Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2015-09-10"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 10 september kl. 17:00-22:00 Pia Gillerstedt (S) Fredrik Skreberg 1:e vice Ordförande Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Inkomna frågor och interpellationer 4 KS2015/ Interpellation om tilläggsanslag till årsplan 2015 för satsning på ökad grundbemanning på äldreboenden Bilaga Besvaras Information 5 Rapport från kommunstyrelsens 1:e vice ordförande till kommunfullmäktige Antecknas Ärenden från kommunfullmäktiges beredningar 6 KS2015/ Inriktningsbeslut avseende politiska bloggar på kommunens hemsida Bilaga 7 KS2015/418-4 Beredningsskrivelse ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning Bilaga Enligt demokratiberedningen Enligt demokratiberedningen Ärenden från kommunstyrelsen 8 KS2011/ Ramhandling för ridanläggning Bilaga Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2013/ VA-policy Bilaga 10 KS2015/971-1 Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv Bilaga 11 KS2015/ Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal Bilaga 12 KS2013/ Dialog med KMN (Kungälv Marstrand Marknad och Näringsliv) om efterlevnad av riktlinjer för skyltar och varuexponering Bilaga 13 KS2010/ Detaljplan för Rhodin 2 & 3, beslut om antagande Bilaga 14 KS2015/513-6 Reviderade avfallsföreskrifter för Kungälvs kommun Bilaga 15 KS2015/ Friköp av tomträttsfastigheten Marstrand 30:7 Bilaga 16 KS2015/ Markanvisning av kvarter 1, Kongahälla Västra till Fastighets AB Balder Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 17 KS2014/122-5 Svar på motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor Bilaga Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2015/566-5 Svar på motion om att Kungälvs kommun såsom medlem i Kommuninvest tar sin andel för att uppnå Kommuninvest kapitalisering under 2015 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Val, avsägelser och fyllnadsval 19 KS2015/ Revisor för stiftelsen Kungälvsbostäder Bilaga Beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE

5

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 242/2015 Inriktningsbeslut avseende politiska bloggar på kommunens hemsida (Dnr KS2015/1181) Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare har haft möjlighet att ha bloggar på kommunens hemsida. Eftersom det saknats regler för de politiska bloggarna har demokratiberedningen tagit fram förslag på inriktning. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse - Inriktningsbeslut avseende politiska bloggar på kommunens hemsida Förslag till kommunfullmäktige 1. Bloggar tillhörande ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige länkas på kommunens hemsida. 2. När uppdraget som förtroendevald upphör tas länken bort. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att verkställa beslutet i enlighet med beredningsskrivelsen. Expedieras till Kommunledningssektorn/Susanne Junkala, Kathrin Ahlstedt För kännedom till Partiernas gruppledare/elisabeth Mattsson (FP), Miguel Odhner (S), Morgan Persson (UP), Carl Adiels (MP), Knut Nordin (V), Anders Holmensköld (M), Ove Wiktorsson (C), Gun- Marie Daun (KD), Sven Niklasson (SD), Kommunledningssektorn/Marie Flodin KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

7 Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin Inriktningsbeslut avseende politiska bloggar på kommunens hemsida (Dnr KS2015/1181-1) Sammanfattning Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare har haft möjlighet att ha bloggar på kommunens hemsida. Eftersom det saknats regler för de politiska bloggarna har demokratiberedningen tagit fram förslag på inriktning. Bakgrund Bakgrund är inte relevant för ärendet. Bedömning Bedömning utöver nedanstående är inte relevant för ärendet. Juridisk bedömning Vid länken på kommunens webbplats till den aktuella förtroendevaldes privata blogg bör det anges att kommunen inte äger eller ansvarar för det länkade materialet. Samtidigt bör det upplysas till den förtroendevalda att i och med att bloggen sker för privata syften och inte i kommunens namn så är det den enskilde förtroendevalde själv som blir personuppgiftsansvarig för eventuell hantering av personuppgifter och innehåll. Ekonomisk bedömning Ingen kostnad utgår vid enkla manuella länkar. Teknisk bedömning Teknisk bedömning är inte relevant för ärendet. Förslag till beslut 1. Bloggar tillhörande ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige länkas på kommunens hemsida. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

8 2(2) 2. När uppdraget som förtroendevald upphör tas länken bort. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att verkställa beslutet i enlighet med beredningsskrivelsen. Elisabeth Mattsson (FP) beredningsordförande Benny Strandberg (KD) vice beredningsordförande Pia Gillerstedt (S) Thomas Alpner (M) Carl Adiels (MP) Rose-Marie Stenman (C) Line Kristensen (V) Rolf Vadström (SD) Expedieras till: Kommunledningssektorn/Susanne Junkala, Kathrin Ahlstedt För kännedom till: Partiernas gruppledare/elisabeth Mattsson (FP), Miguel Odhner (S), Morgan Persson (UP), Carl Adiels (MP), Knut x (V), Anders Holmensköld (M), Ove Wiktorsson (C), Gun-Marie Daun (KD), Sven Niklasson (SD) Kommunledningssektorn/Marie Flodin

9 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 243/2015 Beredningsskrivelse ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning (Dnr KS2015/418) Kommunfullmäktiges presidium har sett över gällande arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningarna. Samtidigt har kommunjuristen reviderat nuvarande arbetsordning med utgångspunkt från det reviderade förslag till normalarbetsordning som utkom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december Med anledning av dessa revideringar föreslås nu att vissa ändringar görs i gällande arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beredningsskrivelse ändring av KFs arbetsordning Bilaga Kommunfullmäktiges arbetsordning förslag till ny utan ändringsmarkeringar.doc Bilaga Kommunfullmäktiges arbetsordning förslag till ny med ändringar markerade.doc Yrkanden Miguel Odhner (S): Datum ändras till 1 oktober Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta det. Förslag till kommunfullmäktige Förslag till reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige antas att gälla fr.o.m. den 1 oktober Expedieras till: Kommunstyrelsen/Fredrik Skreberg, Kommunledningssektorn/Kathrin Ahlstedt För kännedom till: Kommunledningssektorn/Martin Rahl KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

10 Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Martin Rahl Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning (Dnr KS2015/418-1) Sammanfattning Kommunfullmäktiges presidium har sett över gällande arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningarna. Samtidigt har kommunjuristen reviderat nuvarande arbetsordning med utgångspunkt från det reviderade förslag till normalarbetsordning som utkom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december Med anledning av dessa revideringar föreslås nu att vissa ändringar görs i gällande arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Bakgrund Kommunfullmäktiges presidium har sett över gällande arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningarna. Samtidigt har kommunjuristen reviderat nuvarande arbetsordning med utgångspunkt från det reviderade förslag till normalarbetsordning som utkom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i december Motivet till SKL:s revideringar är framförallt vissa lagändringar i kommunallagen som trädde ikraft den 1 februari 2014 och den 1 januari 2015, utvecklingen av kommunal praxis samt den kommunaldemokratiska utvecklingen. Presidiets förslag och kommunjuristens förslag till revideringar har arbetats samman till det nu utarbetade förslaget till arbetsordning, som har varit ute på remiss till partigrupperna via beredningsledamöterna. Bedömning I bifogat förslag till reviderad arbetsordning är text som förslås utgå markerad med röd genomstruken skrift. Ny text är markerad med blå kursiv skrift. Föreslagna revideringar avser: nytt stycke under punkt 3.2 med rubrik Presidiets uppgifter, 4-6, 8-10, 12, 14, 17, 20-23, 25-26, 30, 33, 38, 41, ny rubrik punkt 9.7b, 45,, 49, samt Nu föreslagna revideringar grundar sig på förändringar i kommunallagen samt förslag på förtydliganden och förbättringar av vissa bestämmelser. Följande kan särskilt noteras. I nu gällande 4 anges: Fullmäktige väljer för varje mandatperiod en ordförande samt en vice ordförande. I 5 kap. 6 KL anges numera: Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium.. 4 föreslås ändras i enlighet med gällande lagrum. Genom att lagrummet särskilt anger att ordföranden och vice ordförandena tillsammans utgör fullmäktiges presidium ges presidiet status av ett kommunalrättsligt organ som, enligt förarbetena till lagrummet (prop. 2013/14:14:5 s 23), kan tilldelas särskilda uppgifter. Vissa sådana arbetsuppgifter har därför arbetats in under den nya rubriken Presidiets uppgifter under punkt 3.2 ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

11 2(3) Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Inga av kommunfullmäktiges strategiska mål är relevanta för ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnperspektivet är inte aktuellt i detta ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inte aktuellt i detta ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Teknisk bedömning är inte behövlig i detta ärende. Juridisk bedömning När det gäller utformningen av arbetsordningen har kommunfullmäktige relativt stor frihet att utforma den själv, dock med hänsyn tagen till kommunallagens (KL) bestämmelser och gällande rättspraxis. Minimikrav på vad arbetsordningen skall innehålla framgår av 5 kap. 64 KL. Förvaltningen vill påpeka följande. I enlighet med vad som anges i 5 kap. 33 KL anges i nuvarande arbetsordning, i 25 femte stycket, att fullmäktige får avskriva motion från vidare handläggning om beredningen av motionen inte avlutats inom ett år från det att motionen väcktes. Även om denna skrivning har utgått i nu liggande förslag så förändrar detta naturligtvis inte rättsläget. Under 63 femte stycket i förslaget anges att när beredningsordförande inte kan kalla till sammanträde skall vice ordförande göra detta. Förvaltningen föreslår att ett tillägg görs som reglerar vem som kallar till sammanträde när varken beredningsordföranden eller vice ordföranden har möjlighet till detta. Ekonomisk bedömning Ärendets genomförande medför inte några kostnader. Förslag till beslut Förslag till reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige antas att gälla fr.o.m. den 1 september Elisabeth Mattsson (FP) beredningsordförande Benny Strandberg (KD) vice beredningsordförande Pia Gillerstedt (S) Thomas Alpner (M)

12 3(3) Carl Adiels (MP) Rose-Marie Stenman (C) Line Kristiansen (V) Rolf Vadström (SD) Expedieras till: Kommunstyrelsen/Fredrik Skreberg, Kommunledningssektorn/Kathrin Ahlsted För kännedom till: Kommunledningssektorn/Martin Rahl

13 Kommunal Författningssamling Arbetsordning 2008 Nr 8 KUNGÄLVS KOMMUN Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar Antagen av kommunfullmäktige den 9 oktober Gäller fr.o.m. den 1 november Reviderad: ; ; ; ; Ers KFS 2006 nr Nr 8 1

14 Innehållsförteckning Ers KFS 2006 nr Inledning Allmänna bestämmelser Ledamöter, tjänstgöring m.m Antalet ledamöter (5 kap 1 KL) Presidium ( 5 kap 6 KL) Beredningsorgan för kommunrevisionens budget Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare ( 5 kap KL) Placeringsordning Kungörelse, tid, plats och förlängning av sammanträde Tid och plats för sammanträdena ( 5 kap 7 KL) Kungörelse och annons till sammanträdena. ( 5 kap 8-10 jfr11, 32,40 KL) Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde Ärendenas beredning och turordning Turordning för handläggning av ärendena Beredning av ärendena Motioner, interpellationer och frågor Motioner ( 5 kap 33 KL) Interpellationer ( 5 kap KL) Frågor ( 5 kap KL) Sammanträdet Upprop Protokolljusterare, tid och plats (5 kap 61 ) Yttrande- och replikrätt (5 kap 21, 22 KL) Talarordning och ordning vid sammanträden Yrkanden m.m. ( 5 kap 45 KL) Deltagande i beslut och jäv ( 4 kap 20, 5 kap 20, 20a KL) Omröstning ( 4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) Valsedlar Reservation ( 4 kap 22 KL) Bordläggning och återremiss (5 kap 36, 37 KL) Valfrågor Valberedning Protokoll m.m Protokollsjustering och protokollsutformning ( 5 kap KL) Tillkännagivande av justering (5 kap 62 KL) Expediering FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR

15 1. Inledning 2. Allmänna bestämmelser 1 För kommunfullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning gäller, utöver vad som är stadgat i kommunallagen (1991:900), föreskrifterna i denna arbetsordning. Denna arbetsordning träder i kraft den 1 november 2008 och ersätter därvid tidigare arbetsordning. 2 Ett exemplar av kommunallagen i senast gällande lydelse och arbetsordning skall tillställas varje ledamot och ersättare så snart senaste val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige blivit fastställt samt hållas tillgänglig vid varje sammanträde med kommunfullmäktige. 3. Ledamöter, tjänstgöring m.m. 3.1 Antalet ledamöter (5 kap 1 KL) 3 Fullmäktige har 59 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. 3.2 Presidium ( 5 kap 6 KL) Presidiets uppgifter 1. Ordföranden leder kommunfullmäktiges sammanträden 2. Ordförande fastställer föredragningslista till kommunfullmäktige. 3. Presidiet leder arbetet med planeringen av utbildning för förtroendevalda. 4. Presidiet ansvarar för kommunens övergripande demokratifrågor 5. Presidiet får utfärda direktiv för tillämpning av fullmäktiges arbetsformer. 6. Presidiet har kontakter med fullmäktigeberedningarnas presidier, gruppledarna, kommunstyrelsens presidium, revisorerna och myndighetsnämndernas presidier. 4 Fullmäktige väljer för varje mandatperiod en ordförande samt en vice ordförande en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Presidieval skall förrättas på sammanträde före utgången av december. Kommunfullmäktiges ordförande tituleras kommunordförande. Kommunfullmäktiges andre vice ordförande tituleras vice kommunordförande. Tills presidieval har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresident). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot skall den äldste av dem vara ålderspresident. 3

16 5 Avgår ordföranden eller vice ordföranden någon av vice ordförandena som ledamot eller från sin presidiepost under tjänstgöringstiden, väljs annan för återstående tid. 6 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan närvara vid fullmäktigesammanträde, Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget ankommer det på den som varit ledamot i fullmäktige längst tid, eller, om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid, den äldre av dem (ålderspresidenten) att utöva ordförandeskapet. 7 Presidiet ska ha regelbundna möten med gruppledarna. Presidiet har närvarorätt vid beredningarnas sammanträden samt kommunstyrelsens och nämndernas sammanträden. Presidiet har rätt att inhämta information från förvaltning och nämndorganisation Beredningsorgan för kommunrevisionens budget 8 Enligt beslut av kommunfullmäktige den 6 december 2007 ( 273) skall kommunfullmäktiges presidium svara för budgetberedning av revisionsanslaget. Kommunfullmäktiges presidium skall svara för budgetberedning av revisionsanslaget. 3.3 Anmälan av förhinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL) 9 Ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde eller del av sammanträdet kallar själv in ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamots ställe. Ledamot, som i förväg anmält förhinder att delta i sammanträde eller del av sammanträdet men ändå inställer sig vid detta, träder i tjänstgöring även om ersättare kallats eller trätt i tjänstgöring. Ledamot, som har avbrutit tjänstgöringen vid sammanträde p.g.a. annat hinder än jäv, får därefter inte under samma dag tjänstgöra vid sammanträdet. 10 Om ledamot uteblir från sammanträde utan att i förväg ha anmält förhinder eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. inträder i ledamots ställe ersättare som är närvarande vid sammanträdet och står i tur att tjänstgöra. 11 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 4

17 3.4 Placeringsordning 12 Vid kommunfullmäktiges sammanträden intar presidiets ledamöter och fullmäktiges sekreterare särskilda platser vid presidiebordet. Största majoritetspartiet respektive största minoritetspartiet sitter främst. Styrande konstellations respektive största oppositionskonstellations ordinarie ledamöter sitter främst. Partierna bestämmer själva inbördes ordning. Ersättarna sitter på anvisad plats. Därefter placeras partierna i storleksordning. Gruppledaren sitter lätt tillgänglig för talarstolen närmast mittgången. Inom varje parti gäller följande placeringsordning: Ordinarie ledamöter sitter samlade, främst. Därefter följer ersättare. Gruppledaren främst. Därefter placeras ledamöterna efter tjänstgöringstid i kommunfullmäktige. Vid lika tjänstgöringstid placeras den ledamot som är äldst före den yngre. Dock placeras ordinarie ledamöter före ersättare. Ledamot, som utsetts vid särskild röstsammanräkning, intar för återstoden av mandatperioden den förutvarande ledamotens plats om inte partierna inte bestämmer annat 3.5 Utbildning/omvärldsorientering 13 Fullmäktiges ledamöter och ersättare erbjuds alltid en grundutbildning om kommunen och förtroendeuppdraget i början av mandatperioden. 4. Kungörelse, tid, plats och förlängning av sammanträde 4. 1 Tid och plats för sammanträdena (5 kap 7 KL) 14 Vid sammanträde i oktober månad bestämmer kommunfullmäktige dagar, klockslag och plats för sammanträden nästkommande år. Kommunfullmäktige bestämmer dagar, klockslag och plats för sammanträden nästkommande år, senast under december månad De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda kommunfullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens styrelsens presidium. 5

18 15 Om det föreligger skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden eller platsen för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden eller platsen för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 16 Sammanträde skall också hållas, när kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. Sådan begäran om extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden med uppgift om det eller de ärenden, för vars handläggning sammanträdet begärs. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden. 4.2 Kungörelse och annons till sammanträdena. ( 5 kap 8-10 jfr11, 32, 40 KL) 17 Kungörelse om sammanträde med kommunfullmäktige - med uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden, som skall behandlas - utfärdas av ordföranden eller, vid förhinder för denne, av vice ordförandena. i första hand av 1:e vice ordföranden och vid dennes förhinder av 2:e vice ordföranden. Kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också lämnas till varje ledamot och ersättare. Uppgift om tid och plats samt de viktigaste ärendena för sammanträdet skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens/landstingets webbplats. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningen/ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen/ortstidningarna samt på webbplatsen. Om ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande i den ordning som föreskrivs ovan inte hinns med, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen och på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare i fullmäktige så tidigt, att den kan tänkas nå dem inom samma tid Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 18 Fullmäktiges sammanträden bör om möjligt avslutas före kl Fullmäktige skall senast en halvtimme före detta klockslag tillfrågas om sammanträdet skall fortsätta omedelbart eller annan dag eller om återstående ärenden skall handläggas vid nästa sammanträde. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. 6

19 19 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet skall fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Beslut om förlängt eller fortsatt sammanträde skall protokollföras i eller i anslutning till den paragraf då beslutet fattades. 4.4 Ärenden och handlingar till sammanträdena 20 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 21 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Interpellationer bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare senast dagen före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Interpellationssvar bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare i samband med utskick av övriga handlingar inför det sammanträde interpellationen avses bli besvarad. Frågor bör tillställas berörd ordförande eller förste vice ordförande senast dagen före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 7

20 5. Ärendenas beredning och turordning 5.1 Turordning för handläggning av ärendena 22 Vid sammanträdet handläggs ärendena i den ordning de tagits upp i kungörelsen om inte fullmäktige beslutar annat. Ärenden av större allmänt intresse bör upptas i början på föredragningslistan. Interpellationer besvaras direkt efter det att ärenden av större allmänt intresse har behandlats, såvida inte interpellationen i sig kan anses vara av sådan art. I det fall ärenden bordläggs tas dessa upp först på nästkommande sammanträde. Frågor och interpellationer besvaras direkt efter informationsärenden och före ärenden från kommunstyrelsen. För interpellationer avsätts maximalt en timma i början av sammanträdet och är inte interpellationerna färdigbehandlade behandlas de i slutet av dagordningen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. 5.2 Beredning av ärendena 23 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige skall behandla skall remitteras. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remissinstans av sådana ärenden. Ärende som inkommit och som senare kan bli föremål för fullmäktiges behandling överlämnas till respektive nämnd och/eller förvaltning för handläggning. Fullmäktiges ordförande skall hållas underrättad om ärenden av vilka det klart framgår att de måste behandlas av fullmäktige och som är av större vikt Beredningsplikten (5 kap KL) 24 Alla ärenden som fullmäktige avgör måste först beredas, antingen av en fullmäktigeberedning eller av en nämnd vars verksamhetsområde berörs av ärendet. Om ärendet endast har beretts av en fullmäktigeberedning måste den eller de nämnder vars verksamhetsområde berörs av ärendet alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen skall lägga fram förslag till beslut om inte en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning gjort detta. 8

21 Ett ärende som är brådskande får avgöras utan beredning om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. Beredningstvånget ovan gäller inte för val eller avsägelse från ett uppdrag som förtroende-vald. 6. Initiativrätt 6.1 Motioner (5 kap 33 KL) 25 En motion skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en eller flera ledamöter i fullmäktige. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Motionen skall innehålla en bakgrund till förslaget/förslagen i motionen. Innehåller motionen mer än ett förslag skall varje förslag numreras utgöra en s.k. att-sats. Motionen remitteras utan debatt. Företrädare för motionen har möjlighet att muntligt framföra motionen inom ramen för fullmäktiges beslut om talartid. Ingen debatt tillåts i samband med att motionen läggs. Fullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion. Ersättare får väcka motion endast vid sammanträde då ersättaren tjänstgör som ledamot. En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år nio månader från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas redovisas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning Kommunstyrelsen skall kvartalsvis redovisa till fullmäktige de motioner vilkas beredning ännu inte slutförts. 6.2 Interpellationer (5 kap KL) 26 En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en ledamot. Interpellation skall inges ges in inkomma till enheten för kommunkansli och juridik senast tredje vardagen före det sammanträde vid vilket den är avsedd att framställas. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma interpellation. Interpellationen skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Interpellationen överlämnas till den person till vilken den är riktad samt till kommunfullmäktiges sekreterare. 9

22 Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Interpellationssvaret bör medfölja kommunfullmäktiges ordinarie utskick Interpellation som ställts till kommunstyrelsens eller annan nämnds ordförande får ordföranden överlämna att besvaras av annan i kommunstyrelsen eller i annan nämnd som p.g.a. sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En ersättare som ställt en interpellation har rätt att delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas. Ersättaren har beslutanderätt endast om ersättaren tjänstgör 6.3 Frågor (5 kap KL) 27 En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en ledamot. Den skall ges in till enheten för kommunkansli och juridik senast tredje vardagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs 26 gäller i tillämpliga delar också på fråga Om den tillfrågade förklarat sig beredd att besvara frågan, beslutar fullmäktige utan föregående överläggning om frågan får framställas. Lämnas sådant medgivande, bör frågan besvaras vid sammanträdet. När fråga besvaras får endast den ledamot, som framställt frågan och den som lämnar svaret delta i överläggningen. Fullmäktige kan besluta att en fråga får behandlas som interpellation om frågeställaren själv begär detta. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. 6.4 Företagens initiativrätt 28 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. 7. Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL) 29 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovis-ning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. 10

23 8. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) 30 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. 9. Sammanträdet 9.1 Upprop 31 Vid sammanträdes början förrättas upprop. Avbryts pågående sammanträde skall nytt upprop ske då sammanträdet fortsätter. Upprop avslutas med klubbslag. Om ledamot infinner sig vid sammanträde efter det att uppropet är avslutat, skall ledamoten anmäla sig hos ordföranden, som efter tillkännagivanden om närvaron låter ledamoten inträda i tjänstgöring. Ledamot och ersättare, som tjänstgör i ledamots ställe, får inte annat än tillfälligtvis lämna sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden. 9.2 Protokolljusterare, tid och plats (5 kap 61 ) 32 Ordföranden bestämmer tid och plats för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 31, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med tjänstgörande ordförande justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 9.3 Rätt att delta i överläggningar (5 kap 21, 22 KL) 33 Icke tjänstgörande ersättare har yttranderätt (ej beslutanderätt) vid fullmäktiges överläggningar. Ordföranden, samt vid dennes förfall vice ordföranden, i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningarna i ärendet. Ordföranden i en nämnd eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. I interpellationsdebatten får alla fullmäktigeledamöter och ersättare delta. När en fråga besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningarna. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 11

24 34 Den tjänsteman som har den ledande ställningen bland kommunens tjänstemän äger rätt att yttra sig vid kommunfullmäktiges överläggningar. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. 35 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 36 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 37 Fullmäktige får bestämma att ledamöterna i en fullmäktigeberedning skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen handlagt. 9.4 Talarordning och ordning vid sammanträden 38 Ledamot och annan som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning de anmält sig och blivit uppropade. Den som under överläggningen i en fråga anser sig eller sitt parti angripet, kan få ordet för kort replik. Den som under överläggningen i en fråga blir personligt angiven, kan få ordet för kort replik. Likaså kan företrädare för parti eller block få replik om partiet eller blocket namngivits i anförandet. Vid uppenbart tilltal utan att person eller parti blir namngivet överlåts till ordföranden att bedöma om replikskifte får ske. Som rekommendation gäller att den som lämnar replik har högst två minuter till sitt förfogande för repliken. Ordet skall då begäras omedelbart efter föregående anförande. Replik medges endast två gånger under samma huvudanförande. När ledamot uppropas för att få ordet, bör ordföranden omnämna dennes partitillhörighet. För talare, som yttrar sig upprepade gånger under ett sammanträde, avstår ordföranden lämpligen från att omnämna partitillhörigheten. Detsamma gäller för replikerna. Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller blandar in något, som inte hör dit, får ordföranden med klubbslag fästa talarens uppmärksamhet därpå. Om talaren inte rättar sig, kan ordföranden frånta honom talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförandent. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden upplösa eller ajournera sammanträdet. 12

25 9. 5 Yrkanden m.m. ( 5 kap 45 KL) 39 Ett förslag eller yrkande, som ledamot framställer under överläggningen i ett ärende och som skall föranleda proposition, skall avfattas skriftligen. Ordföranden får vägra proposition, om ordföranden anser att ett framställt förslag eller yrkande strider mot gällande lag eller allmän författning eller denna arbetsordning. Om kommunfullmäktige bifaller yrkande att proposition skall ställas, får ordföranden dock inte vidare vägra proposition. Ordföranden skall vägra proposition, om ordföranden anser att ett framställt förslag eller yrkande innebär ett nytt ärende. I sådant fall blir ordförandens beslut gällande. Vad nu sagts är inte tilllämpligt i ärende som inte behöver beredas. När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt. 9.6 Deltagande i beslut och jäv (4 kap 20, 5 kap 20, 20a KL) 40 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunfullmäktige fattar det med acklamation. En ledamot som inte deltar i handläggningen av ett ärende på grund av jäv bör lämna sin plats under handläggningen av ärendet Omröstning (4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) 41 Ordföranden bestämmer om omröstning ska ske med hjälp av omröstningsanläggning eller efter upprop. Vid användning av omröstningsanläggningen ska följande gälla: Efter anvisning av ordföranden ska ledamöterna avge sina röster genom att trycka på några av knapparna Ja, Nej eller Avstår, sedan ordföranden meddelat att det är klart att rösta. När omröstningen förklarats avslutad kan avgiven röst inte ändras i omröstningsanläggningen. Vid felröstning ska detta anmälas för anteckning i protokollet. Resultatet av omröstning bör redovisas på storbildsskärm i fullmäktigesalen och utskriften av omröstningen tas in i protokollet. 13

26 9. 7b Sluten omröstning ( 4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) 42 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina slutna röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 9.8 Valsedlar 43 En valsedel som avlämnats vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig: 1 om den upptar namnet på någon som inte är valbar 2 om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas. 3 om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 9.9 Reservation (4 kap 22 KL) 44 Den som vid sammanträde med kommunfullmäktige deltagit i avgörande av ärende, får anföra reservation mot fattat beslut. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare skall den avfattas skriftligen och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. 14

27 9.10 Bordläggning och återremiss (5 kap 36, 37 KL) 45 Ett ärende skall bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss skall bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. 10. Valfrågor 10.1 Valberedning 46 Vid första sammanträdet efter det val av kommunfullmäktige ägt rum, väljer fullmäktige för löpande mandatperiod en valberedning, bestående av 5 ledamöter och lika många ersättare Fullmäktige väljer samtidigt och för samma tid bland valberedningens ledamöter en ordförande och en vice ordförande i beredningen. Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige skall behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är presidieval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Vad som gäller för nämnder i kommunallagen skall i tillämpliga delar även gälla för valberedningen i fråga om sammanträden, beslutsförfarande, beslutsförhet, protokoll justering av protokoll samt reservation. 11. Protokoll m.m 11.1 Protokollsjustering och protokollsutformning (5 kap KL) 47 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som aktuell ordförande lett. Protokollet skall enligt kommunallagen justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet. Inriktningen i Kungälvs kommun är dock att fullmäktiges protokoll skall justeras senast en vecka efter sammanträdet. 15

28 Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Av protokollet skall framgå vem som lagt de förslag som underställts fullmäktige för avgörande. För beslutssatserna gäller följande: - Bör vara åtgärdsinriktade och helst inte innefatta flera åtgärder i samma beslutsmening. - Bör vara så självständiga som möjligt, dvs kunna förstås lösryckta ur sitt sammanhang utan hänvisning till bilagor. - Bör uttryckas i huvudsatser, dvs inte i form av s k "att-satser" Tillkännagivande av justering (5 kap 62 KL) 48 Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats, skall justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Protokollsjusteringen bör även framgå av kommunens webbsida. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före den tid som gäller för överklagande enligt 10 kap 6 kommunallagen Expediering och publicering 49 Så snart kommunfullmäktiges protokoll blivit justerat skall kopia av protokollet överlämnas till kommunstyrelsen samt kommunens revisorer och tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Utdrag ur det justerade protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 50 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats. 16

29 10. Fullmäktigeberedningar 51 Fullmäktige har en valberedning och fem sex fasta beredningar som arbetar övergripande företrädesvis inom nedan angivna områden nämligen: Demokratiberedning Lärandeberedning Välfärdsberedning Ekonomiberedningen Framtid/utvecklingsberedning Kultur och fritidsberedning (demokrati, medborgare, integration, jämställdhet och mångfald) (skola/utbildning/lärande) (välfärdspolitik inom kommunala ansvarsområden samt folkhälsa) (ekonomi) (hållbar utveckling, fysisk planering, bostadsförsörjning, näringslivsfrågor, IT-frågor) (kultur och fritid) 52 Fullmäktige kan tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar för beredning av vissa ärenden eller av viss fråga. I den tillfälliga beredningen kan fem till nio ledamöter ingå. Beredningen har tillgång till en beredningssekreterare och kan vid behov kalla in sakkunniga tjänstemän. Beredningen har också möjlighet att adjungera även andra än redan förtroendevalda. Beredningarna skall arbeta utåtriktat med medborgardialog. Av beslut om tillsättande av tillfällig beredning skall framgå direktiv, syfte, frågeställningar, avgränsningar, bemanning och tidplan för uppdraget. 53 De fasta beredningarnas mandatperiod sammanfaller med fullmäktiges mandatperiod De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden ledamöter till de fasta fullmäktigeberedningarna. De fasta beredningarna bemannas enligt följande: Demokratiberedningen 1 ledamot per parti i fullmäktige inklusive kommunfullmäktiges presidium Lärandeberedningen 11 ledamöter Välfärdsberedningen 11 ledamöter Ekonomiberedningen 11 ledamöter Framtid- och utvecklingsberedningen 11 ledamöter Kultur och fritidsberedningen 7 ledamöter Valberedningen 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare Bland ledamöterna väljer fullmäktige en beredningsledare och en oppositionsledare. beredningsordförande och en vice ordförande. Beredningsledaren tituleras ordförande och oppositionsledaren tituleras vice ordförande. I ordförandens ansvar ingår att säkerställa närvaron i beredningen. Demokratiberedningen skall bestå av kommunfullmäktiges presidium och en ledamot från övriga partier representerade i fullmäktige. 17

30 54 Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en tillfällig beredning samt mandattiden för denna. 55 Fullmäktiges presidium har närvarorätt i beredningarna 56 En beredning bereder de ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige skall avgöra. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. En fullmäktigeberedning bör lägga förslag till beslut i beredningsskrivelsen. 57 En fullmäktigeberedning skall följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. En berednings uppgift är att utarbeta förslag till övergripande och långsiktiga politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna löpande utvärdera och till fullmäktige föreslå ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument följa verksamheten inom respektive område ta initiativ inom sitt område skaffa och bibehålla omvärldskunskap m.m. inom sitt område 58 En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen skall kunna fullgöra sina uppgifter. 59 Beredningarna äger att som biträde adjungera sakkunnig för viss tid eller för beredningens mandattid. 60 En beredning har rätt att få sekreterarstöd och övrig grundläggande administrativ service. 61. En beredning får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har beredningsledaren utslagsröst. 62. Vid beredningsledarens förfall skall beredningen utse tillfällig ersättare. Fram till dess ersättare utsetts tjänstgör den till åldern äldste ledamoten som beredningsledare. Vid ordförandens frånvaro går vice ordförande in. Vid presidiets frånvaro går den till tjänstgöringstid i beredningen äldste ledamoten in, därefter den till åldern äldste ledamoten. 18

31 63. Beredningsledaren Beredningsordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot samt annan förtroendevald, som får närvara vid sammanträdet, senast fem kalenderdagar före sammanträdesdagen om inte ledamöterna enas om annat. Kallelsen bör åtföljas av en dagordning. Beredningsledaren Beredningsordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på dagordningen skall bifogas kallelsen. När beredningsledaren beredningsordförande inte kan kalla till sammanträde skall vice ordförande göra detta om inte ersättare för beredningsledaren utsetts. I beredningsledarens beredningsordförandens uppgift ingår även att samverka i ärende som berör mer än en fullmäktigeberedning. 64 För fullmäktigeberedningar skall i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutförhet och protokoll. 19

32 Kommunal Författningssamling Arbetsordning 2015 Nr KUNGÄLVS KOMMUN Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar Antagen av kommunfullmäktige den Gäller fr.o.m. den Ers KFS 2008 Nr 8 1

33 Innehållsförteckning Ers KFS 2006 nr Inledning Allmänna bestämmelser Ledamöter, tjänstgöring m.m Antalet ledamöter (5 kap 1 KL) Presidium ( 5 kap 6 KL) Beredningsorgan för kommunrevisionens budget Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare ( 5 kap KL) Placeringsordning Kungörelse, tid, plats och förlängning av sammanträde Tid och plats för sammanträdena ( 5 kap 7 KL) Kungörelse och annons till sammanträdena. ( 5 kap 8-10 jfr11, 32,40 KL) Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde Ärendenas beredning och turordning Turordning för handläggning av ärendena Beredning av ärendena Motioner, interpellationer och frågor Motioner ( 5 kap 33 KL) Interpellationer ( 5 kap KL) Frågor ( 5 kap KL) Sammanträdet Upprop Protokolljusterare, tid och plats (5 kap 61 ) Yttrande- och replikrätt (5 kap 21, 22 KL) Talarordning och ordning vid sammanträden Yrkanden m.m. ( 5 kap 45 KL) Deltagande i beslut och jäv ( 4 kap 20, 5 kap 20, 20a KL) Omröstning ( 4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) Valsedlar Reservation ( 4 kap 22 KL) Bordläggning och återremiss (5 kap 36, 37 KL) Valfrågor Valberedning Protokoll m.m Protokollsjustering och protokollsutformning ( 5 kap KL) Tillkännagivande av justering (5 kap 62 KL) Expediering FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR

34 1. Inledning 2. Allmänna bestämmelser 1 För kommunfullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning gäller, utöver vad som är stadgat i kommunallagen (1991:900), föreskrifterna i denna arbetsordning. Denna arbetsordning träder i kraft den.. och ersätter därvid tidigare arbetsordning. 2 Ett exemplar av kommunallagen i senast gällande lydelse och arbetsordning skall tillställas varje ledamot och ersättare så snart senaste val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige blivit fastställt samt hållas tillgänglig vid varje sammanträde med kommunfullmäktige. 3. Ledamöter, tjänstgöring m.m. 3.1 Antalet ledamöter (5 kap 1 KL) 3 Fullmäktige har 59 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. 3.2 Presidium ( 5 kap 6 KL) Presidiets uppgifter 1. Ordföranden leder kommunfullmäktiges sammanträden 2. Presidiet leder arbetet med planeringen av utbildning för förtroendevalda. 3. Presidiet ansvarar för kommunens övergripande demokratifrågor 4. Presidiet får utfärda direktiv för tillämpning av fullmäktiges arbetsformer. 5. Presidiet har kontakter med fullmäktigeberedningarnas presidier, gruppledarna, kommunstyrelsens presidium, revisorerna och myndighetsnämndernas presidier. 4 Fullmäktige väljer för varje mandatperiod en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Presidieval skall förrättas på sammanträde före utgången av december. Kommunfullmäktiges ordförande tituleras kommunordförande. Kommunfullmäktiges andre vice ordförande tituleras vice kommunordförande. Tills presidieval har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresident). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot skall den äldste av dem vara ålderspresident. 3

35 5 Avgår ordföranden eller någon av vice ordförandena som ledamot eller från sin presidiepost under tjänstgöringstiden, väljs annan för återstående tid. 6 Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget ankommer det på den som varit ledamot i fullmäktige längst tid, eller, om två eller flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid, den äldre av dem (ålderspresidenten) att utöva ordförandeskapet. 7 Presidiet ska ha regelbundna möten med gruppledarna. Presidiet har närvarorätt vid beredningarnas sammanträden samt kommunstyrelsens och nämndernas sammanträden. Presidiet har rätt att inhämta information från förvaltning och nämndorganisation Beredningsorgan för kommunrevisionens budget 8 Kommunfullmäktiges presidium skall svara för budgetberedning av revisionsanslaget. 3.3 Anmälan av förhinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL) 9 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamots ställe. Ledamot, som i förväg anmält förhinder att delta i sammanträde eller del av sammanträdet men ändå inställer sig vid detta, träder i tjänstgöring även om ersättare kallats eller trätt i tjänstgöring. Ledamot, som har avbrutit tjänstgöringen vid sammanträde p.g.a. annat hinder än jäv, får därefter inte under samma dag tjänstgöra vid sammanträdet. 10 Om ledamot uteblir från sammanträde utan att i förväg ha anmält förhinder eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. 11 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 3.4 Placeringsordning 12 Vid kommunfullmäktiges sammanträden intar presidiets ledamöter och fullmäktiges sekreterare särskilda platser vid presidiebordet. Styrande konstellations respektive största oppositionskonstellations ordinarie ledamöter sitter främst. Partierna bestämmer själva inbördes ordning. Ersättarna sitter på anvisad plats. Därefter placeras partierna i storleksordning. Gruppledaren sitter lätt tillgänglig för talarstolen 4

36 Ledamot, som utsetts vid särskild röstsammanräkning, intar för återstoden av mandatperioden den förutvarande ledamotens plats om inte partierna inte bestämmer annat 3.5 Utbildning/omvärldsorientering 13 Fullmäktiges ledamöter och ersättare erbjuds alltid en grundutbildning om kommunen och förtroendeuppdraget i början av mandatperioden. 4. Kungörelse, tid, plats och förlängning av sammanträde 4. 1 Tid och plats för sammanträdena (5 kap 7 KL) 14 Kommunfullmäktige bestämmer dagar, klockslag och plats för sammanträden nästkommande år, senast under december månad De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda kommunfullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. 15 Om det föreligger skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden eller platsen för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden eller platsen för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. 16 Sammanträde skall också hållas, när kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. Sådan begäran om extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden med uppgift om det eller de ärenden, för vars handläggning sammanträdet begärs. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden. 4.2 Kungörelse och annons till sammanträdena. ( 5 kap 8-10 jfr11, 32, 40 KL) 17 Kungörelse om sammanträde med kommunfullmäktige - med uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden, som skall behandlas - utfärdas av ordföranden eller, vid förhinder för denne, av i första hand av 1:e vice ordföranden och vid dennes förhinder av 2:e vice ordföranden. 5

37 Kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också lämnas till varje ledamot och ersättare. Uppgift om tid och plats samt de viktigaste ärendena för sammanträdet skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningen/ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen/ortstidningarna samt på webbplatsen. Om ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande i den ordning som föreskrivs ovan inte hinns med, skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen och på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare i fullmäktige så tidigt, att den kan tänkas nå dem inom samma tid Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 18 Fullmäktiges sammanträden bör om möjligt avslutas före kl Fullmäktige skall senast en halvtimme före detta klockslag tillfrågas om sammanträdet skall fortsätta omedelbart eller annan dag eller om återstående ärenden skall handläggas vid nästa sammanträde. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. 19 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet skall fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Beslut om förlängt eller fortsatt sammanträde skall protokollföras i eller i anslutning till den paragraf då beslutet fattades. 6

38 4.4 Ärenden och handlingar till sammanträdena 20 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 21 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare senast dagen före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Interpellationssvar bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare i samband med utskick av övriga handlingar inför det sammanträde interpellationen avses bli besvarad. Frågor bör tillställas berörd ordförande eller förste vice ordförande senast dagen före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. 5. Ärendenas beredning och turordning 5.1 Turordning för handläggning av ärendena 22 Vid sammanträdet handläggs ärendena i den ordning de tagits upp i kungörelsen om inte fullmäktige beslutar annat. Ärenden av större allmänt intresse bör upptas i början på föredragningslistan. I det fall ärenden bordläggs tas dessa upp först på nästkommande sammanträde. Frågor och interpellationer besvaras direkt efter informationsärenden och före ärenden från kommunstyrelsen. För interpellationer avsätts maximalt en timma i början av sammanträdet och är inte interpellationerna färdigbehandlade behandlas de i slutet av dagordningen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. 7

39 5.2 Beredning av ärendena 23 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige skall behandla skall remitteras. Ärende som inkommit och som senare kan bli föremål för fullmäktiges behandling överlämnas till respektive nämnd och/eller förvaltning för handläggning. Fullmäktiges ordförande skall hållas underrättad om ärenden av vilka det klart framgår att de måste behandlas av fullmäktige och som är av större vikt Beredningsplikten (5 kap KL) 24 Alla ärenden som fullmäktige avgör måste först beredas, antingen av en fullmäktigeberedning eller av en nämnd vars verksamhetsområde berörs av ärendet. Om ärendet endast har beretts av en fullmäktigeberedning måste den eller de nämnder vars verksamhetsområde berörs av ärendet alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen skall lägga fram förslag till beslut om inte en annan nämnd eller en fullmäktigeberedning gjort detta. Ett ärende som är brådskande får avgöras utan beredning om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet. Beredningstvånget ovan gäller inte för val eller avsägelse från ett uppdrag som förtroende-vald. 6. Initiativrätt 6.1 Motioner (5 kap 33 KL) 25 En motion skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en eller flera ledamöter i fullmäktige. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Motionen skall innehålla en bakgrund till förslaget/förslagen i motionen. Innehåller motionen mer än ett förslag skall varje förslag numreras. Motionen remitteras utan debatt. Fullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion. Ersättare får väcka motion endast vid sammanträde då ersättaren tjänstgör som ledamot. En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom nio månader från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen redovisas till fullmäktige inom samma tid. Kommunstyrelsen skall kvartalsvis redovisa till fullmäktige de motioner vilkas beredning ännu inte slutförts. 8

40 6.2 Interpellationer (5 kap KL) 26 En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en ledamot. Interpellation skall inkomma till enheten för kommunkansli och juridik senast tredje vardagen före det sammanträde vid vilket den är avsedd att framställas. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma interpellation. Interpellationen skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Interpellationen överlämnas till den person till vilken den är riktad samt till kommunfullmäktiges sekreterare. Interpellationssvaret bör medfölja kommunfullmäktiges ordinarie utskick Interpellation som ställts till kommunstyrelsens eller annan nämnds ordförande får ordföranden överlämna att besvaras av annan i kommunstyrelsen eller i annan nämnd som p.g.a. sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En ersättare som ställt en interpellation har rätt att delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas. Ersättaren har beslutanderätt endast om ersättaren tjänstgör 6.3 Frågor (5 kap KL) 27 En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad eller på annan sätt bestyrkt av en ledamot. Den skall ges in till enheten för kommunkansli och juridik senast tredje vardagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs 26 gäller i tillämpliga delar också på fråga Om den tillfrågade förklarat sig beredd att besvara frågan, beslutar fullmäktige utan föregående överläggning om frågan får framställas. Lämnas sådant medgivande, bör frågan besvaras vid sammanträdet. När fråga besvaras får endast den ledamot, som framställt frågan och den som lämnar svaret delta i överläggningen. Fullmäktige kan besluta att en fråga får behandlas som interpellation om frågeställaren själv begär detta. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. 9

41 6.4 Företagens initiativrätt 28 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. 7. Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL) 29 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovis-ning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. 8. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) 30 Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. 9. Sammanträdet 9.1 Upprop 31 Vid sammanträdes början förrättas upprop. Avbryts pågående sammanträde skall nytt upprop ske då sammanträdet fortsätter. Upprop avslutas med klubbslag. Om ledamot infinner sig vid sammanträde efter det att uppropet är avslutat, skall ledamoten anmäla sig hos ordföranden, som efter tillkännagivanden om närvaron låter ledamoten inträda i tjänstgöring. Ledamot och ersättare, som tjänstgör i ledamots ställe, får inte annat än tillfälligtvis lämna sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden. 9.2 Protokolljusterare, tid och plats (5 kap 61 ) 32 Ordföranden bestämmer tid och plats för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 31, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med tjänstgörande ordförande justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 10

42 9.3 Rätt att delta i överläggningar (5 kap 21, 22 KL) 33 Icke tjänstgörande ersättare har yttranderätt (ej beslutanderätt) vid fullmäktiges överläggningar. Ordföranden, samt vid dennes förfall vice ordföranden, i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningarna i ärendet. I interpellationsdebatten får alla fullmäktigeledamöter och ersättare delta. När en fråga besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningarna. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, har rätt att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 34 Den tjänsteman som har den ledande ställningen bland kommunens tjänstemän äger rätt att yttra sig vid kommunfullmäktiges överläggningar. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. 35 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. 36 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 37 Fullmäktige får bestämma att ledamöterna i en fullmäktigeberedning skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen handlagt. 9.4 Talarordning och ordning vid sammanträden 38 Ledamot och annan som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning de anmält sig och blivit uppropade. Den som under överläggningen i en fråga blir personligt angiven, kan få ordet för kort replik. Likaså kan företrädare för parti eller block få replik om partiet eller blocket namngivits i anförandet. Vid uppenbart tilltal utan att person eller parti blir namngivet överlåts till ordföranden att bedöma om replikskifte får ske. 11

43 Som rekommendation gäller att den som lämnar replik har högst två minuter till sitt förfogande för repliken. Ordet skall då begäras omedelbart efter föregående anförande. Replik medges endast två gånger under samma huvudanförande. När ledamot uppropas för att få ordet, bör ordföranden omnämna dennes partitillhörighet. För talare, som yttrar sig upprepade gånger under ett sammanträde, avstår ordföranden lämpligen från att omnämna partitillhörigheten. Detsamma gäller för replikerna. Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller blandar in något, som inte hör dit, får ordföranden med klubbslag fästa talarens uppmärksamhet därpå. Om talaren inte rättar sig, kan ordföranden frånta talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under anförandet. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden upplösa eller ajournera sammanträdet Yrkanden m.m. ( 5 kap 45 KL) 39 Ett förslag eller yrkande, som ledamot framställer under överläggningen i ett ärende och som skall föranleda proposition, skall avfattas skriftligen. Ordföranden får vägra proposition, om ordföranden anser att ett framställt förslag eller yrkande strider mot gällande lag eller allmän författning eller denna arbetsordning. Om kommunfullmäktige bifaller yrkande att proposition skall ställas, får ordföranden dock inte vidare vägra proposition. Ordföranden skall vägra proposition, om ordföranden anser att ett framställt förslag eller yrkande innebär ett nytt ärende. I sådant fall blir ordförandens beslut gällande. Vad nu sagts är inte tilllämpligt i ärende som inte behöver beredas. När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt. 9.6 Deltagande i beslut och jäv (4 kap 20, 5 kap 20, 20a KL) 40 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, skall anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunfullmäktige fattar det med acklamation. En ledamot som inte deltar i handläggningen av ett ärende på grund av jäv bör lämna sin plats under handläggningen av ärendet. 12

44 9. 7 Omröstning (4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) 41 Ordföranden bestämmer om omröstning ska ske med hjälp av omröstningsanläggning eller efter upprop. Vid användning av omröstningsanläggningen ska följande gälla: Efter anvisning av ordföranden ska ledamöterna avge sina röster genom att trycka på några av knapparna Ja, Nej eller Avstår, sedan ordföranden meddelat att det är klart att rösta. När omröstningen förklarats avslutad kan avgiven röst inte ändras i omröstningsanläggningen. Vid felröstning ska detta anmälas för anteckning i protokollet. Resultatet av omröstning bör redovisas på storbildsskärm i fullmäktigesalen och utskriften av omröstningen tas in i protokollet. 9. 7b Sluten omröstning ( 4 kap 20, 5 kap 42-44, 46 KL) 42 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina slutna röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 9.8 Valsedlar 43 En valsedel som avlämnats vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig: 1 om den upptar namnet på någon som inte är valbar 2 om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas. 3 om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 13

45 9.9 Reservation (4 kap 22 KL) 44 Den som vid sammanträde med kommunfullmäktige deltagit i avgörande av ärende, får anföra reservation mot fattat beslut. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare skall den avfattas skriftligen och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades Bordläggning och återremiss (5 kap 36, 37 KL) 45 Ett ärende skall bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss skall bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat. 10. Valfrågor 10.1 Valberedning 46 Vid första sammanträdet efter det att val av kommunfullmäktige ägt rum, väljer fullmäktige för löpande mandatperiod en valberedning, bestående av 5 ledamöter och lika många ersättare Fullmäktige väljer samtidigt och för samma tid bland valberedningens ledamöter en ordförande och en vice ordförande i beredningen. Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige skall behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är presidieval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Vad som gäller för nämnder i kommunallagen skall i tillämpliga delar även gälla för valberedningen i fråga om sammanträden, beslutsförfarande, beslutsförhet, protokoll justering av protokoll samt reservation. 14

46 11. Protokoll m.m 11.1 Protokollsjustering och protokollsutformning (5 kap KL) 47 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som aktuell ordförande lett. Protokollet skall enligt kommunallagen justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet. Inriktningen i Kungälvs kommun är dock att fullmäktiges protokoll skall justeras senast en vecka efter sammanträdet. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Av protokollet skall framgå vem som lagt de förslag som underställts fullmäktige för avgörande. För beslutssatserna gäller följande: - Bör vara åtgärdsinriktade och helst inte innefatta flera åtgärder i samma beslutsmening. - Bör vara så självständiga som möjligt, dvs kunna förstås lösryckta ur sitt sammanhang utan hänvisning till bilagor. - Bör uttryckas i huvudsatser, dvs inte i form av s k "att-satser" Tillkännagivande av justering (5 kap 62 KL) 48 Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats, skall justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Protokollsjusteringen bör även framgå av kommunens webbsida. Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före den tid som gäller för överklagande enligt 10 kap 6 kommunallagen Expediering och publicering 49 Utdrag ur det justerade protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 50 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats. 15

47 10. Fullmäktigeberedningar 51 Fullmäktige har en valberedning och sex fasta beredningar som arbetar övergripande företrädesvis inom nedan angivna områden: Demokratiberedning Lärandeberedning Välfärdsberedning Ekonomiberedningen Framtid/utvecklingsberedning Kultur och fritidsberedning (demokrati, medborgare, integration, jämställdhet och mångfald) (skola/utbildning/lärande) (välfärdspolitik inom kommunala ansvarsområden samt folkhälsa) (ekonomi) (hållbar utveckling, fysisk planering, bostadsförsörjning, näringslivsfrågor, IT-frågor) (kultur och fritid) 52 Fullmäktige kan tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar för beredning av vissa ärenden eller av viss fråga. I den tillfälliga beredningen kan fem till nio ledamöter ingå. Beredningen har tillgång till en beredningssekreterare och kan vid behov kalla in sakkunniga tjänstemän. Beredningen har också möjlighet att adjungera även andra än redan förtroendevalda. Beredningarna skall arbeta utåtriktat med medborgardialog. Av beslut om tillsättande av tillfällig beredning skall framgå direktiv, syfte, frågeställningar, avgränsningar, bemanning och tidplan för uppdraget. 53 De fasta beredningarnas mandatperiod sammanfaller med fullmäktiges mandatperiod De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden ledamöter till de fasta fullmäktigeberedningarna. De fasta beredningarna bemannas enligt följande: Demokratiberedningen 1 ledamot per parti i fullmäktige inklusive kommunfullmäktiges presidium Lärandeberedningen 11 ledamöter Välfärdsberedningen 11 ledamöter Ekonomiberedningen 11 ledamöter Framtid- och utvecklingsberedningen 11 ledamöter Kultur och fritidsberedningen 7 ledamöter Valberedningen 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare Bland ledamöterna väljer fullmäktige en beredningsordförande och en vice ordförande. I ordförandens ansvar ingår att säkerställa närvaron i beredningen. Demokratiberedningen skall bestå av kommunfullmäktiges presidium och en ledamot från övriga partier representerade i fullmäktige. 54 Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en tillfällig beredning samt mandattiden för denna. 16

48 55 Fullmäktiges presidium har närvarorätt i beredningarna 56 En beredning bereder de ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige skall avgöra. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. En fullmäktigeberedning bör lägga förslag till beslut i beredningsskrivelsen. 57 En fullmäktigeberedning skall följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. En berednings uppgift är att utarbeta förslag till övergripande och långsiktiga politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna löpande utvärdera och till fullmäktige föreslå ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument följa verksamheten inom respektive område ta initiativ inom sitt område skaffa och bibehålla omvärldskunskap m.m. inom sitt område 58 En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen skall kunna fullgöra sina uppgifter. 59 Beredningarna äger att som biträde adjungera sakkunnig för viss tid eller för beredningens mandattid. 60 En beredning har rätt att få sekreterarstöd och övrig grundläggande administrativ service. 61. En beredning får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har beredningsledaren utslagsröst. 62. Vid ordförandens frånvaro går vice ordförande in. Vid presidiets frånvaro går den till tjänstgöringstid i beredningen äldste ledamoten in, därefter den till åldern äldste ledamoten. 63. Beredningsordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. 17

49 Kallelsen skall på ett lämpligt sätt lämnas till varje ledamot samt annan förtroendevald, som får närvara vid sammanträdet, senast fem kalenderdagar före sammanträdesdagen om inte ledamöterna enas om annat. Kallelsen bör åtföljas av en dagordning. Beredningsordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på dagordningen skall bifogas kallelsen. När beredningsordförande inte kan kalla till sammanträde skall vice ordförande göra detta. I beredningsordförandens uppgift ingår även att samverka i ärende som berör mer än en fullmäktigeberedning. 64 För fullmäktigeberedningar skall i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutförhet och protokoll. 18

50 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 237/2015 Ramhandling för ridanläggning (Dnr KS2011/2374) Kongahälla Ridsällskap (KRS) är i dag lokaliserade i Ytterby mellan Stället och Björkås. I ÖP 2010 (antagen ) finns detta område med som ett utvecklingsområde för bostäder, vilket stämmer väl överens med GR;s strukturbild som kommunen godkänt. KRS äger sin ridanläggning men marken ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt. Avstående och dödning av tomträtten förutsätter en frivillig överenskommelse med KRS. Förvaltningen bedömer att KRS verksamhet är en viktig del i föreningsutbudet i Kungälvs kommun och ridsport är en sport som till stor del utövas av flickor. Förvaltningen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen ( 387/2011) att tillsammans med KRS utreda förutsättningarna för att flytta KRS från Ytterby till Trankärr samt utreda ägandefrågan för eventuell ny anläggning. Till kommunens allmänna kompetens hör bl.a. idrotts- och fritidsverksamhet och ett av kommunstyrelsens mål är att fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur och fritidsliv ( 226/2012) fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ramhandling till en kommunal ridanläggning. Förvaltningens förslag är att ridanläggningen byggs och ägs av kommunen och därefter uthyrs till KRS med marknadsmässig hyra. Förvaltningen föreslår att KRS ges möjlighet att söka ett kommunalt föreningsbidrag. Anläggningen tillgänglighetsanpassas så att verksamhet ska kunna bedrivas för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. Den planerade anläggningen är tänkt att byggas utefter principen lösdrift (aktiv hästhållning) som är ett system för grupphästhållning. Till detta planeras flertalet miljöåtgärder bl a installation av solcellsanläggning på 1200 m2, som enligt energikalkyl kommer täcka hela energibehovet. I den uppskattade prognosen på investeringen av ridanläggning på Trankärr, bedöms den totala investeringen på anläggningen till 28 miljoner kr. KRS kommer att hyra ridanläggningen av kommunen efter marknadsmässiga principer. Föreningen kan, efter egen ansökan, erhålla ett föreningsbidrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ramhandling för ridanläggning Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anlägga en kommunal ridanläggning på kommunens fastighet Trankärr 2:1. 2. Lämplighetsprövning av ridanläggningen ska ske genom bygglov. 3. Hyreskontrakt för ny ridanläggning och avtal om tomträttens upphörande ska tecknas innan byggnation av ridanläggningen startar. Justeras sign KOMMUNSTYRELSEN

51 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Maria Kjellberg (MP) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv Expedieras till: Kjell Persson och Robert Hallman Kultur och Samhällsservice, Gunbritt Ornée och Henrik Haglund KLS För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

52 Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Gunbritt Ornée Ramhandling för ridanläggning (Dnr KS2011/ ) Sammanfattning Kongahälla Ridsällskap (KRS) är i dag lokaliserade i Ytterby mellan Stället och Björkås. I ÖP 2010 (antagen ) finns detta område med som ett utvecklingsområde för bostäder, vilket stämmer väl överens med GR;s strukturbild som kommunen godkänt. KRS äger sin ridanläggning men marken ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt. Avstående och dödning av tomträtten förutsätter en frivillig överenskommelse med KRS. Förvaltningen bedömer att KRS verksamhet är en viktig del i föreningsutbudet i Kungälvs kommun och ridsport är en sport som till stor del utövas av flickor. Förvaltningen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen ( 387/2011) att tillsammans med KRS utreda förutsättningarna för att flytta KRS från Ytterby till Trankärr samt utreda ägandefrågan för eventuell ny anläggning. Till kommunens allmänna kompetens hör bl.a. idrotts- och fritidsverksamhet och ett av kommunstyrelsens mål är att fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur och fritidsliv ( 226/2012) fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ramhandling till en kommunal ridanläggning. Förvaltningens förslag är att ridanläggningen byggs och ägs av kommunen och därefter uthyrs till KRS med marknadsmässig hyra. Förvaltningen föreslår att KRS ges möjlighet att söka ett kommunalt föreningsbidrag. Anläggningen tillgänglighetsanpassas så att verksamhet ska kunna bedrivas för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. Den planerade anläggningen är tänkt att byggas utefter principen lösdrift (aktiv hästhållning) som är ett system för grupphästhållning. Till detta planeras flertalet miljöåtgärder bl a installation av solcellsanläggning på 1200 m2, som enligt energikalkyl kommer täcka hela energibehovet. I den uppskattade prognosen på investeringen av ridanläggning på Trankärr, bedöms den totala investeringen på anläggningen till 28 miljoner kr. KRS kommer att hyra ridanläggningen av kommunen efter marknadsmässiga principer. Föreningen kan, efter egen ansökan, erhålla ett föreningsbidrag. Bakgrund Kongahälla Ridsällskap (KRS) är i dag lokaliserade i Ytterby mellan Stället och Björkås. Ytor som används av KRS omfattar stora delar av de öppna ytorna som finns i Ytterby väster om Bohusbanan. I takt med att Ytterby har växt har KRS blivit allt mer omgärdat av bebyggelse. I ÖP 2010 (antagen ) finns detta område med som ett utvecklingsområde för bostäder. Västra Ytterby har närhet till kollektivtrafik och fantastiska möjligheter till god boendemiljö med natur och kulturmiljöer intill. Hela Ytterby skulle kunna rymma upp emot ca ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

53 2(6) 3000 bostäder som ligger nära Ytterby station. Detta stämmer väl överens med GR;s strukturbild som kommunen godkänt. Trankärrs gård med jordbruksmark ligger utom tätortsavgränsningen och är inte med som utvecklingsområde för bostäder i ÖP KRS äger sin anläggning men marken ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt. Avstående och dödning av tomträtten förutsätter en frivillig överenskommelse med KRS. Ytor som används för bete och foderproduktion, arrenderar KRS av kommunen. Förvaltningen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen ( 387/2011) att tillsammans med KRS utreda förutsättningarna för att flytta KRS från Ytterby till Trankärr samt utreda ägandefrågan för eventuell ny anläggning ( 226/2012) fick förvaltningen följande uppdrag: 1. Att ta fram ramhandling till en kommunal ridanläggning som kan utgöra underlag för beslut om flytt av Kongahälla ridsällskap från Ytterby till Trankärr. 2. Förvaltningen får i uppdrag att undersöka hur lämplighetsprövningen av ridanläggningens byggnation ska göras. 3. Underlaget ska dessutom belysa de konkurrensmässiga sakförhållandena. Det planerade lokalisationen för ridanläggningen ligger utanför tätortsavgränsningen och ingår inte i ÖP 2010 som utvecklingsområde för bostäder ( 197/2012) beslutade Miljö- och byggnadsnämnden att säga ja till att pröva ett förhandsbesked för en ridanläggning på fastigheten Trankärr 2:1. I den omvärldsanalys som är gjord kan konstateras att över 50% av befintliga ridanläggningar som idag drivs av ridföreningar är kommunalt ägda. Anläggningarna ägs av kommunerna och hyrs eller arrenderas av föreningarna. Olika typer av föreningsbidrag är också vanligt, dessa kan se olika ut i olika kommuner både när det gäller typer av bidrag och storleken på bidragen. Exempel på föreningsbidrag kan vara verksamhetsbidrag, driftbidrag, investeringsbidrag och i förekommande fall även bidrag för inköp av hästar. Verksamhetens bedömning Området, som idag nyttjas av KRS med anläggning och betesmarker, är mycket strategiskt för Ytterbys utveckling. Det centrala läget skulle kunna rymma upp emot 3000 bostäder som ligger nära Ytterby station. Detta stämmer väl överens med GR;s strukturbild som Kommunen godkänt. Västra Ytterby har närhet till kollektivtrafik, fantastiska möjligheter till god boendemiljö med natur och kulturmiljöer intill. KRS har idag svårt att bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. Dels på grund av att de till stor del över tid blivit kringbyggda och dels på grund av att det rent ekonomiskt är svårt att klara av verksamheten som innefattar ägande, drift och underhåll av stallbyggnader, manege, parkering mm. Föreningen har cirka 350 aktiva medlemmar där de flesta är mellan 7-20 år och där flertalet är flickor (94%). KRS:s verksamhet består till stor del av att ge ridlektioner och att bedriva lägerverksamhet. Tävlingar, föreläsningar och kurser förekommer också. Enligt egen utsago så fungerar ridverksamheten också parallellt som en fritidsgård

54 3(6) KRS är medlemmar i Ridsportförbundet som är en del i Riksidrottsförbundet. I den statistik, som riksidrottsförbundet presenterar, är ridsporten den näst största ungdomsidrotten i Sverige, större än både ishockey och innebandy. Det är bara fotbollen som är större till antalet utövare. Med Kommunens utvecklingsplaner i Ytterby i enlighet med ÖP2010, skulle KRS möjligheter att finnas kvar och utvecklas, till att börja med försvåras, för att senare omöjliggöras. Förvaltningen bedömer att det kan vara lämpligt att KRS flyttas till en kommunalägd ridanläggning på Trankärr i samband med att Kommunen planerar och genomför byggnationen av Västra Ytterby i enlighet med ÖP Förvaltningen bedömer även att KRS verksamhet är en viktig del i föreningsutbudet i Kungälvs kommun och ridsport är en sport som till stor del utövas och av flickor. Kommunen är markägare till Trankärrs gård som ligger i nära anslutning till Kungälv och Tvetenområdet. Gården har en lång tradition av djurhållning. Om ridanläggningen lokaliseras strax söder om befintlig mansgård bedöms störningarna bli begränsade för omgivande bebyggelse. Detta läge gör att Trankärrs gård kan bevaras med ett öppet jordbrukslandskap samtidigt som det inte motverkar en eventuell kommande utveckling av norra delen av Trankärr i enlighet med ÖP Den planerade anläggningen är tänkt att byggs utefter principen lösdrift (aktiv hästhållning) som är ett system för grupphästhållning i en planerad paddock där hästen kan röra sig fritt i flock med andra hästar. Utfodringen sker individanpassat och automatiserat med datachip anpassat till varje häst på ett sätt som återspeglar hästens naturliga ätvanor över dygnet. Detta leder till en fysiskt och psykiskt hälsosammare häst. Dessutom förbättras arbetsmiljön för den som arbetar med hästarna. Uppdelat i olika delar ex foderstation, vilozon, ligghall grovfoder. Bygger på att hästarna är i rörelse runt de olika funktionerna. Erfarenheter visa också på att man på detta sätt sänker driftkostnaderna. Förvaltningens förslag är att Ridanläggningen byggs och ägs av kommunen och därefter uthyrs till KRS av kommunen till marknadsmässig hyra. I hyresavtalet skall framgå att föreningen inte äger rätt att hyra ut boxar. Anläggningen tillgänglighetsanpassas så att verksamhet ska kunna bedrivas för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. Förvaltningen föreslår att KRS ges möjlighet att söka ett kommunalt föreningsbidrag. I detta föreningsbidrag regleras vad kommunen förväntar sig av föreningen utöver traditionell ridskoleverksamhet. Bland annat förväntas en aktivt samverka med skola, handikappomsorgen och arbetsliv och stöd och även samverka med andra befintliga ridföreningar i kommunen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunfullmäktiges mål: Gör rätt från början investera i barn och unga. Kommunstyrelsens mål: Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur och fritidsliv. Sektorn Kultur och Samhällsservice mål: Kommunens system för föreningsbidrag ses över i syfte att aktivt bidra till ökat bredd och utbud riktat till barn och unga. Genom att anlägga en kommunal ridanläggning och ge kommunalt föreningsstöd till den ridföreningen som hyr och bedriva ridverksamhet i anläggningen stöder kommunen flickors idrottande. Ridsport är Sveriges näst största ungdomssport enligt Riksidrottsförbundet Rf och dess utövare domineras av flickor. Anläggningen kommer att tillgänglighetsanpassas för att även olika handikappgrupper skall kunna tillgodogöras sig denna aktivitet.

55 4(6) Bedömning i relation till barnperspektivet FN:s konvention om barns rättigheter. Artikel 31: Vila och fritid 1.Konventionstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. De barn som är medlemmar i KRS och har närvarat vid föreningens årsmöte har både fått information och haft möjlighet att uttrycka sina åsikter. Ungdomssektionen i KRS har fått komma med idéer och förslag till ridskolans planeringsgrupp. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En kommunal centralt belägen Ridanläggning kommer framförallt att kunna stödja flickors idrottande på ett positivt sätt. När det gäller medlemmar i ridföreningar så är det till stor del flickor och kvinnor som är de aktiva utövarna. I många av våra andra kommunala Idrottsanläggningar kan vi se att fördelningen mellan flickor/pojkar män/kvinnor är något mansdominerat. Genom en kommunal ridanläggning kan detta förhållande delvis rättas upp. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ridanläggningen planeras att byggas som Aktiv grupphållning av hästar. Det innebär att hästarna hålls i en lösdrift, som är planerade för att få hästarna i konstant rörelse, vilket är det naturliga beteendet för djuren. Med hjälp av teknik fodras hästarna regelbundet mellan gånger per dygn, där varje individ får den mängden foder som är avsett för just den hästen. I och med lösdriftsanläggning och möjligheten för hästen själv välja om den vill vara ute eller gå in i ligghall, gör att det inte behövs kontinuerlig skötsel av stora stall med boxar för uppställning. De positiva effekterna av detta, är inte bara minskade drift- och underhållskostnader, utan även en säkrare och mer ergonomisk arbetsplats. Till detta planeras flertalet miljöåtgärder, installation av solcellsanläggning på 1200 m2, som enligt energikalkyl kommer täcka hela energibehovet. Väljer man att utnyttja mer takyta, kan anläggningen producera mer energi än den gör av med. Stor vikt kommer att läggas på tillgänglighetsåtgärder, inte bara för besökare, utan även en komplett anläggning för att bedriva ridsport med funktionshinder. Investeringskostnaden för en Aktiv grupphållning av hästar, är enligt studie 2/3 delar mot en konventionell hästhållning, men uppskattning av kalkylerad anläggning ser ut att bli likvärdig konventionell, eller möjligtvis något mer kostsam. Fördelen med den Aktiva grupphållningen är att driftkostnaden beräknas till endast 1/3 del av konventionell hästhållning. Anläggningen planeras att byggas i sunda, miljöriktiga, energieffektiva och hållbara material, som ger en låg underhållskostnad över tid.

56 5(6) Juridisk bedömning Bedömningen avser huruvida uppförande och uthyrning av ridanläggning kan anses rymmas inom den kommunala kompetensen. Den grundläggande bestämmelsen om kommunernas allmänna kompetens återges i 2 kap. 1 kommunallagen (KL). Enligt bestämmelsen får kommuner själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av annan, t.ex. staten. I förarbetena till 1991 års kommunallag sägs, i anslutning till bestämmelsen, sägs: Om det med hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att en kommun eller ett landsting främjar ett visst ändamål, är de berättigade till detta, även om åtgärden kommer bara en mindre del av kommunens eller landstingets område eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo. Allmänintresset förutsätter alltså inte att ett kvantitativt betydande behov är för handen. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten. Till kommunens allmänna kompetens hör bl.a. idrotts- och fritidsverksamhet. I rättspraxis inom området fritidsverksamhet kan nämnas att det har ansetts ligga inom kommunens kompetens att t.ex. uppföra idrottshall, köpa idrottsanläggningar, badanläggningar, golfbana, uppföra idrottshall m.m. Uppförande och uthyrning av ridanläggning bör därför i sig kunna rymmas inom den allmänna kompetensen. Förvaltningen menar att en uthyrning som sker till marknadsmässig hyra torde vara godtagbar ur kommunalrättslig synpunkt och kommunen undviker i sådant fall risken av att uthyrningen skulle kunna betraktas som otillåtet stöd till enskild näringsidkare(jfr 2 kap. 8 KL) eller komma i konflikt med statsstödsreglerna (jfr artikel fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). För att undvika att ett hyresavtal kan komma att betraktas som driftentreprenad vill förvaltningen påpeka att hyresavtalet inte får innebära, att kommunen kommer att utöva ett större mått av styrning över föreningens verksamhet samt att föreningens ansvar för anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll inte går utöver vad som är normalt för en hyresgäst i motsvarande situation. Ekonomisk bedömning I den uppskattade prognosen på investeringen av ridanläggning på Trankärr, bedöms den totala investeringen på anläggningen till 28 miljoner kr. Kostnaderna är fördelade på, ett ridhus med tillhörande omklädning, lektionssal, administrativa ytor samt café och uppehållsyta, en stallbyggnad med skötselspiltor, ett garage/servicebyggnad, gödselplatta, paddock, grusade hagar/aktivitetsyta med tillhörande ligghall och foderstationer. Det ingår även hårdgjord grusad yta för parkeringsmöjligheter, samt mindre asfalterat område för parkering. I valet av material och utformning av byggnaderna, kommer stor vikt läggas vid material som har lång livslängd och låg underhållsfrekvens. Energikostnaderna beräknas till mycket låga, då planen är att utnyttja delar av de stora takytorna för solcellsanläggning kvadratmeter solceller beräknas täcka hela det inköpta energibehovet. Av de sammanlagda nybyggnadsytor på ca: 2400 kvadratmeter, varav ca: 450 kvadratmeter är rumstempererade, ca 20, uppskattas en underhållskostnad på 500 kr/m2. Övriga ytor hålls temperaturen på ca: 10 och är av en enklare uppbyggnad, där beräknas underhållskostnaden till 300 kr/m2. Till detta beräknas även en tillsyn och skötselkostnad på ca: 200 tkr/år. En första exploateringskalkyl över ett utbyggt Västra Ytterby är gjord. Kalkylen pekar på att investeringen för ridanläggningen kan täckas av intäkterna från exploateringen. KRS får hyra ridanläggningen av kommunen enligt marknadsmässiga principer.

57 6(6) Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen får i uppdrag att anlägga en kommunal ridanläggning på kommunens fastighet Trankärr 2:1. 2 Lämplighetsprövning av ridanläggningen ska ske genom bygglov. 3 Hyreskontrakt för ny ridanläggning och avtal om tomträttens upphörande ska tecknas innan byggnation av ridanläggningen startar. Kjell Persson Fritidschef Robert Hallman Sektorchef Kultur och samhällsservice Expedieras till: Kjell Persson och Robert Hallman Kultur och Samhällsservice, Gunbritt Ornée och Henrik Haglund KLS För kännedom till:

58 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 238/2015 VA-policy (Dnr KS2013/1902) Samhällsbyggnadssektorn har under 2014 arbetat med att ta fram en va-plan för Kungälvs kommun och är klar med de två första delarna av va-planen, va-översikten och va-policyn. Med kommunal va-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. En va-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från va-verksamhetens och Miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. För att samhällsbyggnadssektorn ska kunna arbeta vidare med den sista delen av va-planen, va-delplanerna, måste Kommunfullmäktige fatta beslut om att anta va-policyn då dokumentet är ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet. Vid SU-sammanträdet, , uttrycktes en önskan om ändringar på ett par punkter i vapolicyn. Ändringarna nedan har införts i en uppdaterad version av va-policyn (se bilaga till skrivelsen). - Införande av en ny punkt som förklarar medborgarnas möjlighet att tillåtas göra delbetalningar av anläggningsavgiften för kommunalt va, samt utökad information gällande ekonomiska aspekter som relaterar till anslutning till kommunalt va. Omarbetning av ställningstagande nummer 3 i policyn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Beslut om va-policy Protokollsutdrag SU 84/ Bilaga - Utkast VA-policy pdf Bilaga - Del 1. VA-översikt pdf Bilaga - Värt att tänka på - Kommunalt VA.pdf Förslag till kommunfullmäktige Va-policy för Kungälvs kommun antas. Expedieras till För kännedom till Samhällsbyggnad, Lisa Strandberg-Werlenius, Dragan Medan, Anders Holm, Kristina Franzén, Henrik Levin, Anna Silfverberg-Poulsen Samhällsbyggnad, Maria Hübinette, Linda Andreasson, Lina Larsson, Johan Emanuelsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

59

60 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Johan Emanuelsson Beslut om va-policy (Dnr KS2013/1902-9) Sammanfattning Samhällsbyggnadssektorn har under 2014 arbetat med att ta fram en va-plan för Kungälvs kommun och är klar med de två första delarna av va-planen, va-översikten och va-policyn. Med kommunal va-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa va-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för va. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. En va-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från va-verksamhetens och Miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. För att samhällsbyggnadssektorn ska kunna arbeta vidare med den sista delen av va-planen, va-delplanerna, måste Kommunfullmäktige fatta beslut om att anta va-policyn då dokumentet är ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet. Vid SU-sammanträdet, , uttryckes en önskan om ändringar på ett par punkter i vapolicyn. Ändringarna nedan har införts i en uppdaterad version av va-policyn (se bilaga till skrivelsen). - Införande av en ny punkt som förklarar medborgarnas möjlighet att tillåtas göra delbetalningar av anläggningsavgiften för kommunalt va, samt utökad information gällande ekonomiska aspekter som relaterar till anslutning till kommunalt va. - Omarbetning av ställningstagande nummer 3 i policyn. Bakgrund Den 15 januari 2014 gav Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektorn i uppdrag att påbörja arbetet med en va-plan för Kungälvs kommun med representanter från va-enheten, Miljöenheten, Planenheten och Bygglovsenheten. Med kommunal va-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa va-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för va. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. I det Åtgärdsprogram som är beslutat av Vattenmyndigheten för Västerhavet finns sex åtgärder som riktar sig till kommunerna däribland åtgärd 37 som lyder: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

61 2(4) Va-planen ska utformas enligt Havs- och vattenmyndighetens nationella vägledning om kommunal va-planering Va-planen bör innehålla tre huvuddelar; Va-översikt Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Va-översikten är ett underlag för den fortsatta va-planeringen och kan fungera som ett underlag till Översiktsplanen. Va-policy Strategiska vägval fastställs, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder. Va-policyn ska behandlas av Framtid- och utvecklingsberedningen (FoU) och antas av Kommunfullmäktige (KF). Detta blir ett viktigt styrmedel i arbetet med va-delplanerna och med Översiktsplanen som helhet. Va-delplaner De kommunala va-delplanerna tas fram utifrån va-översikten och vapolicyn. De ska vara levande dokument som ska kunna uppdateras och aktualiseras var för sig. Innehållet ska vara konkreta handlingsplaner för de förändringsbehov som identifierats. De olika avsnitten kan till exempel vara plan för den allmänna vaförsörjningen inom verksamhetsområdet, plan för va-försörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde, dagvattenplan samt vattenförsörjningsplan. va-delplanerna beslutas av Kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadssektorn har under 2014 tagit fram de två första delarna av va-planen, vaöversikten och va-policyn. Utifrån det underlag som finns i va-översikten har samhällsbyggnadssektorn kommit fram till ett antal ställningstaganden som finns i va-policyn och som anger hur kommunen vill och bör agera, givet de förutsättningar som finns, för att uppnå en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Va-policyn har beretts av FoU. Där konstaterades att policyn kan föras vidare för behandling i KS och KF. Under beredningen framkom avvikande åsikter från (C) och (M) och dessa återfinns i bilaga till skrivelsen. Verksamhetens bedömning Va-planen bidrar till att tydliggöra förutsättningarna för va-försörjningen i samband med andra strategiska beslut i kommunen. En va-plan utgör ett bra beslutsunderlag och ger därmed möjlighet till en mer demokratisk hantering av vattenfrågor i kommunen. I Kungälvs kommun är utbyggnadsbehovet av kommunal va-försörjning stort i så kallade omvandlingsområden; prioritering och planering för va-utbyggnad blir därför en viktig del av va-planen. Va-planering ger möjlighet till en samlad bedömning av var, när och i vilken ordning den allmänna va- anläggningen behöver byggas ut och var andra lösningar är mer lämpliga. Den ger möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar va-försörjning i områden som idag inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. Fastighetsägare och andra aktörer i kommunen kan få tydligare information om vilka områden som ska anslutas till den allmänna anläggningen, vad som gäller fram till dess och vad som krävs av fastighetsägare inom områden som inte kommer att anslutas. Enligt Lag (2006:412)om allmänna vattentjänster (LAV) 6 är kommunen skyldig ordna en allmän va-försörjning där det finns ett behov i ett större sammanhang på grund av miljöoch/eller hälsoskäl. Om inte kommunen inrättar ett verksamhetsområde i de här områdena kan länsstyrelsen med stöd i 51 i samma lag, förelägga kommunen att uppfylla sina plikter.

62 3(4) Va-planering är kommunens möjlighet att själv påverka och styra i vilken ordning olika områden ska anslutas. Utöver utbyggnadsbehovet i omvandlingsområdena så ska va-planen även hantera prioriteringar och åtgärder på befintlig anläggning inom verksamhetsområdet samt områden där enskilda lösningar är de bästa även i framtiden. En va-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från va-verksamhetens och Miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. Detta kräver därför ett samarbete mellan olika enheter inom samhällsbyggnadssektorn. Genom att arbeta med va-planering parallellt med översiktsplaneringen kan dessa processer ge inspel och utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen ses över bör även va-planen uppdateras. På detta sätt kan va-planen successivt utvecklas och bli allt mer heltäckande. Samhällsbyggnadssektorn har utgått från att kommunens fattade beslut angående VA i kustzon utgör en förutsättning som inarbetas i va-planen. Utifrån förutsättningarna framtagna i va-översikten och va-policyns ställningstaganden, har samhällsbyggnadssektorn identifierat sex stycken va-delplaner som samhällsbyggnadssektorn behöver arbeta vidare med. Dessa är; Utbyggnadsplan för allmänt va Plan för områden med enskild va-försörjning Dagvattenplan Drifts-, underhålls- och förnyelseplan för allmänt va Vattenförsörjningsplan Brand- och släckvattenplan För att samhällsbyggnadssektorn ska kunna arbeta vidare med del tre av kommunens va-plan, va-delplanerna, måste kommunfullmäktige fatta beslut om va-policyn då dokumentet är ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Va-planen har utgångspunkt i ett antal av de strategiska mål som sats upp av kommunfullmäktige, såsom; Attraktivt boende Minskad miljö- och klimatpåverkan Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömningen är att arbetet med va-plan kommer att gynna barn i lika stor utsträckning som övriga individer i samhället. Va-planen leder inte till någon form av diskriminering av barn. Genom införlivandet av kommunfullmäktiges strategiska mål så kommer också barns miljö och boendemiljö att förbättras.

63 4(4) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Effekterna av arbetet med va-planen berör män och kvinnor i samma utsträckning. Teknisk bedömning/genomförandeplan Detta dokument avser en policy och en teknisk bedömning bedöms inte som nödvändig. Genomförandeplaner kommer att upprättas för respektive delplan. Tekniska bedömningar kommer att göras för respektive delplan när detta krävs Juridisk bedömning Va-planen har förankring i lagstiftning genom Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), Planoch bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB) m.fl. Det finns i dagsläget inget formellt juridiskt krav på att upprätta kommunala va-planer, men det bedöms vara en förutsättning för att uppfylla kommunala och regionala mål. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram slås också fast att kommunala va-planer bör tas fram för att uppfylla satta mål i EU:s vattendirektiv. Ekonomisk bedömning Va-planering kräver till en början extra resurser men leder på sikt till att åtgärder kan genomföras på ett mer effektivt sätt och ger därför större nytta per satsad krona. Resurser behövs till både intern och extern tid för att arbeta med va-planen. Varje enhet föreslås ta kostnaderna för sin egen tid och extern tid ska belasta den enhet som har behov av konsulthjälp. Förslag till beslut Va-policyn för Kungälvs kommun antas. Lisa Strandberg-Werlenius tf. Samhällsbyggnadschef Anders Holm Verksamhetschef för VA- Teknik/Trafik Gata Park Expedieras till: Samhällsbyggnad, Lisa Strandberg-Werlenius, Dragan Medan, Anders Holm, Kristina Franzén, Henrik Levin, Anna Silfverberg-Poulsen För kännedom till: Samhällsbyggnad, Maria Hübinette, Linda Andreasson, Lina Larsson, Johan Emanuelsson

64 Va-plan för Kungälvs kommun Del 2. Va-policy

65 1 Del 2. Va-policy Kungälvs kommun har ansvar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett säkert sätt, både med hänsyn till människors hälsa och miljön. I va-policyn anger kommunen hur man vill och bör agera, givet de förutsättningar som finns, för att uppnå en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. I va-policyn har kommunen tagit fram ställningstaganden, som tillsammans med nulägesbeskrivningen i va-översikten, ska ligga till grund för de beslut som fattas om vattenoch avloppsförsörjningen framöver. Utifrån förutsättningarna framtagna i va-översikten och va-policyns ställningstaganden, ska sedan va-planens olika delar med åtgärder och planering för framtida arbete tas fram. Kommunen delas upp i tre delar med olika förutsättningar; allmänt va-område, vautbyggnadsområde och enskilt va-område. I figur 1 är de tre olika va-planområdena markerade. Allmänt va-område De områden som idag ligger inom verksamhetsområdet för allmän vatten- och avloppsförsörjning. Va-utbyggnadsområde De områden som är identifierade som eventuella så kallade 6 - områden enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), där kommunen har en skyldighet att ordna en allmän va-försörjning om det finns behov i ett större sammanhang på grund av miljö- och/eller hälsoskäl. En behovsbedömning och prioriteringsordning av utbyggnaden kommer att tas fram i va-planens tredje del. Enskilt va-område De områden där fastigheter ligger enskilt och där det bedöms vara lämpligt med enskilt va även i framtiden. Ord, begrepp och termer som används i det här dokumentet förklaras i ordlistan som finns under kapitel 8 i va-översikten. Enskilt va-område Vautbyggnadsområde Allmänt va-område Figur 1. Principiell skiss som visar de olika va-planområden: allmänt va-område, va-utbyggnadsområde och enskilt va-område. Va-plan för Kungälvs kommun 1 (6) Del 2. Va-policy

66 2 Ställningstaganden 2.1 Enskilda va-anläggningar 1. Kommunen ska arbeta för att alla större vattentäkter som har ett uttag på mer än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer ska ha ett tillfredsställande skydd. 2. Prioriteringsordningen av tillsynen bör utgå från befintlig övergödningsproblematik, hälsoskyddsaspekter och vid ansökningar om byggnation. Det kan innebära prioritering av vattenområden som riskerar att inte uppnå god status enligt ramdirektivet för vatten eller Natura 2000-områden. 3. I områden som kommer att bli framtida kommunala verksamhetsområden så gäller att nybyggnation i första hand skall avvakta till dess att den kommunala lösningen är inrättad. Detta gäller i synnerhet för områden som förväntas bli kommunalt verksamhetsområde inom snar framtid. Förutsättningar för att nybyggnation ändå ska kunna tillåtas är att den inte medför en ökad belastning på recipienten eller att det uppkommer en ökad risk för miljömässiga eller hälsomässiga olägenheter i området. Krav på kretsloppsanpassade och klosseterande system kan därför komma att ställas. Tillstånd för sådana lösningar kommer även att tidsbegränsas. En prövning utförs av kommunens miljöenhet i varje enskilt fall. 4. Inom område som ska omfattas av verksamhetsområde för spillvatten inom 3 år ställs inte krav på åtgärder annat än vid uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller vid ansökan om bygglov för till- och ombyggnad. I dessa fall tillåts avloppslösningar i form av torr toalettlösning alternativt sluten tank för wc. Om byggnation innebär höjd va-standard kan även krav på åtgärder på avloppsanläggningen för BDT ställas. De tillstånd som ges tidsbegränsas i enlighet med tidsplan för va-utbyggnad. 5. I områden som ska omfattas av verksamhetsområde för spillvatten inom 3-10 år ställs krav på åtgärder beroende på status och ålder på befintliga avloppsanläggningar. Nya ansökningar ges tidsbegränsade tillstånd för avloppsanläggningen som anpassas till tidsplanen för va-utbyggnaden. 6. På kommunens öar utan fast förbindelse och som saknar bilvägar tillåts endast torra toalettlösningar och BDT med eget omhändertagande av slam om inte kommunalt verksamhetsområde inrättas. 7. Inom enskilt va-område ska i första hand möjligheten att ansluta till befintliga kommunala eller samfällda reningsverk alltid beaktas, i andra hand ska gemensamma lösningar för flera fastigheter eftersträvas. 8. Innan bygglov eller förhandsbesked ges för enskilda hus ska det framtida behovet av en samlad va-lösning med kommunalt ansvar beaktas. 2.2 Anslutning till allmänt va via avtal 9. Enskilda fastigheter och samfälligheter ska ges möjlighet att ansluta till kommunala vaanläggningar via avtal om de inte faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster. 10. Innan avtal kan upprättas bör miljöenheten bedöma vilka fastigheter i området som behöver åtgärda sina anläggningar. Miljöenhetens utlåtande ska vara ett underlag för lantmäteriförrättningen. 11. Vid avtalsanslutning finansieras va-utbyggnaden, från anslutningspunkten till fastighetsgränsen, av samfällighet, privat person eller juridisk person. Va-plan för Kungälvs kommun 2 (6) Del 2. Va-policy

67 2.3 Utbyggnad av allmänt va 12. Utbyggnad av allmänt va sker i överensstämmelse med Översiktsplanen, samt till områden som faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster. 13. Inom framtagna va-utbyggnadsområden som faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster, ska verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten bildas. Om behovet finns med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön ska även verksamhetsområde för dagvatten bildas. 14. Prioriteringsordningen av va-utbyggnaden bestäms utifrån behovet av vatten och avlopp med hänsyn till hälsa, miljö och intentioner i översiktsplanen, samt tekniska och ekonomiska aspekter. 15. Kommunen ska vara huvudman vid utbyggnad av va-system i ett större sammanhang. Ur Vattentjänstlagen en handbok av Jörgen Qviström Det har understrukits i förarbetena till LAV att det knappast är godtagbart att relativt stora bostadsområden med eget internt distributionsnät förläggs utanför verksamhetsområdet, trots att den allmänna va-anläggningen betjänar dem med både vatten och avlopp. En va-anläggning av detta slag, som för sin försörjning är helt beroende av den allmänna anläggningens tjänster, bör inte undantas från verksamhetsområdet. Användarna där ska inte behöva finna sig i ett för dem betydligt sämre va-rättsligt förhållande än vad andra som betjänas av den allmänna anläggningen har. 16. Va-utbyggnad i område som ansluts till allmänt va bör dimensioneras så att all befintlig och planerad bebyggelse kan anslutas. 17. Onyttiggjorda enskilda anläggningar äldre än 10 år löses inte in vid utbyggnad av nytt verksamhetsområde. Onyttiggjorda enskilda anläggningar utan tillstånd löses inte in. 2.4 Allmänna va-anläggningar 18. Det ska finnas beredskap avseende såväl utrustning som personal och kompetens för händelse av driftstörning i den allmänna va-försörjningen. 19. Kommunens dricksvattenberedning ska uppfylla GDP (God Desinfektionspraxis) - rekommendationer. 20. Allmänna vattenverk ska vara utrustade med reservkraftverk för elförsörjning. 21. Dricksvattenleverans till viktiga samhällsfunktioner så som sjukhus, vårdhem och dylika verksamheter har högst prioritet. 22. Kommunen ska se till att skyddet för allmänna vattentäkter och beredningsanläggningar är uppdaterat. 23. En vattenförsörjningsplan för Kungälvs kommun skall upprättas utifrån den regionala vattenförsörjningsplanen. 24. Den allmänna va-anläggningen ska hålla en förnyelsetakt som tryggar en säker dricksvattenförsörjning. Förnyelsetakten ska också säkerställa minsta möjliga negativa omgivningspåverkan. 25. Kommunen ska verka för att minimera mängden tillskottsvatten och dräneringsvatten i spillvattenledningar, både i den allmänna va-anläggningen och i privata anläggningar som är anslutna till den allmänna va-anläggningen. 26. Befintliga allmänna va-anläggningar ska säkerställas så att funktionen bibehålls vid översvämning och klimatförändringar. 27. Inom Kungälvs kommuns verksamhetsområden för spillvatten och dagvatten ska Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare följas. Kommunen ska ta fram egna riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar. Va-plan för Kungälvs kommun 3 (6) Del 2. Va-policy

68 28. Detaljplaneläggning görs endast där allmänt va är möjligt. 29. Detaljplaneläggning och utbyggnad av allmänt va ska samordnas. 30. Anläggningsavgiften ska anpassas efter va-kollektivets investeringsbehov. Vid anslutning av ytterligare bostäder till verksamhetsområdet ska en kostnadstäckning på 100 % eftersträvas. LAV 30 Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Det innebär att va-kollektivet finansierar, genom va-taxan, normal drift och underhåll av den allmänna va-anläggningen, samt utbyggnad av överföringsledningar till och utbyggnad inom nya verksamhetsområden. 31. Medborgares möjlighet till delbetalning av anläggningsavgiften förhåller sig till rådande lagstiftning. Medborgare finner information gällande ekonomiska aspekter vid anslutning till kommunalt va i bilaga till va-policyn. LAV 36 En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter, 2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och 3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ränta enligt 5 räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker. På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 räntelagen från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker. 2.5 Dagvatten 32. Utsläpp av föroreningar ska begränsas vid källan, så att kostnaden för att rena föroreningar, som släpps ut och sprids diffust, inte flyttas över till någon annan eller samhället (kommunen). 33. Inför nyanläggning av hårdgjorda ytor för till exempel fordonsuppställning samt där ändring av verksamhet på befintlig hårdgjord yta sker, ska en platsspecifik bedömning göras av kommunen. Bedömningen utgör underlag för lämplig reningsmetod utifrån förväntade föroreningar, mängder och recipientens känslighet. 34. Vid ny detaljplan får inte vattenbalansen eller vattnets väg ändras genom exploateringen så att risken för översvämning ökar eller risken för olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår inom området. 35. Dagvatten från nya fastigheter, där dagvatten inte kan omhändertas lokalt, ska fördröjas före avledning till kommunens dagvattenledning. 36. Dimensionering av nya dagvattensystem anpassas till gällande branschregler. 37. Kommunen ska ta fram en dagvattenplan för att tydliggöra hur förvaltningen ska arbeta med dagvatten både med avseende på nuvarande och framtida förhållanden. Va-plan för Kungälvs kommun 4 (6) Del 2. Va-policy

69 2.6 Resurshushållning 38. Kommunen ska arbeta med att minska omgivningspåverkan från vatten- och avloppsanläggningar. 39. För små enskilda avloppsanläggningar (upp till 25 pe) ska robusta driftsäkra lösningar förordas. 40. Kommunens ABVA anger villkor och begränsningar i rätten till utsläpp i det allmänna avloppsnätet för att säkerställa en från miljöskyddssynpunkt godtagbar slamkvalitet och kvalitet på utgående vatten. 41. Vatten- och avloppsförsörjningen skall vara utformad och drivas så att energi- och materialförbrukning minimeras. 42. Vattenförluster i det kommunala dricksvattennätet skall minimeras. 43. Kommunens slam får inte spridas på åkermark om det innebär att åkermarkens innehåll av gifter och ovidkommande ämnen påverkas negativt. 44. Kommunen ska verka för att för marken värdefulla näringsämnen, främst fosfor, kan återföras till odlingsmark. Kommunen ska följa utvecklingen av nya tekniker för att separera fosfor från slammet. LAV 10 En allmän va-anläggning skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser. 2.7 Klimat 45. Vatten- och avloppsförsörjningen ska anpassas så att den klarar de påfrestningar som den pågående klimatförändringen leder till, framförallt ökade regnmängder och förhöjda vattennivåer i hav och vattendrag. Detta gäller både befintliga system och vid nyplanering. 46. Mer plats ska skapas för öppna dagvattenlösningar i befintliga områden och nya detaljplaner. 47. Riktlinjer anges i översiktsplanen gällande lägsta golvyta för ny byggnation av bostäder och samhällsviktiga funktioner, t ex allmänna va-anläggningar. 2.8 Kommunikation 48. Kommunens arbete med frågor som rör vatten- och avloppsförsörjning ska kännetecknas av god framförhållning, tydlighet, tillgänglighet, enhetlighet och öppenhet både inom kommunens organisation och externt. 49. Va-planen ska tydligt kommuniceras till medborgarna. 50. Kommunens arbete med va-försörjning ska ske enligt en tydlig fördelning av roller samt ansvaret kopplat till dessa roller med rätt kompetens. 51. Information ska ges till berörda fastighetsägare innan beslut om kommunalt verksamhetsområde går upp i kommunfullmäktige. 52. Politiker och tjänstemän som berörs av kommunens arbete med vatten- och avloppsförsörjning ska erbjudas utbildning i va-frågor. 53. Kungälvs kommun ska fortsätta att utveckla samarbetet med andra kommuner och aktörer inom Göteborgsregionen. Va-plan för Kungälvs kommun 5 (6) Del 2. Va-policy

70 2.9 Brand- och släckvatten 54. Där det är möjligt tillhandahålls vatten för brandsläckning inom kommunens verksamhetsområde för dricksvatten. Möjligheten till brandvattenuttag får inte öka risken för försämrad vattenkvalitet på grund av överdimensionerade ledningar. Planeringen görs i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund och enligt Svenskt Vattens anvisningar. 55. Behovet av brandposttillgångarna och alternativa brandvattenlösningar ska ses över tillsammans med Bohus Räddningstjänstförbund. 56. På det allmänna dricksvattennätet får inte sprinklersystem direktanslutas. Bassäng ska nyttjas vid användning av sprinklersystem. Påfyllning av bassäng ska ske via fastighetens vattenmätare. 57. En plan för släckvattenhanteringen ska upprättas i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund. Va-plan för Kungälvs kommun 6 (6) Del 2. Va-policy

71 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

72 1 INLEDNING SYFTE KOMMUNAL VA-PLAN VA-PLANERING I KUNGÄLVS KOMMUN DEL 1. VA-ÖVERSIKT 2 2 NATURVATTEN YTVATTEN RECIPIENTER FÖR SPILLVATTEN GRUNDVATTEN VATTENSKYDDSOMRÅDEN DÖSEBACKA VATTENSKYDDSOMRÅDE LYSEGÅRDEN VATTENSKYDDSOMRÅDE MARSTRANDS VATTENSKYDDSOMRÅDE 5 3 ALLMÄN VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING VA-ORGANISATIONEN KOMMUNALT VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VATTEN OCH AVLOPP DRICKSVATTEN DÖSEBACKA VATTENVERK LYSEGÅRDEN VATTENVERK MARSTRANDS VATTENVERK LEDNINGSNÄT SPILLVATTEN RYAVERKET I GÖTEBORG DISERÖDS RENINGSVERK KODE RENINGSVERK MARSTRANDS RENINGSVERK LEDNINGSNÄT DAGVATTEN ÖVERVAKNING VA-TAXAN 13 4 ENSKILD VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR SKYDDSNIVÅER ENSKILDA VATTENANLÄGGNINGAR ENSKILDA ANSLUTNINGAR TILL KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP 17 5 KOMMUNALA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN ELLER FÖRHANDSBESKED 19 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

73 5.3 FÖLJDER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR VA I KUSTZON BOHUS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 20 6 REGIONALA INTRESSEN GRYAAB GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR GÖTA ÄLV (GÄVSO) REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN 21 7 OMVÄRLDSFAKTORER LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER MILJÖBALKEN OCH PLAN- OCH BYGGLAGEN ANLÄGGNINGSLAGEN LAG OM SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VATTENVERKSAMHET (LSV) VATTENDIREKTIVET VATTENMYNDIGHETENS ÅTGÄRDSPROGRAM HELCOM OCH BALTIC SEA ACTION PLAN (BSAP) OSPAR NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL 25 8 ORDLISTA 27 9 UNDERLAGSDOKUMENT 29 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

74 1 Inledning Kungälvs kommun ansvarar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett säkert sätt, både med hänsyn till människors hälsa och miljön. Det finns behov av en heltäckande långsiktig planering för vatten och avlopp i hela Kungälvs kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för vatten och avlopp. Vaplanen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att planera för en långsiktigt hållbar va-försörjning. I januari 2014 fick förvaltningen i uppdrag av Kommunstyrelsen att påbörja arbetet med att ta fram en va-plan för Kungälvs kommun. Uppdraget gavs till enheterna för VA, Miljö, Plan och Bygglov inom sektor Samhällsbyggnad. Arbetet är övergripande och innefattar både kommunens verksamheter samt den tillsyn som utförs. Politiskt innebär det att arbetet riktar sig mot såväl Samhällsbyggnadsutskottet, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige som Miljö- och byggnadsnämnden. Ord, begrepp och termer som används i det här dokumentet förklaras i ordlistan som finns under kapitel 8. De dokument som har varit underlag vid framtagande av va-översikten och va-policyn är samlade under kapitel Syfte Syftet med att upprätta en kommunal Va-plan är att få en heltäckande långsiktig planering och för att upprätthålla en hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i Kungälvs kommun. Va-planen bidrar till att tydliggöra förutsättningarna för va-försörjningen i samband med andra kommunövergripande strategiska beslut, samt utgör ett bra beslutsunderlag och ger därmed möjlighet till en mer demokratisk hantering av vatten- och avloppsfrågor i kommunen. 1.2 Kommunal Va-plan Med kommunal va-plan menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa vaförsörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. Va-planeringen är en process som tydliggör vilka behov och utmaningar som finns inom kommunens vatten och avloppsförsörjning. Planering gör att åtgärder och utbyggnader kan utföras i rätt ordning och på ett effektivt sätt. Va-planeringen ska också bidra till att kommunens vattenförekomster uppnår god status, se kapitel 7.6 där vattenmyndighetens åtgärdsprogram beskrivs. Arbetet med va-planen kommer till stor del att följa den vägledningen som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram, Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus, rapport 2014:1. Vägledningen är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I arbetet har också deltagit en arbetsgrupp med representanter från Tyréns, Ecoloop, Svenskt Vatten, SKL, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Innan vägledningen antogs var den ute på en omfattande remissrunda där landets alla kommuner och länsstyrelser samt nationella myndigheter med flera hade möjlighet att komma med synpunkter på innehåll och upplägg. Vägledningen antogs i januari Va-planen ska innehålla tre huvuddelar: Del 1. Va-översikt Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Va-översikten är ett underlag för den fortsatta va-planeringen. Va-plan för Kungälvs kommun 1 (29) Del 1. Va-översikt

75 Del 2. Va-policy Strategiska vägval fastställs, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder. Detta blir ett viktigt styrmedel i arbetet med va-planen och med Översiktsplanen som helhet. Del 3. Va-plan Den kommunala va-planen tas fram utifrån va-översikten och va-policyn. Den ska vara ett levande dokument och kommer att innehålla flera olika avsnitt som ska kunna uppdateras och aktualiseras var för sig. När dokumenten för de tre huvuddelarna är framtagna fortsätter ett kontinuerligt arbete med genomförande av åtgärder och uppföljning. 1.3 Va-planering i Kungälvs kommun I Kungälvs kommun är utbyggnadsbehovet av kommunal va-försörjning stort, bland annat i så kallade omvandlingsområden. Prioritering och planering för utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen blir därför en viktig del av va-planen. Det ger möjlighet till en samlad bedömning av var, när och i vilken ordning utbyggnaden ska ske. Samtidigt blir det tydligare i vilka områden det är mer lämpligt med enskilda lösningar så att en planering för en långsiktigt hållbar va-försörjning kan tas fram även för de områdena. På så sätt kan fastighetsägare och andra aktörer i kommunen få tydligare information om vilka områden som ska anslutas till den allmänna anläggningen, vad som gäller fram till dess och vad som krävs av fastighetsägare inom områden som inte kommer att anslutas. Enligt 6 lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) är kommunen skyldig att ordna en allmän va-försörjning där det finns ett behov i ett större sammanhang av miljö- och/eller hälsoskäl. I dessa områden kan inte en långsiktigt hållbar va-försörjning ordnas genom enskilda anläggningar eller lokala gemensamma anläggningar. Om inte kommunen inrättar ett verksamhetsområde i de här områdena kan länsstyrelsen med stöd i 51 i samma lag, förelägga kommunen att uppfylla sina plikter. Va-planering är kommunens möjlighet att själv påverka och styra i vilken ordning olika områden ska anslutas. Genom att arbeta med va-planering parallellt med översiktsplaneringen kan dessa processer utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen ses över bör även vaplanen uppdateras. På detta sätt kan va-planen successivt utvecklas och bli allt mer heltäckande. Va-planen ska även innehålla prioriteringar och åtgärder på befintliga allmänna anläggningar inom verksamhetsområdet. 1.4 Del 1. Va-översikt Det här dokumentet är första delen i arbetet med va-planen och kallas va-översikten. Va-översikten har sin utgångspunkt i hur va-försörjningen fungerar idag och är en sammanställning av nuläget för att skapa en gemensam bild som omfattar dricksvatten, spillvatten och dagvatten både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för vatten och avlopp. Det blir en gemensam bild för den utveckling som är nödvändig och vilka behov som finns, men även för sådana intressen som inte kommunen kan styra över och måste förhålla sig till i va-planeringen. Projektgruppen för att ta fram va-översikten har bestått av representanter från VA-enheten, Miljöenheten, Planering samt Bygglovsenheten. Va-plan för Kungälvs kommun 2 (29) Del 1. Va-översikt

76 2 Naturvatten 2.1 Ytvatten Kommunens ytvatten (och grundvatten) beskrivs i den kommunala Vattenöversikten (KF 16/1996). I östra delen av kommunen finns fyra större vattendrag med utlopp i Göta älv. (Väla bäck, Vallerån, Solbergsån och Kållenbäcken.) Gemensamt för dessa är att de rinner genom försurningskänsliga områden. Den övervägande delen av kommunens sjöar finns i denna del av kommunen, i Svartedalenområdet. Många av dessa sjöar kalkas regelbundet för att motverka försurningen. Den övriga delen av kommunen avvattnas i huvudsak till Nordre älv eller Västerhavet. Där är inte försurningen ett problem. Istället uppvisar dessa vattendrag ofta en tydlig övergödningspåverkan, på grund av läckage från mark och enskilda avlopp. De största vattendragen med avrinning mot havet är Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån, Vävrabäcken och Glose å. Kungälvs kustvattenområden uppnår inte god ekologisk status enligt Vattenmyndighetens statusklassning (preliminära 2015) på grund av en betydande grad av näringstillförsel (kväve och fosfor) från exempelvis omkringliggande vattenförekomster, jordbruk och enskilda avlopp. I slutet av 1993 bestämdes det att det skulle tas vattenprover i kommunens åar med utlopp i havet. Länsstyrelsen bekostar proverna och förser kommun med aktuell statistik och sammanställningar. Detta innebär också att Länsstyrelsen får viktig näringsämnestransportstatistik över tid och kan följa upp vad som händer i hela avrinningsområdet. Mätning sker en gång per månad nära utloppet i havet i åarna Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån och Glose ån. Ingen tydlig trend vad gäller förändring av fosfor- och kvävehalter har noterats i dessa vattendrag. Halterna är höga och det bedöms svårt att klara målet till Om målen ska klaras krävs en massiv satsning på avloppssanering och dessutom åtgärder inom jordbruket i form av våtmarker med mera. Arbetet på avloppssidan pågår i och med projektet VA i kustzon, se kapitel 5.4, vilket bör ge effekt i vattendragen. Vad gäller våtmarker jobbar Projekt 8 Fjordar med att få till stånd fler sådana. Kungälvs kommun har dessutom sedan mitten av 90-talet jobbat aktivt med restaurering av vattendrag och biotopvård för att gynna havsöringen. Det har gett goda resultat. Vi känner till cirka 15 vattendrag där havsöring leker Recipienter för spillvatten Kode avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Vallby å. Det är troligen skälet till att Vallby å under sommarmånaderna då vattenföringen är låg uppvisar extremt höga halter av närsalter, betydligt högre än i de andra vattendrag där provtagning sker, (Glose å, Kollerödsbäcken och Grannebyån). På 90-talet byggdes en våtmark dit vattnet efter rening avleddes för att minska påverkan på Vallby å. Våtmarken togs dock ur drift i början på talet på grund av att den växte igen snabbt, vilket innebar höga kostnader för underhållet och försämrad funktionen. På sikt kommer Kode avloppsreningsverk tas ur drift och projektering av överföringsledning pågår. Diseröds avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Göta älv och Marstrands reningsverk gör sitt utsläpp i havet väster om Koön. Övrigt kommunalt avloppsvatten avleds till Ryaverket i Göteborg. Cirka en tredjedel av kommunens invånare har enskilda eller gemensamma avloppsanläggningar, det vill säga är inte anslutna till kommunens avloppsrening. Lokalt kan dessa utsläpp svara för en stor del av föroreningsbelastningen på vattendrag och grunda havsvikar. Va-plan för Kungälvs kommun 3 (29) Del 1. Va-översikt

77 2.2 Grundvatten Inom Kungälvs kommun finns det två stora grundvattenförekomster, Dösebacka och Lysegården. Områdena är uppbyggda av isälvssediment som är ett sediment som har transporterats, sorterats och avsatts av smältvatten från inlandsisen. Isälvssediment utgörs av grovt material som grus och sand med en varierande materialsammansättning. Båda grundvattenförekomsterna bedöms ha både god kemisk och god kvantitativ status enligt Vattenmyndighetens statusklassning (preliminära 2015). För grundvattenförekomsten i Dösebacka finns det risk för att god kemisk status inte uppnås i framtiden framförallt på grund av förekomst av relikt saltvatten i grundvattentäkten. Även utanför de stora grundvattenförekomsterna används grundvattnet som en dricksvattenresurs inom kommunen. År 2002 utförde Bergab AB på uppdrag av Kungälvs kommun en kartläggning av risken för saltvatteninträngning liksom möjligheten för vattenuttag i kustzonen utifrån ett hydrogeologiskt perspektiv samt mätningar i befintliga brunnar, se bilaga 2. Det undersökta området delades in i zoner och klassade i fyra riskgrupper beroende på förväntad salthalt. I denna undersökning var slutsatsen att det inom kustzonen fanns tillräckligt med grundvatten för att lokalt ombesörja dåvarande och framtida behov av grundvatten. Uttaget måste dock ske inom de områden där risken för saltvatteninträngning är låg. 2.3 Vattenskyddsområden Inom Kungälvs kommun finns det tre allmänna vattentäkter, Dösebacka, Lysegården och Marstrand, där Länsstyrelsen har fastställt vattenskyddsområden. Ett vattenskyddsområde bildas i syfte att skydda våra dricksvattentillgångar för att få en säker och hållbar vattenförsörjning. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter gör det möjligt att reglera riskfyllda verksamheter och åtgärder så att vattnet, nu och i framtiden, kan användas för sitt ändamål. Dösebacka och Lysegården är grundvattentäkter med konstgjord infiltration, medan Marstrands vattentäkt på Koön är ytvatten. Alla tre vattentäkter är sammankopplade via kommunens vattenledningsnät, men det finns ingen ytterligare reservvattenförsörjning i Kungälvs kommun Dösebacka vattenskyddsområde Dösebacka vattentäkt är placerad precis väster om Göta älv och har ett beslutat vattenskyddsområde och tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1992, se figur 1. Vattentäkten utnyttjade ursprungligen bara den naturliga grundvattentillgången men har sedan 1960-talet byggts ut för infiltration av vatten från Göta älv. Den sista vattendomen för vattentäkten Dösebacka som är den gällande gavs 1984 (Dom DVA 21), och föregicks av Dom A5 från 1961 och Dom DVA Domen från 1984 medger uttag ur älven på 200 l/s, att infiltrera det uttagna älvvattnet, samt uttag av grundvatten på ytterligare 100 l/s, utöver de 40 l/s som redan medgetts 1961 (det vill säga totalt 140 l/s). Det pågår ett arbete för att ansöka om en ny utökad vattendom. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dösebacka vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. Kungälvs kommun samarbetar med övriga kommuner i Göta älvdalen för att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för ytvattentäkten Göta älv (GÄVSO), ett område som sträcker sig från Vänersborgsviken ner till Göteborg. I samband med det arbetet kommer även vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Dösebacka att revideras. Va-plan för Kungälvs kommun 4 (29) Del 1. Va-översikt

78 Figur 1. Blåmarkerade områden visar vattenskyddsområdena för grundvattentäkterna i Dösebacka och Lysegården (ref. Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen) Lysegården vattenskyddsområde Lysegårdens vattentäkt ligger cirka 8 km norr om Kungälv och har ett beslutat vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1992, se figur 1. Vattenskyddsområdet innefattar både området vid Lysegården och Duvesjön, samt Drypesjön som fungerar som råvattentäkt. Den sista vattendomen för vattentäkten Lysegården som är den gällande gavs 1989 (Dom DVA 6), och föregicks av Dom DVA27 från Domen från 1989 medger ett uttag på 40 l/s i medeltal per år. Tillfälligt får en större vattenmängd, högst 60 l/s tas ut, men det genomsnittliga vattenuttaget under tre månader i följd får inte överstiga 45 l/s. För att undvika grundvattennivåsänkning i område kring täkten ska uttagen grundvattenmängd balanseras genom infiltration. Domen innehåller även regler för tillåtna grundvattennivåer. Avsänkning av grundvattnet tillåts endast i kortare perioder och för begränsade nivåer. Mätning av grundvattennivån sker kontinuerligt Marstrands vattenskyddsområde Marstrands ytvattentäkt är beläget på Koön och har ett beslutat vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1991, se figur 2. Gällande vattendom för Marstrands ytvattentäkt fastställdes 1992 (Dom VA 42/92:5). Domen ger tillstånd att från ytvattenanläggningen på Koön, bestående av Pjäxedammen, Käftedammarna och Smörsundsdammen, bortleda högst m 3 /år för att tillgodose Marstrands vattenförsörjning. De olika dammarna utnyttjas gemensamt genom att vattnet från Käftedammarna och Smörsundsdammen pumpas över till Pjäxedammen, som därför är huvudmagasinet. Va-plan för Kungälvs kommun 5 (29) Del 1. Va-översikt

79 Figur 2. Blåmarkerat område visar vattenskyddsområdet för Marstrands ytvattentäkt. (ref. Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen). 2.4 Vattenförsörjning Kungälvs kommun har varit delaktig i att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, se kapitel 6:4. Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom Vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen genom att använda den som grund för kommunens fortsatta strategiska arbete. Kommunen ställer sig även bakom det gemensamma fortsatta arbetet inom Göteborgsregionen. Vattenförsörjningsplanens innehåll kan delas upp i två delar. Den första delen omfattar en inventering och redovisning av vattentäkter, reservvattentäkter samt potentiella vattenresurser för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Denna inventering och redovisning ska utgöra grunden för arbetet med den andra delen som omfattar påverkan på och hot mot de resurser man har att tillgå. Va-plan för Kungälvs kommun 6 (29) Del 1. Va-översikt

80 3 Allmän vatten- och avloppsförsörjning 3.1 Va-organisationen Kungälvs kommun ansvarar för den allmänna va-försörjningen och dess anläggningars utbyggnad, drift och underhåll. Verksamheten VA/Renhållning är en del av sektor Samhällsbyggnad inom kommunen och består av tre enheter, VA-teknik, VA-drift och Renhållning. 3.2 Kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp Det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp är ett geografiskt fastställt område där kommunen är ansvarig för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Idag ingår Kungälvs kommuns tätorter, Kungälv, Ytterby, Kareby, Kode, Diseröd, Kärna och Marstrand i verksamhetsområdet, som försörjer drygt personer, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av kommunens invånare. I de flesta delarna har kommunen verksamhetsområden för tre vattentjänster, det vill säga dricksvatten, spillvatten och dagvatten, men det finns även områden med endast dricksvatten, endast spillvatten eller dricksvatten och spillvatten, se figur 3. Verksamhetsområdena är beslutade i kommunfullmäktige. Figur 3. Verksamhetsområden för allmän va-försörjning i Kungälvs kommun. Kartan visar att stora områden av kommunen inte omfattas av allmänt va. 3.3 Dricksvatten Kungälvs kommun har tre allmänna vattenverk. Vattenverken i Dösebacka och Lysegården försörjer i stort sett alla inom verksamhetsområdet för dricksvatten samt kunder anslutna till den allmänna anläggningen via avtal. Marstrands vattenverk försörjer främst boende inom verksamhetsområdet på Marstrandsön. Ett mindre område i Nereby försörjs via avtal av vatten från Göteborg. Va-plan för Kungälvs kommun 7 (29) Del 1. Va-översikt

81 Både produktion och försäljning av dricksvatten har under nästan 20 år varit konstant i Kungälv. Detta trots en ökning av antalet anslutna personer med en tredjedel under samma period. Detta tyder på att samhället blivit betydligt mer vatteneffektivt. Duschar och kranar ger idag ofta både ökad komfort och lägre vattenförbrukning, toalettstolar förbrukar mindre vatten etc. Det bedöms fortfarande finnas en betydande potential i samhället att effektivisera användningen av vatten utan att det påverkar komforten negativt. En lägre vattenförbrukning i samhället innebär även att energianvändningen effektiviseras. Det går åt mindre energi vid produktion/pumpning av vatten, och brukarna sparar energi för varmvattenproduktionen. Genomsnittlig årsproduktion under perioden är m 3 och genomsnittlig försäljning av vatten är m 3 per år (exklusive Ale kommun), se figur 4. Andelen vatten som försvinner genom läckage och t ex vid spolningar i vattennätet har varierat mellan 9-24 % under åren. De år där läckaget varit stort blir följaktligen den totala produktionen också större. En låg andel läckage är självfallet också av vikt ur energisynpunkt. Figur 4. Diagrammet visar total produktion av dricksvatten, fördelat på försåld mängd och läckage/underhåll. Siffrorna inkluderar inte produktion och försäljning till Ale kommun Dösebacka vattenverk Dösebacka vattenverk är ett grundvattenverk med konstgjord infiltration. Verket är beläget öster om Diseröds samhälle intill Göta älv som också är verkets råvattentäkt. Råvattnet pumpas upp från intaget i älven till en sedimenteringsbassäg innan det infiltreras till marken via nio stycken infiltrationsdammar. Grundvatten pumpas därefter upp ur grundvattenbrunnar inom området vid älven. Totalt finns det 19 brunnar varav fyra är nya och ännu inte tagna i drift. Vattnet från tre av grundvattenbrunnarna tillsätts fällningskemikalie och leds genom sandfilter på grund av turbiditet. Därefter blandas det vattnet med grundvattnet från de övriga brunnarna. Innan dricksvattnet pumpas ut på vattenledningsnätet sker en justering av ph-värdet och vattnet passerar genom UV-ljus för desinfektion. Dösebacka vattenverk producerar cirka 60 l/s (cirka m 3 /dygn) och av det säljs l/s till Ale kommun. Verket är utrustat med ett dieselkraftverk som går igång automatiskt vid strömavbrott. Det pågår planering och projektering för att bygga ett nytt vattenverk vid Dösebacka. Det nya verket blir ett kombinerat verk för både ytvatten och grundvatten. Med ny teknik och möjlighet att processa både ytvatten och grundvatten kommer verket, samtidigt som Va-plan för Kungälvs kommun 8 (29) Del 1. Va-översikt

82 säkerheten ökar, kunna öka sin produktion för att möta efterfrågan på dricksvatten inom Kungälvs kommun, men även för att kunna sälja vatten till Ale, Stenungsund och Tjörn. Kommunerna Kungälv, Stenungsund och Tjörn har under oktober/november 2014 skrivit på ett intentionsavtal om utbyggnad av va-system för att möjliggöra leverans av vatten till Stenungsund och Tjörn Lysegården vattenverk Lysegårdens vattenverk är ett grundvattenverk med konstgjord infiltration som tar råvatten från Drypesjön. Råvattnet infiltreras av företaget AB Sand & Trä. Kungälvs kommun tar sedan upp vattnet via två grundvattenbrunnar. Delar av flödet passerar genom ett sandfilter för att minska mängden naturligt mangan i vattnet. Därefter sker en ph-justering innan dricksvattnet pumpas ut på vattenledningsnätet. Lysegården vattenverk producerar drygt 25 l/s (cirka 2200 m 3 /dygn) som levereras till Diseröd och övriga kommunen Marstrands vattenverk Marstrands vattenverk är ett ytvattenverk och tar sitt råvatten från Pjäxedammen, Käftedammen och Smörsundsdammen på Koön. Pjäxedammen är huvudvattentäkt och vatten från de andra dammarna pumpas över till Pjäxedammen. Från Pjäxedammen leds vattnet över till vattenverket på Marstrandsön. Här tillsätts lut för ph-justering samt fällningskemikalie. Flockarna som bildas avskiljs först i sedimenteringsbassängen innan vattnet passerar genom ett snabbfilter. Till sist passerar vattnet genom ett UV-ljus för att sedan distribueras ut till abonnenterna på Marstrandsön och delar av Koön. Marstrands vattenverk producerar i genomsnitt 3,5 l/s, cirka m 3 vatten per år Ledningsnät Det kommunala dricksvattennätet är cirka 230 km långt, har 13 tryckstegringsstationer och 7 reservoarer. Diseröds samhälle försörjs av vatten från Lysegårdens vattenverk via Diseröds vattentorn. Från vattentornet går även en huvudvattenledning vidare. Vattnet från Dösebacka och Lysegårdens vattenverk blandas söder om Diseröds samhälle. Därifrån går två huvudledningar av dimension 400 mot Kungälv, en i Romelandavägen och den andra i Prästvägen. För att behålla ett jämt tryck i ledningarna i Kungälv och Ytterby finns där två stycken högreservoarer, Munkegärde vattentorn och Ytterby vattentorn. Från Kungälv går vattnet vidare västerut mot Ytterby, Kärna, Tjuvkil och Marstrand samt norrut mot Kareby och Kode. 3.4 Spillvatten Årligen avleds och renas cirka m 3 avloppsvatten från Kungälvs kommun. Det finns tre allmänna reningsverk i kommunen belägna i Diseröd, Kode och Marstrand, men huvuddelen av avloppsvattnet pumpas för rening till Ryaverket i Göteborg Ryaverket i Göteborg Ryaverket är ett reningsverk beläget i Göteborg som drivs av det kommunala aktiebolaget Gryaab AB. Gryaab AB ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Bolaget har ett eget tunnelsystem som leder avloppsvatten från kommunerna till Ryaverket där avloppsvattnet behandlas. Va-plan för Kungälvs kommun 9 (29) Del 1. Va-översikt

83 På Ryaverket renas vattnet mekanisk, fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Det behandlade avloppsvattnet leds sedan via en tunnel ut till Göta älvs mynning. Slammet som bildas vid avloppsbehandlingen rötas i verkets biogasanläggning. Biogasen som bildas blir till fordonsbränsle. Det mesta av Gryaabs slam används idag till anläggningsjord efter att det har komposterats. Cirka tio procent av slammet hygieniseras för att kunna användas som gödsel på åkermark. Från Kungälvs kommun skickas varje år cirka m 3 avloppsvatten från tätorterna Kungälv, Ytterby, Kareby och Kärna till Ryaverket via kommunens två huvudpumpstationer Älvparken och Kastellegården. Därifrån pumpas vattnet till Rödbo där anslutningen till Gryaabs avloppstunnel ligger. Volymen avloppsvatten från Kungälv motsvarar cirka 2,4 % av den totala volymen avloppsvatten som Ryaverket tar emot Diseröds reningsverk Diseröds avloppsreningsverk byggdes 1972 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Diseröd tätort, Häljeröd och Västra Torp där det bor cirka 1200 invånare. Anläggningen är konventionellt byggd och dimensionerad för 133 kg BOD7/dygn vilket motsvarar 1900 pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 41 m 3 /h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Avloppsbehandlingen utgörs av en inloppspumpstation som pumpar till ett MEVA-galler. Efter MEVA-gallret pumpas avloppsvattnet vidare in i anläggningen. Därefter följer en aktivslambassäng, biosedimenteringsbassäng, flockningskammare, kemsedimenteringsbassäng samt en mätöverfallsränna. Fällningskemikalie, Ekoflock, tillsätts innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Göta älv norr om råvattenintaget till Dösebacka vattenverk. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka till det biologiska steget i verket. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Vid höga flöden kan bräddning ske vid verkets pumpstation före gallret eller efter gallret. I första hand släpps avloppsvattnet ut efter gallret, via utloppspumpstationen och utloppsledningen, och i andra hand direkt vid pumpstationen. Bräddningen sker då till Välabäcken Kode reningsverk Kode reningsverk byggdes 1972 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Kode där det bor cirka 1300 invånare. Anläggningen är konventionellt byggd och avloppsreningsverket är dimensionerat för 112 kg BOD7/d vilket motsvarar 1600 pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 36 m3/h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Avloppsbehandlingen utgörs av en inloppspumpstation som pumpar till ett MEVA-galler. Efter MEVA-gallret pumpas avloppsvattnet till ett sandfång och sedan vidare in i reningsverket. Därefter följer en aktivslambassäng, biosedimenteringsbassäng, flockningskammare, kemsedimenteringsbassäng samt en mätöverfallsränna. Fällningskemikalie, Ekoflock, tillsätts innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Vallby å, cirka 1,8 km uppströms dess mynning i Vallby kile. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka in i verket efter gallret och blandas med det inkommande avloppsvattnet. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Va-plan för Kungälvs kommun 10 (29) Del 1. Va-översikt

84 Vid höga flöden kan bräddning ske vid verkets pumpstation före gallret eller efter gallret. I första hand släpps avloppsvattnet ut efter gallret och i andra hand direkt vid pumpstationen Marstrands reningsverk Marstrands avloppsreningsverk, beläget på Koön, byggdes 1977 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Marstrandsön och Koön som har cirka 1500 invånare. Eftersom belastningen på verket ökar drastiskt under sommaren, framförallt under juli månad, har en ombyggnad gjorts för att kraftigt dimensionera upp verket. I samband med ombyggnaden har ett nytt tillstånd (gällande från ) utfärdats av Länsstyrelsen. Anläggningen är konventionellt byggd och avloppsreningsverket är i och med ombyggnaden och det nya tillståndet dimensionerat för en genomsnittlig veckobelastning av högst 420 kg BOD7/d vilket motsvarar pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 75 m 3 /h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Behandlingen utgörs av ett galler, sandfång, luftad utjämningsbassäng samt en aktivslambassäng. Därefter tillsätts fällningskemikalie, Ekoflock, i ett inblandningsfack innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Marstrandssundet. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka till det biologiska steget i verket. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Vid höga flöden kan bräddning ske i pumpstationen PA3 före reningsverket. Avloppsvattnet släpps då ut i Muskeviken Ledningsnät Det kommunala spillvattennätet är cirka 145 km långt och har 53 spillvattenpumpstationer, se figur 5. Spillvattenledningsnätet leder ungefär dubbelt så mycket vatten jämfört med såld mängd dricksvatten. Det tyder på att det finns stora mängder tillskottsvatten i spillvattennätet och nederbördspåverkan är tydlig. Det jobbas hela tiden på att hitta källor till tillskottsvatten för att minska belastningen i spillvattenledningen, både för att minska riskerna för att orenat avloppsvatten bräddar ut i vattendragen och för att minska risken för källaröversvämning. I anslutning till de kommunala pumpstationerna och reningsverken finns det nödavlopp, där bräddning kan ske vid höga flöden. Va-plan för Kungälvs kommun 11 (29) Del 1. Va-översikt

85 Figur 5. Geografiska lägen för kommunens allmänna pumpstationer, avloppsreningsverk och vattenverk. 3.5 Dagvatten Dagvattensystemet består av både rörledningsnät samt av diken och bäckar som tillsammans leder vattnet ut mot närmaste recipient. Det allmänna rörsystemet för dagvatten är totalt cirka 130 km långt. Inom verksamhetsområdena för dagvatten är största delen av ledningsnätet duplikat. Dagvattenledningarna för endast dagvatten mynnar ut i recipienterna utan ytterligare rening än den som sker naturligt i öppna diken och bäckar med mera. Kommunens bäckar och diken ingår som en del i det allmänna va-systemet inom det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten. Va-kollektivet delar då på ansvaret för vattendragen tillsammans med andra aktörer, så som markägare, väghållare, dikesföretag med flera. Många bäckar blir högt belastade när det regnar. För att minska belastning främst med avseende på flödet i bäcken genom Kungälv har kommunen byggt ett våtmarksområde med tillhörande dämme och översvämningsyta norr om Rollsbomotet. Våtmarkerna har en utjämnande effekt på höga flöden samt minskar belastningen av förorenande ämnen på nedströms recipient. Våtmarksområdet bedöms även kunna bidra generellt till värden för flora och fauna i området och i synnerhet till en stor miljönytta i form av retention av bl.a. närsalter i vattendraget. För att inte öka flödesbelastningen i befintliga system vid nya detaljplaner och nybyggnation där dagvatten leds till det allmänna ledningsnätet kräver kommunen idag att dagvatten fördröjs inne på fastigheterna. För industrimark har kravet varit att maximalt 2 l/s dagvatten får släppas ut per m 2 hårdgjord yta och för bostadsbebyggelse har kravet varit maximalt 2 l/s per fastighet. Volymen på magasinet som krävs för fördröjningen varierar beroende på nedströms system och på vilket regn som är dimensionerande för området. Va-plan för Kungälvs kommun 12 (29) Del 1. Va-översikt

86 Utsläpp av dagvatten, som ibland kan vara förorenat av skräp, oljerester och andra föroreningar sker på många platser. Där saknar kommunen en totalbild av läget och eventuellt behov av rening. Inom arbetet för va-planen ska även en dagvattenplan tas fram. 3.6 Övervakning I Kungälvs kommun används driftövervakningssystemet Cactus. Till systemet är alla anläggningar samt processer kopplade för att direkt kunna larma om någonting avviker från det normala. Va-verket har alltid minst två drifttekniker i jour, en med huvudansvar för vatten och en för avlopp. Vid en driftstörning skickas larm av olika status, A-larm, B-larm eller C- larm beroende av felets karaktär, till jourhavande drifttekniker. 3.7 Va-taxan Kommunens vatten och avlopp (va) är en så kallad taxefinansierad verksamhet. Detta innebär att man finansierar alla kostnader med avgifter, enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala ledningsnätet innanför ett verksamhetsområde för vattentjänster. Anläggningsavgiften bekostar kommunens utbyggnad av va-ledningar fram till tomtgränsen inom verksamhetsområdet. Brukningsavgiften är en sammanlagd avgift med en rörlig och en fast del. Den rörliga delen av avgiften beror på den mängd vatten som förbrukas på ett år och den fasta delen består av en vattenmätaravgift, vilken beror på vattenmätarens kapacitet och antal. Va-taxan finansierar endast va-anläggningar inom verksamhetsområdet samt överföringsledningar mellan dessa verksamhetsområden. Va-plan för Kungälvs kommun 13 (29) Del 1. Va-översikt

87 4 Enskild vatten- och avloppsförsörjning 4.1 Enskilda avloppsanläggningar Kungälvs kommun har en stor andel enskilda avlopp. Cirka hushåll har enskilda mindre avloppslösningar. Därutöver finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna som bedrivs i olika former t, ex som gemensamhetsanläggningar och ekonomiska föreningar. I dagsläget är de cirka 75 stycken varav cirka hushåll är anslutna, se figur 6. Sammantaget motsvarar det cirka en tredjedel av befolkningen i Kungälvs kommun. Övriga hushåll är anslutna till kommunalt avlopp. Förutom de tre kommunala avloppsreningsverken finns det sex avloppsreningsverk som har fler än 200 pe anslutna. Dessa är Instöns samfällighetsförening, Duvesjöns samfällighetsförening, Ljungvägens samfällighetsförening, Rörtångens va-förening, vaområde 5 västra Tjuvkil samfällighetsförening och Matskärens avloppsanläggning ekonomisk förening. I snitt ger miljö- och byggnadsnämnden cirka 60 nya tillstånd för enskilda avloppsanläggningar i Kungälv per år. Den största andelen av dessa är nya anläggningar i samband med husbyggnation. Planerad tillsyn bedrivs i dagsläget av miljö- och byggnadsnämnden på de avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna och på enskilda avlopp inom projekt VA i kustzon, se kapitel 5.4. Tillsyn på enskilda avlopp utanför detta projekt sker i samband med prövning av förhandsbesked och bygglov då miljöenheten är remissinstans och uppmärksammar de fastigheter som har icke godkända avlopp eller på grund av olägenhetsklagomål. Tillsyn kan även ske i samband med regionala eller lokala tillsynsprojekt som miljöenheten deltar i. Miljö- och byggnadsnämnden försöker även med hjälp av informationsinsatser och kampanjer förmå fastighetsägare att förbättra sina avloppsanläggningar. Det finns sju avloppsanläggningar i Kungälvs kommun som är allmänförklarade enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244). Alla allmänförklarade anläggningar upphör att gälla En preliminär bedömning är att alla dessa sju anläggningar ligger inom områden som enligt nu gällande lagen om allmänna vattentjänster, faller inom 6, det vill säga är områden där det finns ett behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang med kommunalt huvudmannaskap, se figur 6. Totalt sett har Kungälvs kommun identifierat ett femtiotal områden där det kan finnas ett behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang. Sweco har på uppdrag av kommunen utfört en klassificering av dessa områden som underlag för prioriteringsordningen av va-utbyggnaden. Teknik med mekanisk, kemisk och biologisk rening av föroreningar i samma anläggning (minireningsverk) antas vara ett effektivt sätt att reducera näringsämnen i hushållsspillvatten. Flera studier har dock visat att funktionen hos små privata minireningsverk i många fall är otillräcklig. Få anläggningar renar i den utsträckning som tillverkaren angav trots att flera av minireningsverken har testats enligt EU-standarden och erhållit tillfredsställande resultat. För att undvika dålig rening krävs regelbunden tillsyn och service av sakkunnig. Bristen på nödvändig tillsyn av fastighetsägarna resulterar i fel på utrustningen, brist på kemikalier, feldosering av kemikalier osv. Markbaserad rening är en beprövad metod för rening av hushållsspillvatten och har i flera studier visat på goda resultat när det gäller reduktion av smittämnen. Va-plan för Kungälvs kommun 14 (29) Del 1. Va-översikt

88 Figur 6. Geografiska lägen för större gemensamma vattentäkter, allmänförklarade avloppsanläggningar och enskilda avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna. 4.2 Skyddsnivåer Naturvårdsverket gav år 2006 ut allmänna råd för små avloppsanläggningar. Enligt dessa bör kommunen ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I de allmänna råden ställs krav på anordningarnas funktion istället för deras konstruktion, så som fallet var i de tidigare allmänna råden (1987:6). Det finns en uppdelning av funktionskraven i normal och hög skyddsnivå avseende hälsoskydd och miljöskydd. För att bedöma vilka skyddsnivåer som är motiverade ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv i Kungälvs kommun gjordes ett examensarbete 2012, se bilaga 3. Bedömningen gjordes för 22 delavrinningsområden genom att skyddsobjekt som kräver hänsyn för antingen hälsoskydd eller miljöskydd tagits fram. Totalt identifierades 49 skyddsobjekt, flera omfattade mer än ett delavrinningsområde. Slutsatsen var att hög skyddsnivå för miljöskydd rekommenderas för samtliga delavrinningsområden i Kungälvs kommun. Det beror huvudsakligen på att enskilda avlopp utgör en betydande källa till näringsämnen till havet där övergödning är ett problem. Den retention som sker från land till hav är inte tillräcklig för att kompensera den skillnad i reningsgrad som finns mellan normal och hög skyddsnivå. Därför bör hög skyddsnivå inte bara gälla för de delavrinningsområden som ligger närmast havet utan för samtliga i kommunen. Andra viktiga orsaker som motiverar hög skyddsnivå för miljöskydd är att Kungälvs kommun har utpekats som känsligt område för både kväve och fosfor enligt avloppsdirektivet, känsligt område enligt nitratdirektivet samt att Göta älv är utpekat som laxvatten enligt fiskvattendirektivet. För enskilda delavrinningsområden finns ytterligare orsaker till hög skyddsnivå som naturreservat, Natura 2000-områden och dokumenterade övergödningsproblem i åar. Eftersom Västerhavet är känsligt både för kväve och fosfor är det skäligt att krav ställs på rening av båda näringsämnena enligt de procentsatser som finns i Naturvårdsverkets vägledning till allmänna råd. Detta innebär krav på 90 % fosforrening, 50 % kväverening samt 90 % rening av BOD. Va-plan för Kungälvs kommun 15 (29) Del 1. Va-översikt

89 För hälsoskydd krävs hög skyddsnivå på 23 olika platser. De objekt som listats är badplatser, naturreservat, större vattentäkter och omvandlingsområden. Denna lista ska inte ses som en komplett förteckning över skyddsobjekt. Några typer av objekt som motiverar hög skyddsnivå för hälsoskydd finns inte med, som djurhållning nära vatten och mindre vattentäkter. Bedömning av skälig skyddsnivå behöver göras i varje enskilt fall. 4.3 Enskilda vattenanläggningar I områden utanför verksamhetsområden för allmän va-försörjning sker dricksvattenförsörjningen genom enskilda dricksvattentäkter. År 2014 hade SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) 2553 registrerade borrade brunnar i Kungälvs kommun. Det finns i verkligheten fler brunnar exempelvis de som ej är rapporterade av brunnsborraren, gamla brunnar, grävda brunnar och så vidare. Det totala antalet enskilda dricksvattentäkter i Kungälvs kommun är inte känt men bedöms vara ungefär lika stort som antalet enskilda avlopp cirka I Kungälv kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö så finns det krav på att söka tillstånd om man ska inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt inom kustområdet, se figur 7, samt inom detaljplanelagda områden och områden med samlad bebyggelse. Riskzonkartan från Bergabs utredning används idag som ett underlag för bedömning av när kompletterande hydrogeologiskt underlag krävs för att kunna bevilja tillstånd. Prövningen sker av miljö- och byggnadsnämnden och det söks cirka 50 tillstånd årligen. I övriga delar av kommunen krävs inget tillstånd enligt de lokala föreskrifterna men det finns ändå en viss risk för relikt saltvatten och liten grundvattentillgång. Om brunnen försörjer fler än två hushåll klassas det som vattenverksamhet och ska anmälas till Länsstyrelsen. Figur 7. Kartan beskriver vilka områden där är krav på tillstånd för ny vattentäkt. Kommunen är inte huvudman för de enskilda dricksvattentäkterna utan det är fastighetsägarna själva som är ansvarig för vattenkvaliteten. Miljö- och byggnadsnämnden Va-plan för Kungälvs kommun 16 (29) Del 1. Va-översikt

90 bedriver ingen planerad tillsyn på små enskilda brunnar men fastighetsägare skickar frivilligt in analyssvar till miljö- och byggnadsnämnden som noterar och tar kontakt med fastighetsägaren om det är otjänligt för att informera och ge råd. Om vattentäkten påverkas av något utanför den egna fastigheten kan miljö- och byggnadsnämnden enligt miljöbalken ställa krav på att föroreningskällan åtgärdas. Kommunen erbjuder fastighetsägarna att lämna vattenprover direkt hos kommunen för vidare transport till labbet för analys. Kostnaden för provtagning och analys står fastighetsägaren för. Det finns även 13 större gemensamma vattentäkter (med vattenuttag på mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer) som inte kommunen är huvudman för, se figur 6. Dessa grundvattenanläggningar saknar ett fastställt vattenskyddsområde. Statusen på dessa anläggningar varierar men analysresultat från provtagning visar att flera av anläggningar har fått anmärkning angående till exempel koliforma bakterier och mangan. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver planerad tillsyn på dessa anläggningar. 4.4 Enskilda anslutningar till kommunalt vatten och avlopp Det finns även enskilda fastigheter och samfälligheter i Kungälv som är anslutna till det allmänna ledningsnätet för dricks- och/eller spillvatten via avtal. Dessa avtalskunder är geografiskt belägna utanför verksamhetsområdet. Fastighetsägaren eller föreningen anlägger, bekostar och äger ledningarna fram till förbindelsepunkten i anslutning till det allmänna ledningsnätet. För närvarande finns cirka 70 kunder anslutna via avtal och av dem är drygt 40 stycken va-föreningar. Totalt omfattar dessa cirka hushåll. Va-plan för Kungälvs kommun 17 (29) Del 1. Va-översikt

91 5 Kommunala intressen 5.1 Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som anger kommunens ställningstaganden för hur mark- och vattenområden inom kommunens gränser ska användas i framtiden. Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses. Planen redovisar en avvägning mellan olika allmänna intressen och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är vägledande vid framtagande av detaljplaner och bygglov. Målet för översiktsplanen är att Kungälvs kommun ska kunna växa till invånare år Översiktsplanens övergripande principer för framtida markanvändning och bebyggelseutveckling ska stimulera befolkningstillväxten och stärka förutsättningarna för näringslivet i Kungälv och i en stor och geografiskt växande region. Befolkningsrika tätorter ska bindas samman enligt en hållbar struktur. Genom Göteborgsregionens strukturbild tar kommunerna ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. En regional målsättning är att utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull kollektivtrafik. Kungälvs läge innebär att kommunen har ett särskilt ansvar för huvudstråket. Utvecklingen av transportsystemet och bebyggelse ska samordnas. Förslagen till framtida markanvändning ska stärka underlaget för kollektivtrafik för att möjliggöra en mer långsiktigt hållbar samt klimat- och miljöanpassad utveckling av bebyggelsestruktur och transportsystem. Detta innebär att bebyggelseutveckling i första hand ska ske i orterna längs E6 och Bohusbanan, d v s kommunens huvudstråk, se figur 8. Serviceorterna ska utvecklas för att stärka underlaget för kollektivtrafik och service. Figur 8. Kungälvs strukturbild Va-plan för Kungälvs kommun 18 (29) Del 1. Va-översikt

92 Till huvudstråket som har sitt ursprung i GR:s strukturbild, hör Kungälv, Ytterby och Kode. Till det sekundära stråket hör Marstrand, Instön och Tjuvkil. Utmed det sekundära stråket finns goda utvecklingsförutsättningar för besöks- och turismnäringen t ex camping/bäddplatser och besöksmålsrelaterade aktiviteter. Inom detta stråk kan det vara tänkbart med nya planområden för bostäder. För att nå målbilden om invånare ger översiktsplanen möjlighet för ungefär nya bostäder fram till år Kungälvs kommuns planeringsberedskap ska möjliggöra att i genomsnitt minst 400 bostäder kan färdigställas per år. I Kungälvs kommun finns fyra serviceorter, förutom centralorterna Kungälv/Ytterby/Kareby. I närheten av serviceorterna finns grannbyar som fungerar som stödorter för att skapa ett bättre underlag. Serviceorterna med grannbyar är: Kode med grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmålsmosse Marstrand med grannbyarna Instön och Tjuvkil Kärna med grannbyarna Kovikshamn och Vedhall Diseröd För kustzonen är inriktningen att ny bebyggelse ska tillkomma i prioriterade orter enligt rapporten VA i kustzon, se kapitel 5.4. Områden som är aktuella är Kovikshamn, Ödsmålsmosse, Rörtången, Aröd, Tjuvkil, Instön och Marstrand. Omvandling av fritidshus till helårsboende och komplettering med ny bebyggelse i dessa orter möter efterfrågan på boende nära naturen och havet. Översiktsplanen beskriver även behovet av en kommunal va-plan. Kommunen behöver upprätta en tydlig och långsiktig plan för kartläggning, områdesbeskrivning, prioritering och uppföljning av vatten- och avloppslösningar för hela kommunen. En kommunal VA-plan skall beskriva var det är lämpligt med kommunalt VA och var det ska finnas enskilda vatten och avloppslösningar. Planen ska också innehålla en tidsordning på sanering av befintliga enskilda avlopp. 5.2 Detaljplan eller förhandsbesked Enligt plan- och bygglagens 2 kap 1-3 ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning ska ske med beaktande av natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Planläggning ska även främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Nya områden som ska tas i anspråk för två hus eller fler ska prövas i detaljplan och överensstämma med översiktsplanen och kommunens bostadsförsörjningsprogram eller andra program för mark- eller lokalförsörjning. Inom de områden som på markanvändningskartan ligger inom tätortsavgränsningen för serviceort samt inom tätortsavgränsningen i kustzon, ska inte några nya bebyggelsetillskott tillåtas innan detaljplan har upprättats. Även enstaka tillskott måste kunna inordnas i en framtida tätortsutveckling. Ny bebyggelse på landet placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och där det finns tillräckligt med dricksvatten och en godtagbar avloppslösning. Ny bebyggelse på landet ska prövas genom förhandsbesked enligt plan- och bygglagen 9 kap Undantag från detaljplanekravet kan göras för 1-2 nya bostäder på så kallade lucktomter utanför tätortsavgränsning, på landsbygden där bebyggelsetrycket är stort men exploateringen inte Va-plan för Kungälvs kommun 19 (29) Del 1. Va-översikt

93 bedöms ha någon större påverkan på omgivningen, om kraven enligt PBL 9 kap 31 är uppfyllda. Detaljplaneläggning sker i huvudsak enligt översiktsplanens intentioner. Då uppstart av beslutade planuppdrag kan dröja samt att planprocessen kan ta 1-2 år så förekommer planläggning som inte överensstämmer med översiktsplanen. På landsbygden i övrigt ska en liten andel av kommunens bebyggelseutveckling ske. De senaste åren har det tillkommit cirka 30 nya bostäder per år genom beviljade förhandsbesked i Kungälvs kommun. 5.3 Följder av klimatförändringar Att klimatet ändras medför förändringar på mark- och vattenanvändningen. Kommunernas samhällsplanering måste vara framsynt och anpassas till förändringen av klimatet. Översiktsplanen är ett viktigt steg i att styra samhällsbyggandet mot en struktur som innebär att kommunens klimatpåverkan minskar. För Kungälvs kommun är det framförallt havsvattennivåhöjningar och översvämning samt dess betydelse för den fysiska planeringen som måste lyftas fram. Frågor som måste uppmärksammas i den fysiska planeringen är till exempel nivåer för bebyggelse och infrastruktur (vägar, ledningar med mera). Särskilt viktigt är anpassningen för samhällsviktiga anläggningar, liksom tätortsvisa översvämningsstudier med bedömning av åtgärdsbehov. 5.4 Va i kustzon I projektet VA i kustzon har en grupp tjänstemän och politiker studerat hur vatten- och avloppsfrågorna i kustzonen ska lösas på bästa sätt. Kustzonen delades in i 17 delområden och prioriterades som A, B och C- områden utifrån vissa kriterier. A-områdena har bedömts vara de områden som har störst behov av åtgärder för förbättrad va-lösning utifrån områdets befolkningstäthet, förväntad befolkningsutveckling befintlig vattenkvalitet och vattenförsörjning samt befintlig miljöpåverkande avloppssituation. Arbetet resulterade i rapporten VA i kustzon som kommunfullmäktige godkände , se bilaga 4. Samtidigt beslutades att arbetet med utbyggnaden av kommunala vattenoch avloppsledningar till sex utpekade A-områden skulle påbörjas. A-områdena är Aröd, Ödsmålsmosse/Rörtången, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikshamn/Vedhall. Översiktsplanen stödjer sig på VA i kustzon. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp är en förutsättning för ny bebyggelse i kustzonen och kommer att medföra positiva effekter när det gäller minskade utsläpp av närsalter lokalt. 5.5 Bohus Räddningstjänstförbund Bohus Räddningstjänstförbund startades upp 1:a januari 2013 och består av två medlemskommuner, Ale kommun och Kungälvs kommun. Det finns ett nära samarbete mellan kommunen och räddningstjänsten både vid planering av nya områden men även inom befintlig bebyggelse för att förebygga bränder, översvämningar och andra olyckor. Inom verksamhetsområdet för dricksvatten tillhandahåller kommunen vatten för brandsläckning där möjlighet finns. Brandposternas lägen bestäms i samråd mellan räddningstjänsten och VA-verket. Där det inte finns möjlighet att få brandvatten via det allmänna dricksvattennätet behövs det alternativa lösningar för brandvattenförsörjningen. Problematiken med omhändertagande av släckvatten för att förhindra en kontaminering av mark eller vattendrag, är en fråga som uppmärksammas allt mer vid nya detaljplaner. Kommunen i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund behöver upprätta en plan för släckvattenhanteringen. Va-plan för Kungälvs kommun 20 (29) Del 1. Va-översikt

94 6 Regionala intressen 6.1 Gryaab Gryaab AB är ett kommunalt aktiebolag som ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. På Gryaabs reningsverk, Ryaverket, renas avloppsvattnet från ägarkommunerna och restprodukten slam behandlas. Av slammet produceras bland annat biogas som sedan blir till fordonsgas. Förr spolades avloppsvattnet utan rening ut i Göta älv, Mölndalsån, Rådasjön, havet och andra vattendrag som blev övergödda och förorenade. För att komma till rätta med problemen gick flera kommuner ihop och bildade Gryaab. Man beslutade att leda bort och rena avloppsvattnet innan det släpps ut i havet och 1972 invigdes Ryaverket. Sedan dess har miljökraven hårdnat och Ryaverket har byggts ut ett flertal gånger för att förbättra reningsprocessen. Förutom Ryaverket äger Gryaab större delen av det 13 mil långa tunnelsystemet som leder avloppsvattnet fram till reningsverket. 6.2 Göta älvs vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957 med syfte att skydda och förbättra vattendragens vattenkvalitet inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. Det är en ideell organisation som idag har medlemmar från 13 kommuner och ett 40-tal företag och organisationer. Samtliga medlemmar är intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområde samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Det tas kontinuerligt vattenprover vid ett 60-tal provtagningspunkter i Göta älv och dess biflöden samt de större sjöarna inom området. Utöver detta finns sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar så att råvattenintagen snabbt kan stängas om det är nödvändigt. Arbetet i förbundet sker i nära samråd med miljöövervakande organ såsom Länsstyrelsens vattenvårdsenhet, Vattenmyndigheten och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom företrädare för näringsliv, forskning och naturvård. 6.3 Vattenskyddsområde för Göta älv (GÄVSO) Ett arbete med att ta fram ett gemensamt förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för hela Göta älv pågår. I dag finns ett vattenskyddsområde för den södra änden av Göta Älv. Det pågående arbetet inriktar sig på att göra resten av Göta Älv till vattenskyddsområde, hela vägen upp till och med utloppet ur Vänern. Beslut om detta vattenskyddsområde kommer att fattas av länsstyrelsen efter att kommunerna har kommit överens om ansökans utformning. 6.4 Regional Vattenförsörjningsplan Inom Göteborgsregionen är vattenresurserna gemensamma och kommunerna är beroende av varandra. Därför är en gemensam vattenförsörjningsplan framtagen, så att kunskap bibehålls och utvecklas inom regionen, nu och i framtiden. Det övergripande syftet med den regionala planen är att skapa underlag för att kunna trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar också en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen. Va-plan för Kungälvs kommun 21 (29) Del 1. Va-översikt

95 Vattenförsörjningsplanens vision är En trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Det innebär att konsumenten ska kunna lita på att det alltid finns vattnet i kranen och att vattnet är av god kvalitet, samt att produktion och distribution har skett på ett kostnadseffektivt sätt som inte innebär negativa konsekvenser för miljön. Vision och målområden En trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning Gott och hälsosamt dricksvatten i kranen Säker tillgång till råvatten av god kvalitet Robusta vattenförsörjningssystem Planen har utarbetats under 2014 av en arbetsgrupp med representanter från Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, SGU och GR. Va-plan för Kungälvs kommun 22 (29) Del 1. Va-översikt

96 7 Omvärldsfaktorer 7.1 Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster, LAV (2006:412) trädde i kraft 2007 då den ersatte Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244). Kommunerna är enligt denna nya lag skyldiga att ordna med vattenförsörjning eller avlopp, när det i ett större sammanhang finns behov med hänsyn till människors hälsa eller miljön för befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen skall dels bestämma det verksamhetsområde där vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillgodoses snarast och genom en allmän va-anläggning. Beslut om vilka fastigheter som ska ingå i ett verksamhetsområde fattas av kommunfullmäktige. Kungälvs kommun behöver i sin verksamhet, inkluderande flera förvaltningar, vara medveten om vilka områden som utgör ett större sammanhang och beakta hur bl.a. bygglov för enskilda hus kan komma att påverka det framtida behovet av samlade va-lösningar. 7.2 Miljöbalken och Plan- och bygglagen I Miljöbalken (3 kap 1 ) samt i Plan- och bygglagen (2 kap 2 ) anvisas att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Detta innebär att en avvägning ska göras mellan bevarandeintresset (t.ex. för framtida dricksvattenförsörjning) och värdet att ta marken i anspråk för annat ändamål. Om en vatten- och avloppsvattenplan föreslås som åtgärd är kommunen enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) skyldig att genomföra en sådan. Miljöbalken (5 kap 5 ) anger även att ett åtgärdsprogram som ska fastställas av en kommun ska fastställas av kommunfullmäktige. Genom att i arbetet med strategisk va-plan lyfta fram angelägna resurser för dricksvattenuttag och recipienter för avloppsvatten skapas en tydlighet inför framtida fysisk planering i Kungälvs kommun. 7.3 Anläggningslagen Om det inte är möjligt att ordna enskild vatten- och avloppsförsörjning och fastigheten inte ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster, kan närbelägna fastigheter slå sig samman och lösa sina va-behov tillsammans. Enligt anläggningslagen, (1973:1149) kan en gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Detta kan då gälla t.ex. vatten- och avloppsanläggningar. Gemensamhetsanläggningar prövas av lantmäteriet vid förrättning. 7.4 Lag om särskilda bestämmelser för vattenverksamhet (LSV) Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, även kallad restvattenlagen, är en svensk lag som innehåller den del av gamla vattenlagen, som inte kunde infogas i miljöbalken, till exempel många regler för samfällda vattenanläggningar och vattenanläggningar med flera delägare. 7.5 Vattendirektivet År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. Va-plan för Kungälvs kommun 23 (29) Del 1. Va-översikt

97 Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden Sveriges fem vattendistrikt har fastställt fyra dokument som stöd för arbetet; Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Miljökonsekvensbeskrivning. Dokumenten gäller för perioden Vattenmyndighetens åtgärdsprogram I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsprogrammet finns sju åtgärdspunkter (åtgärd 32-38) som kommunerna behöver utföra. Ett åtgärdsförslag (åtgärd 37) anger att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Genom föreliggande arbete med strategisk vaplanering uppfyller Kungälvs kommun denna punkt. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 7.7 HELCOM och Baltic Sea Action Plan (BSAP) Det formella namnet på samarbetet är Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, eller Helsingforskommissionen (Helcom). På 1970-talet beslutades en överenskommelse inom Helcom, en Östersjökonvention (Convention on the Protection of the Marine Va-plan för Kungälvs kommun 24 (29) Del 1. Va-översikt

98 Environment of the Baltic Sea Area). Sedan 2007 arbetar länderna med att genomföra Östersjöns aktionsplan, BSAP, vars mål är att uppnå god status i Östersjön till år Den del som rör va-försörjningen är i första hand segmentet övergödning, där åtgärder för att till exempel minska mängden näringsämnen till Östersjön hanteras. Genom att utföra förbättrande åtgärder inom avloppsförsörjningen bidrar Kungälvs kommun till att tillförseln av näringsämnen till Kattegatt och Östersjön minskar. Det gemensamma ansvaret berör dock många fler sektorer i samhället än va-sektorn. 7.8 OSPAR Osparkonventionens formella namn är Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Inom Ospar-konventionen samarbetar 15 stater och EU-kommissionen för att förbättra miljön i Nordostatlanten och Västerhavet: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Island, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien och EU-kommissionen. Sekretariatet ligger i London. Konventionen hanterar frågor om övergödning, farliga ämnen, radioaktiva ämnen, offshoreverksamhet i olje- och gasindustrin, marin biodiversitet, samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. Vid årliga möten i Ospar-kommissionen definierar medlemsländerna gemensamma rekommendationer och beslut om miljöregler och åtgärder för att förbättra miljön i Nordostatlanten. 7.9 Nationella och regionala miljömål Behov av bättre planering genom kommunala vattenförsörjningsplaner anges i de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Miljömålet Ingen övergödning är beroende av minskat utsläpp av näringsämnen från bland annat avlopp och jordbruk. En välgrundad strategisk planering skapar även förutsättningar för att uppnå miljömålet God bebyggd miljö. Genom föreliggande arbete med strategisk va-planering bidrar Kungälvs kommun till uppfyllnad av dessa miljömål Lokala miljömål I kommunens vattenöversikt (KF 16/1996) anges lokala mål för Kungälv när det gäller vattenkvalitet i vattendrag och grundvatten. Några av målen, som särskilt har koppling till Vaplanens område anges nedan: Inriktningsmål: Grundvatten och ytvatten skall användas så att en långsiktigt god hushållning främjas. Påverkan från dag- och spillvatten, samt från ytavrinning skall minska. Vattendragen skall successivt förbättras. Grundvatten skall kunna användas som dricksvatten. Påverkan skall anpassas härtill. Naturelement som t ex våtmarker, vegetationszoner, småvatten etc. skall skyddas och återskapas. Resultatmål ytvatten: Målområde Nivå Årtal då målet skall nås Kvävekoncentration (den högre siffran avser jordbrukspräglade vattendrag) mikrogram/liter Fosforkoncentration jordbrukspräglade vattendrag Mindre än 50 mikrogram/liter 2020 Va-plan för Kungälvs kommun 25 (29) Del 1. Va-översikt

99 Fosforkoncentration övriga vattendrag och sjöar mikrogram/liter Försurning Alkalinitet i sjöar Mer än 0,05 mekv Försurning Alkalinitet i rinnande vatten Mer än 0,10 mekv Metallinnehåll metall i vatten Max 1,5-3 ggr bakgrundshalten Metallinnehåll metall i sediment Max 1,5-6 ggr bakgrundshalten Resultatmål grundvatten: Grundvatten skall uppfylla livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten rörande bland annat försurningseffekter, kväve, fosfor och bakterier samt metaller och andra miljögifter. Ny bebyggelse på glesbygden skall ha tillgång till grundvatten för dricksvattenändamål i tillräcklig mängd och av god kvalitet. I kommunens naturvårds- och friluftslivsplan (KF 2005) finns mål vad gäller fiskevårdsarbete i vattendrag samt återskapande av våtmarker i odlingslandskapet. Va-plan för Kungälvs kommun 26 (29) Del 1. Va-översikt

100 8 Ordlista ABVA Allmän va-anläggning Avlopp BDT-vatten BOD 7 Bräddning Dagvatten Dräneringsvatten Duplikat ledningssystem Enskild va-anläggning Förbindelsepunkt Allmänna bestämmelser för användande av Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. En anläggning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten enligt den definition som finns i lagen om allmänna vattentjänster. Avloppsvatten från bad, disk, dusch och tvätt. Biochemical Oxygen Demand, mått på mängden organiska syreförbrukande substanser i vattnet, mätt över sju dygn. Utsläpp av avloppsvatten till recipient på grund av att ledningsnätet är överbelastat i samband med nederbörd och höga flöden. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten från tak, gator och andra ytor. Grundvatten och markvatten som avleds i dräneringsledning eller dike. Ett duplikat ledningssystem har separata ledningar för spillvatten och dagvatten. En anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. En enskild va-anläggning kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av dricksvatten eller rening av avloppsvatten. Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan den privata vainstallationen och den allmänna va-anläggningen. Gemensamhetsanläggning En enskild va-anläggning som inrättats gemensamt enligt anläggningslagen, för två eller flera fastigheter. Huvudman Konstgjord infiltration LOD Statlig myndighet, kommunal förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för en viss verksamhet. Kungälvs kommun äger och ansvarar för de allmänna vaanläggningarna inom Kungälvs kommun. Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Lokalt omhändertagande av dagvatten, enskilda fastigheters dagvatten tas om hand helt eller delvis på den privata tomtmarken till exempel med en stenkista på tomten eller stuprörutkastare. Va-plan för Kungälvs kommun 27 (29) Del 1. Va-översikt

101 Natura 2000-områden Omvandlingsområde Personekvivalent (pe) Relikt saltvatten Reservvatten Retention Råvatten Spillvatten Tillskottsvatten Turbiditet Va-anläggning Va-försörjning Va-utbyggnadsområde Va-verksamhetsområde Områdena som har valts ut av länsstyrelsen med syftet att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden. Natura 2000 ska bevara värdefull natur, men innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan fortsätta och vilka som inte kan tillåtas. Ett fritidshusområde där många väljer att bosätta sig permanent. En omvandling sker mot permanentboende. Måttenhet som anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Personekvivalent definieras i Sverige som en BOD7 belastning av 70 gram per dygn. Saltvattenpåverkan i grundvattnet kan bero på relikt saltvatten, det vill säga gammalt havsvatten som härstammar från den senaste istidens avsmältningsperiod då stora områden var täckt av salt eller bräckt havsvatten. Dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Fastläggning. Ytvatten eller grundvatten som efter beredning kan användas som dricksvatten. Förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, serviceanläggningar och dylikt). Det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar. Tillskottsvatten kan bestå av anslutet dagvatten och dräneringsvatten, samt vatten som läcker in i ledningarna från marken. Grumlighet, ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. En anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med vatten och avlopp. I begreppet va-anläggning ingår både ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt anordningar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Ett område som idag har enskild va-försörjning men som har behov av allmän va-försörjning. Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt område, inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning. Va-plan för Kungälvs kommun 28 (29) Del 1. Va-översikt

102 9 Underlagsdokument Kungälvs kustzon- undersökning av grundvattentillgången, BERGAB 2001 BERGAB har på uppdrag av Kungälvs kommun tagit fram en areell riskkarta för salt grundvatten i kustzonen. Policy för enskilda avloppsanordningar i Kungälvs kommun, antagen av miljö- och byggnadsnämnden Policyn avser att underlätta för sökande vid en eventuell ansökan om inrättande av en enskild avloppsanläggning genom att tydligare informera om gällande krav och restriktionsområden. Skyddsnivåer för enskilda avlopp i Kungälvs kommun, examensarbete Sigrid Esbjörnsson 2012 Bedömning av vilka skyddsnivåer för enskilda avlopp i Kungälvs kommun som är motiverade ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv. VA i kustzon, Kommunfullmäktige 45/2008 Strategiskt dokument som behandlar hur kommunen ska lösa vatten- och avloppsfrågorna i kustzonen. Vattenöversikten, Kommunfullmäktige 16/1996 Vattenöversikten beskriver kommunens vattendrag och sjöar och anger miljömål och åtgärdsplan. Antogs av kommunfullmäktige Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1 Vägledningen är ett stöd till kommunerna i deras arbete med va-planering och hållbara vattentjänster och ska därmed bidra till att uppnå målet med vattenförvaltningen att alla vatten ska ha god status. Va-plan för Kungälvs kommun 29 (29) Del 1. Va-översikt

103 Värt att tänka på Kommunalt vatten och avlopp har ett stort värde Det finns många frågor som berör anslutning till kommunalt vatten och avlopp. För att försöka besvara några av dessa så har Kungälvs kommun tagit fram det här kortfattade dokumentet. Har ni fler frågor än de som behandlas här så är ni välkomna att kontakta Kungälvs kommuns kundcenter på: Hur påverkas fastighetsvärdet vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp? Vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp (VA) så uppkommer det en anslutningsavgift. Denna avgift är en del av den kommunala VA-taxan som årligen fastställs. I Kungälvs kommun så beror den enskilda anslutningsavgiftens storlek av den totala fastighetsytan. Har ni fler frågor om hur avgiften beräknas besök kommunens hemsida: Vad man bör känna till är att värdet på fastigheten generellt sett ökar vid anslutning till kommunalt VA, även om det är svårt att slå fast med hur mycket. Det som kanske är ännu viktigare att tänka på är att om du bor i ett område där kommunalt VA är eller blir standard och din fastighet står utanför, så är det också troligt att din fastighets standard värderas som lägre i jämförelse med dina grannar. Detta är något som också kan avspeglas vid en framtida försäljning av fastigheten.

104 Hur inverkar vatten- och avloppslösningen vid en fastighetsaffär? För att slippa tvister och frågor vid försäljning av fastighet så är det en god idé att man klarlägger vilken status den aktuella VA-anläggningen har. Nedan följer några tips för köpare och säljare som är framtagna av bland annat Svenska mäklarsamfundet: Du som köper: Enskild brunn och avlopp omfattas av din undersökningsplikt, men ingår normalt inte i en överlåtelsebesiktning. Du måste därför själv ta reda på vatten och avloppsanläggningarnas status inför husköp Du som säljer: Sammanställ de handlingar du har såsom: Tillstånd från kommunen, teknisk dokumentation, ritningar, dricksvattenprov och skötselråd för vatten- och avloppsanläggningarna som underlag för köparen. 1 Värt att veta är att omkring 75 % av de enskilda brunnarna i Sverige har anmärkning gällande vattenkvalité. Mer än 50 % av de enskilda avloppsanläggningarna uppfyller inte dagens krav på rening. 1 För att få mer om tänkvärda tips gällande VA vid försäljning och köp av fastighet - gå in på: eller Hur resonerar bankerna kring anslutning till kommunalt vatten och avlopp? Vid värdering av fastigheter är alltid VA-lösningen med i bedömningen. Det innebär i de flesta fall att en anslutning till kommunalt vatten och avlopp höjer värdet på fastigheten. Det finns därför möjlighet att en utökad belåning för att betala anslutningen ändå kan rymmas i bottenlånen.

105 Minnesanteckning Kallade: Bernt Lundborg (S) beredningsledare Närvarande Patrik Renström (C) vice beredningsledare Närvarande Susanne Jönsson (S) Närvarande (gick 17.20) Maria Emanuelsson (S) Bo Franzon (M) Närvarande Thomas Alpner (M) Närvarande (gick 17.44) Pierre Rehnlund (FP) Närvarande Lottie Lord (MP) Närvarande (gick 18.15) Heine Nielsen (UP) Henry Larsson (V) Närvarande Rolf Vadström (SD) Närvarande Henrik Haglund/Henrietta Florén beredningssekreterare Från förvaltningen: Camilla Schalin Henrik Levin Saba Shahriari Johan Emanuelsson Sune Karlsson Linda Andreasson Fredrik Stjernfelt Tid: , Plats: KONFERENSRUM VERKSTADEN, STADSHUSET Sekreterare Henrik Haglund/ Henrietta Florén Ordförande Bernt Lundborg (S) Attest: Miguel Odhner (S) FRAMTID- OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

106 Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av dagordning Punkten föregående protokoll läggs till. 3. Föregående protokoll Frågan om åkermark Bernt och Patrik får i uppdrag att ta kontakt med någon som kan komma och ge mer information om åkermark och värdefull åkermark. De utskotten som skulle utse representanter till miljögruppen har inte återkommit, Henrietta skickar påminnelse till berörda sekreterare. En lista över alla pågående ärenden efterfrågas förslag är att publicera den i arbetsrummet på intranätet. Henrietta och Henrik får i uppdrag att sammanställa och publicera listan. Från föregående protokoll - Förvaltningen ska starta dialog med VGR, trafikverket m.m. kring Bohusbanan frågan återkommer till beredningen - Förvaltningen tar kontakt med Länsstyrelsen för att ta del av deras redogörelse kring aktualitetsprövningen av ÖP. - Beredningsledaren ges i uppdrag att återkomma med förslag på parter som kan bjudas in för kunskapsinhämtning t.ex. LRF, Jordbruksverket och Göteborgs stad - En beredningsskrivelse ska skrivas så att det går fram att ett uppdrag till KF att starta igång aktualitetsarbetet redan innan hösten. Utkast på beredningsskrivelse presenteras i samband med nästa utskottsmöte. - Förvaltningen får i uppdrag att driva frågan gällande föreläsare till i samban med behandling av miljöbokslutet i fullmäktige. - Hur arbetar förvaltningen med frågan om vattenrening? Hur sköts de stora reningsanläggningarna och hur kontrolleras vattenkvalitén? Förvaltningen återkommer i frågan. 4. VA-plan och VA-policy Johan Emanuelson, Sune Karlsson, Linda Andreasson Se även bifogad presentation. Syftet med VA-planen är att effektivisera och samordna kommunens arbete med VA. Behoven av samordning har blivit mer påtagligt bl.a. p.g.a. klimatförändringar, åldrande anläggningar och tillväxtplaner. Förvaltningen har gjort en översikt eller en nulägesanalys av kommunens VA (vilket inte är detsamma som kommunalt VA som syftar till den kommunala anläggningen). I översikten redovisas en inventering av kommunens dricksvatten, spillvatten och dagvatten och utgör grund för framtagandet av VA-plan och VA-policyn. VA-policyn innehåller ställningstagande för kommunens framtida agerande och planerande. Utgör tillsammans med VA-översikten underlag för olika VAdelplaner som ger handfasta exempel för hur kommen ska arbeta i 6 olika områden. VA-policyn behöver beslutas politiskt. Förvaltningen kommer sedan fokusera på framtagande av VA-delplaner. För att ta fram planerna kommer dialog föras både internt och med externa parter t.ex. de kommunala bolagen. Planen för den politiska behandlingen är: FoU, KS, KF.

107 Diskussion om styrdokument, vad de innehåller samt vilket beslutsorgan som beslutar om vilket dokument. Tanken är att FoU fattar ett beslut idag om att ställa oss bakom handlingarna eller inte. Diskussion om tid- och resurssättning. Förslag på prioriteringsordning. Fråga om huruvida dokumentet når de olika politiska målsättningarna och finns det samordning utifrån strategiska mål och resultatmål? Hur ska FoU förhålla sig till punkterna ang. utbyggnadstakten och miljöaspekten? Utgår från workshopen på Nordiska. Ajournering C och M anger att ärendet inte är tillräckligt berett i utskottet och att den tid och resurser inte är tillräckligt utrett för att ta beslut. Beslut Policyn anses behandlad av Framtid och utvecklingsberedningen. Policyn lämnas över till kommunfullmäktige för vidare behandling C och M och inkommer med anteckning till protokollet, se bilaga. 5. Hamnar och båtplatser Henrik Levin och Saba Shahriari Det material som skickats till beredningen är en inventering/aktualitetsprövning av befintliga båtplatser och småbåtshamnar. I kommunen efterfrågas idag fler båtplatser för större båtar och att trycket är mindre på de mindre småbåtsplatser. Det här gör att det finns mycket platser för riktigt små båtar (t.ex. öppna ekor) medan det är en brist på vanliga fritidsbåtar. Förvaltningen visar en karta över var båtplatserna finns i kommunen. Hur platserna fördelas mellan fastboende och andra varierar, på t.ex. Marstrand avsätts ca 30 % av platserna till de som är boende. Det är även på Marstrand som de längst köerna finns, idag är det 1100 personer men siffran är något missvisande då samma person kan stå i flera köer. För att möta efterfrågan diskuteras både var i kommunen det går att skapa ytterligare platser samt vilka alternativ som finns t.ex. båtplatser på land och kommunal båtplatskö. Det som är en svårighet är att samtliga användare nyttjar platserna ungefär samtidigt. Konflikten som finns idag är mellan bevarande och utvecklingsintressen. - Nordön är intressant och där finns det möjligheter att utöka. Det är dock en konflikt med kommande naturreservat och länsstyrelsen håller på att göra en inventering av området och i och med den nya gränsdragningar för reservatet. I etapp 2 av inventeringen kommer även om de värdefulla bottenvärdena finns var. Nordön ligger bra strategiskt med god kommunikationer i och med väg Norra Instön här finns till viss del en strukturplan och det pågår en dialog med länsstyrelsen för att se om det finns möjlighet att skapa båtplatser där. Eftersom Kungälv har ett ansvar tillsammans med övriga Göteborgsregionen att uppfylla de behoven som finns avseende båtplatser. I arbetet med 8-fjordar diskuterades t.ex. möjligheten att skapa båtplatser i Kovikshamn, dock är infrastrukturen ett problem. I uppdraget med aktualitetsprövningen ingår även frågan om gästhamnar. Frågan har dock inte varit det primära fokusområdet vilket gjort att förvaltningen framförallt arbetat vidare med behovet av fasta båtplatser. Det är även så att om kommunen kommer fram till var de fast båtplatserna så kan

108 det utgöra en vägledning för var gästplatserna kan och bör placeras. När det gäller gästhamnarna så finns, tillskillnad från med fasta båtplatserna, viss överlappning vilket öppnar för andra möjligheter. Några ställen där gästhamn diskuteras är: - Fästningsholmen vilken ligger med i utvecklingsplanen men det saknas formalia och det kräver vidare utredning. - Vidareutveckling av Bäckparken och möjligheten att anlägga en mindre gästhamn är identifierade i årsplanen och investeringsplanen. - Pontoner vid bron vid Nordre älv för att möjliggöra övernattning. Fördelningen av platser i det kommunala systemet behöver ses över för att bättre spegla fördelningen i kommunen. Det finns även ett uppdrag att planlägga hamn för Kovikshamn norra. Fråga - Hur möter kommunen behovet av sugtömning i hamnarna? Vad är det kommunala ansvaret? Vi ser att det är svårt att kräva när vi inte ännu kan ge service i form av kommunalt VA. Tekniska lösningar diskuterades. Dialog sker kring politisk närvaro i samtalet med Länsstyrelsen. Vi avvaktar med detta. 6. Bostadsförsörjning och investeringsplanering Henrik Haglund Henrik presenterar tankarna kring ny organisation samt läget för investeringsplaneringen och bostadsförsörjningsprognosen. Investeringsplanering För budget 2015 har förvaltningen begärt tilläggsanslag motsvarade 44,5 miljoner kronor för att slutföra Stadshuset samt sätta igång med Thorildskolan. Samtidigt tillkommer arbeten om ca 44 miljoner kronor som har påbörjats under 2014 men som inte har hunnit slutföras utan där investeringsmedel behövs för färdigställande. Det är även investeringar motsvarande ca 30 miljoner kronor som ligger med i planen men där investeringen inte kommer ske under I de investeringar som avgår är även samtliga gång- och cykelbanor där ändrade redovisningsregler gör att de inte belastar investeringsplanen. Sammantaget gör det att förvaltningen idag arbetar med projekt motsvarande 508 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med tilldelad ram (450 miljoner kronor). För de avgiftsfinansierade delarna begärs inga tilläggsanslag och det är inte heller några arbeten som förs över från 2014 dock förväntas arbeten för motsvarande 49,4 miljoner kronor inte hinnas med i år. Det är framförallt investeringar på VA-området och beror på att processen tar lång tid. Bostadsförsörjning När det gäller bostadstillväxt så fick kommunen under 2014 färdiga slutbevis för 90 st. bostäder. Henrik visar en sammanställning över vilka planer som ligger på gång samt redogör för förvaltningens planer på att göra uppföljning på tre nivåer: - Vad är möjligt? - Vad pågår? - Vad är färdigställt? Finns det någon bortre gräns för bygglov? När kommunen gör en markanvisning är det en tidsfrist på 2 år för att starta. Detta gäller bara markanvisningar från kommunen och har gällt under de senast 5 åren. Även övriga aktörer har tidsfrister men det varierar hur lång tid. Nu går förvaltningen ut med markhänvisningstävling i Diseröd och ser med spänning fram emot vilken responsen blir.

109 Hur vill Framtids- och utvecklingsberedningen arbeta med frågan om bostadspolitik? Ett förslag är att kommunen samlar ihop sig och har en större bostadspolitisk debatt per år och i samband med det lägger fast en tydlig styrning. Detta arbetssätt används i vissa kommuner. Målet för kommande mandatperiod är 2000 färdigställda bostäder. Vilka områden ska prioriteras, behöver förvaltningen ytterligare tydlighet när det gäller prioriteringen? Förvaltningen anser att tidigare prioriteringar är tydliga. Kungälv-Ytterby-Kareby, sedan Marstrand och Diseröd. Kode ligger senare i planen. I volymfrågan uppfattar förvaltningen ingen otydlighet. Frågorna är snarare kring boende för äldre, särskilda boendeformer etc. Beredningen konstaterar att ett annat arbetssätt inom förvaltningen även kräver ett närmare samarbete inom politiken mellan beredning och utskott. Om hindret för fortsatt utveckling är aktualitetsprövningen av översiktsplanen så måste beredningen sätta igång med denna snarast. Diskussion om planer, medfinansiering och möjligheten till byggande av olika boendeformer. 7. Befolkningsprognos Camilla Schalin Presentation av statistik från 2014 vilket möjliggör jämförelse mot antagen prognos. För 2014 kan konstateras att vi inte riktigt nådde upp till prognostiserade nivåer och det är en prognosavvikelse med 0,3 % vilket motsvarar 126 personer. Det gick svagt uppåt i början av året och det flyttade in fler samtidigt som fler flyttade ut. Färre föddes men samtidigt var det färre som avled. Den största förändringen är bland 0-åringarna. I dagsläget kan vi bara konstatera att det är ett antal personer som flyttat från kommunen, men vi kan i nuläget inte säga vart de flyttat. Under åren går det att se viss samstämmighet mellan befolkningsökning och ökat bostadsbyggande. Det finns dock vissa avvikelser t.ex. gick bostadsbyggandet ner under 2013 samtidigt som befolkningen ökade. Tidigare har målet varit 400 bostäder per år, något som har ökats till denna mandatperiod. I prognosen har hänsyn tagits till överklagande av planer. I prognosen görs ett antagande att 80 % av alla planer genomförs. Går det att göra en prognos för hur vi ska lyckas nå invånare 2020? Det går att räkna baklänges samtidigt blir det en större osäkerhet på samma sätt som osäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Samtidigt jämförs den prognos som Kungälvs kommun tar fram med prognoser från VG-regionen och Staticon. Dessa har inte tagit hänsyn till bostadsbyggandet utan bara Kungälvs geografiska läge. 8. Presentation av IT-strateg och E-förvaltning Fredrik Stjernfelt E-förvaltning är ett uppdrag från förvaltningsledningen för att arbeta med den digitala utvecklingen i förvaltningen för att möta framtida behov. Det finns inte möjlighet att fortsätta förvaltningen på det sättet vi gör idag utan kommunen behöver utvecklas och effektiviseras. Förvaltningen har bland annat varit i kontakt med Västerås och Kungsbacka för att ta del av deras arbete. Den förra regeringen tillsatte en e-delegationerna med e-direktiv vilket handlar om att digitalisera och effektivisera processer. Det handlar lika mycket som förändrat arbetssätt som införande av ny

110 teknik. E-förvaltning och utveckling inom området innefattar även e-tjänster och sättet vi kommunicerar med medborgarna och som medborgarna vill ha. Kungälvs kommun saknar idag e- tjänster där medborgarna har interaktion med handläggare och beslutsfattare hela vägen genom ärendet. Det gäller även att hitta möjlighet till nyttorealisering för de e-investeringar som kommunen gör. E-förvaltningen kommer att ha ansvar för att följa upp investeringar och att hjälpa verksamheterna så att investeringen leder till mernytta. Förlaget med e-förvaltning ska till förvaltningsledningen i april. Hur hanteras problemet att flera e-tjänster inte är mogna att användas? Hur arbetar förvaltningen med att inarbeta mer digitala arbetssätt? När den nya plattformen lanserades under 2014 genomfördes obligatoriska utbildning av alla användare. Tyvärr genomfördes inte utbildningsinsatsen för alla sällananvändare efter det genererade för stora kostnader att ta in vikarier. Det är generellt ett problem att fokus ligger på inköpspriset och inte på tillkommande kostnader för t.ex. utbildning. Inom sektor skola finns EnIT (enhet för it-pedagogik) vilka kan utnyttjas mer för att genomföra olika utbildningsinsatser. Hur fungerar huset jämfört med hur vi tänkte? Bra. Arbetar nu med dokumenthanteringsfrågan - hur ser vi till att det som sparas digitalt bevaras för framtiden? Hur rensar vi våra digitala dokument? Framtid- och utvecklingsberedningen har i nuläget 5 fokusområden och arbetet med IT har inte varit prioriterat. Det kan hända att beredningen kommer föreslå att frågan kring IT för över på någon av de andra beredningarna istället. har inte jobbat med IT och IT-strategin på lång sikt det FoU ska fokusera på är det på 5-års prognos. Kan den läggas på Lärandeberedningen istället. 9. Kurser, konferenser och utbildningar Skicka inbjudan till Thomas för Ytterby Bernt har varit på SKL Henry Chalmers 24/3 Patrik - Blå ÖP Övrigt - IT plattor och e-meeting, information om att beredningarnas ledamöter ska få plattor. Kommer innebära ett nytt sätt att distribuera kallelser och liknande. - Kultur och fritidsberedningen bjuder in till presidieträff - Demokratiberedningen bjuder in till halvdag ang. medborgardialog. Inbjudan kommer. Hur arbetar förvaltningen med frågan om solceller? Förvaltningen prövar alltid förutsättningen att sätta solceller på all nybyggnation och även på befintliga byggnader. Förvaltningen upplever att den politiska styrningen är tydlig, och förvaltningen jobbar med frågan. Bernt Lundborg (S) beredningsledare Henrik Haglund/ Henrietta Florén beredningssekreterare

111 Yttrande från C och M under punkt 3 FOU Det framgick inte i kallelsen att vi vid detta möte, direkt skulle fatta beslut om VA policy kunde anses vara beredd nog för att kunna sändas till kommunstyrelsen, för juridisk och ekonomisk bedömning. Vi kände oss därför inte fullt insatta men efter en mycket snabb genomläsning kunde vi ställa oss bakom att sända den vidare, till KS. Vi förbehåller oss och rätten till en djupare penetrering av alla punkter och att vi i fullmäktige kan ha en avvikande åsikt i detaljer. Det vi redan nu saknar är tidsmål och ekonomiskamål samt strategi för att nå bästa nytta och lägsta kostnad för medborgarna. SAKNAR TIDSMÅL och EKONOMISKTMÅL En övergripande synpunkt som vi framfört vid mötet är att projektet inte får ha en tidplan som är typ vi blir färdiga när vi blir färdiga och den kostar det den kostar. TIDSMÅL Projektet VA i kustzon startades, ca 2005 för att vi hade fått avslag på detaljplaner. i Tjuvkil, Rörtången och Aröd, av länsstyrelsen för att vi inte hade VA löst och att vi hade saltvatten som förorenade brunnar och än värre grundvatten i kustzonen. När vi behandlade VA i kustzon ca 2007 så valdes de mest prioriterade områdena ut, dessa kallas A områdena och skulle vara klara Projektet skulle fortsätta direkt för att vara klart i sin helhet ca Det har skett en hel del förskjutningar men nu anser vi att vår VA organisation mognat så mycket att man får börja jobba mot måldatum på ett tydligt sätt. Vi har redan en stor irritation från kommunmedborgare och byggherrar. Man upplever att man inte har en tid att förhålla sig till. Vårt mål måste ju vara att dessa två grupper inte väljer en annan kommun för att man inte kan fortsätta inverstera i Kungälv. Detta står mot förvaltningens behov av att hinna med. Vi vill att KS, i den ekonomiska juridiska prövningen, lägger upp ett tidsmål och bedömer vad som är acceptabel tid för medborgare och byggherrar. Antalet anslutna en framgångs faktor Vi är väldigt nöjda med att VA policyn valt att slå fast att man skall dimensionera och planera för att många fastigheter skall anslutas.. Det gör det enklare planera och dimensionera. För god hygien blir det också viktigt att direkt få hög nyttjande av vatten. Vi förutsätter fastigheterna som man avser, inte bara inskränker sig till de verksamhetsområden, utan är alla fastigheter längs en huvudledning samt tillkommande områden och förtätningar.

112 KS ekonomiska granskning / Vi önskar EKONOMISKTMÅL och strategi Vi kommer i KF att lägga ett förslag om att det ekonomiska målet sätts utifrån att Kungälv bibehåller nuvarande taxa för anslutning och förbrukningstaxa. Ekonomisk strategi för lönsammast genomförande. Utifrån det första satta målet och hur vår VA taxa är uppbyggd, kan man beräkna maxnivån för investering i huvudledning och i områden som ansluter till huvudledning. Det två största rörliga faktorerna är antalet anslutna och när leveransen börjar. Det går lätt att bryta ner per huvudledning, områden och delsträckor. Anslutningsavgiften går till största delen till det lokala området. En del går till nytt VA verket, en mindre del går till huvudledningen. Därför är det lätt att göra en ekonomisk modellering. I första skedet får man svaret hur mycket totalbudget får vara för x antal anslutna utan att höja VA taxan. Det går även att göra en strategier, för att nå resurseffektivaste lösningen. På samma sätt kan varje offert/beräkning direkt utvärderas. Den förenklade slutsatsen blir att det är viktigt att så många som möjligt ansluter och att anslutningarna är klara samtidigt med huvudledningen och att helst alla huvudledningar är klara strax efter att nya VA verket är klart. Vi vill att KS till KF redovisar om man har en annan bedömning och på vilken grund man kommit fram till denna slutsats. Patrik Renström (C) Thomas Alpner (M) Bo Franzon (M)

113 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 240/2015 Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv (Dnr KS2015/971) Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Gratisparkering för miljöbilar fyller numera inte någon praktisk funktion och strider mot Kungälvs kommuns miljömål då gratis parkering uppmuntrar till mer bilkörning. Parkeringsverksamheten föreslår att gratisparkering upphör för miljöbilar. From föreslås möjligheten till att få miljöbilsparkeringskort att upphöra. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv Protokollsutdrag SU 83/ Yrkanden Miguel Odhner (S): Datum ändras till 1 oktober Charlotta Windeman (M): Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en ny parkeringspolicy för el-bilar. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta dem. Förslag till kommunfullmäktige 1. Från och med den 1 oktober 2015 upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en ny parkeringspolicy för elbilar. Expedieras till Maria Sandberg Sektor Samhällsbyggnad Ann Ek Sektor Samhällsbyggnad För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

114 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 83/2015 Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv (Dnr KS2015/971) Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Gratisparkering för miljöbilar fyller numera inte någon praktisk funktion och strider mot Kungälvs kommuns miljömål då gratis parkering uppmuntrar till mer bilkörning. Parkeringsverksamheten föreslår att gratisparkering upphör för miljöbilar. From föreslås möjligheten till att få miljöbilsparkeringskort att upphöra. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv Förslag till kommunstyrelsen Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Expedieras till: Maria Sandberg Sektor Samhällsbyggnad Ann Ek Sektor Samhällsbyggnad För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

115 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Maria Sandberg & Ann Ek Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv (Dnr KS2015/971-1) Sammanfattning Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Gratisparkering för miljöbilar fyller numera inte någon praktisk funktion och strider mot Kungälvs kommuns miljömål då gratis parkering uppmuntrar till mer bilkörning. Parkeringsverksamheten föreslår att gratisparkering upphör för miljöbilar. From föreslås möjligheten till att få miljöbilsparkeringskort att upphöra. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Bakgrund Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Miljöklassade bilar har efter att de beviljats tillstånd och erlagt en mindre kostnad kunnat stå gratis på parkeringen Liljedal och på Idrotts/Tennishallens parkering. Tillståndet är giltigt under 2 år. I maj 2015 är det 105 bilar som har detta fördelaktiga kort som ger rätt att stå parkerad gratis. Modern avgasrening har gjort stora framsteg på alla nya bilar och de flesta nytillverkade bilar är klassade som miljöbilar. Verksamhetens bedömning Att köpa en miljöklassad bil är vanligt förekommande idag vilket innebär att gratisparkering för miljöbilar är förlegad och syftet med denna förmån har spelat ut sin roll. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kungälvs kommun har i sin miljöpolicy målet att minska bilåkandet och uppmuntra medborgare till att gå, cykla och åka kollektivt så är det olämpligt att fortsätta erbjuda miljöbilar gratisparkering. Gratisparkering uppmuntrar till fler resor med bil. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

116 2(2) Teknisk bedömning/genomförandeplan Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Juridisk bedömning Parkeringarna Liljedal och vid Tennis/Idrottshallen är på kommunal kvartersmark där kommunen har full rådighet över vilka villkor som råder på parkeringen. Ekonomisk bedömning Intäkterna för parkering kommer att öka. Ett månadskort på parkeringarna kostar 250 kr Förslag till beslut Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Underskrift, namn Anders Holm, verksamhetschef Underskrift namn Lisa Strandberg Werlenius, sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

117 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 241/2015 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal (Dnr KS2015/1008) Under kvartal ett år 2015 har sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad SoL och LSS anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Protokollsutdrag SMN 307/ Protokollsutdrag SMN 276/ Tjänsteskrivelse - Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Bilaga sammanställning av ej verkställda beslut kvartal Bilaga statistikrapport ej verkställda KF kvartal Förslag till kommunfullmäktige Statistikblankett Ej verkställda beslut för kvartal ett 2015 antecknas till protokollet. Expedieras till För kännedom till Kommunrevisionen, Kommunfullmäktige, Sektorchef Denny Kraft, Sektorchef Jonas Arngården Eva Regnell, Cecilia Sandeberg KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

118 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 23 (32) 307/2015 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal 1, 2015 (Dnr SMN2015/247) Sammanfattning Under kvartal ett år 2015 har sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad SoL och LSS anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Rapporteringen av ej verkställda beslut, kvartal för sektor vård och äldreomsorg bordlades vid sociala myndighetsnämndens sammanträde den 13 maj Beslutsunderlag Protokollsutdrag från Sociala myndighetsnämnden daterat 13 maj 2015 Tjänsteskrivelse från sektor vård och äldreomsorg daterad 27 april 2015 Sammanställning av ej verkställda beslut för kvartal 1, sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen Statistikrapport av ej verkställda beslut för kvartal 1, kommunfullmäktige Beslut Expedieras till: 1. Redovisning av ej verkställda beslut gällande sektor vård och äldreomsorg godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapport för ej verkställda gällande sektor vård och äldreomsorg godkänns och översänds till Kommunfullmäktige Sektor arbetsliv och stöd/jonas Arngården, Linda Boström, Yasmin Mårtensson Sektor vård och äldreomsorg/denny Kraft, Cecilia Sandeberg För kännedom till: Kommunfullmäktige SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

Dokumentbeteckning Arbetsordning för kommunfullmäktige. Handläggare/Förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning

Dokumentbeteckning Arbetsordning för kommunfullmäktige. Handläggare/Förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 61 ledamöter. Ordförande och vice ordförande

Läs mer

Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige

Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige Kommunalförbundet SYDARKIVERA ARBETSORDNING 1(12) Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige Antagen av kommunalförbundsfullmäktige 2015-. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige Antaget av fullmäktige den 20 januari 1992, 2 Ändrat av fullmäktige den 22 mars 2004, 16 Ändrat av fullmäktige den 26 januari 2010, 9 Arbetsordning för kommunfullmäktige

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 (10) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-09, 267 Reviderad 1993-08-10, 210 Reviderad 1994-12-12, 311 Reviderad 1998-04-06--07, 77 Reviderad 1999-12-13, 281 Reviderad

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun 2015-02-05 1(13) Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun Arbetsordningen har antagits av kommunfullmäktige 2014-11-26, 244. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sollentuna Antagen av fullmäktige 1992-04-27, 38 Reviderad 1994-03-21, 28 Reviderad 2003-05-19, 65 Reviderad 2003-11-17, 142 ( 5 och 22) Reviderad 2006-02-06, 29

Läs mer

Landstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134

Landstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134 Landstingsfullmäktiges arbetsordning Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134 2014-10-29--30 14LS2977 2(14) ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND Utöver

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE Utöver det som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar. Antalet

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Innehåll Antalet ledamöter... 2 Ordförande och vice ordförande... 2 Presidiets

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Sida 1/11 Arbetsordning för Kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. 1 Antalet ledamöter Fullmäktige har

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige FÖRFATTNING 1.1 Antagen av Kommunfullmäktige 101/08 Arbetsordning för kommunfullmäktige Denna arbetsordning tillsammans med kommunallagen innehåller bestämmelser som styr kommunfullmäktiges arbete. Därutöver

Läs mer

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141)

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordning 2010-11-29 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping KS-332/2010 Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordningen har ändrats av kommunfullmäktige den 2 mars

Läs mer

Uppsala kommuns författningssamling

Uppsala kommuns författningssamling Uppsala kommuns författningssamling Arbetsordning för Uppsala kommunfullmäktige; antagen den 7 september 2015 Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 81 ledamöter. I vallagen (1997:157) finns bestämmelser

Läs mer

Arbetsordning. för kommunfullmäktige

Arbetsordning. för kommunfullmäktige 1(11) Dnr: 2014/ 303 dpl 101 Arbetsordning för kommunfullmäktige Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-08 99 2(11) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I HAMMARÖ KOMMUN Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige

Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige 2 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 1992, 1 Reviderad av kommunfullmäktige den 31 maj 1999, 100 den 18 februari 2002, 41 den 19 februari 2007, 5

Läs mer

REGLEMENTE MED FÖRESKRIFTER OM STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ARBETSFORMER

REGLEMENTE MED FÖRESKRIFTER OM STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ARBETSFORMER 1(5) REGLEMENTE MED FÖRESKRIFTER OM STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ARBETSFORMER Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 94, med revidering 2011-03-30, 23 Allmänt 1 Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsens

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Styrdokument Arbetsordning för kommunfullmäktige Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 107 Antagen av kommunfullmäktige 1992-04-27 112 2 (12) Beslutshistorik

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Tyresö kommun. Senast reviderad

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Tyresö kommun. Senast reviderad Arbetsordning för kommunfullmäktige i Tyresö kommun Senast reviderad 2015-12-17 2 (13) Antalet ledamöter... 3 Ordförande och vice ordförande... 3 Tid och plats för sammanträdena... 3 Förlängning av sammanträde

Läs mer

ARBETSORDNING för Kommunfullmäktige Knivsta kommun

ARBETSORDNING för Kommunfullmäktige Knivsta kommun ARBETSORDNING för Kommunfullmäktige Knivsta kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-25 167 Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Föreliggande dokument är antaget av kommunfullmäktige 2015-05-19, 54. Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2015/262 003 KFS 2015:6 Reglemente för kommunstyrelsen (Antagen av kommunfullmäktige den 2015-08-31, 88) (Gäller från och med 2015-09-01) Utöver det

Läs mer

Reglemente 1 (39) Fullmäktige fastställer storleken på de totala resurserna genom beslut om utdebitering, avgifter och övrig finansiering.

Reglemente 1 (39) Fullmäktige fastställer storleken på de totala resurserna genom beslut om utdebitering, avgifter och övrig finansiering. Reglemente 1 (39) Arbetsordning och reglementen Gäller för: Landstingsfullmäktige, styrelse, beredningar, nämnder samt revisorer Utgåva: 1 Godkänd av: Landstingsfullmäktige Giltighetstid: 2011-03-09 Utarbetad/reviderad

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige S www.hassleholm.se Arbetsordning för kommunfullmäktige Reglementen Innehåll Antalet ledamöter 3 Presidium 3 Tid och plats för sammanträdena 4 Placeringsordning 4 Sammanträdets kungörande 5 Förlängning

Läs mer

Allmänna bestämmelser för jönköpings kommuns nämnder Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings kommuns nämnder

Allmänna bestämmelser för jönköpings kommuns nämnder Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings kommuns nämnder Allmänna bestämmelser för kommunens nämnder Ks 2010:525 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Allmänna bestämmelser för jönköpings kommuns nämnder Ingår i Allmänna bestämmelser och

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-01-21 10 Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrtälje kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrtälje kommun Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrtälje kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15, 195 Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun 1 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun Antagen av kommunfullmäktige 1992-02-20 66, att gälla fr.o.m. 1992-03-01 Rev. Kf 1994-06-16, 75 Rev. Kf 1996-04-18, 55 Rev. Kf 2000-05-18, 57 Rev.

Läs mer

(10) Arbetsordning för kommunfullmäktige

(10) Arbetsordning för kommunfullmäktige 2015-10-21 1 (10) Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap.

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE. Antalet ledamöter (5 kap 1-4 kommunallagen) Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 KL)

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE. Antalet ledamöter (5 kap 1-4 kommunallagen) Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 KL) LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (15) 2013-02-25 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av kommunfullmäktige 1991-12-16, 275 Reviderat 1999-11-29 209, 210, 2003-12-15 196, 2006-01-30 14, 2009-04-27 80 och 2012-03-26

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2011:16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012:27 Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna

Läs mer

Dnr KS/2014/0073, Ändring av arbetsordning för Kommunfullmäktige ARBETSORDNING. Fastställd av KF 119/140825

Dnr KS/2014/0073, Ändring av arbetsordning för Kommunfullmäktige ARBETSORDNING. Fastställd av KF 119/140825 ARBETSORDNING för kommunfullmäktige i Söderhamns kommun Fastställd av KF 119/140825 Jonna Källström Börresson 1 (11) Arbetsordning för Kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2016-10-27, 252 Ansvar för revidering: Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona

Läs mer

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Vuxen- och omsorgsnämndens reglemente Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Vuxen- och omsorgsnämndens reglemente Reglemente 2015-09-28 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp Policy Beslutad av (datum och ) Kommunfullmäktige (2012-02-22 29) Giltig fr.o.m. 2012-02-22 Dokumentansvarig Kommunsekreterare, kommunkansliet Gäller för Kommunfullmäktige Senast reviderad

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument Arbetsordning för kommunfullmäktige

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument Arbetsordning för kommunfullmäktige Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Arbetsordning för kommunfullmäktige ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2016-06-22, 114 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef GÄLLER TILL

Läs mer

Arbetsordning för styrelse och nämnder

Arbetsordning för styrelse och nämnder Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 72, 2011-05-02 Utöver vad som föreskrivs om nämnder och styrelser i kommunallagen gäller bestämmelserna i denna

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Fullmäktige har 35 ledamöter. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

Arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Fullmäktige har 35 ledamöter. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 1 (10) FAGERSTA KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 2012:6 Arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar Antagen av kommunfullmäktige (KF)1991-12-17, 152, att gälla från1992-01-01. Ändringar antagna

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad

Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad 1 av 7 Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad Det gemensamma reglementet innehåller grundläggande bestämmelser om arbetsformer för Vaxholms stads nämnder. Det gemensamma reglementet

Läs mer

ÄLMHULTS KOMMUN ARBETSORDNING 1 (5)

ÄLMHULTS KOMMUN ARBETSORDNING 1 (5) ÄLMHULTS KOMMUN ARBETSORDNING 1 (5) ARBETSORDNING FÖR STYRELSER OCH NÄMNDER I ÄLMHULTS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-31, 9. Utöver det som föreskrivs om nämnder och styrelser i kommunallagen

Läs mer

Reglemente för arbetsutskottet

Reglemente för arbetsutskottet Antagen av Förbundsstyrelsen 2012-11-07, 98 DNR: 12RV0382 1 Allmänna bestämmelser I förbundsordningen anges att förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott och ett kollektivtrafikutskott. De ärenden

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden Sala kommun Kommunal författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden KFS 042 revision 02 REGLEMENTE ANTAGEN: 2012-12-17 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2012-12-20 ERSÄTTER: 366/2004 Utöver det som föreskrivs

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE. Enligt 5 kap. 64 Kommunallagen (KL) finns krav på att arbetsordningen för fullmäktige ska innehålla bestämmelser om

ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE. Enligt 5 kap. 64 Kommunallagen (KL) finns krav på att arbetsordningen för fullmäktige ska innehålla bestämmelser om 2014-10-15 KF 2014-10-15, 48 Dnr 2014/712 101 2014-10-15 1 ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE Enligt 5 kap. 64 Kommunallagen (KL) finns krav på att arbetsordningen för fullmäktige ska innehålla bestämmelser

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden

Reglemente för överförmyndarnämnden Åstorps kommuns Reglemente för överförmyndarnämnden Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-11-17 197 Dnr 2014/292 2(8) Innehåll 1 VERKSAMHETER... 3 2 NÄMNDSPECIFIKA UPPGIFTER:... 3 3 NÄMNDGEMENSAMMA UPPGIFTER:...

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.9

Laholms kommuns författningssamling 3.9 Laholms kommuns författningssamling 3.9 Reglemente för barn- och ungdomsnämnden; antaget av kommunfullmäktige den 16 december 2014, 196 1. Inledning Fullmäktiges uppgifter Kommunallagen (1991:900) ger

Läs mer

Arbetsordning för Norrlandstingens Regionförbund

Arbetsordning för Norrlandstingens Regionförbund 1(9) Arbetsordning för Norrlandstingens Regionförbund I 5 kap. 64 KL uppställs krav på att arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om 1. antalet ledamöter, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-28, 91 Gäller fr o m 2011-04-28 Arbetsordning för kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det direkt folkvalda parlamentet i Värnamo kommun.

Läs mer

Dokumenttyp. Fastställd/upprättad Kf 32. Beslutsinstans Kommunfullmäktige. Dokumentnamn Arbetsordning för. Giltighetstid Tillsvidare

Dokumenttyp. Fastställd/upprättad Kf 32. Beslutsinstans Kommunfullmäktige. Dokumentnamn Arbetsordning för. Giltighetstid Tillsvidare Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp Arbetsordning Dokumentansvarig Fullmäktiges presidium Dokumentnamn Arbetsordning för kommunfullmäktige Version Fastställd/upprättad 2017-04-24 Kf 32 Senast

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) B. 7 REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN KRISLEDNINGSNÄMNDEN OCH DESS UPPGIFTER 1 Kommunstyrelsen utgör kommunens krisledningsnämnd. Nämnden har befogenhet att, med de begränsningar

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Karlstad

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Karlstad KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2013-02-14 Ersätter: 2008-01-01 Gäller fr o m: 2013-03-01 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Karlstad Fastställd

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 1999:25 Arbetsordning för Stockholms kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut den 6 september 1999 (Utl 1999:144) (Jfr Kfs 1996:41)

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE -1-2015 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av kommunfullmäktige 2004-03-09 39 att gälla fr o m 2004-04-15. Reviderad av kommunfullmäktige 2005-06-14 107 och 109. Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Miljö- och

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2014:12 Infördes i författningssamlingen den 4 april 2014 Kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunfullmäktige beslutade 1 den 12

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-03-06 Sida 1 (11)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-03-06 Sida 1 (11) Sida 1 (11) Plats och tid Bohusrummet klockan 8:30-10:20 ande Lennart Jonsson (M) Ordförande Lars Gustafson (S) Lillvor Bergin (FP) Sekreterare Ingela Flodin Paragraf 19-26 Ordförande Lennart Jonsson (M)

Läs mer

Reglemente. Servicenämnden. Antagen av kommunfullmäktige KF 4/2012-02-27. Reviderat av kommunfullmäktige KF 45/2014-04-28

Reglemente. Servicenämnden. Antagen av kommunfullmäktige KF 4/2012-02-27. Reviderat av kommunfullmäktige KF 45/2014-04-28 Reglemente Servicenämnden Antagen av kommunfullmäktige KF 4/2012-02-27 Reviderat av kommunfullmäktige KF 45/2014-04-28 Reglemente för servicenämnden i Degerfors kommun ALLMÄNT 1 Kommunallagen (1991:900)

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ljungby kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ljungby kommun (2016) Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ljungby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21 57 Innehåll 2 Antal ledamöter 3 Presidium. 3 Tid och plats för sammanträdena. 3 Sammanträde på distans

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges

Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges Kommunal Författningssamling Arbetsordning 2015 Nr 5 KUNGÄLVS KOMMUN Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar Antagen av kommunfullmäktige den 10 september 2015 234 Gäller

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-17 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen av kommunfullmäktige 9 december 2002 att gälla från och med 1 januari 2003 (rev KF 2004-04-05, 2005-02-07, 2005-04-04, 2007-04-02, 2009-06-08, 2010-02-08

Läs mer

Utöver vad som dels föreskrivs om nämnder i kommunallagen, dels föreskrivs i speciallagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som dels föreskrivs om nämnder i kommunallagen, dels föreskrivs i speciallagstiftning gäller bestämmelserna i detta reglemente. FÖRFATTNINGSSAMLING (3.2.1) Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-16 153 (KS/2010:1162) Reviderad av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-02-21 37 (MBN/2011:24) Sid 1 (5) REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN

Läs mer

Kallelse kommunfullmäktige. Folkets Hus Kunghamn

Kallelse kommunfullmäktige. Folkets Hus Kunghamn Kallelse 2014-11-14 Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 27 november 2014 kl. 17.30 Plats Folkets Hus Kunghamn Ordförande Peter Hemlin Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering

Läs mer

Ordförande och vice ordförande. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

Ordförande och vice ordförande. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. KF 2014-06-09, 59 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I VÄNNÄS KOMMUN Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter

Läs mer

Arbetsordning för Ale kommunfullmäktige

Arbetsordning för Ale kommunfullmäktige 1 (14) Arbetsordning för Ale kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen eller annan lag och författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Fullmäktige Antalet

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun (2016) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-01-25 19 2 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Utöver det som står skrivet om nämnder i kommunallagen

Läs mer

Reglemente för valnämnden

Reglemente för valnämnden Reglemente Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktiges 133 2015-09-22 1(5) Beteckning KST 2015/000443-003 Författningssamling MBLAFS 2015:21 Reglemente för valnämnden m:\policy styrdok - beslutade\reglemente för

Läs mer

Arbetsordning Kommunfullmäktige. Antagen , Reviderad

Arbetsordning Kommunfullmäktige. Antagen , Reviderad Arbetsordning Kommunfullmäktige Antagen 2014-11-26, Reviderad 2016-03-16 25 Allmänna utgångspunkter Arbetsordningen har antagits av kommunfullmäktige 2014-11-26 211 och reviderats 2016-03-16 xxx. Utöver

Läs mer

regel plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regler för kommunfullmäktiges arbetsordning ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

regel plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regler för kommunfullmäktiges arbetsordning ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan policy regel regler för kommunfullmäktiges arbetsordning program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-05-18 86 Ansvarig:

Läs mer

Arbetsordning för Strömstads Kommunfullmäktige

Arbetsordning för Strömstads Kommunfullmäktige Arbetsordning för Strömstads Kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om Kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden

Läs mer

Arbetsordning. Kommunfullmäktige

Arbetsordning. Kommunfullmäktige Arbetsordning Kommunfullmäktige Nummer: 00:1 Blad: (2) Rubrik Sida Antal ledamöter 3 Ordförande och vice ordförande 3 Tid och plats för sammanträdena 4 Kungörelse samt handlingar på sammanträdet 5 Förlängning

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Reglemente för socialnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för socialnämnden Reglemente 1992-02-24, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Författningssamling. Arbetsordning för kommunfullmäktige. Fastställd av kommunfullmäktige , 145

Författningssamling. Arbetsordning för kommunfullmäktige. Fastställd av kommunfullmäktige , 145 Författningssamling Fastställd av kommunfullmäktige 1991-12-09, 145 Reviderad senast av kommunfullmäktige 2016-02-08 10 Gäller från och med 2016-03-01 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen eller i

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2015:42 Infördes i författningssamlingen den 26 juni 2015 Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Kommunfullmäktige beslutade 1 den

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I TIMRÅ KOMMUN

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 1 1 (10) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2012-02-27 11 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 78 I anslutning till vad som

Läs mer

Arbetsordning för Kommunfullmäktige

Arbetsordning för Kommunfullmäktige Arbetsordning för Kommunfullmäktige 010:1 Arbetsordning för Kommunfullmäktige antagen av Kommunfullmäktige 1991-12-12, ändrad 2003-02-20 gäller fr o m 2003-02-20 Utöver vad som föreskrivs om Kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden Dnr KS.2014.208

Reglemente för överförmyndarnämnden Dnr KS.2014.208 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp: Minst vart 4:e

Läs mer

Arbetsordning för Malmö kommunfullmäktige

Arbetsordning för Malmö kommunfullmäktige 1 Arbetsordning för Malmö kommunfullmäktige ant av kf 17-18/12 1991, 320, bih 224 med ändr 24-25/11 1993 220, bih 145, 21/9 1995 134, bih 85 och 29/3 2001, 62, bih 39, 24/10 2002, 173, bih 79 Utöver vad

Läs mer

Reglemente för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Reglemente för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Reglemente för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan,

Läs mer

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Kalmar

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Kalmar STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Kanslichef Jonas Sverkén 2016-09-26 Gäller tills vidare 1 (12) Arbetsordning för kommunfullmäktige i Kalmar Antalet ledamöter 1

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige 1(13) för kommunfullmäktige Gäller från och med den 1 mars 2013. Enligt 5 kap. 63 kommunallagen ska fullmäktige i sin arbetsordning meddela fler föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och

Läs mer

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelser i detta reglemente.

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelser i detta reglemente. REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelser i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS UPPGIFTER 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Innehållsförteckning Antal ledamöter och mandattid... 3 Ordförande och vice ordförande... 3 Partistöd... 3 Tid och plats för sammanträdena... 3 Allmänhetens frågestund...

Läs mer

Arbetsordning för förbundsstyrelsen i Utrikespolitiska Förbundet Sverige, fastställd den 7 september 2014.

Arbetsordning för förbundsstyrelsen i Utrikespolitiska Förbundet Sverige, fastställd den 7 september 2014. Arbetsordning för förbundsstyrelsen i Utrikespolitiska Förbundet Sverige, fastställd den 7 september 2014. Förbundsstyrelsen 1 Förbundsstyrelsen ansvarar för UFS verksamhet mellan förbundsstämmorna och

Läs mer

Kommunal författningssamling för Ängelholms kommun

Kommunal författningssamling för Ängelholms kommun Kommunal författningssamling för Ängelholms kommun Version 1.0 Tryckt 2015-01-21 1 Innehållsförteckning Arbetsordning för kommunfullmäktige... 2 Instruktion för fullmäktigeberedningar... 12 Reglemente

Läs mer

REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN

REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Gällande från den 28 september 2015 Fastställt av kommunfullmäktige den 21 september 2015, 124 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelse

Läs mer

Reglemente för Bygg- och Miljönämnden

Reglemente för Bygg- och Miljönämnden REGLEMENTE 1 (6) Reglemente för Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-11 92 Dnr 2006.195 003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Reviderad av kommunfullmäktige 2008-01-28 Nämndens uppgifter 1 Nämnden skall fullgöra

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Bollebygds kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Bollebygds kommun Styrdokument 1 (12) 2014-07-02 Fastställd: Kommunfullmäktige 2014- månad-dag x Gäller för: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig: Kanslichef Reviderad: Dnr : KS2014/278-1 Arbetsordning för kommunfullmäktige

Läs mer

1 Fullmäktige har 65 ledamöter. I vallagen finns bestämmelser om antalet ersättare.

1 Fullmäktige har 65 ledamöter. I vallagen finns bestämmelser om antalet ersättare. ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I LUND Antagen av kommunfullmäktige den 26 april 2007, 48, ändrad den 13 december 2007 220, den 26 augusti 2010 174, den 29 mars 2012 46, den 24 april 2014 79 och den

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN 1 (7) Antaget KF 040614 48 REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Lednings- och styrfunktionen... 2 Ekonomisk förvaltning... 3 Löne- och personalpolitiken... 3 ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN Gällande från den 28 september 2015 Fastställt av kommunfullmäktige den 21 september 2015, 120 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH BYGGLOVSNÄMNDEN VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Huvuduppgifter

Läs mer

Reglemente för styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus

Reglemente för styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus 1 (7) Reglemente Diarienummer RS 691-2012 Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige den 24 november 2015, 204 Reglemente för styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Dokumentet

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunkansliet Dokumentinformation - Dokumentnamn Arbetsordning för kommunfullmäktige Fastställd/Upprättad 2016-06-14

Läs mer

REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR BISTÅND, ARBETSMARKNAD OCH SOCIAL SERVICE

REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR BISTÅND, ARBETSMARKNAD OCH SOCIAL SERVICE REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR BISTÅND, ARBETSMARKNAD OCH SOCIAL SERVICE VERKSAMHET FÖR NÄMNDEN FÖR BISTÅND, ARBETSMARKNAD OCH SOCIAL SERVICE Övergripande uppgifter för nämnden för bistånd, arbetsmarknad och

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Reglemente för beredningen för skolfrågor; HebyFS 2011:16 Infördes i författnings -samlingen den 26 oktober 2011 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Åre kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Åre kommun Beslutad av: kommunfullmäktige Dokumentansvarig: kommunsekreterare Dokumenttyp: Reglemente Giltighetstid: Tillsvidare Gäller från: 2016-07-01 Diarienr: Arbetsordning för kommunfullmäktige i Åre kommun

Läs mer

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 1(5) Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-25, 142 REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och skollagen m.m. gäller bestämmelserna i detta reglemente Verksamhetsområden

Läs mer

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73).

2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar följande samfällighet: Anläggningssamfällighet tillkommen genom anläggningsbeslut 1974-12-17 (dnr AB2 132/73). Söra Södra Samfällighetsförening Stadgar (inkluderande de ändringar som gjorts enligt stämmobeslut 1976, 1977, 1995, 2004 och 2005) för samfällighetsföreningen, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige Dokumenttyp: Reglemente Diarienummer: 225.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Senast reviderat: 2015-09-28 Giltighetstid: Från 2015-11-01 och tillsvidare Dokumentet gäller

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling för Falköpings kommun KS 2016/36 003 KFS 2016:10 Reglemente för valnämnden Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Utöver det som föreskrivs

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING

KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-06-18, 101 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2015-12-31 Beteckning KS2013/183-007,

Läs mer