Kyrkan som besöksmål. - en förstudie

Transkript

1 Kyrkan som besöksmål - en förstudie Hösten/vintern

2

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte, mål och genomförande Utvecklingsmöjligheter... 7 Bilaga 1 Bollebygds kyrkliga samfällighet... 9 Borås Caroli församling... 9 Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingar...10 Dalstorps församling...11 Fristads församling...11 Fritsla-Skephults pastorat...13 Svenska kyrkan i Herrljunga...13 Istorps pastorat...16 Kindaholms församling...16 Kinna församling...17 Kinnarumma pastorat...18 Länghems pastorat...18 Mjöbäcks pastorat...20 Redvägs församling...21 Sandhults pastorat...22 Sexdrega församling...24 Svenljungabygdens församling...25 Sätila och Hyssna församlingar...25 Södra Vings pastorat...27 Toarps pastorat...28 Torestorps pastorat...28 Tranemo pastorat...28 Ulricehamns pastorat...30 Vårgårda pastorat...31 Västra Marks församling...31 Åsundens församling...32 Örby-Skene församling...33 Bilaga 2 Tabell Tabell

4 Bakgrund Intresset för kyrkan Intresset för kyrkobyggnader och kyrkohistoria är stort. Det gäller inte bara Svenska kyrkans egna medlemmar utan sträcker sig vida utanför både kyrkans och Sveriges gränser gjorde Svenska kyrkan en undersökning som visar att 36% av svenskarna besöker en kyrka i Sverige i egenskap av turist varje år. Undersökningen visar också att det är fler som besöker kyrkan som turist än som gudstjänstdeltagare. I en rapport från Svenska kyrkan för år 2010 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av kyrkoantikvarisk ersättning konstateras dock att det är svårt att ge någon fullständigt rättvisande statistik, eftersom en ansenlig del människor besöker en kyrkobyggnad just då det inte pågår en gudstjänst eller annan organiserad verksamhet. Heltäckande statistik över kyrkobesöken finns således inte, eftersom dessa besök inte alltid inryms inom församlingarnas statistiska uppgifter. I rapporten från 2010 noteras att bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena och den 1000-åriga historia som dessa för med sig i vårt land är en angelägenhet för hela samhället och alla dess invånare. När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 kom man fram till att kostnaden för detta allmänintresse inte kan bäras av Svenska kyrkans medlemmar enbart. Således får kyrkan också statlig ersättning för att vårda denna kulturhistoriskt värdefulla egendom. Kulturarvet har alltså av såväl kyrka som stat bedömts vara en angelägenhet för alla. Av samma rapport framgår att det har skett en viss minskning av öppethållandet i landets kyrkor sedan år 2000 och att möjligheten till spontanbesök i kyrkorna därmed har reducerats. Förstudien Mot bakgrund av teorin att det finns ett stort intresse för kyrkobyggnaderna men att tillgängligheten utanför gudstjänsttid lämnar en del övrigt att önska vilket också bekräftas av ovanstående uppgifter inbjöds representanter för olika organisationer till ett diskussionsmöte. Resultatet blev att en styrgrupp tillsattes i syfte att diskutera möjligheterna att i samverkan med Svenska kyrkan göra vissa kyrkobyggnader i Sjuhärad mer tillgängliga för besökare. I gruppen representerades Leader Sjuhärad av Roland Haraldsson, Svenska kyrkan av Kjell Blomberg, Västarvet av Karin Lundberg och turistorganisationerna av Marita Curran. Efter beslut i LAG om att inleda arbetet med att göra en förstudie anlitades Anna Theander för att utföra denna under hösten 2011/vintern

5 Syfte, mål och genomförande Syfte Frågan som ställdes inledningsvis var Går det att utveckla kyrkan som besöksmål och finns det intresse från församlingarna att göra detta?. Eftersom Svenska kyrkans församlingar äger de aktuella byggnaderna och det dessutom är nödvändigt för ett längre projekt att församlingarnas representanter ställer sig positiva till idén och är villiga att engagera sig i frågan på olika sätt var det nödvändigt att ta reda på vad församlingar/ pastorat anser. Mål Målet med förstudien har varit att utröna om ett större utvecklingsprojekt är möjligt att genomföra och vilken betydelse ett sådant skulle kunna få. I uppdraget låg att - ta fram kriterier för intressanta kyrkor - inventera vilka orter som är besöksmål där kyrkan inte spelar en aktiv roll men har en potential. ta fram arbetsmetoder för bättre samverkan mellan kyrkan och övriga aktörer såsom näringsliv, för eningar och kommuner. - ta fram förslag på aktiviteter som lockar besökare - ta fram förslag till finansiering och ägande av ett eventuellt kommande projekt - ta fram projektplan och strategi för kommande projekt - ta fram underlag för vilken betydelse ett eventuellt kommande projekt kan få för Sjuhärad som besöksmål - undersöka från vilka det finns intresse att på olika sätt vara delaktig i ett kommande projekt Genomförande I förstudien har Sjuhäradsbygdens 27 kyrkoherdar intervjuats om sina respektive kyrkor, hur det ser ut idag, hur uppfattningen är vad gäller besöksströmmar i området, hur samverkan ser ut med andra aktörer på de olika orterna, hur det ideella engagemanget ser ut och vilken nytta man ser sig kunna ha i ett eventuellt längre projekt. Slutsatser Samtliga kyrkoherdar har ställt sig positiva till att försöka hålla kyrkorna öppna. Av olika skäl har man på vissa håll dock konstaterat att det inte är realistiskt att genomföra överallt just nu. Det kan ha att göra med kyrkornas geografiska läge, brist på besökare i området eller brist på ideellt engagemang. Det har helt enkelt inte varit intressant att lägga tid och resurser på ett längre projekt i dagsläget. På andra håll vill man gärna pröva idén och vara med i ett längre projekt. Bland de församlingar som visat intresse för detta märks både kyrkor som inte tidigare varit öppna i någon större utsträckning och kyrkor som håller sommaröppet sedan några år, men där man vill vidareutveckla verksamheten vad gäller information, marknadsföring, samverkan etc. Tillgänglighet Av Sjuhäradsbygdens 149 kyrkor (tillhörande Svenska kyrkan) är bara en handfull öppna dagligen. Resterande kyrkobyggnader hålls öppna i samband med gudstjänst och några är också öppna på daglig basis under några sommarveckor. Det råder emellertid en allmän uppfattning bland de 27 kyrkoherdar som intervjuats i förstudien att önskemålet egentligen är att alltid kunna hålla kyrkorna öppna. Att detta ändå inte är möjligt beror på stöldrisken och risken för skadegörelse. Man bedömer alltså på de allra flesta håll inte kunna hålla byggnaderna öppna utan någon form av bevakning, vilket kostar resurser i form av pengar och/eller ideella åtaganden. 5

6 Skälen till att vilja besöka en kyrka kan vara många. Man kan vara kulturhistoriskt intresserad i största allmänhet eller vilja se en specifik kyrka eller vissa inventarier. Man kan ha andliga skäl att vilja uppsöka en kyrka, för enskild bön eller ljuständning detta kan för en andligt sökande vara lättare när man är hemifrån än i den egna församlingskyrkan där den sociala kontrollen ibland upplevs som stark. En ökande grupp är också släktforskare som i samband med resor till anfädernas gravar och kyrkogårdar gärna vill göra ett besök i kyrkan på platsen. Säkert finns åtskilliga fler anledningar som alla visar att kyrkorna är intressanta besöksmål, men dessvärre oftast stängda och låsta utanför gudstjänsttid. Vägkyrka Sedan många år har begreppet Vägkyrka använts om sommaröppna kyrkor. Fortfarande syns dessa skyltar här och var och i några församlingar använder man också ännu det begreppet. Vägkyrkorna har dock alltmer försvunnit och i de fall där man har eller har haft vägkyrka konstateras att konceptet oftast har fungerat bättre där kyrkan ligger invid en trafikerad genomfartsled. Öppettiderna är oftast begränsade till en eller ett par veckor, varför kyrkan ändå under större delen av sommaren är otillgänglig för besökare utanför ordinarie gudstjänsttid. I flera av de församlingar som varit föremål för förstudien har konstaterats att vägkyrkan som företeelse istället kommit att fylla ett annat syfte än det från början avsedda. Att hålla kyrkan öppen som vägkyrka på en liten ort har samlat bygden och snarare blivit en lokal mötesplats - vilket givetvis inte är att förakta. Den har samlat byn och i de fall man inte längre har exempelvis ett café eller en affär på orten har vägkyrkan under den korta period den anordnas blivit ett ställe där ortsbefolkning - och andra - samlas över en kopp kaffe och sluter upp i engagemang. På något håll nöjer man sig med sin vägkyrka, på andra håll vill man vidareutveckla den till en öppen sommarkyrka och på ytterligare några orter har man under några år provat konceptet men funnit att insatsen inte motsvarade förväntningarna vad gäller antal besökare. Kriterier I förstudien har mindre vikt lagts vid kulturhistoriska faktorer, kyrkornas ålder etc. Det är således inte säkert att en kyrka är mer intressant ju äldre den är. Istället har bedömts att en kyrkobyggnad av den typ vi har i Sverige i princip alltid är spännande och lockar till besök. Underlaget för besökare och turister i omlopp varierar dock stort. På vissa håll må kyrkan vara nog så intressant, men ligger så avsides att det helt enkelt inte är många människor i omlopp. På andra ställen kan kyrkan kanske ur professionell byggnadsantikvarisk synvinkel vara tämligen ointressant, men ligger tillräckligt nära en genomfartsled eller andra sevärdheter för att ändå vara ett besöksmål att räkna med. Med anledning av detta har tre kriterier identifierats när det gäller urvalet av kyrkor: Kyrkan är i sig själv så intressant sett ur historisk eller arkitektonisk synvinkel att den är värd ett besök och således också värd en omväg. (T.ex Hedareds stavkyrka, Södra Vings kyrka m.fl) Kyrkan ligger i omedelbar anslutning till andra besöksmål och blir således intressant att besöka när turisten ändå är där. (T.ex Ods kyrka, Timmele kyrka, Mossebo kyrka m.fl) Kyrkan är belägen utmed en genomfartsled där många passerar sommartid och där det lämpar sig med ett stopp för en bensträckare. (T.ex Blidsbergs kyrka). Utifrån dessa kriterier har också vägts in möjligheter till kyrkoväktare i form av anställd personal, sommararbetande ungdomar eller ideella medarbetare i församlingarna. I samråd med kyrkoherdarna har ett 25-tal kyrkor visat sig vara lämpliga att arbeta vidare med. 6

7 Utvecklingsmöjligheter Några av dessa kyrkor är redan öppna för allmänheten under några sommarveckor. Här finns således en fungerande organisation med kyrkväktare och på flera håll också servering etc. Information och marknadsföring Förstudien har dock visat att församlingarna saknar möjlighet att aktivt arbeta med information och marknadsföring, varför budskapet om att kyrkan är öppen inte nått ut till så många som man skulle önska. Det beror främst på att det i de allra flesta fall handlar om mindre församlingar och pastorat på landsbygden, med relativt få anställda och där det helt enkelt inte finns någon personal som har tid, resurser och kompetens att arbeta informationsstrategiskt. Ekonomin är på många håll ansträngd och de anställda måste prioritera arbetsuppgifter inom sina respektive kompetensområden för att hinna med. Man gör helt enkelt så gott man kan, men orkar inte hela vägen samtidigt som viljan finns att hålla sin kyrka tillgänglig. En del församlingar saknar egen hemsida och andra får av resursskäl prioritera exempelvis gudstjänstinformation, kontaktuppgifter etc, före information om kyrkobyggnaderna och deras tillgänglighet på webbplatsen. På flera håll efterfrågas därför hjälp med informationsmaterial, mediakontakter, affischmöjligheter, översyn av skyltning och tillgängligt foldermaterial osv. Det finns också en tydlig önskan att tillgängliggöra information om kyrkobyggnaderna på andra språk än svenska. Guidning I samtliga kyrkor finns möjlighet att boka en guidad tur i kyrkan. Det är antingen några av de anställda eller ideella medarbetare som guidar i kyrkorna och de flesta framhåller det som positivt att någon av de egna guidar. De flesta av kyrkorna får emellanåt förfrågningar från olika grupper som vill visas runt och få berättat för sig om kyrkan, dess inventarier och historia. I de fall där kyrkan är öppen någon vecka/veckor under sommaren kan ideellt engagerade som tjänstgör som kyrkväktare alternativt sommaranställda ungdomar berätta om kyrkan. På några håll efterfrågas dock mer utbildning i detta ämne. Under förstudien har önskemålet om någon form av teknisk guidning framkommit. På vissa håll är kyrkan obemannad stundtals och på andra håll känner de ideella medarbetarna sig inte helt bekväma med att vara guider. Man tycker att man kan för lite om kyrkans historia. Därför funderar man kring en inspelad guide som besökare kan trycka igång för att få veta mer om kyrkobyggnaden. Ett annat alternativ som lyfts fram är så kallad mobilguidning, där man ringer upp ett telefonnummer och får fakta uppläst för sig i telefonen. Samverkan Idag finns ett mycket begränsat samarbete mellan kyrkan, övriga aktörer inom besöksnäringen och kommunernas turismorganisationer. Flera kyrkoherdar och församlingsrepresentanter har vittnat om att kyrka, föreningsliv och näringsidkare ofta inte har koll på varandra. På några håll har man försökt ha regelbundna möten, men på de flesta orterna har detta inte blivit av. Det beror inte på ovilja, utan snarare på tidsbrist och på att ingen aktivt arbetar med frågan. På en del håll har man exempelvis medvetet från församlingens sida där kyrkan i någon mån är öppen sommartid valt att inte erbjuda servering (alternativt mycket enkel sådan; en festis och en skål med godis) i syfte att inte konkurrera med lokala caféer och restauranger, men anser sig kunna göra mer för att sprida information om vad som finns att tillgå i närheten gällande detta. Det finns därmed mycket att arbeta med när det gäller information och samordning med exempelvis turistorganisationer och närliggande besöksmål. 7

8 Samlad information I de församlingar där ett eventuellt kommande större projekt har diskuterats har man ställt sig positiv till byggandet av en kyrkrutt med ett gemensamt namn. Man vill inte bara öppna för möjligheten att hålla den egna kyrkan tillgänglig för besökare, utan ser också en fördel i att öka intresset för kyrkobyggnaderna och dess möjligheter totalt sett genom en samlad satsning, där besökare som så önskar kan resa runt i Sjuhärad och bocka av kyrkorna de besöker enligt någon form av system. Flera har lyft fram och jämfört med möjligheten att samla stämplar från pilgrimskyrkorna i före detta Skaraborgs län och eftersöker någon liknande möjlighet att samla på kyrkor man besökt. I arbetet med att bygga ihop en sådan rutt efterfrågas också ett gemensamt broschyrmaterial, med information om öppna kyrkor och deras historia, karta, närliggande besöksmål, mat- och fikaställen osv. Några har också önskat denna information på en gemensam webbplats, med möjlighet att länka till andra besöksmål på orten. Där vill man också ha möjlighet att presentera aktiviteter, musikarrangemang och liknande evenemang i de olika kyrkorna. Vid ett längre projekt där information ska samlas kring en kyrkrutt har också efterfrågats en mobilapplikation, så kallad app. Användandet av så kallade smartphones ökar och med en app skulle man lätt ha tillgång till öppettider, sevärdheter i närheten, vägbeskrivningar och kartor osv. Svenska kyrkan har en app som heter Kyrkguide, där man börjat arbeta på detta sätt. Appen är dock rikstäckande vilket innebär att det är mycket svårt att få den fullständig. En app har också arbetats fram av Karlstads stift (KyrkguidenKS) och där har stiftets alla kyrkor lagts in tillsammans med information om historia, bildmaterial, servering, öppetthållande etc. Aktiviteter För att ytterligare lyfta kyrkan som besöksmål föreslås olika aktiviteter. Som nämnts ovan finner flera intervjuade det attraktivt med någon form av samlingssystem, där man kan bocka av de kyrkor man besökt. Geocaching, en digital skattjakt, är populärt bland människor i olika åldrar och grupperingar och inte sällan finns sådana cacher utplacerade just i närheten av kyrkor. En möjlighet kan vara att i en eventuell kyrkrutt placera ut en egen cache vid varje kyrka. Detta är också en form av samlingssystem. En upptäcksfärd för barn har också mötts av stort intresse bland de intervjuade. Någon form av vandring genom kyrkorummet med uppgifter att lösa längs vägen skulle kunna utarbetas, eventuellt i samarbete med församlingarnas pedagoger. Detta skulle dels göra kyrkorummet intressant för yngre besökare och också sprida information om kyrkorummets historia och berättelser som inte alla barn idag får del av. På flera håll har också nämnts önskemål om lokala aktiviteter, som inte behöver gälla alla kyrkorna i ett gemensamt projekt. Hit hör exempelvis kyrkogårdsvandringar, meditativa vandringar i området, teaterföreställningar som iscensätter lokala historiska händelser och samarrangemang med andra aktörer på orten. 8

9 Bilaga 1 Bollebygds kyrkliga samfällighet Urban Olander, kyrkoherde Bilaga 1 Pastoratet har två församlingar; Bollebygd och Töllsjö, varav Töllsjö har en kyrka och Bollebygds församling förfogar över Bollebygds kyrka och Olsfors kyrka. Man har ingen tradition av någon vägkyrka men kyrkorna i Bollebygd och Töllsjö hålls öppna sommartid vilket möjliggörs av vaktmästarorganisationen. De är öppna mellan 8 och 16 ungefär från mitten av juni till och med augusti. Man satsar också stort på sommarmusik i de tre kyrkorna vilket innebär att det i princip är en musikkväll i veckan under högsommaren i någon av kyrkorna. Pastoratet bygger upp ett diakonicenter vilket innebär att många av de ideella medarbetarna är engagerade där. Detta kan försvåra engagemanget för lördags- och söndagsöppna kyrkor, men kan diskuteras i kyrkoråden. Man behöver hjälp med information och marknadsföring. Det behövs också ett tydligare start och slut när det gäller öppethållandet, eftersom det i dagsläget egentligen inte handlar om några helt fasta tider. Det skulle vara önskvärt att kunna hålla de två huvudkyrkorna öppna även lördag och söndag men det ställer krav på ideellt engagemang. Borås Caroli församling Lars Johansson, kyrkoherde Församlingen har tre kyrkor: den stora Carolikyrkan i centrala Borås och distriktskyrkorna i stadsdelarna Byttorp och Sjöbo. De båda senare är 60-talskyrkor som relativt sällan söks upp av ströbesökare. De har traditionellt också alltid varit låsta utanför verksamhetstid. Caroli kyrka Caroli kyrka är däremot öppen klockan måndag fredag och mellan klockan 11 och 13 på lördagar. Detta öppethållande sköts helt och hållet av frivilliga i församlingen, med en stor spridning: här finns pensionärer, nyanlända invandrare och högskolestudenter. Kyrkvaktschemat organiseras av högskoleprästen Yngve Glans. Lars Johansson upplever det som mycket meningsfullt att kunna hålla kyrkan öppen och den har många besökare. Under öppethållandet, klockan 12.15, hålls middagsbön. Oftast är det kyrkvakterna som ansvarar för denna. Kyrkvakterna kan i någon mån berätta om kyrkan men framförallt presenteras kyrkan och dess historia och innehåll genom enkla men uppskattade broschyrer som finns på svenska, engelska, tyska och finska. Ett par gånger om året arrangeras också den guidade vandringen Från krypta till torn då Lars Johansson tillsammans med en vaktmästare berättar om kyrkan. Senast (hösten 2011) deltog ett 60-tal besökare. I kyrkan finns ingen servering, men väl ett enkelt bokbord. Lars Johansson gör dock bedömningen att intresset för detta är relativt litet och att betydligt fler handlar från bokbordet på expeditionen. Möjligen är det en fråga om att utbudet i kyrkan är relativt konstant och att sortimentet där inte förnyas i samma utsträckning som på expeditionen. 9

10 Bilaga 1 Torsdagkvällar i Borås Under de välbesökta torsdagkvällarna med artistuppträdanden på Stora Torget och flera kringaktiviteter har Caroli kyrka under flera år hållits öppen klockan Som minst har det varit ett 30-tal besökare och inte sällan upp emot stycken. Sommaren 2011 hölls kyrkan stängd för fönsterrenovering och då provade man istället att hålla den så kalllade knallekyrkan öppen en ombyggd redskapsbod på hjul som flyttas runt vid olika typer av evenemang. Under torsdagskvällarna fick knallekyrkan sin placering i Stadsparken och hade många besök. Kyrkan fyllde ett behov och under kommande sommar fortsätter man sannolikt att hålla knallekyrkan öppen. Lars Johansson är dock inte främmande för att, utifrån tillgång på personal/frivilliga, hålla även Caroli kyrka öppen på torsdagkvällarna. Caroli församling har en välfungerande verksamhet i Caroli kyrka. Lars Johansson ser dock stora fördelar med att hämta inspiration från andra församlingar, att möta andra som arbetar med samma sak och att få hjälp att hitta enkla metoder till förbättring. Samordning av olika slag som förenklar och kostnadseffektiviserar är också intressant. Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingar Anders Ljungström, kyrkoherde, Jan-Åke Carlsson, präst i Brämhults församling Pastoratet har två församlingar; Gustav Adolfs församling (med huvudkyrkan Gustav Adolfs kyrka i centrala Borås och distriktskyrkorna Norrmalmskyrkan, Hässleholmens kyrka och Dammsvedjans kyrka) och Brämhults församling (med Brämhults kyrka). Pastoratet ingår i Borås kyrkliga samfällighet tillsammans med Borås Caroli. Gustav Adolfs kyrka är öppen dagligen med bemanning på plats tisdag-lördag klockan Vaktmästaren sköter öppning och stängning. Gustav Adolfs kyrka har också vägkyrka under ett par veckor på sommaren då man ytterligare vill sätta fokus på den öppna kyrkan i staden. Enligt kyrkoherde Anders Ljungström är den öppna kyrkan en oerhört central fråga som egentligen inte är en turist- eller kulturfråga utan ett spörsmål för kyrkan själv, då en låst kyrka är dubbelt låst. Den bör egentligen vara tillgänglig för alla, menar han. Brämhults kyrka är av tillsynsskäl inte öppen och kyrkan bör vara bemannad för att kunna hållas tillgänglig för besökare utanför gudstjänsttid. Det ideella engagemanget i församlingen får avgöra om detta skulle kunna vara möjligt under några sommarveckor. Det finns inte daglig vaktmästarbemanning men möjligen skulle ansvaret för öppethållandet kunna delas mellan vaktmästare och ideella. Ett faktum i sammanhanget är dock att många ideellt engagerade lämnar Brämhult sommartid, vilket gör att den frivilliga bemanningen är något mindre sommartid än övriga delar av året. Intresset för kyrkan är dock stort och Brämhults kyrka är Borås mesta förrättningskyrka, med många dop, vigslar och begravningar, varför frågan ändå bör diskuteras. Det är av stort intresse för Gustav Adolfs församling att vara med i ett eventuellt projekt med sin redan öppna kyrka. Möjligen förutsatt att ideella resurser och praktiska lösningar finns i tillräcklig omfattning kan också Brämhults kyrka komma ifråga i ett projekt. Främst ser man en fördel i möjligheten att kunna öka informationsflödet och marknadsföringen, att nå ut till fler genom nya och andra informationskanaler och också öka publiciteten kring tillgängliga kyrkor. Anders Ljungström ser en fördel i att synas och höras mer som kyrka för att på så sätt också i ökad utsträckning kunna finnas med i människors medvetande. 10

11 Dalstorps församling Jösta Björling, kyrkoherde Bilaga 1 Dalstorps församling förfogar över kyrkorna i Dalstorp, Hulared, Nittorp, Ljungsarp, Grimsås och Ölsremma. Kyrkan i Dalstorp ligger intill pastorsexpeditionen och är öppen dagligen. Så har det varit i ett antal år och numera styrs öppning och stängning av tidlås. Det händer att människor besöker kyrkan men den upplevs inte som någon turistkyrka eftersom antalet människor i omlopp eller på genomresa är relativt litet. Ljungsarps kyrka ligger bra till geografiskt utmed vägen och är en vacker kyrka som många uppskattar. Den är möjligen mest intressant i församlingen utifrån besöksintresse och det händer att den besöks av förbokade grupper som någon i arbetslaget guidar. Trots att det finns lokalt engagemang, inte minst i Ölsremma och Ljungsarp där folk engagerar sig för sin socken, är det tveksamt om intresset för öppna kyrkor här skulle vara tillräckligt stort för att det skulle vara motiverat att arbeta vidare med. Kyrkorna ligger så till att det inte finns några turistströmmar. Man måste åka hit för att man har bestämt sig för det det är sällan som människor råkar passera i bygden som enbart förbipasserande. Fristads församling Jörgen Röllgårdh, kyrkoherde Församlingen är ett enförsamlingspastorat med fem kyrkor: Fristad, Borgstena, Tärby, Tämta och Vänga. Kyrksamheten är inte särskilt stark i bygden men det finns ändå mycket verksamhet i församlingens regi. Tärby är förvisso en medeltidskyrka som genomgått en större restaurering under året och återöppnas hösten Den ligger emellertid svårt till och bjuder i nuläget förmodligen inga större möjligheter till att utvecklas som besöksmål. Desto mer intressant är Vänga och Fristads kyrkor, enligt kyrkoherde Jörgen Röllgårdhs bedömning, inte främst utifrån kulturhistoriskt perspektiv utan för att det finns omständigheter runtomkring kyrkobyggnaden som gör det möjligt att utveckla en sommaröppen kyrka. Fristads kyrka Kyrkan, byggd på 1850-talet i nyklassicistisk stil, ligger utanför Fristads centralort. Den har bland annat målningar av John Hedaeus och en skulptur av Eva Spångberg. Kyrkan finns några kilometer från centrum och är således inte centralt belägen, men härifrån utgår vaktmästarna och här finns således vaktmästeriet. Det skulle vara möjligt, enligt Jörgen Röllgårdhs bedömning, att hålla kyrkan öppen exempelvis 7-16 varje vardag under sommarperioden, genom att vaktmästarna gör det till en daglig rutin att öppna och stänga kyrkan. Det är naturligtvis ingen helt säker bevakning en del inventarier är fastskruvade, andra kan möjligen plockas bort men möjligen behöver frågan om larm ändå diskuteras. Själva öppethållandet handlar dock främst om att fatta beslut om att vaktmästarna sköter öppning och låsning. Församlingen har nyligen låtit trycka (hösten 2011) en trevlig och påkostad skrift med titeln Kulturvandring på Fristads kyrkogård bestående av ett 32-sidigt häfte med information och artiklar, samt en bilagd karta över kyrkogården. Häftet med karta ska säljas i och omkring kyrkan och dess verksamhet för 20 kronor. Det finns också en folder om själva kyrkobyggnaden. I anslutning till Fristads kyrka ligger Prästgården och Drängstugan. I Drängstugan håller en grupp på att iordningsställa ett litet museum med inventarier som tidigare förvarades i kyrktornet men som nu ska tillgängliggöras på ett bättre sätt. I Prästgården bedrivs planerad verksamhet i olika sammanhang, exempelvis 11

12 Bilaga 1 barnverksamhet. Huset fungerar också som församlingshem. Sommartid håller Prästgården öppet tre veckor för sommarlovslediga barn som ett slags kyrkfritids. Varje tisdag under sommaren är det också café på eftermiddagen med en liten programpunkt. Detta skulle möjligen kunna utvecklas ytterligare. Kyrkogårdsvandringar i mer organiserad form är en annan idé gällande Fristads kyrka och kyrkogård. Vänga kyrka Vänga kyrka byggdes i början av 1900-talet och är troligen den fjärde kyrkan på samma plats. På kyrkogården finns ett vapenhus med anor tillbaka till möjligen 900-talet. Vänga lockar en del turister och andra besökare genom verksamheten på Vänga kvarn. Vid kvarnen finns museum, lanthandel, malning i kvarnen och café. Kyrkan ligger ungefär en kilometer från kvarnen men ett samarbete skulle kunna utvecklas. Sedan några år har man en julkonsert tillsammans där man köper biljett i biljettavgiften ingår konsert i kyrkan samt smörgåsfika på kvarnen! På orten har dessutom Svenska kyrkan ett väl upparbetat samarbete med Missionsförsamlingen genom ett avtal. Varannan vecka firas gudstjänst i Missionskyrkan och varannan vecka i Vänga kyrka härigenom finns möjlighet till gudstjänst i Vänga varje söndag. Samarbetet fungerar väl och kan möjligen också utvecklas när det gäller besöksnäringen. Missionsförsamlingen driver dessutom en friluftsgård på Åsengården med naturupplevelser, höghöjdsbana och möjlighet till övernattning. Vaktmästarna är ambulerande i församlingen och därför finns inte alltid någon på plats. Det skulle således behövas ideella krafter för att kunna hålla kyrkan öppen. En idé att utveckla vidare är att kring kyrkan på något sätt erbjuda någon form av meditativ vandring kanske med utgångspunkt i Frälsarkransen genom att vandra mellan stenar som utgör de olika pärlorna i Frälsarkransen, med tillhörande texter. Det vore samtidigt ett sätt att ge församlingsborna en bild av Frälsarkransen och dess syfte, både i arbetet med att förbereda en sådan vandring och när den väl är på plats. Jörgen Röllgårdh ser en nytta med att få hjälp att tankemässigt reflektera över hur kyrkan kan vara ett besöksmål och över de museala, kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden som kan erbjudas. Man skulle också behöva hjälp med att organisatoriskt se över en besöksverksamhet utifrån vad man praktiskt behöver ta hänsyn till; möjlighet till servering, toaletter, informationsmaterial, eventuell försäljning (kristen litteratur, kort, ikoner, rättvisemärkta produkter etc). Det vore också av värde att genom en sådan resurs få kontakt med lämpliga samarbetspartners och en organisation kring ett samarbete som gagnar flera. Fristads kyrka är en av de kyrkor som skulle vara möjliga att öppna för besökare även utanför gudstjänsttid. Här finns också ett nytryckt häfte som leder besökaren under en kyrkogårdsvandring. 12

13 Fritsla-Skephults pastorat Lars-Olle Svensson, kyrkoherde Bilaga 1 Pastoratet har två kyrkor: Fritsla kyrka och Skephults kyrka. Båda är 1800-talskyrkor. Det finns ingen tradition av exempelvis vägkyrka eller sommarkyrka. Kyrkorna har av tradition inte heller hållits öppna förutom vid gudstjänster, samt vid själaringning. Kyrkoherde Lars-Olle Svensson bedömer inte att det finns något intresse eller underlag för att satsa på detta område. Svenska kyrkan i Herrljunga Per Ulvestig, kyrkoherde Pastoratet består av Herrljunga kommun och har fem församlingar med totalt 22 kyrkor. Flera av dem är intressanta och möjliga att utveckla som besöksmål utifrån läge, ideellt engagemang och arkitektur. Herrljunga kyrka Vid stationen i Herrljunga ligger kyrkan. Herrljunga är en järnvägsknut där många byter tåg och centrumorganisationen på orten vill gärna ha kyrkan med i olika sammanhang för att stärka centrumkärnan. Köpmannaföreningen ser kyrkan som en del av centrum och läget nära centrum och intill stationen är således bra. En del tågresenärer rör sig också på området kring kyrkan. Det ter sig dock svårt att öppna kyrkan då det ideella engagemanget inte finns i tillräcklig utsträckning och då vaktmästarna tillbringar relativt lite tid vid kyrkan. Remmene kyrka Kyrkan är svårtillgänglig och toalett saknas. Den bedöms inte vara prioriterad i projektsammanhang. Fölene kyrka Fölene kyrka ligger i en kulturbygd med många kringlor. Här finns gravfält, Anells udde, Fölene kvarn för att nämna några intressanta besöksmål. Här finns också ett gammalt kyrkstall. Till Fölene kvarn kommer en hel del turister, inte minst motorcyklister. Det är lätt att stanna till här. Det finns ett lokalt engagemang på orten även om de ideella krafterna i församlingen i viss mån saknas. Det skulle dock vara möjligt att ordna någon form av tillsyn av kyrkan, även om den inte sätts under konstant bevakning. Här finns toalett. Eggvena kyrka Här har trägolvet blivit stengolv igen. Kyrkan är nyrenoverad och det finns ett stort engagemang. Området är dock inte turistiskt varför kyrkan inte är den mest prioriterade att utveckla som besöksmål. Bråttensby kyrka Kyrkan ligger nära vägen och här finns en del adelsläkthistoria. Hudene kyrka I Hudene finns en del verksamhet kring kyrkan, såsom golfklubb med restaurang och Trollabo kvarn, också café och restaurang samt en gammal kiosk. Det är lätt att stanna till här och toalett finns. Kyrkan bedöms av kyrkoherden som halvintressant och bör diskuteras vidare. 13

14 Bilaga 1 Fåglaviks kapell Kapellet har en del historia men är mögelskadat och vållar just nu diskussioner i församlingen. I nuläget är kapellet inte aktuellt för ett eventuellt projekt. Jällby kyrka Jällby kyrka är alltid öppen och har alltid varit det åtminstone under modern tid. I omgivningarna finns gravfält och andra fornminnen. Det finns också en vandringsled mellan Haraberget och Jällby som förvisso är dåligt underhållen men det kommer ändå en del folk dit. Kyrkan ska totalrenoveras under 2012 och kommer att vara stängd ungefär ett år, men den är enligt Per Ulvestig intressant att gå vidare med i ett eventuellt projekt. Källunga kyrka Kyrkan är från medeltiden och nyrenoverad. Den ligger i en kyrkby där tillsyn vore möjligt. Toalett finns och gott om goda grannar varför kyrkan i viss mån känns bevakad. Den bedöms tillräckligt intressant för att diskutera vidare i projektsammanhang. Skölvene kyrka Kyrkan är en 1800-tals kyrka som saknar intressanta besöksmål i närheten. Den bedöms i nuläget inte intressant för ett eventuellt projekt. Södra Bjärke kyrka Kyrkan ligger förvisso bra till för förbipasserande och har varit vägkyrka. Här har finns ett Leaderfinansierat biodlarprojekt och också en aktiv stockmakare. Kyrkan saknar dock spännande arkitektur, det finns ingen toalett och det är tveksamt om kyrkan är tillräckligt intressant för att locka besökare. Hovs kyrka Kyrkan är enligt kyrkoherden sönderrenoverad och ligger ganska svårtillgängligt. Det finns pionförsäljning i närheten och människor kommer i viss utsträckning för pionernas skull. Det ideella engagemanget är dock stort och möjligen skulle dessa frivilliga vara intresserade av att arbeta med ett eventuellt projekt. Grude kyrka Kyrkan ligger bra till men är troligen inte tillräckligt intressant som besöksmål. Det är svårt att engagera ideella och kyrkan ska renoveras under den närmaste tiden. Molla kyrka Här finns visst engagemang men kyrkan ligger inte närheten av något annat besöksmål. Vesene kyrka 1100-talskyrkan har ett visst ideellt engagemang som möjligen vill diskutera en utveckling av kyrkan som besöksmål. Kyrkan är förhållandevis välbevarad och arkitektoniskt intressant här finns till exempel fortfarande inga norrfönster. Mjäldrunga kyrka Kyrkan är från medeltiden och känslan är fortfarande medeltida. Den är liturgiskt intressant och ligger bra till vid vägen. Eriksbergs gamla kyrka Här finns redan ett system med guidning, skyltar och tillsyn. Intresset för kyrkan har ökat sedan Jan Guillou 14

15 genom Arnböckerna gjort kyrkan känd. Den är öppen dagligen sommartid. Verksamheten kan utvecklas och presenteras mer och ett önskemål är också att koppla ihop den med Eriksbergs nya kyrka. Bilaga 1 Eriksbergs nya kyrka Kyrkan är en 1800-talskyrka i nygotisk stil med 600 sittplatser till byns 100 invånare! Den är tillsammans med Eriksbergs gamla kyrka mycket intressant att arbeta vidare med. Broddarps kyrka Kyrkan har inga besöksmål i närheten och är i sig själv troligen inte tillräckligt intressant för att vara besöksmål. Öra kyrka Öra kyrka utgör interiören i filmerna om Änglagård. Intresset för Änglagårdsbygden har inte blivit så stort som man kanske förväntat sig. Möjligen kan TV-serien om Änglagård som visas vintern 20011/12 öka intresset men i övrigt lämnas kyrkan till att främst vara öppen för bokade grupper. Alboga kyrka Kyrkan från slutet av 1800-talet är inte tillräckligt intressant för att det ska motivera en vidare utveckling i dagsläget. Ods kyrka Kyrkan ligger i en kulturmiljö med prästgård och inte minst bokcaféet Crea Diem som är ett populärt besöksmål. Ägaren till bokcaféet guidar i kyrkan och visst samarbete finns redan. Här finns goda utvecklingsmöjligheter mycket tack vare de turister som redan hittar till detta område. Det vore möjligt att hålla kyrkan öppen när caféet är öppet. Sammanfattning Av de många kyrkorna i pastoratet är några mycket intressanta att gå vidare med. Det gäller främst Eriksbergs gamla och nya kyrkor, Jällby kyrka och Ods kyrka. Det är också värt att diskutera utvecklingsmöjligheterna gällande Hudene, Källunga, Hov, Vesene och Mjäldrunga kyrkor. Pastoratet skulle vara hjälpt av en resurs som kunde medverka till att göra ett urval av vilka kyrkor som bedöms mest intressanta. Man behöver också ett utifrånperspektiv och hjälp med att samla och sprida information. Möjligen kan man göra en rutt. Samverkan med andra aktörer är intressant att titta närmare på. En mobilapplikation skulle eventuellt vara av intresse. Eriksbergs gamla kyrka har tack vare Jan Guillous böcker blivit en välbesökt kyrka. Det finns möjligheter att knyta ihop dess historia med Eriksbergs nya kyrka ett stenkast därifrån. 15

16 Bilaga 1 Istorps pastorat Hasse Andersson, kyrkoherde Pastoratet består av de tre församlingarna Istorp, Horred och Öxnevalla var och en med varsin kyrka. Man har under hösten 2011 provat att ha öppet i Horreds kyrka under fredagkvällar mellan klockan och som ett tillfälle att komma till kyrkan, sitta ner en stund efter arbetsveckan, kanske tända ett ljus eller göra ett besök i samband med att man tittar till en grav på kyrkogården. Det har fallit väl ut och man avser att fortsätta med detta även nästa år, inklusive sommartid. Pastoratet och den lokala hembygdsföreningen sträcker sig över samma geografiska område och visst samarbete finns, främst i Horred, där hembygdsföreningen håller Klockaregården vid kyrkan öppen under ett par sommarveckor. Det är få turister i omlopp i detta område och Hasse Andersson bedömer att visst samarbete med hembygdsföreningen, samt de öppna fredagskvällarna är vad man orkar med i församlingarna i nuläget. Även om tanken är god känns ett projekt för stort för dessa små församlingar att delta i. Kindaholms församling Willy Hjalmarsson, kyrkoherde Församlingen har fyra kyrkor: Kalv, Östra Frölunda, Mårdaklev och Håcksvik. Det är en liten församling med en prästtjänst, vilket gör att resurserna är begränsade. Detta är en anledning till att man inte haft möjlighet att bedriva någon sommarverksamhet. Semesterperioden får lösas med hjälp av vikarierande präst. Kindaholms församling har ett väl utvecklat pilgrimsarbete och man har med hjälp av stöd från stiftet bedrivit detta som ett projekt som nu är avslutat. Projektet har resulterat i iordningsställda pilgrimsleder och församlingen har regelbundet pilgrimsgudstjänster med efterföljande vandring under sommarhalvåret. Pilgrimslederna förbinder de fyra kyrkorna. Vandrngarna är dock främst inriktade på att man vandrar i grupp tillsammans med en ledare. I bygden finns ett rikt föreningsliv och man är mån om sin bygd och om sin kyrka. Sedan en tid anordnas ofta någon gång eller ett par gånger i månaden temagudstjänster där församlingsbornas intressen och gåvor får stå i fokus och användas. Det har handlat om fotboll, golf, skog, fiske, mat etc. Temat går igen i gudstjänstens texter och psalmer, liksom på olika sätt vid kyrkkaffet efteråt. Det är uppskattade gudstjänster som betyder mycket för både medverkande och gudstjänstdeltagare. Av de fyra kyrkorna är det kanske främst Håcksvik som lämpar sig bäst som öppen kyrka med tanke på sitt läge nära de berömda väggmålningarna men alla fyra är egentligen intressanta och ligger rent geografiskt i ett sammanhang där andra faktorer kan användas och dras nytta av i närheten. Håcksviks kyrka Vid Håcksviks kyrka finns de berömda väggmålningarna i Klockaregården, unika i sitt slag och både besökta och uppskattade. Klockaregården är öppen sommarsöndagar och efter överenskommelse. Möjligen kunde ett samarbete om utökat öppethållande diskuteras under en sommarperiod. Utanför Håcksvik finns också Kvarnagården, en gammal industri från Vid Olofsbygget, en gammal stuga med grästak från sent 1700-tal, serveras kaffe söndagar i juli och augusti. På orten finns också Mor Brittas stuga med grillplats vid sjön. Klockaregården, Kvarnagården, Olofsbygget och Mor Brittas stuga förvaltas alla av Håcksviks hembygdsförening. I Håcksvik ligger också Påarps gård med mat- och övernattningsmöjligheter. Bygden har en stark 16

17 tilltro den egna orten och här finns en egen lokaltidning, Håcksviks Allehanda. Man har gjort en turistbroschyr och man arbetar aktivt för Håcksviks framtid. Kalvs kyrka Kalvs kyrka ligger alldeles vid vattnet, vackert belägen med tillgång till naturen. Här finns exempelvis goda fiskemöjligheter. Det finns också en pilgrimsled runt Kalv som leder tillbaka till kyrkan. Denna kunde möjligen utvecklas till en meditativ promenad för enskilda besökare. Utanför Kalv ligger Gammalsjö kvarn från 1800-talet. I Kalv finns restaurangen och vandrarhemmet Kalvsjögården med a la carte-meny och café. Sex kilometer från byn, ligger Backa loge med café och vandrarhem. Bilaga 1 Östra Frölunda kyrka I Östra Frölunda finns förläggargården Lerbäcksbyn med uthyrning och en del aktiviteter sommartid. Ortens hembygdsförening ordnar årligen ett välbesökt midsommarfirande vid församlingshemmet, liksom aktiviteter i augusti och september av olika slag. Man bedriver också studieverksamhet i form av studiecirklar som rör bygden och dess historia. Mårdaklevs kyrka Kyrkan ligger intill golfbanan. På orten finns också Klevs gästgiveri med omgivande byggnader. Mårdaklevs naturskyddsförening äger hembygdsgården, lanthandeln och trädgården på Klev. Föreningen anordnar bland annat Klevdagen och midsommarfirandet på orten. Turism I området är naturen och sjön den stora tillgången. Området besöks och uppskattas av många utländska turister, från främst Danmark, Tyskland och Holland. En del är återkommande, andra på tillfälligt besök under någon sommarvecka. Kyrkoherde Willy Hjalmarsson ser möjligheten till fiskepaket som en vision för framtiden. Det kunde gälla förbokade grupper, större eller mindre, där man väljer mellan endags- eller flerdagspaket. Där kunde också pilgrimsvandringar och kyrkobesök, med eller utan guidning, vara en del i paketet. Guidning Det förekommer att grupper bokar guidning i någon av kyrkorna och oftast är det vaktmästaren eller någon församlingsaktiv som guidar. Det är dock förhållandevis sällan detta sker och Willy Hjalmarsson bedömer att kyrkorna är intressanta nog för att detta kunde utvecklas. Enligt Willy Hjalmarsson finns goda möjligheter till utökat samarbete i byarna. Det krävs dock en resurs som knyter kontakter och håller ihop det. Man behöver en översyn av informationsmaterial och också hjälp med ombesörjning av översättning till engelska och tyska. Kinna församling Owe Johansson, kyrkoherde Församlingen har en enda kyrka: Kinna kyrka i centrala Kinna. Owe Johansson bedömer att kyrkan inte har många besökare, trots att kyrkan vanligen är öppen sommartid då vaktmästarna är på plats. Det händer att någon skriver i gästboken men någon strid ström av besökare är det inte fråga. Enligt Owe Johansson är det inte heller fråga om några turistströmmar på orten de flesta åker ner mot kusten och rör sig inte så mycket i centrala Kinna. Visserligen kommer en hel del shoppingturister för att köpa tyger etc, men de är inte intresserade av att be- 17

18 Bilaga 1 söka kyrkan, eftersom de kommer i ett helt annat ärende. Owe Johansson är tveksam till att underlaget av turister och intresset bland dessa är tillräckligt stort för att det ska vara motiverat att ingå i något större projekt i nuläget. Kinnarumma pastorat Sven-Erik Olsson, kyrkoherde Pastoratet består av de två församlingarna Seglora (med Seglora kyrka) och Kinnarumma (med Kinnarumma och Rydboholms kyrkor och Viskans kapell. Det finns i dagsläget inte något organiserat öppethållande sommartid i form av vägkyrka, sommarkyrka eller liknande. Seglora kyrka är en förhållandevis känd kyrka till namnet eftersom den gamla kyrkan flyttades till Skansen och har blivit en mycket populär vigselkyrka bland annat. Därför har även Seglora nya kyrka förhållandevis många vigslar och är bekant till namnet för många människor. Kinnarumma kyrka är en 40-talskyrka och blev kulturminnesmärkt efter önskemål från församlingen. Viskans kapell är i princip alltid öppet, åtminstone vardagar. Det är ett nybyggt kapell i Viskafors centrum, sammanbyggt med församlingslokaler och expedition. Rydboholms kyrka är föremål för en större renovering och är den sista brukskyrkan i funktion i Sverige. Den ligger vackert vid vattnet, i en historiskt intressant bygd. I närheten finns också tre så kallade buddy bears och ett café/värdshus, samt en tygbod. Dessvärre är det ideella engagemanget inte alls stort i denna bygden, varför det troligen blir svårt att engagera människor i tillräcklig omfattning. Seglora har en hembygdsförening som använder gamla prästgården nära kyrkan som hembygdsgård, med verksamhet i viss utsträckning, bland annat ett välbesökt midsommarfirande. Möjligen skulle det vara lättare att engagera människor här, men det är tveksamt om det ens här skulle kunna vara i tillräckligt stor omfattning för ett större projekt. Såväl Rydboholms som Seglora kyrka skulle utifrån arkitektur och historia kunna ha en del att berätta för besökare, vilket kunde motivera ett öppethållande. Sven-Erik Olsson är emellertid tveksam till om det ideella engagemanget och underlaget av potentiella besökare är tillräckligt stort för att motivera ett deltagande i ett större projekt. Däremot skulle ett projekt kunna inspirera till framtida utveckling även i det här pastoratet. Länghems pastorat Jan-Olof Broberg, kyrkoherde, Mikael Henning, komminister Pastoratet består av fyra församlingar med fem kyrkor. Månstads kyrka är förvisso en medeltidskyrka men ligger inte på någon turisttät plats och det finns heller inte andra besöksmål på orten i någon större utsträckning, även om banvallen passerar nära kyrkan. Länghems kyrka är en 1800-talskyrka men även där är det ont om turister och ströbesökare. Limmareds kyrka ligger i tätorten Limmared men är en 50-talskyrka av modernare snitt som inte alls lockar intresserade i samma utsträckning som Södra Åsarps kyrka tre kilometer utanför samhället. 18

19 Desto mer intressanta som besöksmål är Dannike och Södra Åsarps kyrkor. Dannike kyrka Dannike kyrka är intressant, främst för sitt läge utmed vägen där många passerar på vägen till Torpa stenhus. Det är en medeltidskyrka som nyligen fått några bänkar borttagna längst bak till förmån för en enkel caféhörna. I Dannike finns ett stort ideellt engagemang, även om gnistan dalat något sedan en del av församlingens mest aktiva blivit äldre. Här finns en vägkyrkotradition som lades på is för ett par år sedan på grund av sviktande hälsa hos flera av de mest engagerade. Under sommaren 2010 hölls dock kyrkan öppen varje lördag på initiativ av några få ideella krafter som också ansvarade för öppethållandet hela sommaren. Enligt kyrkoherde Jan-Olof Broberg borde kyrkan kunna hållas öppen. Man får fundera över bevakningen med hjälp av vaktmästare, frivilliga i församlingen. Han väcker också frågan om övervakningskamera som raderar information dygnsvis, men som ändå kunde utgöra en viss säkerhet vad gäller stöld- och skadegörelserisk. Bilaga 1 Södra Åsarps kyrka Södra Åsarps kyrka är en medeltidskyrka belägen tre kilometer utanför Limmared. Den ligger avsides från samhället sett, men nära väg 157 och är en liten klenod med sin arkitektur, sitt rara yttre och sina unika väggmålningar. Kyrkan kan utvecklas som besöksmål inte minst med tanke på Glasets hus som är under uppbyggnad i Limmared, med planerad invigning den 16 juni Detta kan komma att locka tiotusentals besökare, såväl allmänhet som bokade grupper. Södra Åsarps kyrka finns redan med som besöksmål bland de busspaket som Turistbyrån, besöksmålen och guiderna arbetar med i Tranemo kommun med anledning av Glasets hus. Under somrarna hölls sommarkyrka öppen varje söndag med café och något kulturaktivitet i kyrkan, såsom musik, föredrag, bildvisning eller liknande. Sommaren 2011 hölls istället helgmålsbön på lördagar med café. Caféet sköttes av frivilliga, men det var med viss svårighet man fick ihop sommarschemat. Det behöver diskuteras hur bevakning av kyrkan skulle kunna tillhandahållas. Det är också viktigt med samarbete med Glasets hus och hänsyn måste tas till dess öppettider för allmänheten. Till Glasets hus och föreningen Kultur 1740 har ett stort antal ideella knutits kan de vara intresserade att för ortens turistiska utveckling hjälpa till? Pastoratet behöver hjälp att samordna kontakter, se över informationsmaterial och marknadsföring. Södra Åsarps kyrka är byggd på medeltiden och har rika berättelser att förmedla. Kopplingen till glasbrukets historia och Glasets hus, som invigs i juni 2012, erbjuder dessutom stora möjligheter till utveckling och samverkan. 19

20 Bilaga 1 Mjöbäcks pastorat Torbjörn Edebol, kyrkoherde Pastoratet består av två församlingar: Mjöbäcks församling med Mjöbäcks och Överlida kyrkor, samt Holsljunga församling med Holsljunga kyrka. En hel del utsocknes besökare kommer till gudstjänster och aktiviteter av olika slag men det är inte så många som besöker kyrkobyggnaderna utanför dessa aktiviteter. Samfälligheten ser den söndagliga gudstjänsten som en viktig del i församlingsarbetet (det är också den som har flest deltagare) men har också med framgång kombinerat denna med andra former av andliga uttryck såsom pilgrimsvandringar, djupmeditation och stillhet, liksom temagudstjänster i form av Taizégudstjänster, miljögudstjänster, friluftsgudstjänster och sinnesrogudstjänster. Man har numera ikoner i alla kyrkor, med både Kristus och Maria. Mjöbäck och Holsljunga kyrkor Mjöbäck och Holsljunga kyrkor är 1800-talskyrkor som båda har inventarier av Mjöbäckssnidarna (se nedan). I Holsljunga är predikstolen från 1834 och i Mjöbäck är predikstol, altaruppsats och psalmnummertavlor från 1855 och dopfunten från tidigt 1900-tal. Överlida kyrka Överlida kyrka är en 1970-talskyrka med säregen tältarkitektur som lockar besökare, liksom altaruppsatsen av Eva Spångberg. Vägkyrka Församlingarna bedriver årligen, med stort engagemang, vägkyrka i Holsjunga och Överlida kyrkor under ett par sommarveckor på varje ort. Vägkyrkan nämns i församlingsinstruktionen som en form av lokal mission. Där beskrivs vägkyrkan som en lokal mötesplats med en inkluderande gemenskap där många görs delaktiga. Vägkyrkan får besök av förbipasserande och turister på tillfälligt besök men har kanske ändå främst blivit en händelse för den egna bygden dels genom ett stort frivilligengagemang där 50 personer årligen åtar sig uppgifter med och kring vägkyrkan och dels genom att vägkyrkan kommit att bli en viktig mötsplats på respektive ort. Under vägkyrkan finns möjlighet att bli guidad i kyrkan av värdarna. Det finns också kaffeservering. Näringsliv Bygden ligger i en husbyggarbygd där bygden i mångt och mycket lever på en handfull husföretag. En intressant koppling till denna snickeriverksamhet är Mjöbäckssnidarna, en träsnidarsläkt som i flera generationer specialiserat sig på predikstolar och annan kyrkoinredning av trä. Mjöbäckssnidarna stod enligt kyrkoinventeringen Kyrkor i Göteborgs stift (Mellgren 2009) i en klass för sig när detgällde kyrkoinredning i stiftet under 1800-talet). Främst var snidarna aktiva i södra Sjuhärad och delar av Halland från talen och traditionen kom ursprungligen från Johannes Andersson och fördes sedan vidare av hans elever och ättlingar. Idag finns sjätte generationens träsnidare, Erland Svensson, som fortfarande är aktiv och nyligen har gjort betydande insatser i Mjöbäcks kyrka med fin och avancerad teknik. Erland Svensson är dessutom ordförande i kyrkorådet samt i hembygdsföreningen. Hembygdsföreningen har servering varje onsdag vid hembygdsgården i Tokabo, där träsnidarkulturen en gång startade. Jacob Otto Hoof En annan plats med stark historisk anknytning är Hoofs predikosten i Floghult. Jacob Otto Hoof, mannen bakom den så kallade hoofianismen, är en välkänd historisk person som man från församlingens sida gärna kunde berätta mer om. 20