Svenskt entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt entreprenörskap"

Transkript

1 Svenskt entreprenörskap - Ett manligt åtagande? Författare: Tobias Kjellberg Handledare: Hans Wessblad Turismekonomprogrammet Robin Swedberg Turismekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå VT.2010

2 Förord Vi vill tacka alla de som hjälpt oss under arbetets gång så att vi har lyckats färdigställa denna kandidatuppsats. Undersökningen har utförts vid Linneuniversitet i Kalmar under tio lärorika veckor under vårterminen Vi vill rikta ett speciellt tack till vår handledare Hans Wessblad samt de klasskamraterna som varit med och gett oss tips och råd för hur vi har kunnat förbättra uppsatsen under arbetets gång. Vi vill även rikta ett varmt tack till de respondenter som varit vänliga att medverka i denna undersökning. De intervjuade är Ana Emilia Klasson, Magnus Krusell, Per Lindeby, Solveig Danielsson, Stefan Ström och Ursula Jarl. Kalmar Tobias Kjellberg Robin Swedberg 2

3 Sammanfattning Titel: Svenskt entreprenörskap: Ett manligt åtagande? Författare: Tobias Kjellberg & Robin Swedberg Handledare: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi C-Nivå, Vårterminen 2010, Linnéuniversitetet i Kalmar Syfte Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön Metod För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet. Slutsatser Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problematisering Frågeställning Syfte: Avgränsningar Uppsatsens disposition Metod Ansats Undersökningsmetod Datainsamling och tillvägagångssätt Trovärdighet Metodkritik Entreprenöriella karaktärsdrag Entreprenöriella egenskaper Entreprenöriellt tondöva Målet med verksamheten Entreprenöriella drivkrafter Vad är det som driver en entreprenör? Affärsidéns betydelse Lönsamhetens betydelse Utlösande händelser Entreprenörens sociala omgivning Utbildningens betydelse Erfarenhet av entreprenörskap i familjen Stöd från omgivningen Förebilder Förutsättningar för svenskt entreprenörskap Politiskt klimat för svenskt nyföretagande Förekomsten av nyföretagande i Sverige

5 7. Syn på kvinnligt entreprenörskap Kvinnliga entreprenörer är underrepresenterade Motstånd från omgivningen Olika prioriteringar Slutsatser Referenser Litteratur Vetenskapliga Artiklar

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Ordet entreprenör härstammar från franskans entrepreneur som för första gången förekom i skriftligt språk år 1437 och syftar på en person som är aktiv och får någonting gjort. Begreppet entreprenörskap beskrevs dock inte i en ekonomisk kontext förrän i mitten av 1700-talet då den iriskfödde finansmannen Richard Cantillon beskrev fenomenet. Cantillon fokuserade på den entreprenöriella funktionen och beskrev entreprenören som en person som handlar till ett säkert pris men är osäker på hur stor efterfrågan är eller till vilket pris han kan sälja vidare (Landström, 2000). Entreprenörskap är alltså inget nytt begrepp, inte heller i Sverige. Det nya industrisamhälle som växte upp runt sekelskiftet mellan och 1900-talet grundades med stark företagsanda och entreprenörskap. Som exempel på företag som grundades under denna tid kan nämnas SKF, ASEA, Alfa Laval och LM Ericsson. Även senare, främst under mitten av 1900-talet, finns det goda exempel på entreprenörskap att hämta i den svenska näringsindustrin (Landström, 2000). En av de personer som oftast förknippats med svenskt entreprenörskap är Ingvar Kamprad, som grundade IKEA år Historien om den dyslektiske pojken från Småland som revolutionerade möbelindustrin är vida känd. Kamprad hade ingen hög utbildning, bara mängder av sunt förnuft och en stark drivkraft vilket gjort honom till ägare av ett möbelföretag med över 270 varuhus med runt anställda (Landström & Löwegren, 2009). Entreprenörskap och nyföretagande i Sverige har vunnit mycket mark sedan slutet av 90-talet både vad gäller det allmänna intresset och i den politiska debatten. Ett ökat entreprenörskap skulle bidra till den ekonomiska tillväxten och skapa bättre uteffekt av de stora resurser som läggs ner på forskning och utveckling (Landström & Löwegren, 2009). Det är även numera väl känt att det inte är de stora företagen inom tillverkningsindustri som skapar mest arbetstillfällen utan de nya och små företagen, främst inom tjänstesektorn (Holmquist, 2009). 6

7 1.2 Problematisering För att nya produkter, tjänster och produktionsprocesser ska kunna införas i en bransch krävs det entreprenörer. Schumpeter (1934) syftar på att entreprenörskap i ett ekonomiskt sammanhang handlar om marknadsstörningar som rubbar jämvikten i ekonomin genom att skapa efterfrågan och på så sätt ägna sig åt kreativ förstörelse. Kizners (1973) teori definierar entreprenörskap som de aktiviteter som faktiskt skapar jämvikt i ekonomin eftersom de allra flesta nystartade företag är imitativa och imiterar utbud och verksamhet från existerande företag med enbart mindre anpassningar. Den generella definitionen av entreprenörskap som de flesta undersökningar även byggs på, är dock nyföretagande, och utifrån denna definition anses en person som startat ett eget företag vara en entreprenör (Landström & Löwegren 2009). Projektet Global Entreprenuership Monitor (GEM) innefattar studier på global nivå vad gäller entreprenörskap och nyföretagande. De så kallade GEM-studierna visar att andelen svenskar som är i färd med att starta eget företag är väldigt låg, runt 5 %, alltså var tjugonde svensk håller på med nyföretagande. Denna låga siffra tror man beror en hel del på de värderingar som råder i Sverige (Landström & Löwegren 2009). I länder som U.S.A. är det vanligt med entreprenörskap då de ses som ett tecken på framåtanda och något positivt medan man i Sverige under en lång tid betraktat entreprenörer med suspekta ögon. De senaste decennierna har dock detta förändrats mycket men en del av detta tänk ligger kvar i det svenska samhället (Holmquist 2009). En annan anledning till att antalet nyföretagare är så pass låg är att de flesta svenska marknader är av det oligopolistiska slaget där ett fåtal stora aktörer styr hela marknaden. Dessa förhållanden gör att det är svårt som nyföretagare att bryta sig in på den tänkta marknaden. Andra faktorer som gör att det kan ses som oattraktivt att starta eget företag är att (Landström & Löwegren, 2009): Det innebär ett större risktagande än att vara anställd i ett företag, Det kräver en god affärsidé och en hängiven tro till denna Det kräver flexibla arbetstider och ett större engagemang än hos en anställd. 7

8 Med tanke på dessa förhållanden så är det inte så underligt att inte fler personer är egenföretagare. Frågan som bör ställas är istället varför ändå så pass många väljer att starta ett nytt företag i Sverige (Landström & Löwegren, 2009). Entreprenörskap och nyföretagande har länge setts som ett maskulint åtagande, speciellt när det gäller den amerikanska synen på entreprenören som framställts som en maskulin person och tar beslut som ingen annan vågar ta samt tvekar inte att köra över konkurrenter (Holmquist 2009). När det gäller nya företag i Sverige visar statistik att 63 % av dessa startas av män och endast 31 % startas av kvinnor. Dock gäller inte denna fördelning inom alla branscher utan uppdelningen ser olika ut från bransch till bransch. Företagandet inom hälsooch sjukvård, renhållning och annan service är starkt dominerat av kvinnor medan byggbranschen, transportbranschen och tillverkningsbranschen är mansdominerade (NUTEK, 2009). 1.3 Frågeställning Denna uppsats kommer att behandla vilka faktorer som genererar nyföretagande i Sverige och könsfördelningen inom det samma utifrån huvudfrågan: Vad påverkar könsfördelningen inom nyföretagande i Sverige? 1.4 Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön. 1.5 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa denna undersökning till Kalmar med omnejd på grund av resursbegränsningar. Det har vi gjort för att vi studerar här och att de intervjuer som genomförts är av personlig karaktär. Därför var det av stor vikt att våra respondenter hade sina företag stationerade i Kalmar eller närområdet. 8

9 1.6 Uppsatsens disposition Figur 1.1 Uppsatsens disposition I det första kapitlet inleder vi med att redogöra kring begreppet entreprenörskap och dess uppkomst i Sverige. Därefter följer ett kortare resonemang kring varför nyföretagandet är så lågt i Sverige och kapitlet avslutas med uppsatsens forskningsfråga och syfte. I det andra kapitlet, metodkapitlet, beskrivs hur och varför vi har valt att använda den deduktiva ansatsen och samla in empiri via sex stycken kvalitativa intervjuer. Vidare beskrivs varför vi har valt att intervjua en manlig och en kvinnlig respondent från tre olika branscher. Slutligen redogör vi för hur vi har försökt uppnå en hög validitet genom hela arbetet. I kapitel tre till sju presenterar vi vår insamlade teori och empiri. Varje kapitel är uppdelade i delkapitel efter de intervjufrågor som besvarats och avslutas med en diskussion. För att öka förståelsen kring entreprenörskapet resonerar vi kring varför olika individer drivs till att bli entreprenörer, vilka speciella egenskaper dessa individer har, hur deras sociala bakgrund ser ut, varför inte fler svenskar startar företag och slutligen vad som gör att entreprenörskap fortfarande främst förknippas med manliga företagare. I dessa fem kapitel hörs genomgående tre olika röster. I det avslutande kapitlet presenteras våra slutsatser kring det svenska nyföretagandets könsfördelning som uppsatsen har för avsikt att undersöka. 9

10 2. Metod 2.1 Ansats Vi började vår undersökning med att samla in befintliga teorier om det aktuella problemområdet som vi sedan testade i verkligheten genom att samla in empirisk data via sex stycken genomförda intervjuer. Genom att samla ihop de, för uppsatsens syfte, mest relevanta delarna av entreprenörskapsteori konstruerade vi intervjufrågor som vi sedan använde i insamlingen av empiri. Vi enades om fem huvudområden som alla var relevanta för beskrivandet av entreprenöriellt beteende. Dessa fem områden delade vi in i mindre delar där varje del sedan blev representerad av en eller två frågor. På så sätt fick vi fram ett frågebatteri med 21 frågor som vi sedan använde som grund för våra intervjuer. Denna ansats kallas enligt Bryman och Bell (2005) för den deduktiva ansatsen och beskrivs som det vanligaste förhållningssättet inom modern forskning. Vi har utvecklat hypoteser ifrån redan kända teorier om problemområdet som sedan bekräftats eller avfärdats med hjälp av de empiriska data som samlats in under forskningens gång. Enligt Alvesson och Sköldberg (1994) utgår den deduktiva ansatsen från ett generellt fall som forskaren har för avsikt att fastslå. De skriver vidare att den deduktiva ansatsen snarare konstaterar än att förklarar. Den kritik som detta förhållningssätt har fått är enligt Patel och Davidsson (2003) att det kan fokuseras för mycket på befintlig teori och på så sätt finns risken att nya upptäckter går onoterat förbi. Ett alternativ till vårt tillvägagångssätt hade varit att utföra våra intervjuer utan någon teoretisk grund. Vi hade kunnat slumpmässigt välja ut manliga och kvinnliga entreprenörer och sedan låta dessa entreprenörer fritt beskriva sin situation och sitt uppstartande av respektive företag för att sedan dra slutsatser utifrån våra observationer. Denna ansats kallas induktion och är raka motsatsen till deduktion enligt Bryman och Bell (2005). I den induktiva ansatsen börjar forskaren med att samla in empiri som sedan används till att forma teorier om forskningsområdet. Den teori som då presenteras är alltså ett resultat av den forskningsinsats som skett. Då vår forskningsfråga bestod i att undersöka vad som påverkar könsfördelningen inom nyföretagande i Sverige valde vi att tillämpa den deduktiva ansatsen med personliga intervjuer. En induktiv ansats hade kunnat generera intressant fakta men med tanke på vår 10

11 forskningsfråga ansåg vi att denna ansats hade varit olämplig. Det finns mycket skriven teori om ämnet med entreprenöriellt beteende och det kändes naturligt att utgå från denna för att kunna genomföra vår studie. 2.2 Undersökningsmetod Som beskrivits tidigare så har vi valt att använda oss av sex personliga intervjuer för att samla in empirisk data till undersökningen. Denna metod benämner Bryman och Bell (2005) som kvalitativ och är ett av två angreppssätt som man kan välja att använda sig av vid insamlandet av empiri. Då vi hade för avsikt att mer djupgående undersöka vad som påverkar könsfördelningen inom nyföretagande i Sverige ansåg vi att denna metod, på ett bättre sätt, än den kvantitativa metoden gav oss den information som vi behövde. Olsson och Sörensen (2007) beskriver den kvalitativa forskningen som ett förutsättningslöst förhållningssätt där forskaren försöker möta varje situation som om den vore ny. Enligt Bryman och Bell (2005) är den kvalitativa metoden också en mer tolkande metod än den kvantitativa. De data som samlas in, oftast genom intervjuer, fokuserar mer på ord än kvantitet och på så sätt skapar de också en bättre helhetsbild och förståelse för forskningsproblemet. Eftersom de data som samlas in inte går att sammanställa på samma sätt som den kvantitativa blir resultatet istället en subjektiv tolkning av den enskilda forskaren. De intervjuer som vi har genomfört kan liknas vid vanliga samtal mellan oss och respondenten i fråga. Vi valde att använda oss av det tidigare beskrivna frågebatteriet med frågor som framställts utifrån den teori som vi på förhand samlade in. Utifrån denna grund fick respondenterna forma sina svar och samtalen spelades in med hjälp av en diktafon. På så vis fick vi i efterhand möjligheten att transkribera det insamlade materialet. För att kunna jämföra svaren på våra intervjuer var det dock viktigt att samma frågor ställdes till samtliga respondenter. Våra intervjuer kan därför anses ha en semistrukturerad komparativ design vilket tillåter utförliga svar samtidigt som svaren går att jämföra, respondenter emellan (Bryman & Bell, 2005). Enligt Bryman och Bell (2005) är intervjuer den mest använda metoden att samla in undersökningsmaterial inom den kvalitativa forskningen. Trots att intervjumetoden är en tidskrävande process anses den väldigt attraktiv och till stor del tillskrivs den flexibilitet som själva intervjumetoden innefattar. 11

12 Ett alternativ till vår undersökningsmetod vore att genomföra enkätundersökningar eller liknande där ett större urval av nyföretagare över hela landet blev tillfrågade. Genom att skicka ut en lista med enkla frågor till ett stort antal respondenter skulle vi få information som skulle kunna leda till mer generella slutsatser. Nackdelen med en sådan undersökning är att vi skulle gå miste om mycket djupgående information. De frågor som vi konstruerat utifrån de områden vi valt att undersöka anser vi inte på ett relevant sätt kunna besvaras i en enkätstudie. Flertalet av våra frågor var avsiktligt uppbyggda för att locka till utförliga svar men skulle kunna misstolkas på grund av de inte är så specifika. Med enkätundersökningar finns det heller ingen garanti att respondenterna lägger ner den tid som krävs på att svara och inte heller någon säkerhet om att det verkligen är verksamhetsgrundarna som svarar och inte någon av deras anställda. Detta andra angreppssätt för att samla in empiri kallas enligt Bryman och Bell (2005) för den kvantitativa metoden. De skriver vidare att denna metod istället betonar kvantifiering och med hjälp av insamlad numerisk data kan forskaren testa existerande teorier. Den bygger på att samla in stora mängder data, ofta genom enkätundersökningar, som sedan kan användas till att generalisera och dra allmänna slutsatser om det aktuella forskningsområdet. 2.3 Datainsamling och tillvägagångssätt Primärdata Vi har i denna undersökning valt att använda oss av enbart primärdata. De primärdata som använts är inhämtade via sex stycken personliga intervjuer med respondenter inom det aktuella problemområdet och dessa respondenter presenteras mer utförligt i presentationen av respondenter. Enligt Bryman och Bell (2005) är primärdata de data som forskaren själv samlar in enbart för undersökningens syfte, exempelvis genom kvalitativa intervjuer, observationer och kvantitativa enkätundersökningar. Urval De respondenter som finns med i denna undersökning är utvalda efter kön och huruvida den bransch de verkar inom domineras av kvinnliga eller manliga nyföretagare. De tre 12

13 branschgrupper som entreprenörerna representerar är samhälls- och personliga tjänstebranschen, matproducentbranschen och konsultbranschen. Enligt undersökningen, Nyföretagandet i Sverige 2008, är det fler kvinnliga nyföretagare inom samhälls- och personliga tjänstebranschen samtidigt som det är fler manliga nyföretagare inom matproducentbranschen. Den tredje och sista branschgruppen är konsultbranschen och den är enligt samma undersökning neutralt fördelad mellan kvinnliga och manliga nyföretagare. Då vårt syfte bestod i att ge en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön har vi valt en kvinnlig och en manlig respondent från varje bransch. Några av våra valda intervjufrågor handlar om huruvida kvinnliga och manliga entreprenörer behandlas olika av omgivningen eller inte. Vi ansåg då att det var viktigt att vi inte enbart intervjuade manliga respondenter i manligt dominerade branscher respektive kvinnliga respondenter i kvinnligt dominerade branscher utan att vi fick en jämn fördelning. Ett alternativt urval hade varit att intervjua respondenter i en och samma bransch för att få ett mer generaliserbart resultat för just den branschen. Dock är syftet med vår uppsats ge en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön och därför vore det fel att begränsa sig till endast en bransch. 2.4 Trovärdighet Enligt Bryman och Bell (2005) finns det alltid en risk för att en forskare kan bli ifrågasatt när det gäller forskningsresultat, det vill säga hur pass representativt resultatet är och i vilken utsträckning det går att överföra resultatet till andra miljöer. Olsson och Sörensen (2007) menar att man kan mäta undersökningens relevans med hjälp av validitet. Validiteten mäter hur pass relevant forskarens slutsatser är, det vill säga vilken överrensstämmelse det finns mellan tolkningen som gjorts och den aktuella verkligheten. Oavsett vilken syn på verkligheten som finns så bör tolkningen vara förankrad i det empiriska underlaget som samlats in under arbetets gång. Enligt Bryman och Bell (2005) kan validiteten delas in i flera olika typer, däribland tillförlitlighet, reliabilitet och överförbarhet. Med tillförlitlighet menar Denscombe (2002) att forskaren ska kunna ge ett resultat som inte varierar från ett tillfälle till ett annat. De resultat som redovisas ska inte skilja sig beroende på vem som genomför undersökningen eller vilka metoder som används. 13

14 Med reliabilitet menar Bryman och Bell (2005) att utomstående bör kunna granska de tillvägagångssätt som använts i undersökningen och på så vis kan varje moment i själva studien anses vara pålitlig utifrån en kvalitetsmässig synvinkel. För att öka den empiriska reliabiliteten i en undersökning bör man enligt Patel och Davidsson(2003) använda sig av förstahandskällor och då samtliga våra intervjuobjekt har en stark anknytning till problemområdet anser vi att den empiriska reliabiliteten är hög. Slutligen menar Bryman och Bell (2005) att undersökningen bör vara överförbar till andra miljöer som liknar den aktuella forskningssituationen. Om forskaren lyckas tolka och utvärdera de fynd som gjorts i undersökningen kan läsarna enligt Denscombe (2002) också överföra de resultat som forskarna kommit fram till på andra situationer. För att uppnå hög trovärdighet i undersökningen har vi: använt oss av en diktafon så att vi under intervjuernas gång kunnat koncentrera oss på respondenternas svar och sedan i efterhand noggrant kunna tolka och diskutera de svar som framkommit under samtalen. undvikt ledande frågor utan istället använde vi oss av öppna frågor så att respondenterna själva kunde lägga upp hur de ville besvara frågorna och på så vis få en djup och klar bild av hur de uppfattade de olika frågeställningarna. inte använt oss av någon fast ordningsföljd på frågorna utan varit öppna för eventuella följdfrågor som kunnat uppstå och förhoppningsvis har detta bidragit till att vi inte gått miste om information som annars kunde passerat onoterat förbi. 2.5 Metodkritik För att kunna dra några generella slutsatser om vad som verkligen skiljer manliga och kvinnliga nyföretagare i Sverige skulle vi behövt ett större urval. Med endast sex respondenter varav tre representanter från respektive kön kan inte de insamlade svaren anses vara representativa för alla Sveriges entreprenörer. Samtidigt har vi gjort en geografisk avgränsning till att intervjua entreprenörer i Kalmar med omnejd vilket inte heller kan ses som representativt för samtliga entreprenörer i Sverige. 14

15 Vad som vore optimalt för en undersökning likt den som gjorts i den här uppsatsen är att genomföra en större mängd personliga intervjuer med både kvinnliga och manliga entreprenörer inom olika branscher i ett flertal svenska städer med omnejd. Dock kräver detta mer resurser än vad vi har haft tillgång till. 15

16 3. Entreprenöriella karaktärsdrag Min människosyn i ett nötskal är att alla som vill kan bli en Zlatan eller Barack Obama. Det är givetvis inte lätt men det handlar helt enkelt om att våga satsa Magnus Krusell, grundare och delägare av Ellipso AB. För att få en förståelse om vad som ligger till grund för att det är så få individer i allmänhet och så få kvinnor i synnerhet som startar företag i Sverige är det naturligt att utgå från vad som karaktäriserar en entreprenör. I jakten på att fastslå vilka individer det är som startar nya företag har entreprenörskapsforskare under en längre tid försökt hitta några gemensamma egenskaper och karaktärsdrag hos entreprenörer. Frågan är om de finns några sådana egenskaper och om de i så fall är mer förekommande hos män än hos kvinnor. Eller är det så att vem som helst kan bli en entreprenör? 3.1 Entreprenöriella egenskaper Det finns mängder av föreställningar och teorier som försöker beskriva entreprenören utifrån ett beteendeperspektiv. Enligt Bjerke (2005) finns det fyra framträdande klassiska teoretiker inom området: Cantillon ( ) Say ( ) Schumpeter ( ) Kizner (1930-) Genom att sammanställa de fyras åsikter och slutsatser kan tre entreprenöriella huvuddrag urskiljas. Entreprenören ses främst som en risktagare men även innovatör och en opportunist. Den största delen av forskning som gjorts inom området utfördes dock på och talet i ett försök att finna de egenskaper och förmågor som gör en individ till en entreprenör (Bjerke 2005). David McClelland var den som först lade större vikt vid att försöka hitta just så kallade entreprenöriella egenskaper som var tänkta att utgöra skillnaden mellan de individer som blev entreprenörer och de som inte blev det (Holmquist 2009). Resultatet av McClellands forskning var att det fanns ett prestationsbehov hos entreprenörer som var större än hos andra 16

17 individer. Han menade att viljan att prestera och att visa upp resultat var det som skapade och formade just entreprenörer. Många forskare inom området har haft svårt att definiera ett fåtal utmärkande särdrag utan har istället sammanställt långa listor. I en undersökning i New Jersey, U.S.A. från 1982 listades 42 olika karaktärsdrag som ofta tilldelades entreprenörer. Listan toppades av självtillit men innehöll även kreativitet, optimism och engagemang med mera. Soo Ji Min listade även i sin artikel Made Not Born de tio vanligaste särdragen som entreprenörer delar (Kuratko & Hodgetts 2007): Identifiera och utnyttja möjligheter som dyker upp Påhittig Kreativ Visionär Självständig tänkare Hårt arbetande Optimist Innovatör Risktagare Ledare Landström och Löwegren (2009) sammanställer även de en punktad lista med egenskaper och personlighetsdrag som tidigare teoretiker förknippar med entreprenörer. Listan innehåller, liksom de tidigare, en tolerans för risk och en drivkraft att prestera men även beslutsamhet och en strävan av att bli oberoende. Dock anser Landström och Löwegren (2009) att dessa i hög grad kan diskuteras då de menar att egenskaper, värderingar och attityder hos individer tenderar att ändras över tiden och att det har legat till grund för att forskare inom området ofta är oense. Landström och Löwegren (2009) talar istället om entreprenöriella intentioner. Nyföretagande är beroende av individens intention vilken syftar på ett intresse för och vilja att utföra en bestämd handling. Intentionen påverkas i sin tur av tre faktorer; attityd, sociala normer och upplevd kontroll. Ju mer positiv attityd individen har gentemot nyföretagande, ju mer stöd individen får från dess omgivning och ju mer kontroll individen upplever över sin egen situation, desto större är chansen att bli en nyföretagare. 17

18 Holmquist (2009) talar om begreppet entreprenöriell förmåga. Detta innebär att entreprenörer har en speciell förmåga att genomföra entreprenöriella aktiviteter. Begreppet entreprenöriell aktivitet delas upp i fyra delar; att identifiera en affärsmöjlighet, organisera resurser för att utnyttja den, agera på möjligheten och slutligen utveckla affären. Förmågan ses som en nödvändig förutsättning för att nyföretagande ska kunna ske och är något som entreprenören har med sig från födseln. Som en sammanfattning av de teorier inom området som vi här presenterat kan vi se att entreprenörskapsforskarna faktiskt är ganska oense. Den klassiska uppfattningen om entreprenören som risktagare, kreativ innovatör och opportunist delar inte de moderna entreprenörskapsforskarna som istället fokuserar på intentioner och någon slags medfödd förmåga att faktiskt starta ett företag. För att undersöka om det fanns ett fåtal gemensamma viktiga egenskaper hos våra utvalda entreprenörer ställde vi frågorna: Vilken egenskap är det som hjälpt dig mest i uppstartandet av ditt företag? Vilka andra egenskaper är viktiga att ha? Ana Emilia Klasson: Viljan, tillräckligt mycket och tillräckligt länge, samtidigt behöver man mycket tålamod eftersom det är först efter några år som man når dit man vill nå (intervju 1). Solveig Danielsson: Att jag är positiv och lite riskbenägen, det vill säga att man vågar. Man måste ha ett eget driv, en vilja och samtidigt kunna se det positiva och inte enbart det negativa (intervju 5). Ursula Jarl: Jag tror att den viktigaste egenskapen att ha är själva drivkraften, utan den så tror jag att det är tufft. Jag tror också att det är viktigt med mod, att man vågar ta kontakt med människor och skapa nätverk samt att du ska ha passion för det du gör (intervju 4). Magnus Krusell: 18

19 Målmedvetenhet, att det jag får för mig att göra också genomförs. Likaså fokus, det vill säga att när man jobbar så gäller det att göra det till 100 % hela tiden. Jag tycker också att det är jättebra om man har kreativitet, att hitta nya sätt att jobba och olika sätt att lösa olika saker (intervju 2). Per Lindeby: Envisheten, att aldrig ge upp och en vilja att göra någonting. Även om jag gått igenom flera konkurser och vet att det är tufft så får man ta med sig någonting positivt som man kan ha nytta av istället (intervju 6). Stefan Ström: Envishet och att jag kan jobba hur mycket som helst. Första året jobbade jag från klockan till klockan sju dagar i veckan. Sen är det givetvis viktigt med kunskap om området eftersom en kund direkt ser om du klara av jobbet eller inte. Jag tycker också att ärlighet är viktigt och att man står för det man säger (intervju 3). Vad som är genomgående för nästan samtliga respondenter är att de anser att det är viktigt att ha en vilja och ett driv i uppstartandet av ett företag. Denna vilja kan tolkas som den intention som Landström och Löwegren talar om som grundläggande för entreprenörer. Målmedvetenhet, att vara positiv och att ha tålamod verkar vara andra viktiga egenskaper. Bilden av entreprenören som en kreativ innovatör ser vi dock inte mycket av i våra svar. Endast en av våra respondenter nämner kreativitet som en viktig egenskap. En intressant iakttagelse är däremot att två av tre kvinnliga respondenter talar om mod och att våga starta eget företag som om det vore något riskfyllt och udda. De manliga respondenterna nämner inte alls detta och talar istället om envishet och målmedvetenhet. Kanske behövs det mer mod för att bli en kvinnlig företagare? Att det skulle finnas en eller ett par egenskaper som ligger till grund för nyföretagande kan vi inte se några tecken på. 19

20 3.2 Entreprenöriellt tondöva En fråga som är nära sammankopplad med förra avsnittet är frågan om huruvida individer kan vara födda entreprenörer. Finns det människor som är ämnade att gå sin egen väg och starta sitt eget företag, redan från födseln? Bjerke (2005) menar att tron på att det finns entreprenöriella egenskaper som skiljer entreprenörer från andra individer lätt leder till slutsatser som yrkar på att entreprenörer stiger ur vaggan med alla verktyg som behövs för att bli företagare. Risken är då att man förbiser faktorer som bevisligen har påverkan på entreprenörskap så som sociala normer och den politiska kontexten. Holmquist (2009) är av en annan uppfattning och talar om entreprenöriell förmåga som någonting medfött. Förmågan är ungefär normalfördelad på befolkningen där vissa är så kallade födda entreprenörer så som Richard Branson eller Ingvar Kamprad. Dessa födda entreprenörer kommer att utöva entreprenörskap oavsett hur omgivningen ser ut. På motsatt sida av dessa extremiteter finns de som inte har någon entreprenöriell förmåga over huvud taget. Dessa entreprenöriellt tondöva bör ägna sig åt andra sysselsättningar. Men att individer har förmågan betyder inte att de blir nyföretagare, det måste även ske en handling, en entreprenöriell aktivitet. Bjerke (2005) talar istället om entreprenöriella färdigheter som växer fram och som individer samlar på sig över tid. Dessa färdigheter kan även i viss mån anses vara överförbara. Landström och Löwegren (2009) drar slutsatsen att det finns lika lite belägg för att individer skulle vara födda till entreprenörer som att de skulle vara födda till att bli läkare eller lärare och därmed att vem som helst skulle kunna bli entreprenör. Frågan om huruvida det finns individer som föds med bättre förutsättningar att bli entreprenörer verkar inte vara helt lätt att besvara. För att undersöka vad våra respondenter ansåg om ämnet ställde vi frågan: Kan vem som helst bli entreprenör? Ana Emilia Klasson: Alla kan starta ett företag men alla kan inte driva ett (intervju 1). 20

21 Solveig Danielsson: Jag vet faktiskt inte, men har man viljan och drivet så tror jag att de flesta klarar av det (intervju 5). Ursula Jarl: Ja, om man hittar det man brinner för så tror jag också att motivationen och drivkraften kommer (intervju 4). Magnus Krusell: Min människosyn i ett nötskal är att alla som vill kan bli en Zlatan eller Barack Obama. Det är givetvis inte lätt men det handlar helt enkelt om att våga satsa (intervju 2). Per Lindeby: Vem som helst kan nog starta ett företag men jag tror inte alla kan driva ett. Det går inte att sitta på en stol och tro att pengarna rullar in utan man måste jobba stenhårt, allra mest under de första åren (intervju 6). Stefan Ström: Nej, absolut inte. Envisheten igen samt att många är oroliga, som egenföretagare vet man ju inte om man kommer att ha några pengar om ett par månader (intervju 3). Nästan alla respondenter svarade att vem som helst kan starta ett eget företag. Dock under förutsättningen att man har en vilja och ett driv. Dessa svar går emot föreställningen av det Holmquist kallar för entreprenöriellt tondöva och att det skulle finnas någon slags medfödd förmåga. Respondenterna menar snarare att det krävs någon slags övertygelse om att det verkligen är nyföretagande man vill satsa på. Vilka egenskaper man har i övrigt verkar vara mindre relevant. Den avvikelse vi finner här är svaret från Stefan Ström, grundare av en städfirma. Ström menar att det finns många individer som inte kan starta ett eget företag då de inte kan leva med den framtida osäkerheten som nyföretagandet medför. Ström trycker på att det krävs en viss mentalitet som inte alla har och en slags risktolerans. Frågan är om denna mentalitet på något sätt skulle kunna vara medfödd. Troligare är att den faller in under det Bjerke kallar för entreprenöriella färdigheter som skapas och formas genom interaktion med omvärlden. 21

22 Vad vi kan dra för slutsatser av detta är att det verkar vara mer troligt att en entreprenör formas och skapas under livets gång. Om så är fallet borde detta även innebära att kvinnor och män föds med samma förutsättningar till att bli entreprenörer. Det verkar alltså finnas andra faktorer som påverkar könsfördelningen inom nyföretagande. 3.3 Målet med verksamheten En sista aspekt i vår undersökning när det gäller vad som karaktäriserar en entreprenör var att se om vi kunde finna några skillnader i de mål för sin verksamhet som respektive respondent satt upp. Baron (1998) försöker förklara entreprenörers beteende genom att undersöka hur de uppfattar den information som finns i omgivningen. Resultaten kan sammanfattas till att entreprenörer är optimistiska när det gäller bedömningar, beslut och uppskattningar. Men en viktig slutsats var även att entreprenören tenderar att leva mer i nuet och se till framtiden än det förflutna. Tidigare i kapitlet presenterade vi Soo Ji Mins lista med entreprenöriella egenskaper som innehöll ordet, visionär. Kuratko och Hodgetts (2007) menar att entreprenörer har en tydlig vision om framtiden, ett mål dit de vill nå, som även hjälper till med att skapa drivkraft och genomförande av en entreprenöriell aktivitet. För att undersöka om så verkade vara fallet med våra utvalda intervjuobjekt ställde vi frågan: Hur ser du på ditt företag i framtiden, vad är målet med verksamheten? Ana Emilia Klasson: Målet är att se till att företaget växer och sedan sälja det till en aktör som kan växa ännu mer (intervju 1). Solveig Danielsson: Jag vill egentligen inte växa så jätte mycket och ha egen salong eller liknande men jag hoppas att inom tre år kunna dra ner på min vanliga tjänst på Kalmar kommun och driva det här på halvtid (intervju 5). Ursula Jarl: 22

23 Jag vill inte ha några anställda men däremot är målet att uppnå en omsättning på en miljon. Jag vill också bli känd inom branschen och folk ska veta att när det handlar om coachning av förstagångschefer så är det Jarl HR som man ska vända sig till (intervju 4). Magnus Krusell: Jag vill kunna jobba hårt under vissa perioder av året och sedan ha längre perioder av ledighet också. Helt enkelt att kunna investera i företaget för att sin tur investera i tid med familjen. Det viktigaste är nog trots allt att jag tycker om att göra det jag gör, även i framtiden (intervju 2). Per Lindeby: Jag har inte satt upp några direkta mål men jag vill ha samma lönsamhet som vi haft de senaste åren, det vill säga runt tio miljoner kronor (intervju 6). Stefan Ström: I början ville jag bara att det skulle gå runt men nu vill jag att det ska gå med vinst också (intervju 3). Alla respondenter verkar ha ett mål mer eller mindre klart för sig när det gäller deras verksamheter. Respondenternas mål skiljer sig dock från individ till individ. Verksamhetsmålen är allt ifrån att bara trivas med situationen till så konkreta mål som att nå en omsättning på en miljon kronor. Just hur konkreta målen är verkar skilja sig mellan de kvinnliga och de manliga respondenterna. Samtliga svar från de manliga respondenterna tyder på mer generella mål med verksamheten så som att kunna livnära sig på den eller att helt enkelt få göra det de vill. De svaren vi fick från de kvinnliga respondenterna är mer precisa och konkreta och de verkar ha en tydligare bild av vad de vill ha ut av verksamheten. Beskrivningen visionär stämmer väl in på hälften av våra utvalda nyföretagare men endast till viss del på den andra halvan. Betydelsen av ett utstakat mål verkar alltså variera mellan individer och, enligt våra intervjuer, även mellan kvinnor och män. Den enda skillnaden vi kan se mellan våra kvinnliga och manliga respondenter när det gäller vad som karaktäriserar entreprenörer är just att kvinnorna verkar vara visionärer till en högre grad än vad männen är. Frågan är om detta verkligen är en egenskap eller faller mer in under vad som skapar motivation och så kallad entreprenöriell drivkraft. 23

24 4. Entreprenöriella drivkrafter Jag ville jobba med det jag brinner för samtidigt som jag ville ha en utmaning och göra någonting nytt eftersom jag jobbat med samma sak i femton år Ursula Jarl grundare av Jarl HR Som vi redogjorde i föregående kapitel så verkar det viktigaste hos en entreprenör vara just viljan och drivkraften. Vad är det då som skapar viljan att bli entreprenör? 4.1 Vad är det som driver en entreprenör? För att få en förståelse om varför olika personer startar företag är det viktigt att undersöka vad som driver nyföretagare till att starta eget. Som vi konstaterat i inledningen så finns det många faktorer som gör att nyföretagande i Sverige skulle kunna ses som ett oattraktivt antagande. Andra anledningar till att inte starta företag är: Det medföljer en stor risk Som företagare står och faller man med sitt eget företag. Ofta krävs det stora investeringar och uppoffringar som kan bli förödande om företaget skulle gå i konkurs. Kräver stort ansvar Särskilt om personal har anställts som är beroende av sin lön för att försörja sig. Hårt arbete Det krävs ofta mycket nedlagd tid och långa arbetsdagar för att företaget ska gå runt. Oregelbunden, osäker inkomst Det finns ingen fast lön att hämta ut. Inkomsten är beroende av hur det går för företaget. (Landström & Löwegren, 2009) Trots dessa anledningar så väljer alltså en del individer att starta sitt eget företag. Kuratko & Hodgetts (2007) beskriver entreprenöriell motivation som någonting som skapas utifrån flera olika faktorer som personens egenskaper, miljö och uppsatta mål samt förhållandet ute på marknaden. Dessa element kommer vi att behandla senare i uppsatsen och har istället valt att i detta avsnitt fokusera på enstaka drivkrafter som motiverar till nyföretagande. 24

25 Enligt Landström & Löwegren (2009) finns det inga direkta skillnader när det gäller vad som driver individer till att starta egna företag eller att välja någon annan karriärväg. De hänvisar till en undersökning som gjorts där man jämför drivkrafter mellan entreprenörer och ickeentreprenörer. Strävan att vara oberoende, uppnå finansiell framgång, självförverkligande och sökandet efter innovativa möjligheter i arbetet fanns hos alla medverkande, oberoende vilket karriärval de gjort. Men de listar även tre punkter som alla kan ses som positiva när det gäller just nyföretagande: Utveckla en idé Att få realisera och utveckla en idé Förverkliga någonting man brinner för Arbeta på ett stimulerande sätt Dessa tre anledningar anser Landström och Löwegren (2009) vara grunden för entreprenöriell drivkraft. Finns det då några gemensamma motivationsgrunder hos nyföretagare? För att undersöka vilken faktor som var den viktigaste drivkraften till nyföretagande hos våra utvalda entreprenörer, ställde vi frågan: Vad var det som drev dig till att starta ett eget företag? Ana Emilia Klasson: Jag tror det är att man har en idé som man vill förverkliga och kunna leva på (intervju 1). Solveig Danielsson: Jag vet att människor mår bra av massage och jag vill dela med mig av det jag kan (intervju 5). Ursula Jarl: Jag ville jobba med det jag brinner för samtidigt som jag ville ha en utmaning och göra någonting nytt eftersom jag jobbat med samma sak i femton år (intervju 4). Magnus Krusell: 25

26 Att bli självsysselsatt och inte längre vara anställd, att göra det jag vill, när jag vill och med dem jag vill (intervju 2). Per Lindeby: Att driva någonting som man påverka själv och att ta egna beslut (intervju 6). Stefan Ström: Jag kom inte överens med mina tidigare chefer och ville köra mitt egna koncept (intervju 3). Utifrån dessa svar tycks vi kunna se en viss skillnad mellan de kvinnliga entreprenörerna och de manliga entreprenörerna. Samtliga av de manliga respondenterna uttryckte någon slags illvilja mot att vara anställd och att ha någon som tar besluten åt dem. Alla tre var till någon grad missnöjda med sin tidigare anställning och hade en vilja att kunna påverka och ta beslut som drev dem till att starta egna företag. Det kan tolkas som en slags strävan mot att uppnå kontroll över sin situation och av att bli oberoende av andra i företagandet. De svar vi fick från de kvinnliga nyföretagarna visar inga direkta tecken på missnöje med tidigare anställning utan snarare en vilja att förverkliga idéer och att arbeta med det de brinner för. Behovet av att ta sina egna beslut och att vara sin egen chef verkar inte vara lika stor hos dessa kvinnor som hos männen. Gemensamt för alla respondenter var att de alla uttryckte en strävan om att kunna göra det de själva vill. 4.2 Affärsidéns betydelse Som tidigare skrivits så anser Landström & Löwegren (2009) att ett av huvudmotiven till att starta eget företag är att få förverkliga en idé som vuxit fram. Enligt Holmquist (2009) finns det dock två slags entreprenörskap som vi berörde i inledningen till uppsatsen som ställer sig olika till affärsidéns betydelse. Det innovativa entreprenörskapet som Schumpeter (1934) beskriver menar på att entreprenörskap skapar nya idéer och ny efterfrågan och på så sätt i viss mån rubbar ekonomin i den gällande marknaden. Detta leder till förändringar i branscherna då konkurrenterna måste anpassa sig för att hänga med. 26

27 Det imitativa entreprenörskapet är enligt Kirzner (1973) aktiviteter som får marknaden att gå mot ekonomisk jämvikt. Han menar att det vanligaste är att entreprenörskap imiterar en redan fungerande idé och enbart applicerar mindre justeringar. Enligt GEM-studierna är också de allra flesta nystartade företag i Sverige just imitativa och erbjuder inte nya produkter och tjänster. När det gäller imitativt entreprenörskap så borde följaktligen affärsidén inte vara lika stor motivationsgrund. För att ta reda på hur viktig affärsidén har varit vid uppstartandet av företag för våra utvalda entreprenörer ställde vi frågan: Hur kom du på affärsidén och vad fick dig att driva igenom den? Ana Emilia Klasson: När jag kom till Sverige upptäckte jag att det fanns många olika matkulturer här och eftersom jag och min man bott i Brasilien så saknade vi sättet att umgås och äta plockmat och då tänkte jag att det skulle funka att laga Brasiliansk mat och sälja här (intervju 1). Solveig Danielsson: Grunden är att jag kan göra nytta genom att massera folk och att de mår bra av det samtidigt som jag tänkte att jag kunde tjäna en liten slant. Jag har gått kurser och lärt mig grunderna ordentligt och då ville jag göra någonting av det (intervju 5). Ursula Jarl: Jag har alltid varit intresserad av människor samtidigt som jag ser att det finns en otrolig potential inom området. Eftersom jag jobbat med organisationsutveckling i femton år så sökte jag mig till det (intervju 4). Magnus Krusell: Det är kopplat till min utbildning till socionom, jag ville stötta människor i deras personliga utveckling, inte nödvändigtvis hjälpa, jag är inte säker på att jag kan hjälpa men jag kan definitivt stötta alla och att få vara med och göra skillnad och att se människor växa och få människor att våga tro på sig själva mycket mer än vad dem flesta gör. Det var det ena och det andra var att jag ville behålla det bästa från journalistiken och inte klippa av den grenen helt och hållet, det tog jag också med in i detta företaget. (intervju 2). 27

28 Per Lindeby: Ända sedan anläggningen byggdes har det bedrivits någon form av fiskeverksamhet här och jag har alltid hållit på med fiske själv. Så när vi köpte det här stället 1992 så startade vi upp verksamheten, främst som en hobbyverksamhet. Sedan 2006 jobbar jag med det här på heltid. (intervju 6). Stefan Ström: Efter att jag blivit arbetslös så flyttade jag ner hit med familjen och gick en starta eget kurs och tog en chansning. Har ju även jobbat inom branschen länge. (intervju 3). Vad som är utmärkande för samtliga respondenter är att deras affärsidéer alla grundar sig i ett intresse eller någonting de haft tidigare erfarenhet av. Ingen av dem har gett sig in på ett främmande område med enbart en affärsidé och något slags identifierat marknadsbehov. Vad som istället verkar vara viktigt är möjligheten att kunna starta ett eget företag för att kunna livnära sig på det de vill sysselsätta sig med. Samtliga av dessa former av entreprenörskap liknar den imitativa sort Kizner beskriver. Affärsidéns originalitet som sådan verkar vara mindre viktig när det gäller faktorer som driver till uppstartande av företag. Den enda form av avvikelse vi kan se är den brasilianskfödde snabbmatstillverkaren Ana Emilia Klasson. Klassons affärsidé är enligt henne själv byggd på en observation av den rådande marknaden och identifierandet av en möjlighet att kunna sälja sina produkter som inte finns någon annanstans i Sverige. En erfarenhet av brasiliansk mat finns men Klasson har ingen erfarenhet i varken snabbmatsbranschen eller tillverkningsbranschen. Detta företagande skulle kunna liknas vid den innovativa formen av entreprenörskap som Schumpeter beskriver. Det verkar vara naturligt för nyföretagare att starta företag inom den bransch de har erfarenhet av vilket borde innebära att det är fler kvinnor som tenderar att starta företag i branscher som är kvinnodominerade än i de som är mansdominerade. Detta är dock ingen anledning till att det skulle vara färre kvinnliga nyföretagare än manliga, om inte det är så att det är svårare att starta företag i de kvinnligt dominerade branscherna. 28

29 4.3 Lönsamhetens betydelse En motivationsgrund som länge sätts som typiskt manlig är att bli rik på sitt företagande. I Sverige har entreprenörer under en lång tid setts på med misstänksamma ögon då de förknippats med att vara giriga och enbart intresserade av finansiell framgång. Holmquist (2009) tar upp ämnet som en myt men i flertalet litteraturkällor beskrivs entreprenören som en person med stort behov av att prestera och prestation i företagsvärlden mäts oftast i lönsamhet (Kuratko & Hodgetts, 2007, Bjerke, 2005, Landström & Löwegren, 2009). Holmquist (2009) skriver även att manliga entreprenörer tenderar att lägga större vikt vid finansiell framgång än de kvinnliga. Kan det möjligtvis finnas någon skillnad i inställningen till att tjäna mycket pengar mellan kvinnliga och manliga entreprenörer? För att undersöka hur viktig finansiell lönsamhet är för våra intervjuobjekt ställde vi frågan: Hur ser du på lönsamheten i företaget, är den viktig? Ana Emilia Klasson: Ja, den är jätteviktig. Att vi kan försörja oss på det här och samtidigt återinvestera i företaget. Annars är det ingen mening. Det är viktigt att företaget kan växa (intervju 1). Solveig Danielsson: Eftersom jag driver det som en bisyssla till mitt andra jobb så är det inte avgörande men samtidigt hoppas man ju kunna tjäna en slant på det (intervju 5). Ursula Jarl: Ja absolut, men eftersom jag har jobbat parallellt med studierna så är det först nu till hösten som lönsamheten börjar ta form (intervju 4). Magnus Krusell: Det finns de som tror att man som egen företagare tjänar väldigt mycket pengar. Och det gör man ju inte. Jag har bilden av att inom 3-5 år att tjäna hyfsat på mitt företag. Men där är jag inte nu. (intervju 2). Per Lindeby: 29

30 Den har i alla fall blivit viktigare på senare år, det är efter att jag slutat på mina andra anställningar som det faktiskt är viktigare att få ut någonting också (intervju 6). Stefan Ström: Ja, den är viktig. Den är låg nu för det har varit mycket investeringar men på sikt så hoppas jag att den blir bra (intervju 3). Det tycks vara så att samtliga våra respondenter anser att lönsamheten är viktig till någon grad. Utifrån dessa svar kan man dock inte observera någon strävan om att bli rik genom företagande utan snarare att kunna livnära sig på det. Alla verkar vara medvetna om att det kommer att ta tid innan deras företag ger den avkastning de har som mål och uttrycker snarare en vilja att investera i företagen och se de växa. Denna vilja är mer lik det prestationsbehov vi beskrev tidigare än att tjäna pengar för andra ändamål. Den skillnad som enligt Holmquist skulle finnas mellan kvinnliga och manliga entreprenörer kan vi inte se något av i de svaren vi fick. Lönsamheten verkar vara lika viktig för våra utvalda företagare oavsett kön. Slutsatsen vi kan dra av våra svar är att lönsamhet över lag verkar vara en mindre viktig drivkraft utan snarare en förutsättning för att kunna växa. 4.4 Utlösande händelser Tidigare har vi talat om affärsidéns och lönsamhetens betydelse men enligt Landström & Löwegren (2009) är dock den absolut största orsaken till att individer blir nyföretagare att de befinner sig i någon slags övergång i livet. Denna övergång kan bestå av att individen har fått sparken från sitt jobb, genomgår en skilsmässa, flyttar till ett nytt land, avslutar studier eller något liknande. En person som lever i en stabil miljö med en bra fast inkomst och som trivs på sitt jobb kommer mindre sannolikt att starta eget. Holmquist (2009) styrker detta påstående genom att tala om en utlösande händelse som måste till för att entreprenöriell aktivitet ska kunna utföras. Även Bjerke (2005) skriver om någon form av händelse som får entreprenörer att verka. För att undersöka vilka omständigheter som fick våra utvalda nyföretagare att faktiskt starta sina företag ställde vi frågan: 30

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen kvartalsvis under ett år för att följa upp din drömplan.

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen kvartalsvis under ett år för att följa upp din drömplan. STAFFAN TAYLOR MIN Drömplan När jag var yngre och hörde ordet mål så tänkte jag antingen på mål som en idrottare sätter eller ett företagsmål. Det var inte förrän under senare del av mitt liv som jag förstod

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Vad krävs för att bli en hockeytränare på elitnivå?

Vad krävs för att bli en hockeytränare på elitnivå? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Vad krävs för att bli en hockeytränare på elitnivå? Linus Fagemo Handledare: Göran Lindblom 2014-06-13 Sammanfattning I denna studie får man en inblick i vad som krävs

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Administrationsverktyg för marinvåg

Administrationsverktyg för marinvåg Computer Science Opponent(s): Ewelina Helmersson & Mollin Widegren Respondent(s): Christer Oscarsson & Jonas Larsson Administrationsverktyg för marinvåg Opposition Report, C-level 2010:VT 1 En generell

Läs mer

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? Manus för inbjudan till affärspresentation: 1. Hejsan (förnamn). 2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? 3. Vad bra. Jag

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

Manpower Work Life Drömchefen

Manpower Work Life Drömchefen Manpower Work Life juni 2016 Manpower Work Life Drömchefen Vilken sorts chef drömmer svenskarna om? Det har vi frågat svenskarna om i den här undersökningen där vi försökt förstå vilka de viktigaste chefsegenskaperna

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013

Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013 Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013 0 Manpower Work Life Rapport SVENSKA DRÖMJOBBET 2013 Vilket är det svenska drömjobbet 2013? Manpower Work Life

Läs mer

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Kvinnligt företagande i Ydre

Kvinnligt företagande i Ydre Kvinnligt företagande i Ydre Mötesplatser är en viktig pusselbit för att nytänkande och positiv energi ska skapas. Det är ju trots allt i mötet som det händer, en tanke läggs ihop med en annan och blir

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer