LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN"

Transkript

1 LSU:s ARBETE MED DEN UNGDOMSPOLITISKA PROPOSITIONEN - Sammanställning från träff 1 BAKGRUND Den 5 september höll vi det första mötet av tre för att samordna LSU:s inspel till den ungdomspolitiska proposition som regeringen just nu arbetar med. Under träffen diskuterade vi utmaningar och lösningar under 7 olika områden. Diskussionerna är sammanställda i punktform och indelat efter område utan redigering nedan. Utifrån diskussionerna ska ett första utkast till inspel arbetas fram som kommer att spridas den 17 september. De olika områdena kommer att skrivas av följande personer, som du kan kontakta via mail (med kopia till olle.svahn[a]lsu.se) för att göra inspel på arbetet: Områden och ansvariga - Kultur och Fritid: Linda Engström (UNF - Linda.Engström[a]unf.se) och Luis Gonzalez (Kontaktnätet - luis.331.gonzalez[a]gmail.com) - Boende: Rasmus Gustafsson (Sverok - Ipke42[a]gmail.com) - Formellt, ickeformellt och informellt lärande: Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) och Imse Nilsson (Unga Hörselskadade - imse.nilsson[a]lsu.se) - Diskriminering och utsatthet: Imse Nilsson (Unga Hörselskadade - imse.nilsson[a]lsu.se) och Julle Bergenholtz (RFSL Ungdom - julle.bergenholtz[a]hotmail.com). - Hälsa: Matilda Inemyr (Unga Sportfiskare - Matilda.Inemyr[a]ungasportfiskare.se) och Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) - Arbete, sysselsättning, arbetsförhållanden och ekonomi: Anna Bergkvist (Saco Studentråd Anna[a]styrelsepost.se) - Makt, inflytande och demokrati: Julle Bergenholtz (RFSL Ungdom - julle.bergenholtz[a]hotmail.com), Rasmus Gustafsson (Sverok - Ipke42[a]gmail.com), Mimmi Garpebring (Svea - Mimmi.Garpebring[a]svea.org) och Luis Gonzalez (Kontaktnätet - luis.331.gonzalez[a]gmail.com) Nästa träff hålls den 18 september kl och då ska vi diskutera de texter som tagits fram. För att tycka till om de olika områden vi jobbar utifrån före dess går det alltså bra att kontakta de ansvariga för områdena (med kopia till olle.svahn[a]lsu.se). Det går också bra att kontakta Olle Svahn, LSU ( , olle.svahn[a]lsu.se)

2 SAMMANSTÄLLNING AV DISKUSSIONER KULTUR OCH FRITID Normer - Vem sätter normen för vilka aktiviteter som är ok för vem (Kultur för tjejer, fritid för killar)? - Vilket kön får pengar? kulturell motsvarighet till Riksidrottsförbundet? Kultur och fritid i skolan - Skolan mitt i byn Släpp in organisationslivet och aktiviteter presentera och samarbeta. Ge möjligheter till unga att skapa egna aktiviteter - Bredare syn på kulturbegreppet cementeras i skolan till att rymma bild och musik Ekonomi - Fler kostnadsfria alternativ ekonomin skapar klassfrågor - Ekonomiska möjligheter begränsar,: Hur ska man kunna skapa något med få ekonomiska resurser och låg kunskap? Vilka bidra kan man få? Alkohol och droger - Antalet sociala arenor som är alkoholfria minskas i rasande takt = Exkluderade för unga som ej kan, får eller vill delta. - Resurssvaga och utsatta grupper unga i samhället tar större skada av att det inte finns nyktra mötesplatser. En variation på saker att göra som är kostnadsfria etc. behövs - Unga dricker alkohol i brist på aktiviteter/saker att göra Kulturbegreppet - Fin- och fulkultur Vad läggs det pengar på och av vilka anledningar? - Kulturbegreppet måste breddas till att innefatta ungas kulturutövande Klassiska kultur är inte allt! Spelhobbyn t.ex. innefattas inte av vare sig kultureller idrottsbegreppet. Ungas kulturutövande på ungas villkor - Egenägda aktiviteter som styrs av unga och är på ungas villkor. - Saknar given plats för ungkultur (arena, forum, plattform) - Bemötande från samhället när unga kommer med egna initiativ, och vill skapa verksamhet för andra unga utan vuxen som går i god för aktiviteterna, ex. LAN och musik. - Acceptans för att ungdomsföreningar har kortare livslängder, 1-3, behövs system för detta.

3 - Svårt att blanda olika typer av aktiviteter. Föreningar håller sig för sig själva. - Minskat föreningsengagemang bland unga leder till färre medlemmar med minskade anslag. I förlängningen kommer det att bli svårt för föreningar att erbjuda samma verksamheter till samma pris. Antingen nedläggningar eller dyrare. Stat/kommun kommer (nog) inte fylla tomrummet. - Utbudet av fritidsaktiviteter för unga i olika åldrar och med olika intressen är för skralt Unga civilsamhället och det offentliga - Dialog med kommunerna vid nya initiativ: Hur kan man starta nya initiativ och hur svarar kommunerna? Information behövs från kommunerna och hur unga kan få stöd att driva sina frågor. - Ömsesidighet mellan kommunen och unga dialog - Göra det enklare för unga att starta egna grupper/föreningar för olika aktiviteter utan ekonomiska hinder. Och stötta dem hela vägen. - Folkbildningen måste ses över! Studieförbunden borde vara ungdomsorganisationernas nyckel till Kultur och Fritid i större utsträckning. Folkbildningsrådets uppdrag borde läggas på statlig myndighet med politiska mål. Ta fram mer fakta och statistik om det civila samhällets värden. T.ex. myndigheten för kulturanalys som kartlägger antalet ideella timmar. Kunskap- >argument->pengar.

4 BOENDE Utmaningar - Insatser görs utan ordentliga konsekvensanalyser kopplas inte samman med övriga insatser och satsningar bygga in sig i ickefungerande lösningar - Standardhöjningar leder till social homogenisering, utslagning av demokratiskt svaga grupper. t.ex. bara rika i innerstäderna - 15 % insatsgräns och amorteringskrav på bostadsrätter, krav på fastanställning och andra schablonkrav för att få lån och hyreskontrakt blir ett hinder för unga att komma in på bostadsmarknaden istället för personliga bedömningskriterier. - Oberoende och självständighet hindras om man antingen inte kan flytta hemifrån eller behöver flytta hem efter ex. studentboenden, eller tvingas låna via föräldrar. Kopplat till klass att ha föräldrar som kan betala för en. - Boendebrist hindrar ungas mobilitet tackar nej till jobb och studieplatser. - Mycket som byggs idag är inte tillgängligt. - Andra, tredje och fjärdehandsmarknader. Risker när lägenheter inte frigörs - Bilbundenheten om du bor på landsbygden. Detta gör det svårt att välj att bo utanför storstadsområden koppla till urbanisering svårt att välja att bo kvar behöver också investera i infrastruktur för landsbygden. Lösningar - Särlösningar vs. Ändra i hela samhället? - Studentbostäder SSCO-remiss - Fler hyresrätter - Behovsanpassade boenden billiga lägenheter till de som behöver - Reglera 2a, 3e, 4e-handsmarkanderna konsumentlagstiftning? - Premiera byggandet av tillgängliga boenden styr om siktet för byggbolag till att bygga er och för alla. - Större variation i nybyggen - Bevara innerstaden som bostadsområde bygg på höjden, tillåt blandad statsbild.

5 FORMELLT, ICKEFORMELLT OCH INFORMELLT LÄRANDE Utmaningar - Brist på verklighetsanknytning i skolan Är det rätt kunskap som lärs ut/värderas? Undervisningen saknar frågorna; varför? Hur är det kopplat till mitt liv? - Sned värdering av kunskap? - Rädsla för politisk ideologisk påverkan? Problematiserar inte bredden, inget eget val. - Tidiga val begränsaren för resten av livet. - Skolan ser inte en hel människa. - Förutsättningar för lärande saknas. Hur pluggar man? Hur påverkar psykisk/fysisk hälsa mitt lärande? - Undervisningsformer är ofta förlegade viss typ av lärande premieras. - Svårare med kvalitetssäkring med spridda aktörer. - För lite kunskaper om nya supermakter inom utbildningsområdet, många som är bättre än Sverige, men vi tror fortfarande att vi är i topp vi lär oss för lite och pratar för lite om vår omvärld på detta område. - Brist på kvitto för den informella kunskapen/kompetensen. - Brist på ungdomsperspektiv och intresseanalys inom ramen för det ickeformella lärandet. - Dyr folkbildning utestänger unga - Informationsflödet, svårt att sålla information, vad är sant och vad är PR? - För lite individanpassning - Unga som slutar skolan tidigt Sverige ligger i topp i Europa när det gäller avhopp - Vi får lära för lite och prata om detta - En skola för alla grundläggande kommunal och privat skola måste vara valbart för alla skolan måste individanpassas särlösningar leder till utanförskap - Vi saknar entreprenörskap, kreativitet etc. som perspektiv i skolan. - Uttagningssystem missgynnar de som kompletterar betyg i efterhand problem när det är svårare att läsa upp i efterhand Lösningar - Utarbetat kontrollsystem för att privata aktörer inom skolan. - Mer forskning på civilsamhället och det informella lärandet - Använd chefer och ledare i arbetet med att validera kunskaper - Hitta sätt att formalisera informella kunskaper, hur får vi in verktyg dylikt i skolan? - Lär dig i skolan att veta vad du lärt dig. - Mer pedagogisk forskning i Sverige. - Ta fram bedömningsverktyg: Hur bedömer man källkritik, kompetens i projekt etc.? - Det får inte vara något negativt att engagera sig ideellt, gå ifrån skolan för ett förtroendeuppdrag t.ex.

6 - Bygg lärarstatus ändra skoldebatten. - Tillgodoräkna dig ideellt engagemang i kurs på samma sätt som du kan välja specialidrott - Skollagen är bra, men den måste också följas - Mer möjlighet till individanpassning och att kunna styra egen fart och hitta utmaningar på lagom nivå. Kunna läsa dubbelt tidigare. - Holistiskt angreppsätt på skolan i förhållande till allt runtomkring - Fler möjligheter till tvärsektoriella ämnesövergripande utbildningar - Uppvärdera folkhögskolorna bra studieform för många, ett bra alternativ. - Övergripande diskussion om varför vi lär oss och vad vi lär oss livslångt lärande framför betygssträvan. - Slopa ordningsbetyg godtyckligt och subjektivt. - Vi måste hitta sätt att lyfta upp även de kvalitéer som inte är lätt att mäta

7 DISKRIMINERING OCH UTSATTHET - Påtvingad representation där en individs mest uppenbara attribut avgör ur vilket perspektiv hen talar - Unga är mest våldsutsatta eftersom de hänger på stan där stora delar av våldsbrotten begås, nästan alltid med inblandning av alkohol. Vuxensamhället: Unga fårskylla sig själva som festar och blir det rättssak av det diskrimineras de för att de är unga utan trovärdighet, är tjejer, var full, klädde sig /betedde sig på ett visst sätt. - Dold diskriminering mot unga. Utsatta för att unga anses mindre trovärdig, har mindre erfarenhet eller är känslostyrda hormonstinna tonåringar vilket förminskar tyngden i det unga säger, tycker, tänker och känner. - Självständighet problemet att gå sin egen väg, stå emot negativa grupptryck etc. Får människor att göra oönskade val. Lösning: normer måste vidgas både vad gäller alkoholnormen, heteronormen, vithetsnormen etc. - Ålder som diskrimineringsgrund har nästan uteslutande använts i arbetsdomstolen i fall om äldre. Utveckla den och ge exempel på när unga diskrimineras för att lyfta perspektivet: 1. anställningsformer(prov- projekt-) 2. Anställningsgard (75%) 3. Sänkta ungdomslöner 4. Skapa inte system specifika för unga man får lägre lön i början av sin karriär redan idag. - Heteronormativitet: det behövs ta upp fler icke-heteronormativa ämnen i skolan, i politiska arenor, för att motverka diskriminering av HBT-ungdomar i tidigt skede. Bör ske på mellanstadienivå som senast - Unga ledare idag och de som vet hur ungas situation ser ut nu och i framtiden. Därför måste ungas åsikter tas på allvar. Inkludera unga i beslut som rör unga och lita på deras omdöme. - Media av och för unga behöver få den uppmärksamhet den förtjänar. Den ger blick av ungas situation som inte fångas upp av andra. Det är en viktig del för att skapa en opinion att unga är aktörer också. - Krävs långsiktiga attitydförändringar från politisk, medial och över generationellt perspektiv. - FN-konventioner som finns följs upp väldigt dåligt och existerande svensk politik finns det flera exempel på hur erkända språkminoriteter diskrimineras och lika så gruppen unga med funktionsnedsättningar som ofta berörs hårt av att reell politik går emot intentionen som finns när man ställer sig bakom FNkonventioner. - Inkludering av funktionshinderfrågan i alla område, inget särintresse utan en del av ungdomsmångfalden. - Synen på unga i media borde bli mer nyanserad och bredare: för mycket fokus på unga som anses vara problem, bråkiga och ansvarslösa.

8 HÄLSA - Ta inte den enkla förklaringen för given när det gäller psykisk ohälsa - Extra utsatt grupp: adopterade är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa och självmord - Unga är odödliga utsätter sig för faror på ett mer riskfyllt sätt. - Bättre och tydligare riktlinjer hos familjehem, jourhem, p12-hem - Att man uppmärksammar psykisk ohälsa hos unga, utreder varför och inte jagar en diagnos, ger lite piller och sen är allt bra eller klart från sjukvårdens sida. - Psykisk ohälsa adressera vad so behöver göras för att ungdomar ska känna att de har en åsikt som betyder något, och se hur unga på detta sätt kan få bättre självförtroende och hälsa. - Könsnormer står ofta i vägen för att kunna belysa alla ungdomars psykiska utmaningar. Ex. Unga killar får inte må dåligt samtidigt som unga killar är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Se över hur man tar reda på ungdomars psykiska hälsa. - Kommersiella intressen går före folkhälsointressen. Unga påverkas i stor (störst) utsträckning - Anknytningen hälsa fritidsaktiviteter. Ska man vara hälsosam eller främja hälsa, så ska man idrotta och vara aktiv i Riksidrottsförbundet (RF). RF får också mycket bidrag. Minst lika viktigt med en meningsfull ideell aktivitet där man känner delaktighet och även friluftsorganisationer. - Lösningar: Dialog i skolan om psykisk ohälsa. Mer information. Mer jämnåriga som skapar dialog, - Lösningar: Lika behandlings- och värdegrundsarbete i skolan. Skolhälsovård måste vara eleven. - Utmaning: barn och unga växer upp med föräldrar som missbrukar alkohol och andra droger. Ännu fler växer upp med föräldrar med psykiska problem. Dessa unga är tvungna att bo hemma och tabu råder om ämnet. - Inkludering av alla unga. Inte ses som en särgrupp. - Tydligare socioekonomiskt perspektiv på hälsa, t.ex. i matfrågan när det gäller unga. - Tydligare genusperspektiv - Kortare handläggningstider i sjukvården. - Problem: Överfall/misshandel etc. orsakade av alkohol är unga extra utsatta för eftersom de umgås på stan och festar. Därför krävs trygga statsmiljöer och kollektivtrafik. Utrusta unga med verktyg för att bli trygga tidigt i skolan. Skuldbelägg inte offren. - En långsiktig missbruksvård för unga är en förutsättning för ett hälsosamt liv. Samhällsekonomiskt också en vinst på längre sikt. Går att räkna hem. - Tillgänglighet för alla, allas rätt till vårs och förståelse och möjlighet till närvaro.

9 ARBETE, SYSSELSÄTTNING, ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH EKONOMI - Rätt till heltid - Ha mer praktik för studenter inom studieförberedande program på gymnasial och universitetsnivå, erfarenheter behövs. - Ungdomar måste få veta vilka rättigheter de har och arbetsförhållanden de ska ha. Arbetsgivaren måste ha en plikt att informera och bistå med kanaler där information finns. - Koppla studiebidrag till inkomstbasbelopp. - Studerande = arbetslös i statistiken. Heltidsjobb är ju målet för individen. Heltidsstudier ger ju låg möjlighet till extrajobb. - Feriepraktik är ett bra sätt att få erfarenhet. - Är du arbetslös måste du förlita dig på dina föräldrar eftersom din enda inkomst blir Alfakassan. - Koppling arbete - arbetsförmedling - unga: Hur ska arbetsförmedlingen arbeta för att sätta unga i jobb? Hur ska arbetsförmedlingen samarbeta med andra myndigheter för att få fler unga i jobb? - Alla program på gymnasiet bör ge grundläggande behörighet till högskolan för att ha möjligheten till vidareutbildningen och ångra sig senare och vara mindre sårbar. - Utsatt grupp: småbarnsföräldrar (speciellt ensamstående) Lägg till student så blir det riktigt illa. - Starta eget: minska den administrativa bördan på AB som startas av unga (eller generellt för den delen). Sänkt arbetsgivaravgift för unga är bra, gynnar unga egenföretagare och entreprenörer. - När man pratar om ekonomiska medel till kulturutövande verksamhet pratar man ofta om bidrag när man borde prata om ersättning för en samhällsnyttig tjänst som man utför. - Studier är en kortsiktig lösning när man inte kan få jobb. Man ser CSN som en inkomst istället för ett lån. - Studier ska kunna vara heltid. CSN ska ge tillräcklig försörjning. Relevanta sommarkurser som är kvalitetssäkrade så att studenterna snabbare når arbetsmarknaden. - Skapa ett statligt mervärde på ideellt engagemang. Se det som en resurs, inte en samhällsbörda. - Rätt till fackliga rättigheter från skola, inte på jobbet - Möjligheter att plugga intensivkurser för att snabbare komma ut i arbetslivet och få möjlighet att förverkliga och praktisera sina kunskaper. - Skapa arbetstillfällen inom den offentliga sektorn typ kulturarbetare, inte bara se till de ekonomiska fördelarna utan också folkhälso-, och kulturvärde i samhället. - Svårt att hitta jobb utan möjlighet att röra sig och arbetspendla och söka jobb på annan ort. Dessutom är B-körkot ofta krav för jobb även där bil inte körs i tjänst endast för att arbetsgivare kräver flexibilitet. även viktigt för demokrati och möjligheten att organisera sig. Lösningar: Fri, eller röra sig mot biligare kollektivtrafik för att kunna söka jobb och arbetspendla. Kommunala/statliga bilpoler. Reglering av krav på körkort för att få jobb.

10 MAKT, INFLYTANDE OCH DEMOKRATI - Demokratin är köpt av den köpstarka delen av befolkningen - Pirate bay-domen och förbud mot nedladdning exempel på hur man stiftar lagar utan ungas deltagande och därmed kriminaliserar en hel generation. - Demokratisynen Hur gör man et abstrakt begrepp som demokrati till något konkret. Civila samhällets roll och skolans roll - Elevinflytande Makt - Börja inte med att ge unga makt och inflytande vid 18 års ålder, börja vid 5. lära sig demokrat i praktiken. - Vuxenvärldens ansvar att släppa in. - Åldersmaktsordning, de underordnade kan inte kliva upp, överordnade måste kliva ner. Perspektivet spelar formell demokrati roll innan man är 18? Sänkt rösträttsålder. Demokrati och makt är också kopplat till att individer känner ett behov av att vara en aktiv samhällsmedborgare och att det spelar roll att påverka. - Glappet mellan inflytande och makt i skolan och högskolan är stort studentkåren som institution har reell makt och inflytande, elevkåren ses som lek och mindre seriös. Svårt att möta studenternas förväntan som precis slutat gymnasiet. - Satsa på landsbygdskommunerna. De är en stor del av Sverige vars ungdomar behöver höras och känna att deras åsikter räknas. - Från skolan och politiska arenor: se till att lära ut ett kritiskt tänkande där unga får se vad för konsekvenser ett beslut får och få dem att bli delaktiga i processen och motiverade att delta och säga sin mening. - Demokratiproblem när alla inte har möjlighet att ta del av sina demokratiska rättigheter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Dvs. alla har inte ens möjlighet att rösta i sin vallokal. - Någon central ungdomsorganisation i svenska kommuner, t.ex. ungdomsfullmäktige där man bland annat får vara med och påverka och förändra ungdomspolitiska beslut i kommunen. - Ungdomsorganisationer = demokratiskola Det är viktigt att möjliggöra för ungdomsorganisationer att fortsätta fylla denna funktion i civilsamhället - Inkludera unga i alla forum där ungdomsfrågor berörs. Bort från att vuxna driver ungdomspolitiken. - Normskapande med lagstiftning, men måste lyssna på unga. Dialogsamtal och lyssna in vilka lagar unga vill ha. Vem stiftas lagarna för? - För vem? De som är eller de som kommer vara det om 10 år?

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Nyheter i ungdomspolitiken Nytt ungdomspolitiskt mål Nytt ungdomsperspektiv Tre prioriterade områden: - ungas inflytande -

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade Politiskt Program 28 krav unga hörselskadade Det här är Unga Unga Hörselskadade är en rikstäckande, politiskt och religiöst obunden organisation som tar till vara unga hörselskadades och dövas intressen.

Läs mer

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning Extern fokusfråga 1 Snabbt ut till rätt jobb. Utbildning för framtidens arbetsmarknad och välfärd. 1 Intern fokusfråga

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014

Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014 Partiprogram för Feministiskt Initiativ Gullspång antaget december 2014 FÖR ETT JÄMSTÄLLT GULLSPÅNG Målet för den feministiska politiken är ett samhälle som skapar utrymme för alla människor att utveckla

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015

Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS?

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS? HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS? Mirjam Olsson LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER Samlings- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer Samlar 83 nationella, självständiga

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Bra uteliv - för unga

Bra uteliv - för unga Bra uteliv - för unga Uteliv = Öppna mötesplatser Alla platser unga kan tänka sig vistas på under sin fritid Varför är utelivet viktig? Bidrar till ungas utveckling och identitetskapande Träffa nya människor

Läs mer

(Eva Broms, Framtidsverkstäder, 2013-04-11) Problem/Svårighets-fas. Brainstorm. Svårigheter, farhågor

(Eva Broms, Framtidsverkstäder, 2013-04-11) Problem/Svårighets-fas. Brainstorm. Svårigheter, farhågor D nr: 11/0008 Hur kan vi kreativt, nytänkande och smart jobba för att skapa nöje och nytta för medborgarnas/vårt bästa? Vad innehåller framtidens överenskommelse mellan civila samhället och offentlig sektor?

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer