Samhällsbyggnadsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsbyggnadsnämnden"

Transkript

1 Samhällsbyggnadsnämnden Äskanden inför 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN den 26 mars 2014 Sammanställd av: Rune Brandt

2 Samhällsbyggnadsnämnden Äskanden inför 2015 SAMMANFATTNING Vision, verksamhetsidé, inriktningsmål och effektmål De äskanden som samhällsbyggnadsnämnden gör inför 2015 är upprättade utifrån den vision, verksamhetsidé, inriktningsmål och de effektmål som gäller: Vision Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Verksamhetsidè Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Nära dialog med medborgarna ställer krav på den kommunikativa kompetensen hos medarbetarna och därav kompetensutveckling inom kommunikationsområdet. Införande av kundtjänst borgar också för en bättre dialog och viktigt är att övergången blir smidig. Ärendehantering och tillsyn enligt plan- och bygglagen är viktigt för trygghet och en hög livskvalitet. Detta rör frågor som rättsäker myndighetsutövning, tillgänglighet, obligatorisk ventilationskontroll, m.m. Värnande av våra kulturmiljöer är vidare en viktig del i ett hållbart samhälle. Dricksvattnet för våra medborgare utanför de kommunala verksamhetsområdena är en viktig hälsofråga och en fråga där det är viktigt att långsiktigt följa utvecklingen. Både vision och verksamhetsidé betonar hållbarhet. För varumärke, stabilitet och engagemang i arbetet skulle en årlig summa per kommuninvånare ge en tydlig signal. Invigningen av centralstationen i december 2015 ger en unik möjlighet kring frågorna rörande hållbart resande. Åtgärdsarbetet och samverkansformerna kring Tullstorpsån väcker stor nationell och internationell uppmärksamhet. Genom utökade samverkansformer mellan kommunen och föreningen kan erfarenheter nyttjas inom hela sydvästra Skåne. Kommunen kan genom denna insats visa insikt och förståelse för de stora insatser som kommer att krävas de närmaste åren för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. Snorkelled på lämplig plats kan kommunmedborgare såväl som turister ha glädje av och bidra till en positiv bild av Trelleborg. 1

3 ÄSKANDEN 2015 Område Insats Kostnad Sid Kommunikativ Kompetensutveckling för alla medarbetare kr 3. kompetens under 2015 i syfte att förbättra den kommunikativa kompetensen - Förvaltningen PBL tillsyn Förstärkning med 1,0 åa kr/år 4. byggnadsinspektör Plan & Bygg Kulturmiljö Förstärkning 0,5 åa byggnadsantikvarie kr/år 4. Plan & Bygg Kulturmiljöinventering Inventering och sammanställning av kr 4. material om kulturmiljöer i Trelleborg Plan & Bygg Bekämpningsmedel Analyser och riktad informationsinsats kr 5. avseende bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter - Miljö Vattenprov barn Vattenprov för hushåll med barn under två kr 5. år - Miljö Hållbarhet 123 Resursfördelning till hållbarhetsarbetet kr/år 6. utifrån antal kommuninvånare Hållbar utveckling Hållbart resande Projekt under för att med kr/år 7. koppling till centralstationen verka för hållbara transporter Hållbar utveckling Snorkelled Snorkelled anläggs på lämplig plats i kr 7. kommunen Hållbar utveckling Vattenrådet Samhällsbyggnadsnämndens årliga insats kr/år 7. till Vattenrådet Sydvästra Skåne Hållbar utveckling Tullstorpsån Samverkan Tullstorpsåprojektet & kr 8. Trelleborgs kommun rörande vattenvårdande åtgärder Hållbar utveckling Vattnets hus - Hyra biogascentret fyra månader kr 9. Biogascentret Geografiska informationssystem Hållbar utveckling Finansiering del av GISverksamheten Mät & Karta kr/år 11. 2

4 FÖRVALTNINGEN Kommunikativ kompetens Inom samhällsbyggnadsförvaltningen finns bygglovshandläggare, miljöinspektörer, planarkitekter, byggnadsinspektörer, livsmedelsinspektörer, miljöstrateger, GIS-ingenjörer, miljöingenjörer, kommunekolog, marinbiolog samt några ytterligare yrkeskategorier. Kontakterna med medborgare, företag och föreningar är dagliga och den kommunikativa kompetensen är en nyckelfaktor till framgång i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. Högskole- och universitetsutbildningarna fokuserar idag huvudsakligen på sakfrågorna och om de kommunikativa och andra mjuka frågorna finns i kursprogrammet är detta oftast i en liten omfattning. De personligheter som söker sig till utbildningar inom tekniska och naturvetenskapliga områden gör ofta detta utifrån ett djupare inre intresse av dessa sakfrågor. Hade dessa personer haft ett djupare intresse för kommunikation, ekonomi, samhällsvetenskap eller pedagogik hade dessa sannolikt återfunnits inom andra yrken. Det är inte miljön eller naturen som har problem, utan de är vi människor. Vill man förändra miljön eller naturen i någon riktning, så måste man arbeta med människorna som beslutar om, lever i, brukar och påverkar densamma. SLU, Avd för miljökommunikation Det finns inga enkla instruktioner, färdiga recept eller pantentmetoder för en god kommunikation. Den kompetensutveckling som planeras syftar till att medarbetarna skall utveckla sitt eget förhållningssätt, sitt intresse och sin förståelse för varför människor inte gör som man förväntar sig. Vidare avser kompetensutvecklingen utveckla medarbetarnas dialogkompetens. Även om mall saknas för den goda dialogen och samspelet mellan människor finns råd att förhålla sig till och reflektera över. Karaktären av de frågor som hanteras inom förvaltningen föranleder ibland kompetensbehov inom området konflikthantering. Kompetensutvecklingen avser även täcka denna del. Med en större självinsikt och dialogkompetens hos medarbetaren finns bättre förutsättningar till en konstruktiv kommunikation med omvärlden och därigenom bättre förutsättningar för arbetet mot en hållbar samhällsutveckling. Detta är ingen vanlig kompetensutveckling utan en strategisk satsning för en bättre kommunikation mot en hållbar samhällsutveckling kronor som en engångsinsats under

5 PLAN & BYGG Tillsyn PBL Arbete med tillsynsfrågor enligt PBL har under flera år varit kraftigt eftersatt i kommunen. Åtgärder vidtas endast då akut behov uppstår. Det är därför svårt att i nuläget bedöma vilken arbetsinsats som krävs för att uppnå en acceptabel kvalitetsnivå avseende denna verksamhet. I ett initialskede kommer det att krävas en stor arbetsinsats för att upprätta register över berörda fastighetsägare och kategorier för att sedan kunna göra åtgärdsprioriteringar. Det saknas erforderliga resurser för detta inom befintlig organisation. Konsekvenser av bristande tillsyn kan vara låg lagefterlevnadsnivå avseende fastighetsägarens ansvar, vilket i sin tur kan skada eller medföra olägenhet för tredje man. Trots nämnda osäkerhetsfaktorer kan det konstaterats att det åtminstone finns behov för minst en tillsvidareanställd årsarbetskraft. Denna heltidstjänst måste finansieras med skattemedel då det inte finns möjlighet att ta ut tillsynsavgifter för nämnd verksamhet. Eventuellt kan en mindre del av tjänsten finansieras av sanktionsavgifter. Kulturmiljöer I samband med arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad har det identifierats att det finns många kulturmiljöer inom Trelleborgs stad som inte har ett skydd eller ens värdesätts idag. Dessa kulturmiljöer behöver vidare inventeras men det behövs även en halvtids tillsvidareanställd årsarbetskraft inom avdelningen som säkerställer att och hur kulturmiljöer får ett skydd i detaljplaner och hur kulturmiljön bäst bevaras i bygglovsskedet. Det samma gäller kommunens utvecklingsorter och byar som berörs av områdesbestämmelser. Såsom områdesbestämmelserna är utformade idag så ger de inte tillräckligt tydligt stöd i hur dessa miljöer bäst bevaras och utvecklas. Dessa miljöer behöver även inventeras för att sedan kunna ta ställning till hur dessa miljöer ska möta framtida intressen och behov. Detta kunskapsområde finns inte inom organisationen idag. Konsekvensen blir att dessa frågor lätt förringas i detaljplaner och bygglovsärenden och kulturmiljövärden försvinner från kommunen som inte går att ersätta. Denna halvtidstjänst kan delvis finansieras av taxeintäkter. 4

6 MILJÖ Bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter På landsbygden i Trelleborg finns cirka enskilda vattentäkter. Detta innebär att ett stort antal medborgare dagligen dricker vatten som inte genomgår några regelbundna kontroller vilket kan innebära hälsorisker. Analyskostnaden som för bekämpningsmedel ligger på cirka kronor kan också leda till att endast få/inga analyser genomförs. Vid en liknande insats i Hörby kommun togs 20 prover. Av dessa prov hade 6 otjänliga halter och ytterligare 6 påvisade halter av bekämpningsmedel. Även om varje fastighetsägare själv ansvarar för sitt dricksvatten behövs kunskapsspridning om förekomst och möjliga åtgärder. Insatsen avser erbjuda 30 permanentboende fastighetsägare med enskild vattentäkt en gratis bekämpningsmedelsanalys. Förutsättningen Utifrån resultatet i samråd med Info informera samtliga fastighetsägare (med enskilt vatten) om hälsorisker, möjlighet till provtagning, filter, m.m. 30 bekämpningsmedelsprover a kr kr Informationskampanj (hemsida, utskick, m.m.) kr kr Vattenprov för hushåll med barn Många brunnar på landsbygden visar en försämrad kvalitet med avseende på mikrobiologi och kväveföreningar. Detta är föroreningar som man inte märker av när man dricker vattnet. Av denna anledning erbjuder vissa kommuner ett gratis vattenprov till de hushåll som väntar eller har små barn (<2 år). Bakterier kan komma från avloppsvatten eller stallgödsel och nitrat/nitrit från gödningsmedel eller avlopp. Hushållen beställer provflaskor direkt från laboratorium och intyg från mödravården ger rätt till ett gratis vattenprov. Kommunen får en kopia på analyssvaret och kan använda detta som ett underlag i miljöövervakningen. Med GISanalys kan hushåll med barn yngre än 2 år sökas fram och denna insats innehåller även riktade informationsinsatser. 200 vattenprover a 500 kr kr Metodik GISanalys kr Information (hemsida, utskick, m.m.) kr kr 5

7 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbarhet 123 Trelleborgs kommun har de senaste åren fått mycket positiv uppmärksamhet för sitt hållbarhetsarbete. Projekten inom biogas, hav, hamnar, naturvård, övergödning och energi har varit framgångsrika och de ekonomiska resurser som kommunen satsat växlats upp flera gånger. Viss kritik har kommit att projekten varit mer kända utanför kommunen än inom. Detta förslag ämnar ge förutsättningar för ett fortsatt långsiktigt och stabilt hållbarhetsarbete som samtidigt närmar sig medborgarna. Förslaget går ut på att anslaget till hållbarhetsarbetet grundar sig på antalet kommuninvånare vid årsskiftet. Vid senaste årsskiftet var antalet kommuninvånare stycken. För verksamhetsåret 2015 skulle detta innebära att det fördelades 123 x = kronor till hållbarhetsarbetet. Med beaktande av de förändringar som genomförs på avdelningen för Hållbar utveckling blir ramen för 2014 är kronor så med 123 kronor per invånare blir det viss ambitionshöjning. Jämförelse med några andra nämnder görs nedan: Fritidsnämnden budget 2014 nettokostnader Kulturnämnden Arbetsmarknadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden varav hållbar utveckling med årets förändringar kr per invånare kr kr kr kr kr 467 kr 103 kr Kostnaden blir utöver den ram som 2014 finns för hållbarhetsarbetet kronor. Hållbart resande I december 2015 invigs pågatågstrafiken på centralstationen. Bättre tillfälle att arbeta med hållbart resande står inte att finna. Denna insats pågår från januari 2015 till december 2016 med invigning mittemellan. I projektet skall ingå samtliga delar av ett hållbart resande och genomföras tillsammans med tekniska förvaltningen och andra aktörer. Totalt äskas om kronor varav avser personalkostnader för 1,0 åa under två år och kronor avser infomaterial och liknande. Möjlighet att växla upp satsade resurser med bidrag utifrån kommer att utredas vidare. 6

8 Snorkelled Trelleborgs kommuns landområde har en förhållandevis liten yta avsedd för rekreation, men utanför kusten finns en rik naturmiljö som inte får så stor uppmärksamhet på grund av dess otillgänglighet. En snorkelled är ett bra sätt att öka den tillgängligheten och samtidig informera allmänheten om kommunens havsmiljö på ett spännande och interaktivt sätt. Leden kan beskrivas som en naturstig under vattnet och kan bestå av flera undervattenskyltar på cirka 1-2 meters djup. Det finns endast ett fåtal snorkelleder i landet, bl.a. vid Rörvik på Sydkoster, Göteborg, i Skälderviken, samt Blekinge och Stockholm. Trelleborgs kust erbjuder en rik undervattensmiljö, och vid det föreslagna reservatet utanför Skåre badplats finns en badplats som skulle kunna lämpa sig väl för en ny snorkelled. Ett annat alternativ kan vara Dalabadet, där tillgängligheten till vattnet för badgäster är större. En inventering av förutsättningarna utförs inom projektet. 10 st. undervattenskyltar med information om det rika lokala botten djur och växtliv installeras på botten utanför lämplig badplats, beroende på förutsättningarna. Skyltarna utgörs av betongfundament om cirka 60 x 40 cm. Handtag monteras fast i fundamenten för besökare att hålla sig fast vid. Undervattenskyltar ämnade för ändamålet monteras på betongfundamentet. Bojar markerar ut skyltarnas positioner. En informationsskylt om snorkelleden sätts upp på land. Information om snorkelleden presenteras på Kommunens hemsida och i lokala medier kronor Vattenrådet Sydvästra Skåne Vattenrådet Sydvästra Skåne bildades hösten Samhällsbyggnadsnämnden skall enligt avtalet betala kronor per år. Detta är en årlig summa som bör tillföras ramen inför

9 Samverkan Tullstorpsåprojektet & Trelleborgs kommun Tullstorpsåprojektet har sen det bildades i februari 2009 blivit vattenvårdsprojekt av stort nationellt och internationellt intresse. Särskilt uppmärksammas att det är markägarna själva som på eget initiativ driver projektet. Likaså är helhetsgreppet om det 63 km 2 stora avrinningsområdet en avgörande förutsättning för projektplanens genomförande. Trelleborgs kommun har under åren kunnat följa och ta del av de erfarenheter som vunnit inom projektet och låter bland annat resultat från projektet ligga till grund för lokala miljömål. Tullstorpsåprojektet lämnade in ett idéförslag till Länsstyrelsen rörande samarbete mellan Tullstorpsån Ekonomisk förening och Trelleborgs kommun kring vattenvårdsarbetet i Sydvästra Skåne. Den övergripande målsättningen är att hela vattenrådsområdet skall restaureras med samma helhetsgrepp som Tullstorpsåprojektet. I dialogen med föreningen hösten 2013 har löpande tydliggjorts att beslut om eventuella ekonomiska medel för 2015 tas i budgetdialog våren Länsstyrelsen har därefter bejakat idéförslaget och skickat detta vidare till Havs- och vattenmyndigheten som en intresseanmälan för särskilda åtgärdsprojekt. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat gå vidare med 13 av 60 inkomna intresseanmälningar varav idéförslag är ett i ett paket för södra Skåne. Vidare beslut väntas den närmaste tiden. Samhällsbyggnadsnämnden äskar kr för 2015 för ett utvecklat samarbete och återgärder längs Tullstorpsån och övriga vattendrag inom kommunen. 8

10 Biogascentret - Vattnets hus (En blå tråd i Trelleborg) Framtiden för Biogascentret är oviss när projektet avslutas hösten För tillfället förs samtal med organisationer om möjligheten att samutnyttja lokalerna där behov föreligger att utåt visa upp sin verksamhet. Sydkustens vattenvårdsförbund, vattenrådet sydvästra Skåne, hamnen, tekniska förvaltningen, o.s.v. kan vara exempel på organisationer som på en samlad plats kunde visa upp sin verksamhet. På platsen finns både konferensmöjligheter, kontor och utställningsutrymmen. Kommunledningsförvaltningens nuvarande arbete med varumärke och marknadsföring har flera beröringspunkter med denna fråga. Texten nedan har tagits fram av Info för att visa på vilken roll/betydelse Biogascentret Vattnets hus skulle kunna få i ett sammanhang. Vatten har i alla tider varit en förutsättning för livet på den skånska sydkusten. Det var över vattnet som de första människorna kom för år sedan. Likt familjen Hedenhös kom män, kvinnor och barn roende i urholkade trädstammar, nyfikna på det nya landet som reste sig när inlandsisen släppt sitt grepp. Sedan dess har trelleborgarna levt i, vid, av och för havet. Det är ur havet generation efter generation fått sin föda. Det är över havet som drakhövdade vikingaskepp, Hansakoggar och moderna superfärjor fraktat människor och varor. Trelleborgarna vill bo vid havet, känna lukten av tång och saltstänk, se den orörda horisontlinjen och njuta av strand och båtliv. Vatten är också vårt i särklass viktigaste livsmedel, nödvändigt för människor och djurs överlevnad. I Trelleborg har vi förmånen att njuta gott vatten från jordens innersta. För oss moderna människor i Sverige är tillgången på vatten självklar varje gång vi vrider på kranen eller trycker på spolknappen. För flertalet människor på vår jord är det inte så, där räknas varje droppe. Som kustkommun med 32 kilometer strand är vatten en vardaglig företeelse för varenda trelleborgare, lika självklar som att solen går upp och ner. Men hur ser det ut i framtiden? Kan vi ta tillgången på rent vatten för given? Trelleborg har det senaste decenniet gjort sig känt som en kommun med stark miljöprofil. Arbetet för ett friskare Östersjön har gett eko långt utanför landets gränser. Biogasprojektet väcker nyfikenhet och kan kanske vara en av nycklarna till ett hållbart samhälle för kommande generationer. Hamnen är Sveriges näst största och nödvändig för landets export 9

11 och import. Turister och trelleborgare njuter varje år av att vistas längs våra vattendrag, på våra stränder, i hamnar och på havet. Varför inte samla alla dessa vattenburna intressen till ett Vattnets hus? Det skulle kunna bli en viktig del i bygget av Varumärket Trelleborg. Grunden är redan lagd genom Biogasprojektet i den gamla vaktmästarvillan vid Skyttsgården. Hamnen har intresse av att på ett publikt sätt kunna presentera sin verksamhet, tekniska förvaltningen står i begrepp att anta en VA-plan där kommunikation lyfts fram som den kanske enskilt viktigaste åtgärden för ett lyckat genomförande. Kommunens övriga verksamhet med inriktning på hållbar utveckling, i egen regi eller tillsammans med andra som Tullstorpså-projektet, skulle med fördel kunna samlas under ett tak. Ett tak som ligger strategiskt placerat vid busshållplats, närhet till parkeringar, med tillgång till köksfaciliteter och rum för sammankomster. Hit kan förskolebarn och skolklasser enkelt ta sig för att på ett pedagogiskt sätt ta del av de många verksamheter som har vatten som gemensam nämnare. Hit kan föreningsliv och företagare komma för att lära, utbyta erfarenheter och utveckla gemensamma projekt. Äskande görs i detta läge för hyreskostnaden året ut 2015 vilket blir cirka kronor. Under 2014 fortsätter dialogen om den fortsatta användningen av lokalerna efter hösten

12 MÄT & KARTA GISverksamheten GISverksamheten har den senaste tiden blivit positivt uppmärksammad bland annat genom den nya kommunkartan med samhällsnyttig information. Glädjande är också att användandet av GIS stadigt ökar ute på övriga förvaltningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen är spindeln i kommunens GISverksamhet till stöd och hjälp för alla andra. En modern GISverksamhet ger möjlighet till bra beslutsunderlag och goda förutsättningar för en effektiv verksamhet. GIS är en samlingsbenämning på ett system som möjliggör en sammankoppling av karta med annan information. Det kan handla om antal boende inom ett visst avstånd från en miljöstörande verksamhet, ruttplanering för skolskjutsverksamhet, upptagningsområde för en fritidsanläggning och liknande. Den årliga kostnaden för kommunens GIS-system är kr för mjukvara, kr för datainköp samt cirka kr för en systemansvarig. Därutöver finns två GIS-ingenjörstjänster till en årlig kostnad på kr som ska svara för att använda, sprida, stödja och utveckla användandet av GIS inom hela kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har införskaffat en så kallad kommunlicens, vilket innebär att alla inom kommunen fritt kan använda alla GISverktyg och GISdatabaser. Därutöver har avtal slutits med Lantmäteriet om att delta i geodatasamverkan. Detta innebär att kommunen numera har tillgång till en mycket stor mängd data, bl.a. i stort sett alla statliga verks GISinformation. Kostnaden för denna samlade tillgång av databaser underskrider kostnaden för att teckna avtal om tillgång till varje enskild databas. Om inte kommunlicens och geodatasamverkan tecknats skulle varje förvaltning som vill använda GISfunktioner behöva teckna egna avtal, vilket skulle innebära stora kostnader. Eftersom alla kostnaderna för GISverksamheten idag belastar samhällsbyggnadsförvaltningen borde det göras en översyn med fördelning av driftskostnaderna på användarna. Alternativt lyfter samhällsbyggnadsnämnden frågan som ett äskande när personal-, mjukvaru- och andra kringkostnader nått en nivå där ramförstärkning behövs. Historiskt sätt, före 2010, belastades vissa förvaltningar av dessa kostnader, men denna möjlighet togs bort i och med att Mät & Karta överfördes från tekniska förvaltningen till samhällsbyggnadsförvaltningen. För att i nuvarande positiva utveckling av GISanvändningen inte hämma detta föreslås en ramförstärkning på kronor. 11