Bedragares kännetecken. Mats Börjesson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedragares kännetecken. Mats Börjesson"

Transkript

1 Hälsa och samhälle Bedragares kännetecken Mats Börjesson Examensarbete i kriminologi Malmö högskola p Hälsa och samhälle Aug Malmö

2 Abstract Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kasta ljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler. Anonymitet försvårar den sociala kontrollen och möjligheter till bestraffningsåtgärder och risken att frestas agera bedrägligt är överhängande. När det gäller experters perspektiv på bedragare framträder personer med ekonomiska problem, sociala problem och tidigare brottsbelastning. En traditionell bild som bekräftas av tidigare undersökningar. En annan bild visar på en uppfattning om att de flesta människor är beredda att utföra bedrägerier under vissa omständigheter och att de flesta bedrägerier utförs av vanliga människor. En ytterligare bild är att en bedragare är en person som har särskilda kunskaper, en person som har tillgång till konfidentiell information och vet hur man undkommer. Studien visar att vissa grupper anses undkomma kontrollsystemen och resultatet indikerar att högstatuspersoner utgör delar av denna grupp. En slutsats är att kontrollsystemen har en mycket bred insikt i de varningssignaler som förekommer och en klar samsyn på tydliga riskfaktorer. Samtidigt indikeras en bred och neutral inställning och en medvetenhet om att vissa grupper är svårurskiljbara vid kontroll. Studien ger insikt i att den offentliga lagföringsstatistiken inte ger en helt rättvisande bild av bedragaren. Börjesson, M, Bedragares kännetecken, Fraud indications. Examensarbete i kriminologi 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Nyckelord: Bedragare, Ekonomiska problem, Högstatuspersoner, Kännetecken, Otydliga regler, Riskfaktorer, Undkommer. 1

3 Innehållsförteckning Abstract 1 Innehållsförteckning 2 I. Inledning 3 Bakgrund 3 Problemformulering 4 Syfte 4 Frågeställningar 4 II. Teori och tidigare forskning 5 Teori 5 Tidigare forskning 7 Brottsutvecklingen 7 Vem är ekobrottslingen 10 III. Metod 14 Val av undersökningsmetod 14 Enkäter: konstruktion och felkällor 15 Material 16 Materialets för och nackdelar 17 Metodens för och nackdelar 17 Avgränsning 17 Etiska övervägande 17 IV. Resultat 18 Faktorer som påverkar risken för bedrägerier 18 Experters bild av bedragare 19 Vilka grupper undkommer kontrollsystemen 20 V. Sammanfattning och slutsats 21 VI. Allmän diskussion 25 VII. Litteratur 28 VIII. Bilagor 30 Bilaga 1: Enkät 30 Bilaga 2: Resultattabeller 36 2

4 I. Inledning När det gäller bedrägerier är det viktigt att komma ihåg att handlingen sällan är en renodlat brottslig handling. Det gäller att kunna "sålla agnarna från vetet"(alaletho, 2003, sid. 17). Bedrägerier är uppblandade med fullt laglig verksamhet och för att både kunna avslöja och förebygga bedrägerier gäller det att kunna utforma effektiva motstrategier (Alaletho, 2003, sid. 17). Bakgrund Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och kontrollapparaten är selektiv. Mörkertalen beror främst på att brotten ofta är svårupptäckta och att anmälningsbenägenheten för bedrägerier är låg (Brå, 2002, sid. 11,12). De flesta brott som begås i Sverige kommer aldrig till polisens kännedom (Brå, 2008:b, sid. 6). Den registrerade brottsligheten utgör mot bakgrund av detta ingen särskilt bra källa till kunskap om brottens olika gärningsmän. För att hitta sakförhållanden om studiens gärningsmannagrupp måste man finna andra realiteter som ligger närmre den verkliga brottsligheten. Det är som regel inte möjligt att studera den faktiska och verkliga brottsligheten. Studier är hänvisade till en mer eller mindre ofullständig statistik av den registrerade brottsligheten. Denna statistik tenderar dessutom att vara selektiv och inte representativ för vare sig brotten eller dess förövare. Den speglar som regel mer hur kontrollapparaten fungerar (Brå, 2002, sid. 6). Åklagare väljer brottsärenden utifrån principen att visa handlingskraft och effektivitet (Alalehto, 2007, sid. 27). Det ger inga pluspoäng för rättsväsendet att ge sig i kast med komplicerade bedrägeriutredningar och få bedrägeribrott utreds (JO, 2009). Det stora flertalet brott är tekniskt uppklarade och administrativt nedlagda. Brotten är då ansedda som uppklarade men utan att ge någon kunskap eller erfarenhet till kontrollsystemen (Brå, 2009) (Brå, och bidragsbrott). Det råder dessutom brist på samordning och svårt att i systemen få tillgång till relevant information. Det finns en mängd administrativa och organisatoriska hinder för att skapa effektiva förebyggande metoder mot bedrägerier (Brå, 2003:a, sid. 7) (Brå, 2003:c, sid ). Offren lämnas ensamma och den övergripande målsättningen för rättsväsendet är att skapa bra statistik (Brå, 2003:c, sid. 36). Bristande information om bedrägerier har även sin grund i att brotten är känsliga för insyn. För inblandade parter är det brukliga att tysta ner uppgifterna. Det är "locket på" som gäller vilket bidrar till svårigheten att få tag i relevant material. För såväl företag som privatpersoner är det känsligt att erkänna sig lurad och företag har goda skäl att dölja dålig kontroll och bristande säkerhetsrutiner (Brå, 2003:c, sid. 56) (Brå, 2002, sid. 11,12). Även kontrollapparaten håller på sina kunskaper (Brå, 2003:a, sid. 7) (Brå, 2003:c, sid.30). Denna tystnad bidrar till att vissa brott aldrig blir synliggjorda och att vissa gärningsmän undkommer. Kontrollsystemen riktar uppmärksamheten på somliga tillvägagångssätt och gärningsmannaprofiler medan andra förblir dolda (Brå, 2003:a, sid. 6). Detta leder till brister i kunskapsfältet och ger utrymme för spekulation och tyckande om hur både brotten och bedragare ser ut. De varningssignaler som idag används skulle kunna bidra till att en oproportionerlig andel av dem som upptäcks är personer med tidigare lagföringar eller andra skevheter. Ekonomiska brott är ofta svårupptäckta och dessutom många gånger omöjliga att utreda och komma till rätta med (Brå 2003:a, sid. 6). Utredningarna kräver ofta särskild kompetens och 3

5 är både kostsamma och tidskrävande vilket är belastande för såväl offer som rättssystem (Brå, 2002, sid. 12). Istället gäller det att försvåra genomförandet av bedrägerier och kombinera detta med hög risk för upptäckt. Effektiva preventiva åtgärder är synnerligen viktiga när det gäller bedrägerier och att utforma dessa kräver särskilda kunskaper (Brå, 2003:a, sid. 6,8). Bedrägerier uppdagas främst genom olika former av kontroller och det är viktigt att förstå hur dessa fungerar och var de skall sättas in (Brå, 2002, sid. 11). Där man inte utför kontroller upptäcks heller inga bedrägerier (Brå, 2008:a, sid. 63). I tidigare rapporter och undersökningar har man undersökt bakom liggande orsaker till kriminalitet. Dessa utgår ofta från att det finns skillnader mellan dem som begår brott och dem som inte gör det (Apropå, 2/ 2003). När det gäller ekonomiska brott är behovet av ökade kunskaper på området mycket stort. Det måste skapas mer effektiva preventiva åtgärder (Brå, 2003.a, sid. 6,7). Denna studie är därför mycket viktig och utgör ett betydelsefullt komplement till tidigare undersökningar. Min förhoppning är att studien skall bidra till ökad kunskap om bedrägeriers orsaker och bedragares karaktäristika, och i förlängningen kunna medverka till utformandet av effektiva preventiva åtgärder. Problemformulering Kunskapsfältet om bedrägerier och bedragare är både bristfälligt och osammanhängande och forskningen har uppvisat motstridiga resultat (Alalehto, 2007, sid. 7,9). För att hitta karaktären av bedragare och bedrägeriers orsaker måste studier göras på alternativa uppgifter och underlag. Det är viktigt att det skapas en bredare kunskap som kompletterar den som bygger på data från lagföringsregister och register över misstänkta. Mot bakgrund av mörkertalets omfattning är uppfattningar från andra källor än anmälningsstatistik mycket viktigt att komma åt (Brå, 2003:a, sid.6). Det finns gärningsmän och tillvägagångssätt som kontrollsystemen inte fångar upp. De personer som urskiljs fuska med försäkringssystemen undkommer ofta lagföring men är ändå identifierade och kända för dess kontrollsystem. Andra undkommer även kontrollsystemen och hur dessa ser ut är mer spekulativt. Denna studies enkätrespondenter har kunskaper och erfarenheter som delvis som kan fylla dessa kunskapsluckor och indirekt medverka till att lösa undersökningens övergripande syfte. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och ge en bild av hur en bedragares karaktäristika ser ut samt klargöra de faktorer som påverkar risken för bedrägerier. Jag vill även belysa kontrollsystemens tillämpning och kasta ljus på dem som av olika skäl undgår kontroll och lagföring. Frågeställningar Mina frågor är: - Vilka faktorer påverkar risken för bedrägerier och dess utveckling? - Vilken bild av bedragare har de utredare och experter som granskar bedrägerier? - Undkommer några grupper kontrollsystemen? och i så fall, hur ser de ut som av olika skäl undgår kontroll och lagföring? - Vilken bild framgår av bedragare och bedrägerier i det befintliga kunskapsfältet? 4

6 II. Teori och tidigare forskning Teori Brottet bedrägeri utgör grunden i begreppet "ekonomisk brottslighet" (Alalehto, 2007, sid. 16). Den tidigare forskningen har med flera ansatser försökt förklara fenomenet och det finns en mängd tidigare studier och teorier om bedrägeriers orsaker och dess förövare. I den Marxistiska förklaringsstrukturen tillskrivs uppkomsten av ekonomiska brott det kapitalistiska systemets inneboende krav på vinstintresse. I Sverige anses skattetrycket påverka fenomenet. Den gängse uppfattningen är dock att ekonomiska brott kan förklaras av individens girighet (Alalehto, 2007, sid. 22, 23). Bedrägeri är i praktiken en handling där man skapar och vidmakthåller någons förtroende samtidigt som man lura denne på hans tillgångar. Dagens samhällsutveckling gynnar bedrägerier. Det är vårt moderna samhällssystems utmaning att veta vem som bryter avtal d.v.s. hur och när han gör det, och vem denne överhuvudtaget är. Anonymiteten förändrar möjligheten till social kontroll och bestraffnings åtgärder försvåras (Alalehto, 2007, sid. 191). I boken "Bedrägeriets natur" framför Tage Alaheto personlighetens betydelse. Att bedra och vilseleda är egenskaper som vi helst vill tillskriva den som är avvikande, känslokall, förslagen och girig men enligt Alalehto är dessa egenskaper både mänskliga och ändamålsenliga. Att framstå som någon annan, den bättre och den ärlige är egenskaper som är funktionella och mer kända i evolutionsteorin. Enligt ett evolutionsteoretiskt perspektiv är inte egenskapen att handla bedrägligt en individuellt relaterad och avvikande egenskap, utan en utbredd adaptiv mekanism som gynnar vår reproduktion (Alalehto, 2007, sid. 157, 194). I evolutionens krassa verklighet lurar förövaren den andre med list och slughet för att överleva och reproducera sig vilket är en grundläggande kraft (Alalehto, 2007, sid , 114). Det finns enligt Alalehto ingen hypotes eller kriminologisk teori som kan förklara skillnaden i människors agerande som att vissa individer utför ekobrott medan andra inte under samma institutionella förutsättningar (Alalehto, 2007, sid. 28). Han ifrågasätter flera av de etablerade förklaringsmodellerna inklusive Edwin Sutherlands teori vars förklaringsstruktur gällande ekonomiska brott tar fasta på att gärningen har sin förutsättning inom yrkespositionen. Sutherland myntade begreppet "White- Collar Crime" som åsyftade att brotten förövas av personer på högre positioner i näringslivet. Dessa personer utförde skattebrott, priskarteller, missledande marknadsföring, arbetsmiljöbrott och andra gärningar som drabbade konkurrenter, konsumenter och anställda. Det grundläggande var gärningspersonens ställning och position i näringslivet, en högstatusperson. Enligt hypotesen är det yrkespositionen som ger tillgång till insyn och tekniker inom det ekonomiska området och som dessutom är svåra att komma åt för kontrollsystemen (Lindgren och Theandersson, 2000, sid ). Alalehto tillstår att yrkespositionen de facto ger såväl förutsättningar, kännedom och tillfällen för gärningarna men däri ligger inte förklaringen (Alalehto, 2007, sid. 156). Alalehto menar att bedrägeri är något som förekommer i alla mellanmänskliga relationer som bygger på någon form av utbyte. Det som är fundamentet i handlingen är förbrytelsen mot ett upprättat "förtroende". Det ekonomiska brottets "modus operandi" kännetecknas av en bedräglig handling med syfte att tillskansa sig orättfärdiga värden från någon annan under sken av att uppträda förtroligt och moraliskt (Alalehto, 2007, sid. 157). Alalehto pekar 5

7 på brister och menar att teorier som differentiell association, differential skam, relativ deprivation eller tävlingskultur borde kompletteras med brottens orsak, närmare bestämt det mänskliga fundamentet (Alalehto, 2007, sid. 156). Enligt Sutherland hade "White Collar Crime" samma ursprung som all annan brottslighet, hypotesen om särskiljande tillhörighet. Konklusionen i teorin är att kriminellt beteende lärs in i umgänget med dem som definierar sådant beteende som fördelaktigt och i isolering från dem som definierar det som ofördelaktigt. En person agerar kriminellt i en konkret situation enbart om definitionerna som favoriserar lagbrottet överväger i förhållande till definitioner som anser det ofördelaktigt (Sutherland, 1949, sid. 234). Sutherland forskning baserades på 70 amerikanska storföretags överträdelse och han ville slå hål på föreställningen om brottsligheten som ett socialt fenomen knutet till fattigdom och dåliga uppväxtförhållanden. Sutherland menade att det övre socioekonomiska skiktet i hög grad ägnade sig åt brottslighet men det som skilde var de regler och administrativa rutiner som samhället tillämpade mot dessa förövare (Lindgren, 2000, sid. 103). Kritiker har menat att Sutherlands teori är för vag och inte konkret visat på den inlärningsprocess som betonats i teorin. Detta har dock Donald Cressey (1953) senare behandlat i studien "Other peoples money" i vilken han påvisade tre viktiga villkor för att en person med finansiellt förtroende skall begå förskingring. Personen skall ha ekonomiska bekymmer som han inte kan delge andra samt tillfälle att begå brottet. Det tredje villkoret menar Cressey har bäring på inlärningsprocessen genom att förövaren har tillgång till rationaliseringar som rättfärdiga det lagstridiga handlandet (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 54). I Lindgren (2000) redogörs även för Colemans (1994) uppföljande studier av andra neutraliseringar som har bäring på fler ekonomiska brott än förskingring. Några exempel på sådana neutraliseringar är att brottet inte drabbar någon person, att brottet är nödvändigt för att överleva, att andra gör det och att jag faktiskt är värd det här (Lindgren, 2000, sid. 151). Bedrägerier och ekonomiska brott har ansetts vara speciella för att de utförs av en särskild kategori gärningsmän och med speciella tillvägagångssätt. Flera efterföljande studier som undersökt gärningsmäns sociala situation har dock funnit stöd för en mer allsidig bild där individer i såväl underordnad ställning som i mellansocial position begår ekonomiska brott, "medelklassens" brott (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 37, 38). Edwin Sutherlands ekobrottsling som var en respektabel person med hög status är inte dagens allenarådande uppfattning. Det är dessutom inte längre lika framgångsrikt att förklara brott mot bakgrund av kulturrelaterade faktorer menar Alaletho. Evolutionsteorin har numer utvecklats och gjort stora landvinningar som bättre förmått förklara det mänskliga beteendet (Alaletho, 2007, sid. 158). Även tillfällesteorierna har haft stort genomslag i syfte att förklara brottsligt beteende. I Lindgren och Theandersson (2000) redogörs för en undersökning av Elin Waring, David Weisburd och Ellen Chayet (tillfällesteori). Utgångspunkten var Robert Mertons teori gällande sammanhanget mellan sociala strukturförhållande och individuella anpassningssätt (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 52). Merton som tillämpade Durkheims anomi teori tog fram ett schema om fem möjliga anpassningssätt i förhållande till skillnaden mellan kulturella mål och institutionaliserade medel: konformism, innovation, ritualism, reträtt, och revolt (Lindgren, 1998, sid. 26,27). Forskargruppens undersökningsmaterial 6

8 bestod av ett stort antal dömda manschettbrottslingar med olika sociala profiler. Studien var inriktad på situationens betydelse för inställningen till att använda olagliga medel. Studien kunde urskilja fyra olika typer av personer (innovatörer) : krispåverkade, tillfällesgriparna, tillfällessökarna och avvikelsesökarna, som alla var benägna att använda illegala medel för att nå ett högt värderat mål. Den krispåverkade är en i hög grad laglydig person (konformister) som i vissa situationer går över gränsen och utför handlingar som de både vet och anser vara fel när någon kris hotar deras familj eller företag. Tillfällesgriparna bekräftar som regel ett lagligt beteende men tar tillfället i akt om det dyker upp ett gyllene tillfälle även om det är olagligt. Den tredje kategorin tillfällessökarna kännetecknas av att de sätter användandet av illegitima medel i system. De lagliga medlen anses vara för ineffektiva och ta alltför lång tid för att nå de ekonomiska målen och ett socialt anseende. Avvikelsesökarna ser inga möjligheter att nå målen med lagliga medel och har en avvisande inställning till dessa. De ligger som grupp närmast den allmänna bilden av en kriminell och är i hög grad brottsaktiva (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 52). Det som allmänt kännetecknade de olika innovatörerna var att de anammat det kulturellt sanktionerade målet om ekonomisk framgång och var i en situation där illegitima medel fanns tillgängliga samt att de i denna situation betedde sig avvikande i förhållande till ett legitimt handlingssätt (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 52). Tillfällesteorierna ser till situationens betydelse och tar bäring på rutinaktivitetsteorin. En teori som introducerades av Lawrence E Cohen och Marcus Felson, och som sedan vidareutvecklades av Marcus Felson i boken "Crime and Every day life" (Andersson, 2004, sid. 67). Teorin har sin utgångspunkt i det faktum att välståndsökningen i USA inte ledde till minskad brottslighet. Författarnas förklaring till detta var att det är tillfället som till stor del framkallar brottslingen. De menar att "nästan vem som helst" är benägen att begå brottsliga handlingar under vissa förutsättningar. Det avgörande är den rätta kombinationen i tid och rum. I rutinaktivitetsteorin förklaras brott utifrån att tre förutsättningar är uppfyllda: Det skall finnas en motiverad gärningsman, ett lämpligt brottsoffer och frånvaro av kapabla väktare. Teorin har en situationell ansats som betonar förgrundsfaktorer och ser mindre till de bakomliggande sociala faktorerna. Den inriktar sig främst på brottsmiljön och mindre på brottslingens personlighet (Lindgren, 1998, sid. 62). Enligt rutinaktivitetsteorin är det vardagslivets strukturering, det vill säga arbete, fritid och familjelivets utformning som har betydelse för brottsnivån i ett samhälle. Det innebär att denna ansatts villkor blir föremål för analys och policyförslag medan de samhällsfaktorer som orsakar eller ligger bakom brottslighet negligeras (Lindgren, 1998, sid. 62, 63). Tidigare forskning Brottsutvecklingen Det har skett en fördubbling av antalet anmälda bedrägerier på 10 år och anmälningarna bedöms fortsätta öka. En förklaring till detta är att nya tillvägagångssätt har tillkommit där brottsfrekvensen är hög. 7

9 Figur 1: Antal anmälda fall av bedrägerier de senaste tio åren. 1 År 2009 anmäldes ca bedrägerier och bidragsbrott. Bedrägerier med hjälp av bluffakturor, Internet och ospecificerade bedrägerier ökade med 17 procent. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott och ny teknik gör att få gärningsmän lätt och effektivt kan utföra mängder av brott (Brå, bedrägerier och bidragsbrott). Den IT-relaterade brottsligheten följer den ökade tillgängligheten. Ökningen kan hänföras till en kombination av en ökad exponering samtidigt som kontrollsystemen har förbättrats (Brå, 2000, sid. 7). Det finns anledning att vara försiktig när man tolkar brottsutvecklingen för de kategoriserade bedrägeribrotten då mycket breda brottstyper redovisas. Varje tillfälle, person och värdehandling räknas som ett brott och en konsekvens är att brottsligheten kan variera kraftigt från år till år. Bedrägerier är en brottskategori med betydande dold brottslighet, omfattningen för privatpersoners utsatthet är okänd och omfattning av försäkringsbedrägerier, kontokortsbedrägerier och bedrägerier mot företag är uppskattade och otillförlitliga ( Brå, 2004, sid ). Den upptäckta brottsligheten säger mer om kontrollverksamheten än om brottsligheten som sådan. Mörkertalen har delvis sitt ursprung i att brotten ofta inte drabbar någon enskild person (Brå, 2008:c, sid. 311). Bedrägerier är ofta ett spaningsbrott som måste upptäckas. Brotten förblir okända om man inte aktivt söker och finner dem (Brå, 2008:a, sid. 63). Anmälningsbenägenheten är dessutom låg. Det är känsligt för offren att erkänna brister och tilltron till polisens kapacitet och möjlighet att nå framgång för denna kategori av brott är låg. Det kostar tid och pengar och har offren bättre egna resurser så utreder man själv. De branscherna som är drabbade anser att hela kedjan av rättsvårdande myndigheter har för dåliga kunskaper. Det är få i rättsystemet som förstår hur brotten genomförs och detta gäller från anmälningsstadiet till domstolsförfaranden. Andra omständigheter som generellt påverkar anmälningsbenägenheten är skadans 1 Brå, bedrägerier och bidragsbrott 8

10 grovhet och offrens och gärningsmans sociala relation. Om dessa är nära bekanta är benägenheten att anmäla lägre. För egendomsbrott påverkas anmälningsbenägenheten av skadans grovhet och förekomsten av försäkringsskydd (Brå, 2000, sid. 43). Företag kan även göra bedömningen att brotten är en affärsmässig risk och gör då även en affärsmässig lösning. Även resursbrister i kontrollorganen kan göra att dessa underlåter att anmäla brott för att istället ägna sig åt angelägnare uppgifter (Brå, 2002, sid. 11). Uppklarade brott får även bedömas med viss reservation. I en stor del av de anmälda bedrägeribrotten läggs förundersökningarna ner vilket ökat den tekniska uppklarningsprocenten med 53 procent (Brå, bedrägerier och bidragsbrott). Tekniskt uppklarade brott innebär t.ex. att brott inte kan styrkas eller att förundersökningen av olika anledningar lagts ned (Brå, ordlista). Selektion är ett begrepp som används för att belysa hur ärenden prioriteras framför andra (Brå, 2008:a, sid. 63). Rättsvårdande myndigheters prioriteringar har stor betydelse för mörkertal och statistik. Brottsärenden väljs utifrån principen att visa handlingskraft och effektivitet genom att föra "rätt" ärenden till åtal som leder till lyckosamt resultat för åklagarväsendet. Större företag med bättre resurser undviks och småföretagen nagelfars hårdare (Alaletho, 2003, sid. 27). I Brå - rapporten 2005:10 har selektion inom rättsprocessen belysts. Det sker en utsortering av vilka handlingar som definieras som brott, vilka handlingar som upptäcks och utreds och vilka som åtalas. På samhällsnivå och övergripande politisk nivå definieras vilka brott som skall prioriteras. Detta innebär att icke prioriterad brottsligenhet får bristande resurser och anses som mindre allvarlig. På organisationsnivå påverkas selektionen av att berörda organisationer kan ha olika mål, struktur och resurser. Polisen prioriteringar har en väsentlig roll. När det gäller försäkringsbedrägerier betyder försäkringsbolagens och Försäkringskassans utredningsarbete i många fall betydligt mer än polisens insatser (Brå, 2005, sid. 14, 15). I rättskedjan sker även en selektering av ärenden i tjänstemannens utrymme för egna tolkningar och bedömningar (Brå, 2008:a, sid. 63). Även Lindgren och Theandersson (2000) belyser selektion och skildra vad Snider (1990,1995) framfört om att kontrollmyndigheter anpassar sig och anammar företagens intresse och perspektiv. Myndigheters dilemma är att de både skall understödja och kontrollera. I jämförelse med de mindre resurssvaga personer som hamnar i rättsväsendets gap är de stora företagen ofta i överläge. Tillståndsmyndigheter har tendensen att diskriminera svaga och perifera organisationer medan marknadsledande och starka företag bemöts med följsamhet (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 100). Snider kastar även ljus på de ideologiska faktorerna under 1980-talets framväxande nyliberalism. Där förespråkades avreglering, självreglering och serviceinriktade tillsynsmyndigheter. Den eko-brottslighet som blev intressant och målet för framtiden var den som utfördes av enskilda personer och illegala organisationer. Härmed blev brottsligheten inom ramen för legitim verksamhet osynliggjord (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 101). Lindgren och Theandersson belyser problem och mörkertal när det gäller den högre delen av samhället. Dessa gör brott som undgår kontrollapparaten. Näringslivsanknutna regelbrytande handlingar har en variationsrik uppsättning förfaranden som resultera i diffusa skadeverkningar på enskilda eller många offer. Brotten är svåra att upptäcka och begås i skydd av legal verksamhet. Tillvägagångssätten är komplicerade, oöverblickbara och svårbegripliga. Brotten är svårutredda och när brotten begås av gärningsmän med hög social status har dessa förmågan att mobilisera motstånd 9

11 mot utredande myndighet och rättsväsendet (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 105). Vem är ekobrottslingen? Vem är då ekobrottslingen och hur ser de ut som begår denna typ av brott? Flera försök att hitta bedragares karaktärsdrag har gjorts. Det finns såväl internationell som nationell forskning om ekobrottslingars kännetecken och sociala situation. En amerikansk undersökning, "Crimes of the Middle Classes", White-Collar offenders in the Federal Courts" av David Weisburd et al., behandlar ekobrottslingars sociala situation och redogörs för i Lindgren och Theandersson (2000). Studien jämför ekobrottslingar med en grupp finansiellt orienterade "vanliga kriminella", och utgångspunkten är Edelhertz definition av manschettbrott (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 38). Studien visar att ekobrottslingar avviker. Utmärkande var den låga andelen arbetslösa men en högre andel tjänstemän och högutbildade. Merparten var män, som därtill hade bättre ekonomi och högre prestigenivå på arbetet. 78 % av förövarna var dessutom vita mot 34 % när det gällde "vanliga kriminella" och med högre genomsnittsåldern. Konklusionen är att ekobrottslingar är en särskild grupp men med variationer inom gruppen. Högre affärsmän och tjänstemän är mer fallna att begå sofistikerade finansbrott vilket är kopplat till att positionen ger dem förutsättningarna att begå dessa komplexa brott. Skattebrott begicks av dem med lägre status än tidigare grupp och flera var tidigare dömda för brott och färre var chefer. Undersökningen visar att det finns ett positivt samband mellan brottets organisatoriska komplexitet och skadeverkningarna. Ekobrotten rangordnas hierarkiskt efter dessa faktorer, där finansbedrägerier är högst upp och brev och telebedrägerier lägst ner med olika social status på gärningsmännen (Lindgren och Theandersson, 2000, sid ). I rapportern återges även en studie av Collin och Schmidt (1993, ref av Coleman). I denna jämförs 350 anhållna ekobrottslingar med en kontrollgrupp av icke dömda direktörer. Studien indikerade att de dömda gärningsmännen var mer opålitliga och mindre ansvarskännande än kontrollgruppen (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 51). Lindgren och Theandersson fäster uppmärksamheten på att val av undersökningsdata och metod påverkar när det gäller en bedömning av just denna forskning. En regel är att ju större andel offentlig kriminalstatistik och rättsdata ju större andel okvalificerade ekonomiska brott och en lägre andel förövare som stämmer överens med den klassiska definitionen av ekobrottslingen (White Collar) (Lindgren och Theandersson, 2000, sid. 124). I Alalehtos rapport Fifflares personlighet (2002) redogörs för flera internationella studier däribland Georges Kellens (1977) och Walter Bromberg (1965) Den sammantagna bild de redovisar är att den kalkylerande ekobrottslingen är en normalt eller över normalt intelligent man som präglas av ett risksökande beteende. Han är hänsynslös och saknar ångerkänslor. Han har en självbild av att han kan göra allt, har hybris med uppblåsta egocentriska drag av klassiskt narcissiskt slag. Hans sociala karaktär präglas av social öppenhet och han är en god manipulatör som kan hantera känslor efter vad som kan anses brukligt (Alalehto, 2002, sid. 31). Alalehto har även med ursprung i socialpsykologiska och psykologiska studier av bland annat Coleman (1987, 1992, 1998) Trepstra, Rozell& Robinson (1993:338) funnit två stycken framträdande karaktäristiska personlighetstyper av ekobrottslingen. Den 10

12 kalkylinriktade ekobrottslingen som utför brotten p.g.a. en neurotisk läggning att alltid tävla och hävda sig. Den andra typen är den situationsbetingade ekobrottslingen som utför brotten som en desperat åtgärd att rädda sig kvar som affärsman trots konkurshot. Gemensamt för bägge typer är den utbredda "tävlingskulturen" som ligger inbäddad i industrisamhällets sociala relationer (Alalehto, 2002, sid. 29). I en nationell studie av Jonas Ring, "Skattefifflare och tjuvar" (Brå, 2003:b), undersöks och kartläggs personer som fällts till ansvar för brott mot skattebrottslagen. Dessa jämförs sedan med en grupp som lagförts för stöld. Syftet är att urskilja om lagförda skattebrottslingars sociala bakgrund skiljer sig från normalbefolkningens eller stöldbrottslingars. Frågan är om skattebrottslingar i egenskap av så kallade manschettbrottslingar, har en gynnsammare socioekonomisk bakgrund än normalbefolkningen och de som blivit lagförda för stöld (Brå, 2003:b, sid. 6). Skattebrottslingen visar sig vara en ganska vanlig svensk medelålders man med familj, som ofta bor i villa och är företagare. Undersökningen har studerat brottslingarnas ålder, kön, sociala och ekonomiska förhållanden samt uppväxtvillkor. Materialet utgörs av lagförda personer för brott mot skattebrottslagen åren (Brå, 2003:b, sid. 11). Föreställningen att skattebrott som är ett ekobrott utförs av mycket välsituerade personer med hög social status stämmer inte. Genomsnittligt sett ser skattebrottslingarnas bakgrund och socioekonomiska situation till stor del ut som normalbefolkningens. Resultat stöds av en amerikansk studie om ekobrottslingar som kommit till en samstämmig slutsats. Enligt den begicks ekobrott främst av personer i socioekonomiska mellanskikt (Apropå, /2/2003). Social bakgrund är förknippad med olika typer av brott. Skattebrottslingar är män, ofta egna företagare eller arbetar i privata företag med få anställda. Endast 10 procent av de lagförda är kvinnor. Brottsdebuten sker sent, vid ca 30 år. Medianåldern i rapporten är 45 år (Brå, 2003:b, sid. 18). Andra undersökningar visar på att skattemoralen är lägst bland yngre personer men dessa har inte möjlighet att begå skattebrott eller åker förmodligen inte fast och syns därför inte. En jämförelse med varje åldersgrupp och då med dem som både har kunskap och tillfälle att begå skattebrott så kanske statistiken skulle visa på en annan överrepresentation. Rapporten belyser bara en del av skattebrottsligheten och undersökningen behandlar den skattebrottslighet som hamnar hos rättsväsendet. Den behandlar vanligtvis skattefusk av viss omfattning och betydelsegrad, vilket innebär att småskaligt skattefiffel inte innefattas (Brå, 2003:b, sid. 8). I en jämförelse med normal svensken finner man att skattebrottslingen lika ofta äger och bor i villa eller radhus. Han är något oftare gift men har skilt sig fler gånger. Han har fler barn och har oftare blivit förälder i unga år. Skillnader är att han har något lägre utbildning och något oftare är arbetslös. Samtidigt har skattebrottslingarna en högre grad av inkomstspridning vilket troligtvis hänger ihop med att fler är egna företagare (Brå, 2003:b, sid. 23). Slutsatsen är att sambanden mellan olika sociala bakgrundsfaktorer och att lagföras för brott mot skattelagen i många fall är små. I rapporten jämförs de som lagförts för brott mot skattelagen med dem som skäligen har misstänkts men inte lagförts inom en viss tid. Om tanken är att riktigt välsituerade personer skulle ha större möjligheter att klara sig måste de i så fall även undgå att misstänkas för brott. Rapporten visar dock att divergenserna i fråga om de studerade faktorerna i de flesta fall marginella. Huvudintrycket är att de bägge grupperna i hög grad liknar varandra (Brå, 2003:b, sid. 26). 11

13 I undersökningen har även skattebrottslingarnas socioekonomiska bakgrund jämförts med stöldbrottslingar. Stöldbrottslingarna avviker och studien visar att stöldbrottslingars föräldrar var unga, ogifta eller invandrade. Stöldbrottsling var sällan gifta och hade ofta skilt sig samt tidigt föräldraskap. Både föräldrarna och brottslingarna var arbetare med låg utbildning. Första brotten skedde vid genomsnitt 16 år. Ett stöd för tanken om att social bakgrund har betydelse för brottsbenägenheten när det gäller traditionella brott. Få av de lagförda skattebrottslingarna hade tidigare begått traditionella brott annat än mot trafikbrottslagen och endast två till tre procent av dem som lagförts för skattebrott återfaller på nytt för skattebrott inom ett till fem år. Jämfört med stöldbrottslingarna är detta lågt vilket visar att det två olika typer av gärningsmannagrupper (Brå, 2003:b, sid ) (Apropå, 2/2003). Ring belyser dilemmat med att högstatuspersoner inte uppdagas i studien. Han refererar till Lindgren och Axberger som diskuterar den eviga frågan när det gäller den ekonomiska brottsligheten, "manschettbrottslingen". Varför framkommer inte denne i undersökningarna? Är det en myt? Eller undkommer de? och i så fall hur? Axberger noterar i sin bok att "det verkar vara ont om direktörer och manschettbrottslingar på anstalterna. Föreställningen om den kritstrecksrandige ekobrottslingen skulle därmed vara en vanföreställning eller en gäckande skugga som den blint famlande moder Justitia inte kan och kanske inte heller vill? fånga Se t.ex. Axberger (1986, sid. 18). Lindgren menar att mycket av den internationella forskningen fortfarande kretsar kring de problemställningar som Sutherland och Aubert lyft fram, nämligen högstatuspersonens förmåga att komma undan och diskrepansen mellan lagstiftarens intentioner och den praktiska tillämpningen av lagen. Se även Lindgren (2000, sid. 195) (Brå, 2003:b, sid. 11). I Fifflarens personlighet (2002) har Tage Alalehto försökt reda ut vilken personlighetstyp ekobrottslingen är? vem är det som begår ekobrott? Studien som avhandlar personlighetsdragets betydelse vid ekonomisk brottslighet klarlägger olika personlighetstyper. Undersökning grundar sig på intervjuer av 128 stycken företagsledare från tre helt olika branscher, byggindustri, verkstadsindustri och musikbranschen. Den intervjuade gruppen bestod av 126 män och två kvinnor. Endast fyra var av annan nationalitet än svensk (Alalehto, 2002, sid. 35). Alalehto skiljer ut två speciellt tydliga typer, den positivt extroverte med personlighetsdragen talför, sällskaplig, obekymrad, skrytsam, fåfäng, dominant och närgången. Denne är en egocentriker som flyter högt, är benägen till rationaliseringar och skyller sin brottslighet på yttre omständigheter (Alalehto, 2002, sid. 53, 61-63,132). Den andra typen är den neurotiske ekobrottsförövaren med drag som snarstucken, instabil, feg, otillförlitlig, lättpåverkad och naiv. Denne utför brotten för att få det att gå ihop, brotten bara sker. Han lever instabilt och har svävande ståndpunkter till det mesta (Alalehto, 2002, sid. 53, 67-70, 133). Alalehto pekar även på att den utbredda tävlingsbenägenheten" i näringslivet påverkar eko-brottsligheten. Den karriärinriktade är mer beredd att ta finansiella risker. En individuell strävan att komma sig upp och ordna det bättre för sig och de sina. Här ligger grunden för ekobrottet som fenomen. Personer med karaktärsegenskapen tävlingsbenägenhet är speciellt benägna att agera ekobrottsligt, i motsats till dem som inte uppvisar denna karaktärsbenägenhet (Alalehto, 2002, sid ). När det gäller försäkringsbedragare har E. Andersson och E. Lindmark i uppsatsen Försäkringsbedrägerier från 2001 beskrivit de personer som 12

14 uppdagats för sakförsäkringsbedrägerier. Studien omfattade totalt 285 personer som var anmälda för försäkringsbedrägeri under åren 1989,1992 och Resultatet visade att 90% av dem som utförde bedrägerier var män. 60 % var under 30 år och 80 % fanns med i person och belastningsregistret. Vidare var 13 % utländska medborgare och 20 % hade invandrarbakgrund. Företrädare från de aktuella försäkringsbolagen i studien framförde dock att bedrägerier förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldrar (Andersson Lindmark, 2001, sid ). I en rapport som berör personförsäkringsbedrägerier mot försäkringsbolag framkommer att fusk utförs av personer med låga löner, ekonomiska problem, sociala problem, missbruksproblem och av arbetslösa (Brå, 2005, sid. 41). Studiens gärningsmannaprofil visar på en medelålders man med låg inkomst och hög brottsbelastning. Undersökningen bygger på polisanmälda personförsäkringsbedrägeri mot privat och allmän försäkring år Underlaget för privatförsäkring är endast 15 personer vilket bör noteras när det gäller uttalanden beträffande den statistiska tillförlitligheten. Den genomsnittlige förövaren är en medelålders man, medianålder är 42 år, vilket är förenat med att bedrägerier av detta slag är kopplade till ett försämrade hälsotillstånd som kommer med stigande ålder ( Brå, 2005, sid. 39). Ca 70 % av gärningspersonerna är män. Inkomstnivåerna är låga. Enkät och intervjuresultaten avviker dock, både försäkringskassans och försäkringsbolagens personal framför att det är människor i alla samhällsklasser, åldrar och inkomstgrupper som fuskar och bedrar. I anonyma enkäter uppgavs dock att det främst är personer med låg inkomst, låg utbildning och arbetslösa personer med sociala problem som fuskar. Genom uppgifter från lagföringsregistret framkommer att 78 % av gärningspersonerna varit lagförda tidigare, 87 % av männen och 56 % av kvinnorna. Resultatet visar att de som polisanmäls för personförsäkringsbedrägeri inte är representativa för den stora allmänheten. I enkätsvaren är dock uppfattningen att personer som begår personförsäkringsbedrägeri inte är mer brottsbelastade än befolkningen i övrigt. Rapport bygger på offentlig statistik och indikerar att den speglar de metoder och varningssignaler för fusk som Försäkringskassan använder. Rapporten gör gällande att Försäkringsbolagens varningssignaler är mer neutrala och mindre selektiva (Brå, 2005, sid ). I Brå-rapporten 2008: 6, Samverkan mot bidragsfusk, undersöks vilka gärningspersoner som upptäcks, anmäls, utreds och sedan lagförs för brottet. Personer som misstänks för bedrägeri mot Försäkringskassan (FK) har jämförts mot registret över misstänkta och lagförda för åren 2004 och 2006/2007. Resultatet visar att 70 % av undersökningsgruppen på 40 personer som år 2004 var misstänkta för bedrägeri mot försäkringskassan tidigare varit misstänkta för brott. Att notera är att i gruppen var över 50 % misstänkta för 4 brott eller fler. Samma undersökning åren 2006/2007 är resultatet 36 % av en undersökningsgrupp på 88 personer. Gruppen med mer än 4 misstankar var här bara 13 %. Skillnaden i resultat kan förklaras med att man kontrollerat barnfamiljer och tillfällig föräldrar penning (TFP). När man ser på lagförda år 2004, var 67 % av gruppen tidigare dömda och 2006/2007 var 34 % tidigare dömda. Dessa siffror kan jämföras med en tidigare undersökning, Brå, 2000:3, som fastslagit att omkring 24 procent av alla personer i landet förr eller senare kommer att straffas för brott (Brå, 2008: a, sid ). 13

15 När det gäller IT-relaterad brottslighet visar Brå-rapporten 2000:2 att det är svårt att få ett verkligt grepp om vem gärningsmännen verkligen är. Virusangrepp och dataintrång begås av outsiders och om vilka man vet väldigt lite. Dessa borträknade finner rapportern att de gärningsmän som kategoriseras som insiders är män. Polisanmälningarna är få och bara ett mindre antal kvinnor anges som misstänkta och då främst för interna dataintrång. Av 116 misstänkta är endast 10 stycken kvinnor och gärningsmännen är främst i åldern år (Brå, 2000, sid. 8). Man kan konstatera att Internet medför en kraftig ökning av bedrägerier och uppgifter om gärningsmän i många fall är oklar eller bristfällig (Brå, 2008:a, sid. 73). I Brå 2004:3 framkommer att personer misstänkta för bedrägeri i regel är något äldre än misstänkta personer i allmänhet. Personer som är 20 år eller yngre utgjorde 14 procent av dem som misstänktes för bedrägeri år Motsvarande andel för personer som misstänktes för brott mot brottsbalken var 20 procent. ungdomar som misstänktes för bedrägerier mot försäkringskassan och försäkringsbolag var väsentligt lägre, 1 % respektive 8 %. Här kan man nu tänka sig att en förskjutning skett i och med Internet och sms. lån mm. Personer som lagförts för bedrägerier är ofta personer med en tidigare redovisad brottsbelastning. Av de 2800 personer som lagförts för bedrägeri under år 2003 var 63 procent lagförda för ett eller flera andra brott någon gång de senaste tio åren. Personer som lagförts för bedrägerier tillhör därigenom en kategori gärningsmän som ofta är brottsbelastade sedan tidigare (Brå, 2004, sid. 185,186). III. Metod Val av undersökningsmetod Jag har i denna undersökning valt att använda mig av kvantitativ metod och kommer att analyserar primärdata. Valet av metod är avhängigt vilken typ av information som efterfrågas och som bäst kan ge svar på de frågor man har. Relevant data skall samlas in på ett systematiskt sätt. Denna skall sedan struktureras och analyseras för att hitta mönster och tendenser som sedan skall tolkas. Data som forskare själv samlat in benämns primärdata. Data som har samlats in av andra forskare benämns sekundärdata (Eliasson, 2006, sid. 24). Det finns två metoder, den kvalitativa och den kvantitativa. Inom samhällsvetenskapen är de vanligaste kvalitativa metoderna observationer och intervjuer. När det gäller kvantitativ metod används främst systematiska och strukturerade observationer som exempelvis enkäter med fasta svarsalternativ. Kvantitativ metod går ut på att mäta brett och därigenom generalisera från en liten grupp till en stor. Resultaten kan förklara eller beskriva något. Den information som ackumulerats omvandlas och redovisas till siffror och mängder (Eliasson, 2006, sid. 21, 22-28). I denna undersökning utgörs datainsamlingsmetoden av en egen enkät (se bilaga 1) och materialet är således primärdata. Enkätresultatet har sammanställts i tabeller som har analyserats och jämförts med uppgifter från tidigare forskning. Enkäten består av 71 stycken påståenden/ faktorer med fasta svars alternativ samt fyra stycken öppna frågor. Valet av frågor har motiverats av att dessa omständigheter eller med dem synonyma omdömen ofta nämns i skildringar och i statistik kring bedragare och bedrägeriers orsaker. 14

16 Enkäten har riktats till en bred grupp av utredare och experter på bedrägerier från försäkringsbolag och Försäkringskassan (FK). Enkäten har sänts ut med E-post till respektive organisations avdelningschef som sedan vidarebefordrat enkäten till respondenterna. De expertgrupper som denna uppsats hämtat sin kunskap från utgörs av Försäkringskassans kontrollenhet som består av ca 150 stycket utredare på 11 avdelningar spridda över hela landet, och de privata försäkringsbolagens utredare där ca 75 stycken erbjudits möjlighet att besvara enkäten. Dessa är anställda av försäkringsbolagen alternativt driver egna företag med utredningsuppdrag från alla bolag. Urvalet av respondenter har motiverats av att deras bakgrund och kompetens givit dem kunskap och insikt i uppsatsens frågeställningar. Respondenterna arbetar praktiskt och dagligen med att utreda oklarheter och fusk. De besitter kunskaper och uppfattningar om fenomenet som inte finns i myndighetsbaserade register över brottslingar. Att notera är att det urval av individer som de träffar är mycket brett och inkluderar såldes många personer som inte begått brott utan bara får sitt ärende kontrollerat. I denna undersökning ingår även andra forskares rapporter och undersökningar i syfte att beskriva det nuvarande kunskapsläget. Materialet framgår i litteraturförteckningen och används i analysen av enkät resultaten. Enkäter: konstruktion och felkällor Det finns flera viktiga faktorer att beakta när man utformar enkäter. Det gäller att syftet med enkäten är uppenbart för respondenterna vilket annars kan påverka svarsfrekvensen negativt. Alla litar inte på att enkäten är anonym eller behandlas konfidentiellt och det gäller att de som skall svara har förtroende för den som gör enkäten (Trost, 2001, sid. 40,41). Frågor i enkäter med fasta alternativ ger utrymme för feltolkningar varför det kan förekomma märkliga spridningar i resultaten. Hur man svarar beror alltså på hur man tolkar frågeställningen. När det gäller denna enkät är det två olika grupper av respondenter som har olika bakgrund och arbetar med olika kundgrupper. Privata försäkringsutredare är företrädesvis f.d. poliser medan utredare på försäkringskassan huvudsakligen har akademisk bakgrund. Utredare på försäkringskassan kontrollerar socialförsäkringssystemens förmåner gällande personer. Försäkringsbolagens utredare hanterar främst sakförsäkringar och till viss del personskador. Bakom varje sakskada står dock en person och det är dennes agerande frågan gäller. För att göra ett representativt uttalande så måste båda gruppernas svar vara proportionerliga. Detta har inte registrerats varför resultatet inte i statistiks mening utgör något representativt urval och kan därför även förklara olika spridningar i svaren (Trost, 2001, sid. 28). För att undvika kända felkällor i enkäter skall enkäten vara utformad så att det är lätt och behagligt att fylla i och svara på frågan. Samtidigt måste den underlätta kodning och inläsning, den mänskliga faktorn kan annars lätt medföra fel. Vidare är en hög grad av standardisering att föredra eftersom detta ökar möjligheten att jämföra med andra liknande utredningar (Trost, 2001, sid ). Det är viktigt att inte ställa fler frågor i en, utan en fråga per fråga. Enkäten skall vara utformad så att den beaktar hur frågan tolkas. Det skall klart framgå om man skall lämna flera svarsalternativ. Vidare skall man undvika långa formuleringar, negationer och öppna frågor samt använda vanligt språk och ett konsekvent språkbruk. Man skall heller inte blanda skeende med tillstånd. Vidare skall man undvika värdeladdade och krångliga ord och känsliga frågor bör ställas så att det känns 15

17 tillåtande att ha t.ex. dessa egenskaper själv. När det allmänt gäller frågeformuläret måste detta se attraktivt ut samt frågornas ordningsföljd sådan att de lätt tolkas in i det sammanhang som de förekommer (Trost, 2001, sid ). När det gäller allmänna problem som över och underrapportering så torde en anonym enkät av det här slaget påverkas mindre av detta problem. I liknande undersökningar har det funnits skillnader i resultat mellan intervjuuppgifter och uppgifter lämnade i enkäter vilket visar på att problemen finns (Brå, 2005, sid. 41). Man kan tänka sig att respondenterna överrapportera för att man vill påvisa stora problem och öka resurser till sin verksamhet. Alternativt att man underrapporter och döljer uppfattningar för komma med socialt anpassade svar eller för att dölja brister i sitt egna eller organisations arbetssätt. Det som är mest troligt är att man i linje med övrig information om bedrägerier ligger lite lågt med sådan information som man tycker är känslig och som kan röja effektiva arbetssätt och i förlängningen försvåra bekämpningen av bedrägerier. För att bedöma problemen från olika sidor och på så sätt få en mer mångfacetterad bild av problemet använder man olika metoder och ställer olika frågor. Detta för att sedan kunna jämföra svaren. Denna uppsats tillämpar en viss triangulering enär dess källor utgörs av såväl primärdata som sekundärdata. Vidare är respondenter två olika grupper med olika bakgrund och med olika yrkesmässiga perspektiv (Malterud, 2009, sid ). Studiens giltighet, (validitet) är ett begrepp som innebär att studien verkligen mäter det som den avser att mäta. Detta framgår när det gäller denna studie av ovan redogörelsen av metod och material (Trost, 2001, sid. 61). Frågan om pålitlighet (reliabilitet) svarar på frågan om vi kan lita på att undersökningen ger samma resultat om vi upprepar den under så likartade förhållande som möjligt och om resultatet är pålitligt. Det vill säga har en hög reliabilitet. För detta talar om resultaten liknar andra undersökningars resultat (Eliasson, 2006, sid. 14,15). För att styrka reliabiliteten skall enkäten utformas så att olika frågor mäter samma sak, Kongruens. Att enkäten är lätt att fylla i rätt och likartat, precision och att kodningen sker likartat objektivt. Vidare att det man frågar efter har en långsiktighet och inte ändrar sig för snabbt över tid, Konstans (Trost, 2001, sid. 60). I denna undersöknings enkät har frågor ställts korsvis och med en viss variation och enkäten har utformats så att den i största möjligaste mån försökt överbrygga de ovan återgivna beaktandena. Material Denna uppsats bygger på primär data som inte tidigare sammanställts. Materialet som utgörs av en enkät har insamlats och sammanställts för denna studie. Svarsfrekvensen har påverkats av att enkäten genomförts under en kort och komprimerad period i maj månad Det är en period med flera långlediga helger och semestrar vilket påverkat bortfallet men dock ej svaren och resultatet vilket är viktigt för undersökningens saklighet. Sammanlagt har 56 stycken enkätsvar inkommit och bortfallet är 75 %. Svaren har systematiserats i Excel och sedan visualiserats i 8 stycken tabeller (se kapitel resultat och bilaga 2). Metoden är en statistisk fördelningsanalys. Fördelningstabellerna är enkla och studien kan enkelt upprepas och jämföras med andra liknade utredningar. Samtliga enkätsvar har mottagits frivilligt och helt anonymt. Enkäten hanteras så att inga enskilda 16

18 individer eller organisationers svar och uppfattningar kan identifieras. Svaren har systematiserats utan risk för igenkännande och materialet kommer endast att användas till forskning. Enkätens öppna frågor och de kommentarer som mottagits har inte analyserats eller redovisats av utrymmesskäl. Materialets för och nackdelar Materialets fördelar är att enkäten riktar sig till kunskap utanför gängse kriminalstatistik. En vanlig invändning mot myndighetsbaserade register är de är ensidiga och skeva och mer speglar kontrollsystemets arbetssätt. Detta undersökningsmaterial kan därför tjäna som ett förtjänstfullt komplement. En begränsning är att undersökningsmaterialets svarsfrekvens är lågt vilket gör att materialet inte är representativt och resultatet tentativt. Metodens för och nackdelar En undersökning i syfte att göra en kartläggning av egenskaperna hos personer som inte upptäckts för bedrägeri har naturliga svårigheter. Sådan information finns inte att tillgå. Denna undersökning har i stället valt att insamla uppfattningar om sådana personer från personal på Försäkringskassan och försäkringsbolag som har insikt i dessa frågeställningar. Till metodens fördel är att man på ett effektivt sätt når många respondenter och på så sätt får en stor bredd. Metoden är lätt att upprepa och den kan dessutom med fördel jämföras mot andra grupper eller yrken som har kunskap eller erfarenheter om fenomenet samt även av förändringar över tid. Kollektivet av respondenter är lätt att identifiera och enkätutformningen är känd genom bilaga till denna uppsats. En nackdel är att denna typ av enkät via E-post har låg svarsfrekvens. Respondenterna har via sina respektive chefer erbjudits att svara på enkäten. Hur detta verkligen skett har inte kunnat följas upp och bortfallet kan därför delvis bero på att de av olika skäl inte erbjudits att delta i enkäten. Detta har gett utrymme för en lägre deltagande grad än om hela kollektivet direkt erbjudits att delta. Avgränsning Studien avgränsas till att beskriva den brottslighet som sker i Sverige med inriktning på uppsatsen frågeställning och med utgångspunkt i ovan redogjorda material. Etiska övervägande Att synliggöra vem som utför bedrägerier kan skapa obehag för dem som eventuellt kan känna sig utpekade. Även en mer allmän olägenhet kan uppkomma genom negativ uppmärksamhet över brister i system eller företagsrutiner. Kunskap om brister kan utnyttjas och förorsaka skada. Min uppsats kan eventuellt påvisa att vissa grupper har avvikelser. Resultatet skulle kunna vara utpekande mot visa personligheter, yrkeskategorier alternativt andra grupper eller sammanslutningar. Detta gäller avvikelser när det gäller grupper och några individer kan aldrig urskiljas varför intresset för problemet torde överväga nackdelarna. Frågeställningarna är i beaktande av detta värda att undersöka. 17

19 Deltagarna i denna undersökning har informerats och samtyckt och deras deltagande är frivilligt. Den information de lämnat behandlas anonymt och konfidentiellt och kommer endast att används för forskning. IV. Resultat Enkätens resultat har strukturerats och sammanställts i 8 stycken tabeller (Resultattabell nr: 1-8, bilaga 2). De mest intressanta och utmärkande resultaten har valts ut och redovisas i ordningsföljd efter respektive frågeställning nedan i detta kapitel samt i kapitel: VII. Slutsats och sammanfattning. Enkätens öppna frågor har av utrymmesskäl valts bort och redovisas inte alls. I bilaga 2 redovisas samtliga 8 tabeller med resultat i sin helhet utan kommentarer i samma ordningsföljd som enkäten. Vilka faktorer påverkar risken för bedrägerier? Vilka faktorer är det då som anses påverka risken för bedrägerier och dess utveckling? Sammanlagt 44 påståenden om detta har framförts i enkäten (se tabell nr 1,4 och 5, bilaga 1) De mest utmärkande resultaten på denna frågeställning framgår i nedan tabell 1 som är en sammanställning av resultattabellerna 1,4,5: Tabell 1: Faktorer som påverkar risken för bedrägerier. Tabellen visar hur respondenternas svar har fördelats i % mellan svarsalternativen. Faktorer som påverkar risken för bedrägerier 3. Person på obestånd / i ekonomisk kris 9. Allmän ekonomisk kris Minskar risken svar i % Ingen påverkan svar i % Ökar risken Bortfall/ ej svar Totalt 56 svar = 100% Person som tidigare är dömd för brott Otydliga regler T(4) : 28. Anonymitet Person med kunskap om försäkringssystemen 30. Person med konfidentiell information / vet hur man undgår kontroll T( 5) 44. Lyxkonsumtion Spelintresse : t.ex. nätpoker Sociala problem Ekonomiska problem

20 Den övervägande delen av respondenterna anser att ovan 11 faktorer ökar risken för bedrägerier. Av resultatet framgår tre allmänna faktorer: allmän ekonomisk kris, otydliga regler och anonymitet. De övriga faktorerna som identifierats är individuellt kopplade och här framträder: person på obestånd/ i ekonomisk kris, person som tidigare är dömd för brott, person med kunskap om försäkringssystemen, person med konfidentiell information/vet hur man undgår kontroll, person som ägnar sig åt lyxkonsumtion, person med spelintresse: t.ex. nät poker och person som har sociala problem. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. Experters bild av bedragare. Undersökningens andra frågeställning gäller vilken bild utredare och experter som granskar bedrägerier har av bedragare. Bilden framgår i resultatet för första frågeställningen beträffande individuella faktorer som påverkar risken för bedrägerier. Den sammanfattande bilden av en bedragare är: en person som har: ekonomiska problem, är dömd för brott, har kunskap om försäkringssystemen, har tillgång till konfidentiell information/vet hur man undgår kontroll, ägnar sig åt lyx konsumtion, har intresse för spel, (vilka båda kan kopplas till ekonomiska problem), och har sociala problem. Svaren ligger i linje med att 59 % anser helt eller delvis att vissa personlighetsdrag och karaktärer är överrepresenterade när det gäller bedrägerier (se bilaga 2, tabell 7). Vilka som begår bedrägerier är även kärnfrågan i enkätens frågetabell nr 7. Av resultatet i tabellen framgår en sammantagen indikation och övervikt i att: - 93 % anser att det stämmer delvis eller helt att det är vanliga människor som är gärningsmän och : - 81 % anser att det stämmer delvis eller helt att de flesta människor är benägna att fuska och begå bedrägerier under vissa omständigheter. Tabell 7. Vem begår bedrägerier. Tabellen visar hur respondenternas svar har fördelats mellan svarsalternativen i procent. Påstående: helt Delvis inte alls Neutral/ vet ej Bortfall ej svar Totaltl 56 svar = 100 % 67. De flesta bedrägerier är enkla och sker i vardaglig verksamhet med vanliga människor som gärningsmän. 68. De flesta människor är benägna att fuska och begå bedrägerier under vissa omständigheter Resultaten får stöd av uppgifter i tidigare studier. Att notera är dock att 59 % anser helt eller delvis att vissa personlighetsdrag och karaktärer är överrepresenterade när det gäller bedrägerier (se bilaga 2, tabell 7). Det är med andra ord inte bara tillfälle och möjlighet som avgör utan även personligheten, vilket ligger i linje med de rön som Alalehto framfört om personlighetens 19

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2013 Försäkringsbedrägerier- från småfifflare till maffia Varje år betalar den svenska försäkringsbranschen ut ungefär 50 miljarder kronor i skadeersättning till sina

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden FredrikVan Kesbeeck Andersson Försäkringsfusk Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning Santerus Academic Press Sweden Innehäll Förord Förkortningar 1. Inledning 1.1 Den komplexa försäkringssituationen

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2013/3527/L2 Yttrande Stockholm 2013-08-14 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Svensk Försäkring,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Skattefifflare och tjuvar

Skattefifflare och tjuvar 2003/3 Skattefifflare och tjuvar En studie av sociala förhållanden och brottsbelastning hos två grupper av lagförda gärningsmän BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Slutrapport till SE:s Internetfond. rörande projektet. ECPAT Hotline 2007

Slutrapport till SE:s Internetfond. rörande projektet. ECPAT Hotline 2007 Slutrapport till SE:s Internetfond rörande projektet ECPAT Hotline 2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Projektets genomförande 3. Resultat och analys av 2007 4. Framtida arbete 2 1. Bakgrund Syftet

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 BRÅ CENTRUM FÖR KUNSKAP OM BROTT OCH ÅTGÄRDER MOT BROTT Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

NTU 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2

NTU 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2 NTU 2009 Om utsatthet, trygghet och förtroende Rapport 2010:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Internetbedrägeriers utveckling i Sverige 2006 2011

Internetbedrägeriers utveckling i Sverige 2006 2011 Kriminologiska institutionen Internetbedrägeriers utveckling i Sverige 2006 2011 Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011 Sofia Forslund Sammanfattning Detta arbete behandlar

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet i organiserad form en studie om gärningsmän och deras bekanta C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2006 Susanna Lindqvist SAMMANFATTNING I denna uppsats

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2014 Reviderad 2015-04-30 1 1 Uppgift om antalet misstänkta personer för stöld ur och från motordrivet fordon har korrigerats. Brottsförebyggande rådet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, slutlig statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 41 brott. Det är en ökning med 27 8 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra. Anmälda brott Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2(23) Anmälda brott Sammanfattning Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening

Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening VILLKOR Gäller från 2007-01-01 Förmögenhetsbrottsförsäkring för Bostadsrättsförening FB 401:1 Moderna Försäkringar AB Moderna Försäkringar SAK AB www.modernaforsakringar.se INNEHÅLL VILLKOR FÖR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENING

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Kortanalys Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer