Polisens budgetunderlag för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens budgetunderlag för åren 2007-2009"

Transkript

1 Polisens budgetunderlag för åren Rikspolisstyrelsen/ Ekonomibyrån EKB /05

2 1 (22) Ekonomibyrån Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Göran Bäckström EKB /05 Regeringen Polisens budgetunderlag för åren Rikspolisstyrelsen överlämnar härmed Polisens budgetunderlag för tiden t.o.m. år Detta slutliga budgetunderlag ersätter tidigare preliminära underlag som lämnades till Justitiedepartementet den 12 december Justeringar har gjorts i detta dokument som är hänförliga till främst bokslutet för år Rikspolisstyrelsens styrelse har beslutat detta dokument. Därvid har deltagit rikspolischefen Stefan Strömberg, vice ordföranden säkerhetspolischefen Klas Bergenstrand och ledamöterna Beatrice Ask, Joe Frans, Yvonne Oscarsson, Margareta Persson och Dorothéa Sohlberg. Personalföreträdarna Lillemor Melin Sving och Maj Axelsson var närvarande. Ledamoten Beatrice Ask anmälde ett särskilt yttrande, se bilaga 4. I den slutliga handläggningen har deltagit överdirektören Ann-Marie Begler, avdelningscheferna Ann-Sofie Löth, Eva Årestad Radner, Marina Rydholm, Lotta Gustavson, Anders Hagquist samt ekonomen Göran Bäckström, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Stefan Strömberg Göran Bäckström Postadress Box Stockholm Org.nr Besöksadress Polhemsgatan 30 Stockholm Telefon Telefax E-post

3 2 Kopia * Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Finansdepartementet Näringsdepartementet Riksdagens utredningstjänst Rikspolisstyrelsens styrelse Samtliga polisstyrelseordföranden Samtliga polismyndigheter Statens kriminaltekniska laboratorium Domstolsverket Riksåklagaren Kriminalvårdsstyrelsen Ekobrottsmyndigheten Brottsförebyggande rådet Statskontoret Statens pensionsverk Migrationsverket Krisberedskapsmyndigheten Kustbevakningen Tullverket Ekonomistyrningsverket Riksrevisionen Arbetsgivarverket Vägverket Luftfartsverket Arbetstagarorganisationerna * Kopia lämnas genom elektronisk överföring (e-post som en pdf-fil) och i ett pappersexemplar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

4 3 Innehållsförteckning 1 Hemställan Inledning Verksamhet Behovet av en långsiktig och samlad verksamhetsstrategi Omvärldsförändringar av särskild betydelse Förändrings- och utvecklingsarbete för en effektivare verksamhet Metod- och systemutveckling Polisens utvecklingsbehov på kort sikt Polisens långsiktiga utvecklingsverksamhet t.o.m. år Kriminalteknik Kompetensförsörjning m.m Ekonomi Anslagsanvändningen Lånefinansiering Avgifter och andra ersättningar Bilagor 1. Anslagsanvändningen t.o.m. år Lånebehov i Riksgäldskontoret 3. Avgifter och andra ersättningar 4. Särskilt yttrande av styrelseledamoten Beatrice Ask

5 4 1 Hemställan Rikspolisstyrelsen hemställer att regeringen föreslår riksdagen att fastställa anslag 4:1 Polisorganisationen, anslagspost 1, för år 2007 till miljoner kronor, för år 2008 till miljoner kronor och för år 2009 till miljoner kronor i enlighet med vad som anförs i detta budgetunderlag, föreslår riksdagen att fastställa att medel som täcker Polisens kostnader för utlandsverksamhet anvisas under: politikområde 5 Internationell samverkan, 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 2 och politikområde 7 Internationellt bistånd, 8:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 12, fastställer en låneram som uppgår till miljoner kronor för år 2007 och miljoner kronor under åren 2008 och 2009, fastställer att anslagskrediten för varje år i perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till 3 procent samt fastställer att krediten på räntekontot för varje år i perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter (i dag ca 10 procent).

6 5 2 Inledning Rikspolisstyrelsen har under våren 2005 inlett ett förändringsarbete för att bl.a. öka Polisens måluppfyllelse. Styrningen av Polisens verksamhet ska förbättras genom att strategier och prioriteringar tydliggörs. Polisens verksamhet ska utvecklas så att den kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv och ett underrättelselett arbetssätt med ett brottsförebyggande syfte. Som ett led i detta förändringsarbete anpassas även Rikspolisstyrelsens verksamhet och organisation. En ny organisation införs fr.o.m. den 1 januari 2006 som ska renodla roller och ansvar vid Rikspolisstyrelsen. Målsättningen är att tillhandahålla en lättillgänglig organisation i tät förbindelse med polismyndigheterna som ska verka för en enhetlig Polis och därigenom skapa bättre förutsättningar för att leverera det riksdag och regering beslutat och medborgarna förväntar sig. Det första konkreta uttrycket för Polisens nya sätt att bedriva utvecklingsarbete är den satsning och kraftsamling som nu görs för att bekämpa mängdbrott. I grunden handlar det om att förbättra Polisens sätt att arbeta till vardags, hur vi tar upp anmälningar, utreder brott och arbetar brottsförebyggande. Rikspolisstyrelsen har i de senaste årens budgetunderlag och i de anslagsprognoser som löpande lämnats till regeringen redogjort för Polisens ekonomiska situation med utgångspunkt från att uppnå regeringens målsättning att utbilda och anställa nya poliser under innevarande mandatperiod. Genom den antagning av polisstuderande som planeras för 2006 kommer målet att uppnås. Samtidigt som detta innebär ett väsentligt tillskott av nya och ökat antal poliser måste olika omställningsåtgärder vidtas för att klara pågående och kommande års generations- och kompetensväxling. Det stora antalet nyutbildade poliser och de ökade krav som ställs på verksamheten innebär att bl.a. kompetensutvecklingen i fortsättningen måste ges ökat utrymme. Åtgärder har genomförts och fortsätter för att samordna och rationalisera framförallt stödverksamheten. Kärnverksamheten och det ökade antalet poliser ställer emellertid samtidigt krav på ökat stöd från olika delar inom stödverksamheten. Behov finns att anställa personal med specialistkompetens eller för uppgifter som i dag utförs av poliser men som annan personal är bättre lämpad för. Så långt det är möjligt ska poliser härigenom frigöras för att användas för mer renodlade polisiära arbetsuppgifter. Den allmänna och interna debatten kring Polisens verksamhet har under lång tid kretsat kring hur många poliser som finns eller bör finnas totalt eller på olika nivåer i organisationen. Denna fokusering på antalsfrågan måste ersättas med att tonvikt läggs på vilka förmågor Polisen måste besitta för att kunna fullgöra sitt uppdrag med hög kvalitet och vad som krävs för att utveckla dessa förmågor. Det inledda förändringsarbetet är nödvändigt för att driva utvecklingen mot ett bättre utnyttjande av kunskap, teknik och nya arbetsformer. Detta måste genomföras för att åstadkomma verksamhetsförbättring

7 6 ar och för att klara de produktivitetskrav som ställs på Polisen i likhet med andra statliga myndigheter. I detta budgetunderlag lämnas en redovisning av hur det inledda förändringsoch utvecklingsarbetet avses att drivas vidare. En mer långsiktig och samlad verksamhetsstrategi som grundas på statsmakternas mål och intentioner håller på att tas fram. Verksamhetsstrategin måste även styra omfattningen och inriktningen av det utvecklingsarbete som ska bedrivas och hur många anställda med olika kompetenser som erfordras. Det är inte möjligt att nu redogöra i detaljer för detta arbete och vilka konsekvenser det kommer att få på Polisens verksamhet och anslagsanvändning. Utgångspunkten är att genomföra förändringarna så långt det är möjligt inom nu föreslagna/beräknade anslagsramar för Statsmakterna ställer krav på nivån på antalet poliser och antalet utbildningsplatser. Detta ställer i sin tur ökade krav på teknik, kunskapsutveckling, stödpersonal och specialister. På lång sikt ter det sig klart för var och en att det är svårt att genomföra detta förändringsarbete och leva upp till de krav som ställs med de produktivitetsavdrag som görs på pris- och löneomräkningen. För de kommande åren beräknas produktivitetsavdragen 1 uppgå till ca 300 miljoner kronor årligen. Med nuvarande förutsättningar för anslagstilldelningen och regeringens antaganden om pris- och löneökningar uppgår produktivitetsavdragen till ca miljoner kronor för åren Detta kan till viss del klaras med de besparingar på ca 270 miljoner kronor som har beräknats för En nationell polis. Det är i dag osäkert hur mellanskillnaden på 730 miljoner kronor kan finansieras om satsningar som redovisas i detta budgetunderlag och ökningen av antalet poliser enligt statsmakternas krav ska kunna klaras. Det finns även andra osäkra faktorer inte minst pensionspremiernas (de s.k. SPÅ-avgifterna) utveckling som också påverkar anslagsanvändningen. Rikpolisstyrelsen kommer att driva rationaliseringsarbetet vidare. En förutsättning för att detta ska nå framgång är att polismyndigheterna än mer aktivt arbetar för att genomföra de rationaliseringar som är nödvändiga. Med nuvarande förutsättningar för anslagstilldelningen gör Rikspolisstyrelsen bedömningen att anslagsnivån behöver höjas med 500 miljoner kronor år 2009 för att till viss del klara produktivitetsavdragen på pris- och löneomräkningen. Denna bedömning utgår från att ca 200 miljoner kronor 2 av utgå 1 I budgetpropositionen för 2006 (2005/06:1) har regeringen beräknat en pris- och lönekompensation som för Polisens anslag uppgår till 1,6 procent per år för Av regeringens senaste finansplan framgår att löneökningarna (den procentuella ökningen av timlönerna i Sverige) beräknas uppgå till 4,3 procent per år för Konjunkturinstitutet och ESV beräknar löneökningarna till 4,5 procent per år för Prisförändringarna beräknas av regeringen uppgå till 2,5-2,7 procent per år under Det totala överföringsbeloppet från år 2005 uppgår till 287 miljoner kronor. Av detta belopp behöver ca 91 miljoner kronor användas för retroaktiva löneökningar för nytt löneavtal RALS som inte hunnit betalas under Av återstående överföringsbelopp används ca 96 miljoner kronor för att bl.a. finansiera satsningar som görs för att klara den ökande inströmningen av bedrägeriärenden m.a.a. regeringens satsning på ökad kontroll inom främst Försäkringskassan och Skatteverket samt ca 100 miljoner kronor för att klara produktivitetsavdragen år 2008.

8 7 ende överföringsbelopp från år 2005 kan föras över och användas för att bl.a. fullfölja regeringens satsningar på Polisen, möta det ökade antalet bedrägeriärenden samt klara produktivitetsavdragen år Rikspolisstyrelsen kommer löpande informera regeringen om det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet och vilka konsekvenser detta arbete kan leda till. Naturligtvis ska detta i första hand ske genom en prövning av hur befintliga och föreslagna/beräknade resurser används, men kan även kräva ytterligare resurser.

9 8 3 Verksamhet 3.1 Behovet av en långsiktig och samlad verksamhetsstrategi Som inledningsvis nämnts har den allmänna och interna debatten kring Polisens verksamhet under lång tid kretsat kring antalet poliser i stället för Polisens uppgifter. Den detaljerade styrningen av hur många poliser som ska utbildas och anställas har medfört att de anslagsökningar som Polisen tilldelats till stor del gått åt till att finansiera det ökade antalet poliser. Antalsfrågan har därmed i praktiken kommit att begränsa Polisens handlings- och utvecklingsmöjligheter. Enligt Rikspolisstyrelsen är det nu angeläget att lämna fokuseringen på antalet poliser, till förmån för frågor avseende vad Polisen ska och kan uträtta i samhället, vilka förmågor Polisen måste besitta för att kunna fullgöra sitt uppdrag med hög kvalitet och vad som krävs för att uppnå dessa förmågor, vad Polisen presterar, dvs. resultat i förhållande till uppställda mål och hur Polisen säkerställer en effektiv verksamhet som motsvarar medborgarnas krav. För att uppnå den beskrivna perspektivförskjutningen krävs det att vi kontinuerligt sätter Polisens kärnverksamhet i centrum, dvs. det brottsförebyggande arbetet, utredningsverksamheten och servicen till allmänheten. Kärnverksamheten måste utvecklas utifrån en samlad, långsiktig och tydlig verksamhetsstrategi, som grundas på statsmakternas mål och intentioner. Polisens verksamhetsstrategier ska vara styrande för hur polisarbetet leds och styrs, genomförs samt följs upp och utvärderas. Verksamhetsstrategierna ska också styra inriktningen och omfattningen av det utvecklingsarbete som ska bedrivas, vilka olika roller och kompetenser som krävs, exempelvis hur många anställda med poliskompetens respektive annan kompetens som behövs, för att verksamheten ska bli så effektiv som möjligt. Angelägna frågor är också hur Polisen organiserar sin verksamhet och fördelar de tillgängliga ekonomiska och personella resurserna. Det förändringsarbete som för närvarande pågår vid Rikspolisstyrelsen syftar till att säkerställa att ledningen och styrningen samt uppföljningen av polisverksamheten utgår från långsiktiga mål och verksamhetsstrategier. 3.2 Omvärldsförändringar av särskild betydelse Polisens verksamhetsstrategier måste vara anpassade till att möta dagens och morgondagens brottslighet. Förutsättningarna för att bedriva polisverksamhet har radikalt förändrats under de senaste tio åren. Kraven på Polisen ser annorlunda ut och brottsligheten har förändrats till både omfattning och karaktär.

10 9 I budgetunderlaget för redogjordes för några faktorer som enligt Rikspolisstyrelsens omvärldsanalys kan komma att få relativt stor inverkan på Polisens verksamhet under kommande år. Dessa faktorer är en utifrån svenska förhållanden fortsatt hög alkohol- och narkotikakonsumtion, fler ungdomar i brottsbenägen ålder, ökad våldsbrottslighet, den gränsöverskridande brottsligheten samt hot mot myndighetsföreträdare och bevispersoner. Omständigheterna är desamma som redovisades i föregående års budgetunderlag, varför texten inte upprepas här. Utöver ovanstående faktorer finns det andra förändringar som sannolikt kommer att påtagligt inverka på Polisens verksamhet. Nedan redovisas några av dem. Teknikrelaterade förändringar påverkar brottslighetens karaktär Ekonomisk brottslighet, bedrägerier, barnpornografibrott samt handel med sexuella tjänster, narkotika, alkohol och stöldgods utförs i allt större utsträckning via Internet, eller andra tekniska kommunikationsmedel. Ofredanden och olaga hot utförs via SMS-meddelanden och e-post. Polisens bevissäkring sker i dag i stor utsträckning genom beslag och genomgång av misstänktas mobiltelefoner och datorer. Enligt Rikspolisstyrelsens uppfattning har Polisen inte lyckats följa med i utvecklingen på ett tillfredsställande sätt. Bekämpningen av IT-relaterad brottslighet måste grundas på en strukturerad process för inhämtning, bearbetning och analys av kriminalunderrättelseinformation med stöd av väl fungerande IT-verktyg. Polisen har därför ett uttalat behov av att anställa personer med specialistkunskap inom ett flertal områden, för att kunna bekämpa den IT-relaterade brottsligheten på ett effektivare sätt. De tidigare nämnda kraven på att samtliga nyutbildade poliser ska få anställning, har inneburit att det ekonomiska handlingsutrymmet för nödvändiga satsningar på området blivit mycket begränsat. Bevakning av större evenemang m.m. Som en följd av bl.a. Göteborgskravallerna och mordet på utrikesminister Anna Lindh har förväntningarna på Polisens insatser för bevakning vid större händelser m.m. ökat, liksom förväntningarna på bevakning av evenemang av mer allmän karaktär. Denna utveckling innebär att en ökande del av Polisens resurser läggs på bevakning. Den centrala Polisen har tagit ett större ansvar för samordning och planering av stora händelser. Detta kräver omfattande resurser under en längre tid, exempelvis har planeringen inför Valet 2006 redan startat.

11 10 Terrorism Sedan den 11 september 2001 har en mängd terrorattacker drabbat omvärlden. I dagsläget föreligger inte någon direkt hotbild mot Sverige vad avser terrorattacker, men detta är en bild som kan förändras med kort varsel. I utredningen Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning (SOU 2005:70) konstateras att Polisen själv har förmåga att klara flera skilda slags terroristattentat men i vissa situationer har dock Polisen ett behov av stöd, främst från Försvarsmakten och då i fråga om transporter och andra logistiska uppgifter. Oavsett eventuella framtida möjligheter att erhålla personellt stöd från försvaret vid en terrorattack, är det viktigt att Polisens nationella insatsstyrka har förutsättningar att klara sin huvuduppgift. Många av världens antiterrorstyrkor har på senare tid utökat sin numerär och delvis ändrat eller kompletterat sin inriktning och målsättning för att bättre möta aktuella hotbilder. Samma behov föreligger även för den svenska polisens operativa förmåga för terrorbekämpning. Internationellt samarbete Utvecklingen inom den Europeiska Unionen på politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa gör att villkoren för polissamarbetet inom unionen genomgår en radikal förändring. De områden som, förutom kampen mot terrorism, kommer att få störst konsekvenser för Polisen är utveckling av IT-stöd för ett förstärkt informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, yttre gränskontroll, direkt gränsöverskridande polissamarbete samt kampen mot organiserad brottslighet inklusive narkotikabekämpning. Denna utveckling är i sak positiv och kommer på sikt att leda till en effektivare brottsbekämpning. Men den ställer också Polisen inför betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar i form av teknik-, verksamhets- och kompetensutveckling. Samverkan med andra myndigheter Samverkan med skolor och kommuner m.fl. är av största vikt för att bl.a. hantera problematiken i segregerade förortsområden. Närvaro, dialog, kontaktskapande och förtroendebyggande åtgärder är viktigt för att motverka utanförskap och nyrekrytering till kriminalitet. När det gäller bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten är en viktig förutsättning för framgång att den samverkan som i dag bedrivs mellan de brottsbekämpande myndigheterna ökar. Inte minst gäller detta det samarbete som Rikspolisstyrelsen inlett med Riksåklagaren. Rikspolisstyrelsen redogjorde i återrapportering inom ramen för regleringsbrevet 2004 för att det föreligger rättsliga, tekniska och organisatoriska hinder mot ett effektivt informationsutbyte mellan de svenska brottsbekämpande myndigheterna. Rikspolisstyrelsen hemställer därför att regeringen i det långsiktiga arbetet för att minska antalet brott och öka tryggheten vidtar lämpliga åtgärder för

12 11 att undanröja de hinder som Rikspolisstyrelsen tillsammans med övriga berörda myndigheter pekat på. Regeringens satsning inom ramen för Sysselsättningspaketet innebär bl.a. att Försäkringskassan och Skatteverket fått ökade krav på sig att förebygga och minska förekomsten av fusk och felaktigheter. Dessa myndigheter har tillförts extra resurser med anledning av detta. Satsningen på Försäkringskassan och Skatteverket har lett till att fler ärenden lämnas över till Polisen. Denna ambitionshöjning ställer även ökade krav på Polisens utredningskapacitet och de resurser som behövs för att hantera den ökade ärendemängden. För att finansiera en satsning på detta område kommer delar av överföringsbeloppet från år 2005 att användas i enlighet med vad som redovisats i inledningen av detta budgetunderlag. Rikspolisstyrelsen följer noga utvecklingen inom detta område för att pröva huruvida ytterligare insatser behöver göras och hur dessa i så fall ska kunna finansieras. Systemhotande brottslighet och vittnesskydd Förekomsten av hot mot personer i rättskedjan ökar. Hoten utfärdas ofta av kriminella organisationer i syfte att skydda deras primära och vinstdrivande brottsliga verksamhet. Dessa kriminella grupperingar har också genom sin organisering kraft att verkställa uttalade hot. Denna utveckling bör tas på största allvar eftersom det är att betrakta som ett hot mot rättssäkerheten och i förlängningen mot demokratin. För att bemöta den organiserade brottsligheten krävs hög förmåga hos Polisen att hantera komplex underrättelseinformation samt användande av avancerade och kostnadskrävande metoder som källdrivning och under coververksamhet. Buggning och användande av fingerade personuppgifter/täckidentiteter kan i framtiden bli betydelsefulla, men mycket kostnadskrävande, metoder för att bekämpa denna typ av brottslighet. För att hantera hot som riktas mot personer i rättskedjan måste Polisen kunna vidta personsäkerhetsårgärder som exempelvis skyddat boende, förflyttning, ny identitet eller i extrema fall livvaktsskydd. För detta behövs ett vittnesskyddsprogram där samordnings- och samverkansfrågorna ligger på nationell nivå, i stället för som nu på regional nivå.

13 12 4 Förändrings- och utvecklingsarbete för en effektivare verksamhet För en effektivisering av Polisens verksamhet krävs det att omfattande satsningar på utveckling av arbetsmetoder och system görs. I takt med att sådana satsningar genomförs ökar kostnaderna för drift och förvaltning av framförallt de nya systemen. Under senare år har förvaltningskostnaderna successivt minskat utrymmet för nyutveckling. En satsning av det slag som beskrivs nedan kräver att Rikspolisstyrelsen kan avsätta en väsentligt högre andel av anslaget än vad som hittills varit möjligt för nationellt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. 4.1 Metod- och systemutveckling Polisens utvecklingsbehov på kort sikt Polisen har sedan 2002 arbetat intensivt med att vidareutveckla metoder för såväl den händelsestyrda utredningsverksamheten som det planlagda brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Omfattande nationella metodbeskrivningar, såsom Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens underrättelsemodell (PUM), finns nu framtagna. Dessa metoder kommer att införas vid samtliga polismyndigheter på ett enhetligt och strukturerat sätt. Rikspolisstyrelsen har vidtagit åtgärder för att införa de aktuella metodkoncepten under 2006 och 2007, inom ramen för det s.k. Mängdbrottsprojektet, inom vilket bl.a. ett utökat användande av DNA-teknik är en viktig del. För att stödja metoderna i PNU pågår systemutvecklingsarbete för att ta fram en helt ny avrapporteringsrutin. Tiden för avrapportering måste förkortas för att frigöra resurstid. Detta för att åstadkomma en bättre anpassad polisiär närvaro på de tider och platser då behovet är som störst. Enligt nuvarande plan ska den första versionen av det nya avrapporteringssystemet - avrapportering av trafikbrott - spridas under våren Därefter ska nästa version utvecklas, vilken omfattar avrapportering av samtliga brott. Rikspolisstyrelsen anser det angeläget att öka takten i införandearbetet och undersöker möjligheterna att utveckla de två versionerna parallellt med varandra. Andra systemutvecklingsprojekt som stödjer PNU utgörs av datorisering av Polisens rutiner för dokumentation av tvångsmedel samt vidareutveckling av Polisens utredningssystem (DUR2). PUM utgör en vidareutveckling av det problemorienterade polisarbetet. Den planlagda (proaktiva) verksamheten ska baseras på kunskap och kriminalunderrättelser. Genom PUM skapas förutsättningar för att bl.a. utnyttja kriminalunderrättelsetjänsten till att framställa beslutsunderlag avseende vilka planlagda brottsförebyggande och brottsutredande insatser som ska genomföras. Enligt Polisens utvecklingsplan är nästa steg att utveckla ett nationellt underrättelsesystem (PUS) som stödjer metodmodellen. Detta system ska ge

14 13 kriminalunderrättelsetjänsten de arbetsverktyg som krävs för snabbt informationsutbyte och för analys av såväl den grova och organiserade brottsligheten, som mängdbrottsligheten. Systemet ska täcka in behovet på internationell och nationell nivå, regional samverkansnivå och lokal myndighetsnivå. Syftet med metodutvecklingsprojekten är att rationalisera och effektivisera Polisens arbete. All tid ska vara planlagd och leda till en större polisiär närvaro i samhället som leder till en bättre kontakt med medborgarna. Ett annat skäl, utöver det ekonomiska, till att utvecklingsarbetet av det nationella underrättelsesystemet ännu inte har initierats, är den osäkerhet som fortfarande råder kring vilka legala befogenheter Polisen kommer att få när det gäller databehandling av kriminalunderrättelser, som är kopplade till mängdbrott. Polisdatautredningen (SOU 2001:92) har föreslagit ändrade regler på området, eftersom gällande lagstiftning ses som föråldrad. Kriminalunderrättelsetjänsten är i praktiken hänvisad till lagring av information om mängdbrott i pärmar. Dokument som innehåller personinformation får inte lagras i Polisens datasystem och informationen blir därför svår att söka rätt på. För att Polisen ska kunna arbeta kunskapsbaserat och enligt de metoder som ingår i PUM, krävs en ny och ändamålsenlig lagstiftning på området. Det europeiska efterlysningsregistret SIS utvecklas för närvarande för att 13 nya länder ska kunna anslutas Det nya systemet, SIS II, ska dessutom moderniseras och innehålla fler kategorier av efterlysningar. Förutom utveckling av de nationella delarna av systemet krävs en förstärkning av handläggarresurser för att hantera de ökade ärendevolymerna. Under 2005 har Sverige fått en uppkoppling till Europols nya informationssystem, EIS. Fortfarande saknas dock möjligheter att överföra information till EIS från andra register, exempelvis misstanke- och brottsregistret. Planeringen för införandet av det nya radiokommunikationssystemet RA- KEL följer den tidplan och uppgifter om kostnadsberäkningar som inhämtats från den ansvariga Krisberedskapsmyndigheten. Systemet kommer att byggas ut i sju etapper och polismyndigheterna bedöms kunna ta systemet i operativ drift enligt följande ordning. Skåne, Blekinge och Kalmar: mars 2006-hösten Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gävleborg, Västmanland och Kronoberg: november 2006-våren Västra Götaland och Halland: maj Östergötland, Jönköping och Västernorrland: november Örebro, Värmland och Dalarna: maj Jämtland och Västerbotten: maj Norrbotten och Gotland: maj För närvarande utgås från ambitionsnivån att alla anställda i operativ verksamhet ska ha en handstation och alla fordon i operativ verksamhet en for

15 14 donsstation. Med nuvarande förutsättningar beräknas Polisens kostnader för RAKEL uppgå till ca 190 miljoner kronor per år när det är fullt utbyggt år Under denna period har Polisen även kostnader för gamla system, för vilka det kan tillkomma avvecklingskostnader. Det är svårt att ange hur mycket Polisens anslagsförbrukning påverkas av det nya systemet. För den period som detta budgetunderlag avser har Polisen merkostnader som beräknas uppgå till ca 100 miljoner kronor per år. På längre sikt bedöms kostnaderna för RAKEL till största delen kunna finansieras av det utrymme som frigörs genom att gamla system byts ut och olika nyttoeffekter som kan hämtas in. Polisen och Vägverket bedriver ett samarbete för att öka säkerheten på våra vägar genom en satsning på automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Under 2006 kommer etablering att ske av 700 trafiksäkerhetskameror och en central utredningsenhet i Kiruna. Polisens kostnader för ATK väntas öka med 35 miljoner kronor per år. Inom serviceområdet pågår utvecklingsarbete för att öka Polisens tillgänglighet. Under 2006 kommer allmänheten att kunna göra polisanmälan via Polisens Internetportal. Åtgärder pågår även för att vidareutveckla Polisens kontaktcenter (PKC). Detta arbete är mycket angeläget och ska utgå från ett medborgarperspektiv med syftet att underlätta allmänhetens kontakter med Polisen och tillhandahålla en snabb och korrekt service. Inom området ledning och styrning samt personaladministration pågår ett omfattande arbete för att utveckla ett nytt personalplaneringssystem för Polisen. Detta kommer att bli ett bättre stöd för planeringen av verksamheten och skapa förutsättningar för en väl fungerande PUM. Den totala utvecklingskostnaden är beräknad till ca 80 miljoner kronor. Under 2005 har förberedelser gjorts för att fr.o.m. den 1 januari 2006 införa Polisens nya resultatredovisning, PRR, som kommer att utgöra ett viktigt verktyg för styrning och uppföljning av verksamheten Polisens långsiktiga utvecklingsverksamhet t.o.m. år 2009 Polisens nationella utredningskoncept och Polisens underrättelsemodell innebär omfattande förändringar av Polisens verksamhet. Dessa modeller är emellertid av mer grundläggande och generell karaktär och tar inte sikte på att förfina Polisens metoder för att bekämpa viss typ av brottslighet. Det långsiktiga metodutvecklingsarbetet måste därför inriktas mot att utarbeta och dokumentera sådana metoder. Prioriteringen av utvecklingsarbetet måste ske utifrån statsmakternas övergripande styrning av verksamheten och en långsiktig och sammanhållen verksamhetsstrategi för Polisen. Den sistnämnda måste i sin tur baseras på strategisk omvärldsanalys. Polisens framtida utvecklingsarbete kommer att inriktas mot metoder och system för att förebygga och utreda främst våldsbrott, narkotikabrott och brott mot alkohollagstiftningen,

16 15 IT-relaterad brottslighet, brott som ofta begås av ungdomar, gränsöverskridande brottslighet, hatbrott samt organiserad och systemhotande brottslighet. Andra viktiga satsningar innebär att utveckla systemstöd för Polisens underrättelsemodell, förstärka och vidareutveckla Polisens samverkan med andra myndigheter och aktörer i samhället, förbättra Polisens stöd till brottsoffer, effektivisera den kriminaltekniska verksamheten samt integrera den internationella brottsbekämpande verksamheten med den nationella verksamheten. 4.2 Kriminalteknik Teknisk bevisning har blivit en allt viktigare del i brottsutredningarna vilket avspeglas bl.a. i den sedan många år ständigt ökande efterfrågan på tjänster från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Rikspolisstyrelsen bedömer att betydelsen av teknisk bevisning kommer att öka ännu mer i takt med att kriminaliteten blir alltmer komplex och benägenheten att erkänna brott minskar samt att andra utredningsåtgärder därmed i många fall inte räcker till. Mot den här bakgrunden finns det skäl att ytterligare förstärka den kriminaltekniska förmågan. Förstärkningen bör vara sådan att både kvantitet och kvalitet i fråga om undersökningar kan öka. På polismyndighetsnivå kan detta åstadkommas, om personalen ges en adekvat utbildning. Resursförstärkningar behövs även vid SKL. Ärendeinströmningen har ökat sedan mitten på 80-talet och denna ökning bedöms accelerera de kommande åren. Det är främst DNA-området som kommer att orsaka denna utveckling, men även andra områden kräver ökade resurser för att kraven på kvalitet och handläggningstider ska kunna uppfyllas. Detta gäller inte minst narkotikaområdet där en fortsatt ökning med 5-10% per år skulle innebära ett behov av 2-3 årsarbetskrafter per år 2007 och Det pågående översynsuppdraget av SKL och Rättsmedicinalverket som ska vara klart i november 2006 bedöms ej få budgetmässiga konsekvenser. DNA Enligt propositionen Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen som beslutades den 13 oktober 2005 kommer förutsättningarna för att ta DNA-prov att bli i stort sett desamma som för tagande av fingeravtryck. Väsentligt fler personer än i dag kommer att bli föremål för provtag

17 16 ning för DNA-analys och väsentligt fler dömda kommer att registreras i DNA-registret. När reformen genomförs kommer denna att få långtgående konsekvenser för SKL främst i form av en ökad ärendeinströmning. För att beräkna hur stort resurstillskott som den ökade ärendeinströmningen kräver måste hänsyn tas till ett antal mer eller mindre osäkra faktorer som i dag är svåra att uppskatta. Som nämnts under punkt är ett utökat användande av DNA-teknik en viktig del inom Mängdbrottsprojektet. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari Ärendeinströmningen väntas öka successivt och leder till kostnadsökningar som beräknas uppgå till ca 20 miljoner kronor 2006, ytterligare 42 miljoner kronor 2007 och ytterligare 5 miljoner kronor Fr.o.m. år 2008 beräknas de årliga kostnadsökningarna uppgå till ca 67 miljoner kronor. Forensisk IT-verksamhet Utvecklingen inom digital teknik och därmed inom alla informationstekniska områden (IT, bild, ljud, telefoni) sker i snabb takt. För att kunna möta dagens och framtida krav och behov måste SKL satsa på forskning och utveckling inom dessa områden för att bygga upp en specialistorganisation som kan tillhandahålla relevant stöd, service och rådgivning till rättssystemet. Under de närmsta åren avser SKL att anställa ett antal forensiker och andra specialister för dessa områden. 4.3 Kompetensförsörjning m.m. Mot bakgrund av regeringens målsättning att utbilda och anställa poliser under innevarande mandatperiod har en antagning om ca polisstuderande per år beräknats t.o.m. år Detta innebär att drygt 500 polisaspiranter ska anställas varje halvår t.o.m. år 2008 och det totala antalet poliser kommer då att uppgå till ca Åtgärder fortsätter dock att vidtas för att effektivisera organisationen och förbättra verksamheten och ett aktivt omställningsarbete med personalförändringar sker vid polismyndigheterna enligt det statliga Trygghetsavtalet. Med det omställningsarbete som pågår inom Polisen beräknas antalet anställda poliser år 2008 att uppgå till ca om medelsutvecklingen följer kostnadsutvecklingen för detta antal poliser. De ekonomiska förutsättningarna är även avgörande för ställningstagandet om hur den långsiktiga bemanningen inom Polisen ska se ut och hur antalet studeranden på grundutbildningen ska anpassas till behovet. Rikspolisstyrelsen kommer att efter år 2006 utbilda poliser som motsvarar verksamhetens behov avseende antal och kompetens. Under förutsättning att intentionerna i utredningen om ny polisutbildning (Dir. 2006:10) fullföljs kommer en mera flexibel rekrytering att vara möjlig vilket kommer att gagna verksamheten.

18 17 Krav på förändrad kompetensinriktning finns inom Mängdbrottsprojektet och de arbetsmetoder som införs genom Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) samt den ökade användningen av DNA. Utöver detta kräver utredningar av miljöbrott, ekonomiska brott, tekniska utredningar med allt mer komplicerade metoder samt utredningar av andra grova brott i samarbete med Europol och andra europeiska länder ökat behov av specialistkompetens. En kartläggning av kompetensbehovet planeras för att inventera olika befattningars krav på kunskaper och personliga egenskaper hos den som innehar befattningarna. Detta gäller såväl på polisiära befattningar som icke polisiära befattningar. En så optimal matchning som möjligt mellan befattningskrav och individens kompetens är en förutsättning för att uppnå uppställda mål och samtidigt effektivisera verksamheten. Arbetet resulterar sannolikt i ett behov av ett utökat omställningsarbete med hjälp och stöd av det statliga Trygghetsavtalet och fortsatt generationsväxlingsarbete. Det administrativa arbetet ska fortsätta att effektiviseras. Målsättningen är att alla myndigheter ska anslutas till Polisens Administrativa Center (PAC) i Linköping inom såväl ekonomi- som löneområdet och att det operativa personalarbetet ska samordnas och följa enhetliga metoder så långt detta är möjligt. Antalet icke polisiära befattningar kommer sannolikt att förändras så att antalet rutinbetonade uppgifter kommer att minska medan behovet av specialistkompetens kommer att öka. Då rimliga utbildningsinsatser av befintliga medarbetare förväntas ge den kompetens som verksamheten behöver så ska detta ske. Ibland, och sannolikt oftare än tidigare, behöver dock omplaceringar och/eller nyrekryteringar göras. Åtgärder i syfte att få en bättre chefsförsörjning kommer att vara högt prioriterat. Ett led i detta är uppbyggnaden av de tre nationella chefsutvecklingscentrarna vid polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Rekryteringen av ett stort antal yngre medarbetare ställer stora krav på en förändrad organisationskultur inom Polisen för att få medarbetare att vilja arbeta inom polisväsendet men framför allt för att motivera dem till hög prestation och måluppfyllelse. I detta ligger också att se till organisationens behov av en bättre balans inom områdena jämställdhet och mångfald. Kulturförändringen är ett arbete som måste få hög prioritet de närmaste åren och är en utmaning för såväl arbetsgivarföreträdare som arbetstagarorganisationer. Rikspolisstyrelsen kommer i stor utsträckning att frångå redovisningar uppdelat på poliser och civilanställd personal. I stället kommer redovisningar att bygga på kärn-, lednings- och stödkompetens och inom PRR:s (Polisens resultatredovisning) olika verksamhetsområden. Rikspolisstyrelsen kommer att utveckla dessa redovisningar och ta fram nyckeltal. Förändringar enligt ovan kräver anpassning av polislagen, polisförordningen och instruktionen för Rikspolisstyrelsen. Införande av regler som medger att

19 18 annan än polis kan fatta vissa beslut om t.ex. tvångsåtgärder i anknytning till handläggning av vissa ärendetyper. Krav på svenskt medborgarskap för att bli polis bör ses över. I dag kan en person med svenskt medborgarskap samtidigt vara medborgare i annat land. Om kravet på svenskt medborgarskap tas bort för anställning som polis finns det bättre förutsättningar att kunna rekrytera personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk. Eventuellt kan en sådan åtgärd inledas med att medborgare i annat EU land kan bli poliser utan att personen också är svensk medborgare. Det bör också klarläggas att poliser utbildade inom EU kan få bli poliser utan att genomgå en fullständig svensk grundutbildning.

20 19 5 Ekonomi 5.1 Anslagsanvändningen I bilaga 1 lämnas en prognos över anslagsanvändningen t.o.m. år 2009 under anslaget 4.1 Polisorganisationen. Prognosen utgår från den anslagstilldelning som regeringen föreslagit/beräknat för åren i budgetpropositionen för 2006 (2005/06:1). Anslagsförändringar i BP för 2006 (2005/06:1) Miljoner kronor År Total anslagsförändring Varav resursförstärkningar 1 Varav överföringar m.m. Varav komp. pris o löneomräkning PLO i % ,1 % ,6 % ,6 % Totalt Resursförstärkningarna har föreslagits i BP för 2005 (100 år år år 2007) I budgetpropositionen för 2006 föreslås/beräknas inga ytterligare förstärkningar än de tillskott som regeringen aviserat i budgetpropositionen för För 2009 har Rikspolisstyrelsen utgått från den av regeringen beräknade nivån på anslagstilldelningen för 2008 uppräknad endast med pris- och löneomräkning som uppgår till 1,6 procent, vilket motsvarar regeringens pris- och löneomräkning för 2007 och Anslagsprognos t.o.m. år 2009 Miljoner kronor År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Utg. ö-belopp Rikspolisstyrelsen har i tidigare budgetunderlag och i de anslagsprognoser som löpande lämnats till regeringen redogjort för anslagsanvändningen. I förhållande till tidigare prognoser och det preliminära budgetunderlaget visar utfallet för år 2005 ett högre utgående överföringsbelopp än vad som tidigare beräknats. Förändringen är främst hänförlig till att ca 91 miljoner kronor inte hunnit betalas för retroaktiva löneökningar till följd av nytt löneavtal RALS , fortsatt minskade pensionspremier (de s.k. SPÅ-avgifterna) samt lägre löneökningar än vad som tidigare prognostiserats. Det totala överföringsbeloppet har därutöver påverkats av ökade passinkomster, olika ledighetsavdrag som ökat samt minskade ränteutgifter. För åren är utgångspunkten att verksamheten ska bedrivas inom de ramar som föreslagits/beräknats i den senaste budgetpropositionen för 2006 i enlighet med vad som redovisas i det följande. Med en pris- och löne

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Läs mer

Satsningen på fler poliser

Satsningen på fler poliser Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Brås uppdrag Analysera och följa upp regeringens satsning på Polisen Kartlägga hur resurstillskotten

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2015-2017

Budgetunderlag för åren 2015-2017 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2015-2017 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2014:1562 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3310 av Beatrice Ask m.fl. (M) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Sida 1 av 7 Regeringsbeslut 54 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10134/Å Ju2006/9064/Å Ju2006/1823/Å m.fl. Se bilaga 1 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8710/KRIM Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ju2013/7815/KRIM m.fl. Se bilaga 1 Kriminalvården 601 80 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 14 2016-12-20 Fi2016/04489/S3 Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten 1bilaga Riksdagen har beslutat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut II:4 Justitiedepartementet 2016-12-20 Ju2016/02312/Å Ju2016/07568/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 4 Försvarsdepartementet 2009-12-17 Fö2009/2385/EPS (delvis) Fö2009/113/EPS m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga Regeringsbeslut IV xx Näringsdepartementet 2015-xx-xx N2014/xxxx/RT Ev ärenden att skriva av Se Bilaga 1 Regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik Ina Berggård Tel 54447 Skåne läns landsting JA

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1

Läs mer

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regeringsbeslut I 15 Finansdepartementet 2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1 Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regleringsbrev för budgetåret avseende Skatteverket

Läs mer

Budgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Budgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) 2012-02-28 1 (13) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33

Läs mer

Budgetunderlag 2016-2018 (1 bilaga)

Budgetunderlag 2016-2018 (1 bilaga) Vår beteckning 215-2-25 215/98 1 (11) Sändlista Budgetunderlag 216-218 (1 bilaga) RM1, v1., 213-6-14 Rekryteringsmyndigheten, Karolinen, 651 8 Karlstad, Besöksadress Våxnäsgatan 1, Karlstad Telefon 771-24

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63) Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot

En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:25 Justitiedepartementet 2015-12-17 Ju2015/09474/L6 (delvis) Ju2015/09812/LED(delvis) Justitiekanslern Box 2308 10317 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen 1^ REGERINGEN Regeringsbeslut 2014-12-22 LOTTERIINSPEKTIONEN Ink. 2014-12-29 Dnt: Fi2014/4555 (delvis) Finansdepartementet Lotteriinspektionen Box 199 64523 Strängnäs Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:9 Justitiedepartementet 2012-12-06 Ju2012/7746/Å Ju2012/7483/Å (delvis) Ju2012/7567/Krim (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008 1(7) 2007-02-27 Dnr 2007-456 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 13 Näringsdepartementet 2011-12-22 N2011/7273/ENT N2011/7416/KLS(delvis) N2011/1625/ENT m.fl. Sebilaga1 Bolagsverket 851 81 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende Bolagsverket

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg Regeringsbeslut III:13 2016-12-20 S2016/07779/RS (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för vård och

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22) 1 (5) YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2007-08-21 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Ju2007/3589/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2016:1023 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016 Datum Sida 2013-02-22 1 (11) Ert datum Dnr EBM A-2013/0089 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2010 Regeringsbeslut I:2 2011-02-03 S2010/4889/FS S2010/4906/FS S2010/4961/FS m.fl. Kammarkollegiet Se bilaga 1 Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda

Läs mer

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU27 Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen om Riksrevisionens rapport om it-relaterad

Läs mer

1 Budgetunderlag för budgetåren 2017 2019 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

1 Budgetunderlag för budgetåren 2017 2019 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) 1 (14) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr

Läs mer

mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället...

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut IV:1 Utrikesdepartementet 2016-12-14 UD2016/21716/PLAN(delvis ) UD2016/21858/NIS Inspektionen för strategiska produkter Gullfossgatan 6 16490 Kista Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens historiska museer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens historiska museer Regeringsbeslut 27 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Statens historiska museer Box 5428 114 84 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens historiska museer Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 12 Näringsdepartementet 2016-12-14 N2016/07811/SUN N2016/01678/SUN N2016/07690/KLS (delvis) Statens veterinärmedicinska anstalt 751 89 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket Regeringsbeslut II:4 2016-12-20 M2016/02975/S Miljö- och energidepartementet Elsäkerhetsverket Box4 68121 Kristinehamn Regleringsbrev för budgetåret avseende Elsäkerhetsverket Riksdagen har beslutat om

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 2 Näringsdepartementet -11-05 N/07690/SUN N/02178/SUN (delvis) Bolagsverket 851 81 Sundsvall Regleringsbrev för budgetåret avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 47 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS(delvis) Kulturdepartementet Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen har beslutat om

Läs mer