TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008"

Transkript

1 1 TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008 ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING Talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl ) 2. Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av ingivna resolutionsförslag): se protokollet 3. EIB:s årsredovisning 2006 (debatt) Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Jean-Pierre Audy, för budgetkontrollutskottet, om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2006 (2007/2251(INI)) (A6-0079/2008). Jean-Pierre Audy, föredragande. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr ordförande för Europeiska investeringsbanken, mina damer och herrar! Jag vill först och främst tacka er, herr Maystadt, för de utmärkta förbindelser som ni har byggt upp med parlamentsledamöterna i budgetkontrollutskottet, som har bidragit på ett betydelsefullt sätt till att möjliggöra utarbetandet av det betänkande som vi ska debattera nu. Jag vill tacka er personal, och framför allt vice ordförande Philippe de Fontaine Vive, som jag kunnat föra ett fullständigt öppet samarbete med på bankens huvudkontor i Luxemburg. Herr Maystadt, ni utför er uppgift med stor kompetens, entusiasm, beslutsamhet och mod, men också med klokhet och, vill jag tillägga, med stilfullhet. År 2008 firar EIB, som inrättades genom Romfördraget, femtioårsjubileum. Dess medlemmar är Europeiska unionens medlemsstater, och styrelsen utgörs av staternas finansministrar. Dess uppgift är att bidra till utvecklingen av den inre marknaden genom att använda kapitalmarknaderna och de egna tillgångarna. Den är ett gemenskapsinstrument, men de befogenheter som utövas är mellanstatliga. Det är bra att medborgarnas företrädare diskuterar dessa frågor vid en tidpunkt då medborgarna själva kräver resultat av Europeiska unionen. De gynnas ofta av EIB:s tjänster utan att vara medvetna om det. Jag vill först och främst gratulera banken till de åtgärder man vidtagit och till den ambitiösa verksamhets- och projektplanen. Jag välkomnar särskilt den förträffliga nya strategin för , som omfattar öppenhet, ökat mervärde och gradvis ökat risktagande, åtgärder till stöd för små och medelstora företag och lokala myndigheter, användning av nya finansiella instrument och fördjupat samarbete med Europeiska kommissionen. Bankens betydelsefulla roll i grannskapspolitiken bör också betonas, och i betänkandet krävs specifikt ytterligare utveckling av faciliteten för investering och partnerskap för Europa Medelhavsområdet, eller Femip, inom ramen för den europeiska medelhavspolitiken. Jag tror dock att det är dags för Europeiska unionen att gå ännu längre och bli snabbare och bättre i fråga om både kontroll och stöd i finansieringen av sina investeringar. Vad gäller kontrollmekanismer anser jag att det är dags att införa en verklig banktillsyn, och

2 jag föreslår att EIB själv ska vända sig till Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter i London för att be kommittén bedöma förutsättningarna för detta tillsynsuppdrag, och i synnerhet besluta vilket organ som skulle kunna ansvara för tillsynen, med tanke på att det tyvärr inte finns någon egentlig europeisk banktillsynsmyndighet. Vad gäller finansieringsstöd för Europeiska unionen i fråga om investeringar, där behovet har uppskattats till 600 miljarder euro bara för transeuropeiska transportnät, föreslår jag att Europeiska unionens roll övervägs i fråga om utvecklingen av vårt territorium. Den finansiering som anslås av medlemsstaterna och EU kan långt ifrån uppfylla dessa behov. Är det inte förståeligt, herr kommissionsledamot, att Europeiska unionen kan ha svårt att finna 3,4 miljarder euro för att finansiera ett så strategiskt projekt utifrån en industrimässig, vetenskaplig och militär synvinkel som Galileo under dessa omständigheter? Jag föreslår att kommissionen, med tanke på EIB:s kompetenta personal, dess objektivitet och bankens erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur, uppdrar åt EIB att utarbeta strategier för finansieringen av investeringar, och då genom att beakta alla tänkbara alternativ: subventioner, inbetalning av medlemsstaternas tecknade andelar i EIB:s kapital, lån (däribland medlemsstaternas särskilda lån i enlighet med artikel 6 i EIB:s stadga), innovativa instrument som riskdelning, instrument för lånegarantier, finansieringslösningar anpassade till långsiktiga projekt som inte är lönsamma direkt enligt marknadsbaserade finansiella kriterier, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier mellan europeiska, nationella och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap osv. Dessa är de idéer som presenteras i detta betänkande. Jag ser fram emot att lyssna till den debatt som följer. Tack för er uppmärksamhet. Joaquín Almunia, ledamot av kommissionen. (ES) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka Jean-Pierre Audy som har utarbetat och precis presenterat ett utmärkt betänkande för oss om Europeiska investeringsbankens årsrapport för Jag anser, vilket speglas i betänkandet, att den produktiva dialog som upprättats under de senaste åren mellan Europeiska investeringsbanken och parlamentet är mycket viktig, eftersom den gynnar en demokratisk öppenhet som är mycket betydelsefull för både parlamentet och finansinstitutet. EIB bidrar på ett betydelsefullt sätt till att inleda och utveckla många delar av den europeiska politiken, och vi bör därför välkomna kvaliteten på denna dialog, som tveklöst förbättras med Philippe Maystadt vid rodret. Europeiska investeringsbankens verksamhet stärks också genom den nya finansieringsramen, med den nya budgetramen för Europeiska unionen för perioden Vi debatterar naturligtvis rapporten för Utvecklingen av denna budgetram under de inledande 15 eller 16 månaderna omfattas inte av denna rapport, men i och med de nya finansieringsinstrument som lanserats tack vare denna nya ram kommer detta samarbete att fortsätta och att bli mer ambitiöst och effektivt på många områden: inom politiken för forskning och utveckling, regional utveckling, transeuropeiska nät, stöd för små och medelstora företag osv. I fråga om Europeiska investeringsbankens externa åtgärder med utgångspunkt från denna budgetram har EIB:s nya externa uppgifter också redan antagits. Europeiska investeringsfonden innebär inte bara ett ökat samarbete inom själva banken, utan inom hela Europeiska investeringsbanksgruppen. Ett bevis på detta är t.ex. Jeremieprogrammet.

3 3 Vi är också nöjda med trepartsöverenskommelsen mellan Europeiska investeringsbanken, EBRD, dvs. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, och kommissionen om åtgärder av dem alla i länder som gränsar till Europeiska unionen i öst, och också med utvecklingen av nya Femip, som Jean-Pierre Audy hänvisade till, som gör ett betydelsefullt arbete, och allt detta är exempel på ett allt närmare samband mellan bankens verksamhet och Europeiska unionens externa verksamhet. Audys betänkande belyser, enligt min uppfattning med rätta, Europeiska investeringsbankens potential när det gäller att utveckla innovativa finansieringsinstrument som kan få enorm verkan i fråga om att öka de resurser som finns i EU:s budget för genomförande av en rad politiska initiativ. Kommissionen är medveten om denna potential. Vi har inte bara redan ingått vissa avtal med Europeiska investeringsbanken, som har godkänts av rådet och parlamentet, för att uträtta mer med dessa budgetresurser på områden som t.ex. transeuropeiska nät och forsknings- och utvecklingspolitik, utan vi undersöker också möjligheten att i samband med den översyn av gemenskapsbudgeten som vi kommer att lägga fram för debatt i slutet av 2008 eller i början av 2009 utvidga dessa nya finansieringsmekansimer och den ökade kapacitet till åtgärder som följer av detta genom de budgetresurser som är tillgängliga till andra prioriterade områden, som t.ex. energi och klimatförändringar. Vad gäller mekanismerna för samarbete med banken vill jag också tala om att vi redan håller på att slutföra förhandlingarna med banken om ett nytt samförståndsavtal som ska täcka alla våra förbindelser för samarbete, och vi hoppas att dessa förbindelser på så sätt kommer att kunna bli ännu effektivare. Jag kan inte ge något svar på förslaget från föredraganden, Jean-Pierre Audy, vars oro jag delar, i fråga om den rätta lösningen för tillsyn av Europeiska investeringsbanken som finansinstitut. Jag har inte någon sådan lösning, men jag anser att detta är en mycket väsentlig fråga som vi alla bör samarbeta om för att finna ett lämpligt svar på. Avslutningsvis vill jag återigen betona kommissionens tillfredsställelse med denna höga samarbetsnivå mellan parlamentet och Europeiska investeringsbanken, och jag hoppas att den kommer att göra det möjligt för oss alla alla EU:s institutioner att bidra till att i högre grad kunna nå unionens mål i framtiden. Marusya Ivanova Lyubcheva, för PSE-gruppen. (BG) Betänkandet är ett exempel på bra samarbete mellan Europaparlamentet och detta finansinstitut, som har uppgiften att bidra till en balanserad och sund utveckling av gemenskapen med användning av kapitalmarknadsinstrument och egna resurser. Jag vill gratulera föredraganden till denna grundliga presentation av Europeiska investeringsbanken och hans rimliga förslag som syftar till att förbättra samarbetet, effektiviteten och öppenheten inom verksamheten. I bankens rapport ges utförliga exempel på prestationer i fråga om unionens främsta mål och prioriteringar, som t.ex. den geografiska fördelningen av investeringar, strategiska mål och projektansökningar. I framtiden bör ansträngningarna fokuseras på ett flertal områden för att uppmuntra privata företag att genomföra investeringspolitik, inklusive projekt för socialt ansvar i linje med EU:s politik för social sammanhållning och territoriell balans, fastställa mekanismer för internrevision och intern kontroll, inrätta kontor i de nya medlemsstaterna och upprätta nya finansieringsmekanismer. Jag stöder de ändringsförslag som lagts fram i kammaren som handlar om en strängare kontroll av kapital.

4 Bart Staes, för Verts/ALE-gruppen. (NL) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr Maystadt, mina damer och herrar! Europaparlamentet har utarbetat ett antal rekommendationer, och jag ställer mig bakom tre av dem. Jag vill också be Philippe Maystadt att besvara detta i sitt svar. Det gläder oss att Europeiska investeringsbanken för en nolltoleranspolitik mot bedrägerier och korruption. Europaparlamentet skulle faktiskt vilja förstärka denna politik ytterligare. Vi rekommenderar t.ex. åtgärder för genomförande av ett förfarande för uteslutning när det gäller företag som misstänks för eller förklarats skyldiga till korruption. Vi stöder en förstärkning av en politik för att skydda personer som avslöjar missförhållanden, och vi är för en översyn av de befintliga anbudsförfarandena. Vad anser Philippe Maystadt om dem? En andra faktor: det har investerats många miljarder euro i transeuropeiska nät. Från Europaparlamentets sida bör vi försöka att framför allt stödja de projekt som ger mindre eller inga koldioxidavtryck. Slutligen vill vi, i fråga om externa lånetransaktioner, att tillsyn ska utövas för att det ska garanteras att sådana aktiviteter, i synnerhet på den afrikanska kontinenten, sker i enlighet med överenskommelsen inom EU när det gäller utveckling och med millenniemålen. Hur besvarar Philippe Maystadt parlamentets rekommendationer, i egenskap av ordförande för Europeiska investeringsbanken? Koenraad Dillen (NI). (NL) Herr talman! Vi applåderar det faktum att EIB:s nolltoleranspolitik mot bedrägerier och korruption betonas i detta betänkande, liksom det allt större antalet undersökningar som utförts av OLAF. Erfarenheten på området för upptagande av lån har dock visat att EIB inte är helt utan försyndelse. Nyligen kritiserades exempelvis ett lån på 100 miljoner euro till ett storskaligt gruvprojekt i Kongo starkt på grund av alla möjliga sorters omfattande oegentligheter, som t.ex. en brist på öppenhet i förhandlingsprocessen och i den slutgiltiga tilldelningen av kontraktet. Det var fråga om en allvarlig intressekonflikt. Sedan 2000 har Europeiska investeringsbanken redan investerat över 700 miljoner euro i alla möjliga sorters gruvprojekt i Afrika. Det jag vill betona i detta sammanhang är att detta stora antal miljoner kommer från europeiska skattebetalare och att vår institutions lån- och kontraktspolitik därför också måste underkastas en så noggrann övervakning som möjligt, i synnerhet vid finansiering av projekt utanför Europa. Paul Rübig (PPE-DE). (DE) Herr talman, ordförande Maystadt! Jag vill gratulera Jean-Pierre Audy, för han tar på ett mycket bra sätt upp det faktum att transeuropeiska nät är av särskild vikt för oss. Jag kan föreställa mig att EIB också tillhandahåller ett stimulerande instrument i detta avseende för åtskilt ägande. Nu ligger kommissionens förslag framför oss, dvs. förslagen om att öka fokus på åtskilt ägande inom energi- och telesektorn. Mitt förslag är att vi ska koncentrera oss på att skapa incitament här snarare än att fokusera på att skapa rättsliga skyldigheter. Min andra åsikt är att exportindustrin för närvarande har svårigheter att upprätthålla resultaten, i synnerhet nu när euron är stark. Skulle det inte vara möjligt att fokusera på särskilda program för att tillhandahålla garanterat stöd för de europeiska företagens exportresultat?

5 5 Philippe Maystadt, ordförande för Europeiska investeringsbanken. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill först och främst tacka er för att ni återigen gett mig en chans att fortsätta dialogen med Europaparlamentet. Jag anser att det är viktigt att en institution som EIB regelbundet måste förklara sig för EU-medborgarnas företrädare. Jag vill i synnerhet tacka Jean-Pierre Audy för hans betänkande. Jag kan intyga att han personligen har ansträngt sig mycket i utarbetandet av detta betänkande. Han deltog i många arbetsmöten i både Bryssel och Luxemburg, och fortsatte på så sätt den konstruktiva dialog som vi inlett med hans föregångare. Vid presentationen nu under morgonen belyste han två punkter. Den första frågan är en fråga som vi redan har tagit upp i samband med tidigare betänkanden jag tänker på Schmidts och Lipietz betänkanden och det är frågan om huruvida Europeiska investeringsbanken ska vara föremål för banktillsyn, eftersom det är en bank. Detta tillgodoses inte enligt nuvarande bestämmelser. Det förekommer naturligtvis granskningar av Europeiska investeringsbanken: granskningen av revisionsrätten, i den mån som EIB använder EU-finansiering, och också granskningen av revisionskommittén, som består av experter som utsetts av styrelseledamöterna och som rapporterar direkt till våra styrelseledamöter. Det stämmer dock att det, om vi vill tillämpa de bästa bankmetoderna på EIB, utan tvekan skulle vara önskvärt att ett specialistorgan kontrollerar att dessa metoder tillämpas korrekt på EIB. Vi kan teoretiskt tänka oss tre möjliga alternativ. Det första omfattas av Maastrichtfördraget, av artikel Detta gäller möjligheten att Europeiska centralbanken skulle utöva denna tillsynsroll. I fördraget anges att rådet, enhälligt, kan tilldela Europeiska centralbanken en omdömesmässig tillsynsroll. Detta är ett alternativ som existerar teoretiskt, men realistiskt sett är det tveksamt om medlemsstaterna, åtminstone i nuläget, skulle vara enhälliga i fråga om att tilldela Europeiska centralbanken denna nya roll. En annan möjlighet är den som vi informellt har valt, nämligen att kräva en nationell tillsynsmyndighet. I nuläget är det den luxemburgska tillsynsmyndigheten, finansinspektionen i Luxemburg, som också spelar denna roll i förhållande till Europeiska investeringsbanken, i synnerhet när det gäller att kontrollera att Basel II tillämpas korrekt. Ett tredje alternativ att undersöka är att stärka den revisionskommitté som föreskrivs i vår stadga och att omforma den till ett slags banktillsynsmyndighet. I ändringsfördraget föreskrivs en utvidgning av revisionskommittén. Ett första steg skulle kunna vara att utse ett antal banktillsynsmyndigheter som skulle tillföra revisionskommittén den erfarenhet som krävs för att kontrollera att EIB verkligen tillämpar bästa metod i denna fråga. Den andra punkt som belystes av Jean-Pierre Audy var den särskilda roll som han skulle vilja se Europeiska investeringsbanken spela inom infrastrukturen, framför allt inom de transeuropeiska näten. EIB spelar redan en relativt viktig roll i detta sammanhang, som ni vet. Förra året finansierade vi de transeuropeiska näten med ett belopp på nästan 9 miljarder euro. Vi tillämpar olika instrument, inklusive vår strukturfinansieringsfond, vilket gör det möjligt för oss att ta fler risker än vad som i allmänhet är fallet. Detta gjorde vi t.ex. nyligen i fråga om en motorväg i Grekland. Detta är ett gott konkret exempel på användningen av just denna fond för att uppmuntra den privata sektorn att ta fler risker med driften av en motorväg.

6 Vi utvecklade alldeles nyligen en ny garantimekanism tillsammans med Europeiska kommissionen som ska täcka en särskild typ av risk, risken för otillräcklig trafik under de första driftåren för en infrastruktur. Erfarenheten visar att de första fyra eller fem åren ofta är de mest kritiska. Under dessa år finns det risk för att intäkterna inte ligger på den nivå som man önskar. Detta orsakar problem för privata operatörer, så för att uppmuntra den privata sektorn att finansiera sådan infrastruktur trots detta problem har vi utarbetat en ny garantimekanism i samarbete med kommissionen. Jag vill tillfoga att Europeiska investeringsbanken har tagit initiativet till att inrätta ett europeiskt kunskapscenter för offentlig-privata partnerskap för att dela med oss av vår erfarenhet på detta område med nationella företrädare. Herr Audy! Detta är utan tvekan ett område där EIB är angeläget att fortsätta sin verksamhet. Bart Staes ställde en fråga om bedrägeribekämpningspolitiken. Vi har precis offentliggjort vår bedrägeribekämpningspolitik efter ett samrådsförfarande som krävde flera förhandlingsrundor. När det gäller just den fråga som han tog upp, om ett uteslutningssystem som skulle förhindra att företag som gjort sig skyldiga till bedrägeri eller korruption får fortsätta att delta i projekt som vi finansierat, tillkännager vi i denna politik att vi hoppas kunna tillämpa samma system som kommissionen försöker upprätta. Om det inte skulle gå och det bör vi veta vid årsslutet om vi av juridiska skäl inte skulle kunna tillämpa samma system så skulle vi upprätta vårt eget uteslutningssystem. Vad gäller finansieringen inom energisektorn har vi granskat vår politik för finansiering av energiprojekt mot bakgrund av europeiska riktlinjer för bekämpning av klimatförändringarna. Som en följd av detta har vi beslutat att prioritera sådana investeringar som kommer att minska koldioxidutsläppen, och detta syns redan i siffrorna för 2007, eftersom finansiering av elproduktionsprodukter för vilka fossila bränslen används bara uppgår till 25 procent av vår finansiering inom energisektorn. För 2007 överstiger exempelvis det belopp som anslagits till förnybara energikällor rejält det belopp som anslagits till mer traditionella former av elproduktion. Slutligen försöker vi naturligtvis, vad gäller millennieutvecklingsmålen, att i möjligaste mån se till att projekten bidrar till att uppnå dessa. Jag vill dock uppmärksamma er på att vi, när vi ingriper utanför Europeiska unionen, agerar utifrån särskilda mandat som vi tilldelats av Europeiska rådet. Millennieutvecklingsmålen ingår inte som sådana i de mandat som vi har tilldelats av Europeiska rådet. Det är anledningen till att det inte går att skapa en så direkt länk som ni skulle vilja se. Slutligen kan jag tala om för Koenraad Dillen som, om jag förstod honom rätt, nämnde ett projekt i Demokratiska republiken Kongo som vi ska ha finansierat, att vi inte har tilldelat Demokratiska republiken Kongo någon finansiering på ett flertal år nu. Vår styrelse har i princip beviljat stöd till ett gruvprojekt i Katanga, men ännu har ingen utbetalning skett för detta projekt. Låneavtalet har ännu inte undertecknats. Vad beror detta på? Det beror på att den nya kongolesiska regeringen med rätta ville omförhandla licensvillkoren för att se till att en större del av intäkterna går tillbaka till den kongolesiska staten, och vi sköt upp undertecknandet av kontraktet i väntan på en tillfredsställande överenskommelse mellan förslagsställaren och den kongolesiska regeringen. Herr talman! Detta är några svar som jag kan ge dem som talat, och jag vill återigen tacka parlamentet, och i synnerhet budgetkontrollutskottet, för ett utmärkt samarbete. (Applåder)

7 7 Talmannen. Tack så mycket, ordförande Maystadt. Vi är mycket tacksamma för att ni har närvarat här under morgonen, för er rapport och framför allt för det arbete som ni uträttar för Europeiska unionen som ordförande för Europeiska investeringsbanken. Tack än en gång, och lycka till! Jean-Pierre Audy, föredragande. (FR) Herr talman! Jag vill i min tur tacka kommissionsledamoten, Joaquín Almunia, och ordföranden för Europeiska investeringsbanken, Philippe Maystadt, för dessa specifika svar. Jag vill också tacka föredragandena från de politiska grupperna, som stödde utarbetandet av detta betänkande. Jag vill bara delge er några tankar om den debatt som vi nyss fört, först och främst om uppgiften att genomföra tillsyn. Enligt min uppfattning ligger det i allas intresse att den här sortens banktillsyn inrättas. Jag har naturligtvis inte lösningen. Tanken att Europeiska centralbanken ska göra det verkar vara bra. Att den luxemburgska tillsynsmyndigheten ska spela en starkare självständig roll, en verklig tillsynsroll, skulle också kunna vara en kortsiktig lösning. Men jag tror trots det att parlamentet mycket gärna skulle vilja höra Europeiska banktillsynskommitténs åsikt, om banken ansöker hos den, vilket föreslås i betänkandet. Slutligen vill jag angående finansieringen av infrastruktur säga att Europeiska unionen uppenbarligen befinner sig vid ett vägskäl och att bara finansiering inte är tillräckligt nu, men att skulder naturligtvis inte ska användas för att finansiera verksamhet, vilket tyvärr är fallet i vissa medlemsstater. Ett skickligt användande av skulder till finansiering är dock en central del av de ekonomiska och sociala prestationerna i Europa, som tävlar med alla andra ekonomiska regioner i världen. Jag anser att det är dags för en betydelsefull utvecklingspolitik när det gäller mark, som delvis stöds med hjälp av investering. Det krävs offentliga investeringar, för om det inte görs några sådana så kan vi inte förvänta oss några privata investeringar. Problemet är det kollektiva förtroendet för Europeiska unionens framtid, och det gläder mig mycket att Europeiska investeringsbanken kan erbjuda sin sakkunskap tack vare sin erfarenhet och sin kompetenta personal. Talmannen. Debatten är härmed avslutad. Omröstningen kommer att äga rum i dag. Skriftliga förklaringar (artikel 142) Jorgo Chatzimarkakis (ALDE), skriftlig. (DE) Herr talman, ordförande Maystadt, herr Audy, mina damer och herrar! Jag vill först och främst tacka föredraganden å det varmaste och gratulera honom till hans fina, balanserade arbete. Jag gratulerar EIB till dess framgångsrika verksamhet och ambitiösa affärsplan. När det gäller energi och innovation hjälper EIB EU att genomföra sin politik. Utan EIB skulle ramprogrammet för forskning och konkurrenskraft inte ha fått en så bra start. EIB:s strategi för omfattar ökat mervärde, gradvis ökat risktagande, användning av nya finansiella instrument och fördjupat samarbete med kommissionen. Jag stöder helhjärtat denna strategi. Den utvärdering av verksamheten som EIB:s föredragande svarar för och de kommande steg som föreslagits är korrekta. Men vi får inte glömma att parlamentets roll är begränsad. Fastän EIB är en av gemenskapens institutioner utövas dess befogenheter internt i enlighet med mellanstatliga bestämmelser, vilket innebär att medlemsstaterna är de mest inflytelserika aktieägarna. Europaparlamentet har regelbundet kommenterat EIB:s

8 verksamhetsrapport sedan 1999, och det har utvecklats till ett nära, tillitsfullt och framgångsrikt samarbetsförhållande. Jag vill särskilt lovorda samarbetet med ordförande Philippe Maystadt, som är ett skolexempel på förbindelser med andra institutioner. 4. Ansvarsfrihet 2006 (debatt) Talmannen. Nästa punkt är en gemensam debatt om betänkandet av Dan Jørgensen, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt III Kommissionen (SEK(2007)1056 C6 0390/ /2037(DEC) (SEK(2007)1055 C6 0362/ /2037(DEC) (A6-0109/2008), betänkandet av José Javier Pomés Ruiz, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt I Europaparlamentet (C6-0363/ /2038(DEC) (A6-0091/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt II Rådet (C6-0364/ /2039(DEC)) (A6-0096/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt IV EG-domstolen (C6-0365/ /2040(DEC)) (A6-0097/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt V Revisionsrätten (C6-0366/ /2041(DEC)) (A6-0093/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt VI Ekonomiska och sociala kommittén (C6-0367/ /2042(DEC)) (A6-0098/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt VII Regionkommittén (C6-0368/ /2043(DEC)) (A6-0095/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt VIII Europeiska ombudsmannen (C6-0369/ /2036(DEC)) (A6-0092/2008), betänkandet av Nils Lundgren, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, avsnitt IX Europeiska datatillsynsmannen (C6-0370/ /2044(DEC)) (A6-0094/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2006 (C6-0372/ /2047(DEC)) (A6-0111/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för budgetåret 2006 (C6-0381/ /2056(DEC)) (A6-0114/2008),

9 9 betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2006 (C6-0371/ /2046(DEC)) (A6-0110/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2006 (C6-0378/ /2053(DEC)) (A6-0124/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar för budgetåret 2006 (C6-0386/ /2060(DEC)) (A6-0117/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk för budgetåret 2006 (C6-0375/ /2050(DEC)) (A6-0116/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (f.d. Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet) för budgetåret 2006 (C6-0374/ /2049(DEC)) (A6-0113/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för återuppbyggnad för budgetåret 2006 (C6-0373/ /2048(DEC)) (A6-0112/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska miljöbyrån för budgetåret 2006 (C6-0376/ /2051(DEC)) (A6-0122/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska arbetsmiljöbyrån för budgetåret 2006 (C6-0377/ /2052(DEC)) (A6-0128/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska läkemedelsmyndigheten för budgetåret 2006 (C6-0379/ /2054(DEC)) (A6-0125/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för budgetåret 2006 (C6-0384/ /2059(DEC)) (A6-0120/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska sjösäkerhetsbyrån för budgetåret 2006 (C6-0382/ /2057(DEC)) (A6-0115/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2006 (C6-0383/ /2058(DEC)) (A6-0118/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska järnvägsbyrån för budgetåret 2006 (C6-0387/ /2062(DEC)) (A6-0123/2008),

10 betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2006 (C6-0385/ /2061(DEC)) (A6-0119/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser för budgetåret 2006 (C6-0389/ /2214(DEC)) (A6-0126/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Eurojust för budgetåret 2006 (C6-0380/ /2055(DEC)) (A6-0129/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2006 (C6-0388/ /2063(DEC)) (A6-0121/2008), betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för sjätte, sjunde, åttonde och nionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2006 (KOM(2007)0458 C6-0118/ /2064(DEC)) (A6-0106/2008), och (f.d. föredragande: Alexander Stubb) betänkandet av Hans-Peter Martin, för budgetkontrollutskottet, om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet för budgetåret 2006 (C6-0049/ /2000 (DEC)) (A6-0127/2008), Dan Jørgensen, föredragande. (DA) Herr talman! Jag vill börja med att påminna alla om att vi närmar oss slutet av en otroligt betydelsefull uppgift. Om parlamentets roll analyseras överlag i förhållande till de andra institutionernas roll kanske man kan säga att vi har tre centrala uppgifter. Vi är delaktiga i att skapa en lagstiftning för de europeiska länderna och deras invånare. Vi är delaktiga i att fastställa budgeten, dvs. att bestämma vad EU:s medel ska användas till. Och slutligen, den sista rollen innebär att agera som tillsynsorgan. Det är parlamentet som är medborgarnas övervakningsinstans, om man kan säga så. Den uppgift som vi kommer att slutföra här i dag är kanske den mest betydelsefulla delen av denna roll som tillsynsorgan: det är den del där vi granskar kommissionen och de andra institutionerna minutiöst när det gäller hur de förvaltar medlen och naturligtvis inte minst bedömer hur saker och ting fungerar i medlemsstaterna, där vi vet att omkring 80 procent av EU:s medel förvaltas. Det är naturligtvis också min uppgift att lovorda mina kolleger från de andra grupperna. Det är parlamentet som helhet som kommer att rösta om betänkandet i dag. Samarbetet inom budgetkontrollutskottet har enligt min uppfattning varit utmärkt. Jag vill framför allt nämna skuggföredragandena, som jag anser har bidragit på ett mycket konstruktivt sätt i frågan. Detta är naturligtvis anledningen till att vi har kunnat utöva ett sådant enormt tryck på kommissionen och föra en så konstruktiv dialog med den. Jag vill börja med ett par positiva punkter. Jag kommer absolut att gå vidare till de negativa aspekterna sedan, men jag vill börja med att nämna ett par positiva punkter i förhållande till tidigare år. Det råder inga tvivel om att vi har gjort stora framsteg inom jordbrukssektorn i samband med kontroll av EU-medlen. Det integrerade systemet för finansiell kontroll och nej, detta är förmodligen inte en åsikt som delas av alla europeiska medborgare som

11 11 lyssnar till detta anförande innebär naturligtvis att ett helt nytt och mycket effektivare sätt att kontrollera EU:s jordbruksstöd har införts. Systemet är oerhört effektivt. Europeiska revisionsrätten själv har betonat detta vid ett flertal tillfällen. Vi vet redan att så gott som alla medel inom jordbrukspolitiken inom några år kommer att omfattas av detta mycket effektiva system, som verkligen förtjänar lovord. Under de senaste åren har det dock framkommit stark kritik mot en rad punkter i samband med forskningspolitiken. Dessutom måste det i nuläget noteras att kommissionen har tagit vår kritik på mycket stort allvar och genomfört en handlingsplan som har inneburit att många av dessa problem är på väg att lösas. Kommissionen förtjänar många lovord för detta. Avslutningsvis gläder vi oss naturligtvis mycket åt de initiativ som har offentliggjorts. Nu råder öppenhet i fråga om mottagarna av EU-stöd vad gäller både socialfonder och jordbruksutgifter. Nu kommer vi också att få reda på namnen på deltagarna i de olika arbetsgrupperna inom rådet och kommissionen, något som parlamentet har kämpat för i många år. Kommissionen har nu gett sitt samtycke till att avslöja denna information. Man måste säga att detta är en mycket positiv utveckling. Det står dock naturligtvis klart att denna process rör områden där det har framkommit en viss kritik. Alla som har följt processen vet att detta uttryckligen rör två områden: strukturfonder och utrikespolitik, dvs. utrikesfrågor. Vad gäller strukturfonderna konstaterade revisionsrätten utan tvekan att 12 procent av det stöd som har utbetalats inte borde ha betalats ut: 12 procent, eller nästan 4 miljarder euro. Det är uppenbart att detta är en fullständigt oacceptabel situation. Det är utgångspunkten för den uppgift som vi ska slutföra i dag. Vi har haft flera samråd, och jag har, tillsammans med utskottet, personligen haft en nära dialog med kommissionen. Det faktum att jag i egenskap av föredragande nu kan avsluta med att bevilja ansvarsfrihet beror uteslutande på att vi har uppnått en rad resultat. Kommissionen har i själva verket genomfört ett betydande antal reformer det har framgått att 37 mycket specifika punkter kommer att genomföras. Detta har godkänts av kommissionen. På vissa områden är det fråga om att införa både fler och striktare kontroller, medan det på andra områden är fråga om att förenkla kontrollerna för att göra dem effektivare. Det har fastställts mycket tydliga tidsfrister på alla områden. Vi har delgivits några mycket tydliga kriterier i fråga om hur gensvar bör ges, så att både vi och allmänheten får möjlighet att kontrollera att detta faktiskt också får positiva följder. Vi måste komma ihåg två saker: för det första, naturligtvis, att de pengar som felaktigt betalades ut 2006 som är ämnet för detta förfarande ska tas tillbaka. Enligt vår uppfattning har detta nu garanterats. Det måste dock också kunna garanteras att det inte kommer att ske igen. Detta är förmodligen precis lika viktigt. I och med de nya förfaranden som kommissionen har presenterat anser vi att detta mål har uppnåtts. Det är uppenbart att vackra ord inte räcker. Även om vi har sagt att vi godkänner de reformer som har presenterats kommer vi att följa upp denna fråga och övervaka processen mycket noggrant. Därför vill jag i dag också lägga fram ett ändringsförslag som jag förstår att kommissionen är beredd att stödja. Siim Kallas har antytt att det skulle kunna vara en godtagbar lösning att kommissionen kunde träffa budgetkontrollutskottet en gång i månaden och ge oss möjlighet att diskutera framstegen på detta område. Det skulle vara oerhört gynnsamt för båda parter. Jag vill säga några ord om det andra område där vi har upplevt stora problem. Detta rör utrikespolitiska frågor. Det rör sig, närmare bestämt, om Irakfrågan. Vi vet att EU ger visst stöd till återuppbyggnaden av Irak det finns verkligen många goda politiska skäl till att göra det. Vi har tagit Irak som ett exempel. Vi skulle vilja se en lista på de specifika projekt

12 i Irak som finansieras endera delvis eller också helt av EU via FN eller Världsbanken. Att få tillgång till en sådan lista har visat sig vara oerhört svårt. Det har tagit flera månader. Den information som vi redan visste skulle ha funnits med på listan fanns emellertid inte på listan, och det blev en lång diskussion fram och tillbaka tills vi, helt nyligen, slutligen fick den information som vi skulle ha fått från början. Detta är naturligtvis anledningen till att vi nu till slut befinner oss i en situation där vi faktiskt kan bevilja ansvarsfrihet på detta område. Den viktigaste frågan i samband med detta är naturligtvis: vad gäller då för framtiden? Irak är bara ett exempel. Hur är det då med de andra länderna, som uppgår till över 100, där EU ger stöd till olika sorters verksamhet? Kommissionen har nu engagerat sig i att ge allmänheten tillgång till den slutliga förmånsmottagaren, dvs. den slutliga mottagaren av stödet, från och med 2007, vilket är något som jag berömmer och anser är helt nödvändigt. Av alla dessa anledningar rekommenderar jag beviljande av ansvarsfrihet. Det finns en del kritik som kan belysas i fråga om kommissionen och i fråga om de sätt som saker och ting görs på i medlemsstaterna. Jag vill också säga att vi har nått resultat genom en bra dialog med kommissionen. Detta innebär att vi nu kan rekommendera att godkännande beviljas för räkenskaperna för Det finns fortfarande områden där vi skulle vilja se ytterligare utveckling. Vi skulle väldigt gärna vilja att de nationella revisionsförklaringarna, som de kallas här i parlamentet, dvs. de årliga nationella revisionsförklaringarna, undertecknades av finansministern i det aktuella landet. Vi anser fortfarande att detta skulle utgöra ett mycket gynnsamt verktyg i kampen mot bedrägeri, korruption och sekretess i fråga om EU-medel i de enskilda länderna. Med detta avslutande önskemål vill jag tacka er för att jag fått möjlighet att tala vid den första behandlingen. José Javier Pomés Ruiz, föredragande. (ES) Herr talman! Välkomna till denna debatt, vid vilken generalsekreteraren är närvarande och till vilken jag naturligtvis vill välkomna Siim Kallas. Jag kan inte välkomna någon från rådet, eftersom det inte verkar som att man har något att göra med räkenskaper eller med att ta ansvar för den politiska debatten om ansvarsfrihet. Jag hoppas att även rådets närvaro kommer att kunna garanteras vid denna debatt när det får en ordförande, efter Lissabonfördraget. Jag vill först och främst gratulera min kollega Dan Jørgensen till ett utmärkt betänkande och utifrån det han sa betona hur väl saker och ting görs i Europeiska unionen, och att de görs allt bättre för varje år. Han hänvisade vid ett flertal tillfällen till ett initiativ av kommissionsledamot Kallas och kommissionen på området för öppenhet. För två månader sedan var jag föredragande för ett initiativbetänkande som gav uttryck för stöd åt insynspolitiken. Ja, kommissionen gör verkligen framsteg i fråga om insynspolitik, vilket parlamentet också har gjort. Jag vill påpeka att parlamentets roll i fråga om att bevilja ansvarsfrihet är en politisk roll, och att vi inte är, och inte heller bör vara, revisorer. Det är en politisk roll, och den fråga som vi måste besvara på medborgarnas vägnar är: har vi lyckats uppfylla budgetutmaningarna för budgetåret 2006 med de pengar som parlamentet haft tillgång till? Utmaningar som t.ex. att förbereda för utvidgning och för mottagande av nya medlemsstater, utvidga informationspolitiken, utföra vårt arbete på ett bättre sätt, förbereda oss för utmaningarna i fråga om Lissabonagendan i den meningen att vi måste lagstifta mer och på bästa möjliga sätt. Vilket är det politiska omdömet om vad vi har uträttat med dessa finansiella åtaganden? Det är ett positivt omdöme. Vi har gjort bra ifrån oss. Jag vill belysa några punkter från

13 13 detta budgetår. Först och främst har vi, på initiativ av talman Hans-Gert Pöttering, inlett en politisk dialog mellan ordförandeskapet och ansvarsfrihetsförfarandet, som hittills inte verkat vara möjlig. Nu är den möjlig, och er vice ordförande var närvarande vid debatten och tog emot de frågor som ställdes till honom direkt av utskottet. Presidiet kommer också, på talmannens initiativ, att regelbundet arbeta tillsammans med budgetutskottet och budgetkontrollutskottet, så det vill jag tacka er för. Många insynsaspekter har förbättrats i parlamentet, som ni ser i betänkandet. Vi har förbättrat presentationen av våra assistenters roller. Det som inte har kunnat göras i år är att äntligen upprätta en stadga för assistenter, och en sådan vill vi se upprättas. Sanningen är att det dröjde att få en stadga upprättad för oss parlamentsledamöter. Vi måste kort sagt be er ha tålamod, men vi betonar att vi ännu inte har uppnått detta mål. Men under 2006, referensåret, överlämnades 99 procent av alla dokument korrekt, så jag tror att vi är på rätt väg också på detta område. Det finns olösta problem, och vi försöker mer eller mindre göra vad vi kan i fråga om dessa. Medborgarna förstår inte varför parlamentet ska verka från tre platser. De förstår inte detta, och de kommer inte att förstå det för det är inte lätt att förstå. Detta är en annan utmaning som väntar när rådet får en ordförande: att finna en lösning. Parlamentet har dock gjort vad man ska och minskat kostnaderna för de tre platserna från 203 miljoner euro 2002 till 155 miljoner euro. Vi har minskat räkningen med 24 procent, vilket är bra. Vilka utmaningar ska vi ta itu med, som jag nämner i detta betänkande? Vi ska, liksom jag nyss sa, ge våra assistenter en sådan definitiv stadga som vi själva har. Vi måste också arbeta för en bättre lagstiftning. Parlamentet ska spela en mycket större kvalitativ roll och få en mycket större arbetsbörda på området för Lissabonfördraget när det inleds. Vi får hoppas att den belgiska regeringen, nu när vi har en belgisk regering, behandlar oss lite bättre i fråga om byggnadspolitik än man har gjort hittills, med tanke på att behandlingen har varit medelmåttig. Jag vill avsluta med att säga att vi har agerat klokt under året i fråga om budgetansvar, och det är anledningen till att jag ber er rösta för dessa räkenskaper för Nils Lundgren, föredragande. Herr talman! Jag har alltså varit föredragande för dessa så kallade andra institutioner, sju stycken, som innefattar rådet, domstolen, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, datatillsynsmannen och ombudsmannen. Jag har inte haft några grava invändningar mot någonting av det jag har tittat på. Det har varit normala påpekanden av vad som kan och bör förbättras. Det har inte kommit några avslöjanden som på något sätt skulle kunna leda till att ifrågasätta beviljandet av ansvarsfrihet för någon av dessa sju institutioner. Jag vill ändå använda detta tillfälle att påminna om att detta att bevilja ansvarsfrihet, att utkräva ansvar, är fundamentet för demokrati. Jag har inte förtroende för den här kammarens sätt att hantera detta uppdrag eftersom jag hade exakt samma uppdrag att titta på dessa sju institutioner för två år sedan och då, ärade ledamöter, hittade de mest förfärande interiörer i Regionkommittén. Jag konstaterade att där hade försiggått bedrägerier av det grövsta slag. Jag fick fram material som ni alla kunde läsa i det hemliga läsrummet. Det pågick tre stycken olika utredningar av detta: en utredning i Olaf, vår bedrägeribekämpningsmyndighet, och en utredning i revisionsrätten och dessutom hade

14 Regionkommittén själv en intern utredning på gång. Man hade avskedat sina internrevisorer. Det var ingen ände på listan av invändningar. Jag föreslog därför självklart att vi inte i det läget skulle bevilja ansvarsfrihet. Jag sa det i utskottet. Utskottet röstade ändå för ansvarsfrihet. Jag sa samma sak här i parlamentet för två år sedan och ni röstade med stor majoritet för ansvarsfrihet. Detta visar att när ni i dag på min rekommendation bör göra detta så gör ni det inte för att jag säger det, utan av gammal vana. Den här församlingen tar inte sitt ansvar. Den tänker mer på EU:s rykte. Ni tänker mer på att lura medborgarna, väljarna. De ska inte få veta vad som försiggår. Därför så är det med betydande sorgsenhet som jag säger Ja, den här gången kan dessa andra institutioner beviljas ansvarsfrihet. Jag kan göra detta med gott samvete. De flesta av er kan det inte. Hans-Peter Martin, föredragande. (DE) Herr talman! Ni är en despot! Jag riktar mitt anförande i dag till alla dem som (Talmannen avbröt talaren.) Talmannen. Det är andra gången ni talar på detta sätt. Jag förbehåller mig rätten att vidta åtgärder mot er. Hans-Peter Martin (NI), föredragande. (DE) Det jag vill framföra här är en praktisk illustration för alla dem som är intresserade av hur politiska beslut egentligen fattas, ett didaktiskt skådespel om hur kontrollen här i parlamentet inte fungerar. När statsvetenskapsstudenter och medborgare som är intresserade av politik får tag på det i framtiden kommer det att bli en klassiker. Som en del av betänkandet om ansvarsfrihet tog vi ordagrant över avsnitt som tillhandahållits av ledamöter från de största grupperna som uttrycker kritiska åsikter om byråerna. För att nämna ett exempel, det är tydligt att decentralisering och delegering var ett av de huvudsakliga resultaten av processen för den reform av kommissionen som inleddes 1999, men att kommissionen ännu inte har utarbetat någon undersökning eller rapport eller någon provisorisk årsredovisning som avser den här sortens administrativa förvaltning. Detta fick sedan en central plats i mina överväganden. Författaren av denna text, Ingeborg Gräßle, tillhör en stor grupp. Hennes ändringsförslag till betänkandet gick ut på att ta bort just dessa uttalanden. Det finns många andra exempel, däribland Jutta D. Haugs bidrag, som också rörde kritiska anmärkningar om byråerna, som exempelvis belyser att det bara är två av byråerna som är helt oberoende av EU-stöd, medan de flesta av dem enbart finansieras med EU-medel detta anges i ett av Haugs dokument. Men här har det tagits bort! Ordföranden för budgetkontrollutskottet, Herbert Bösch, framför ofta mycket kritiska anmärkningar om byråerna men inte i utskottet. Sedan när det verkligen har betydelse, när det är rätt läge, när det finns en riktig möjlighet att fastställa att det har förekommit ansvarslöst mångfaldigande bland byråerna, att det är så mycket som befinner sig i uselt skick, då tas det bara bort, på begäran av de stora grupperna. Och som om detta inte var nog har inte jag, i egenskap av föredragande, rätt att göra sådant som andra får göra. På så sätt censureras hela motiveringen, och därför tar jag mig friheten att läsa upp det som allmänheten annars inte längre skulle ha tillgång till från plenarsammanträdet. Det avsnitt som togs bort låter som följer: Decentralisering och utläggning av uppgifter var centrala mål för reformeringen av kommissionen som inleddes Hittills har det inte presenterats någon bedömning av denna process. Kommissionen har inte heller på

15 15 ett övertygande sätt kunnat förklara vilket mervärde som skapas med de decentraliserade organen och varför inte uppgifterna lika gärna skulle kunna utföras inom kommissionen eller, vilket ofta är fallet, varför det överhuvudtaget krävs åtgärder från Europeiska unionen på det aktuella området. I stället har resultatet blivit ansvarslöst mångfaldigande. Nya organ har inrättats till följd av underliga politiska beslut. Dessa nya organ kontrolleras inte, de är ofta okontrollerbara, för det mesta ineffektiva och de utgör, framför allt, en stor börda för europeiska skattebetalare. Samtidigt har det fastställts en rad personalförmåner som saknar motstycke. Kommissionens reformarbete, vars syfte var förbundet med försäkringar om ansvar, tillförlitlighet, effektivitet, en ny europeisk tjänstekultur och öppenhet, har med andra ord visat sig vara ett anmärkningsvärt misslyckande. Den oacceptabla förvirringen på området för delegerings- och decentraliseringspolitik är nu uppenbar för alla. Detta är inte ett ansvarsfullt agerande. Inte ens en föredragande får ta med detta i en motivering. Det är naturligtvis förenligt med detta politiska scenario, som innebär att så snart som någon annan talar, när debatten om de tjugo betänkanden som jag lade fram för utskottet börjar, så hade ändringsförslagen utarbetats och också censurerats bakom ryggen på dem. Christofer Fjellner, föredragande. Herr talman! Jag ska börja med att tala om ansvarsfriheten för Europeiska utvecklingsfonden. Många här inne hade nog förväntat sig att en annan ung lång nordbo skulle göra det här arbetet, nämligen vår kollega Alexander Stubb, men som flera av er vet så har Alexander inte möjlighet att vara här i dag eftersom han blivit utsedd till ny utrikesminister i Finland. Han bad mig därför att ta över och presentera hans arbete och hans betänkande här i dag. Jag tror att jag talar för de flesta här inne när jag säger att vi tycker att det är tråkigt att Alexander lämnar oss, men att det är kul för Alexander och att det är kul för Finland inte minst. Jag skulle dock vilja börja med att gratulera honom till det arbete som han har gjort här med Europeiska utvecklingsfonden. Det har gått väldigt bra i utskottet och det är ett enigt utskott som i dag diskuterar ansvarsfriheten för utvecklingsfonderna. De europeiska utvecklingsfonderna är ju ett av medlen för att främja demokrati och ekonomisk utveckling i AVS-länderna. Det är därför jag tycker att det är glädjande att kunna se att pengarna används på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. För 2006 hade de betydande medel, miljoner euro, i åtaganden och man lyckades att betala ut knappt 90 procent av dem. Men att vi här i dag är glada över att kunna bevilja, och föreslå ett beviljande av, ansvarsfrihet för kommissionen som har skött dessa utvecklingsfonder för det är vi verkligen glada över betyder inte att det inte finns utmaningar eller att det inte finns fortsatta områden vi måste arbeta på. Jag skulle bara vilja ta upp några av dem. Till exempel kan vi till skillnad från förra året konstatera att revisionsrätten inte presenterade en helt ren revisionsförklaring, utan pekade på ett antal problem, till exempel vad gäller underlagen för transaktioner som skulle kunna dokumenteras bättre och med betalningar från olika delegationer. Jag vill dock ge kommissionen ett tydligt erkännande för att man tagit dessa problem på allvar och presenterat konkreta, riktiga och viktiga lösningar på dessa utmaningar. Vidare lyfter vi också i vårt betänkande de problem som finns med förseningen av implementeringen av det moderna IT-systemet. Detta är någonting som vi ser allvarligt på och hoppas att kommissionen arbetar vidare med.

16 Nog om de mer administrativa och ekonomiska synpunkterna, för det finns också ett antal politiskt viktiga synpunkter som jag skulle vilja lyfta. Dels att Europeiska utvecklingsfondens arbete skulle kunna underlättas märkbart om man inkorporerade den i den vanliga budgeten. Likaledes tror vi att om man fick en finansiell reglering som styrde alla nuvarande och framtida utvecklingsfonder, så skulle även det kunna underlätta arbetet. Nog om Europeiska utvecklingsfonden. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att lite kort nämna någonting om ansvarsfriheten för de oberoende myndigheterna. Det gör jag dels för att jag varit ansvarig för det arbetet i EPP-gruppen, men kanske framför allt eftersom föredraganden, som vi hörde alldeles nyss, minst sagt har haft en annorlunda attityd och inte riktigt fört den linje som utskottet har valt att följa. Jag tycker att det är väldigt märkligt att Hans Peter Martin inte har valt att ta bort sitt namn från alla dessa betänkanden mot bakgrund av att det inte är hans åsikt som vi ska rösta om här i plenum i dag. Om jag ändå ska säga någonting om själva arbetet, om något av de viktiga synpunkter som vi trots allt har i dessa betänkanden och de har vi fått tack vare ett nära och gott samarbete mellan både den socialistiska gruppen, vår grupp, den liberala gruppen och den gröna gruppen så skulle jag bara vilja lyfta att vi beviljar ansvarsfrihet för att vi tycker att det finns grund i revisionsrättens förklaring för att godkänna hanterandet av ekonomin i dessa oberoende myndigheter. Men vid sidan av det så finns det även där problem som vi hoppas att man arbetar vidare på. Det gäller inte minst att alla institutioner rådet, kommissionen och Europaparlamentet blir bättre på att granska myndigheternas äskanden. Det hoppas jag att alla tar ansvar för. Jag kommer tillbaka nästa år då jag är föredragande för denna fråga och hoppas att kunna diskutera den mer i djup med kommissionen. Siim Kallas, kommissionens vice ordförande. (ET) Herr talman, herr Jørgensen, herrar föredragande, ärade parlamentsledamöter! Jag vill tacka parlamentet, budgetkontrollutskottet, föredraganden Dan Jørgensen och hans medföredragande för det betänkande de har utarbetat och utskottets rekommendation om ansvarsfrihet för genomförande av budgeten för Jag vill också tacka Alexander Stubb för betänkandet om ansvarsfrihet i fråga om tillämpning av instrument inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden. Trots att Europeiska revisionsrätten inte kunde ge en fullständig revisionsförklaring i fråga om tillförlitligheten hos räkenskaperna och lagligheten och korrektheten hos de underliggande transaktionerna för året 2006 är revisionsrapportens slutsatser de mest positiva sedan metoden med revisionsförklaring inleddes. Revisionsrätten erkände de framsteg som vi gjort. Det gläder mig att säga att parlamentets budgetkontrollutskott också erkände detta. I detta års debatt ligger fokus på strukturfonderna, medlemsstaternas skyldigheter, återhämtningar och korrigeringar och det känsliga området externt bistånd. Det måste göras ansträngningar på alla dessa områden. Vi håller med om att uppföljande åtgärder måste vidtas regelbundet, inte bara på grund av ansvarsfrihetsförfarandet, utan också på grund av de villkor som fastställs i grundfördraget och deras betydelse. Jag föreslår att ledamöter av eller företrädare för kommissionen ska delta regelbundet i parlamentets sammanträden för att diskutera ett av de tre områden som ligger till grund för ansvarsfrihetsförfarandet i år och för att rapportera om det. Dessa områden är följande: att öka medlemsstaternas ansvar på områden där Europeiska unionen och medlemsstaterna

17 17 delar ansvaret, att genomföra strukturfonder och att övervaka finansiering av externa åtgärder (i första hand kontroll av finansiering som kanaliseras genom internationella organisationer). Planen för maj är att inleda den vanliga diskussionen om politisk strategi för det kommande året inom de sektorer som faller inom mitt ansvarsområde. I juni bör de ledamöter av kommissionen som är ansvariga för strukturfonderna eller företrädare för dem och budgetkontrollutskottet ta de preliminära resultaten inom ramen för handlingsplanen för strukturfonder under övervägande. Den första kvartalsrapporten om handlingsplanen för strukturfonder kommer att skickas till parlamentet i maj. I juli eller september bör kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser eller hennes företrädare ge parlamentsledamöterna lite färskare information om de förvaltningsfonder som satts undan för att förbättra externa åtgärder, insynen i Europeiska unionens finansiering som kanaliseras genom internationella organisationer och de kontroller som utförs av den. Vad gäller kommissionens sammanfattande rapport för 2007 och slutsatserna i den interna revisionsrapporten för 2007 kommer jag att kunna tillhandahålla information i juli eller september, och vi bör fortsätta debatten om ansvarsfrihet för genomförande av budgeten, återhämtningar och kostnader för kontroll i samband med detta. Kommissionen kommer att utarbeta en rapport om dessa områden i oktober. Denna rapport kommer att utgöra grunden för en utveckling av en interinstitutionell debatt om ämnet tolererbar risk för fel. Kommissionens officiella svar på parlamentets och rådets rekommendationer kommer att tillhandahållas dem i höst, som brukligt är. Mina kolleger Danuta Hübner och Vladimír Špidla har redan gett parlamentet en översikt över handlingsplanen för att förbättra förvaltningen av medel för strukturprojekt. Kommissionen och medlemsstaterna planerar att tillämpa skräddarsydda åtgärder för att minska multipelfel i samband med genomförande av strukturprojekt. Vad gäller strukturfonderna har kommissionen varit bestämd gentemot de medlemsstater som är ansvariga för att kontrollera kostnader, och man har stoppat betalningar och utfört finansiella korrigeringar i nödvändiga fall. Kommissionen har engagerat sig i att förbättra dessa åtgärder och i att nå påtagliga, mätbara resultat. På området för gemensam förvaltning har medlemsstaterna lagt fram sammanfattningar för förklaringar och revisioner. Medlemsstater som inte har lagt fram någon sammanfattning kommer att bli föremål för rättsliga förfaranden i enlighet med artikel 226 i grundfördraget. Det konsekventa kravet på att medlemsstaterna ska lägga fram sådana sammanfattningar i början av varje år har börjat ge resultat. Kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner har förklarat Europeiska unionens stödprinciper för parlamentet i fråga om stöd till Irak, och har lagt fram förslag till förbättrade kontroller av särskilt stöd och till hur en bättre spårbarhet och öppenhet i finansieringen skulle kunna garanteras. Den direktör som ansvarar för detta förfarande kommer att rapportera till parlamentet under sommaren. Några resultat har redan kommit in.

18 I början av april hölls ett möte mellan kommissionen och FN i Genève. Före detta möte ägde diskussioner rum mellan ledamöter av parlamentet och en företrädare för kommissionen, och man nådde en överenskommelse om gemensamma riktlinjer att följa i alla externa organ, med som mål att göra det gemensamma arbetet synligare. Både FN och kommissionen åtog sig att följa särskilda riktlinjer och att övervaka tillämpningen av dem noggrant. Kommissionen sätter stort värde på de beslut som godkänts av parlamentet. Dessa beslut ger medborgarna ett budskap om kommunikation och praktisk tillämpning av finansiella instrument. Vi måste fortsätta på den här vägen och övertyga allmänheten om att deras pengar, som finansierar Europeiska unionens budget, är i goda händer. Ralf Walter (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling. (DE) Herr talman, mina damer och herrar, kolleger! Jag vill tacka Dan Jørgensen och Alexander Stubb för att de helt och hållet uppfyllt målet för utskottet för utveckling. Vi är mycket tacksamma för detta, eftersom vi i utskottet för utveckling har arbetat mycket hårt med denna fråga. Europeiska unionen själva Europeiska unionens budget tillsammans med medlemsstaternas budgetar är den överlägset största givaren av utvecklingsstöd i världen. Men i och med det som sker för närvarande anser vi att det fortfarande är alldeles för lite och att vi verkligen bör göra mer. Vi kan inte vänta tills livsmedels- och energibristen i världen slår tillbaka på oss och sedan bli förvånade över att människor ger sig ut på gatorna. De pengar som vi donerar och vi är redan, som jag sa nyss, den största givaren i världen måste vara mer riktade så att vi kan vara säkra på att pengarna verkligen når fram till dem som behöver dem och att de inte förskingras eller försvinner. Därför har vi lagt en hel del energi på att kontrollera om de medel som vi nyttjar verkligen används till det avsedda syftet. Av central betydelse för parlamentet och utskottet är att 20 procent av anslagen måste användas till grundläggande hälsovård och grundskole- och gymnasieutbildning för att upprätta en grund för framtiden. Vi har alltså gjort vissa framsteg, men kommissionen har fortfarande en lång väg kvar. Ni måste anstränga er mer. Vi kommer att driva på er. Vi uppmanade er att minska eftersläpningen av tidigare betalningar, och innestående fordringar från perioden före 2001 har faktiskt minskat med 39 procent för EuropeAid och med 49 procent för Europeiska utvecklingsfonden. Detta är bra siffror, men de är naturligtvis bara tillfälliga. När det gäller utvecklingspolitik har vi upprepade gånger påpekat att det är helt meningslöst att upprätthålla två fullständiga system som löper parallellt ett för Europeiska utvecklingsfonden och ett för utvecklingsstöd. Det måste integreras i budgeten! Detta är ett krav som vi ställer nu och som vi kommer att ställa i framtida förhandlingar om budgetramar. Min sista punkt rör budgetstöd. Kommissionen beviljar allt fler länder allmänt budgetstöd. Det går att göra så, men se upp så att ni inte råkar ut för det vi råkade ut för i fråga om de befintliga medlemsstaterna i samband med strukturfonderna att ni överför ansvaret för att det är meningen att staterna ska ta ansvar, och sedan märker att systemen inte fungerar och att ingen är ansvarig för detta. Därför vill jag ge detta råd: se till att vara säkra på vad ni gör ända från början. Vi kommer att finnas här hela vägen, kritiska, men också positiva. Jag vill på det hela taget gratulera föredragandena och tacka så mycket för samarbetet. Jamila Madeira, föredragande för yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. (PT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill börja med att, på utskottet för

19 19 sysselsättning och sociala frågors vägnar och när det gäller budgetförvaltningen, uttrycka vår oro för den fortsatta ökningen av utestående budgetåtaganden och för att detta, i kombination med att N+2-regeln ersätts med N+3-regeln, en förändring som några medlemsstater ska genomföra för perioden , skulle kunna förvärra situationen med som resultat att det kan ta längre tid för biståndet att nå slutmottagarna. Detta handlar om politik som t.ex. Europeiska socialfonden, som direkt påverkar medborgarna, och förseningarna skulle kunna få katastrofala följder i fråga om en effektiv och lyckad användning av medlen. Vad gäller strukturpolitiken ställer vi oss bakom revisionsrätten i fråga om behovet av att förbättra kontrollsystemen för att förekomma felaktigheter i projekt som genomförs på området för strukturfonder. Det krävs ökad övervakning, effektivare revisioner och effektiv kontroll av projekt från början till slut för att eventuella brister och fel ska kunna åtgärdas i god tid. Av den anledningen bör Europeiska kommissionen ha logistisk kapacitet och tillräckliga resurser för att verkligen kunna inrätta fungerande återkopplingsmekanismer och för att revisionsförfarandena ska kunna granskas ordentligt. Det är dock nödvändigt att tillämpa meningsfulla indikatorer och mål som bör tjäna som jämförande och, så långt som möjligt, förenande på kort sikt, så att analysen av strukturpolitiska trender kan genomföras på ett sätt som gör att man kan undvika vad som oundvikligen skulle vara ungefärliga och luddiga bedömningar som därför inte skulle vara särskilt avgörande i fråga om en effektiv användning av dessa medel. Jag anser att det är viktigt att nämna att kommissionens rekommendation till medlemsstaterna om att de bör använda de förenklingar som fastställs i de nya bestämmelserna om strukturfonderna, t.ex. genom att använda schablonbelopp för indirekta kostnader inom ramen för Europeiska socialfonden, kommer lägligt. Jag vill också gratulera Europeiska kommissionen till investeringen i nätverket Eures och välkomnar värdet av att anordna Europeiska året för arbetstagares rörlighet. Detta belyser naturligtvis de rörlighetsrelaterade frågor som vi alla erkänner och fortfarande ställs inför. Vad gäller de europeiska byråer som analyseras av utskottet för sysselsättning och sociala frågor vill jag bara tacka dem för det arbete som de har uträttat, och som vi alla har sett kan vi på det hela taget göra en mycket positiv analys av deras verksamhet. Men jag vill avslutningsvis fästa er uppmärksamhet på behovet av att öka anslaget för byrån i Dublin, som nu tilldelats uppdraget att analysera väntade förändringar inom sysselsättning och i affärsvärlden, vars syfte är att stödja det socioekonomiska projektet genom en utvärdering av användningen inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Vi vet alla hur viktigt detta skulle kunna bli. Det är därför ett ytterst känsligt och betydelsefullt område, som borde förtjäna särskild uppmärksamhet från Europeiska unionen genom denna analys som genomförs av byrån i Dublin, som på något sätt skulle kunna bidra till att påskynda den potentiella kris som vi alla kan föreställa oss vid horisonten i vilken som helst av de 27 medlemsstaterna. Jutta Haug, föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Vi i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet var nöjda med arbetet som uträttades av Generaldirektoratet för miljö och Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. Jag vet att detta är något som ni inte får höra särskilt ofta från mig. I vanliga fall kritiserar jag kommissionen, men i detta fall säger jag om det inte är trasigt, laga det inte. De ansvariga för budgeten är mycket samarbetsvilliga, i båda generaldirektoraten. Tack så mycket.

20 Jag vill också tacka föredraganden, Dan Jørgensen. Han arbetade hårt genom hela förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, har lagt fram ett utmärkt betänkande och tog generöst till sig alla slutsatser från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om beviljande av ansvarsfrihet för Budgetkontrollutskottet har i och med detta erkänt det som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet enhälligt antagit. Detta vill jag också tacka för. Nu vill jag säga några ord om våra byråer. Vi i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet var också nöjda med de fyra byråernas arbete och budgetförvaltning: Europeiska miljöbyrån, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska läkemedelsmyndigheten. När vi rådde budgetkontrollutskottet att bevilja ansvarsfrihet för budgetåret 2006 gjordes det inte utan noggrant övervägande. Tvärtom! Det förekom mycket informationsutbyte i utskottet med ledamöter i styrelsen och med direktörerna. Dessutom besökte flera delegationer från vårt utskott byråerna för att skaffa sig visshet om verksamheten på plats. Därför var det desto obegripligare för oss alla när föredraganden i budgetutskottet inte ville bevilja ansvarsfrihet för tre av de fyra byråerna, av de mest otroliga orsaker i synnerhet som byråerna själva inte var ansvariga för dessa, även om de hade varit giltiga, t.ex. tjänsteföreskrifter för tillfälligt anställda inom institutionen, eller placeringen av den aktuella byråns huvudkontor, eller till och med på vilket sätt subsidiaritetsprincipen iakttogs. Yttranden som det har förekommit ansvarslöst mångfaldigande, nya organ har inrättats till följd av underliga politiska beslut, dessa nya organ kontrolleras inte, de är ofta okontrollerbara, för det mesta ineffektiva och de utgör, framför allt, en stor börda för europeiska skattebetalare och samtidigt har det fastställts en rad personalförmåner som saknar motstycke är helt enkelt chockerande. Vi är alla väl medvetna om att det görs medvetna försök att hetsa fram en skandal beträffande arbete på EU-nivå. Jag avskyr verkligen den här sortens skandalspridning. Byråerna är europeiska administrativa enheter, även om de har en unik karaktär. De faller inte bara ned från skyn. De finns inte till helt spontant bara för kommissionen ensam. De inrättas genom ett ordentligt föreskrivande förfarande, endera genom medbeslutande eller genom samråd eller, beroende på politiskt område, genom förordning, dvs. genom lagstiftning. Detta innebär att dessa byråer inrättas av europeiska lagstiftare, vilket innebär att vi är de våghalsar som det hänvisas till. Budgeten för byråerna utgör en del av budgeten för själva Europeiska unionen. Vi beviljar ansvarsfrihet till direktören varje budgetår. Enligt min uppfattning är ingen sektion inom administrationen så välkontrollerad som byråerna, och därför är jag glad och tacksam för att utskottet har satt stopp för detta försök att skapa en skandal. Luca Romagnoli, föredragande för yttrandet från utskottet för transport och turism. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill i korthet betona att vi kan hålla med revisionsrätten när det gäller genomförandet av budgeten för EU:s byråer för budgetåret 2006, eftersom redovisningen och transaktionerna är legitima och korrekta. Som jag sa i utskottet för transport och turism rekommenderar jag dock att man under kommande år bättre följer principerna och reglerna. I fallet med Europeiska sjösäkerhetsbyrån annullerades 43 procent av betalningsbemyndigandena, och en koncentration av transaktionerna mot slutet av budgetåret noterades. Jag var också förbryllad över den låga utnyttjandegraden i fråga om betalningsbemyndigandena för

TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008

TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008 1 TISDAGEN DEN 22 APRIL 2008 ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING Talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl. 9.05.) 2. Debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

INTERNATIONELLA AVTAL

INTERNATIONELLA AVTAL Beslut 2014/494/EU, EUT L 261, 2014 1 II (Icke-lagstiftningsakter) INTERNATIONELLA AVTAL RÅDETS BESLUT av den 16 juni 2014 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2005/0811(CNS) 3.11.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om nomineringen av Lars Heikensten till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

10 Revision av EU-medel

10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10.1 Bakgrund Regeringen skall varje år informera riksdagen om hur regeringen agerar med anledning av Europeiska revisionsrättens rapporter (prop. 1994/95:40,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-17

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-17 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 9.12.2014 2014/2155(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-17 Monica Macovei (PE541.595v01-00) Årsrapport

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM INFRASTRUKTURPLANERING OCH -INVESTERINGAR PÅ ALLA STYRESNIVÅER: AKTUELLA UTMANINGAR, ERFARENHETER OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Varför ska jag besvara det här frågeformuläret? FRÅGEFORMULÄR

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET BUDGETUTSKOTTET. Meddelande till ledamöterna. Ärende: Genomförande av Europaparlamentets budget för 2001

EUROPAPARLAMENTET BUDGETUTSKOTTET. Meddelande till ledamöterna. Ärende: Genomförande av Europaparlamentets budget för 2001 EUROPAPARLAMENTET BUDGETUTSKOTTET Meddelande till ledamöterna 13/2001 Ärende: Genomförande av Europaparlamentets budget för 2001 Härmed bifogas förslag till anslagsöverföring C10 budgetåret 2001. GENERALDIREKTORATET

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens 22/03/2016 ESMA/2015/1886 SV Innehållsförteckning I. Tillämpningsområde... 3 II. Hänvisningar, förkortningar och definitioner... 3 III. Syfte...

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS REKOMMENDATION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.4.2009 K(2009) 3177 KOMMISSIONENS REKOMMENDATION om att komplettera rekommendationerna 2004/913/EG och 2005/162/EG när det gäller ordningen

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0978/2008, ingiven av Panagiotis Bouras, grekisk medborgare, för kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.2.2015 COM(2015) 38 final 2015/0024 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter SV SV

Läs mer

KOMMISSIONENS BESLUT. av den 28.9.2010

KOMMISSIONENS BESLUT. av den 28.9.2010 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.9.2010 K(2010) 6418 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 28.9.2010 om erkännande av att Japans rättsliga och tillsynsmässiga ramar motsvarar kraven i Europaparlamentets

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET KVESTORERNA PROTOKOLL. från sammanträdet onsdagen 9 mars 2011 kl. 15.00 Lokal: S 3.4 i LOW-byggnaden STRASBOURG INNEHÅLL

EUROPAPARLAMENTET KVESTORERNA PROTOKOLL. från sammanträdet onsdagen 9 mars 2011 kl. 15.00 Lokal: S 3.4 i LOW-byggnaden STRASBOURG INNEHÅLL PE-7/QUAEST/PV/2011-03 EUROPAPARLAMENTET P PV 03/2011 KVESTORERNA PROTOKOLL från sammanträdet onsdagen 9 mars 2011 kl. 15.00 Lokal: S 3.4 i LOW-byggnaden STRASBOURG INNEHÅLL 1. Godkännande av förslaget

Läs mer

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 med byråns svar 12, rue Alcide De Gasperi - L - 1615 Luxembourg

Läs mer

TORSDAGEN DEN 20 NOVEMBER 2008

TORSDAGEN DEN 20 NOVEMBER 2008 20-11-2008 1 TORSDAGEN DEN 20 NOVEMBER 2008 ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING Talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl. 9.05.) * * * Talmannen. Mina damer och herrar! Jag hoppas ni ursäktar

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Ärende : Statligt stöd N 179/20 04 Finland Systemet med en garanticentral för kommunerna i Finland

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Ärende : Statligt stöd N 179/20 04 Finland Systemet med en garanticentral för kommunerna i Finland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 16.06.2004 C(2004)2034fin Ärende : Statligt stöd N 179/20 04 Finland Systemet med en garanticentral för kommunerna i Finland Herr minister, 1. Förfarande (1) Genom en skrivelse

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 2. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 10 maj 2012 EUROPAPARLAMENTET 2012-2013

ANTAGNA TEXTER DEL 2. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 10 maj 2012 EUROPAPARLAMENTET 2012-2013 EUROPAPARLAMENTET 2012-2013 ANTAGNA TEXTER DEL 2 från sammanträdet torsdagen den 10 maj 2012 P7_TA-PROV(2012)05-10 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 486.812 SV Förenade i mångfalden SV INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Alternativa Investeringsfonder

Alternativa Investeringsfonder Alternativa Investeringsfonder ett underlag för beslutsfattare i investeringsfonder Inledning Sedan lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) trädde i kraft står betydligt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Konsumtionsvaror Farmaceutiska produkter Bryssel den 9/1/2008 ENTR NR D(2007) Offentlig inbjudan till intresseanmälan till Europeiska läkemedelsmyndighetens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkontrollutskottet 18.11.2013 2013/2131(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012 (2013/2131(INI)) Budgetkontrollutskottet Föredragande:

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg den 8 november 2007 DOMSTOL ÖVERFÖRING AV ANSLAG NR 11, 12 OCH 13 SAMMANFATTNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg den 8 november 2007 DOMSTOL ÖVERFÖRING AV ANSLAG NR 11, 12 OCH 13 SAMMANFATTNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg den 8 november 2007 DOMSTOL ÖVERFÖRING AV ANSLAG NR 11, 12 OCH 13 SAMMANFATTNING Nr 11 Från kapitel 27 Information: inköp, arkivering, framställning och distribution

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007

TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007 25-10-2007 1 TORSDAGEN DEN 25 OKTOBER 2007 ORDFÖRANDESKAP: WALLIS Vice talman 1. Öppnande av sammanträdet (Sammanträdet öppnades kl. 10.00.) 2. Europeiska ombudsmannens verksamhet (2006) (debatt) Talmannen.

Läs mer

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening - SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur föreningskunskap - att bilda förening - Innehållsförteckning Ideell förening, vad är det? 3 Hur många medlemmar måste man vara? 3 Vad krävs för att bilda en förening?

Läs mer

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt) Kommenterad dagordning 2006-09-15 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@industry.ministry.se

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 10.4.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2015 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

2005-2006 ANTAGNA TEXTER. från sammanträdet. onsdagen. den 28 september 2005 DEL 3 P6_TA-PROV(2005)09-28 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 361.

2005-2006 ANTAGNA TEXTER. från sammanträdet. onsdagen. den 28 september 2005 DEL 3 P6_TA-PROV(2005)09-28 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 361. 2005-2006 ANTAGNA TEXTER från sammanträdet onsdagen den 28 september 2005 DEL 3 P6_TA-PROV(2005)09-28 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 361.938 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA AV PARLAMENTET P6_TA-PROV(2005)0354

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten

Läs mer

TISDAGEN DEN 14 NOVEMBER 2006

TISDAGEN DEN 14 NOVEMBER 2006 2-001 TISDAGEN DEN 14 NOVEMBER 2006 2-002 2-003 ORDFÖRANDESKAP: KAUFMANN Vice talman Öppnande av sammanträdet 2-004 (Sammanträdet öppnades kl. 9.00.) 2-005 2-006 Inkomna dokument: se protokollet Debatter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Gode mannens och förvaltarens uppdrag

Gode mannens och förvaltarens uppdrag Gode mannens och förvaltarens uppdrag Ditt uppdrag som god man eller förvaltare Som god man eller förvaltare företräder du en person som behöver hjälp med att sköta sina ekonomiska, juridiska och personliga

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer