tjejer, var full, klädde sig /betedde sig på ett visst sätt. - Dold diskriminering mot unga. Utsatta för att unga anses mindre trovärdig, har mindre erfarenhet eller är känslostyrda hormonstinna tonåringar vilket förminskar tyngden i det unga säger, tycker, tänker och känner. - Självständighet problemet att gå sin egen väg, stå emot negativa grupptryck etc. Får människor att göra oönskade val. Lösning: normer måste vidgas både vad gäller alkoholnormen, heteronormen, vithetsnormen etc. - Ålder som diskrimineringsgrund har nästan uteslutande använts i arbetsdomstolen i fall om äldre. Utveckla den och ge exempel på när unga diskrimineras för att lyfta perspektivet: 1. anställningsformer(prov- projekt-) 2. Anställningsgard (75%) 3. Sänkta ungdomslöner 4. Skapa inte system specifika för unga man får lägre lön i början av sin karriär redan idag. - Heteronormativitet: det behövs ta upp fler icke-heteronormativa ämnen i skolan, i politiska arenor, för att motverka diskriminering av HBT-ungdomar i tidigt skede. Bör ske på mellanstadienivå som senast - Unga ledare idag och de som vet hur ungas situation ser ut nu och i framtiden. Därför måste ungas åsikter tas på allvar. Inkludera unga i beslut som rör unga och lita på deras omdöme. - Media av och för unga behöver få den uppmärksamhet den förtjänar. Den ger blick av ungas situation som inte fångas upp av andra. Det är en viktig del för att skapa en opinion att unga är aktörer också. - Krävs långsiktiga attitydförändringar från politisk, medial och över generationellt perspektiv. - FN-konventioner som finns följs upp väldigt dåligt och existerande svensk politik finns det flera exempel på hur erkända språkminoriteter diskrimineras och lika så gruppen unga med funktionsnedsättningar som ofta berörs hårt av att reell politik går emot intentionen som finns när man ställer sig bakom FNkonventioner. - Inkludering av funktionshinderfrågan i alla område, inget särintresse utan en del av ungdomsmångfalden. - Synen på unga i media borde bli mer nyanserad och bredare: för mycket fokus på unga som anses vara problem, bråkiga och ansvarslösa.

8 HÄLSA - Ta inte den enkla förklaringen för given när det gäller psykisk ohälsa - Extra utsatt grupp: adopterade är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa och självmord - Unga är odödliga utsätter sig för faror på ett mer riskfyllt sätt. - Bättre och tydligare riktlinjer hos familjehem, jourhem, p12-hem - Att man uppmärksammar psykisk ohälsa hos unga, utreder varför och inte jagar en diagnos, ger lite piller och sen är allt bra eller klart från sjukvårdens sida. - Psykisk ohälsa adressera vad so behöver göras för att ungdomar ska känna att de har en åsikt som betyder något, och se hur unga på detta sätt kan få bättre självförtroende och hälsa. - Könsnormer står ofta i vägen för att kunna belysa alla ungdomars psykiska utmaningar. Ex. Unga killar får inte må dåligt samtidigt som unga killar är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Se över hur man tar reda på ungdomars psykiska hälsa. - Kommersiella intressen går före folkhälsointressen. Unga påverkas i stor (störst) utsträckning - Anknytningen hälsa fritidsaktiviteter. Ska man vara hälsosam eller främja hälsa, så ska man idrotta och vara aktiv i Riksidrottsförbundet (RF). RF får också mycket bidrag. Minst lika viktigt med en meningsfull ideell aktivitet där man känner delaktighet och även friluftsorganisationer. - Lösningar: Dialog i skolan om psykisk ohälsa. Mer information. Mer jämnåriga som skapar dialog, - Lösningar: Lika behandlings- och värdegrundsarbete i skolan. Skolhälsovård måste vara eleven. - Utmaning: barn och unga växer upp med föräldrar som missbrukar alkohol och andra droger. Ännu fler växer upp med föräldrar med psykiska problem. Dessa unga är tvungna att bo hemma och tabu råder om ämnet. - Inkludering av alla unga. Inte ses som en särgrupp. - Tydligare socioekonomiskt perspektiv på hälsa, t.ex. i matfrågan när det gäller unga. - Tydligare genusperspektiv - Kortare handläggningstider i sjukvården. - Problem: Överfall/misshandel etc. orsakade av alkohol är unga extra utsatta för eftersom de umgås på stan och festar. Därför krävs trygga statsmiljöer och kollektivtrafik. Utrusta unga med verktyg för att bli trygga tidigt i skolan. Skuldbelägg inte offren. - En långsiktig missbruksvård för unga är en förutsättning för ett hälsosamt liv. Samhällsekonomiskt också en vinst på längre sikt. Går att räkna hem. - Tillgänglighet för alla, allas rätt till vårs och förståelse och möjlighet till närvaro.

9 ARBETE, SYSSELSÄTTNING, ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH EKONOMI - Rätt till heltid - Ha mer praktik för studenter inom studieförberedande program på gymnasial och universitetsnivå, erfarenheter behövs. - Ungdomar måste få veta vilka rättigheter de har och arbetsförhållanden de ska ha. Arbetsgivaren måste ha en plikt att informera och bistå med kanaler där information finns. - Koppla studiebidrag till inkomstbasbelopp. - Studerande = arbetslös i statistiken. Heltidsjobb är ju målet för individen. Heltidsstudier ger ju låg möjlighet till extrajobb. - Feriepraktik är ett bra sätt att få erfarenhet. - Är du arbetslös måste du förlita dig på dina föräldrar eftersom din enda inkomst blir Alfakassan. - Koppling arbete - arbetsförmedling - unga: Hur ska arbetsförmedlingen arbeta för att sätta unga i jobb? Hur ska arbetsförmedlingen samarbeta med andra myndigheter för att få fler unga i jobb? - Alla program på gymnasiet bör ge grundläggande behörighet till högskolan för att ha möjligheten till vidareutbildningen och ångra sig senare och vara mindre sårbar. - Utsatt grupp: småbarnsföräldrar (speciellt ensamstående) Lägg till student så blir det riktigt illa. - Starta eget: minska den administrativa bördan på AB som startas av unga (eller generellt för den delen). Sänkt arbetsgivaravgift för unga är bra, gynnar unga egenföretagare och entreprenörer. - När man pratar om ekonomiska medel till kulturutövande verksamhet pratar man ofta om bidrag när man borde prata om ersättning för en samhällsnyttig tjänst som man utför. - Studier är en kortsiktig lösning när man inte kan få jobb. Man ser CSN som en inkomst istället för ett lån. - Studier ska kunna vara heltid. CSN ska ge tillräcklig försörjning. Relevanta sommarkurser som är kvalitetssäkrade så att studenterna snabbare når arbetsmarknaden. - Skapa ett statligt mervärde på ideellt engagemang. Se det som en resurs, inte en samhällsbörda. - Rätt till fackliga rättigheter från skola, inte på jobbet - Möjligheter att plugga intensivkurser för att snabbare komma ut i arbetslivet och få möjlighet att förverkliga och praktisera sina kunskaper. - Skapa arbetstillfällen inom den offentliga sektorn typ kulturarbetare, inte bara se till de ekonomiska fördelarna utan också folkhälso-, och kulturvärde i samhället. - Svårt att hitta jobb utan möjlighet att röra sig och arbetspendla och söka jobb på annan ort. Dessutom är B-körkot ofta krav för jobb även där bil inte körs i tjänst endast för att arbetsgivare kräver flexibilitet. även viktigt för demokrati och möjligheten att organisera sig. Lösningar: Fri, eller röra sig mot biligare kollektivtrafik för att kunna söka jobb och arbetspendla. Kommunala/statliga bilpoler. Reglering av krav på körkort för att få jobb.

10 MAKT, INFLYTANDE OCH DEMOKRATI - Demokratin är köpt av den köpstarka delen av befolkningen - Pirate bay-domen och förbud mot nedladdning exempel på hur man stiftar lagar utan ungas deltagande och därmed kriminaliserar en hel generation. - Demokratisynen Hur gör man et abstrakt begrepp som demokrati till något konkret. Civila samhällets roll och skolans roll - Elevinflytande Makt - Börja inte med att ge unga makt och inflytande vid 18 års ålder, börja vid 5. lära sig demokrat i praktiken. - Vuxenvärldens ansvar att släppa in. - Åldersmaktsordning, de underordnade kan inte kliva upp, överordnade måste kliva ner. Perspektivet spelar formell demokrati roll innan man är 18? Sänkt rösträttsålder. Demokrati och makt är också kopplat till att individer känner ett behov av att vara en aktiv samhällsmedborgare och att det spelar roll att påverka. - Glappet mellan inflytande och makt i skolan och högskolan är stort studentkåren som institution har reell makt och inflytande, elevkåren ses som lek och mindre seriös. Svårt att möta studenternas förväntan som precis slutat gymnasiet. - Satsa på landsbygdskommunerna. De är en stor del av Sverige vars ungdomar behöver höras och känna att deras åsikter räknas. - Från skolan och politiska arenor: se till att lära ut ett kritiskt tänkande där unga får se vad för konsekvenser ett beslut får och få dem att bli delaktiga i processen och motiverade att delta och säga sin mening. - Demokratiproblem när alla inte har möjlighet att ta del av sina demokratiska rättigheter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Dvs. alla har inte ens möjlighet att rösta i sin vallokal. - Någon central ungdomsorganisation i svenska kommuner, t.ex. ungdomsfullmäktige där man bland annat får vara med och påverka och förändra ungdomspolitiska beslut i kommunen. - Ungdomsorganisationer = demokratiskola Det är viktigt att möjliggöra för ungdomsorganisationer att fortsätta fylla denna funktion i civilsamhället - Inkludera unga i alla forum där ungdomsfrågor berörs. Bort från att vuxna driver ungdomspolitiken. - Normskapande med lagstiftning, men måste lyssna på unga. Dialogsamtal och lyssna in vilka lagar unga vill ha. Vem stiftas lagarna för? - För vem? De som är eller de som kommer vara det om 10 år?

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

MAKT, VÄLFÄRD OCH SJÄLVSTÄNDIGHET. LSU:s FÖRSLAG TILL EN NY UNGDOMSPOLITIK

MAKT, VÄLFÄRD OCH SJÄLVSTÄNDIGHET. LSU:s FÖRSLAG TILL EN NY UNGDOMSPOLITIK MAKT, VÄLFÄRD OCH SJÄLVSTÄNDIGHET LSU:s FÖRSLAG TILL EN NY UNGDOMSPOLITIK Stockholm 2012-10-18 Detta är LSU Sveriges Ungdomsorganisationers skriftliga inspel till den ungdomspolitiska proposition som nu

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO!

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO! DET HÄR ÄR BRA UTELIV UNF vet att fritiden har stor betydelse för ungas livskvalitet. Vi vet också att fritiden är avgörande för när och hur mycket alkohol unga konsumerar. Vi vill se en modern ungdomspolitik

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner: Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013 Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2013 - augusti 2013 INNEHÅLL sid LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG 2 ORDLISTA 3 SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED LIKABEHANDLING? 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05 Idrottens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-05 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Forskning i Söderhamn? Statligt krispaket då F15 lades ned Kommunen önskade sig forskning och fick 7 doktorander och stöd från Arbetslivsinstitutet,

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer