Tornedalens VP För Jorneidalgns vattenparlament

Transkript

1 Tornedalens VP Inkomna synpunkter på remissen mm från Tornedalens vattenparlament på förslaget till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram & miljökonsekvensbeskrivning, samt liten annat också Allmänt om vattenparlamentets arbete och bilagda handlingar Arbetet inom Tornedalen vattenparlament har letts av ett arbetsutskott bestående av representanter från myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer (se bilaga 1). Information om vattenparlamentets arbete har skickats ut till de personer som anmält intresse för detta och registrerats som medlemmar i vattenparlamentets nätverk. Löpande information om vattenparlamentets arbete har även funnits tillgänglig via vattenparlamentets hemsida ( se/tornealvenvro. Tornedalen vattenparlaments arbetsutskott (svenska sidan) har valt att inte lämna något gemensamt remissvar. Däremot inlämnas ett antal bilagor med kommentarer/synpunkter från enskilda individer/intressenter som inkommit till Vattenparlamentet. Vattenparlamentet har inte haft möjlighet att granska dessa bidrag i detalj och tar heller inte ställning i specifika sakfrågor, men vill ändå att samtliga inlämnade bidrag på detta sätt skall komma vattenmyndigheten till del. Kontaktuppgift Vattenparlamentet kan kontaktas via Vattensamverkan Norrs projektledare: Johanna.Alm@edu.pajala.se, , Kunskapssmedjan, Kengisgatan 8, Pajala Bilageförteckning - bilagor från enskilda 1. Tornedalen vattenparlaments arbetsutskott 2. Kihlankijoki, Nuuksujoki och Nuuksukjärvi 3. Myllyoja 4. Synpunkt från Adrian Sokolic-Sandin, miljöinspektör Pajala 5. Synpunkter från Per Lundbäck, miljöinspektör 6. Synpunkter från Mats Lahti, miljökontoret i Kiruna 7. Synpunkter från Vattenparlamentet Synpunkter på VISS För Jorneidalgns vattenparlament Pajala kommun v Vattenparlamentets arbetsutskott att underteckna handlingarna 1

2 Bilaga 1, VP Beslutad sammansättning av Vattenparlamentets arbetsutskott 31/3-09 Ehdotus vesiparlamentin työvaliokunnan kokoonpanoksi Verksamhetsområde Suomi Sverige Maatalous Jordbruk TE-keskus: Osmo Saloniemi (via LRF) Metsätalous Skogsbruk (även myndighet) Kaivosteollisuus Gruvverksamhet Kunnat Kommuner Kalastusjärjestöt ym. Fiskerättsägare/Fiskeföreningar Luonnonsuojelujärjestöt Naturvårdsorganisationer Matkailuelinkeino Turism Metsäkeskus: Pentti Olli NorthLand: Jan Kyrö, Kolari Tornio & Haaparanta: Erkki Rauma, Tornion kaupunki Mounionden kalastusalve: Kosti Hietala Lapin luonnonsuojelupiiri Markku Kuortti Tornionlaakson kehitys: Väinö Enbuske LRF: Björn Sohlberg, Kengis bruk Skogsstyrelsen: Jan-Erik Bragfors LKAB: Natasha Lyckholm/ Harry Winbjörk Pajala: Johny Lantto Kiruna: Åsa Hirvilä-Holmgren Kiruna Jakt & Fiske: Peter Ögren, ersättare Urban Jacobs ICEHOTEL Adventure: Håkan Söderqvist Antal: 7 personer 7 personer Kontaktperson Sverige (Ruotsi): Johanna Alm, Vattensamverkan Norr, Kommunförbundet BD +46 (0) , (0) , johanna.alm@edu.pajala.se Kontaktperson Finland (Suomi): Pekka Räinä, Lapin Ympäristökeskus +358 (0) , pekka.raina@ymparisto.fi

3 Bilaga 1 Tornedalens vattenparlament Uppdaterad Fyll i dina synpunkter enligt exemplet och skicka sedan dokumentet till vattenparlamentets kontaktperson för år 2009 (Johanna.Alm@edu.pajala.se; Kunskapssmedjan, Kengisgatan 8, Pajala; ; Namn på vattenförekomsten EU-ID Vattenkategori Huvudavrinningsområde/ (sjö/vattendrag/kust/ Vattendrag grundvatten) Kihlankijoki Vattendrag Muonioälven/Torneälven Synpunkt/ kommentar Vad kommentaren baseras på Uppgiftslämnare Kontaktuppgifter Datum Vandringshinder åtgärdat. Se bild via länk eller nedan. Fältbesök Ingemar Wikström Fylls i av Berednin Synpunkt berör grundstruktur (ja/nej) Flottningshindret bortröjt och stora stenar tillbakalagd. Gäddan hindras o öring kan komma vidare. Största hotet är nu tjuvfiske med nät av lokalbor. Nuuksujoki SE SE SE Vattendrag Torneälven Fel namn - ska vara Leipiöjoki Lokalkännedom. Namnet syns även på underlagskartan i VISS/Vattenkartan. Fel namn. Ska vara Välijoki. Bäcken är till största delen grävd för att sänka och reglera sjön Nuuksujoki SE Vattendrag Torneälven Nuuksujärvi. Lokalkännedom Nuuksujärvi SE Sjö Torneälven Carl-Johan Riblom via Johanna Alm Carl-Johan Riblom via Johanna Alm Sjön är en bra fågelsjö. Sjön är tidigare sänkt (långt tillbaka). Lokalkännedom Johanna Alm , , ,

4 ). gssekreteriaten Synpunkt berör ekologisk/kemisk status (ja/nej) Berörd kvalitetsfaktor Synpunkt berör miljöproblem Synpunkt berör MKN (ja/nej) Synpunkt berör åtgärdsförslag (ja/nej) Övrigt Åtgärd Länsstyrelsens kommentar Handläggare Datum för ändring i VISS

5 Bild: Kihlankijoki, vandringshinder åtgärdat

6 Bilaga 3, VP Myllyoja, Torneälvens avrinningsområde Hej Johanna, Här kommer synpunkter rörande Myllyoja skrivna rakt upp och ner: Vi var och kollade Myllyoja under väg 99. Den trumman har förbättrats fast inte helt optimalt. När man vill förbättra vattendrag för öringen, bör man samtidigt försvåra för gäddan, som äter småöringar, d v s man ska lägga stenar i bäcken på ett taktiskt sätt. Det är inte alltid grävmaskinisterna vet. Ingemar har varit indragen in en inventering av trummor i vattendragen norr om Pajala. Resultatet hamnade på en cd som lämnades in till Fiskeriverket. Han har inte kvar en kopia. Byaföreningen i Kitkiöjärvi har också fått en. Ingemar har inte fått advisera kring det han vet om fiskens behov. De få trummorna vi har sett kunde alltså göras mera optimalt. Vi vet inte heller om det har varit någon uppföljning av vad som hände precis efter inventeringen. Rent allmänt bör man ha bättre tillsyn över fisket i de små vattendragen. Det finns folk som fiskar bort lekfisk på våren. Det förekommer även fiske med nät. Lokalbefolkningen tänker inte alltid långsiktigt, flera sjöar har blivit tömda på fisk genom överfiskning. Här vid gränsen fiskar både svenskar och finnar. mvh Bep Se även: Bilder på nästa sida. Ytterligare information som i lämnats 20 juli till via telefonen: * Truminventeringen gjordes troligen för 5-6 år sedan. * Ett sätt att råda bot på överfiskning kan vara informationsinsatser för lokala fiskare. * I VISS borde det stå utskrivet t ec hög status där klassificeringen anges, och inte bara hög. Det kan av den oinvigde annars missförstås som att t ex barriäreffekten är hög, istället för att statusen är hög. /Bep via Johanna Alm Kontaktuppgifter: Bep Weijand Rävstigen Haparanda bep.weijand@naturskyddsforeningen.se

7

8 Bilaga 4, VP PAJALA KOMMUN Plan- och miljöenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Handläggare, Adrian Sandin Sokolik Till Tornedalens vattenparlaments arbetsutskott Synpunkter på åtgärdsprogram för Tornedalens vattenparlamentsområde VRO 1 Undertecknad miljöinspektör har för Plan- och miljönämnden i Pajala kommuns räkning givits tillfälle att komma med synpunkter med anledning av det samråd som Tornedalens vattenparlament kungjort. Yttrande angående samråd för Tornedalens vattenparlamentsområde Av Torneälvens avrinningsområde återfinns 60 % i Sverige, 40 % i Finland samt små arealer i Norge. Den nya vattenförvaltningen skall utgå från avrinningsområden och inte från nationella eller administrativa gränser. Enligt vattendirektivet skall internationella avrinningsområden förvaltas i samverkan mellan länderna. Trots det har Vattenmyndigheten i sin presentation över vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnormer endast återgett tillståndet på den svenska sidan. Vattenmyndigheten skulle kunna tydliggöra bättre hur samrådet med Finland och Norge skall genomföras och i vilka aspekter ländernas vattenmyndigheter tänker rådgöra. Samordningen mellan länderna bör implementeras mycket mer i samrådsarbetet. Med en förbättrad samordning hade Vattenmyndigheten kunnat presentera en mycket tydligare bild av de gemensamma behov och åtgärder som krävs och som kan påverka den gemensamma vattenkvaliteten. Det är viktigt att detta klarläggs i det fortsatta arbetet i enlighet med vattendirektivets bestämmelser. Adrian Sokolik Adress Telefon PAJALA KOMMUN vxl adrian.sokolik@kommun.pajala.se Plan- och miljöenheten PAJALA

9 ÖVERTORNEÅ KOMMUN OBS! NY Bilaga 5, VP Datum Dnr Bladnr (3) Tjänsteställe, handläggare Miljö- och byggnadsnämnden Per Lundbäck Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå Remiss. Yttrande över förslag till förvaltningsplan mm för Bottenvikens vattendistrikt Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar avge yttrande över rubricerad remiss enligt följande. PLANENS GEOGRAFISKA AVGRÄNSNING Kartorna och materialet är vita på halva avrinningsområdet. Ingen jämförelse är möjlig, man tappar helhetsintrycket. Haparanda skärgårds östra del ca 5 km från riksgränsen saknas. Anmärkningsvärt då flera olika miljöskador och obalans i havsekosystemet konstaterats just här. VATTENKARTAN Vattenkartan redovisar inget sista 4-5 km i Haparanda skärgård fram till finska gränsen. Varför? I detta område har vi ju miljöskador från utsläppen av kemikalier från industrierna främst på den finska sidan!! Sedan 80-talet har laken inte haft rom i området. Skadans omfattning är ofullständigt utredd, men kan bekräftas av dem som fiskat/rensat lake fångad i Torne älvens nedre lopp (ca 15 km). Det är hög tid att lyfta fram problemet, stålverket i Röyttä planerar ju i dagarna som är fördubbla produktionen i den allra närmaste framtiden.. Hit borde planeringen styra insatser, hellre än att grundforskning om sediment och liknande. Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

10 2 Dokumenten och kartorna saknar info om vägbankar till holmar, över bifåror i Torne älv. Dessa vägbankar har orsakat en kraftigt försämrad vattenomsättning, igenslamning, utebliven rensning vid islossning och vårflod, och i vissa fall t o m absolut vandringshinder för vattenlevande djur. KLASSNINGEN Klassningen innebär ett stort antal klasser och underklasser, Hög status, hög status med tidsfrist, hög status med potential, god status, god status med tidsfrist, o s v. Tillsammans ger detta utslag på kartorna som ska kunna följas genom färgkoder, symboler och tabeller. Det blir ett virrvarr av begrepp som man knappast kan ta sig igenom. Sedan vid närmare kontroll av t ex vattensystemen i Övertorneå visar det sig att skadade vatten har högre status än riktigt fina vatten.. Det är mycket svårt att kunna se hur själva Torne älv klassas, olika delsträckor mm. Redovisningen och statusklassningen kan inte sägas uppfylla stränga krav på absolut riktighet då den bygger på modeller och tolkningar utan stöd av undersökningar i vatten eller genom analyser av prover. Det sätt som på vilket klassningen har genomförts kan inte betraktas som en mogen metod. Ekosystem i vatten kan inte beskrivas korrekt med denna typ av modeller. ÅTGÄRDSPROGRAM Ala-Lombolo är omnämnd i förbifarten, på en sida i texten, samt i en tabell som anger vem som är skyldig att sanera Hg-i sediment: Kiruna kommun. Inget sägs om situationen i Haparanda skärgård MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna anses vara desamma som statusklassningen? Med tanke på att klassningen inte kan vara byggd på kunskap om respektive vattendrag känns det främmande att sätta normer = teoretisk statusklassning. Normerna ska ju senare medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser. Hög status ska bibehållas där klassningen är hög status. Men hur ska detta bestämmas i nuläget då underlag för klassningen saknas /är ej komplett? MILJÖKVALITETSNORMER - MILJÖMÅL - FYSISK PLANERING Samtliga kommuner har genomfört sin mest omfattande fysiska planering i form av Översiktsplanen. Detta dokument som på sin karta redovisar på ett överskådligt sätt hur hela planprocessen med ordentlig förankring har klassat mark och vatten till vägledning för all markanvändning. Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

11 3 Nu kommer vattenförvaltningen med sina vattenkvalitetsnormer på tvären in i kommunens fysiska planering. Men ingen planeringsinsats blir till verklig nytta om den inte samordnas med annan befintlig planering som syftar till en långsiktigt hållbar utveckling. Konsekvent härav bör ingen fysisk planering ske utan förankring och samordning genom kommunens fysiska planering. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Övertorneå kommun ansluter sig till yttrandena som SKL och LRF avgett. Dokumenten bör ej antas eller godkännas i detta skick p g a de stora bristerna. Bristerna i hela förvaltningen, inklusive den splittrade verksamheten i två länders respektive metoder, tidtabell för redovisning och inte minst redovisning medelst halva kartor, har medfört denna trista situation av skissartat resultat. Vattenförvaltningen riskerar att åderlåta samhällets resurser på ett förödande sätt inte minst p g a att samordningen med kommunernas fysiska planering saknas. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom den icke överklagningsbara planen för vattenförvaltning vad avser verksamhet som påverkar vattenområden - utlovas ta över kommunernas planer för markanvändning! Konsekvenserna av bristerna är sådana att miljö och natur riskerar att skadas, samt försvåra möjligheten att uppnå god status i många vattenförekomster. I ljuset av detta förtjänar situationen i Ala Lombolo särskilt att omnämnas. Det anges ju i åtgärdsplanen att Kiruna kommun ansvarar för saneringen av Kvicksilver i sedimenten, i en sjö där statliga gruvbolaget har orsakat det allra mesta av föroreningen och statliga Försvarsmakten har dumpat tusentals granater. Miljöhotet är av den storleksordningen att hela Torne älv, nationalälven tillika Natura2000-objektet, är hotat. Det här problemet bör tacklas gemensamt av oss alla. Kravet på sanering utan dröjsmål kan och bör riktas direkt mot staten. Handlingarna uppfyller inte kraven i Ramdirektivet för vatten. Enligt delegation Peter Jakobsson ordförande / Per Lundbäck föredragande Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

12 Bilaga 6, VP Synpunkter på Vattenmyndighetens samrådshandlingar 2009 Viktigt Miljöproblem att uppmärksamma: Sulfidmetaller som finns i Ala-Lombolo och som nu riskerar läcka ut i Torneälv. Mer information om Ala Lombolo finns Rapport angående förorenade område Ala Lombolo, Kiruna kommuns slutgiltiga ställningstagande. Regeringen har nu gett SGU möjlighet att vara huvudman för saneringen av Ala Lompolo. Detta möjliga huvudmannaskap skall ske i dialog mellan Kiruna kommun och SGU. SGU har ännu inte svarat om de kan ta på sig uppdraget. I åtgärdsprogrammet för Torneälven borde något nämnas om LKABs planer på att vända vattenutlopp för Luossajärvi till natura 2000 området Rautasälv och den opåverkade delen av Torneälv. Med "opåverkad del av Torneälv" menas sträckan Rautasälv utlopp till Torneälv och fram till Luossajokens utlopp. Ca 7 mil uppströms i Torneträsk finns det 1:a avloppsreningsverket = Abisko östra, därefter Abisko Turist, sedan Björkliden. Ytterligare 4 mil nordväst finns renverk i Riksgränsen samt ett nytt i Katterjokk. Alla dessa avloppsverk har fungerat mycket väl (se den en reningsverksbilaga som skickats in till länsstyrelsen i maj). Dessutom är det så att sjön Torneträsk har en vattenuppehållstid på 7 år! Det innebär att de föroreningar som når sjön från avloppsverken hinner avsättas, omsättas och spädas ut till den grad att vattnet vid Rautasälvens utlopp till Torneälv är "opåverkat". Mats Lahti, miljökontoret, Kiruna kommun Synpunkterna är nedtecknade av Johanna Alm efter kontakt med Mats Lahti 6/5, 8/5 och 22/6 (via e-post, har här sammanställt de delar som var relevanta för remissen). Bilagorna som nämns ovan är inskickade till beredningssekretariatet i Luleå i maj, 2009, men kan också fås av Mats Lahti eller Johanna Alm. Rapporten om Ala Lompolo var eventuellt inte slutgiltigt justerad när den skickades in.

13 Bilaga 7, VP Sammanfattning av synpunkter från Vattenparlamentets diskussioner den 31 mars 2009 Framtida frågor? Pajala-Kolari-gruvverksamhet Torvproduktionen (växer i området) Skogsbruket och skogsgödsling. (Det finns nu krav på att effektivera skogsbruket vilket medför mer avverkning och det kan även betyda mer dikningar mm.) Klimatförändringen Kvicksilverproblematiken (Hur mkt effekt kommer åtgärderna att ha på kvicksilverproblematiken? Hur påverkar dikningar, torvproduktion, gruvor och klimatförändring kvicksilvermängden?) Harmoniseringen av åtgärderna på båda sidor om gränsen - jobba gemensamt Strandnära bebyggelse (I Sverige ändras bestämmelserna - kan bli lättare att bygga strandnära i glesbygd.) Olika myndigheters samarbete över gränsen (till exempel skogsstyrelserna) Ett gemensamt distrikt/en gemensam vattenmyndighet? - Gränsälvskommissionens roll? Aktivera lokala krafter i restaureringen av vattendrag Det är viktigt att öka det lokala kunnandet i den här frågan. Folk vet inte vad man kan göra på egen hand utan större finansiering, det bör tas fram mer information om detta. Finns det frågor som behöver diskuteras av arbetsgruppen under det kommande året? Restaurering av vattendrag Strömmande vatten Små vattendrag Harmonisering mellan länderna Prioritera åtgärder Konkreta samarbetsprojekt. Vill stärka arbetsgruppens arbete istället för fler vattenparlament Fler synpunkter och mer detaljer på sid 2-3 1

14 Utdrag ur minnesanteckningarna Frågeställning 1: Hur ser ni på miljökvalitetsnormerna (miljömålen) och åtgärderna? Är åtgärderna tillräckliga? Finska gruppen (en svensk) Man är på väg i rätt riktning med bra fart. Tidtabell och åtgärder är realistiska. Tvåspråkig grupp (en finsk) Miljömålen och åtgärderna bör harmoniseras bättre. Ej tillräckliga åtgärder för t ex skogs- och vägdikning samt dammar. Eventuellt bör det införas restriktioner för att begränsa antalet skogsbilvägar. Svenska gruppen De flesta i gruppen hade ännu inte satt sig in tillräckligt i normerna för att kunna göra en bedömning om åtgärderna är tillräckliga. Frågeställning 2: Vad tycker ni om de gemensamma frågorna och åtgärderna? Är det rätt prioritering? Finska gruppen Frågan är vad vi kan göra tillsammans? Det vore önskvärt med gemensamma, konkreta projekt, t ex restaurering av mindre strömmande av vatten på båda sidor om gränsen. Det kan också vara gemensamma pilotprojekt där man byter erfarenheter i syfte att befrämja restaurering. Ett exempel är vandringshinder i mindre älvar där Sverige har kartlagt mer. Tvåspråkig grupp Miljömålen och åtgärderna bör harmoniseras. Frågan om olika gränsvärden bör också utredas och harmoniseras, ett exempel är kvicksilvergränsen. Likartade bedömningar bör göras. Svenska gruppen Det behövs konkreta projekt, t ex slamfällor och annat, på båda sidor om gränsen. Jari: Det är viktigt att hitta finansiering. Ansökan måste byggas upp i projektform. Frågeställning 3: Framtida frågor? Finska gruppen I Finland har man vattenvårdsplaner vilka är deras styreffekt när man ger tillstånd? De som ger tillstånd bör kontrollera hur mycket av vattenvårdplanen som tagits i beaktande. Gränsälvskommissionen finns i området. I samarbetsprogrammet har det inte nämnts något om deras roll(?). Det är en utmaning att aktivera lokala krafter i restaureringen av vattendrag, t ex ta bort vattenväxter. Det är viktigt att öka det lokala kunnandet i den här frågan. Folk vet inte vad man kan göra på egen hand utan större finansiering, det bör tas fram mer information om detta. Pajala-Kolari-gruvverksamheten är förstås en viktig fråga. Tvåspråkig grupp - Pajala-Kolari-gruvverksamheten. Vad kan vattenvårdsarbetet få för betydelse för gruvverksamheten och tvärt om? - Torvproduktionen växer i området. - Skogsbruket och skogsgödsling. Det finns nu krav på att effektivera skogsbruket vilket medför mer avverkning och det kan även betyda mer dikningar mm. 2

15 - Klimatförändringen kommer att bli en utmaning. - Hur mkt effekt kommer åtgärderna att ha på kvicksilverproblematiken? Hur påverkar dikningar, torvproduktion, gruvor och klimatförändring kvicksilvermängden? - Harmoniseringen av åtgärderna på båda sidor om gränsen = en utmaning. Detta för att man ska kunna jobba gemensamt med dessa. - I framtiden bör olika myndigheter samarbeta över gränsen, till exempel skogsstyrelserna. - Vore kanske bra med en gemensam vattenmyndighet/gemensamt distrikt? Gränsälvskommissionen kanske kan ha en roll här? Svenska gruppen Gruvverksamheten - nya gruvor och skogsbruket är verksamheter som kommer att beröras. Strandnära bebyggelse i Sverige ändras bestämmelserna så att det kan bli lättare att bygga nära stranden i glesbygd. Kan behöva titta på detta mer. Frågeställning 4-5: Finns det frågor som behöver diskuteras av arbetsgruppen under det kommande året? Finns det önskemål om ett Vattenparlametsmöte till hösten, t ex på ett speciellt tema? Hur jobbar vi vidare med samverkan? Arbetsgruppens fortsättning? Finska gruppen Restaurering av vattendrag, strömmande vatten, små vattendrag är viktiga frågor att titta på. Tvåspråkiga gruppen Arbetsutskottets och andra samverkansgruppers uppgift kan vara att diskutera harmonisering mellan länderna och prioriterar åtgärder. Som ett tema för nästa vattenparlament (ev till hösten) föreslås klimatförändringen och effekten på vattenfrågorna. Eventuellt i samband med Meänforum i Pajala i september? Svenska gruppen En fråga att diskutera är konkreta samarbetsprojekt. Gruppen är tveksam till att ha ytterligare ett vattenparlament till hösten, istället vill man stärka arbetsgruppen arbete. Sammanfattning Jari Pasanen, Lapplands Miljöcentral och ordförande för mötet Finansieringsfrågan är den viktigaste frågan att lösa så att vi kan genomförs och fungerar i praktiken. Vi måste jobba med frågan nationellt. Vår resurs och styrka är samarbete över gränsen. Vi har ganska lika uppfattning och riktlinjer. När vi tittar på framtidens vattenförvaltning så handlar det om att kunna presentera lämpliga åtgärder och utveckla, söka och genomföra gemensamma projekt. Situationen är ganska bra i området. Det är viktigt att komma ihåg var vi har problemområden, men även att vattnen i detta område är i mycket bra skick. Vi måste värna våra fina vatten och sköta om dem. Bo Sundström, Vattenmyndigheten Det är alltid roligt att komma till Tornedalen. Här är man bra på att samarbeta och det finns ett stort engagemang. 3

16 Bilaga 8, VP SYNPUNKTER PÅ VISS Synpunkter från studiecirkeln Vattnets Väg i Pajala på VISS, 2 juni 2009 Det är för krångligt att ta reda på vad problemet är. Det borde skrivas ut så att man snabbt kan få en överblick över vad problemet är, t ex under samlingsbedömningen ekologisk status. Det vore bra om fragmenteringsgraden kunde skrivas ut och om man kan se var vandringshindren finns i vattenförekomsten, helst på kartan. Det vore också bra om det skrevs ut om problemet/problemen är en damm/dammar, trummor, vägövergångar etc. Statussymbolerna är opedagogiskt upplagda efter varandra. Layouten borde vara sådan att man kan se hur de förhåller sig till varandra (vilka som är sammanvägningar av övriga osv.). Synpunkt från enskild (Bep Weijand) om VISS, 20 juli 2009: Där klassificeringen anges borde det stå utskrivet t ex hög status, och inte bara hög. Det kan av den oinvigde annars missförstås som att t ex barriäreffekten är hög, istället för att statusen är hög.