Miljötillsyn på båtlivet i Solna

Transkript

1 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 4/2008 Miljötillsyn på båtlivet i Solna MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN SOLNA NOVEMBER 2008

2 Rapport 4/2008 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Annelie Lindahl Camilla Olofsson Charlotta Hedberg Postadress Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2 Solna centrum Webbplats Telefon exp Telefon vxl Telefax Organisationsnr

3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 LAGSTIFTNING... 5 UTFÖRANDE OCH METOD... 6 OBJEKT... 7 RESULTAT... 7 DISKUSSION/SLUTSATS... 9 Bilaga 1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens bedömningsgrunder för tillsyn av båtklubbar Bilaga 2 Checklista vid inspektion hos småbåtshamnar Bilaga 3 Checklista vid inspektion hos sjömackar 3

4 Sammanfattning Under våren och sommaren 2008 gjorde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tillsynsbesök hos fyra båtklubbar och fem skepps- eller sjöfartsföreningar i Solna. Båtlivet bidrar till att öka mängden föroreningar i mark och vatten. Tillsynen inriktades främst mot underhållsarbeten, båtbåttentvätt, hantering av farligt avfall samt hantering av kemikalier. Miljöbalken samt kommungemensamma bedömningsgrunder och checklista användes som underlag vid tillsynen. Den viktigaste frågan vid tillsynsbesöken har varit hur tvätt och underhåll av båtarna sker. Då tvättvattnet efter båttvätt i regel går helt orenat till omgivande mark och vattendrag är risken stor för att föroreningar sprids. Samtliga fyra båtklubbar hade vinteruppläggningsplatser samt plats för upptagning och sjösättning, vid båtklubben. Alla båtklubbar tvättar och slipar/skrapar på grusad yta dvs. utan rening av tvättvattnet innan utsläpp till mark eller vatten. Endast en båtklubb uppmanar sina medlemmar att använda dammsugare som suger upp slipdammet vid slipning alternativt att omhänderta de sliprester som samlas på marken. Medlemmar i båtklubbar och skepps- eller sjöfartsföreningar tar själva med sig de kemiska produkter som behövs för underhåll av båtarna, t.ex. tvättkemikalier eller båtbottenfärger. Medlemmarna tar också med sig det farliga avfall som uppstår och lämnar det till återvinningscentral eller återvinningsstation. Hos några båtklubbar och skepps- eller sjöfartsföreningar sker gemensam insamling av farligt avfall. En vanligt förekommande brist var att kemikalier och färger förvaras på så sätt att det finns risk för spridning till omgivande mark och vatten. Förvaltningen påträffade också brister i hanteringen av det farliga avfallet. Förvaltningen har också besökt de två sjömackar som finns i Solna. Tillsynen på sjömackarna fokuserades på risker kring tankning och hantering av drivmedel, vilka skyddsåtgärder som vidtas för att förhindra och minimera att spill och läckage når omgivande mark och vatten samt placering och kontrollbesiktning av cisterner. Förvaltningen kunde inte konstatera några brister vid tillsynsbesöken. Bakgrund Båtlivet bidrar till att öka mängden föroreningar i mark och vatten. De miljöaspekter som är kopplat till båtklubbarnas verksamhet är t.ex. det vatten från båttvättar som släpps ut utan föregående rening till mark och vatten, föroreningar som sprids i samband med service av båtarna (t.ex. rester från slipning och målning som lämnas kvar på marken), giftiga båtbottenfärger som sprids i sjöar och hav, hantering och förvaring av kemikalier och farligt avfall, enskilda avlopp och latrin samt cisterner och val av bränsle. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde tillsynsbesök hos båtklubbarna senast år P.g.a. båtlivets miljöpåverkan bedömdes båtklubbarna prioriterade för tillsyn igen år Tillsynen på båtlivet i Solna har omfattat båtklubbar, skepps- och sjöfartsföreningar samt sjömackar men inte t.ex. Pampas Marina AB eller kanotklubbar. Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms stad, Lidingö stad, Värmdö kommun, Nynäshamns kommun, Håll Sverige Rent och Svenska Båtunionen inbjöd till ett seminarium om tillsyns- och miljöfrågor gällande båtklubbar. Under seminariet bildades en arbetsgrupp för att ta fram kommungemensam checklista och bedömnings- 4

5 grunder för kommunernas tillsyn hos båtklubbarna. Detta seminarium utgjorde en uppstart för tillsynsprojektet hos båtklubbar i Solna. Båtlivets miljöpåverkan har tidigare även uppmärksammats inom Miljösamverkan i Västra Götaland, genom rapporten Fritidsbåtshamnar - tillsynshandläggning för miljökontoren som togs fram år Syfte Syfte: Att utföra miljötillsyn på samtliga båtklubbar i Solna samt informera verksamheterna om gällande lagstiftning. Syftet är också att etablera en bättre kontakt med de båtklubbar som finns i Solna. Mål: Efter utfört projekt ska samtliga båtklubbar ha en ökad kunskap om vilken miljöpåverkan deras verksamhet kan medföra. Projektet ska också leda till att mängden föroreningar till omgivande vatten och mark och från exempelvis båtbottenfärger, båttvätt samt farligt avfall minskar. Lagstiftning Solna miljö- och hälsoskyddsförvaltning har deltagit i en arbetsgrupp tillsammans med flera kommuner i Stockholms län (Stockholm, Lidingö, Värmdö, Danderyd, Täby, Nynäshamns, Tyresö och Södertälje). Arbetsgruppen har tagit fram gemensamma bedömningsgrunder samt en gemensam checklista för tillsyn hos båtklubbar. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna har sammanställt bedömningsgrunderna i ett dokument, se bilaga 1. Bedömningsgrunderna utgår bland annat från Miljösamverkan i Västra Götalands rapport Fritidsbåtshamnar - tillsynshandläggning för miljökontoren. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens bedömningar vid tillsyn hos båtklubbar grundar sig på lagstiftningen i miljöbalken (1998:808). De kommungemensamma bedömningsgrunderna är också framtagna utifrån miljöbalken. Med miljöfarlig verksamhet menas bl.a., enligt 9 kap 1 miljöbalken, all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt ger utsläpp till mark, luft eller vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller miljön. Båtklubbarnas verksamhet är därför en miljöfarlig verksamhet. Av 2 kap 1 miljöbalken, MB, (SFS 1998:808), framgår bl.a. att vid frågor om tillsyn enligt MB är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. MB iakttas (s.k. bevisbörderegeln). Enligt den allmänna hänsynsregeln i 2 kap 3 första stycket MB, ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt andra stycket samma paragraf ska dessa försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 5

6 Enligt i 2 kap 7 MB gäller kraven i 2 kap MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (s.k. skälighetsregeln). Av 21 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet utan anmälan till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att bedriva miljöfarlig verksamhet som i bilagan till denna förordning har beteckningen C. En verksamhet som tar emot farligt avfall (oavsett mängd) vid båtklubben från andra än båtklubbens medlemmar, medför att verksamheten blir anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt 26 kap 9 första stycket MB får miljö- och hälsoskyddsnämnden meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. I andra stycket föreskrivs att mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet inte får tillgripas. Av 26 kap 19 framgår att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det framgår också att den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön, samt lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. För en anmälningspliktig verksamhet gäller dessutom mer preciserade krav på egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Enligt 26 kap 21 får tillsynsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd, gällande bestämmelser i MB eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Utförande och metod Tillsynsprojektet inleddes med att informationsbrev angående projektet och kommande tillsyn skickades ut till samtliga båtklubbar samt skepps- eller sjöfartsföreningar. Brevet innehöll även en inbjudan till en informationsträff som förvaltningen anordnade. Informationsträffen var tänkt som en förberedelse inför kommande tillsynsbesök och ett tillfälle för båtklubbarna och skepps- eller sjöfartsföreningarna att ställa frågor. Vid träffen gick förvaltningen igenom de bedömningsgrunder samt den checklista som sedan skulle ligga till grund för tillsynen. Checklistan delades också ut och förvaltningen lämnade förslag på tider för tillsynsbesök. Vid informationsträffen deltog även Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Naturskyddsföreningen berättade bland annat om vilka miljöeffekter som båtlivet medför och vad båtägaren själv kan göra för att miljöanpassa sitt båtliv, vilka alternativ som finns till miljöskadliga gamla tvåtaktare och om giftiga båtbottenfärger. Under våren och sommaren 2008 besöktes totalt fyra båtklubbar och fem skepps- eller sjöfartsföreningar i Solna. Tillsynen inriktades främst mot underhållsarbeten, båtbottentvätt, hantering av farligt avfall samt hantering av kemikalier. Miljöbalken samt de kommungemensamma bedömningsgrunderna och checklista har använts som underlag vid tillsynen. För checklista se bilaga 2. Efter tillsynsbesöken skickade förvaltningen ut 6

7 inspektionsrapporter med uppmaning att genomföra åtgärder av de brister som påträffats. Förvaltningen har också besökt de två sjömackar som finns i Solna. Tillsynen på sjömackarna fokuserades på de risker som hanteringen av drivmedel medför, hur tankning av båtar sker, vilka skyddsåtgärder som vidtas för att förhindra och minimera att spill och läckage når omgivande mark och vatten, placering av cisterner och senaste kontrollbesiktning av dessa. Sjömackarna säljer även motorolja, gasol och andra tillbehör till båtar, dock säljs det inga båtbottenfärger. Förvaltningen kontrollerade ingen märkning på de produkter som fanns till försäljning. För checklista-inspektion sjömackar se bilaga 3. Uppföljning av påträffade brister samt vidare diskussion om rening av tvättvattnet från båttvätt pågår under hösten Objekt Totalt har fyra båtklubbar och fem skepp - eller sjöfartsföreningar samt två sjömackar ingått i förvaltningens tillsynsprojekt, dessa listas här nedan. Tabell 1: Båtklubbar/sjöfartsföreningar och sjömackar som besöktes 2008 för miljötillsyn. Nr Namn Plats Antal båtplatser Diarienr. Båtklubbar 1. Bergdalsviks Båtklubb Karlbergs strand :199 (1995:958) 2. Ekelunds Båtsällskap Ekelundsvägen : Haga Båtklubb Hagaparken :214 Brunnsviken 4. Solna Båtsällskap (SBS) Alnäs/Ålkistan :198 (1995:743) Skepp - eller sjöfartsföreningar 1. Solna Sjöfartsförening Solna strandväg 60 4 (fartyg) 2002:195 (1995:936) 2. Solna Skeppsförening Solna strandväg (skepp) 2002: Stiftelsen Solnaskutan Huvudsta strand 8 1 (skepp) 2002: Ulvsunda Skeppslag Solna strandväg (skepp) 2002:196 (1995:935) 5. Vretens Skeppslag Solna strandväg (skepp) 2002:193 (1995:940) Sjömackar 1. Bockholmengruppen AB Bockholmen : Mycket och Mera i Stockholm AB Karlbergs strand :463 Resultat Totalt besöktes fyra båtklubbar, fem skepps- eller sjöfartsföreningar och två sjömackar. Samtliga fyra båtklubbar hade vinteruppläggningsplatser samt plats för upptagning och sjösättning, vid båtklubben. Ingen verksamhet (varken båtklubb, skepps- eller sjöfartsförening eller sjömack) hade försäljning av båtbottenfärger. Sjömackarna hade dock försäljning av livsmedelsprodukter och produkter för båtservice t.ex. motorolja och gasol, vid sidan av bränsleförsäljningen. Samtliga fyra båtklubbar var anslutna till Svenska Båtunionen (SBU). Däremot hade ingen båtklubb eller skepps- eller sjöfartsförening utmärkelsen Blå Flagg eller något 7

8 certifierat miljöledningssystem. Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder. En fritidsbåtshamn med utmärkelsen Blå Flagg visar att verksamheten uppfyller ett antal kriterier med avseende på vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. Båttvätt och underhåll Samtliga fyra båtklubbar har verksamhet med båttvätt samt slipning och skrapning vid båtklubben. Samtliga båtklubbar tvättar och slipar/skrapar på grusad yta. Det var alltså inte någon båtklubb som hade rening av tvättvattnet innan utsläpp till mark eller vatten. Båttvätt sker med högtryckstvätt och i vissa fall även manuell tvätt med kemikalier. Tvättvattnet sprids på det grusade området och enligt uppgift från båtklubbarna infiltreras det sedan ner i marken. Det förekommer att båttvätt och slipning sker i nära anslutning till vattnet vilket ökar risken för att föroreningar sprids vidare. På en båtklubb uppmanas medlemmarna att vid slipning använda dammsugare som suger upp slipdammet eller att täcka marken med t.ex. presenning eller plast så att resterna kan samlas upp och omhändertas. Vid övriga tre båtklubbar hamnar slipdamm och rester direkt på marken. En båtklubb kommenterade att dessa rester krattas ihop och omhändertas vid den årliga städningen. Vid de fem skepps- eller sjöfartsföreningarna sker ingen båttvätt eller slipning. Underhåll och reparationer sker på varv utanför Solna. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har begärt in redovisningar från båtklubbarna om hur tvättvattnet skulle kunna omhändertas och renas samt motivering från klubben om de inte anser att det är möjligt att genomföra. Förvaltningen har dessutom ställt krav på att slipdammet ska omhändertas eller att marken ska täckas så att resterna kan samlas upp och omhändertas. Kemiska produkter och farligt avfall När det gäller de kemiska produkter som används vid båtklubbarna och skepps- eller sjöfartsföreningarna är det medlemmarna själva som tar med sig de produkter som behövs. Båtbottenfärger används på alla båtklubbararna i olika stor omfattning. De tvättkemikalier som används vid vår- och hösttvätt tas också med av medlemmarna själva. Kemikalier förvaras i viss mån utan invallning direkt på marken intill båtarna. När det gäller farligt avfall så gäller vid samtliga skepps- eller sjöfartsföreningar och även vid några av båtklubbarna att den enskilde medlemmen ansvarar för att det avfall som uppstår transporteras till återvinningscentral eller till någon av återvinningsstationerna som finns vid ett antal bensinstationer i Solna. Exempel på avfallsslag som kan uppstå är spillolja, färg- och lösningsmedelsrester, oljefilter, batterier, elektriska/elektroniska produkter, frostskydds- och motorkonserveringsvätska. Hos några båtklubbar och skepps- eller sjöfartsföreningar sker gemensam insamling av farligt avfall. Ingen tar emot farligt avfall från andra än medlemmarna. Inte heller sjömackarna har mottagningsstationer för farligt avfall. En vanligt förekommande brist var att kemikalier och färger förvaras på så sätt att det finns risk för spridning till omgivande mark och vatten. I de fall båtklubben eller skepps- eller sjöfartsföreningen har gemensam insamling av farligt avfall förekom det hos en båtklubb att avfallet förvarades på så sätt att det finns risk för spridning till omgivande mark och vatten. Farligt avfall saknade märkning hos 8

9 två båtklubbar. En båtklubb transporterade själva det farliga avfallet som samlats upp gemensamt utan att ha gjort anmälan om detta till länsstyrelsen. Vid dessa transporter upprättades då heller inga transportdokument. Absorptionsmedel eller liknande produkter fanns inte tillgängligt hos två båtklubbar som hanterade både kemikalier och farligt avfall. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ställt krav på att kemikalier och farligt avfall ska förvaras så att det inte finns risk för läckage till omgivande mark och vatten, att det farliga avfallet ska märkas enligt gällande lagstiftning, att transportdokument ska upprättas och att absorptionsmedel ska införskaffas och förvaras lätt tillgängligt. Cisterner En båtklubb och en skepps- eller sjöfartsförening hade cisterner bland annat för dieselolja som motorbränsle. Vid skeppsföreningen hade cisternen inte genomgått någon kontrollbesiktning. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ställt krav på att cisternen ska kontrollbesiktigas. Sanitära anläggningar Två av båtklubbarna var anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Två av båtklubbarna hade uppsamling av latrin i tank. Vid en skeppsförening förekom det att man grävde ner latrin från skeppet i kompost intill klubbhuset. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ställt krav på att klubben genast ska upphöra med att gräva ner latrin i mark alternativt göra en anmälan till förvaltningen. Sjömackar Vid besöken på sjömackarna kunde förvaltningen inte påträffa några brister. Det saknas kant från ponton där tankning sker och mot vattnet men då stationerna är bemannade hela tiden då det är möjligt att tanka minimeras riskerna för läckage och spill. Båda stationerna har bra rutiner för säkerhet och miljörisker. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har mottagit kontrollrapporter från senaste besiktning av cisternerna. Samtliga cisterner kontrolleras regelbundet. Båda sjömackarna har absorbtionsmedel och länsar i nära anslutning till verksamheten utifall spill eller en olycka skulle inträffa. Diskussion/slutsats Målet för projektet gällande att ge samtliga båtklubbar och skepps- eller sjöfartsföreningar en ökad kunskap om vilken miljöpåverkan deras verksamhet kan medföra anses vara uppfyllt, bland annat genom den informationsträff som anordnades av förvaltningen inför tillsynsbesöken. Projektets mål gällande att mängden föroreningar till omgivande mark och vatten ska minska kan delvis anses vara uppfyllt. Ännu har inga åtgärder vidtagits för att minska föroreningarnas spridning vid båttvätt. Diskussioner pågår om att installera spolplatta med kompletterande rening eller båttvätt i sjön. Detta mål kommer med tiden förhoppningsvis att uppnås fullt ut. Båtklubbarnas verksamhet med tvätt av båtar är den miljöaspekt förvaltningen ansett vara viktigast men samtidigt den fråga som är svårast att lösa. I dagsläget medför tvättningen av båtar en ansamling av markföroreningar på platsen där båtarna tvättas. Det kan komma att medföra en hög saneringskostnad om marken skulle behöva användas 9

10 för något annat ändamål. Det finns också en risk för att förorenat tvättvatten kommer ut i sjön eller i grundvattnet. Åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar från båttvätt är t.ex. att installera en spolplatta på land med kompletterande rening eller att anordna en båttvätt i sjön. Båttvätt i sjön innebär att båtägaren tvättar av båten regelbundet istället för att använda båtbottenfärg som skyddar mot påväxt. Kostnaderna för dessa investeringar och drift av anläggningar är relativt höga. Samtidigt har båtklubbarna korta arrendeavtal vilket gör det svårare att genomföra större investeringar. För att lösa problemet kan det därför krävas ett samarbete mellan flera båtklubbar och/eller med markägare. Det pågår en diskussion mellan Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad och båtklubbarna om att förlänga arrendeavtalen. Förvaltningen hoppas att förlängda arrendeavtal också kan medföra att mängden tvättvatten som omhändertas vid båttvätt ökar, alternativt att fler båtägare använder båttvätt i sjön istället för att måla båten med giftiga färger. Förvaltningen har sett ett problem när det gäller att kontrollera vilka färger som används hos båtklubbarna och skepps- eller sjöfartsföreningarna. De uppgifter förvaltningen har om färganvändningen är de som getts muntligt från båtklubbarna. Vissa båtklubbarna anser att de båtbottenfärger som används på ostkusten är mindre farliga för miljön jämfört med de färger som används på västkusten. Vissa färger som får användas på västkusten är inte godkända att använda på ostkusten. Förvaltningen anser dock att de färger som används på ostkusten också innehåller ämnen som medför en risk för negativ påverkan på miljön. Östersjön och dess djur- och växtliv är dessutom på grund av den låga vattenomsättningen och det bräckta vattnet känsligare jämfört med västkusten. Information om miljöpåverkan med att släppa ut orenat toalettavfall har getts till båtklubbarna men förvaltningen har inte utövat tillsyn i frågan. Frågan behöver lyftas och åtgärder behöver vidtas för att få en ur miljösynpunkt bättre hantering av latrinavfallet från båttoaletterna. I dagsläget är det mycket vanligt att detta släpps ut helt orenat i vattnet. Detta är naturligtvis inte en fråga som enbart berör Solna utan är en fråga för hela Sverige. Förvaltningen upplever att båtklubbarnas medlemmar har visat ett engagemang för miljöfrågor och att det finns ett intresse av att förändra och utveckla verksamheten så miljöpåverkan minskar. I samband med att förvaltningen begärde in utredningar av möjligheten att omhänderta tvättvattnet från båtar har bra förslag inkommit och frågan har tagits på allvar av båtklubbarna. 10

11 BILAGA 1 SOLNA STAD 1 (3) Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens bedömningsgrunder för tillsyn av båtklubbar Utifrån miljöbalken har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tagit fram bedömningsgrunder som används vid tillsynen av båtklubbar. Förvaltningen har deltagit i möten med ett antal kommuner i Stockholms län där bedömningsgrunder för båtklubbar diskuterats. Arbetet med att ta fram bedömningsgrunder utgår också från Miljösamverkan i Västra Götalands rapport Fritidsbåtshamnar- tillsynshandläggning för miljökontoren. Nedan följer information om vad som gäller för båtklubbar inom Solna stad. Bedömningsgrunderna är vägledande vid tillsynen. Förvaltningen gör dock alltid en bedömning i varje enskilt fall. Spolplatta och rening av spolvatten, båttvätt i sjön Ett minimikrav är att tvätt av båtbottnar sker på en särskilt iordningställd plats. Tvätt av båtbottnar som medför att tvättvattnet rinner rakt ner i recipienten såsom hav, sjö, vattendrag eller dagvattenledning är oacceptabelt och bör snarast åtgärdas. För större upptagningsplatser gäller att spolplatta eller motsvarande uppsamling av tvättvatten bör finnas och reningsutrustning efter spolplattan är ett grundkrav. På mindre upptagningsplatser får en bedömning göras från fall till fall. Om båttvätt i sjön anläggs bör det finnas en bassäng under tvätten som samlar upp borttvättat material som sedan tas om hand. Båtar som målats med båtbottenfärg för att förhindra påväxt bör inte tvättas i båttvätten i sjön om giftiga ämnen i färgen kan komma att spridas ut i sjön från bassängen. Underhåll och reparation Slipmaskiner med sug för slipdamm bör användas. All annan båtbottenbehandling utan sug för slipdamm bör ske på ett sätt så att slipdamm/färgflagor och skraprester kan tas omhand. Arbete med färg, lösningsmedel och andra kemikalier bör ske på så sätt att spill och läckage minimeras.

12 Båtbottenfärger Vid användning av båtbottenfärger ska enbart färger som är tillåtna på ostkusten användas. Farligt avfall Medlemmarna av båtklubben kan själva köra sitt egna farliga avfall till någon av de uppsamlingsplatser som finns för detta. Farligt avfall får aldrig slängas i hushållssoporna utan ska alltid omhändertas separat. Om det farliga avfallet samlas upp på gemensam plats, tex miljöbod eller liknade gäller följande: Farligt avfall ska förvaras i särskilt utrymme eller på särskild iordningställd plats där eventuellt spill eller läckage inte kan nå avlopp, dagvattennät, vattenrecipient eller genomsläpplig mark. Farligt avfall får inte blandas med annan typ av farligt avfall eller med annat avfall, enligt 21 i avfallsförordningen. Det farliga avfallet får endast transporteras av den som har särskilt tillstånd enligt 26 avfallsförordningen. Verksamhetsutövaren (i det här fallet båtklubben) kan dock själv transportera mindre mängder farligt avfall till godkänd mottagningsanläggning, efter anmälan till länsstyrelsen, enligt 27 avfallsförordningen. För varje transport av farligt avfall ska avsändaren upprätta ett transportdokument, enligt 41 i avfallsförordningen. Detta ska innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd samt undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren. Enligt 42 i avfallsförordningen (2001:1063) ska den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer, föra anteckning om den mängd avfall som uppkommer årligen, de slag av avfall som uppkommer i verksamheten samt de anläggningar som olika slag av avfall transporteras till. Anteckningarna ska bevaras i minst fem år och kunna visas upp för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anmälningspliktig verksamhet Om andra än båtklubbens medlemmar kan lämna farligt avfall vid särskild mottagningsstation vid båtklubben ska detta anmälas till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vanligt förekommande farligt avfall i fritidsbåtshamnar är följande: Färg, slipdamm, färgskraprester, lösningsmedel/penseltvätt, spillolja (motorolja, växelhusolja, backslagsolja m.fl. oljor), batterier (främst vanliga blyackumulatorer typ startbatteri, men även småbatterier), konserverings- och frostskyddsmedel för motorernas kylsystem (glykol), el-avfall, slam och förbrukade filter/filterrens från reningsutrustning vid spolplatta, båtarnas slagvatten som är förorenat av olje- och bränsleläckage. 2

13 Olyckor eller läckage Barkpulver, absol eller liknande produkt bör finnas tillgängligt på båtklubben eftersom dessa kan användas för att suga upp olje- och bränslespill såväl på vattnet i hamnbassängen som på land. Absorptionskorvar och dukar avsedda att suga upp oljespill i båtarnas slagvatten bör också finnas. Enskilda avlopp och latrin Förvaltningen ställer inga krav på att det ska finnas möjlighet att lämna latrin vid båtklubben, men ser positivt på att sådana möjligheter finns. Finns kommunalt avlopp (eller annat avlopp anslutet till reningsverk) i hamnen bör latrintankarnas innehåll kunna pumpas direkt till spillvattenledning. Finns inte detta kan ett alternativ vara att en sluten uppsamlingstank installeras. Denna får sedan tömmas av slamsugningsbil för transport till kommunalt reningsverk. Cisterner Cisterner ska kontrolleras och hanteras enligt vad som anges i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2003:24). De krav som ställs där ska följas. Placering och hantering ska ske på så sätt att spill och läckage minimeras. 3

14 BILAGA 2 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen A. Basuppgifter Checklista inspektion småbåtshamnar Inspektionsdatum Inspektörer Övriga närvarande vid inspektionen Verksamhetsutövare Org.nr. Besöksadress Postadress E-post Tfn Fakturaadress Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Namn kontaktperson E-post Befattning Tfn Namn miljöansvarig E-post Tfn Kommentar: 4

15 B. Typ och omfattning av verksamhet (fler än en ruta kan kryssas i om anläggningen har flera funktioner) Båtklubb Vinteruppläggningsplatser Antal båtplatser i klubben, ca Gästplatser Ja, antal Nej Plats. Upptagnings- och sjösättningsplats Antal per år, ca. Tvätt av båtar. Motorservice Lyftkran Vagn Traktor Ramp Annat.. Antal per år, ca.. Försäljning av båtbottenfärger i anslutning i verksamheten Övriga sidoverksamheter som finns i anslutning till båtklubben.. Finns det planer på förändringar, ombyggnationer etc. vid båtklubben Båtklubben ansluten till SBU? Ja Nej Finns planer på att införa miljöledningssystem eller Blå Flagg Ja Nej Recipient och omgivning: C. Underhåll och båttvätt Slipning På vilken typ av markunderlag sker slipning.. Finns rutiner och utrustning för att begränsa spridning av slipdamm Ja Nej (t.ex. slipning under presenning, uppsamling av damm och slipvatten) Beskrivning: Båttvätt Används högtryckstvätt Ja Nej Finns spolplatta Ja, antal:..... Nej Finns rening av spolvatten Ja Nej Slamavskiljare Ja Nej Filter Ja Nej Om filter, vilket material: Annat, nämligen:.. Utgående vatten (efter ev. rening) går till: kommunalt spillvattennät Ja Nej kommunalt dagvattennät Ja Nej annat, nämligen: Om Nej, på vilken plats och underlag sker spolning? Risk för spridning till dagvattenbrunnar eller recipient?... Annan båttvättanläggning? Ja Nej Om Ja, vilken typ 5

16 D. Kemiska produkter och farligt avfall Avfallsslag som hanteras Mängder (max/tillfälle) Mängder (årligen) Spillolja.. Oljefilter.. Batterier.. Färg- och lösningsmedelsrester.. Elektriska/elektroniska produkter.. Frostskydds- och motorkonserveringsvätska.... Annat:.. Var sker insamling och förvaring? Finns mottagningsstation för farligt avfall, dvs. kan farligt avfall lämnas av andra än båtklubbens medlemmar? Om ja: Anlitas godkänd transportör Ja Nej Sker journalföring av farligt avfall Ja Nej Separat utrymme Ja Nej Lämplig placering (bl.a. närhet till vatten/brunnar?) Ja Nej Utrymmet uppmärkt som farligt avfall Ja Nej Förvaras respektive farligt avfall separat Ja Nej Hårdgjort golv Ja Nej Låst utrymme Ja Nej Finns risk för läckage (inkl. hämtning) Ja Nej Är utrymmet invallat Ja Nej Absorptionsmedel eller dylikt tillgängligt Ja Nej Skydd för regn Ja Nej Påkörningsskydd om risk för påkörning Ja Nej Nedskräpning på området? Cisterner Antal:.. Typ av cistern (S eller K) Innehåll Storlek Senast besiktad Bedömning Sker återkommande kontroll (finns kontrollrapport) Ja Nej Invallning eller tröskel med lutning från kajkanten Ja Nej Skydd för regn Ja Nej Droppskydd Ja Nej Påkörningsskydd om risk för påkörning Ja Nej Lämplig placering (bl.a. närhet till vatten/brunnar?) Ja Nej Absorptionsmedel eller dylikt tillgängligt Ja Nej 6

17 E. Sanitära anläggningar Finns sanitetsanläggning med wc, dusch och tvätt Ja Nej Kommentar: Finns torrtoa, förmultningstoa e.dyl. (för båtägare/besökare) Ja Nej Är avloppsvattnet anslutet till kommunalt VA Ja Nej Om nej, vilken lösning finns Finns anordningar för uppsamling av latrin från båtar (typ Porta Potti) Ja Nej Finns pumpstation för sugtömning av fritidsbåtarnas toatankar Ja Nej Om ja, antal sugtömningar/år, ca.. Om nej, finns planer på införande Hur förvaras latrinet efter uppsamling Slutna tankar Allmänt va Om slutna tankar, antal tömningar/år, ca.. F. Anmälningsplikt och egenkontroll Är klubben anmälningspliktig (mellanlagring) Ja Nej Om ja: Finns ansvarsfördelning Ja Nej Finns rutiner för att meddela tillsynsmyndigheten vid tillbud Ja Nej Finns kemikalieförteckning Ja Nej G. Material utdelat/uppvisat vid besöket.... Kommentar:.. Checklistan är framtagen i samarbete mellan: Miljöförvaltningen, Stockholms stad Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lidingö stad Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Solna stad Bygg- och miljökontoret, Värmdö kommun Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor, Danderyds kommun, Vaxholms kommun, Täby kommun Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Nynäshamns kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun Miljökontoret - Södertälje kommun 7

18 BILAGA 3 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Basuppgifter Checklista inspektion sjömackar Inspektionsdatum Inspektörer Övriga närvarande vid inspektionen Verksamhetsutövare Org.nr. Postadress E-post Tfn Fakturaadress Besöksadress Recipient Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Namn kontaktperson E-post Befattning Tfn Namn miljöansvarig E-post Tfn Cisterner Antal:.. Innehåll Storlek Senast besiktad Bedömning Återkommande kontroll (kontrollrapport) Ja Nej Invallning eller tröskel med lutning från kajkanten Ja Nej Skydd för regn Ja Nej 8

19 Droppskydd Ja Nej Upphängningsanordning för pistolhandtag Ja Nej Påkörningsskydd om risk för påkörning Ja Nej Lämplig placering (bl.a. närhet till vatten/brunnar?) Ja Nej Absorptionsmedel eller dylikt tillgängligt Ja Nej Tankningsplats Försäljning: Bensin m 3 /år, ca.. Diesel m 3 /år ca Alkylatbensin m 3 /år ca Total bränsleförsäljning m 3 /år ca. (mer än 1000 m 3 /år innebär anmälningsplikt) Säljs miljöanpassade 2-taktsoljor Ja Nej Finns överfyllnadsskydd i mackarnas pistolmunstycke Ja Nej Finns automatisk avstängning om t.ex. slang åker av Ja Nej Finns det skyltar uppsatta som talar om för kunderna hur man undviker spill vid tankning och åtgärder vid ev. spill Ja Nej Är tankningsplatsen tät/försedd med hårdjord yta Ja Nej Finns det en tröskel eller lutning från kajkanten som förhindrar att spill och läckage kan nå vattnet Ja Nej Är platsen för pumparna försedd med nederbördsskydd Ja Nej Hur tas spill omhand. Finns beredskap för spill lättillgängligt vid pumpplatsen (såsom länsor och absorptionsmaterial) Ja Nej Ev. butik Förekommer försäljning av exempelvis båtbottenfärger, oljor, fotogen m.m. Ja Nej Ange vad som säljs: Förvaras dess invallade Ja Nej Övrigt som noterades vid inspektionstillfället: 9

20 Tidigare skrivna rapporter finns att hämta på Nr Rapport 3/2008 Hur väl fungerar restaurangernas egenkontroll? 2/2008 Miljötillsyn på fordonstvättar 1/2008 Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter 2007 Nr Rapport 6/2007 Barns hälsa och miljö 5/2007 Egenkontroll på förskolor i Solna 4/2007 Ljudnivåer inom fritidsanläggningar 3/2007 Kontroll av sushirestauranger 2/2007 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn 1/2007 Stickande skärande material 2006 Nr Rapport 1/2006 Energieffektiv bostadsförening 2005 Nr Rapport 10/2005 Lysande idé 8/2005 Höga ljudnivåer i förskolan 7/2005 Solarietillsyn 6/2005 Egenkontroll på c-verksamheter 5/2005 Tillsyn och miljömål behovsutredning för miljöskyddsavdelningen 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer /2005 Miljötillsyn Karolinska institutet 2/2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på motionsanläggningar /2005 Höga ljudnivåer - tillsynsprojekt på krogar etc Nr Rapport 5/2004 Miljötillsyn av grafiker 4/2004 Miljötillsyn i Frösunda västra industriområde 3/2004 Förskolornas inomhusmiljö 10

21 2/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Motionsanläggningar 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn - Grundskolor och gymnasier 11