DOM Z01Lf Meddelad i Sundsvall. Socialnämnden i Bodens kommun Boden ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Transkript

1 KAMMAÄTTEN I SUNDSVALL Z01Lf Meddelad i Sundsvall Mål nr Sida 1 (4) KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun Boden MOTPAT Vårdnadshavare: : ÖVEKLAGAT AVGÖANDE Förvaltningsrätten i Luleås dom den 13 november 2013 i mål nr, se bilaga A SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS KAMMAÄTTENS AVGÖANDE KammatTätten ändrar förvaltningsrättens dom och bestämmer att har rätt till personlig assistans med 24, 18 timmar per vecka under perioden 30 april april Dok.Id Postadress Box Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMAÄTTEN I SUNDSVALL Sida2 Mål nr YKANDEN M.M. Socialnämnden yrkar att kammarrätten ska undanröja förvaltningsrättens dom och anför till stöd för sin talan i huvudsak följande. behov är inte av sådan teknisk art att det är möjligt att helt bo1tse från det ansvar som föräldrar normalt har för sina barn. vårdnadshavare uttrycker själva att de i samspel med planerar för hans fritidsaktiviteter som träning och bassängbad. Detta kan jämställas med andra föräldrar som skjutsar och är delaktiga i sina barns fritidsaktiviteter, vilka det än må vara. Också föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar måste vara aktiva och engagerade för att barn under I 0 år ska få besöka badhuset. intresse för sällskapsspel och högläsning är inte heller ovanligt för barn i hans ålder. Föräldrar till barn i 9-års ålder följer med sina barn vid besök på sjukvårdsinrättningar, tandläkare, utvecklingssamtal i skolan, inköp av kläder och skor m.m. Genom förvaltningsrättens dom fråntas föräldrar helt sitt föräldraansvar för insatser som bör anses som en naturlig del i barns fostran och trygghet. Man kan inte helt bortse från föräldraansvaret då behovet av stöd inte är av teknisk art som beskrivs i rättsfallet Å 2008 ref. 17. anser att överklagandet ska avslås och vidhåller att han behöver personlig assistans 98 timmar per vecka. Han åberopar till stöd för sin inställning intyg från barnneurologen Ann-Kristin Ölund, psykologen Per Hagström, arbetsterapeuten Annica Östlin och sjukgymnasten Ann.Kristin Ericsson, samtliga verksamma vid barn- och ungdomshabiliteringen Sunderby sjukhus. Vidare åberopas intyg från överläkaren Hilda Hassler, barn- och ungdomsmottagningen Sunderby sjukhus och från logopeden Lina Lundgren, länslogopedin Norrbotten.

3 KAMMAÄTTEN I SUNDSVALL Sida 3 Mål m SKÄLEN FÖ KAMMAÄTTENS AVGÖANDE Tillämpliga bestämmelser redovisas i förvaltningsrättens dom. Av socialnämndens utredning och den medicinska utredning som redovisas i förvaltningsrättens dom framgår vilka funktionshinder har, vilka svårigheter de ger honom i den dagliga livsföringen och vilket hjälp behov han har. Av de intyg som getts in till kammarrätten framgår att förmågor på olika 01måden ytterligare försämrats. Socialnämnden har i det till förvaltningsrätten överklagade beslutet beviljat personlig assistans med 17, 18 timmar per vecka. Assistansen avser hjälp med personlig hygien, toalettbesök, påklädning, måltider, kommunicering och träning (grundläggande behov). har i förvaltningsrätten ifrågasatt socialnämndens beräkning av tidsåtgången för de olika momenten men inte angett någon egen uppfattning om hur tidsåtgången ska beräknas. Han har också uppgett att han anser att besöken i varmbadet i Sunderbyn ska räknas in i tidsåtgången för den personliga assistansen liksom den aktiva tillsyn han behöver för att inte riskera att skada sig själv eller andra. KammruTätten gör följande bedömning. Mot bakgrund av vad som framkommit i målet får socialnämndens beräkning av grundläggande behov anses tillförsäkra honom goda levnadsvillkor. Av utredningen framgår emelle11id att har behov av tillsyn som måste anses gå utöver vad som kru1 förväntas med tanke på hans ålder. Tillsynsbehovet är inte av sådan karaktär att det är att anse som ett grundläggande behov. Tillsynen är därför ett sådant annat personligt behov som han enligt 9 a andra stycket LSS har rätt till personlig assistans för, om inte behovet tillgodoses på annat sätt.

4 KAMMAÄTTEN I SUNDSVALL Sida4 Mål m har fyllt nio år under den tidsperiod som nu är aktuell och föräldraansvaret ska därför i viss mån beaktas vid beräkningen av assistansbehovet. Tillsynsbehovet kan med hänsyn härtill beräknas uppgå till ytterligare I timme per dygn eller 7 timmar per vecka. HU MAN ÖVEKLAGA, se bilaga B (formulär 1). Mats Tömered kammarrättslagman ordförande Elsa Nihlen kammarrättsråd referent hpl0l Hans Eberstein f.d. kammarrättsråd

5 FÖVALTNINGSÄTTEN Meddelad i Föredragande: T. Bylund Luleå "[,,,,.,.! agar\ Mål nr l Enhet 2 Sida 1 (10) KLAGANDE Vårdnadshavare: Vårdnadshavare:. MOTPAT Socialnämnden i Bodens kornrnun Boden ÖVEKLAGAT BESLUT Socialnämnden i Bodens kornrnuns beslut den 29 april 2013 SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS FÖVALTNINGSÄTTENS AVGÖANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis och förklarar att har rätt till personlig assistans i enlighet med sin ansökan för den aktuella perioden med undantag för tiden han befinner sig i skolan eller på sjukvårdsinrättning. Förvaltningsrätten överlämnar målet till socialnämnden för beräkning av omfattningen av den personliga assistansen. Dok.Id Postadress Box Luleå Besöksadress esidensgatan 17 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se Expcditio nstid måndag - fredag 08:00-16:00

6 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 2 BAKGUND OCH YKANDEN Socialnämnden beslutade den 29 april 2013 att bevilja. personlig assistans med 17,18 timmar per vecka för perioden 30 april april Socialnämnden avslog samtidigt ansökan om personlig assistans för övrig tid med 80,82 timmar med motiveringen att timmarna tillgodoses genom föräldraansvaret och beviljat vårdbidrag. Vad anfört har överklagat beslutet, yrkat att han ska beviljas personlig assistans 98 timmar per vecka samt anfört bl.a. följande. I utredningen förekommer vissa fel. Det är endast ett halvt vårdbidrag som är beviljat, syskonens hjälpbehov är inte inräknat i det vårdbidraget, däremot är syskonens merkostnader medräknade i hans merkostnadsdel. Vidare så utvecklar han inte per definition en utvecklingsstöming utan han har redan nu en sådan och den kommer att gå till måttlig och så småningom till grav. Socialnämndens uträkning gällande tid för assistans för olika områden verkar vara mycket långt från verkligheten. Gällande den träning han går igenom varje dag - fin- grov- och oralmotorik, andningsgymnastik, TSS och användning av talapparat - har socialnämnden räknat fel. Nämnden har räknat att träningen ska ske en gång i veckan istället för sju. Han åker till Sunderbyn en gång i veckan för varmbad. Med resa, ombyte, toalettbesök och 30 minuters träning i bassängen tar det tre timmar. Han har beviljats 30 minuter assistans för kommunikation per dag men detta fungerar inte i praktiken. Det kan vara så att han vid tiden för assistans inte har något behov av att kommunicera och då går insatsen till spillo. Assistansen för den aktiva tillsynen måste räknas in i assistansen. Han är i behov av ständig tillsyn. Han kan inte lämnas ensam och han behöver vuxenstöd i alla situationer så att någon kan hjälpa, avhjälpa, förutse

7 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 3 och förhindra olyckor, stoppa och motivera honom och vara behjälplig i hans kommunikation med andra. Han kan även skada sig själv och andra. Han kan inte förntse faror och kan inte lära sig av tidigare händelser. Föräldrarna har stoppat honom flera gånger men bara de två räcker inte till. Inför socialnämndens beslut önskade de att handläggare skulle kontakta en handläggare på Bodens kommuns familjeteam men ingen sådan kontakt upprättades. När det senaste beslutet upphörde att gälla meddelade handläggaren på kommunen att denne inte skulle fatta något nytt beslut innan hon genomfört ett hembesök till hans familj. Inget hembesök genomfördes men ett beslut med uträkningar togs ändå. Socialnämndens sätt att räkna och bedöma hans hjälpbehov kontra föräldraansvaret känns långt ifrån verklighetsförankrat eller rimligt. föräldrar inser att deras ansvar för att täcka hans behov inte räcker till och därför ansöker han om assistansersättning för att på så sätt få de bästa förutsättningarna att leva med sin sjukdom. Hans två syskon som har samma sjukdom fick assistans när de var äldre än vad är nu. Pedagogerna i skolan har sagt att alla tre har haft ett behov av assistans långt tidigare. Han åberopar samtliga intyg som finns på biståndsenheten. Vad socialnämnden anfört Socialnämnden har motsatt sig bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. har ett större hjälpbehov än andra barn i nioårsåldern. Behovet består till stora delar av tillsyns- motivations- och aktiveringskaraktär. Dessa behov kan inte inräknas i grundläggande behov trots att de kräver en stor tidsåtgång. Därför är den del av behov som sträcker sig utöver föräldraansvaret inte så omfattande rent tidsmässigt. 1 av tillsyn är inte att jämställa med s.k. ständig tillsyn där

8 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 4 det ofta behövs ingripanden för att hindra att individen förstör föremål eller skadar sig själv eller andra och därmed kan utgöra grundläggande behov. UTEDNINGEN I MÅLET Tillämpliga bestämmelser och förarbeten Enligt 1 LSS innehåller lagen bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med bland annat utvecklingsstöming, autism eller autismliknande tillstånd. Enligt 7 LSS har personer som anges i 1 rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Enligt 9 a första stycket LSS avses med personlig assistans enligt 9 2 personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller aiman hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). - Av andra stycket samma paragraf framgår att den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov även har rätt till insats enligt 9 2 LSS för andra personliga behov om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Av lagens förarbeten framgår bl.a. följande. Hos små bain med funktionshinder har, på grund av bainets ålder, kanske ännu inte klart utkristallise-

9 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 5 rats några på grund av funktionshindret betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom alla barn i den åldern har dessa svårigheter mer eller mindre (att tala, äta själv, gå med mera). I dessa fall får man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service (prop. 1992/93: 159 s. 169). Enligt 6 kap. 1 föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. - Enligt 2 samma lag har den som har vårdnaden om ett barn ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Vårdnadshavarna svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Socialnämndens utredning Av socialnämndens utredning framgår huvudsakligen följande. har en lysosomal sjukdom som medför att han successivt utvecklar en utvecklingsstöming. Han har astma och är väldigt infektionskänslig. Han har ett behov av guidning vid påklädning. Han kan klä på och av sig själv med viss hjälp med knappar, blixtlås, knytskor och stövlar som sitter högre. Han kan inte knyta skorna. Han behöver muntlig vägledning vid all personlig hygien, samt praktisk hjälp i samband med dusch, torkning och insmörjning efter dusch och bad. Han brukar duscha tre gånger per vecka samt bada i varm pool och bassäng. Han använder glasögon och behöver hjälp att rengöra dessa. Han behöver muntlig och praktisk hjälp vid toalettbesök, cirka 8-12 tillfällen per dag. Vid matsituationer kan han äta själv om maten är färdigdelad men han har ett behov av tillsyn så att han inte äter för mycket på en gång och sätter i halsen. Han kan leka med maten och exempelvis sätta fingrarna i smöret eller bita direkt av osten. Han kan även ta mat och dryck från personen bredvid oavsett om denne är känd eller inte.

10 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 6 Han behöver hjälp att ta sin medicin. Medicineringen består av inhalator mot astma två gånger per dag, en tablett mot allergi under sommarhalvåret, ett dosgranulat som ska lösas upp och drickas samt en melatonintablett inför läggning. Han behöver hjälp att träna sin grov- och finmotorik, andningsmotorik, oralmotorik, språklekar och tecken som stöd. Han behöver även trafik- och sarnhällsträning. Han är i behov av hjälp vid träning i varmbad på Sunderby sjukhus en gång i veckan samt med ett träningspass varje dag som tar minuter med töjning och stretchning.... blir mer och mer verbal men är mycket svår att förstå. Han tecknar även ord och är duktig på att förstå vad andra tecknar till honom. Han tränar med en talapparat som han har fått utskriven. Han behöver korta enkla instruktioner för att kunna förstå och göra saker. Han är nyfiken, oberäknelig och mycket impulsiv, varför han behöver ständig tillsyn. Han kan inte lära sig av sina misstag och olyckor och han förstår inte heller konsekvenserna av sitt handlande. När han leker med andra barn behöver han hjälp med motivation och kommunikation mellan honom och andra barn. Han blir lätt missförstådd och då kan han kasta: det han har i händerna eller slå, sparka eller bita den han leker med. Han behöver hjälp att förstå reglerna i en lek. Han kan vidare försvinna och sedan inte hitta tillbaka. Han svarar inte alltid på tillrop längre. Han saknar trafikvett och kan gå rakt ut i gatan eller bli ståendes mitt i vägen. Om dörren är öppen eller tillfälle ges kan han gå iväg, även utan kläder och skor. Han pillar på det mesta, exempelvis på knappar och datorer, han kan även sätta sig i olåsta bilar och rycka, dra och trycka på knappar och spakar. Han kan även försöka starta gräsklippare, snöslungor och liknande om möjlighet finns. Han mår bäst när dagar och situationer följer samma mönster med personer som känner honom och som han är trygg med.

11 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 7 Medicinsk utredning Överläkaren Åsa Persson vid ögonkliniken på Sunderby sjukhus har i intyg den 20 juni 2011 uppgett följande. har en metabol utveck.1ingsförsening. Han är glasögonbärare (ordinerad ständigt bruk) och synutveckling pågår. Hans grundsjukdom gör att han ofta sliter av sig glasögonen och kastar dem så att de går sönder. Optikerns försäkring täcker inte självdestruktivt beteende och det är inte indicerat för ögonsjukvården att rorskriva recept på glasögon mer än en gång per år. Detta medför en stor merkostnad för föräldrarna. Den legitimerade logopeden Lina Lundgren vid barn- och ungdomshabiliteringen på Sunderby sjukhus har i intyg den 17 juni 2011 uppgett bl.a. följande. har diagnosen AGU. För honom innebär diagnosen bl.a. måttliga språksvårigheter som kommer att försämras över tid. Han har haft kontakt med logoped sedan tre år. Han och hans familj har fått stöd för kommunikation genom bildstöd och T AKK - tecken som alternativ och kommunikationsförmågan. Bägge insatser kräver utbildning så att hans omgivning förstår hur de ska kommunicera med honom. Ett speciellt dataprogram används av föräldrarna för att plocka fram bilder och skapa situationskartor för att förtydliga vad som ska ske härnäst. har gjort vissa framsteg sedan 2007 men han kommer inte ifatt sina jämnåriga. Han kommer att behöva dessa insatser även framgent. Barnneurologen Ann-Kristin Ölund vid barnsjukvården på Sunderby sjukhus har i intyg den 15 februari 2011 uppgett bl.a. följ ande. lider av AGU. Han är i behov av aktiv tillsyn. Föräldrarna har tre barn med samma sjukdom och eftersom sjukdomen är progressiv krävs olika insatser i de olika åldrarna. För del gäller behovet hjälp med kommunikation. Han är långt från åldersadekvat och inte självgående. Han är rörlig men kan inte beräkna skador, exempelvis kan han rusa rakt ut i trafi-

12 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 8 ken. Han kan också av missbedömning skada sig själv, andra och föremål. Hans tillstånd är livslångt och han behöver en övergripande och aktiv tillsyn som vida överskrider det som normalt krävs av föräldrar till barn i samma ålder. Ann-Kristin Ölund har i ett annat intyg den 10 juni 2010 huvudsakligen uppgett att bör beredas plats i särskolan. Den legitimerade logopeden Christina Lange vid barnhabiliteringen på Sunderby sjukhus har i intyg den 20 maj 2010 uppgett bl.a. följande. har en kraftig generell språkstörning och är i behov av att vistas i en miljö där omgivningen kan använda TAKK-tecken. När hans tal- och språkförmåga i framtiden kommer att gå tillbaka och ha inte längre kan kommunicera verbalt kommer T AKK att vara ett självklart alternativ för honom, förutsatt att han har erbjudits detta sätt att kommunicera. AGU.. har i intyg den 16 april 2008 redogjort för sjukdomen SKÄLEN FÖ FÖVALTNINGSÄTTENS AVGÖANDE Det är ostridigt att ingår i personkretsen enligt 1 1 LSS. Frågan i målet är om han har rätt till personlig assistans utöver de av socialnämnden beviljade 17, 18 timmarna per vecka. Vid tiden för socialnämndens beslut var snart nio år gammal och med hänsyn härtill är föräldrarnas ansvar betydande. Förvaltningsrätten har i en tidigare dom (den 14 juni 2011, mål m ) fastställt att har rätt till personlig assistans för de grundläggande behov som går utöver föräldraansvaret och i en annan dom delvis bifallit hans överklagande om omfattningen av personlig assistans (den 17 januari 2012,

13 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 9 mål m ). Det normala föräldraansvaret ska beaktas på så sätt att det endast är hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i motsvarande ålder som ska läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans. Det förhållande, att den sökandes vårdnadshavare uppburit helt vårdbidrag för honom ska inte påverka bedömningen av den sökandes rätt till ersättning för personlig assistans (se Å 1997 ref 23.) Socialnämnden har anfört att. behov av tillsyn inte är attjämställa med karaktären av övervakning utan att det handlar om insatser av tillsyns- motivations- och ak:tiveringskaraktär. Av socialnämndens egen utredning samt av den övriga utredningen i målet framgår dock enligt förvaltningsrättens mening att har ett uttalat behov av hjälp med kommunicering med andra barn och vuxna, hjälp med personlig hygien, måltider, att klä på och av sig samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om hans behov. Vidare framkommer i utredningen att är i behov av ständig tillsyn till följd av att han är oberäknelig, impulsiv och inte kan se konsekvenserna av sitt handlande. Han utsätter sig för fara i bl.a. trafiksituationer och i andra situationer då han exempelvis kan starta farliga maskiner som gräsklippare, snöslunga m.m. Gmf Å 2010 ref. 17). Förvaltningsrätten gör därför bedömningen att är i behov av ständig tillsyn för att hindra att han förstör föremål eller skadar sig själv eller andra. Den aktiva tillsyn som krävs i detta avseende förutsätter på grund av hans kommunikationssvårigheter goda kunskaper om honom och ingår därför i hans grundläggande behov. har därför rätt till personlig assistans under sin vakna tid. När det gäller den närmare omfattningen av den personliga assistansen gör förvaltningsrätten följande bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen har i Å 1997 ref. 23 I uttalat att vid bedömningen av omfattningen av en sökandes behov ska bortses från den tid den sökande spenderar bl.a. i skolan och på sjukvårdsinrättning.. har ansökt om assistansersättning

14 FÖVALTNINGSÄTTEN Sida 10 med 98 timmar i veckan vilket motsvarar all vakna tid. Mot bakgrund av ovanstående avgörande från Högsta Förvaltningsdomstolen finner förvaltningsrätten att inte kan beviljas personlig assistans för den tid han spenderar i skola eller på sjukvårdsinrättning. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet delvis och förklarar att har rätt till personlig assistans för den aktuella perioden i enlighet med sin ansökan med undantag för tiden han befinner sig i skolan eller på sjukvårdsinrättning. Förvaltningsrätten överlämnar målet till socialnämnden för beräkning av omfattningen av den personliga assistansen. HU MAN ÖVEKLAGA, se bilaga (DV 3109/1 C) C uuj«eva Westerlund I avgörandet har även tre nämndemän deltagit. Enhälligt.