Rapport 2014:09 Driftprinciper för snöröjning och halkbekämpning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:09 Driftprinciper för snöröjning och halkbekämpning"

Transkript

1 Rapport 2014:09 Driftprinciper för snöröjning och halkbekämpning Gustaf Josefsson, Charlotta Johansson

2

3 RAPPORT LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Driftprinciper för snöröjning och halkbekämpning LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ Sweco Environment GUSTAF JOSEFSSON repo001.docx

4 Uppdragsnummer: Version: Rev 2 Bild framsida: ntgab.se repo001.docx Sweco Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Gustaf Josefsson Miljö- och vattenkonsult Luleå Telefon direkt Mobil +46 (0)

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Metod 1 2 Vinterväghållning Organisation Snöröjning Snöhantering och snöupplag Halkbekämpning 5 3 Driftprinciper snöröjning Övergripande driftprinciper Driftområden och prioritet Oskyddade trafikanter 9 4 Upphandling av entreprenörer Driftprinciper i upphandlingsdokumentation Teknikval, möjligheter och krav 11 5 Referenser 12

6 Tryck: Luleå tekniska universitet, Grafisk produktion 2014 ISBN (tryckt) ISBN (pdf) Luleå

7 1 Inledning Luleå Tekniska Universitet tillsammans med Gällivare och Kiruna kommun samt ett antal företag driver projektet Attract som syftar till att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer i kallt klimat. Forskning- och utvecklingsprojektet drivs över två år och undersöker exempelvis hur man kan utforma utemiljön i städer så att man hållbart kan hantera snö, snösmältning och stora regnmängder. Projektet utforskar även möjligheterna att exempelvis kunna producera attraktiva lågenergihus industriellt som uppfyller EUdirektivet almost zero energy homes, trots subarktiskt klimat. Denna rapport ingår som en del i Attract och syftar till att sammanställa vilka riktlinjer som kommuner i norra Sverige använder då de sköter sin snöhantering och vinterväghållning och koppla det till den forskning som finns inom området. 1.1 Metod För att kartlägga kommunernas arbetssätt för vinterväghållning och snöhantering har information hämtats från tio norrländska kommuners hemsidor. Vissa kommuner ringdes även upp och intervjuades kring driftprinciper och snöhantering samt hur dessa aspekter kopplas till upphandlingen av de entreprenörer som ofta utför själva arbetet. En litteratursökning gjordes även för att koppla rapporten till forskning på området. Upphandlingsdokumentation från ett antal kommuner har studerats för att kunna jämföra hur olika kommuner väljer att definiera de arbetsuppgifter och krav som finns på entreprenörerna. Upphandlingsdokumentationen är inte offentligt tillgänglig men lämnas ut vid begäran. De upphandlingar som studerats är de som gäller i skrivande stund. Figur 1. Svårcyklat (Gävle kommun, 2010)

8 2 Vinterväghållning Vinterväghållningen i en kommun består av flera olika områden såsom snöröjning, snöutlastning, halkbekämpning, siktröjning etcetera och är väldigt viktig för hur trygg en stad uppfattas. Det är därför av vikt att snövallar inte blockerar trottoarer och vägar samt att korsningar hålls fria från snö och is samt att de inte används som snöupplag utom i undantagsfall (Svensson, 2008). Det har även framkommit att äldre personer skadar sig i större utsträckning på grund av dåligt underhållna vägar under vintern än andra grupper (Ebrahimabadi, 2012). Drift och underhåll av vägar måste få tillräckliga medel för att människors rörlighet och hälsa inte påverkas (Hjorthol, 2012). Vinterväghållning är inte något som är speciellt för just vintern utan det är en process som pågår under hela året. Intensiteten och antalet arbetsuppgifter ökar dock självfallet under vinterhalvåret. Mycket av uppföljningsarbetet och planeringsarbetet sker under vår och sommar för att organisationen ska vara redo när vintern kommer (Gävle kommun, 2010). I Figur 2 ses en schematisk bild över verksamhetsåret för en vinterväghållningsorganisation. Figur 2. Vinterväghållning året runt (Gävle kommun, 2010). 2.1 Organisation Det finns skillnader mellan hur kommunerna valt att organisera sin vinterväghållning. De flesta kommuner agerar dock som en beställarorganisation som köper tjänster av dels privata entreprenörer och dels kör viss snöröjning i egen regi. Mängden tjänster som köps in varierar. Tumregeln är att ju större kommun desto mer entreprenörer hyrs in. Sundsvall och Umeå köper in mellan 75 % till 85 % av all snöröjning från externa aktörer medan

9 Östersund köper in cirka 50 % och Gällivare sköter mycket i egen regi (exempelvis all hyvling, snötransport samt siktröjning). Nedan följer två exempel på hur vinterväghållningsorganisationer kan skilja sig mellan olika kommuner. Gävle kommun Den kommunala förvaltning som arbetar med vinterväghållningen inom Gävle kommun är samhällsbyggnadsförvaltningen. Under samhällsbyggnadsförvaltningen sitter gata och park som ansvarar för exempelvis trafiksäkerhet och gatu- och trafikfrågor. Bygg och Miljö, en annan del av sambyggnadsförvaltningen inom Gävle kommun, har också visst inflytande över vinterväghållningen i och med deras ansvar över detaljplaner samt tillsyn inom miljö och hälsoskydd (Gävle kommun, 2010). Gävle kommun har skapat ett bolag (Markbyggarna) som ägs till fullo av kommunen och som har hela det operativa ansvaret för vinterväghållningen. Markbyggarna köps in av Samhällsbyggnadsförvaltningen på en Inhouse funktionsentreprenad för att sköta vinterväghållningen. Markbyggarna sköter i sin tur en offentlig upphandling av de underentreprenörer som sköter en stor del av den faktiska snöröjningen. Detta är ett nytt sätt att organisera vinterväghållningen som bara har varit möjlig senaste åren som resultat av en EU-dom angående direktupphandlingar av kommunägda bolag (Gävle Kommun, 2014). Samhällsbyggnadsförvaltningen fungerar enbart som en beställarorganisation medan det kommunägda bolaget är en ren utförarorganisation. Cirka 85 % av utförandet handlas upp av externa entreprenörer, vilka uppgår till ett 30-tal, och resten sköts av personal från Markbyggarna (Gävle kommun, 2014; Gävle kommun 2010). Luleå kommun Inom Luleå kommun är det Tekniska förvaltningen som är ansvarig för vinterväghållningen. Den avdelning inom tekniska förvaltningen som sköter planering och driftledning av vinterväghållningen är Gata & Trafik (Luleå Kommun, 2014). Luleå kommun köper in cirka % av all snöröjning från externa entreprenörer och övriga 5-10 % körs i egen regi av Tekniska Förvaltningens avdelning teknisk service. Kommunens maskiner sköter exempelvis den centrala snötippen i Luleå (Luleå Kommun, 2014). Kommunen kallar ut entreprenörer till alla vinterväghållningsuppdrag i tätorten (snöröjning, snöutlastning, halkbekämpning och sandupptagning). I vissa byar i Luleå sköter däremot entreprenören som har ansvar inom det området sin egen utkallning (Luleå Kommun, 2010). 2.2 Snöröjning Olika delar av städer snöröjs till viss del på olika sätt. I villakvarter används inte samma tekniker som i exempelvis en stadskärna eller på en högtrafikerad genomfartsled.

10 I villakvarter är det vanligt att snö helt enkelt flyttas undan mot vägkanterna vilket gör vägen smalare ju mer snö som fallit. När gatan har blivit för smal (kan vara olika bredd beroende på väg) transporteras snön bort till ett centralt alternativt lokalt snöupplag. I stadskärnor används både snöslungor och plogbilar. Ofta plogar plogbilarna upp en stor rand med snö som sedan den efterföljande snöslungan direkt kan slunga upp på en lastbil för vidare transport till ett snöupplag. Om inte snöslunga används plogas snön upp i högar som mellanlagras på lämpliga platser i närområdet till den kan fraktas bort till ett snöupplag (något som vanligtvis sker inom ett dygn). I vissa stadskärnor är även värme ett effektivt sätt att snöröja. Värmeslingor anläggs under gatstenen eller asfalten och smälter snön när den landar så att ingen övrig plogning eller halkbekämpning behövs. På högtrafikerade genomfartsleder och andra prioriterade vägar plogas ofta hela gatubredden inklusive intilliggande trottoar. Plogvallarna som skapas körs bort när de blivit så stora att de antingen blir en säkerhetsrisk eller att de skymmer sikten för trafikanter. Något som kan vara svårt att komma åt att snöröja och kan skapa bekymmer för oskyddade trafikanter är övergångställen och busshållplatser. Även så kallade avfasningar av kantsten som möjliggör en övergång mellan väg och trottoar för cyklar, barnvagnar och rullatorer etcetera kan vara svåra att snöröja så att de bibehåller sin funktion även på vintern (Gävle Kommun, 2010). Övergångställen kan även ha så kallade taktila stråk som förenklar passagen för synskadade. Dessa försvinner ofta under snön och försämrar då avsevärt möjligheten för synskadade att ta sig obehindrat över vägar. Avfasningar och taktila stråk med mera skulle kunna läggas in i en digital geografisk databas så att det är möjligt att lokalisera dem även vid stora snöfall och därmed även möjliggöra att de snöröjs (Gävle Kommun, 2010). Om inte plogmaskiner kommer åt att snöröja dessa områden skulle de kunna handskottas, dock till en större kostnad. Figur 3. Plogbil i Sundsvalls centrum (Sundsvall Kommun)

11 2.3 Snöhantering och snöupplag Snö från gator och torg läggs ofta på snöupplag runt om i städerna. Vissa kommuner har flera olika snöupplag medan andra bara har ett stort. Ute i bostadsområdena finns det ofta även lokala, mindre snöupplag där enbart snön från det direkta närområdet läggs upp. Fasta snöupplag, som används för stora delar av en kommuns snö, är ofta tillståndspliktiga och kräver ett kontrollprogram där smältvattenkvalitén hålls under uppsikt för att inte föroreningar från snön ska spridas till recipient. Vissa snöupplag har även en enklare rening av smältvattnet i sedimentationsdammar före det passerar ut till recipient. Tidigare var det även vanligt att lägga snö i sjöar, hav och vattendrag, något som idag är förbjudet enligt miljöbalken 15 kap. Det går dock att ansöka om dispens från detta i särskilda fall. 2.4 Halkbekämpning För att öka friktionen på en väg där det snöat eller bildats is finns det två huvudsakliga sätt att gå till väga på. Antingen saltas vägen så att snön/isen smälter eller så sandas vägen så att friktionen mot underlaget ökar. Olika trafikanter behöver olika mycket friktion för att på ett säkert sätt kunna befinna sig i trafiken. En svensk studie visade att så många som 17 % av alla planerade cykelturer under vintern ställs in på grund av halka. Samma studie visad även att cykel följt av gång var de två mest väder- och halkkänsliga trafiskslagen (Wretling, 2002). Friktionsmaterial såsom sand och grus (vanligtvis bergkross) är relativt billigt men kan skapa stopp i dagvattensystemen och ökar även till viss del slitaget på vägytan. Sand och grus behöver även sopas upp på våren då snön smält. De stora partiklarna sopas då upp men mindre fraktioner kan stanna kvar och dessa innehåller ofta en högre andel metaller än de större fraktionerna (Reinosdotter, 2007). Vissa kommuner återanvänder sanden/gruset efter vintersäsongen medan andra väljer att använda ny bergkross varje år då de friktionshöjande egenskaperna försämras under det första året som materialet ligger ute. Om det har använts saltinblandad sand klumpar den även ihop sig och blir svårhanterad (Intervjuer med kommuntjänstemän, 2014). Salt är också billigt och effektivt men har även många nackdelar såsom att det kan skada växtlighet, öka korrosion och förorena grund- och ytvatten. Salt blandas även in i sand/grus för att smälta isen på vägbanan till viss del. Detta gör att friktionsmaterialet fryser fast i vägbanan och säkerställer därigenom att allt inte glider av vägen när den trafikeras. Upp till 50 % av allt salt som används till vägar transporteras till naturliga vattendrag och saltet kan även bidra till att öka metallhalten i smältvattnet (Reinosdotter, 2007). För att minska halkan på vägar används i norra Sverige nästan uteslutande plogning följt av sandning. Sanden är vanligtvis mellan cirka 2-7 mm och blandas med salt bara i undantagsfall (Bergström, 2002). Större vägar (exempelvis E4an) saltas vid behov men inne i städerna är det ovanligt.

12 3 Driftprinciper snöröjning När snö ska plogas och i vilken utsträckning det ska göras beskrivs i varje kommuns driftprinciper för snöhantering. Dessa kan se olika ut från kommun till kommun och beror av ekonomi och behov. 3.1 Övergripande driftprinciper Alla kommuner i studien har gränser för när snöröjningen ska påbörjas och hur lång tid den får ta. Snöröjning påbörjas i alla undersökta kommuner vid cirka 4 cm nysnö i prioriterade områden och den maximalt tillåtna tidsåtgången efter att plogbilarna påbörjat plogning tills att hela staden ska vara röjd från snö är cirka 12 timmar. Plogbilarna kallas ut vid olika tidpunkter beroende på att olika typer av trafik kräver olika grader av vägunderhåll. En bil klarar oftast att ta sig fram vid 8 cm nysnö medan en cyklist kanske inte klarar av mer än 4 cm nysnö. En rullstolsburen eller en person med rullator kanske inte kan ta sig ut överhuvudtaget om det fallit några centimeter nysnö (Gävle kommun, 2010). Vanligtvis är inställelsetiden för plogbilar en timme från det att utkallning sker. I tabell 1 ses en samanställning av alla undersökta kommuners övergripande driftprinciper. Tabell 1. Driftprinciper snöröjning (Kommunernas hemsidor, 2014) Kommun Påbörjad skottning prio 1 Påbörjad skottning prio 2 Tidsåtgång Prio 1 Tidsåtgång Prio 2 Gävle* 4-8 cm 5-12 cm 6-8 h 8-10 h Östersund 3-4 cm 5-7 cm 4 h 8-12 h Sundsvall 4-6 cm 6-10 cm 6-8 h 8-12 h Örnsköldsvik 4-6 cm 6-9 cm 4-6 h 8-12 h Umeå 4-6 cm 6-12 cm 6-7 h 10 h Skellefteå 3-5 cm 8-12 cm - 12 h Piteå 3-5 cm 7-12 cm 6 h 12 h Luleå 4-5 cm cm 6 h 12 h Gällivare** 4-6 cm - 6 h 12 h Kiruna 5 cm 8 cm 5 h 15 h * Gävle kommun har fem vägtyper som alla har olika startkriterier. De två högst prioriterade är sammanslagna i som prio 1 och de tre med lägre prio är sammanslagna som prio 2. **Gällivare kommun snöröjer hela tätorten varje gång som röjning påbörjas Ungefär hälften av de tillfrågade kommunerna har även uppgett att hur blöt snön är bidrar till hur tidigt snösvängen går ut. Vid blöt snö är det den nedre siffran i intervallet som

13 gäller medan den högre siffran används vid torr snö. Hänsyn tas även till andra meteorologiska faktorer såsom vindstyrka, temperatur och vindriktning i vissa fall. I Luleå kommun har man även definierat hur mycket av gatan som måste vara körbar för att snöröjningen ska anses vara klar. För prioriterade gator ska hela vägbredden (inklusive eventuell trottoar) plogas. För övriga gator måste det finnas minst 6 meter väg att tillgå och gång- och cykelvägar måste plogas till en bredd av minst 3 meter. Om vägarna är smalare plogas hela bredden (Bohlin, 2013). 3.2 Driftområden och prioritet Alla kommuner i studien delar upp stadens vägnät i driftområden. Vissa typer av gator prioriteras högre än andra vid snöröjning och halkbekämpning. Prioriteringen har sin grund i att olika typer av trafikanter har olika krav. En bil tar sig oftast fram även om det är en decimeter nysnö medan en cykel kanske bara klarar 4-5 cm nysnö och en rullstolsburen bara 1 cm nysnö. I tabell 2 följer en genomgång av hur alla kommuner i studien har delat upp sina gatusystem.

14 Tabell 2. Prioriteringsordning vid snöröjning för alla undersökta kommuner (Kommunernas hemsidor, 2014) Kommun Hög Prioriteringsordning Låg Gävle Prioriterade GCvägar Högtrafikerade gator, bussgator, hållplatser Övriga GC-vägar Uppsamlingsgator Övriga gator och bostadsgator Östersund Prioriterade GC-vägar Övriga gator och vägar Sundsvall GC-vägar, genomfartsleder, centrumgator, och bussgator Bostadsgator och mindre GC-vägar Örnsköldsvik GC-vägar, huvudgator, bussgator och branta gator Övriga gator och vägar samt gångbanor Umeå Prioriterade GCvägar Bussgator, huvudgator och centrala staden Övriga GC-vägar Lokalgator Skellefteå Prioriterade GC-vägar, skolor och förskolor Övriga vägar och gator Piteå Prioriterade GC-vägar, stora vägar och bussgator Övriga GC-vägar, gator och hållplatser Luleå GC-vägar, större trafikleder, buss- och matargator Bostadsgator och övriga gator Gällivare Prioriterade GC-vägar, genomfartsleder och bussgator Bostadsgator, industriområden och övriga GC-vägar Kiruna Prioriterade GC-vägar och prioriterade vägar Övriga vägar och GC-vägar 8 (1)

15 3.2.1 Oskyddade trafikanter I Sverige sker cirka 11 % av alla persontransporter med cykel (Bergström, 2002) och gång och cykeltrafik prioriteras högt av alla kommuner i studien, vilket kan ses i tabell 2 där alla kommuner har GC-vägar som sin högsta prioritet. Detta har dock inte alltid varit fallet. Biltrafiken har tidigare haft högst prioritet eftersom flest transporter sker med bil (Bergström, 2002). I bilar är man dock mer skyddad än som cyklist/gångtrafikant och fokus har nu skiftat från bilar till oskyddade trafikanter när det kommer till vinterväghållning. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna bör prioriteras högt i gaturummet. För att åstadkomma detta kan åtgärder gällande exempelvis anpassning av hastigheter och ytor avsedda för gående och cyklister krävas (Luleå Kommun, 2004). Något som också är viktigt att komma ihåg är att när ytor avsedda för oskyddade trafikanter finns krävs även tillräcklig drift och underhåll då exempelvis möjligheten att åka med kollektivtrafiken kan vara helt beroende av underhållet på trottoarer och busshållplatser. (Hjorthol, 2012). Olycksrisken för gång- och cykeltrafikanter ökar med 5 till 10 gånger då vägarna är täckta med snö och is jämfört med om det är bar mark. Umeå kommun gjorde på 90-talet en insats för att förbättra vägunderhållet under vintern för cyklister vilket resulterade i att antalet olyckor minskade även fast mängden cyklister ökade (Bergström, 2002). I Gävle kommun berodde drygt 50 % av alla cykelolyckor i staden under 2009 på att vägen/gång-/cykelbanan var hal pga snö/is (Gävle Kommun, 2010). En bidragande orsak till att fokus skiftat från bilar till oskyddade trafikanter är att gång och cykeltrafikanter även skapar en mer levande och attraktiv stad (Luleå Kommun, 2013; Adolfsson, 2013). Bergström (2002) konstaterar även att det skulle kunna vara möjligt att öka antalet cykeltransporter under vintern med så mycket som 18%, och därmed minska antalet biltransporter med 6 %, med förbättrad vinterväghållning. Prioriteringen av gång och cykeltrafik återkommer även i kommunernas framtidsplanering. Luleå kommun skriver exempelvis: För att få en säkrare, trevligare och hälsosammare stad behöver mer av rörelserna med bil ersättas av resor och transporter till fots, på cykel och med kollektivtrafik (Luleå Kommun, 2013). Ett annat exempel på satsningen på oskyddade trafikanter är Gävle kommun som 2010 utredde hur de skulle kunna förbättra oskyddade trafikanters säkerhet under vinterhalvåret. Något som studien fann var att de högt prioriterade cykelstråken ibland gick genom områden med blandtrafik som inte var lika högt prioriterade. Följden blev att det kunde ta helt stopp för cyklister eller att cykeln var tvungen att ledas vissa sträckor. Åtgärderna som föreslogs var att tydliggöra entreprenadgränser och säkerställa cykelstråkens prioritering även gäller när de passerar områden med blandtrafik (Gävle Kommun, 2010). För att öka cyklandet vintertid är just bortforslingen av snö från cykelbanor den viktigaste aspekten. Halkbekämpning är inte lika viktigt med hänsyn till bara antalet cyklister men desto viktigare ur ett säkerhetsperspektiv (Bergström, 2002).

16 4 Upphandling av entreprenörer Vinterväghållningsorganisationen kan se väldigt olika ut beroende på kommun. Vissa kommuner har delat upp sig i en ren beställarsida och en ren utförarsida där utförarsidan ibland är ett kommunägt bolag medan andra kommuner lägger ut i stort sett all snöröjning på entreprenad, se avsnitt 2.1. Något som alla kommuner har gemensamt är att de köper entreprenörer, i varierande grad, för att sköta den faktiskt snöröjningen eftersom kommunerna inte själva kan ha all personal och utrustning som krävs för en hel plogsväng. Gävle kommun (2010) har identifierat några problemområden kring upphandlingen av entreprenörer där utbildningsnivån för maskinförarna anses vara ett problem. Vissa maskinförare vet inte varför snösträngar ska tas bort, hur man snöröjer en korsning eller en busshållplats och därmed blir kvalitén lidande. För att förbättra driftarbetarnas kompetens föreslås att det kan anordnas kurser för både entreprenörer och kommunanställda så att kvalitetsnivån höjs. Upphandlingen av entreprenörerna som sköter vinterväghållningen ser olika ut för olika kommuner. Nedan följer en genom genomgång av hur olika kommuner använder sig av upphandlingsdokumentationen (arbetsbeskrivningar, förfrågningar, avtallsvillkor etc.) för att definiera hur entreprenörerna ska sköta sina uppdrag. 4.1 Driftprinciper i upphandlingsdokumentation Den upphandlingsdokumentation som det hänvisas till nedan är för Umeå och Luleå Kommun snart utgående och båda kommunerna ska påbörja arbetet med nya upphandlingar. Gävle kommun har nyligen bytt organisation och går även de ut med en ny upphandling inom kort. Luleå kommun uppger att det huvudsakligen är kostnadsmodellerna i upphandlingen som ska revideras då de nuvarande lett till många diskussioner mellan beställare och entreprenörer. Ingen kommun har uppgett att de övergripande driftprinciperna kommer att förändras nämnvärt vid ny upphandling. Det finns två huvudsakliga sätt för kommunerna att se till att de driftprinciper som satts upp efterföljs. Antingen kontrollerar kommunen själv snödjupet och beställer snöröjning när snödjupet uppgått till det definierade startdjupet eller så låter kommunen entreprenören kontrollera snödjupet och kalla ut sina egna maskiner, så kallad funktionsentreprenad. Det sistnämnda sättet använder sig Umeå och Gävle Kommun av (Umeå Kommun, 2014; Gävle Kommun, 2014), vissa delar av Luleå Kommun har även upphandlats på det sättet (Luleå Kommun, 2010). Gävle är dock lite av ett specialfall då de direktupphandlar en funktionsentreprenad från ett kommunägt bolag som i sin tur sköter den offentliga upphandlingen av entreprenörer. I de kommuner som inte använder sig av funktionsentreprenad skrivs inte alltid driftprinciperna in i avtalen. Östersunds kommun har exempelvis inte valt att skriva in det exakta antalet cm som ska uppnås före snöröjning påbörjas i avtalet, det är däremot uttalat muntligen med entreprenörerna (Östersunds kommun, 2014). Både Sundsvall och Luleå (som även de kallar ut entreprenörerna för snöröjning) har dock valt att ta med

17 nivåerna i avtalen (Luleå Kommun, 2010; Sundsvall kommun, 2010). Inställelsetiden (den tid som får gå mellan utkallning och påbörjad plogning) är däremot definierad i alla tillfrågade kommuner. Att inte startkriterierna finns med i avtalen behöver inte vara en nackdel för kommunerna om de är parten som kallar ut till snöröjning. Det skulle däremot kunna vara ett problem för entreprenörerna om kommunen förändrar startkriterierna under en avtalsperiod och det därigenom blir svårare för entreprenörerna att klara av röjningen till det bestämda priset. 4.2 Teknikval, möjligheter och krav I upphandlingsdokumentationen beskrivs hur och hur ofta halkbekämpning och snöröjning ska ske. Ofta har kommunerna bestämt i förväg hur snöröjning och halkbekämpning ska gå till men visst spelrum finns i vissa fall. Exempelvis uppger Sundsvalls kommun att det i deras upphandlingsprocess blir lättare för entreprenörer att få ett kontrakt om de har en positivt skärande plog (Sundsvalls kommun, 2014). I Umeå kommuns upphandlingsdokumentation definieras precis vilken typ av plog och vilken typ av sand/grus som ska användas och vid vilka tillfällen. Detta förhållningssätt skapar god kontroll över vinterväghållningen men minimerar möjligheterna till utveckling av nya halkbekämpningstekniker från entreprenörernas sida (Umeå Kommun, 2010). Umeå beskriver även i detalj hur plogningen av gator samt gång- och cykelvägar ska gå till. Exempelvis beskrivs att busshållplatser ska plogas till 18 meters längd och att det måste göras efter att gång- och cykelvägar plogats samt att ingen plogkarm får förekomma på hållplatsen (Umeå Kommun, 2014). Som jämförelse väljer Luleå kommun att istället skriva: Plogningen anses inte slutförd förrän även funktionshindrade har god framkomlighet i hela vägnätet, tex anslutningar, busshållplatser, övergångsställen i refuger, fasta trafikanordningar etc (Luleå Kommun, 2014). Sundsvalls kommun definierar endast kvalitén på arbetet genom att skriva att snöröjning ska ske på gator/vägar, vändplaner, vägrenar, korsningar, trottoarer, gc-vägar, busshållplatser, väderskydd, parkeringar mm enligt respektive distriktskarta. (Sundsvall Kommun, 2010). Luleå och Sundsvall kommuners skrivningar lämnar öppet för tolkning vilket skulle kunna leda till meningsskiljaktigheter mellan beställare och entreprenörer. Både Luleå och Umeå är överlag tydliga i sin upphandlingsdokumentation med vad som ska ingå vid ett snöröjningstillfälle. Värt att notera är att Luleå Kommun även valt att definiera det maximalt tillåtna spårdjupet efter plogning till 3 cm för prioriterade gator och 2 cm för övriga gator, något som inte hittats hos någon annan kommun. Upphandlingen av halkbekämpning ingår som en del i vinterväghållningsupphandlingen och är i förfrågningsunderlagen oftast väldigt styrd. I vissa kommuner måste entreprenörerna hämta halkbekämpningsmaterialet direkt av kommunen som då kan styra precis vilka fraktioner som används. Om det inte hämtas från kommunen anges vilka fraktioner som får användas.

18 5 Referenser Adolfsson, L., En tillgänglig, trygg och attraktiv vinterstad. Examensarbete, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå Tekniska Universitet Bergström, A., Winter maintenance and cycleways. Doktorsavhandling, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan Bohlin, Snöhantering i Luleå tätort. Examensarbete, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska Universitet Gävle Kommun, Vinterväghållningsplan för oskyddade trafikanter. Gävle kommun, Telefonsamtal med Viktor Ahlin, gatuingenjör Gävle kommun. Hjorthol, R., Winter weather - an obstacle to older people's activities? Journal of Transport Geography, Volym 28, pp Luleå Kommun, Vinterväghållning , Teknisk Beskrivning för fast- och timprisentreprenad 8-9. Luleå Kommun, Kuststaden Luleå, kommunalt dokument Luleå Kommun, Telefonsamtal med Patrik Ruumensaari. Driftledare för vinterväghållning Reinosdotter, Sustainable snow handling, Doktorsavhandling, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå Tekniska Universitet. Svensson, E., Bygg ikapp. Fjärde utgåvan red. Västerås: AB Svensk Byggtjänst; Elisabet Svensson Sundsvall kommun, Anbudsförutsättningar Bilaga 1 Gata. Sundsvall kommun, Telefonsamtal med Göran Gustafsson, Övergripande ansvarig för vinterväghållning. Umeå Kommun, Arbetsbeskrivning för Entreprenörer, Bilaga till Avtalsvillkor för vinterväghållning 2010 Umeå Kommun, Samtal med Per Hilmersson, Gatuingenjör, Gator och Park Östersunds kommun, Samtal med Kenneth Winterqvist, Avdelningschef gata och beläggning. Wretling, P., Färdmedelsval Vintertid. VTI meddelande 921

19

20 Medverkande parter: ISBN (tryckt) ISBN (pdf) Luleå tekniska universitet, Grafisk produktion 2014

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna säkra och

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Synpunkter och sammansta llning

Synpunkter och sammansta llning Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10 Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10 Mål Målet för Umeå kommun är att öka andelen resor med cykel genom att ha ett sammanhängande och säkert gång- och cykelvägnät i en stad där det är nära till

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS HÖSTEN 2013 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) STADSDEL ÖSTER TRYGGHETSVANDRINGAR - SDF ÖSTER För att klara s prioritering gällande säkerhet och trygghet för

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Kundenkät gatumark hösten 2013

Kundenkät gatumark hösten 2013 Kundenkät gatumark hösten 2013 En kundenkät med totalt 13 frågor skickats under hösten 2013 ut till 500 slumpvis utvalda kommuninvånare. Syftet är att få en överblick av hur nöjda invånarna kunderna är

Läs mer

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Ca 120 000 invånare, varav ca 35 000 studenter Genomsnittsålder 38 år Befolkningstillväxt 1000 per år 430 km gator, 225 km g/c-väg 19 % cykelandel (på vintern)

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

TRYGGHETSVANDRING PÅ TRANDARED

TRYGGHETSVANDRING PÅ TRANDARED SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING PÅ TRANDARED VÅREN 2014 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) STADSDEL ÖSTER TRYGGHETSVANDRINGAR - SDF ÖSTER För att klara Borås Stads prioritering gällande säkerhet och trygghet

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand

Framtida väghållningsansvar i Leksand Framtida väghållningsansvar i Leksand Konsekvensanalys av alternativ 1B (en kombination av förslag 1 och 2 enligt tidigare rapport) inför den fortsatta politiska hanteringen. Sweco Environment AB 1 (19)

Läs mer

Vinterväghållning på cykelvägar i Sverige

Vinterväghållning på cykelvägar i Sverige Vinterväghållning på cykelvägar i Sverige Anna Niska NVF-vinterseminar, Horsens 23 april 2015 förutsättningarna för att välja cykel ska förbättras Många allvarligt skadade cyklister till följd av halka

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

FUNKTIONSBESKRIVNING

FUNKTIONSBESKRIVNING 2014-04-11 FUNKTIONSBESKRIVNING För drift- och underhållsåtgärder på kommunala gator, vägar, GC-vägar och torg inom Bergslagens kommunaltekniks ansvarsområde. Bergslagens Kommunalteknik Organisationsnr

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

trafikplan vid arrangemang

trafikplan vid arrangemang trafikplan vid arrangemang karlstads kommun Trafikplanering vid arrangemang Varför är det viktigt att ha en plan för trafiken? Transport- och trafikplaneringen är viktig vid större arrangemang dels för

Läs mer

LVF - Aktuellt nr 5 2013

LVF - Aktuellt nr 5 2013 LVF - Aktuellt nr 5 2013 Långbro Villaförening - er lo kala villaförening sed an 1944 2013-11-27 I detta nummer Ordförande har ordet Stöld ur brevlådor Parkeringsregler Sotning Mer om parkering Tomträtt

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Utformning av separering av gående och cyklande

Utformning av separering av gående och cyklande Utformning av separering av gående och cyklande Lisa Jonsson Christer Hydén 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Arbetsrapport CODEN:LUTVDG/(TVTT-7205)1-125/2005

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad

Busstrafik på Storsvängen i Karlstad -14 UPPDRAG Trafikutredning linje 4 i Norra Kroppkärr, Karlstad UPPDRAGSNUMMER 2128137000 UPPDRAGSLEDARE Daniel Malmqvist UPPRÄTTAD AV Daniel Malmqvist DATUM Busstrafik på Storsvängen i Karlstad Bakgrund

Läs mer

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn

Läs mer

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit. ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige

Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige Anna Niska Teknologidagene, Trondheim, 7 okt. 2014 Cyklister: flest svårt skadade vägtrafikanter 1/3 av alla trafikanter på sjukhus är cyklister Källa:

Läs mer

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni

Läs mer

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och

Läs mer

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Dnr Sida 1 (7) 2016-04-27 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2016-05-19 Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö 150814

Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö 150814 Nattstopp i kollektivtrafiken i Malmö 150814 2015-09-09 Denna utredning är framtagen inom Koll2020. Arbetsgruppen bestod av Cecilia Eriksson och Inge Melin från Malmö stad, Jonathan Pershav och Fredrik

Läs mer

För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan

För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan För bättre trafiksäkerhet. Blomlådor i gatan Enköpings kommun Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Boende har möjligheten att ställa ut blomlådor på sin gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka krav

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Huddinges bilaga till

Huddinges bilaga till Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Sida 1 : 9 REV 2012-12-xx:1 Fr.om 2011-01-01 Gäller Handbok Arbete på Väg 2008-03 vid arbeten på och vid väg gata gatumark i Huddinge. Detta dokument upplyser om

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK

RAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje UPPDRAGSNUMMER 1150973000 TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK [GRANSKAD] MILJÖ INFRASTRUKTUR RIKARD

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

11 DRIFT OCH UNDERHÅLL

11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11 DRIFT OCH UNDERHÅLL 11.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings AMA 10 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst. Huddinge kommuns författningssamling (HKF) Klotterpolicy

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär L 8 LÖVESTAD 8.1 Ortens karaktär Lövestad växte fram som stationssamhälle under mitten av 1800-talet i samband med att järnvägssträckningen Ystad - Eslöv togs i bruk. I anslutning till den gamla stationen

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Sörby 13:2, kv Pumpen

Sörby 13:2, kv Pumpen PLANBESKRIVNING 2011-12-12, reviderad 2012-02-21 Antagandehandling Dnr: 11BMN97 Handläggare: Henry Grew Sörby 13:2, kv Pumpen Detaljplan för samlingslokal och skola Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN. Sida 2(5)

SKELLEFTEÅ KOMMUN. Sida 2(5) Direkttelefon Referens 2015-03-04 Mobil: 072-535 89 86 Tekniska kontoret Annica Persson Minnesanteckningar för Yrkestrafiken 4 mars 2015 Närvarande: Daniel Löfbom Göran Engström Henry Andersson Gösta Hellgren

Läs mer

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14 Uteserveringar i Borlänge - råd och riktlinjer 2 Innehåll Förord 3 Varför riktlinjer? 4 Riktlinjer 5 Sammanfattning 5 Uteserveringens tak 6 Uteserveringens golv 7 Uteserveringens möbler 8 Uteserveringens

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer