FN:s fältarbete. Långsiktig kamp för en bättre värld. Ny utredning om Dag Hammarskjölds död. Jan Eliassons budskap till svensk FN-rörelse

Transkript

1 Utges av Svenska FN-förbundet 3/2012 Ny utredning om Dag Hammarskjölds död sidan 17 Jan Eliassons budskap till svensk FN-rörelse sidan 18 Allt om FN-förbundets kongress i Jönköping sidan 20 FN:s fältarbete Långsiktig kamp för en bättre värld

2 FN-NOTISER Lakhdar Brahimi är FN och Arabförbundets nya sändebud för Syrien. Foto: FN/Mark Garten Brahimi nytt Syriensändebud Veterandiplomaten och algeriern Lakhdar Brahimi utsågs i augusti till FN:s och Arabförbundets nya gemensamma sändebud för Syrien. Han efterträder FN:s tidigare general sekreterare Kofi Annan som innehaft uppdraget sedan i februari. I en intervju med BBC i samband med sitt tillträde kallade Brahimi uppdraget att mäkla fred i Syrien för näst intill omöjligt. Det känns som jag står framför en murad vägg och letar efter sprickor som kan leda till en lösning, sa Brahimi. Samtidigt gick ledande företrädare för FN ut och vädjade om ökade anslag till det humanitära arbetet i Syrien och om att landets regering ska släppa in fler internationella hjälporgani sationer. Två och en halv miljon människor i Syrien behöver akut hjälp i form av vatten och sanitet, mat, husrum, filtar, sjukvård och skydd. Samtidigt rapporterade flyktingorganet UNHCR att antalet flyktingar från Syrien ökade kraftigt under augusti och att över människor nu befinner sig på flykt i grannländerna. FN kräver åtgärder mot ny matkris Samordnade internationella insatser krävs omedelbart för att förhindra att stigande matpriser under de kommande månaderna drabbar många miljoner människor. Det framgick av ett gemensamt uttalande i början av september från FN:s tre organ för livsmedel och jordbruk: FAO (Food and Agriculture Organization), WFP (World Food Programme) och IFAD (International Fund for Agricultural Development). Den rådande situationen på den globala livsmedelsmarknaden präglas av snabba ökningar av priserna på majs, vete och sojabönor. Risken finns att vi får se en upprepning av matkrisen , men snabba och samordnade åtgärder kan, enligt de tre organisationerna, förhindra en sådan händelseutveckling. Historisk resolution om frihet på internet FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i juli för första gången en resolution om yttrandefrihet på internet. Sverige hade tagit initiativ till resolutionen tillsammans med Brasilien, Nigeria, Tunisien, Turkiet och USA. Texten bekräftar att rätten till yttrandefrihet, som finns fastslagen i bl a FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, även gäller när människor använder internet. Resolutionen bekräftar också den vikt internet har för global utveckling och alla stater uppmanas att främja tillgången till internet. Serb ordförande för FN:s generalförsamling Serbiens utrikesminister Vuk Jeremic är ordförande för FN:s 67:e generalförsamling som öppnade den 18:e september. Han vann omröstningen i juni med 99 röster mot 85 för Litauens Dalius Cekuolis. Serbien är ett litet utvecklingsland som inte hör till någon militärallians eller politisk union. Därför är det mycket hedrande att ha fått förtroendet från så många nationer från hela världen att leda det främsta FN-organet för överläggningar, policyskapande och representation, sa Jeremic efter omröstningen. UNEP presenterade global miljörapport FN:s miljöprogram UNEP presenterade i juni sin femte rapport i serien Global Environment Outlook (GEO-5). Rapporten granskar tillståndet, trenderna och utsikterna för den globala miljön och går dessutom igenom och bedömer utvecklingen för de 90 viktigaste miljömålen. Betydande framsteg har endast gjorts för fyra av målen, enligt rapporten, medan små eller inga framsteg gjorts för 24 mål, däribland klimatförändringarna, överutnyttjade fiskebestånd, ökenspridning och torka. För ytterligare åtta mål har situationen förvärrats, däribland när det gäller världens korallrev. Läs mer på www. unep.org/geo MR-kontoret uppmanar till stopp för dödsstraff En våg av avrättningar i bl a Gambia, Irak och Sydsudan fick FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter att i slutet av augusti göra ett uttalande. Vi uppmanar alla länder, som inte redan har gjort det, att införa eller återinföra ett officiellt moratorium [stopp] för alla avrättningar med målet att avskaffa dödsstraffet, sa Rupert Colville, talesman för MR-kontoret. Gambia har tidigare varit en förkämpe i Afrika för avskaffandet av dödsstraffet både i lag och praktik, en bild som ändrades drastiskt i slutet av augusti då nio fångar plötsligt avrättades. Det var de första avrättningarna i landet på 27 år. I Irak har 96 personer avrättats sedan den 1 januari varav 26 under augusti månad. Mot bakgrund av bristen på insyn i irakiska domstolsförhandlingar, stora brister när det gäller rättssäkerheten och det stora antalet brott som kan leda till dödsstraff i Irak är den siffran chockerande, sa Colville. Globalt har antalet avrättningar minskat under en följd av år och 150 länder har avskaffat dödsstraffet eller infört ett moratorium. UN-Habitat varnar för urbaniseringstsunami Nationella strategier för urbanisering måste antas, framförallt i utvecklingsländer som annars riskerar att överväldigas av den snabba urbaniseringsprocessen, som av en tsunami. Det sa chefen för FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor UN-Habitat, Joan Clos, i samband med ett globalt forum om urbanisering i Neapel, Italien, i början av september. För närvarande ser vi en enorm urbaniserings process i Syd som går hand i hand med utvecklingen. Den ena förutsätter den andra. Problemet är att samhällsinstitutionerna inte växer i samma takt och att länder riskerar att överväldigas och hamna i kaos, sa Joan Clos. Världens städer växer i allt snabbare takt. Utvecklingsländer riskerar att överväldigas av den snabba processen enligt UN-Habitat. Foto: FN/Kibae Park 2 Världshorisont 3/12

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på Världshorisonts webbplats. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 3/2012: Två flyktingbarn från Somalia utanför familjens tält i Malkadiida, Etiopien. Foto: FN/Eskinder Debebe Oglamoröst och slitigt, spännande och givande På FN-förbundet får vi ständigt frågor från ungdomar som vill ut i världen och jobba för FN. Vad finns det för typ av jobb och vilken utbildning ska man satsa på? är ett par av de frågor som många ställer. Det låter tjusigt att jobba för FN ute i världen men i praktiken handlar det ofta om hårt arbete under mer eller mindre svåra förhållanden. För några år sedan besökte jag västafrikanska Ghana, bl a i syfte att studera hur FN:s fältarbete i landet fungerar. Det blev intensiva dagar med många spännande möten. Detaljerna börjar blekna men ett av de intryck som består är hur oglamorösa FNjobben tedde sig. Huvudkontoren för de olika FN-organen i huvudstaden Accra var påfallande ofta slitna och trånga. Högt uppsatta tjänstemän satt i mörka och sunkiga rum med ett ständigt skrammel från någon gammal fläkt i öronen. Då var ändå deras arbetssituation långt mer välordnad och bekväm än för merparten FN-anställda som arbetar på det verkliga fältet: bland fattiga jordbrukare i avlägsna små byar; bland småbarns familjer i smutsiga och överbefolkade slumområden eller bland hungriga och utblottade människomassor på flykt undan krig och katastrofer. I det här numret av Världshorisont har vi satt FN:s fältarbete i centrum. En av de fältarbetare som kommer till tals är Liz María Úbeda som arbetar för WFP, FN:s livsmedelsprogram, och dess skol matsprogram i norra Nicaragua. Hon berättar om hur hon ibland måste ta sig till avlägsna byar som inte går att nå med bil. Det händer att hon är tvungen att vandra i flera timmar under stark sol eller, när det är regnperiod, i ihållande ösregn. Men trots många svårigheter är arbetet mycket givande, säger hon. Att se vilken stor skillnad skolmaten gör i barnens liv väger upp alla vedermödor. Precis innan jag skrev dessa rader råkade jag se några galg humoristiska rader på Twitter från en fältarbetare i Sydsudan: Fördel med att duscha i mörkret: man ser inga ormar. Nackdel med att duscha i mörkret: man ser inga ormar. Sydsudan är värld ens yngsta stat och en av de fattigaste. Här möts alla fältarbetare av stora utmaningar i form av enorma landområden, obefintlig infrastruktur, stora flyktingströmmar och ständiga våldsutbrott. Läs om FN:s fältarbete i Sydsudan på sidorna 6-7. INNEHÅLL FN:s fältarbete i Sydsudan: Utmaningarna står på rad i världens yngsta nation Barnens glädje är drivkraften för Liz María som arbetar för WFP i Nicaragua 18 One UN i Mocambique: blandade 10 åsikter om samordningen av FN:s arbete 20 Svenska barnmorskor aktivister hoppas 12 att Rio+20 leder till att skogarna räddas 24 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Så gick det på Rio+20! Rapport från världstoppmötet om hållbar utveckling Möt Jan Eliasson, den högst placerade svensken i FN efter Dag Hammarskjöld Kongress special: 4 sidor text och bild från FN-förbundets kongress i Jönköping Carolina Klüft, FN-förbundets ambassadör, berättar om sitt engagemang

4 fn:s fältarbete Lådor med medicin staplas av en medlem i sjukvårdsenheten inom UNAMID, FN:s och afrikanska unionens gemensamma operation i Darfur, Sudan. Medicinen ska levereras till ett fältsjukhus i Kutum i Norra Darfur. Foto: FN/Albert González Farran En tandläkare från Bolivia som arbetar för FN:s stabiliseringsmission i Haiti, MINUSTAH, rengör tänderna på en elev i en flickskola i samband med att en dag för civilt och militärt samarbete arrangerades i huvudstaden Port-au-Prince. Foto: FN/Logan Abassi FN:s stabiliseringsmission i Haiti, MINUSTAH, firar internationella dagen för barns rättigheter tillsammans med partnerorganisationer och omkring barn från staden Pilate med omgivningar. På bilden sätter en MINUSTAH-soldat en blå basker på ett av barnen. Foto: FN/ Victoria Hazou FN:s livsmedelsprogram WFP levererar mat i Rafah på Gazaremsan. På bilden får en kvinna hjälp att fylla en påse med ris. Foto: FN/Evan Schneider Vietnamesiska Tran Thi Nguyen har utbildats av UNFPA, FN:s befolkningsfond, i frågor som rör jämställdhet, kvinnors rättigheter och våld i hemmet. På bilden talar hon med bybor i Bong Ram i Quang Nam-provinsen, Vietnam. Foto: UNFPA/Don Hinrichsen En flicka Ras Kamboni, Somalia, får sin arm mätt som en del av ett program stöt 4 Världshorisont 3/12

5 fn:s fältarbete FN:s fältarbetare Vardagshjältar i kampen för en bättre värld När FN omtalas i TV, radio och tidningar är det ofta huvudkontoret i New York, generalsekreteraren Ban Ki-moon eller säkerhetsrådets agerande som står i centrum. Men merparten av FN:s arbete utförs av hundratusentals anonyma vardagshjältar på det så kallade fältet, långt ifrån strålkastarljus och storpolitik. Det gäller till exempel det mödosamma och långsiktiga arbetet med att utveckla nya och bättre jordbruksmetoder, att förbättra infrastrukturen i svårtillgängliga områden, att få barn att fullfölja sin skolgång, att bygga upp länder efter krig, att stoppa spridningen av hiv/aids och att förändra attityder till kvinnors deltagande i samhället, för att nämna bara ett fåtal av de frågor som står på FN-organens dagordning. FN-systemet har många olika program, organ och fonder som bedriver omfattande fältarbete runt om i världen inom sina specialområden. Här är några glimtar av deras arbete. Några somaliska flyktingbarn registreras av FN:s flyktingorgan UNHCR i flyktinglägret Dadaab i Kenya. Foto: IRIN/Manoocher Deghati t av FN:s barnfond Unicef för att regelbundet kontrollera befolkningens näringsstatus. Foto: IRIN/Kate Holt Sami Mohamed från Egypten ingår i UNAMID, FN:s och afrikanska unionens gemensamma operation i Darfur, Sudan. På bilden levererar han vatten till invånarna i Hali Mussa. Varje dag levererar den egyptiska bataljonen av UNAMID 400 liter vatten samt mjöl till byar i området. Foto: FN/ Albert Gonzalez Farran Världshorisont 3/12 5

6 fn:s fältarbete Fembarnsmamman Mary Akoul med sin yngsta dotter Sunday utanför skjulet där familjen har bott sedan juli Överallt i staden Bor står enkla skjul där internflyktingar och återvändare från norra Sudan lever. Stora utmaningar för FN i Sydsudan Internflyktingar, våld och obefintlig infrastruktur. Problemen är komplexa i världens yngsta nation Sydsudan, likaså utmaningarna för FN på fältet. Sedan juli 2011 har Mary Akoul bott med sin man och fem barn i ett skjul av presenningar och kartong. Det är över 40 grader varmt. Hennes barn har sökt skydd på sängar i skuggan av skjulet. Det är jobbigt att bo så här, men hade vi inte fått hjälp av FN är det tveksamt om vi hade överlevt, säger Mary. Vi befinner oss i ett provisoriskt läger för återvändare i staden Bor i den sydsudanesiska delstaten Jonglei. Tidi gare var Sydsudan en del av Sudan. Från 1955 rasade två långa inbördeskrig mellan befrielserörelser i södra Sudan och regeringen i norr blev det fred och södra Sudan fick autonomi. Innan landet blev självständigt, den 9 juli 2011, hade två miljoner sydsudaneser återvänt från norra Sudan. Därefter kom ca personer, däribland familjen Akoul. Vid gränsen hade UNHCR (FN:s flyktingorgan) chartrat en båt som tog oss på Nilen till Bor, berättar Mary. OCHA SAMORDNAR Sydsudan är ett av världens fattigaste länder. De flesta återvänder till ingenting. OCHA (FN:s kontor för samordning av humanitära insatser) samordnar FN-organen och partners i arbetet med att bistå återvändarna. I Bor blev familjen Akoul mottagna av OCHA: s implementeringspartner RRC (Relief and Rehabilitation Commission). RRC tog med oss hit. Vi fick husgeråd och mat för tre månader från WFP (World Food Program). Maten är slut sedan länge. Nu försörjer vi oss på att sälja ved, säger Mary. Planen var att resa vidare till Marys hemby i kommunen Duk. Men vi bestämde oss för att stanna här eftersom det är för farligt att åka hem, säger Mary. Väpnade grupper opererar i nio av landets tio delstater. Enbart under 2011 registrerades 61 olika konflikter som kostade människor livet och gjorde till internflyktingar. I Jonglei, där de flesta lever på boskapsuppfödning, har 6 Världshorisont 3/12

7 fn:s fältarbete stammar stulit kor från varandra sedan urminnes tider. Tidigare var det framförallt vuxna män som dödades under räderna. Det senaste året har massakrer på kvinnor och barn avlöst varandra. Men vi känner oss trygga i Bor. Jag hoppas på att få ett lån till att öppna ett café här. Då tror jag att allt ordnar sig för oss, säger Mary. ÖDSLIG LANDSBYGD Merparten av internflyktingarna söker sig till städerna. På landsbygden är ödsligheten tydlig.vägarna kantas av byar med enkla lerhyddor. Nästan inga människor syns till. Det tar timmar att köra ett par mil på de kraterperforerade jordvägarna som förvandlas till gyttja under regnperioderna. I byn Wara är flera hyddor nedbrända. Här levde tidigare flera hundra människor från Dinka-stammen. Idag finns ett 15-tal personer kvar. Byns 500 kor är borta. 16-åriga Akech Awan berättar om när hon på eftermiddagen den 5 december 2011 satt med sin familj i deras hydda. Plötsligt hörde vi skottlossning. Alla rusade ut, säger hon. Ett hundratal beväpnade män från Murle-stammen höll på att stjäla boskapen. De sköt mot allt som rörde sig. Hyddor stod i brand. Akech flydde med sin familj mot bushen. Hennes far sköts ihjäl under flykten och hennes 10-årige lillebror drunknade när han försökte gömma sig i en sjö. Sammanlagt dödades 50 personer och 41 skadades. De överlevande flydde till tätbebyggda områden. Vi är de enda som har återvänt. Vi har inte någon annanstans att bo, säger 50-årige Mantok Akouj Deng. Sydsudan badar i vapen. Nästan alla de manliga byborna i Wara har Kalasjnikovs. Byn saknar el och telefonnät och det finns ingen polis inom flera mils radie. Fruktan för en ny attack är stor. Hade jag haft någon annanstans att ta Edmore Tondhlana, OCHA vägen hade jag lämnat byn. Här finns ingenting. Mina vänner har flytt, skolan har slagit igen och vi har ingen mat, säger Akech. Byborna fick mat av WFP i en månad efter attacken. Mantok anser att FN borde ge byn ny boskap. Eftersom vi inte har några andra försörjningsalternativ, säger han. BOSKAPSSTÖLDER I Bor träffar vi Edmore Tondhlana, chef för OCHA: s fältkontor. Boskapsstölder är en del av den pastorala kulturen. Om vi ger en stam ny boskap kommer andra att kräva detsamma. Det är ingen långsiktig lösning, säger han. OCHA togs på sängen av konflikterna som blossade upp efter självständigheten. En del av FN:s matförråd plundrades och det mesta av WFP:s matlager var fast i Sudan. Resurserna sinade snabbt. I augusti 2011 fick WFP sänka sina matransoner från tre månader till en månad. Men det handlar även om att minska biståndsberoendet. Under krigen vande sig många vid att få gratis mat, säger Edmore. Husgeråd och mat från FN är ett första steg till ett nytt liv. För att få fortsatt mat krävs motprestationer. Till exempel att bybor startar jordbruk eller dikar vägar. Det är även en strategi för att ge nya försörjningsalternativ, få internflyktingar att återvända och öka framkomligheten. Begränsad framkomlighet är vår största utmaning. Bättre vägar skulle under lätta vårt humanitära arbete väsentligt, säger Edmore. OTILLGÄNGLIGT MED BIL Sydsudan är 50 procent större än Sverige, men har bara några mils asfalterade vägar. Under de åtta månader långa regnperioderna är 60 procent av landet otillgängligt med bil och oftast även med flyg. Följderna kan bli katastrofala om FN inte lyckas säkra mattillgången innan regnperioden börjar. FN:s fredsstyrka UN- MISS (United Nations Mission in the Republic of South Sudan) är det enda FNorgan som har helikoptrar, men de måste prioritera sitt eget mandat. Det är dessutom dyrt att använda helikoptrar. Bättre vägar skulle även innebära bättre trygghet på landsbygden. Nu kan inte polisen hålla lag och ordning eller ta sig snabbt till platser om något händer, säger Edmore. Han exemplifierar med stammassakrer 16-åriga Akech Awans pappa och lillebror dog när en rivaliserande stam anföll deras by Wara. Av flera hundra invånare i byn finns idag bara ett 15-tal kvar. som avlöste varandra i Jonglei under december 2011 och januari Omkring människor dödades och ca flydde ut i bushen. Hela byar jämnades med marken. Det skedde under regnssäsongen. Det var svårt att nå människor i bushen, säger Edmore. Även när man lyckades hitta människor i bushen flydde de. De fruktade att FNpersonalen var milismän. Innan OCHA kan delegera ut det humanitära arbetet måste dessutom UNMISS och armén garantera säkerheten. Det kan ta flera dagar. Merparten av hjälpinsatserna kunde sättas in först när folk hade återvänt från bushen. KOMPLEX SITUATION Den humanitära situationen är komplex i Sydsudan. De senaste skördarna har gett dålig avkastning. I vissa områden härjar epidemier. I landets norra delar finns cirka sudaneser som har flytt strider i omtvistade gränsområden. Vi behöver mer resurser, men de långsiktiga lösningarna är att regeringen får hjälp att bygga upp sin kapacitet, att vägar anläggs och att polis kan hålla ordning i hela landet, avslutar Edmore. Text: Bengt Sigvardsson Foto: Jesper Klemedsson Världshorisont 3/12 7

8 fn:s fältarbete Krävande arbete ger stor glädje Rena händer! WFP:s fältarbetare Liz María Úbeda (till höger) och alla barnen har tvättat händerna inför skolmåltiden. I Matagalpa i norra Nicaragua är upp till hälften av alla barn i första och andra klass undernärda. Liz María Úbeda arbetar som fältarbetare för FN:s skolmatsprogram som ger barnen gratis skolmat. Skolmatsprogrammet minskar den akuta hungern och bidrar till att fler föräldrar skickar sina barn till skolan. Föräldrarna lär sig också vikten av att deras barn får i sig näringsriktig mat, säger Liz María Úbeda som arbetar för FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) och dess skolmatsprogram i Matagalpa i norra Nicaragua. Enligt Världsbanken är Nicaragua Latin amerikas näst fattigaste land och 19 procent av befolkningen är undernärd. För många barn på den fattiga landsbygden är skolmaten det enda målet varm mat de får om dagen. Det har visat sig att fler föräldrar väljer att skicka sina barn till skolan när de får gratis mat, och färre hoppar av i förtid. Dessutom har barnens skolresultat förbättrats. Jag har sett att barnen blivit mer motiverade och då lär de sig bättre. Som barnen själva säger: Vi kan inte lyssna på läraren när det kurrar i magen!, säger Liz María. Hennes roll är bl a att samordna komm unerna i nödsituationer, övervaka distri bueringen av livsmedel och utvärdera projektet. I det dagliga arbetet ingår att åka ut till byar där skolmatsprogrammet bedrivs och intervjua barn, föräldrar, lärare och funktionärer. stundtals krävande Liz María berättar att fältarbetet är mycket tillfredsställande trots att det stundtals är krävande. Ofta måste hon besöka avlägsna byar dit det inte är möjligt att ta sig fram hela vägen med bil. Ibland måste hon gå i flera timmar under stark sol, eller ihållande ösregn under regnperioden. Liz María menar dock att detta kompenseras väl av den glädje det ger att jobba i ett projekt som gör det möjligt även för fattiga barn att gå i skolan. Utbildning är grunden för varje samhälle. De barn som åtminstone går upp till sjätte klass får mycket bättre möjligheter att klara sig i framtiden och blir mindre sårbara jämfört med dem som tvingas hoppa av i förtid. Det är en stor investering i humankapital. Det svåraste med hennes arbete är att acceptera att en stor del av befolkningen på landsbygden inte inser vikten av grundskoleutbildning, fortsätter hon. Att det inte bara är ekonomiska resurser som begränsar barnens skolgång utan också många föräldrars attityd. Vi måste lägga ner mycket kraft på att göra föräldrarna medvetna. Nu har de flesta insett att även förskolan är viktig. Tidigare tyckte många att barnen bara 8 Världshorisont 3/12

9 fn:s fältarbete skulle fördriva tiden med att leka. WFP:s skolmatsprogram i Nicaragua startade I början gav man komp letta skolmåltider endast till förskole barnen, medan de äldre fick ett glas mjölk med flingor och en kaka började man med kompletta måltider till alla skolbarn, oavsett ålder, och 2007 blev programmet nationellt och fick stöd av regeringen. WFP täcker i dagsläget upp 18 procent av behovet. Målet är att regeringen i slutändan ska klara av att sköta projektet på egen hand, oberoende av WFP. san roce En av de skolor där WFP har skolmåltidsverksamhet heter San Roce och ligger i kommunen San Ramon i Matagalpa. De flesta i regionen lever av jordbruk men jorden ägs av få. Många av familjerna hyr mark där de odlar t ex majs och bönor och många arbetar som daglönare på kaffeplantagen. Tidigare var det vanligt att föräldrarna även lät sina barn jobba med kaffeskörden, men sedan ett par år tillbaka får barn under 15 år inte jobba på plantagen. Skolan byggdes 2010 och har tre lärare fördelade på 76 elever i åldrarna 4-17 år. Skolmatsprogrammet har ökat inskrivningen; i fjol hade man bara 55 elever totalt. När vi kommer på besök finns dock bara två lärare på plats eftersom den tredje är ute i byarna och undersöker hur många barn som inte går i skolan. Skolmåltiderna har gjort att undernäringen har minskat gradvis. Det förbättrar också nivån i klassen, eleverna är mer uppmärksamma. Tidigare kom de inte heller dagligen, säger läraren Janet H Montoya. LIGGER CENTRALT Just den här skolan ligger centralt och barnens skolväg är högst 15 minuter. I många andra områden ligger skolan långt från hemmen och en del barn måste gå upp till två timmar för att komma dit. Under regnsäsongen måste en del vada genom floder, berättar Liz María. Problemet är ofta dålig infrastruktur och brist på lärare. När skolan ligger långt bort väljer föräldrarna ofta att inte skicka dit sina barn. I genomsnitt går barnen på landsbygden fyra år i skolan. I den här skolan går majoriteten åtminstone till fjärde klass, även flickor. Tidigare gick flickorna oftast bara till andra klass. Mentaliteten har förändrats mycket. Nu är ca hälften av eleverna flickor eftersom föräldrarna har insett att båda könen har rätt till utbildning, berättar Liz María. Något som har inspirerat mig mycket är att många av barnen vill bli lärare, för att hjälpa andra barn som inte har samma möjligheter. Andra vill bli dataingenjörer, och det är upplyftande att se att de kämpar för att ta sig ur sin situation. Klockan är nio och maten håller på att förberedas av två mammor. Elevernas mammor turas om att laga mat efter ett rullande schema. I vanliga fall består den av ris, bönor och tortillas gjorda av majs, mat som utgör stapelfödan i Nicaragua. Till det får barnen ett glas mjölk med näringsberikade flingor. Ibland lyckas föräldrarna skaffa fram grönsaker och under perioder bidrar en kyrklig organisation med sojakött till skolor i det här området. Idag serveras därför en gryta med sojakött och grönsaker tillsammans med ris, bönor och tortillas. Äter inte frukost Liz María berättar att många barn inte äter frukost innan skolan. En del äter hemma efter skolan, t ex bönor och ris, men det gäller långt ifrån alla. Trots att en del barn äter i hemmet är undernäring fortfarande ett stort problem. Till frukost dricker de kaffe vilket gör att kroppen inte absorberar järn. Flingorna måste därför vara näringsberikade eftersom barnen inte äter mycket grönsaker, kött eller mjölk, säger Liz María. Det är rast och barnen klänger på Liz María och vill att hon ska leka med dem. Ibland kommer jag till jobbet med en massa personliga problem hängande över mig, men när jag ser barnen skratta förstår jag att mina problem är minimala i jämförelse med deras. Jobbet har också gjort mig mer mänsklig. Hemma hos mig går ingen mat till spillo för jag vet att det finns folk som dör för att de inte har mat på bordet, säger hon. Text och foto: Elin Sahlin Rosa Isela Granado (till vänster) går i sjätte klass och Inaira Vanesa Palacio (till höger) i femte. I mitten står Liz María. Skolmatsprogrammet har gjort att inskrivningen av elever i skolan i Nicaragua under de senaste fem åren ökat från ca till Inskrivningen av flickor har ökat med åtta procent sedan år Det kostar 300 kronor att förse ett skolbarn med mat under en hel termin. Det är en viktig investering som ökar barnets chanser till utveckling och framgång. Stöd WFP:s skolmatsprogram! Skänk ett bidrag via FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap redan idag! SMS:a Skolmat till (50 kr) eller ge ett bidrag via pg (ange Skolmat). Världshorisont 3/12 9

10 fn:s fältarbete Moçambique är ett av världens absolut fattigaste länder. Genom att delta i projektet One UN hoppas de 19 FNorganen i landet att deras samarbete och kamp mot fattigdomen ska bli mer effektiv. Foto: WFP/Michael Huggins Moçambique pilotland för FN-samordning 1997 presenterade Kofi Annan, dåvarande generalsekreteraren i FN, ett reform program som gick ut på att alla FN-organ i ett land skulle samlades under samma tak i ett gemensamt FNhus. Arbetet och de stora besluten skulle ledas av en landsamordnare, vanligtvis UNDP-chefen i landet i fråga. Byggandet av FN-hus startade i flera länder kort därefter och idén utvecklades ytterligare i samband med reformtoppmötet i New York Vid mötet beslutades att FN-systemet skulle effektiviseras och att utvecklingssamarbetet i fält behövde omformas. expertpanel Året efter tillsatte generalsekreteraren en panel av experter med uppdrag att diskutera och föreslå hållbara lösningar för projektet och i november 2006 presenterades dess slutrapport med titeln Delivering as One. En av huvudrekommendationerna från panelen var att FN:s landteam genom att samla sig kring en ledare, en budget, ett program och en gemensam byggnad skulle förbättra sitt genomslag. Idén kallades One UN. Åtta länder i olika delar av världen anmälde sitt intresse för att delta som pilotländer för reformen. De första officiella One UN-länderna blev där med Albanien, Kap Verde, Pakistan, Rwanda, Tanzania, Uruguay, Vietnam samt Moçambique, som är det land på listan som enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP är fattigast av de åtta. Ett långt inbördeskrig som inte tog slut förrän 1992, återkommande naturkatastrofer samt ojämn resursfördelning har lett till att över hälften av Moçambiques befolkning tvingas leva på mindre än tio kronor om dagen och att mer än hälften av barnen under fem år är undernärda. Som pilotland för One UN fick FN-teamet i landet det viktiga uppdraget att samordna arbetet mellan de 19 FNorgan som finns på plats samt att agera förebild för andra FN-team runt om i världen. Genom One UN arbetar FN:s landteam i Moçambique med en gemensam budget, en huvudsaklig koordinator, ett gemensamt program, en gemensam röst samt ett gemensamt IT-system och diverse andra gemensamma administrativa funktioner. Upplägget ska göra det lättare för FNorganen att hålla koll på vad de andra gör, att lära av varandra och att använda varandras kunskap till att effektivisera arbetet. En gemensam fond ska dessutom göra det lättare för givare att donera pengar till arbetet. Pengarna som fonden får in fördelas mellan FN-organen och slussas dit där de för tillfället behövs mest och gör mest nytta. LEVERERA GEMENSAMT Jennifer Topping är landsamordnare (Resident Coordinator) och talesperson för FN:s landteam i Moçambique. One UN handlar om att leverera FN:s insatser gemensamt. Vi kallar initiativet för DaO, som står för Delivering as One. Jag brukar säga att om man vill komma fram snabbt är det lättare när man är ensam, men om man vill komma långt så måste man samarbeta. Det är precis det vi försöker göra: skapa hållbara och långsiktiga lösningar. Det är inte alltid lätt, men jag tror att det i längden är värt det extra arbetet. En del FN-medarbetare i landet Naturkatastrofer inträffar ofta i Moçambique. Att förvarna om oc berättar att det ibland kan vara svårt att rent praktiskt koordinera arbetet och mandaten. Många organ har över lappande uppdrag, har etablerat sin position i landet och vill inte gärna ge ifrån sig sina projekt. Ibland lägger man ner mer tid på att skriva rapporter för One UN än vad man gör på det arbete som faktiskt känns viktigt. Med all den här byråkratin blir det ibland så att man dessutom måste rapportera dubbelt, säger en FN-anställd som vill förbli anonym. Moçambique är ett land som ständigt ligger i farozonen för översvämningar, torka och cykloner. I FN:s överenskommelse med Moçambiques regering har natur katastrofer identifierats som ett av de största hoten för att uppnå en hållbar utveckling i landet och nå millenniemålen. Det är bakgrunden till att tidig varning är ett av tio huvudområden som FN-organen i landet samlas kring. stor insats Programmet kallas Early Warning Systems och är en stor insats som går ut på att bedöma riskerna för naturkatastrofer, förebygga den negativa påverkan som dessa har på befolkningen samt stärka 10 Världshorisont 3/12

11 fn:s fältarbete Ett förhöjt lokalt ägarskap samt ökat intresse för FN från regeringarna anges som de absolut största fördelarna med One UN i en utvärdering som gjorts nyligen. Förutom de åtta pilotländerna har elva andra länder självmant valt att påbörja reformen. Dessa kallas för self starters och är: Bhutan, Botswana, Etiopien, Ghana, Kiribati, Kirgisistan, Komorerna, Lesotho, Malawi, Mali och Montenegro. I Moçambiques huvudstad Maputo har organisationer och företag sina kontor i äldre villor. Idén att alla FN-organ ska husera i en gemensam byggnad har inte gått att genomföra eftersom det inte finns tillräckligt med kontorsbyggnader i staden. Foto: Caroline Bach Foto: FN/Paulo Filgueiras h förebygga effekterna av t ex översvämningar är därför en viktig fråga för FN-organen i landet. landets kapa citet att hantera krissituationer. Samarbetet leds och koordineras av UNDP medan WFP, FN:s livsmedelsprogram, har det övergripande ansvaret för logistik och matbistånd. Andra FNorgan bidrar med sin expertis och samarbetar även med mindre aktörer, ickestatliga organisationer och regeringen för att stärka den lokala förmågan att hantera kriserna. Det nationella institutet för kris hantering samverkar med FN-teamet för att ta fram en bild av hur de olika provinserna i landet årligen drabbas av torka, översvämningar och andra katastrofer. Då dessa är återkommande fenomen har man kunnat finna mönster och varningssignaler som gör det möjligt att förutspå när och var ett eventuellt stöd kommer att behövas. Negativ påverkan av en översvämning kan t ex förebyggas genom att WFP kontaktar lokala aktörer och hyr ett lager i området dit de sedan levererar mat innan vattnet gör det omöjligt att komma fram med lastbilar och andra fordon. Det är ett arbete som sparar både tid och pengar, och som räddar liv. Nadia Vaz är chef för enheten för krisförebyggande och återhämtning på UNDP-kontoret i Moçambique och huvudansvarig för programmet. Early Warning Systems måste vara ett pålitligt och effektivt program men framför allt verka förebyggande inför det som kan inträffa. Det är när vi förebygger som Om man vill komma fram snabbt är det lättare när man är ensam, men om man vill komma långt så måste man samarbeta. Jennifer Topping vi kan vara mest effektiva. Det handlar inte bara om att hålla koll på vädret, utan även att se hur läget är i de samhällen som berörs, säger hon. Information om befolkningen ingår alltså i analysen. För att effektivt kunna genomföra en insats behöver man t ex veta hur många som behöver hjälp, hur kapabla de är att ta hand om sig själva, hur sårbara deras grödor är samt vilken ekonomi hushållen har. Genom att ha ett bra underlag kan man sedan effektivt kommunicera med befolkningen och informera dem om vad som ska hända och stödja dem där det behövs som mest. Nadia Vaz (överst) har koll på vädret. Hon jobbar på UNDP och är huvudansvarig för systemet för tidig varning. Jennifer Topping (nederst) är Resident Coordinator i Moçambique vilket innebär att hon leder FN-arbetet i landet. Vi måste informera och även utbilda människor på plats i hur de bäst kan hantera de naturkatastrofer som de årligen drabbas av. På det sättet kan de även hjälpa till i vårt arbete när det blir dags för oss att rycka in, säger Nadia Vaz. ska få kunskap Programmet syftar på längre sikt till att regeringen och de lokala organisationerna ska få tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna hantera dessa kriser utan behov av yttre stöd. Samarbetet mellan olika FN-organ och olika sektorer är avgörande för att systemet ska vara heltäckande och ge rätt information vid rätt tidpunkt. Olika delar av arbetet kräver olika sorters kunskap och erfarenhet, så genom ett stärkt samarbete kan vi dra nytta av varandra, säger Nadia Vaz. Caroline Bach, frilansjournalist Världshorisont 3/12 11

12 fn:s fältarbete Foto: AnnaLena Andrews Foto: UNFPA/William Ryan Anna af Ugglas Nygren arbetar för FN på fältet i Bangladesh. Uppdraget är att etablera barnmorskeyrket i landet. En massiv satsning på att ge kvinnor professionell hjälp vid förlossningar har gjort att mödradödligheten i Bangladesh är på väg ner. Målet är att alla kvinnor i hela landet ska få tillgång till den hjälpen. Svensk barnmorska i Bangladesh I Bangladesh dör över flickor och kvinnor varje år i samband med graviditet och förlossning. Men regeringen i landet har bestämt sig för att mödradödligheten ska minskas. Svenska barnmorskan Anna af Ugglas Nygren är på plats för att hjälpa till att bygga upp en helt ny yrkeskår. I många utvecklingsländer finns inte professionella barnmorskor, eller också är de alldeles för få. Det är ett avgörande skäl till att flickor och kvinnor runt om i världen dör varje år i samband med graviditet och förlossning. Bangladesh har inte varit något undantag i sammanhanget förrän nu! Sedan ett tiotal år tillbaka pågår en kraftfull förändringsprocess för att fler ska få professionell hjälp vid sin förlossning. Initiativet och uppdraget kommer från landets regering med den kvinnliga premiär ministern Sheik Hashina i spetsen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. För nio år sedan förlöstes uppemot 90 procent av mödrarna i hemmet, utan profe ssionell hjälp, och 340 mödrar dog per levande födda. Idag har man fått ner siffrorna till 75 procent hem förlossningar och 194 dödsfall per levande födda. Det innebär att mödradödligheten minskat med 40 procent! SPINDELN I NÄTET FN:s befolkningsfond UNFPA och världshälsoorganisationen WHO är regeringens samarbetspartner på fältet i denna fråga. På UNFPA:s kontor i Dhaka jobbar den svenska barnmorskan Anna af Ugglas Nygren som spindeln i nätet för det stora projektet. Svenska barnmorskor har med Sidafinansiering varit på plats på UNFPAkontoret sedan Jag är den tredje i raden, säger hon och berättar om det omfattande och komplicerade arbetet med att bygga upp en struktur för utbildning av barnmorskor samtidigt som det måste skapas en kapacitet att ta emot dem på klinikerna ute på landsbygden. förändra attityder Hela tiden pågår en kamp för att förändra attityder och värderingar. Barnmorskor har tidigare inte funnits i landet utan födande flickor och kvinnor har i bästa fall haft hjälp av en dai, vilket kan översättas som hjälpgumma. Att det är ett kvalificerat arbete att hjälpa barn till världen har många svårt att förstå. På sikt är målet att varje landsbygdsklinik ska ha fyra barnmorskor så att förlossningshjälp ska kunna erbjudas dygnet runt överallt i landet. Jag åker ut och bedömer vårdskolorna och tittar på klinikerna där barnmorskeeleverna ska göra sin praktik. Samtidigt jobbar jag med att följa upp situationen för de utbildade barnmorskorna och med att stötta bildandet av ett nationellt barnmorskeförbund, berättar Anna. MÅNGA BARNÄKTENSKAP Frågan om mödradödlighet hänger starkt samman med frågan om barnäktenskap, fortsätter hon. I Bangladesh är 30 procent av de som gifter sig under 18 år. Ju yngre en flicka är när hon blir gravid, desto större är risken för svåra förlossningar. Med professionell hjälp kan fler flickor överleva och färre riskerar att drabbas av t ex fistula [svåra vävnadsskador i underlivet]. Vid världstoppmötet i New York i september 2010 lovade Sheikh Hashina att Bangladesh ska ha barnmorskor Det var ett starkt ställningstagande för att bekämpa mödradödligheten och det är oerhört spännande att vara en del av denna process. På sikt behövs det ca barnmorskor i landet, säger Anna af Ugglas Nygren. AnnaLena Andrews Stöd UNFPA:s arbete med reproduktiv hälsa! SMS:a Flicka till så bidrar du med 50 kr via FN-förbundets kampanj Flicka. 12 Världshorisont 3/12

13 FN-fakta FN:s fältarbete Foto: FN/ Albert González Farran Sigit Jatmiko är en av 150 poliser från Indonesien som ingår i UNAMID, FN:s och Afrikanska Unionens gemensamma fredsstyrka i Darfur, Sudan. På bilden är han ute på morgonpatrullering i ett läger för internflyktingar i El Fasher och skojar med några barn. Långsiktig kamp för en bättre värld FN-systemet och dess många olika aktörer har huvudkontor i en rad städer, främst New York, Genève, Rom, Wien, Washington och Nairobi. Den verksamhet som organ, program, fonder och övriga FN-organisationer bedriver utanför huvudkontoren kan definieras som FN:s fältarbete. Den övervägande delen av fältarbetet äger rum i utvecklingsländer och länder som drabbats av krig och katastrofer. FN-organens uppdrag är att främja en långsiktig positiv utveckling, hjälpa akut utsatta människor och samtidigt fungera som bollplank och samarbetspartner till värdlandets regering. De driver på policyutvecklingen i olika nyckelfrågor och försöker underlätta beslut och finansiering av viktiga insatser. FRED OCH SÄKERHET I augusti 2012 pågick 16 fredsbevarande FN-operationer runt om i världen där totalt ca personer från 120 länder tjänstgjorde. Av dessa var drygt uniformerad personal (militär, polis och militärobservatörer) och resten civil personal. Operationerna verkade i följande länder och områden: Afghani stan, Cypern, Elfenbenskusten, Haiti, Kashmir, Demokratiska Republiken Kongo, Kosovo, Libanon, Liberia, Mellanöstern, Sudan, Sydsudan, Syrien, Västsahara och Östtimor. Huvuduppdraget för de fredsbevarande operationerna och missionerna är att upprätthålla fred och säkerhet. Under senare år har dock operationernas mandat breddats alltmer och det är vanligt att de även arbetar med stöd för politiska processer, reformering av rättssystem, utbildning av personal för polisstyrkor och rättsutövning, avväpning och integration av f d soldater samt assistans vid flykt ingars återvändande. I länder där det finns fredsbevarande FN-operationer är generalsekreterarens särskilda representant (Special Representative of the Secretary-General) FN:s högsta chef på plats. FN:s högkommissariat för flyktingar, UNHCR, är en annan FN-aktör som spelar en avgörande roll för miljontals människor i samband med krig och kriser. Dess expertis efterfrågas även vid naturkatastrofer. Organisationens uppdrag är att leda och samordna det internationella arbetet med att skydda och bistå flyktingar. Merparten av verksamheten, som är humanitär och icke-politisk, sker på fältet och handlar om att förse flyktingar med skydd, tält, mat, sjukvård och vatten. Internflyktingar och statslösa får också hjälp. UNHCR arbetar för långvariga lösningar på flyktingsituationer: vidarebosättning, frivilligt återvändande och lokal integration. Organisationen är verksam i 125 länder och insatserna berör runt 35 miljoner människor. Världshorisont 3/12 13

14 Foto: FN/ Sophia Paris Haitier köar i en fabrikslokal i huvudstaden Port-au-Prince för att få sin betalning efter att ha deltagit i ett pengar-för-arbete -projekt arrangerat av FN:s utvecklingsprogram UNDP. UNDP lanserade projektet efter den förödande jordbävningen i januari 2010 i syfte att röja upp på gatorna och samtidigt ge människor en möjlighet till försörjning. Palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien och de ockuperade palestinska områdena assisteras sedan 1949 av UNR- WA (UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East). Andra FN-organ som har mycket betydande roller på fältet i samband med krig och katastrofer är t ex FN:s kontor för samordning av humanitära insatser (OCHA), Världslivsmedelsprogrammet WFP (World Food Programme), Världshälsoprogrammet WHO (World Health Programme) och barnfonden Unicef (se nedan). UTVECKLING OCH FATTIGDOMSBEKÄMPNING FN:s utvecklingsprogram UNDP finns på plats i 177 länder och har huvudansvaret för samordningen av FN:s utvecklingsarbete, t ex när det gäller millenniemålen. Andra huvudfrågor för organisationen är fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, demokratiutveckling, genderfrågor, insatser mot hiv/aids samt konfliktförebyggande och återuppbyggnad. UNDP arbetar för att stärka ländernas egen förmåga att hantera kriser och utmaningar. Att stödja utvecklingen av fungerande och ansvarstagande institutioner är därför en prio riterad uppgift. Vidare har UNDP ett särskilt fokus på insatser i de minst utvecklade länderna (MUL). I länder där det inte finns fredsbevarande missioner brukar UNDP ansvara för ledningen och samordningen av FN-systemets arbete. UNDP tillsätter en s k Resident Coordinator som är FN:s främsta representant på plats och har samma rang som utländska staters ambassadörer. Denne leder, i nära samarbete med värdlandets regering, FN:s landteam bestående av de FN-organ som bedriver verksamhet i landet. Ofta har de olika FNorganen ett gemensamt kontor i huvudstaden. FN-organ som är representerade i de flesta utvecklingsländer är, förutom UNDP, livsmedels- och jordbruks organisationen FAO, jordbruksutvecklingsfonden IFAD, världslivsmedelsprogrammet WFP, barnfonden Unicef, världshälsoorganisationen WHO, bostadsprogrammet UN-Habitat samt Världsbanken. Bland de många uppgifter som ligger på UNDP:s bord ingår att administrera ett program som kallas United Nations Volunteers, UNV. För närvarande är över FN-volontärer verksamma inom olika utvecklingsprojekt över hela världen. FNvolontärerna är högutbildade personer med specifik kompetens inom t ex näringsliv och finansfrågor, organisationsledning, vatten- och sanitetsfrågor, skogsbruk och naturresurshantering, informationsteknologi samt jordbruk och hälsa. Ofta arbetar FN-volontärerna inom statliga program där olika FNorgan t ex UNDP, FAO eller WHO står för teknisk expertis eller löpande övervakning. Millenniemålen har under det senaste decenniet spelat en viktig roll för FN:s arbete med att bekämpa fattigdom och få igång en positiv utveckling. I många länder har det gjorts enorma insatser för att få fler barn till skolan, bekämpa sjukdomar och öka tillgången till rent vatten, för att nämna några av målen. Millenniemålsprojektet visar hur ett beslut i FN:s generalförsamling kan slå igenom på de praktiska insatserna i fält och hur det kan få djupgående och långsiktig betydelse för hundratusentals miljoner människor. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Högkommissariatet för mänskliga rättig heter i Genève (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) är FN:s huvudkontor för mänskliga rättigheter (MR). Kontoret har under senare år ökat sin närvaro runt om i världen. På sin webbsida skriver man att satsningen på närvaro utanför huvudkontoret är en strategi som syftar till att främja och skydda mänskliga rättigheter på landnivå, integrera ett MR-perspektiv i det arbete som görs av FN:s landteam samt bidra till att stärka nationella MR-institutioner och det civila samhället. OHCHR:s landkontor övervakar MRsituationen i det aktuella landet samtidigt som det verkar för och stödjer olika mekanismer som främjar mänskliga rättigheter hade OHCHR kontor i Bolivia, Colombia, Guatemala, Guinea, Kambodja, Kosovo, Mauretanien, Mexiko, Nepal, Kosovo (Serbien), Palestina, Togo och Uganda. OHCHR arbetar även aktivt med att integrera ett MR-perspektiv i FN:s fredsbevarande operationer. Prioriterade frågor i det sammanhanget är att säkerställa rättvisa och rättssäkerhet i fredsprocesser, att förhindra MR-brott samt att stärka de nationella institutionerna för mänskliga rättigheter hade OHCHR över 600 personer anställda vid 14 särskilda MR-enheter i de fredsbevarande operationerna. MR-rådgivare (human rights advisers) är experter som kan placeras hos FN:s landteam i de fall FN-chefen på plats efterfrågar det. Deras roll är att analysera MR-situa tionen i landet, bistå landteamet i dess arbete med att stärka skyddet av mänskliga rättigheter samt även bistå landets regering och civila samhäl-

15 Foto: FN/ Staton Winter SAMARBETE MED DET CIVILA SAMHÄLLET I det direkta fältarbetet då t ex barn ska vaccineras, kvinnor få förlossningshjälp och hivsmittade ges mediciner samverkar ofta FN-organen med olika icke-statliga organisationer som är viktiga aktörer för att programmen ska kunna genomföras på bynivå. Icke-statliga organisationer är verksamma över hela bredden av FN-frågor, alltifrån fred och försoning till hiv/aidsprevention, jordbruksutveckling, biologisk mångfald, fattigdomsbekämpning, barns rättigheter, drogbekämpning o s v. Dessa organisationer kan vara inhemska eller internationella och har många gånger lång erfarenhet och stora kunle i MR-frågor hade OHCHR 16 MRrådgivare utplacerade i olika länder. OHCHR har även en enhet för snabbutryckningar (rapid response unit) som snabbt kan sända ut personal i samband med kriser eller då det finns behov av att skyndsamt utreda olika situationer. Sedan enheten inrätt ades 2006 har den agerat i närmare 20 fall. Många av FN-familjens övriga olika organ, fonder och program har ett rättighetsperspektiv på sitt arbete och verkar på fältet i enlighet med detta. Som exempel kan nämnas FN:s befolkningsfond UNFPA som i hög utsträckning arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter och barnfonden Unicef som verkar för barns rättigheter. ANDRA MEDLEMMAR I FN-FAMILJEN För många av FN:s organisationer är själva kärnan i uppdraget att bedriva fältarbete runt om i världen inom sitt specialområde. Här är ett par exempel, utöver de som beskrivits ovan, på FN-organ vars arbete i fält är mycket omfattande och har avgörande betydelse för många länder: FN:s barnfond Unicef Unicef bedriver verksamhet till förmån för barn i ca 155 länder. De områden som berörs är t ex hälsa, näring, utbildning, miljö, vatten och sanitet samt skydd mot våld och exploatering. Låga kostnader och lokalt ägandeskap är ledstjärnor för organisationens fältarbete. Viktig finansiering kommer från insamling som genomförs av nationalkommittéer (UNICEF National Committees) i 36 industriländer, däribland Sverige. Jordbruks- och livsmedelsprogrammet FAO FAO arbetar med att långsiktigt trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Arbetet handlar till stor del om att förbättra levnadsförhållandena för landsbygdsbefolkningen i utvecklingsländer, där 70 procent av de fattiga och hungrande i världen fortfarande lever. Organisationen bidrar med kunskap och kunskapsöverföring om jordbruks-, skogsbruks- och fiskefrågor inom ramen för en hållbar utveckling. FAO bedriver fältverksamhet i 106 länder. Världslivsmedelsprogrammet WFP WFP är FN:s organ för matbistånd och ansvarar för nödhjälpen i samband med hungerkatastrofer. Organisationen bedriver även mer långsiktig verksamhet och har t ex omfattande program för att ge skolbarn i fattiga länder näringsrik mat. Ett genomsnittligt år når WFP ut med livsmedel till över 90 miljoner människor i 73 länder. Omkring personer arbetar för organisationen varav de flesta i avlägsna och svårtillgängliga områden där de fattiga och hungrande finns. Världshälsoorganisationen WHO WHO:s mål är att alla människor ska uppnå högsta möjliga hälsonivå. Organisationen arbetar med bl a hälsoupplysning, vaccinationsprogram och familjeplanering och tillhandahåller läkemedel i utvecklingsländer. Särskild personal kan snabbt skickas ut för att stoppa epidemier eller hjälpa till vid katastrofer. Andra verkar i samarbete med olika regeringar för att stoppa sjukdomar som hiv/aids och malaria. Ingenjörer från FN:s mission i Sydsudan, UNMISS, arbetar med att jämna ut en väg i huvudstaden Juba. WHO har 147 landkontor och över personer anställda. SAMORDNING AV FN:S FÄLTARBETE För att FN ska kunna bistå länder att få till stånd en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling och nå millenniemålen krävs det samordning och samarbete mellan alla inblandade FN-organ, och de är många presenterade den dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan förslaget att alla FN-organ som arbetar i ett land ska koordinera sitt arbete. En landsamordnare (Resident Coordinator, se ovan) skulle leda arbetet. Några år senare vidareutvecklades dessa idéer i rapporten Delivering as one. Enligt rapporten bör FN:s arbete i ett land bygga på principerna en ledare, en budget, ett program och ett kontor. Initiativet kallas One UN och åtta länder har sedan 2007 varit pilotländer för satsningen, nämligen Albanien, Kap Verde, Mocambique, Pakistan, Rwanda, Tanzania, Uruguay och Vietnam. Ytterligare ett 20-tal länder har därefter inlett processer i samma anda. Med tanke på att det kan finnas mellan tio och 25 FN-organ i ett och samma land har One UN visat sig vara ganska svårt att genomföra i praktiken. Det gemensamma kontoret har varit den enklaste biten medan gemensam planering, genomförande och uppföljning varit en stor utmaning. Flera av de stora självständiga fackorganen, som t ex WHO, var till en början inte särskilt intresserade av samarbetet. De menade att de hade en så omfattande egen verksamhet att den inte kunde inordnas i detta nya initiativ. Fackorganen har egna styrelser, budgetar och medlemsstater, vilket gör samordningen ännu mer komplicerad. En utvärdering av One UN inleddes 2011 och resultatet ska diskuteras i generalförsamlingen under hösten 2012.

16 skaper om lokalsamhället och de förutsättningar som råder. En del av FN-organens lokala arbete handlar om att kanalisera pengar till icke-statliga organisationer som genomför viktigt fältarbete. FINANSIERINGEN AV FN:S ARBETE FN:s medlemsländer ska bidra till organisationens reguljära budget och de fredsbevarande operationerna enligt en fastställd skala. Men många av länderna betalar inte sina obligatoriska avgifter ordenligt. I oktober 2011 var medlemsländerna t ex skyldiga de fredsbevarande operationerna svindlande 3,3 miljarder dollar, pengar som alltså saknades för att genomföra planerad verksamhet. Den obligatoriska delen av FN:s budget täcker dessutom endast omkring en tredjedel av kostnaden för FN:s hela verksamhet. Resten måste lösas genom frivilliga bidrag från medlemsländer och från olika typer av insamlingsverksamhet som enskilda organ, program och även frivillig organisationer bedriver. Det gäller inte minst finansieringen av det omfattande fältarbete som de olika aktörerna inom FN-systemet utför. Till den verksamhet som måste täckas helt av frivilliga bidrag från medlemsländerna hör t ex kostnaderna för FN:s utvecklingsprogram UNDP. Att få in de pengar som behövs är ett ständigt och stort problem och FN är konstant underfinansierat. Den ekonomiska krisen under senare år har dessutom ytterligare förvärrat situationen. I samband med katastrofsituationer, som hungerkrisen i Sahel-området söder om Saharaöknen, går berörda FN-organ ut med appeller där de begär extra anslag. Så har t ex WFP begärt 888 miljoner dollar för sina katastrofinsatser i Sahel under I september hade organi sationen fått in 533 miljoner dollar och saknade alltså medel till 40 procent av de planerade insatserna. Det här kan DU göra! FN-systemet finns på plats i så gott som alla världens hörn och arbetar oupphörligt med allt ifrån akuta insatser vid krig och katastrofer till långsiktig utveckling, fred och mänskliga rättigheter. Finansieringen av insatserna är dock ett ständigt problem och ofta 1 Röj-en-mina Miljontals människor lever under ständigt hot från minor som ligger dolda i marken personer dödas eller lemlästas av minor varje år. 90 procent av offren är civila och nästan en tredjedel av dem är barn. Svenska FN-förbundet samarbetar internationellt med FN-organ och nationella minröjningscentra för att stödja fältarbetet mot minor. Förbundets kampanj Röj-en-mina samlar in pengar till humanitär minröjning och hjälp till minoffer. För tillfället går de insamlade medlen till Kambodja. Samtidigt verkar kampanjen för att öka kunskapen om konsekvenserna av minor och andra explosiva lämningar, och för att skapa en global opinion i frågan. Ge ett bidrag eller bli månadsgivare! Sätt in ett bidrag direkt på pg (ange Röj-en-mina ). Alla bidrag är välkomna! Du kan även bli månadsgivare. 50 kr i månaden under ett år motsvarar ungefär kostnaden för att hjälpa ett minskadat barn att lära sig gå igen. För 100 kr i månaden röjer du på ett år 120 kvadratmeter minerad mark. 200 kr i månaden räcker till att förse ett barn med en protes. Läs mer och engagera dig på 2 Skolmat blir kunskap 300 miljoner barn i världen lider av kronisk hunger. För dem som går i skolan gör bristen på näring och energi att orken saknas och inlärningen blir dålig. 72 miljoner barn, de flesta flickor, går inte i skolan överhuvudtaget. FN:s livsmedelsprogram WFP bedriver sedan 60-talet verksamhet där barn i områden som präglas av hunger och fattigdom får ett mål mat gratis i skolan. Verksamheten har utvecklats genom åren och är mycket framgångsrik. Skolmaten gör att fler föräldrar skickar sina barn till skolan, att barnens inlärning och hälsa förbättras, att utbildningsnivån höjs och att andelen flickor som får utbildning ökar. På lång sikt är grundskoleutbildning för alla barn en avgörande investering för att förbättra länders ekonomi och skapa läskunniga, självfungerande och välmående samhällen. Ge ett bidrag eller bli månadsgivare! FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap samlar in pengar till WFP:s skolmatsprojekt i Afghanistan, D R Kongo, Etiopien, Kambodja och Nicaragua. Ett mål mat kostar bara två kronor. Ge din gåva via plusgiro (ange skolmat) eller bli månadsgivare. Läs mer och engagera dig på saknas medel för verksamhet som skulle behövas. Svenska FNförbundet bedriver insamlingsverksamhet till förmån för FN:s fältarbete. Här är tre förslag på hur du via FN-förbundet kan bidra till livsviktiga insatser runt om i världen: Flicka 3 I många länder utsätts flickor för en konsekvent diskriminering i förhållande till jämnåriga pojkar. Arbete i hemmet, könsstympning, barnäktenskap och tidiga graviditeter är bara några av de företeelser som hotar flickors hälsa, skolgång och utveckling. Forskning visar också att diskriminering av flickor håller tillbaka hela samhällsutvecklingen och vice versa: när flickor och kvinnor får tillgång till utbildning, information och andra rättigheter påverkas hela samhället i positiv riktning. Svenska FN-förbundet har startat kampanjen Flicka för att belysa och öka kunskapen om flickors utsatta situation och samtidigt samla in pengar till utvalda fältprojekt. De insamlade medlen går dels till UNFPA, FN:s befolkningsfond, och dess arbete med reproduktiv hälsa och jämställdhet i Etiopien, D R Kongo, Kambodja och Afghanistan, och dels till Kongos FN-förbund och dess arbete med att utbilda flickor i mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. ge ett bidrag Ge ett bidrag via plusgiro (ange flicka ) eller bli månadsgivare till kampanjen! Läs mer och engagera dig på FN-fakta nr 3/12: FN:s fältarbete Text: AnnaLena Andrews. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se Telefon: Webb:

17 Klent slutdokument från Rio+20 Världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni blev inte det kraftfulla avstamp för en hållbar värld som många aktörer hade hoppats. Många var besvikna över de svaga formuleringarna i slutdokumentet, The future we want, som saknar bindande åtaganden. Trots detta finns det ljusglimtar som är värda att ta fasta på, menade FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i en kommentar efter konferensen: I dokumentet finns flera spännande tankar som är värda att bygga vidare på. Det gäller bl a företagens roll och samarbete mellan städer för att sprida idéer om hållbar konsumtion, sa Gabelic. Han FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillkännagav i juli att han tillsatt en ny högnivåpanel som ska jobba med frågan om FN:s utvecklingsagenda efter En av de 26 deltagarna i panelen är Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson. En huvuduppgift för panelen blir 50 år efter att FN:s andre generalsekreterare Dag Hammarskjöld gick bort kvarstår frågetecken om hans död. En kommission har tillsatts för att på nytt granska frågan. Hela sanningen har inte kommit fram, menar förre ärkebiskopen KG Hammar, som är med i en grupp som ska bistå kommissionen. Dag Hammarskjöld blev FN:s generalsekreterare Under en fredsmission till Kongo i september 1961 kraschade hans plan nära Ndola över nuvarande Zambia. Det har tidigare gjorts fyra utredningar kring kraschen. Myndigheterna i dåvarande Rhodesia pekade på misstag av piloterna som orsak till tragedin. En FNutredning 1962 kom fram till att det var svårt att fastställa en definitiv orsak. Det framhöll tre positiva resultat av mötet: en process ska startas för att ersätta dagens millenniemål med en uppsättning hållbarhetsmål (s k SDG:s, Sustainable Development Goals), ett tioårigt ramverk skapas för hållbar produktion och konsumtion, åtgärder ska vidtas mot nedsmutsningen av världshaven. Förberedelserna inför Rio +20, själva mötet och det omfattande slutdokumentet öppnar för en fortsatt process som kommer att pågå i och utanför FN och med många aktörer inblandade, sa Gabelic vidare. Avgörande är att man regelbundet återvänder till FN-systemet för att stadfäs- Ny högnivåpanel tillsatt frågan om de hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG:s) som ska ersätta millenniemålen efter Tanken är att de nya målen ska vara bredare och i högre grad än millenniemålen involvera alla länder i världen. Nu gäller det hur världsekonomin ska Ny utredning om Dag Hammarskjölds död ta principer, slutsatser och de konkreta mål som krävs för att vi ska nå målet om långsiktigt hållbar utveckling. Slutdokumentet från Rio +20 kan läsas i sin helhet på hallbarutveckling FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon talar vid världstoppmötet om hållbar utveckling. utvecklas, hur vi ska leva resurssnålt och ta bättre gemensamt ansvar, säger Gunilla Carlsson till Dagens Nyheter. Högnivåpanelen ska leverera sin rapport i juni 2013 och därefter kommer FN:s generalförsamling att få en viktig roll i processen med att formulera de nya målen. Foto: FN kunde vara olycka, men det kunde också vara sabotage. Varför en ny utredning? Det har kommit ut ny information som bör kollas upp. Jag är med i påtryckargruppen som drivit frågan. Vår uppgift är att samla in material kopplat till fallet, förklarar KG Hammar. Han syftar bl a på boken Who killed Hammarskjöld? av den brittiska historikern Susan Williams. Den kom ut Författaren är säker på att någon mördade honom. Det var många som kunde och ville det. Det här var en tid som präglades av kalla kriget, avkoloniseringen och kampen om Afrikas rikedomar, säger han. Det insamlade materialet ska lämnas över till kommissionen, som består av en internationell grupp jurister: Hans Corell från Sverige, Stephen Sedley från Storbritannien, Richard Goldstone från Sydafrika och Wilhelmina Thomassen från Nederländerna. Juristkommittén ska utvärdera om materialet är av sådan kvalité att det kan presenteras för generalförsamlingen, säger KG Hammar. Enligt resolution 1759, som antogs efter Dag Hammarskjölds död, ska FN:s general sekreterare informera generalförsamlingen om det dyker upp nya bevis om fallet. Men att sanningen kommer fram är inte längre en rättslig sak, säger KG Hammar. Många som var kopplade till fallet är döda. Det är snarare en politisk sak. Det handlar om historisk sanning. Utredarna ska presentera sina slutsatser sommaren Text: Maria Kabatanya, frilansjournalist Foto: FN/ Maria Elisa Franco Världshorisont 3/12 17

18 Brandtal för internationalismen när Eliasson mötte FN-rörelsen Stå upp för internationalismen! Det var Jan Eliassons budskap när han i maj mötte den svenska FN-rörelsen på Grand Hotel i Stockholm. I juli tillträdde han sin nya tjänst som vice generalsekreterare i FN. Foto: FN/Eskinder Debebe Diplomaten och tidigare utrikesministern Jan Eliasson är sedan den 1 juli den högst placerade svensken i FN efter Dag Hammarskjöld. Som vice generalsekreterare är han Ban Ki-moons högra hand och näst högste tjänsteman i organisationen. Eliasson höll ett brandtal för internationalismen när han den 29 maj talade vid ett möte i Stockholm arrangerat av Svenska FN-förbundet. Han inledde med att konstatera att FN-tanken är nödvändig för det globala samarbetet, och att den är särskilt viktig just nu: Det är uppförsbacke för det internationella samarbetet för vi lever i en tid då omvärlden betraktas som ett problem. Det är många som fiskar i grumliga vatten och säger det är därifrån problemen kommer, det är dit jobben försvinner. Då får vi en motsättning mellan det nationella och det internationella som är väldigt farlig, sa Eliasson. nationellt intresse Min vision av hur det borde se ut handlar om att vi måste förena internationalismen med våra nationella intre ssen här hemma. Vi borde eftersträva att den goda internationella lösningen ska betraktas som ett nationellt intresse då får den stöd av parlament och andra beslutsfattare, och då skapas förutsättningar för att komma överens i FN. Därför vill jag inleda med att säga att FN-tanken är oundgänglig för vårt Den 2 juli 2012: Jan Eliasson har just svurits in som ny vice generalsekreterare i FN. Som sådan är han den näst högste svensken i FN sedan Dag Hammarskjöld. Med på bilden är FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. arbete, och att engagemanget hos den enskilde för FN-tanken är oundgängligt! Eliasson fortsatte med en exposé över FN:s tre huvudarbetsområden fred, utveckling och mänskliga rättigheter och redogjorde för vilka arbetsuppgifter han själv kommer att ha på varje område. Han framhöll förebyggande prevention som en fråga som han kommer att prioritera. Behoven av konkreta åtgärder är enorma, menade han: Det är ovärdigt att vi hela tiden väntar på katastrofen trots att vi känner vibrationerna i marken. Vi vet att vi skulle spara både liv, pengar, nattsömn och FN:s rykte om vi agerade tidigt och även satsade på medling. Säkerhetsrådet ska ju agera vid hot mot internationell fred och säkerhet och vad är hot? Jo, det är innan det händer! För min del kommer det också att handla mycket om att hantera kriserna som bryter ut. I dagsläget är det Syrien och Iran bl a. Fredsarbete, medling och krishantering kommer att bli viktiga Vi borde eftersträva att den goda internationella lösningen ska betraktas som ett nationellt intresse. uppgifter för mig. På utvecklingsområdet kommer Eliassons arbete till stor del att handla om att se till att världen håller kursen med millenniemålen till 2015, samtidigt som nästa generations mål ska formuleras. Här har ni en viktig uppgift: hur ska nästa generations mål för en rättvis värld se ut? Det gäller att behålla fattigdomsbekämpningsperspektivet och samtidigt tänka in hållbarheten, utan att det blir en motsättning mellan fattigdomsbekämpning och hållbarhet, mellan rika länder och fattiga, fortsatte han. Vidare kommer jag att jobba med att få in ett rättighetsperspektiv i de olika målen. Med det menar jag t ex kvinnors rättigheter rätt till sin kropp, till reproduktiv hälsa o s v som är mycket kontroversiella frågor. Att hålla i det arbetet tror jag kanske blir min svåraste uppgift. SÄRSKILT HEDERSUPPDRAG Jan Eliasson har också fått ett särskilt hedersuppdrag av Ban Ki-moon. Det handlar om att förändra attityderna när det gäller FN:s uppdrag och roll i världen. 18 Världshorisont 3/12

19 FN kan inte ensamt klara alla de komplexa frågor som står på den globala agendan. Det finns förväntningar som är orealistiska, t ex när det gäller klimatfrågan där hela FN-systemet fått betala ett högt pris för misslyckandet i Köpenhamn. I stället måste vi nu eftersträva delat ansvar. Det är nästan så att jag skulle vilja se någon form av internationell arbetsfördelning. Vilka andra aktörer finns det, t ex i klimatfrågan? Jo, där finns hela världsbankssystemet, alla regionala organ och världens regeringar men även forskningen, den privata sektorn och det civila samhället. Min tanke är att man måste sätta problemet i centrum, dela upp det i delar och säga vem gör vad?. FN kan fungera som katalysator, fastställa normer och leda arbetet på vissa områden medan andra aktörer kan ta ansvar för andra delar, fortsatte Eliasson: Då får man en starkare känsla av ansvar hos varje aktör. Dessutom framstår inte problemen som lika övermäktiga när man delar upp dem vilket gör att man minskar den hopplöshet och modlöshet som annars är lätt att känna, sa Eliasson och framhöll att han också vill jobba för att ta bort revir- och stuprörstänkande inom FN. ANSVARSTAGANDE En näraliggande attitydfråga som Eliasson vill driva handlar om ansvarstagande för framtiden. Korttidsperspektivet, som i hög grad präglar både politiken och närings livet, är direkt skadligt, hävdade han. I den värld där vi nu lever tycker jag vi ska ha två bilder framför oss. Den ena Foto: Pekka Johansson är barnen och den andra är planeten. Ingen av dem har rösträtt. Jag har förhandlat med potentater från olika diktaturer men nu handlar det om en förhandling med naturen, där vi sitter på andra sidan och det är naturen som står på spel. Vi behöver skapa en opinionsrörelse för ansvarstagande. Jag tror alla har dåligt samvete, vi vet att det går i fel riktning. Man kan ha en plan B men vi måste komma ihåg att det inte finns en planet B. AnnaLena Andrews Det var en glad och avspänd Jan Eliasson som i maj träffade den svenska FN-rörelsen i Stockholm. På bilden flankeras han av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin Thorslund. Se upp, här kommer 19 nya ambassadörer för millenniemålen! Foto: Ida Friedmann I början av juni utbildades FN-förbundets 19 nya millenniemålsambassadörer. Alla är medlemmar i FN-rörelsen och i åldern år. Under sommaren har de skrivit förslag på projekt som kommer att genomföras under hösten och vintern. Flertalet av projekten görs i samverkan med berörda FN-föreningar. Millenniemålsambassadörerna kommer att ha fokus på gymnasieelever och studenter vid högskolor och universitet. Projekten kan handla om traditionella föreläsningar men också om lite mer spektakulära events. Syftet är att målgrupperna först ska få kännedom om millenniemålen, sedan ökad kunskap och därefter vilja engagera sig i FN-rörelsen. De 19 kommer också att medverka i Övre raden från vänster: Pernilla Bergström i Växjö, Maja Jonson i Lund, Bozang Hussein i Örebro, Sara Jungmar i Växjö, Tina Sabet Motlagh i Växjö, Hanna Hansson i Nacka. Nedre raden från vänster: Farzaneh Fattahi i Uddevalla, Lisa Ageman i Saltsjö-Boo, Lawen Dehghani i Stockholm, Ayat Alkabi i Halmstad, Sofie Norinder i Mariefred, Natasha Olsson i Uddevalla, Sara Ibrahim i Uddevalla, Sofia Strive i Göteborg, Yasmin Hassan i Västerås, Hamoar Karim i Eskilstuna, Mona Sabet Motlagh i Växjö och Marcus Morfeldt i Stockholm. På bilden saknas Sofia Olofsson i Uppsala. FN-förbundets övriga verksamhet, exempelvis Bok & Bibliotek i Göteborg september, FN-förbundets seminarier På FN:s agenda hållbar utveckling i fokus i Stockholm 24 september och i Göteborg 29 september samt höstens kampanj till förmån för millennie mål 7 (hållbar utveckling) och 8 (globalt partnerskap). Läs mer om FN-förbundets millenniemålsambassadörer på millenniemalsambassadorerna. Världshorisont 3/12 19

20 FN-FÖRBUNDETS KONGRESS 2012 Manlig omskärelse och vapenexport heta frågor på kongressen En motion om manlig omskärelse blev den mest omdiskuterade på FN-förbundets kongress i Jönköping den juni. Styrelsen hade gått på motionärens linje och ville bifalla förslaget att förbundet ska verka mot könsstympning av pojkar under 18 år. Efter en lång och stundtals känslosam debatt beslutades att frågan återförs till styrelsen och ska diskuteras vidare. Södermanlands läns FN-distrikt föreslog i motion nr 16 att FN-förbundet ska uttala sig mot könsstympning av pojkar under 18 år. I sin beredning inför kongressen hade styrelsen valt att ställa sig på motionärens sida. Rebecca Åblad redogjorde inledningsvis för styrelsens mening: Styrelsens yttrande ska inte tolkas som ett ställningstagande för eller emot olika religioner eller kul turer. I stället har styrelsen tagit fasta på barns rättighet att be stämma över sin kropp, sa Åblad. Frågan har dock väckt debatt i styrelsen och vi vill uppmana kongressen att diskutera den ingående och att fatta ett väl avvägt beslut. ORDVAL VIKTIGT Diskussionen lät inte vänta på sig. Först upp i talarstolen var Christer Gustavsson från Värmlands FN-distrikt. Han började med att yrka avslag på motionen och konstaterade att man måste vara uppmärksam på ordvalet när man diskuterar en så känslig fråga: Man måste skilja på kvinnlig könsstympning och manlig omskärelse. Att blanda ihop begreppen är ett sätt att påverka vårt sätt att tänka. Manlig omskärelse finns i muslimsk, judisk och till viss del även i romsk tradition. Det är svårt för oss andra att förstå den betydelse som detta har det handlar om en mångtusenårig tradition som markerar tillhörigheten till ett folk. FN-förbundet ska vara en organisation som främjar mångfald i samhället då ska detta också spegla de ställningstaganden som vi gör, sa Gustavsson innan han blev avbruten i sitt anförande av presidiet som satt upp en treminutersgräns. På samma sida i debatten stod Asmahan Aweidah från Eslövs FN-förening. Manlig omskärelse är en självklarhet för två jättestora grupper i samhället: muslimer och judar. Om vi bifaller motionen skulle det utesluta många personer från FN-förbundets verksamhet! Varför lyfter man aldrig fram de positiva effekterna av att män är omskurna? T ex att vetenskapliga rapporter visat att kvinnor som lever med män som är omskurna betydligt mer sällan får livmoderhalscancer? sa Aweidah och fick applåder. STRIDER MOT NATUREN Bland dem som ville bifalla motionen fanns bl a Monica Johansson från Oskarshamns FN-förening: Vi är skapade som vi är av vår herre eller naturen, hur man nu väljer att se på det. Omskärelse är ett ingrepp som strider mot naturen och det är fel att göra ingrepp som inte är nödvändiga av medicinska skäl, menade hon. Mats Bäckman från Tierps FN-förening höll med och anlade ett rättighetsperspektiv på frågan: Individens rättig heter går före kollektivets. Äger föräldrarna barnet eller äger barnet rätten till sin egen kropp? Agneta Emanuelsson från Sörmlandsdistriktet återgick till frågan om ordval. Det talas om omskärelse och det som händer är att man skär bort en bit av pojkens kropp. Det är små pojkar som inte kan försvara sig det är inget annat än en stympning! Den på flickor är allvarligare men det har inte med saken att göra, sa Emauelsson och tillade att hon pratat med många judiska män som berättat att de har problem med sitt sexliv. Det fick Asmahan Aweidah att repli 20 Världshorisont 3/12