Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv. Metoder för kartläggning. Delrapport inom pilotprojektet Delsjön-Härskogenkilen. 31 oktober 2014 Slutversion

Transkript

1 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metoder för kartläggning Delrapport inom pilotprojektet Delsjön-Härskogenkilen

2 2 Beställning: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Projektledning: Karin Meyer, Joanna Friberg och Svante Sjöstedt, GR Referensgrupp: Referensgrupp för arbetet med rapporten är den arbetsgrupp som driver naturvårdsprojektet Delsjön - Härskogenkilen, Mellankommunalt samarbete kring en av de gröna kilarna i Göteborgsregionen Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Lena Brunsell Medverkande: Anna Seffel, Johan Möllegård, Krister Sernbo, Åsa Eriksson, Ekologigruppen AB Stephan Barthel, Erik Andersson, Stockholms Recilience Center Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6540 Bild på framsidan från Delsjön-Härskogskilen, Göteborgsregionens kommunalförbund

3 Innehåll Inledning 4 DEL 1: METODER Metoder för kartläggning 7 Mat 7 Material 9 Energi 10 Dricksvatten 11 Rening av vatten 13 Flödesreglering 16 Erosionsskydd 18 Pollinering 19 Reglering av skadedjur 21 Återföring av näringsämnen 23 Hälsa och fritidsupplevelser 24 Turism 27 Estetiska värden 28 Sociala relationer 30 Undervisning och kunskap 31 Tysta områden 32 Intellektuell och andlig inspiration 33 Biologisk mångfald 34 Riktlinjer för övriga tjänster 37 Rening av luft 37 Klimatreglering 37 Fröspridning 38 Bullerdämpning 38 Här finns GIS-materialet 39 DEL 2: RESONEMANG Vilka tjänster är beroende av stora ytor? 42 Ekosystemtjänsters resiliens 45 Funktionell värdering av ekosystemtjänster 49 Monetär värdering av ekosystemtjänster 53 Synergier och konflikter? 57 Tjänsternas roll i randzonen mellan kilen och omgivande tätorter 61 Referenser 66 Bilaga 1: Bortvalda metoder och underlag 69 Bilaga 2: Avgränsnings PM 72 3

4 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla de varor och tjänster som produceras av jordens ekosystem, både de vilda och de mänskligt påverkade Tjänsterna delas ofta in i fyra grupper; Producerande, Reglerande, Kulturella och Understödjande. De understödjande tjänsterna är en förutsättning för övriga tjänsters existens. Se tabell på sid 5. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen - ett underlag för diskussion och planering I rapporten ekosystemtjänster i Stockholmsregionen finns bra texter för den som vill läsa mer om vad ekosystemtjänster är och hur man kan arbeta med dessa i staden. Sök: Ekosystemtjänster stockholmsregionen Inledning Den här rapporten är framtagen av Ekologigruppen på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Syftet har varit att ta fram en metod för kartläggning av ekosystemtjänster i Göteborgsregionens gröna kilar. Kartläggningen ska vara användbar inom samhällsplanering på regional och kommunal nivå, speciellt med fokus på fysisk planering. Arbetet har utgjort en del av det LONA-finansierade pilotprojektet Delsjön-Härskogenkilen - Mellankommunalt samarbete kring en av de gröna kilarna i Göteborgsregionen. Kilen, som i stora delar utgörs av ett vattenrikt skogslandskap, sträcker sig från Göteborgs Stad till Alingsås kommun via Partille, Härryda och Lerum. Planerare och ekologer från nämnda kommuner har utgjort referensgrupp till rapporten. Metoden ska kunna användas i samtliga av Göteborgsregionens gröna kilar. Naturvårdsverkets statliga bidrag för kommunal och lokal naturvård (LONA) har varit medfinansiär. Arbetet har delats upp i två delar. Först gjordes en avgränsning av vilka ekosystemtjänster som är relevanta att kartlägga i ett kilsammanhang. Detta arbete resulterade i ett PM som utgör bilaga till denna rapport. Därefter togs kartläggningsmetoder samt resonemang för de utvalda tjänsterna fram. Kartläggning av de faktiska tjänsterna ingick inte i uppdraget. Metoddelens beskrivningar är anpassade för att läsas och förstås av GIS- analytiker med kompetens inom ekologi och landskapsplanering. Läsanvisning Rapporten är uppdelad i tre delar, en metoddel, en resonemangsdel och bilagor. Metoddelen beskriver kartläggningsmetoder för de tjänster där det bedömts som möjligt och relevant att ta fram GIS-skikt över tjänsternas läge i landskapet. För några reglerande tjänster beskrivs riktlinjer för hur tjänsterna fungerar. Detta eftersom det av olika anledningar inte bedömts som relevant att ta fram GIS-skikt över dessa men ändå viktigt att arbeta med dessa i ett planeringssammanhang, se förklaring till detta i bilaga 2. Varje metodbeskrivning inleds med en kortfattat förklaring om vad tjänsten innefattar. Resonemangsdelen syftar till att ge en fördjupad förståelse för vad ekosystemtjänster är och hur man kan arbeta med dessa i ett planeringssammanhang. Den ger stöd för prioriteringar mellan olika ekosystemtjänster eller mellan till exempel bevarandet av naturområden och exploatering. Den visar också vilka ekosystemtjänster som befinner sig i synergi med varandra och hur ekosystemtjänster och den bebyggda miljön hänger ihop. I bilagan finns dels förkastade kartläggningsmetoder och material samt PM för den tidiga avgränsningen. 4

5 Avgränsning Tabellen nedan visar avgränsningen av de tjänster som bedömts som relevanta att kartlägga i ett kil- och planeringssammanhang. För tjänster markerade i fet stil har kartläggningsmetoder tagits fram. För tjänster markerade i normal stil har riktlinjer beskrivits. Tjänster markerade i kursivt har inte bedömts som relevanta i sammanhanget. Se vidare bilaga 2. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Producerande Reglerande Kulturella Mat Material (djur och växtfiber) Energi (biobränslen) Dricksvatten Genetiska resurser Biokemikalier, medicin och naturmedicin Rening av vatten Flödesreglering Erosionsskydd Pollinering Reglering av skadedjur Återföring av näringsämnen Rening av luft Klimatreglering Fröspridning Bullerdämpning Koldioxidbindning Understödjande Biologisk mångfald Vattencykeln Näringscykler Jordformation Fotosyntes Hälsa och fritidsupplevelser Turism Estetiska värden Sociala relationer Undervisning och kunskap Tysta områden Intellektuell och andlig inspiration Vetenskapliga upptäckter 5

6 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Del 1 Metoder 6

7 Denna del innehåller beskrivningar av metoder för kartläggning av de ekosystemtjänster som bedömts som relevanta att kartlägga geografiskt i ett kilperspektiv. Den rymmer också riktlinjer om ytterligare några tjänster som, även om de inte kartläggs geografiskt, kan vara relevanta att ta hänsyn till i samband med åtgärder och exploatering i, eller i anslutning till, kilarna. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metoder för kartläggning I detta kapitel beskrivs kartläggningsmetoder för de tjänster som bedömts som relevanta att kartlägga i ett kilsammanhang. För detaljerad information om nämnda GIS-källor, se kapitlet Här finns GISmaterialet. Mat Ekosystemen ger oss förutsättningar att producera mat. Den största mängden kommer från jordbruk i form av grödor, kött, mjölk och frukt- och bärodlingar. Vi får också mat från sjöar och hav i form av bland annat fisk och skaldjur och från skog och mark i form av vilt, fågel, svamp och bär. I detta projekt har mat från jordbruk bedömts som relevant att kartlägga under ekosystemtjänsten mat. Fiske, jakt och svamp- och bärmarker kartläggs som kulturella tjänster. Metod för kartläggning Kartläggning av jordbruksmarken Information om åker- och betesmark som ekonomiskt stöd sökts för, finns i jordbruksverkets blockdatabas. Information om åkermark som inte är stödsökt fås genom fastighetskartan, där även fruktodlingar finns identifierade. Information om betesmark som inte är stödsökt fås genom Ängs- och hagmarksinventeringen samt intervjuer med tjänstemän, till exempel djurskyddsinspektörer. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Läget på stödsökt betes- och åkermark går att avgränsa med stor precision utifrån blockdatabasen. Blockdatabasen ger ingen information om ifall det är mat-, energi- eller materialgrödor som odlas eller om det är betesdjur för mat- eller materialproduktion. Information om grödor går att få i utskrivna tabeller, det vill säga inte digitalt, av Jordbruksverket. Detta ger endast en ögonblicksbild över det specifika året eftersom grödorna skiftar årligen. För icke stödsökt jordbruksmark kan fastighetskartan och muntliga källor innehålla vissa felkällor. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Områdesspecifik information om hur mycket marker producerar finns inte tillgänglig. Istället kan schablonsiffror som ger en bild av hur Hur mycket mark behövs I studien Vegan, vegetarian, allätare (Bruce et al., 1997) visar räkneexempel att den areal som skulle behöva utnyttjas för blandkost i en konventionell odling är ca m 2 åkermark och 800 m 2 naturbetesmark. För den laktovegetariska kosten behövs ca m 2 åkermark och 100 m 2 betesmark och för vegankosten 1000 m 2 åkermark per person. Om hela Sveriges befolkning skulle övergå till en vegansk kosthållning skulle det dock behövas ca 1500 m 2 åkermark per person. Orsaken till det större arealbehovet är risken för växtföljdssjukdomar. Källa: Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? (Annell, 2003) 7

8 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Åkermarksgraderingen Ett vanligt sätt att klassa jordbruksmarker är att studera åkermarksgraderingen från 70-talet. Materialets ålder, nya jordbruksmetoder med mera gör dock att materialet kan vara missvisande varför denna valts bort som metod. Se vidare bilaga 2. många personer den tillgängliga jordbruksmarken kan försörja användas. I faktarutan Hur mycket mark behövs finns exempel på vilka arealer som behövs för olika slags matkonsumtion. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Produktiviteten svår att bedöma Flera försök har gjorts för att hitta sätt att bedöma en jordbruksmarks produktivitet. Frågan är dock komplex. Värdet kan sägas bero både på kvalitén på själva jordbruksmarken och på vilka möjligheter det finns att bedriva ett ekonomiskt hållbart lantbruk. Alla dessa faktorer bör vägas samman för att få en fullständig värdering av jordbruksmarken. Areal och arrondering Jordbruksmarkens areal och dess arrondering, det vill säga åkrarnas läge i förhållande till varandra, spelar roll för möjligheten att bedriva ett ekonomiskt hållbart lantbruk. I nuläget går trenden mot att lantbruksföretagen blir allt större för att de ska gå runt. Man skulle därför kunna resonera att stora arealer samlade jordbruksmarker har högre värde än små jordbruksmarker. Det är dock inte ovanligt att lantbruksföretag delar maskinpark och samverkar på andra sätt. Om ett lantbruksföretag läggs ned kan det därför även ha konsekvenser för andra lantbruksföretag. Ett lantbruksföretag kan också innefatta marker som ligger ganska långt ifrån varandra. När man studerar en enskild jordbruksmarks värde är det därför viktigt att ha kunskap om dess roll för lantbrukets förutsättningar i området som helhet. Kunskap om olika lantbruksföretags förutsättningar gällande beroende av varandra och av marker fås genom intervjuer med lantbrukarna. Växtzon Det kan också vara intressant att inhämta kunskap om lokala variationer i växtzon. Jordbruksmarker i gynnsamma lägen kan befinna sig i en varmare växtzon och därmed ha en högre produktivitet. Kunskap om lokala växtzoner fås genom intervjuer med lantbrukarna samt parkarbetare/trädgårdsmästare på kommunerna. Tillgång till reglerande ekosystemtjänster Tillgången till de reglerande tjänsterna pollinering och skadedjursbekämpning kan utgöra en faktor för värdering av åkermarken. Vissa växter är helt beroende av en fungerande pollinering och för andra ökar skörd och kvalitet. Se kartläggningsmetoder i kommande kapitel om pollinering och reglering av skadedjur. Trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Genom att jämföra utdrag över fördelning av grödor är det också möjligt att bedöma om proportionerna mellan odling av mat-, material-, och energigrödor varierat. Tillgängligt underlag i GIS Jordbruksverkets blockdatabas Fastighetskartan Ängs- och Hagmarksinventeringen Data som behöver adderas Icke stödsökt betesmark Lantbruksföretagens förutsättningar Kunskap om växtzoner 8

9 Material Ekosystemen ger oss förutsättningar att producera material. Den största mängden material kommer från skogsbruket som ger oss timmer och massa. Jordbruket ger oss material i form av växtfiber och djurhudar med mera. Material kan också hämtas direkt från naturen, till exempel hudar från jakt och svampar, mossor och grenar som kan användas för växtfärgning samt dekoration. I detta projekt har material från jord-och skogsbruk bedömts som relevant att kartlägga under ekosystemtjänsten material. Material som hämtas direkt från naturen bedöms i dagsläget främst vara en kulturell tjänst. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Kartläggning av material från jordbruket Samma marker som är aktuella för matproduktion är också aktuella för produktion av material, se vidare under kapitlet Mat. Kartläggning av material från skogsbruket Kartmaterial som redovisar produktiv skog saknas. En ungefärlig bild fås genom att utgå från fastighetskartans skikt för skog och därefter ta bort områden som inte bedöms vara produktiv skog, såsom hällmarker, sankmarker och skyddad skog, från detta skikt. Kartskikt över nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, sumpskogar och naturvårdsavtal finns att hämta i geodataportalen. Hällmarker kan identifieras genom att använda klassen berg i dagen från terrängkartan, medan sankmarker identifieras genom att använda klassen sankmarker i fastighetskartan. Frivilliga avsättningar Sammanställd information om frivilliga avsättningar saknas. För att få information om frivilliga avsättningars läge behövs kontakter med de enskilda skogsbrukarna. Eftersom avsättningarna också kan variera i läge har de inte inkluderats i metoden. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Den föreslagna metoden ger en grov geografisk avgränsning av den produktiva skogen. De data som används innehåller brister i detaljeringsgrad. Samma marker som används för produktion av material kan användas för produktion av bioenergi. Oftast sammanfaller ytorna med varandra varför detta inte bör innebära någon stor felkälla. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Områdesspecifik information om hur mycket marker producerar eller över skogens bonitet saknas. Liksom för mat kan det vara intressant att använda schablonsiffror som ger en bild av hur många personer den tillgängliga jord- och skogsbruksmarken kan försörja med dagens livsstil. Några lämpliga siffror har dock inte hittats. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av produktivitet och trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Fastighetskartan Terrängkartan Geodataportalen (Se även mat) Data som behöver adderas Kunskap om skogens bonitet (Se även mat) 9

10 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Energi Ekosystemen erbjuder oss energi i form av biobränslen. Biobränslen är allt möjligt från växtriket som det till exempel går att elda med, för uppvärmning via fjärrvärmeverk eller egna pelletspannor, eller utvinna biogas, etanol eller diesel ifrån. Ofta kan det vara bark, grenar och kvistar som blir över när man avverkar skog, producerar rundvirke eller genomför skogsröjningar. Det är också salix och rapsodlingar på våra åkermarker. Metod för kartläggning Energigrödor från åkermark Samma åkermark som är aktuell för odling av mat kan användas för odling av energigrödor, se vidare avsnittet Mat för kartläggning av åkermark. Biobränslen från skogsråvara Samma produktionsskog som är aktuell för produktion av skogsråvara till material kan användas för biobränsle. Se vidare avsnittet Material för kartläggning av skogsråvara. Biogas från gödsel Gödsel från stallade djur kan användas för produktion av biogas. Under den tid djuren inte är stallade använder de samma betesområden som används för mat. Se vidare avsnittet Material för kartläggning av skogsråvara. Djur som går stallade året om tas inte med i kartläggningen eftersom detta inte bedömts som relevant i kilskalan. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? För åkermark, se avsnittet mat. För produktionsskog, se avsnittet material. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Områdesspecifik information om hur mycket marker producerar finns inte tillgänglig. Liksom för mat kan det vara intressant att använda schablonsiffror som ger en bild av hur många personer den tillgängliga jord- och skogsbruksmarken kan försörja med dagens livsstil. Några lämpliga siffror har dock inte hittats. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS (Se mat) (Se material) Data som behöver adderas (Se mat) (Se material) 10

11 Dricksvatten Dricksvatten tas från både yt- och grundvatten. Produktion av dricksvatten kräver ett fungerande biogeokemiskt kretslopp. Dricksvatten från ytvatten är beroende av ekosystemens renande processer både i tillrinningsområdet på land och i vattnet. Även dricksvatten från grundvatten är beroende av ekosystemens renande processer, men här spelar även geologiska processer, såsom filtrering genom marklager, särskilt grus- och sandavlagringar, en större roll. Dricksvatten är beroende av den understödjande tjänsten vattencykeln samt de reglerande tjänsterna vattenrening och flödesreglering. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan för hela Göteborgsregionen. Planen pekar ut potentiella vattentäkter både för yt- och grundvatten och kan därför användas för att kartlägga tjänsten produktion av dricksvatten. För beskrivning av den metod som används för att peka ut de potentiella vattentäkterna hänvisas till vattenförsörjningsplanen. De utpekade potentiella grundvattentäkterna finns tillgängliga som GIS-skikt hos Göteborgsregionens kommunalförbund. Däremot är inte de utpekade potentiella ytvattentäkterna avgränsade geografiskt i vattenförsörjningsplanen. Här rekommenderas istället att GIS-skikt över ytvattenförekomster och övrigt ytvatten används. De går att ladda hem från SMHI. I dessa GIS-skikt finns geografiska avgränsningar för alla potentiella ytvattentäkterna. För kartläggning av tjänsten dricksvattenförsörjning bör man också ta hänsyn till täkternas påverkansområde för att de potentiella vattentäkterna inte ska förorenas. Påverkansområde är de områden som är viktiga för tillrinning av nytt vatten och områden som fungerar som skyddsbarriär. För kartläggning av påverkansområde kan tillrinningsområde för grundvatten laddas hem från SGU. För påverkansområde för ytvattentäkter används SMHI:s avgränsning av delavrinningsområden. Där den potentiella täkten redan idag är utpekad som vattenskyddsområde kan dess yttre gräns användas. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det går att avgränsa tjänsten geografiskt. En viss osäkerhet kan dock finnas vad gäller grundvattenmagasinens utbredning och tillrinningsområden eftersom dessa oftast inte karterats i detalj. Kartläggningen tar inte hänsyn till eventuell föroreningspåverkan. Vattenkvalitén måste vara god för att vattnet ska vara tjänligt som dricksvatten. En eventuell föroreningspåverkan på utpekade reservvattentäkter kan innebära att de inte är tjänliga. Vattenkvalitén hos de utpekade reservvattentäkterna måste därför utvärderas först. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Influensområdet för dricksvatten kan räknas ut genom att beräkna tjänstens produktivitet, det vill säga hur mycket vatten som kan tas ut på ett hållbart sätt. Siffran jämförs sedan med hur många människor som kan förses med dricksvatten. En person använder i genomsnitt 11

12 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv 160 l/dag ( Metoden visar kapacitet för dricksvattenförsörjning. För att avgränsa influensområdet jämförs siffran med hur många som bor i området. Detta ger dock en ögonblicksbild eftersom befolkningsmängden i ett område kan ändras. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För att bedöma tjänstens produktivitet analyseras möjliga uttag från de potentiella täkterna. Genom att titta på möjliga uttag tas ett uttagsspann på möjliga uttag fram. SGUs databas över grundvattenförekomster innehåller även data kring möjliga uttag som kan användas i beräkningarna för de utpekade grundvattentäkterna. För de potentiella grund- och ytvattentäkter som redan idag är utpekade som vattentäkter bör det finnas utredningar kring möjliga uttag hos respektive kommun. Data saknas dock helt för de potentiella ytvattentäkter som idag inte utgör vattentäkter. För att få ut möjliga uttag från dem krävs mer ingående analyser av vattnets tillrinning och flöde vid utlopp. För bedömning av trend finns två metoder att använda. Den ena rör uppföljning av om möjliga uttag minskar. Den inbegriper även om något potentiell täkt inte längre ses som lämplig. Denna kunskap nås genom att utföra kartläggningen igen och analysera förändringar mellan kartläggningarna. Den andra metoden tittar istället på hur många som kan förses med dricksvatten och relaterar det till en eventuell befolkningsändring. Denna metod utreder trenden för behovet av dricksvatten. Tillgängligt underlag i GIS Regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Grundvattenmagasin Vattenskyddsområden Fastighetskartan Tillrinningsområden för grundvatten Delavrinningsområden Data som behöver adderas Kunskap om möjliga uttag för både yt- och grundvatten 12

13 Rening av vatten Naturen bidrar med tjänsten vattenrening genom vegetationens och andra organismers upptag av näringsämnen och nedbrytning av föroreningar. På så sätt hindras transport av näring och föroreningar till våra vattenmiljöer. Utsläpp av näringsämnen och föroreningar förekommer främst från vissa industrier, hårdgjorda ytor samt från jordbruk och skogsbruk. I anslutning till dessa områden är tjänsten vattenrening särskilt viktig. I stort sett all naturmark som inte utsätts för någon störning har en renande effekt på det vatten som infiltreras eller översilas. Vissa marker har dock större renande förmåga eller större betydelse på grund av dess läge än andra. Den framtagna metoden fokuserar på dessa marker. Rening av vatten kan även ske i våra sjöar och vattendrag. Det är dock av stor vikt att utsläpp renas innan de når våra vatten eftersom deras buffertförmåga redan är ianspråktagen av den naturliga bakgrundsbelastningen samt tidigare och pågående utsläpp. Eftersom många av våra vatten redan drabbas av övergödning och miljögifter är det mycket olämpligt att inte rena utsläpp innan de når sjöar och vattendrag. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Kartläggning av viktiga naturtyper Våtmarkers har ett särskilt värde för vattenrening, deras utbredning tas från fastighetskartan. I kartan benämns våtmarker sankmark. Reningsförmågan kan skilja sig åt mellan olika naturtyper. Information kring detta har inte hittats varför det inte inkluderas i metoden. Kartläggning av topografi och avrinning Genom att använda sig av detaljerad höjddata i rasterformat görs en GIS-analys i form av en beräkning på så kallat våthetsindex. Målet är att hitta sänkor i landskapet dit vattnet rinner. Genom detta index framträder områden där grundvattennivån ligger nära markytan. Metod för beräkning av våthetsindex kan skilja sig åt, beroende på vad det är man vill visa. I detta fall bör en beräkning som visar ackumulation av vatten användas. Det kan förekomma ett visst överlapp med grundvattenförekomster. Därför bör de områden som blir utpekade med hjälp av våthetsindexet jämföras med förekomst av grundvatten. De områden där de överlappar strykas på grund av risk för förorening av grundvatten. Kartläggning av jordarter Analys av sänkor och avrinningsområden kompletteras med jordarter från jordartskartan. Områden med mer fördelaktiga jordarter för infiltration och som samtidigt ligger i en sänka kan antas ha större betydelse för vattenrening. Benämning på jordarter som finns i utdragen från jordartskartan kan variera. Jordarter som väljs ut som viktiga för vattenrening är främst olika typer av torvmarker och morän, vars partikelstorlek är tillräckligt stort för att vattnet ska infiltreras. Jordarter med stor partikelstorlek, exempelvis sand, medför att vattnet infiltreras mycket snabbt och här bildas ofta större grundvattenförekomster. Eftersom det finns risk för att grundvattnet förorenas om smutsigt vatten förs över sanden, är dessa jordarter oftast inte lämpliga att använda för vattenrening av förorenat vatten. Täta jordarter som lera och berg medför att vattnet snabbt rinner av utan att renas. 13

14 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Analys av områden som nyttjar tjänsten idag För att kartlägga vilka naturområden som har stor betydelse för vattenrening idag, och som skulle medföra negativ konsekvens för recipient om de tas i anspråk, analyseras vatten som avrinner från större ytor med hårdgjord mark samt jord- och skogsbruk i relation till de marker som pekats ut i ovanstående steg. Områden som ligger mellan en utsläppskälla och recipient har extra stor betydelse. Buffertzoner med naturmark för infiltration längs sjöar och vattendrag spelar ofta en stor roll för påverkan på recipienten. Buffertzonerna tas fram i GIS. För att hitta skogs- och jordbruksmarker, se metodik beskriven under produktion av material och mat. För att hitta större ytor med hårdgjord mark kan terrängkartans markyteskikt användas. Förslagsvis används områden klassade som sluten- och hög bebyggelse samt industriområden. Stora utsläpp kan även komma från fritidshusbebyggelse, men utsläppen kommer då snarare från enskilda avlopp än dagvatten. Ytterligare ett sätt att kartlägga större områden med hårdgjord mark är att använda kartläggning av hårdgjord mark av EEA (European Environmental Agency). Denna satellitkartläggning har en upplösning på 20 x 20 meter (alternativt 100 x 100 meter). För varje pixel finns angivet graden av hårdgjord mark i procent. Denna kartläggning medför en mer detaljerad analys av hårdgjorda ytor. Till kartläggningen behöver sedan adderas ett urval av vad som anses som en större areal av hårdgjord mark eller kluster av hårdgjorda ytor. En osäkerhet i att peka ut områden med hårdgjord mark är att analysen inte inkluderar eventuella dagvattenlösningar som finns i området. Ett välplanerat exploaterat område med goda dagvattenlösningar medför att dagvattnet som lämnar området inte är särskilt förorenat och de utpekade områdena för tjänsten dagvattenrening har då mindre betydelse. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det är svårt att få ett heltäckande skikt för vattenrening. Det är dock möjligt att peka ut områden som har större betydelse för vattenreningen. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? De vattenområden som ligger nedströms avrinningen från de marker som pekas ut som viktiga för vattenrening kan sägas utgöra tjänstens influensområde. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Det finns schablonsiffror över rening i skogsmark, jordbruksmark, ängsmark samt våtmark i Storm tac modellen. För mer information om Storm tac se Siffrorna kan användas för att få en indikation över tjänstens produktivitet. Trenden kan historiskt bedömas genom att den beskrivna metoden appliceras på äldre kartmaterial för att se om områden, våtmarker och vattendrag som rätas ut, som tidigare varit viktiga för vattenrening försvunnit. Trenden går även att följa upp från år till år genom att utföra nya analyser med beskriven metod. 14

15 Ytterligare en metod är att ta vattenprover längre ner i systemet för att följa upp vattenkvaliteten. Denna metod medför dock en viss osäkerhet. En försämring i vattenkvalitet behöver inte betyda att den vattenrenande tjänsten försämrats. Försämringen kan även orsakas av ökade utsläpp från befintlig markanvändning. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Tillgängligt underlag i GIS Fastighetskartan GDS-Höjddata, grid 2+ Avrinningsområden Jordartskarta Data som behöver adderas Data från metod för Material. 15

16 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Flödesreglering Naturområden förser oss med den viktiga tjänsten flödesreglering. Tjänsten medför att risken för översvämning kan minskas, att erosionsskador kan undvikas och att vattenrening kan stärkas. Flödesreglering sker på de flesta naturmarker, men vissa marker, såsom våtmarker och naturområden på genomsläppligt material, har större betydelse för tjänsten. Metod för kartläggning Våthetsindex I beskrivning över Mölndalsåns avrinningsområde finns en analys av våthetsindex för avrinningsområdet. Rapporten täcker dock inte in hela Delsjön - Härskogen kilen utan främst de sydvästra delarna. (Mölndalsåns vattenråd, BioDivers Naturvårdskonsult, 2011) Kartläggning av naturtyper, topografi och jordarter Metoden överlappar i stort metoden för vattenrening, se vidare kapitlet vattenrening. Till jordarter som är viktiga för flödesreglering kan dock tillföras jordarter med stor partikelstorlek, som sand och grusområden. I dessa områden kan infiltration ske mycket snabbt. Genom att titta på områden med högt våthetsindex är det möjligt att identifiera områden som fungerar som svämplan längs vattendragen. Dessa är viktiga för att dämpa flödestoppar nedströms. Meandrande vattendrag medför ett långsammare flöde med plats för mer vatten. Dessa kartläggs genom flygbildstolkning. Analys av påverkansområden Genom att följa avrinningen nedströms från de utpekade ytorna är det möjligt att analysera tjänstens påverkansområde, det vill säga områden som riskerar att översvämmas om de vattenhållande ytorna försvinner. För att få en exakt bild krävs dock mer avancerade beräkningar på hur mycket vatten de utpekade ytorna klarar av att hålla tillsammans med beräkningar av nederbörd för olika scenarion. Förslagsvis används istället befintligt material kring översvämningsrisk och inträffade översvämningar för att få en indikation om vilka områden som riskerar att påverkas. SMHI och räddningsverket (2008) har tagit fram en översiktlig kartering av översvämningsrisken längs Mölndalsån som kan användas för analys för de vattenhållande ytor som ligger inom Mölndalsåns avrinningsområde. För de ytor som inte ligger inom det karterade avrinningsområdet behöver liknande beräkningar göras enligt metod beskriven i översvämningskarteringen. Där det finns data kring inträffade översvämningar är det även möjligt att använda dessa. Kunskap om detta kan finnas hos tjänstemännen i respektive kommun. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det är svårt att få ett heltäckande skikt för flödesreglering. Det är dock möjligt att peka ut områden som har större betydelse för flödesreglering. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Genom ovanstående analys avgränsas tjänstens influensområde vad gäller områden som är viktiga för reglering idag. 16

17 Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Det finns schablonsiffror över flöden i skogsmark, jordbruksmark, ängsmark samt våtmark i Storm tac. Siffrorna kan användas för att få en indikation över tjänstens produktivitet. För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Tillgängligt underlag i GIS Våtmarksindex för Möndalsåns avrinningsområde Översvämningskartering för Möndalsån (Se även vattenrening) Data som behöver adderas Analys över våtmarksindex Översvämningskartering Information om översvämningsdrabbade områden (Se även vattenrening) 17

18 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Erosionsskydd Vegetation fungerar som erosionsskydd eftersom jordpartiklar binds hårdare till marken med hjälp av växternas rötter. Markens hydrologiska egenskaper påverkas dessutom av att växterna tar upp vatten. Vegetationen kan också samla upp lösgjort jordmaterial. Erosion styrs av vattnets hastighet och jordartens erosionsbenägenhet, men även av hur mycket sediment det förbipasserande vattnet bär. De mest erosionskänsliga jordarterna är fin- till mellansand. Lera och silt är mindre känsliga liksom grövre jordarter, såsom grus, som inte är lika känsliga på grund av dess tyngd. (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2013). Den framtagna metoden fokuserar på erosionsskydd längs de större vattendragen, i anslutning till jordbruksmark och bebyggelse. Med större vattendrag syftas på vattenförekomster och övrigt vatten i VISS. Metod för kartläggning Inledningsvis avgränsas vattendrag. Förslagsvis används vattenförekomster och så kallat övrigt vatten från VISS (Vatteninformationssystem Sverige). För att hitta riskområden för erosion studeras jordarterna längs valda vattendrag. Områden som består av fin- till mellansand bedöms som känsliga för erosion. Genom att studera ortofoton och välja ut de riskområden som har en ridå av stabiliserande vegetation av träd eller buskar kan tjänsten kartläggas. Genom denna metod går det samtidigt att peka ut riskområden där tjänsten bör stärkas, det vill säga riskområden som saknar stabiliserande vegetation. Ibland finns redan framtaget material för erosionsrisk, om så är fallet används även detta material. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Tjänsten går att avgränsa geografiskt. Metoden innehåller dock inga beräkningar på flöden, vilket kan medföra en viss osäkerhet. Avgränsningen av jordarter är översiktlig, vilket kan medföra vissa brister när tjänsten ska avgränsas. Det är också svårt att sätta en geografisk avgränsning vad gäller hur bred den stabiliserande vegetationsridån bör vara. Tillgängligt underlag i GIS Vattendrag och övriga vattenförekomster enligt VISS Jordartskarta Ortofoton Flöden från SMHIs vattenwebb Flöden i Möndaslån Data som behöver adderas Inget data behöver adderas Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Tjänstens influensområde bör vara bebyggelse, infrastruktur och jordbruk i känsliga områden. Men influensområdet är så detaljerat att det är svårt att avgränsa i kilskala. Om erosion uppkommer kan det påverka större områden, exempelvis genom igenslamning som skapar översvämning på andra platser. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Det är för denna tjänst svårt att prata om dess produktivitet. Det är möjligt att följa trenden genom att från år till år jämföra förändringar i markanvändning i de områden som kartlagts. 18

19 Pollinering Många av våra grödor är beroende av pollinering. Pollinering säkrar inte bara att det blir skörd. En väl fungerande pollinering medför även att frukten får bättre kvalitet och blir större och mer regelbunden till formen. I Sverige är det främst insekter som fungerar som pollinerare. Bland insekterna är det främst bin och humlor som står för pollineringen, men även blomflugor, fjärilar och en rad andra insektsgrupper är viktiga pollinatörer. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Det geografiska sambandet mellan pollinatörer och gröda som ska pollineras är komplicerat. En analys av pollinering bör därför utgå från lämpliga livsmiljöer för pollinerare istället för förekomst av en pollinatör. Metoden fokuserar på lämpliga biotoper för pollinerare, tillsammans med en analys av grödor som behöver pollineras. Eftersom grödor kan variera från år till år, och därmed pollineringsbehovet, har all jordbruksmark bedömts ha behov av pollinering. Identifiera biotoper för pollinerare I det småbrutna och mosaikartade landskapet finns generellt goda förutsättningar för pollinerare. Dessa landskap kan identifieras på olika sätt i GIS. Ett sätt är att identifiera en hög flikighet. Fastighetskartan används som underlag. I analysen delas först landskapet upp i öppen mark och skog. All exploaterad mark, förslagsvis sluten, hög, och låg bebyggelse samt industrimark, maskas sedan bort. Därefter räknas area-omkretsförhållandet ut för alla kvarvarande polygoner. Polygoner med en lång omkrets i förhållande till area bedöms höra till det småbrutna landskapet. Biotoper som kommer att ha en lång omkrets i förhållande till area är till exempel småbiotoper, brynmiljöer och odlingsrösen. De landskapsavsnitt med en stor andel sådana polygoner bedöms ha en större betydelse för pollinerare. För att få en bild av landskapets variation och småbrutenhet kan man även analysera antal markytepolygoner i jordbrukslandskapet. Det är främst växlingen mellan skog och öppen mark som är intressant varför fastighetskartan med fördel kan användas. Även i denna analys maskas all exploaterad mark bort. Ett högre antal polygoner inom varje landskapsavsnitt ger en indikation om en högre småbrutenhet i landskapet. GIS-analyserna kompletteras sedan med material kring biotoper som är viktiga för pollinerare. Dessa biotoper inkluderar värdefulla ängsoch hagmarker, förekomst av betande djur, kolonilotter, golfbanor, sandmarker, vägrenar, trädgårdar och fritidshusområden. Kunskap om lämpliga biotoper kan hämtas från lokala inventeringar. Lämpliga naturtyper väljs i samråd med biolog, exempel på naturtyper i jordbrukslandskap, till exempel ängs- och hagmarker, brynzoner, sandmarker och vägrenar. Lokal kunskap kan också finnas hos naturskyddsföreningen och andra intresseorganisationer. Kunskap om förekomst av koloni- och odlingslottsområden och golfbanor finns hos berörd kommun. Villaområden och fritidshusområden tas från terrängkartan genom att välja ut markytor med låg bebyggelse och fritidshusområden från skiktet med bebyggelseytor. Även vägrenar tas från terrängkartan genom att välja ut de vägar som angränsar till naturmark. Ekologisk odling vs. pesticider Förutsättningarna för pollinerare påverkas starkt negativt av användningen av pesticider på jordbruksmarkerna. Studier pekar på att användandet av pesticider minskar pollineringen med 57 % hos honungsbin, vilket medför mindre bikollonier eftersom tillräcklig föda till larverna saknas. Pesticider medför även att bina lättare angrips av sjukdomar och parasiter, vilket medfört massdöd hos bisamhällen (Reuters 2013, Reuters 2014). Kartläggning av ekologisk odling ingår inte i metoden eftersom det har varit svårt att få fram lättillgängligt geografiskt material. 19

20 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Identifiera hotspots och bristområden för pollinering Genom ovanstående steg kan lämpliga biotoper för pollinerare i större skala pekas ut. Lämpliga biotoper ges sedan en eller två buffertzoner som sätts efter flygavstånd för pollinerare. De flesta arter flyger över 200 meter från boplats, vissa arter av större humlor flyger upp till 2 kilometer. Förslagsvis kan två buffertzoner användas, en på 500 meter samt en på 1000 meter. På så sätt fås en gradering där zonen på 500 meter bör täcka in de flesta pollinerarna och zonen på 1000 meter förses med pollinering, men i något mindre omfattning. Genom att jämföra buffertzonerna med förekomst av jordbruksmark fås områden som utgör hotspots för pollinering. Områden som är utanför dessa hotspots ses som bristområden för pollinering. Även skogsområden utanför buffertzonen kan ses som bristområden eftersom även skogen har arter med högt värde för människan som behöver pollineras, exempelvis blåbär. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det är svårt att få en heltäckande bild av förekomst av pollinatörer. Metoden fokuserar därför på att peka ut lämpliga biotoper och hotspots. Exempel på forskning kring pollinering och ökad skörd Rapport om värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige. (Jordbruksverket,2011) Grödors beroende av pollinatörer Eftersom olika grödor pollineras på olika sätt, till exempel vindpollinering och självpollinering, varierar de pollinerande djurens betydelse för olika grödor. För vit- och rödklöver sägs honungsbin stå för % av skörden. För jordgubbar står honungsbin för upp till 30 % av skörden. Även för grödor som generellt är självpollinerande, som raps och rybs kan god pollinering ge skördeökningar på procent samt en högre oljehalt och en jämnare mognad (Jordbruksverket, 2011). Dessa studier är gjorda på tambin, men där förutsättningarna finns för vilda insekter bidrar dessa minst lika mycket till produktionen som tambin (SLU, 2013). Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Tjänsten avgränsas geografiskt genom hypotetiska flygavstånd för våra viktigaste pollinerare. Det finns dock pollinerare som flyger både längre och kortare, samtidigt som kunskapen om flygavstånd kan ses som bristfällig. Avgränsningen bör därför ses som ungefärlig. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Tjänstens exakta produktivitet är svår att bedöma. Det finns däremot tidigare studier kring hur mycket pollinering ökar skördar. Dessa kan användas för att beskriva tjänstens produktivitet generellt. För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Fastighetskartan Ängs- och hagmarker i TUVA Terrängkartan Jordbruksmark, se vidare Mat Data som behöver adderas Lokala inventeringar Lokal kunskap om områden lämpliga för pollinerare Förekomst av koloni- och odlingslotter Småbiotoper 20

21 Reglering av skadedjur Ekosystemen spelar en viktig roll i reglering av skadedjur eftersom de förser oss med arter som kan hålla nere antalet skadedjur. En skadereglerare kan vara en naturlig predator eller en art som konkurrerar om samma livsutrymme som skadegöraren, utan att själv göra samma skada. Skadereglerarna består av en mängd arter. Fåglar och insekter prederar till exempel på vedlevande insekter eller jordbruksmarkens bladlöss. Större rovdjur som varg prederar på vilt som kan skada våra grödor. Skadereglerare kan även bestå av växtarter, exempelvis lövträd i barrskog, som förhindrar att större vilt äter upp nya skott av barrträd i produktionsskogen. Där reglering av skadedjur saknas riskerar skadedjur att spridas snabbt och medföra stora skador för andra producerande ekosystemtjänster. Metod för kartläggning Jordbrukets skadereglerare och skogsbrukets skadereglerare skiljer sig något åt, även om de kan överlappa, och det är därför lämpligt att titta på separata metoder för de båda producerande tjänsterna. Jordbruksmark Se metod för pollinering. Skogsbruksmark Skadereglerare i skogsbruksmark är starkt kopplad till biologisk mångfald och variation av både småbiotoper och naturtyper i skogslandskapet. Dessa parametrar undersöks separat i metoden för biologisk mångfald, varför kartläggningen av biologisk mångfald kan användas även här. En parameter som kan adderas till kartläggning av reglering av skadedjur är förekomsten av blandskogar. Blandskogen definieras här som en skog där inget trädslag får utgöra mer än 70 % den totala volymen. Identifiering av blandskogen går att göra översiktligt med hjälp av ett satellitbaserat underlag över skogen i Sverige (knn). I underlaget finns det en volymuppskattning för varje pixel uppdelat per trädslag. Genom att jämföra volymerna av de olika trädslagen går det att analysera fram de områden där ingen av de ingående trädslagen överstiger 70 % av den totala volymen. En flygbildstolkning kan ge en mer detaljerad bild över var blandskogarna finns. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det går inte att få en heltäckande bild av tjänsten skadereglering eftersom skadereglerande arter och de krav de ställer på sina livsmiljöer kan vara så olika. Den föreslagna metoden grundas på antagandet att områden med hög biologisk mångfald har förutsättningar för att rymma fler typer av skadereglerare. Olika skadereglerare rör sig även olika långt från sin huvudsakliga biotop. Eftersom metoden använder en schablonsiffra för buffertzoner kring områden med höga naturvärden kan även det ses som en osäkerhet. Metoden ska därför ses som mycket förenklad. Det finns arter som fungerar som skadereglerare som inte är beroende av höga naturvärden, som exempelvis nyckelpigor. Dessa täcks inte in av metoden på ett representativt sätt. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Ekologisk odling vs. pesticider Liksom för tjänsten pollinering har användandet av pesticider negativa konsekvenser för reglering av skadedjur. Användandet av pesticider medför att behovet av skadereglerare för den grödan minskar. Pesticider är ofta specifikt inriktade för särskilda grödor och dess skadeinsekter. Användandet kan dock få kaskadeffekter för skadereglering för andra grödor i närheten. Kartläggning av ekologisk odling ingår inte i metoden eftersom det har varit svårt att få fram lättillgängligt geografiskt material. Hur skogen brukas spelar stor roll Studier har visat att blandskog uppvisar färre insektsskador än monokulturer med tall eller gran. Specialiserade skadeinsekter har svårare att föröka sig när värdväxten blir mindre talrik. En stor roll spelar också doftdiversiteten: svårigheten att hitta värdväxten för en luktstyrd insekt, när lukter från olika växter blandas (Jactel och Brockerhoff, 2007). Ytterligare ett exempel är användandet av hyggesfritt skogsbruk. Det hyggesfria skogsbruket ökar den biologiska mångfalden och har bland annat visat sig minska risken för snytbaggeskador (Skogsstyrelsen, 2010). Skadedjursregleringens påverkan på produktionen Fungerande skadedjursreglering medför att skadebortfallet minskar och skördarna ökar. En svensk studie har visat att kornskörden kan öka med 23 % i områden med naturliga fiender jämfört med områden där naturliga fiender saknas (Östman, Ö. m.fl. 2003). Liknande studier för skadedjursreglering i skogsbruket saknas. Ett angrepp av vår främsta skadegörare i skogsbruket, snytbaggen, kan dock medför att upp till 80 % av planterade plantor dödas om inte skadorna hindras på något sätt. Idag används främst behandling med pesticider för att undvika skadeangrepp ( 21

22 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Se resonemang i metod för biologisk mångfald. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För att analysera trend för skadedjursreglering i jordbruket kan samma metod som används för kartläggningen upprepas och resultatet jämföras år för år. Uppföljning av pollinering och skadedjursreglering i jordbruket utförs med fördel samtidigt eftersom metoden är densamma. Genom att upprepa metoden för biologisk mångfald och jämföra med tidigare år kan trenden för skadereglering i skogsbruket följas. Förekomsten av blandskog bör följas upp. Tillgängligt underlag i GIS SLU Skogskarta (knn) (Se även biologisk mångfald) Data som behöver adderas Eventuell flygbildstolkning av blandskog 22

23 Återföring av näringsämnen Tjänsten innebär att näringsämnen återförs till jorden genom att gödsel, bådefrån djur och människor, sprids på åkrarna. Detta minskar den förskjutning av näringsämnesbalansen, där allt mer av näringen hamnar i våra hav, sjöar och vattendrag, och de klimatutsläpp som sker när till exempel mineralgödsel används. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning All jordbruksmark kan användas för återföring av näringsämnen och bör ingå i kartläggningen. Teoretisk kan även skogsbruksmark användas för återföring av näringsämnen, främst kväve. Skogsstyrelsens allmänna råd för kvävegödsling pekar dock på att ingen gödsling, med ett fåtal undantag, bör ske på fastmark inom länet. Återföring av näringsämnen till skogsbruksmark har därför utelämnats från denna metod. Lämpligheten i att återföra aska till skogsbruket är också ifrågasatt varför detta inte inkluderats i metoden. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Ja, se vidare resonemanget om jordbruksmark under Mat. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Genom att titta på tjänstens produktivitet, det vill säga hur mycket näringsämnen som utpekade marker kan ta emot, och beräkna hur mycket folkgödsel som i medeltal fås från en person per år är det möjligt att bedöma hur många människors avloppsavfall som kan omsättas på marken. Genom att titta på befolkningsmängd kring kilen kan ett teoretisk influensområde kartläggas. I nuläget är återföring av slam från reningsverk till åkermark ifrågasatt eftersom slammet riskerar att innehålla olika föroreningar såsom läkemedelsrester och tungmetaller. Detta sätt att räkna influensområde bör därför ses som en framtidsvision när dessa frågor är lösta. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Tjänstens produktivitet, det vill säga hur mycket näringsämnen som jordbruksmarken kan omsätta, är beroende av vilken gröda man odlar och vilken avkastning man får. Eftersom typ av gröda som odlas på jordbruksmarken kan variera från år till år är det svårt att få en exakt bild av hur mycket näringsämnen som kan omsättas på marken. En enklare metod är därför att använda en exempelgröda med normalavkastning, vilket ger en indikation om mängden näringsämnen som kan omsättas. Förslagsvis används en teoretisk odling med 50 % vårkorn och 50 % vall som exempel för regionen. Kartläggning av trend bör göras genom att titta på ändrad markanvändning för jordbruksmark. Tillgängligt underlag i GIS (Se vidare mat för jordbruksmark) Data som behöver adderas (Se vidare mat för jordbruksmark) Näringsämnen i folkgödsel Naturvårdsverket presenterar i sin rapport Vad innehåller avlopp från hushåll (1995) en tabell över olika forskningsresultat kring hur mycket fosfor och kväve som fås per person och dygn. Näringsvärdena varierar mellan 9-18,2 g kväve och 0,9-3,53 g fosfor per dygn. Medelvärdet för de gjorda undersökningarna ligger ungefär på 12,5 g kväve/dygn och 1,6 g fosfors/dygn. Detta innebär att man från en människa på ett år kan få ca 4,6 kg kväve och 1,0 kg fosfor. Näringsbehov för vårkorn och vall För vårkorn (foderkorn) som odlas på P-AL-klass 3 jordar, med en avkastning av 5 ton/ha i norra Götaland rekommenderas 100 kg N/ ha samt 15 kg P/ha. För vall (blandvall med 20 % klöver med 2 skördar) som odlas på P-AL-klass 3 jordar, med en avkastning om 6 ton/ha, rekommenderas 90 ton N/ha samt 10 kg P/ha (Jordbruksverket 2014). 23

24 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Hälsa och fritidsupplevelser Ekosystemen bidrar både till vår mentala och fysiska hälsa. Vistelse i naturen innehåller oftast viss grad av fysisk aktivitet antingen i form av direkta motionsaktiviteter eller mer lugna aktiviteter såsom att långsamt röra sig genom skogen på jakt efter svamp och bär. Naturmiljöer har positiv inverkan på vår mentala hälsa, till exempel visar forskning att stress minskar genom vistelse i olika slags naturmiljöer. Metod för kartläggning Strövområden Strövområden är områden som rymmer anlagda vandringsleder eller områden som används mycket för promenader och vandringar och som därför har ett rikt stigsystem. Randzonen av en kil används ofta för promenader på grund av dess närhet till bebyggelse, men räknas inte in som strövområde, såvida den inte ingår i ett strövområde som används även av andra än närboende. Kunskap om strövområden bör finnas hos respektive kommun kring kilen. Hur denna kunskap är samlad kan dock variera. Kommuner kan ha information om strövområden i till exempel översiktsplaner eller grönplaner och i vissa fall finns GIS-skikt. I andra fall måste informationen hämtas in via telefonintervjuer med tjänstemän, turistbyrå, Västkuststiftelsen och ideella föreningar. Eftersom kommuner kan definiera strövområden på något olika sätt kan också en synkronisering behöva göras mellan materialet från de olika kommunerna. Göteborgsregionen har vidare ett GIS-skikt över regionala vandringsleder. Kunskapen kan kompletteras med påplatsintervjuer om informationen bedöms vara otillräcklig för någon del av kilen. Utflyktsområden Utflyktsområden är till exempel badsjöar, besöksintressanta naturreservat, kulturlandskap med picknickängar och ett levande lantbruk eller parkanläggningar. Kunskap om utflyktsområden bör finnas hos respektive kommun kring kilen. Hur denna kunskap är samlad kan dock variera. Kommuner kan ha information om utflyktsområden i till exempel i översiktsplaner eller grönplaner och i vissa fall finns GIS-skikt. I andra fall måste informationen hämtas in via telefonintervjuer med tjänstemän och turistbyrå. Skolpersonal kan kontaktas för att få kunskap om vilka områden som används vid friluftsdagar. Eftersom kommuner kan definiera utflyktsområden på något olika sätt kan också en synkronisering behöva göras mellan materialet från de olika kommunerna. Telefonintervjuer Vid telefonintervjuer är det ofta bra att ge intervjupersonen en möjlighet att förbereda sig även om själva intervjun inte behöver ta så lång tid. En första kontakt tas med intervjupersonen via mail eller telefon för att boka tid för en telefonintervju. Därefter skickas till exempel en intervjuguide och karta över kilen till intervjupersonen. På så sätt får intervjupersonen tid att tänka igenom sina svar. Man kan också uppmuntra intervjupersonen att fråga människor i deras omgivning om frågorna för att inhämta ytterligare kunskap om kilen inför intervjutillfället. Efter intervjutillfället kan det vara bra att skicka en sammanfattning av intervjun för att ge intervjupersonen möjlighet att verifiera att man uppfattat deras svar korrekt. 24

25 Kunskapen kan vidare kompletteras med påplatsintervjuer om informationen bedöms vara otillräcklig för någon del av kilen. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Friluftsgårdar och motionsanläggningar Kunskap om frilufts- och motionsanläggningar bör finnas hos respektive kommun kring kilen. Hur denna kunskap är samlad kan dock variera. Kommuner kan ha information om friluftsgårdar och motionsanläggningar i till exempel i översiktsplaner eller grönplaner och i vissa fall finns GIS-skikt. I andra fall måste informationen hämtas in via telefonintervjuer med tjänstemän och turistbyrå. Områden för svamp- och bärplockning Svamp och bär kan finnas i en stor variation av naturtyper. Vissa områden är dock mer välanvända för svamp- och bärplockning. Dessa områden kan identifieras genom påplatsintervjuer. Områden för fiske Sportfiskarna Region Väst har information om fiskevatten i regionen. De flesta viktiga fiskevatten innefattas i något av de fiskekort som redovisas på sportfiskarnas hemsida. Denna information bör dock kompletteras genom telefonintervju med representant från sportfiskarna i Region Väst eftersom de kan ha kunskap om viktiga sjöar och vattendrag som inte inkluderats i korten. Randzonen Kilens randzon mot bebyggelse är viktig eftersom en stor del av vardagsbesöken sker i denna. Hur bred denna randzon är beror på innehållet i randzonen samt på besökstrycket som i sin tur är beroende av både befolkningsmängden intill randzonen och randzonens rekreativa kvalitéer. För kartläggningen kan dock en schablon på 1000 meter respektive 300 meter användas. De första 300 metrarna är de mest Påplatsintervjuer Påplatsintervjuer innebär att man utför korta intervjuer med besökare på utvalda platser. Intervjuerna kan göras både i grupp och individuellt. Vid intervjuerna används en intervjuguide som stöd för frågorna. Guiden bör inte innehålla för många frågor, en påplatsintervju ska helst inte ta mer än 5-10 minuter. Detta för att man ska hinna intervjua nog många personer och eftersom detta är en tid som kan kännas rimlig att avsätta för en intervjuperson. Vid intervjutillfället kan frågorna sedan anpassas efter intervjupersonens kunskap och svar. Efter varje intervjutillfälle görs minnesanteckningar. Om nya intressanta frågeställningar kommer fram i samband med intervjuerna kan dessa läggas till efterhand. För att verifiera giltigheten i svaren kan nästkommande intervju avslutas med frågor som ger den intervjuade tillfälle att ta ställning till vad man kommit fram till i tidigare intervjuer. När få nya svar framkommer från nya intervjupersoner kan påplatsintervjuerna avslutas. Intervjuerna bör genomföras på platser med en relativt god genomströmning av besökare som kan ha kunskap i frågan för att det ska bli effektivt. Samtidigt bör man välja en plats, eller tidpunkt på dagen, där besökarna bedöms kunna ge sig tid att svara på frågor. För att undvika att svaren påverkas av yttre omständigheter och för att få med ett varierat utbud av besökare bör intervjuerna helst utföras vid flera olika tillfällen, tidpunkter och väderlek. Vid påplatsintervjuer måste man ha i åtanke att minderåriga inte får intervjuas utan målsmans eller annan ansvarigs tillstånd. 25

26 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv använda i randzonen, särskilt av barn. Vardagspromenader och bostadsnära svamp- och bärplockning sker till stor del inom den första kilometern. Platser med höga estetiska värden Platser med höga estetiska värden är också ofta viktiga platser för hälsa och fritidsupplevelser. För metoder för kartläggning av dessa värden, se vidare kapitlet Estetiska värden. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Tjänsten kan förekomma på nästan alla platser i kilen. Metoden inriktar sig därför på att hitta kärnområden för tjänsten. Gränsen för dessa är sällan exakt, varför avgränsningen kommer vara ungefärlig. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Genom påplatsintervjuer är det möjligt att få kunskap om varifrån besökarna kommer. Denna kunskap kan också finnas hos kommunernas tjänstemän och turistorganisationer. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Kommunala GIS-skikt över strövområden, utflyktsområden samt friluftsgårdar och motionsanläggningar. GIS-underlag över regionala vandringsleder från Göteborgsregionen. Information om fiskevatten finns på (Se vidare Estetiska värden) Data som behöver adderas Kompletteringar av information om strövområden, utflyktsområden samt friluftsgårdar och motionsanläggningar t.ex genom telefonintervjuer, påplatsintervjuer och studier i grön- och översiktsplaner. Information om områden för svamp- och bärplockning adderas via påplatsintervjuer. Information om fiskevatten kompletteras via telefonintervju med representant från Sportfiskarna Region Väst. (Se vidare Estetiska värden) 26

27 Turism Naturen utgör arenor för när- och upplevelseturism. Upplevelseturism kan till exempel finnas i områden med höga naturvärden, områden med höga kulturvärden eller områden lämpade för äventyrsturism. Närturismen kan innebära att åka till olika utflyktsområden, vandra på vandringsleder och så vidare. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Områden som används av turistentreprenörer Turistbyråer i kommunerna kring kilen har ofta kunskap om vilka turistentreprenörer som är aktiva i kommunen och vilka områden som utgör besöksmål för dessa. Det finns också mycket information tillgänglig på internet. Där turistbyrå saknas kan information finnas hos tjänstemän på kommunen. Det kan också finnas ideella föreningar som organiserar friluftsaktiviteter, till exempel klätterklubbar och skridskoklubbar. Identifierade turistentreprenörer, och föreningar, verksamma i kilen telefonintervjuas. Vid intervjuerna får dessa beskriva vart i kilen man brukar åka och vilka aktiviteter som utförs. I de fall det är svårt att avgränsa området geografiskt genom telefonintervjuer kan kartor skickas över så att intervjupersonen kan avgränsa området. Eftersom frågan har en tydlig avgränsning kan också utskick av enkäter med karta användas i ett första skede. I de fall få, eller otydliga, svar inkommer kan enkäten följas upp med telefonintervjuer. Områden som används för icke organiserad turism Turistbyråer i kommunerna kring kilen har ofta kunskap om vilka naturområden som används för icke organiserad turism. Dessa sammanfaller ofta med några av de områden som utpekats som utflyktsområden, friluftsområden och fiskesjöar. Det kan därför vara lämpligt att samordna de båda kartläggningarna. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Gränsen för de områden som besöks är sällan exakt varför avgränsningen kommer vara ungefärlig. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Turistentreprenörerna bör ha kunskap om varifrån deras kunder kommer. Turistbyråer kan ha viss information om varifrån oorganiserade turister kommer. I de fall påplatsintervjuer genomförs kan man få kunskap om varifrån dessa besökare kommer. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Samlat material saknas Data som behöver adderas All information behöver adderas genom telefonintervjuer och internetsökningar. Påplatsintervjuer kan komplettera informationen. 27

28 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Estetiska värden Ekosystem bidrar med estetiska värden av stor variation från den enskilda blomman till storslagna naturvyer. Vad som är ett estetiskt värde i naturen är en subjektiv fråga men många uppskattar att uppleva årstidernas variation, artrika miljöer, öppna landskap eller miljöer som upplevs orörda och tidlösa. Metod för kartläggning Öppna landskap, kulturlandskap, vattenmiljöer och utsikter Utsiktsplatser och vackra öppna landskap identifieras från kommunala underlag, turistguider och genom påplatsintervjuer. För att välja ut lämpliga intervjuplatser kan en analys av höjdkurvor och öppna landskap göras för att identifiera områden med potential. Därefter identifieras besöksintensiva platser i anslutning till dessa områden, till exempel friluftsgårdar eller vandringsleder. Artrika miljöer Artrika miljöer identifieras i metoden för biologisk mångfald. Samtliga miljöer inkluderas. Odlingslotter och parkmiljöer inom kilen identifieras från kommunala underlagskartor. Nyckelbiotoper för upplevelse av orördhet Alsumpskog Barrnaturskog Bergsbrant Blandsumpskog Bäckdal Gransumpskog Hällmarksskog Källpåverkad mark Liten sprickdal Lövrik barrnaturskog Lövsumpskog Naturlig skogsbäck Rasbrant Ravin Rikkärr/kalkkärr Tallsumpskog Ädellövsnaturskog Örtrika bäckdråg Upplevelse av orördhet Upplevelsen av orördhet finns främst i gamla skogar en bit ifrån vägar och bebyggd miljö. Den kan även finnas i anslutning till olika naturmiljöer med inslag av vatten eller intressanta landskapsformer. Gamla skogar, det vill säga skog över 100 år, identifieras genom flygbildstolkning. Alternativt kan SLU:s skogskarta användas. Kartans detaljeringsgrad gör dock att uppgifterna ska användas med viss försiktighet i de fall området man vill få kunskap om är mindre än några hundra hektar. Den bör dock kunna ge en ungefärlig bild av var äldre områden finns. För att hitta andra miljöer med potential för upplevelse av orördhet används nyckelbiotopsinventeringen och naturtyper knutna till vatten våtmarker och landskapsformer väljs ut från dessa, se tabellen Nyckelbiotoper för upplevelse av orördhet. När områdena identifierats studeras deras läge. De miljöer som ligger närmare än 250 meter från bebyggelse, vägar eller andra störande anläggningar väljs bort. Årstidsvariationer Platser med särskilt starka upplevelser av årstidsvariationer kan till exempel vara blå- och vitsippsbackar, sommarängar, lövskogar med starka höstfärger och flyttfåglars rastplatser såsom fågelsjöar. För att få kunskap om vilka platser människor åker till för att få uppleva årstidsvariationer används påplatsintervjuer. Dessa intervjuer kan genomföras på platser med mycket människor, till exempel friluftsgårdar och inne i centrum i de omgivande kommunerna. Påplatsintervjuer kan kompletteras med telefonintervjuer med intresseföreningar med god kännedom om kilen samt med information från naturvårdsplaner, fritidsplaner och sociotopkartor. 28

29 Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Den geografiska avgränsningen blir ungefärlig. Detta beror bland annat på att det kan vara svårt för intervjupersoner att avgränsa ett område exakt och på att alla nyckelbiotoper inte behöver upplevas som orörda eller artrika. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Med utgångspunkt i kartläggningarna för hälsa och fritidsupplevelser samt turism kan en analys av vart dessa områden sammanfaller göras. Där detta sker sammanfaller även influensområdet. För övriga områden kan en analys av läge och tillgänglighet, till exempel förekomst av väg- eller stignät, göras för att bedöma om de kan ha ett mer lokalt influensområde. Många orörda områden ligger dock i otillgängliga områden med låg besöksfrekvens. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Fastighetskartan SLU skogskarta (knn) Nyckelbiotoper Data som behöver adderas Gammal skog identifieras genom flygbildstolkning Analys av höjdkurvor. Utsiktsplatser identifieras genom kommunalt underlag och påplatsintervjuer. Årstidsvariationer identifieras genom påplatsintervjuer och telefonintervjuer Kommunalt material över koloniområden och artrika parkmiljöer. Intervjuer med relevanta intresseorganisationer. 29

30 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Sociala relationer Naturområden kan fungera som mötesplatser över generations-, klass och kulturgränser eftersom de ofta inte är lika starkt socialt kodade som byggda miljöer. Kartläggningen fokuserar på platser som används på fritiden. Metod för kartläggning Naturområden som ligger mellan bostadsområden med olika typer av boende är särskilt viktiga för att stärka sociala relationer mellan olika grupper. Rekreativa målpunkter såsom friluftsgårdar och badplatser som används av en stor variation av människor är också viktiga. Kommunens tjänstemän har ofta kunskap om vilka områden detta handlar om. Kunskapen kan samlas in genom telefonintervjuer eller genom en workshop med deltagare från olika förvaltningar med relevans för frågan. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Tjänsten går att avgränsa geografiskt. Avgränsningen blir dock ungefärlig eftersom tjänsten inte alltid har en specifik gräns och eftersom det kan vara svårt för intervjupersonerna att hitta den exakta avgränsningen. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Det bör genom intervjuer gå att få kunskap om ifall områden främst används lokalt av kringboende eller på en kommunal, regional eller nationell skala. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Samlat material saknas Data som behöver adderas Samtlig data behöver adderas till exempel genom telefonintervjuer eller workshops med tjänstemän. 30

31 Undervisning och kunskap Naturen är en viktig källa för undervisning och kunskap både för förskolor, skolor, forskare, organisationer med naturinriktning och för människor med naturen som fritidsintresse. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Kilarnas gränszon Kilarnas gränszon mot bebyggelse är viktiga områden för undervisning och kunskap för närliggande förskolor, skolor och ideella organisationer. För kartläggning av randzonen, se Hälsa och fritidsupplevelser. Telefonintervjuer med universitet och organisationer Kunskap om vilka områden i kilarna som används för undervisning och kunskap fås genom intervjuer med universitet, friluftsorganisationer och naturorganisationer. I ett första steg identifieras vilka universitet och organisationer som är aktuella att fråga. Kommunens tjänstemän har ofta kunskap om vilka organisationer som är verksamma inom kommunen och som kan vara intressanta att tillfråga. Därefter kontaktas dessa för telefonintervjuer. Vid intervjuerna får kontaktpersoner beskriva vart i kilen man brukar åka för att studera naturen och vad som studeras. I de fall det är svårt att avgränsa området geografiskt genom telefonintervjuer kan kartor skickas över så att intervjupersonen kan avgränsa området. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Tjänsten går att avgränsa geografiskt. Avgränsningen blir dock ungefärlig eftersom tjänsten inte alltid har en specifik gräns och eftersom det kan vara svårt för intervjupersonerna att hitta den exakta avgränsningen. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Det bör genom intervjuer gå att få kunskap om ifall områden främst används av lokala organisationer och skolor eller om det också är av regionalt eller nationellt intresse. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Detta kan kompletteras med en analys över om markanvändningen i de utpekade områdena har ändrats och hur detta påverkat möjligheten till undervisning och kunskap. Tillgängligt underlag i GIS Samlat material saknas Data som behöver adderas Samtlig data behöver adderas till exempel genom telefonintervjuer med representanter från universitet, frilufts- och naturorganisationer. 31

32 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Tysta områden I naturen saknas de bullerkällor som finns i den byggda miljön. Även om naturen i sig själv bidrar med ljud såsom sus i träden och brus från bäckar så upplevs natur utan stadsljud ofta som tyst. Metod för kartläggning En kartläggning över tysta områden i GR s tretton medlemskommuner tas under 2014 fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland och GR varför en kartläggningsmetod inte tagits fram. Som komplement till ovan nämnda kommande rapport kan rapporten Tysta områden i Västra Götaland användas. Denna har identifierat områden med en bullernivå under 30 db(a). Kartläggningen gjordes dock 2001 och behöver kompletteras med en analys av om förändringar som kan påverka bullernivåer i kilen har skett sedan dess. Kommuner kan ha gjort egna kartläggningar till exempel i samband med översiktsplanearbete. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Se nämnd rapporter ovan. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Med utgångspunkt i kartläggningarna för hälsa och fritidsupplevelser samt turism kan en analys av vart dessa områden sammanfaller göras. Där detta sker sammanfaller även influensområdet. För övriga områden kan en analys av läge och tillgänglighet göras för att bedöma om de kan ha ett mer lokalt influensområde. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Pågående utredning av tysta områden i GR s tretton medlemskommuner. Rapporten Tysta områden i Västra Götaland finns att ladda ner på internet. Data som behöver adderas För aktuell information måste en bullerkartläggning upphandlas 32

33 Intellektuell och andlig inspiration Naturen har i alla tider varit en plats för intellektuell och andlig inspiration. De båda är tätt sammanvävda då till exempel studier av naturen både kan vara intellektuellt inspirerande och ge en andlig upplevelse. På samma sätt kan yoga och meditation i naturen för vissa vara främst en intellektuell återhämtning medan det för andra rymmer mer andliga dimensioner. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Metod för kartläggning Metoden för kartläggning fokuserar på de platser som i organiserad form används för intellektuell och andlig inspiration. Platser av mer individuell karaktär bedöms som för detaljerade att kartlägga i kilskalan. Kartstudier och kontakter med tjänstemän Varje kommun bör ha GIS-skikt och kunskap om platser som planerats för ceremoniella ändamål, till exempel kyrkogårdar. Tjänstemän inom till exempel fritidsförvaltningen kan också ha kunskap om platser som används av olika organisationer, såsom meditationsplatser eller liknande. Intervjuer med samfund Representanter från samfund verksamma i kommuner som omgärdar kilen telefonintervjuas. Vid intervjuerna får kontaktpersoner beskriva vart i kilen man åker för intellektuell och andlig inspiration. Exempel kan vara andaktsplatser, pilgrimsleder eller pilgrimsmål. I de fall det är svårt att avgränsa området geografiskt genom telefonintervjuer kan kartor skickas över så att intervjupersonen kan avgränsa området. Eftersom frågan har en tydlig avgränsning kan också utskick av enkäter med karta användas i ett första skede. I de fall få, eller otydliga, svar inkommer kan enkäten följas upp med telefonintervjuer. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Den del av ekosystemtjänsten som kartläggs med denna metod går att avgränsa geografiskt. Ekosystemtjänsten finns även i andra naturområden där tjänsten är av mer individuell karaktär och därmed svårare att avgränsa. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? En bedömning av platsernas upptagningsområde kan göras utifrån om den har ett internationellt, nationellt, regionalt, kommunalt eller lokalt besöksunderlag. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend För bedömning av trend kan den beskrivna metoden upprepas och resultatet jämföras med tidigare år. Tillgängligt underlag i GIS Kommunala GIS-skikt över kyrkogårdar och andra platser för ceremoniella områden. Data som behöver adderas Telefonintervjuer/enkäter till samfund med flera. Intervjuer med tjänstemän. 33

34 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Biologisk mångfald Biologisk mångfald är en ekosystemtjänst av stor tyngd eftersom den är en förutsättning för en rad andra ekosystemtjänster. Detta innebär att den utgör en så kallad understödjande ekosystemtjänst. Biologisk mångfald är exempelvis ofta en förutsättning för fungerande pollinering och skadedjursreglering, den stärker de kulturella upplevelsetjänsterna, förser oss med naturmediciner, stärker vattenrening och ser till att ekosystemen kan återhämta sig efter störningar. Metod för kartläggning Kartläggning av naturvärdesområden Under förutsättning att det finns inventeringar med naturvärdesbedömning som täcker in hela eller delar av kilområdet används dessa. Inventeringarna måste samlas in från respektive kommun som utfört dem. Om sådana inventeringar finns antas att annat material kring befintliga naturvärden inkluderats i dessa. Om heltäckande inventeringar saknas kan ytterligare underlag behöva samlas in, se lista under tillgängligt underlag i GIS. Avgränsning av värdekärnor för olika naturtyper Naturvärdesområden av samma naturtyp som ligger nära varandra skapar ett större värde tillsammans. Dessa kluster av naturvärdesområden benämns värdekärnor. Genom att dela in naturvärdesområdena i olika naturtyper, såsom ädellövskog, västlig taiga, våtmarker, sjöar och vattendrag och öppen mark, är det möjligt att avgränsa värdekärnor för olika naturtyper. Att ta fram värdekärnor för olika naturtyper är viktigt i planeringsammanhang eftersom det ger en fingervisning om vilken naturtyp i området som är viktigast att ta hänsyn till. Det finns ingen fastställd standardiserad metod för hur värdekärnor tas fram. En metod bör dock inkludera avstånd mellan de ingående naturvärdesområdena, avståndet bör relatera till naturvärdesområdenas naturvärdesklass samt areal. Detta eftersom spridningstrycket från områden är beroende av områdenas naturvärde och storlek. Nedan ges ett exempel på en sådan metod. Metoden behöver dock testas och då kan revideringar av metoden behöva göras. Buffertzoner runt naturvärdesområden I GIS används buffertzoner kring de utpekade naturvärdesområdena för utvalda naturtyper. Där buffertzonerna sammanfaller bildas värdekärnor. Buffertzonernas storlek bildas enligt tabellen nedan. Efter att buffertzonerna har bildats maskas all exploaterad mark bort. Fastighetskartan använts som underlag för exploaterad mark. Storlek på naturvärdesområde Buffertzon < 3 ha 50 m x 5 = 250 m > 3 ha 100 m x 5 = 500 m Naturvärdesklass x 4 = 200 m x 4 = 400 m x 2 = 100 m x 2 = 200 m x 1 = 50 m x 1 = 100 m 34

35 Areal på kluster definierar värdekärnorna För att benämnas värdekärna bör ett område uppnå en viss areal. Detta innebär exempelvis att två mindre naturvärdesområden vars buffertzoner överlappar varandra inte nödvändigtvis utgör en värdekärna om deras sammanlagda buffertzoner inte överstiger en viss areal. Det innebär även att ett stort naturvärdesområde i sig själv kan utgöra en värdekärna. Olika naturtyper förekommer i olika utsträckning i våra landskap. Arealer för olika naturtyper bör därför skilja sig åt. Förslagsvis används följande arealer. Västlig taiga: > 250 ha Ädellövskog: > 100 ha Våtmarker och dammar: > 400 ha Vattendrag och sjöar: > 900 ha Öppna marker: > 100 ha Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Värdering av utpekade värdekärnor Genom att väga in klass och areal på de ingående naturvärdesobjekten i värdekärnorna fås en värdeareal. Värdearealen blir också ett enkelt sätt att göra en värdering av värdekärnorna sinsemellan. Värdekärnor med stor yta anses ha större betydelse för den biologiska mångfalden än mindre. Förslagsvis delas värdekärnorna in i tre klasser med avseende på storlek. Avgränsning av landskapsobjekt Där naturvärdesområden eller värdekärnor för flera naturtyper sammanfaller eller ligger nära varandra kan de tillsammans skapa landskapsobjekt med högre naturvärde än de enskilt ingående områdena. Många arter är knutna till landskap snarare än naturvärdesområden eller värdekärnor. Exempelvis finns höga värden i ett småskaligt jordbrukslandskap trots att åkern i sig kanske saknar naturvärden. Många arter är dessutom beroende av flera olika naturtyper för sin överlevnad eftersom de använder sig av olika naturtyper för boplatser, födosök, övervintring och så vidare. Analysen går ut på att hitta områden som har många olika typer av naturvärdesområden eller värdekärnor inom samma landskapsavsnitt. Exakt avstånd måste testas fram, men förslagsvis bör ett maximalt avstånd på 250 meter fungera. Varje punkt i landskapet analyseras med denna utgångspunkt (moving window) och de områden som har mer än tre olika typer av naturvärdesområden eller värdekärnor inom detta landskapsutsnitt definieras som ett landskapsobjekt. Landskapsobjekten bör ha en minsta storlek på 250 ha och inte rymma några större barriärer, som större vägar eller exploaterad mark. Fastighetskartan används som underlag för att maska bort större vägar och annan exploaterad mark. Går det att avgränsa tjänsten geografiskt? Det är svårt att avgränsa tjänsten geografiskt i den mening att all biologisk mångfald täcks in. Biologisk mångfald innefattar ju allt från en mångfald av arter till en mångfald av naturtyper, men även en mångfald av genotyper inom arter och variationen av gener mellan arter. Det är svårt att göra en tydlig avgränsning av områden som rymmer biolo- 35

36 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv gisk mångfald och områden som inte gör det eftersom det finns en glidande skala mellan mycket artfattiga områden, exempelvis en klippt gräsmatta, till områden med mycket hög mångfald, exempelvis ett småbrutet odlingslandskap med många naturtyper som samspelar. Metoden fokuserar därför på att hitta värdekärnor för biologisk mångfald. Dessa utgör områden med goda förutsättningar att rymma en hög biologisk mångfald. Även områden utanför dessa värdekärnor kan rymma biologisk mångfald eller spela en betydande roll för kringliggande värdekärnor i form av spridningskorridorer. Går det att avgränsa tjänstens influensområde eller tillgänglighet geografiskt? Influensområde kan här definieras som det avstånd från värdekärnan som arter klarar av att sprida sig. Avståndet är även beroende på typ av naturtyp eller andra barriärer mellan viktiga värdekärnor. Det är mycket svårt att peka ut ett influensområde för biologisk mångfald eftersom olika arters möjlighet att röra sig i landskapet skiljer sig åt. I detta sammanhang är det av större vikt att kunna ta hänsyn till mer översiktliga, generella spridningssamband. Det är då möjligt att titta på generella artprofiler för olika naturtyper och på så sätt analysera viktiga samband och barriärer i landskapet. Bedömning av tjänstens produktivitet och trend Det är mycket svårt att prata om produktivitet för understödjande tjänster. Oftast är det enklare att titta på produktiviteten hos den tjänst som biologisk mångfald understödjer, exempelvis produktiviteten hos pollinering, skadereglering eller fröspridning. Ibland medför även det svårigheter eftersom pollinering i sin tur är reglerande för den producerande tjänsten odling och man får då titta på hur pollineringen påverkar produktionen av grödor. Trenden för biologisk mångfald kan följas genom att upprepa den beskrivna metoden och jämföra resultatet från år till år. Tillgängligt underlag i GIS Där heltäckande inventeringar av kilområdet saknas behöver följande material samlas in som komplement: Nyckelbiotoper, naturvärden, biotopskydd samt sumpskogar TUVA (ängs- och hagmarker) VMI Riksintresse för natur Skyddsvärda träd Lövskogsinventering Naturreservat Natura 2000 Värdefulla vatten Fastighetskartan Data som behöver adderas Lokala inventeringar hos kommunerna Kunskap från naturskyddsföreningen och andra intresseorganisationer hämtas in där inventeringar inte är heltäckande Oexploaterade stränder bör generellt tas med 36

37 Riktlinjer för övriga tjänster Tjänsterna i detta kapitel kan vara intressanta att arbeta med i ett kilsammanhang. Av olika anledningar har dock inte en metod för kartläggning tagits fram för dessa. Istället beskrivs nedan några riktlinjer för tjänsterna samt orsaken till att en metod inte tagits fram. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Rening av luft Vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luft. Damm och andra partiklar fastnar på trädens blad, grenar och stammar. Dessa partiklar spolas sedan bort av regn. Vegetation har också förmågan att absorbera till exempel ozon, koldioxid och kväveoxider. Trädens uppbyggnad gör dessutom att stadsluften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. Vidare bidrar luftomväxling mellan stad och land till att förorenad stadsluft byts ut mot ren luft. Riktlinjer För att kartlägga tjänsten behövs detaljerat data om vegetationens utbredning och volym. Arbetet med att ta fram sådana data har bedömts som för omfattande med hänsyn till kartläggningens syfte. Istället redovisas ett antal riktlinjer som är relevanta att ta hänsyn till i samband med exploatering i de gröna kilarna. Infrastrukturnära vegetation i Göteborg Rapporten visar på en möjlighet att med hjälp av laserscanning kartlägga vegetationens utbredning och biomassa. Kartläggningen kan sedan användas för kartläggning av ekosystemtjänster såsom luftrening, klimatreglering och koldioxidbindning. Sök: infrastrukturnära vegetation Ju större volym vegetationen har, desto mer blad, gren och stamyta finns det för damm och partiklar att fasta på. Det är därför värdefullt att bevara, eller plantera, större träd i anslutning till områden med höga utsläppshalter. Lövträd är de mest effektiva renarna sommartid eftersom de har störst bladyta. Barrträd ger dock en bättre renande effekt vintertid, när partikelhalterna längs vägar kan bli höga på grund av dubbdäck och sandning, eftersom de behåller sina barr året runt. Klimatreglering Vegetation bidrar till att sänka temperaturen i staden. Temperaturskillnad mellan stad och landsbygd, särskilt nattetid, skapar en parkbris som gör att svalare luft från landsbygd och naturområden kommer in i staden under varma dagar. Även enskilda träd i staden har lokalt denna effekt genom att ge skugga, genom att transpirera vatten som ökar luftfuktigheten och genom att deras struktur skapa luftströmmar. Riktlinjer Kilarnas storlek gör att de kommer att ha en inverkan på klimatet som helhet. Det bedöms därför inte som nödvändigt att ta fram en särskild metod för kartläggning av detta. Kilperspektivet gör också att det inte är relevant att kartlägga enskilda träds påverkan på lokalklimat. Istället redovisas ett antal riktlinjer som kan vara relevanta att ta hänsyn till i samband med fysisk planering i och runt de gröna kilarna. The Influence of green areas on nocturnal temperatures in a high latitude city (Göteborg, Sweden) Forskningsrapporten beskriver Slottsskogen, Vasaparken och Gubberoparken i Göteborgs klimatreglerande förmåga. Den beskriver temperaturskillnader mellan stad och park, parkens influensområde och hur parkernas, och den omgivande bebyggelsens, utformning kan påverka den klimatreglerande effekten. Sök: green areas nocturnal temperatures Skillnaden i temperatur mellan stad och natur/park ökar med parkens eller naturområdets storlek. En forskningsstudie i Göteborg (Uppmanis et.al. 1998), visar att temperaturskillnaden mellan slottsskogen, som är 156 ha, och stadsbebyggelsen) en varm natt kan uppgå till 5,9 C. I den mindre parken Gubberoparken, som är 2,4 37

38 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv ha, uppgick skillnaden som mest till 1,7 C. Park- eller naturområdets svalkande förmåga på omgivningen ökar med dess storlek. Ovan nämnda studie visar att Slottsskogen kan ha en svalkande effekt i bebyggelse 1 kilometer från parken medan Gubberoparken inte har någon svalkande effekt. Vasaparken, som är 3,6 ha, svalkar meter från parken. Varma dagar är tillgången till svalare naturområden viktiga för människor. Fröspridning Rörliga arter bidrar till, och är många gånger en förutsättning för, fröspridning. Ett exempel är frön som fastnar i pälsar och sedan lossnar på en helt ny plats, eller frön som djur gräver ner som födoförråd och sedan glömmer bort så att de kan gro på den nya platsen. För många växter är det en förutsättning att deras frön äts upp eftersom enzymer i matsmältningsprocessen hjälper till att lösa upp hårda skal. Fröspridning är ofta tätt sammanlänkad med biologisk mångfald och arters möjlighet att sprida sig i landskapet. En separat metod tas fram för detta, se biologisk mångfald. Vissa delar av tjänsten, exempelvis användandet av frötallar i skogsbruket, är inte lika knutet till biologisk mångfald. Analys av dessa delar bedöms inte vara användbart i ett planeringsammanhang eller i kilskala. Riktlinjer Metod för kartläggning av fröspridning är jämförbar med metoden för biologisk mångfald. Det vill säga kartläggning av värdefulla områden, värdekärnor, stora sammanhängande områden och en variation av naturtyper samt arters möjlighet att sprida sig i landskapet. Detta pekar ytterligare på hur viktig biologisk mångfald är som understödjande tjänst. En separat metod för fröspridning tas därför inte fram. Bullerdämpning Naturen bullerdämpande förmåga beror främst på hur kuperad naturen är och hur mycket mjuk mark naturen rymmer. Träd och buskar har också en viss bullerdämpande effekt. Riktlinjer För att kartlägga tjänsten behövs detaljerat data om markens egenskaper både vad gäller terrängform och vegetationstäcke. Arbetet med att ta fram sådana data har bedömts som för omfattande för kartläggningens syfte. Istället redovisas ett antal riktlinjer som kan vara relevanta att ta hänsyn till i samband med exploatering i de gröna kilarna. Ett kuperat område dämpar buller bättre än ett plant område. Mjuk mark, till exempel mossbeklädd mark, absorberar mer ljud än hård mark, till exempel hällmarker. Städsegröna växter dämpar generellt sett buller bättre eftersom de behåller sina blad under hela året. Vatten är hårt och ljud kan färdas långt över vattenytor. 38

39 Här finns GIS-materialet Nedan följer en sammanställning av de GIS källor som används i de olika kartläggningsmetoderna. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv A Avrinningsområden: Laddas ned gratis från SMHI ( smhi.se/klimatdata/hydrologi/ladda-ner-hydrologiska-data ). B Biotopskyddsområden: Laddas ned gratis från Skogsdataportalen ( eller Geodataportalen ( C D E F Fastighetskartan: Fastighetskartan köps från Lantmäteriet (www. lantmateriet.se) Fiskevatten: Ladda ned från Sportfiskarna ( se/omsportfiskarna/regionv%c3%a4stg%c3%b6teborg/ tabid/103/default.aspx) Flöden: Ladda ned gratis från SMHI( där man kan klicka sig vidare till ladda ned modelldata per område. G Grundvattenmagasin: Beställs som geodatabas eller shapefil från SGU ( Innehåller tillrinningsområden. GSD-Höjddata, grid 2+: Köps från köps från Lantmäteriet (www. lantmateriet.se). H I J Jordartskarta: Shapefil eller databas kan köpas från SGU( se). Jordbruksverkets blockdatabas: Blockdatabasen laddas ned gratis på jordbruksverkets hemsida ( K L Lövskogsinventering: Fanns tidigare på Länsstyrelsens GIS-sida. Databasen var under rapportens framtagande under omarbetning. M N Nationalparker: Laddas ned gratis från Geodataportalen ( Natura 2000: Laddas ned gratis från Geodataportalen ( geodata.se/geodataexplorer). Naturreservat: Laddas ned gratis från Geodataportalen ( 39

40 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv geodata.se/geodataexplorer). Naturvärden: Laddas ned gratis från Skogsdataportalen ( skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/skogsdataportalen/) eller Geodataportalen ( Nyckelbiotoper: Laddas ned gratis från Skogsdataportalen ( skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/skogsdataportalen/) eller Geodataportalen ( O P Q R Regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen: Rapporten laddas ned från Riksintresse för natur: Laddas ned gratis från Geodataportalen ( S SLU Skogskarta (knn): Laddas ned gratis från SLU ( Sumpskog: Laddas ned gratis från Skogsdataportalen ( Skyddsvärda träd: Fanns tidigare på Länsstyrelsens GIS-sida. Databasen var under rapportens framtagande under omarbetning. T Terrängkartan: Terrängkartan köps från Lantmäteriet ( TUVA (ängs- och hagmarker): Finns att ladda ned gratis från Jordbruksverket (sök :TUVA). U V Vattendrag (vattenförekomster och övrigt vatten enligt VISS): Finns att ladda ned gratis hos SMHI ( hydrologi/ladda-ner-hydrologiska-data ) Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem (BioDivers, 2011): Finns att ladda ner från internet Vattenskyddsområden: Informationen laddas ned gratis från Geodataportalen VMI: Laddas ned gratis från Geodataportalen ( se/geodataexplorer) Värdefulla vatten: Laddas ned gratis från Hav och Vattenmyndigheten ( X Y Z Å Ä Ö 40

41 Del 2 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Resonemang 41

42 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Varje kil, kommun och situation har sina egna förutsättningar vad gäller ekosystemtjänster. Detta gör att det sällan går att säga att man ska alltid tänka så här. Syftet med denna del är att därför att utgöra ett stöd vid prioritering, planering och utveckling av ekosystemtjänster i samband med planeringsprojekt. Den rymmer resonemang kring hur tjänster ska värderas, hur de förhåller sig till varandra, om det går att sätta ett monetärt värde eller ett försäkringsvärde på dem, samt vilka fysiska förutsättningar tjänsterna har. Vilka tjänster är beroende av stora ytor? De flesta tjänsterna, framför allt de reglerande, är mer eller mindre beroende av den understödjande tjänsten biologisk mångfald och av en sammanhängande grön infrastruktur. Biologisk mångfald är i sin tur beroende av stora ytor. Det är därför möjligt att argumentera för att de flesta tjänster är beroende av stora ytor som är sammankopplade genom ekologiska korridorer i en grön infrastruktur. Beroendet av stora ytor ser olika ut för olika tjänster. För några tjänster är beroendet absolut, för andra handlar det snarare om en ekonomisk fråga eller att tjänstens produktivitet ökar exponentiellt. I många fall finns det en lägsta tröskel vad det gäller storlek under vilken tjänsten blir försumbar eller irrelevant. Ju större ytorna är desto lättare är det att åstadkomma multifunktionalitet, det vill säga att ytorna kan tillhandahålla många olika tjänster samtidigt. Producerande Reglerande Kulturella U* Mat Material Energi Dricksvatten Rening av vatten Flödesreglering Erosionsskydd Rening av luft Klimatreglering Bullerdämpning Koldioxidbindning Pollinering Fröspridning Reglering av skadedjur Återföring av näringsämnen Hälsa och fritidsupplevelser Turism Estetiska värden Sociala relationer Undervisning och kunskap Tysta områden Intellektuell och andlig inspiration Biologisk mångfald Beroende av stora ytor för att tjänsten ska fungera Beroende av stora ytor för produktionsekonomi Tjänstens produktivitet ökar om ytan är större Tjänsten fungerar även på små ytor *Understödjande Beroende av stora ytor för att tjänsten ska fungera Ekosystemtjänsterna biologisk mångfald, dricksvatten, tysta områden, pollinering, reglering av skadedjur samt fröspridning är beroende av stora ytor. För pollinering, skadedjursreglering, fröspridning och biologisk mångfald kommer beroendet av att det behöver finnas en resiliens i tjänsterna och en variation av arter som kan utföra dem. Områdena måste därför vara tillräckligt stora för att kunna innehålla en variation av livsmiljöer för olika arter. 42

43 Produktion av dricksvatten är beroende av större områden eftersom tjänsten kräver en fungerande vattencykel, det vill säga större sammanhängande naturområden med kontinuerlig tillrinning av vatten. Det måste också finnas områden som renar vattnet kring lämpliga grundoch ytvattentäkter, så att vattnet blir tillräckligt rent för att användas för produktion av dricksvatten. Tysta områden är ofta beroende av stora ytor för att avståndet till bullerkällor ska vara tillräckligt. Tysta miljöer kan dock även finnas där buller avskärmas av fysiska objekt såsom klippor och höjder. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Beroende av stora ytor för produktionsekonomi Ekosystemtjänsterna mat, energi, material och återföring av näringsämnen kan utföras på små ytor. Mat kan odlas i ett litet trädgårdsland där man tillför kökskomposten, och träd kan växa även i små skogsområden. Lantbruks- och skogsbruksföretag är dock ofta beroende av större sammanhängande arealer för att företagen ska kunna ha en hållbar ekonomi. För att tjänsterna ska komma fler människor till del finns därför ett indirekt behov av stora ytor. Tjänstens produktivitet ökar om ytan är större Ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering, luftrening, klimatreglering, koldioxidbindning och bullerdämpning förekommer i små områden, men tjänstens produktivitet ökar med ytans storlek. Detsamma kan sägas gälla för de flesta av de kulturella tjänsterna, undantaget tysta områden som kräver större ytor för att fungera. Vanligtvis är det främst dammar och våtmarker som pekas ut som viktiga för vattenrening och flödesreglering. För dessa gäller ett direkt samband att ju större våtmarks- eller dammområdet är, desto mer vatten klarar de av att reglera eller rena. Rening och reglering sker dock i nästan all naturmark, genom infiltration och upptag i växter. Stora naturområden kan därför vara viktiga att bevara i anslutning till vattenområden som är känsliga för utsläpp eller översvämning. Ett enskilt träd kan stå för klimatreglering genom att skugga ett område, samt för luftrening när partiklar fastnar på stam och bladverk. Från större park- och naturområden skapas en parkbris. I en parkbris blåser sval och ren luft från park- och naturområden in i staden och ersätter varm och förorenad luft som stiger uppåt. All vegetation binder koldioxid, även i små områden. Vissa strukturer ökar dock inbindningen eller motverkar att området blir en koldioxidkälla. Studier visar på att ett slutet krontak i en skog medför att inbindningen överstiger markrespirationen, det vill säga att träden binder mer koldioxid än vad som skapas av djur och växter i området. Inbindningen ökar också om fallna träd och liknande får ligga kvar. Det är viktigt att våtmarker är opåverkade eftersom de kan fungera som koldioxidkällor om hydrologin förändras. Strukturer som ökar koldioxidinbindningen är mer vanliga i stora områden än i små. I mindre natur- och parkområden städas ofta naturen genom att död ved avlägsnas eller skogen gallras, och hydrologin kan påverkas av omkringliggande vägar och bebyggelse. För de kulturella tjänsterna gäller att variationen av tjänster ökar om ytan är större. I stora områden finns möjlighet att uppleva tysta och till synes orörda områden med hög biologisk mångfald. Detta är viktiga 43

44 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv parametrar för tjänsterna hälsa och fritidsupplevelse, turism, estetiska värden, undervisning och kunskap samt intellektuell och andlig inspiration. I större områden finns också möjlighet till närturism i form av bland annat längre vandringar och skidturer. Ett stort område kan vidare locka människor med olika preferenser, vilket gör att entréer och målpunkter i anslutning till dessa kan bli viktiga platser för sociala relationer. Tjänsten fungerar även på små ytor Tjänsten erosionsskydd fungerar även på små ytor. För att skydda ett vattendrag från erosion kan det ofta räcka med bara några meter bindande vegetation längs med strandkanten. Vegetationen är inte heller beroende av biologisk mångfald eftersom det räcker med ett fåtal arter för att funktionen ska uppnås. 44

45 Ekosystemtjänsters resiliens Vad är resiliens? Brett hållet är resiliens något som beskriver kapaciteten hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det handlar om motståndskraft, förmågan att återhämta sig, om anpassningsförmåga samt om förmågan att vända chocker och störningar till möjligheter till förnyelse. Alla ekosystemtjänster alstras av olika, ofta specifika, processer och karaktärer i landskapet samt intressen och behov hos de mänskliga användarna. Eftersom dessa förutsättningar oftast skiljer sig mellan tjänsterna kommer olika förändringar, som klimatförändring eller ökat besökstryck, att påverka ekosystemtjänster olika. Förmågan hos en viss tjänst att finnas kvar över tid, förändringar till trots, kan kallas specifik resiliens. Resiliens har vanligtvis sina rötter i mångfald. Det kan handla om biologisk mångfald, mångfald bland dem som förvaltar natur- och parkområden, eller mångfald i kunskap kring hur en tjänst kommer till. Mångfald skapar förutsättningar för alternativa sätt att alstra en tjänst, och gör det mer troligt att åtminstone några av dessa sätt bättre klarar en förändring i systemet. Exakt vari en ekosystemtjänsts resiliens ligger beror på tjänsten och de störningar eller omvärldsförändringar som den utsätts för. För vissa tjänster och störningar kan rumsliga samband mellan ekosystem vara avgörande. Ett sådant exempel är de ekosystemtjänster som skapas av arter som är beroende av att kunna röra sig mellan områden och av att kunna återkolonisera områden som utsatts för störning. För andra tjänster är förvaltningsprocessen central, det vill säga vilka mänskliga aktörer som är inblandade. Ett sådant exempel är jordbruksmark där den enskilda lantbrukaren är av stor vikt. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Principer för resiliens Varje tjänst är unik, men det finns ett antal principer som har identifierats som generellt viktiga för att stärka resiliens: 1. Bevara diversitet och redundans. Resiliens skapas av mångfald och alternativa strukturer snarare än optimering och effektivitet. Detta inkluderar att bevara ytor som är flexibla vad gäller användning och de tjänster som de kan leverera. 2. Hitta en balans för konnektivitet. Det måste finnas rumsliga samband mellan delområden, men om dessa kopplingar blir för starka kan de i stället sprida störningar. En indikation på det senare är när sambanden börjar likforma landskapet i stället för att bibehålla dess diversitet. Variation inom den gröna infrastrukturen är således ett sätt att försöka uppnå en balanserad konnektivitet. 3. Följ upp naturens tillstånd och dess långsamma förändringsprocesser. Utöver att skapa kunskap om vad som händer i systemet ger övervakning förvaltarna en möjlighet att tidigt upptäcka förändringar och anpassa förvaltningen till dessa. 4. Uppmuntra lärande och se till att kunskapen bevaras. Tidigare erfarenheter och alternativa strategier är till hjälp även när man står inför nya förutsättningar. 5. Öppna upp för deltagande. Förankring och engagemang hos allmänheten är viktigt. Diversitet Artrikedom i relation till individantal Redundans Återupprepning som skapar hög tillförlitlighet i systemet Konnektivitet Förbindelse/anslutning mellan områden 45

46 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Figur: Ekosystems dynamiska cykel (Eng. The adaptive cycle) (Holling 1973). Figuren ovan illustrerar ekosystemens dynamiska evolution och hur biologisk mångfald både förändras och styr förändring över tiden. Figuren läses från det nedre vänstra hörnet, med start i den så kallade r-fasen. Den symboliserar nyetablering/exploatering av ruderatmark, exempelvis efter skogsbrand. Området håller då hög potential för utveckling av biologisk mångfald, och rumslig förbindelse med andra ekosystem avgör vilka arter som kan etableras. Efter hand etableras generalister som är bra på att exploatera energin i systemet, men som är svaga på att klara konkurrens från andra organismer. Här ingår örter, gräs och ängsblommor. Med tiden etableras fler arter och i slutet på denna fas är den potentiella biologiska mångfalden som högst, men energianvändningen är inte optimerad. Många kulturlandskap befinner sig ständigt i en sen r-fas genom markskötsel. K-fasen symboliserar ekosystem när de är som mest effektiva på att konsumera energi. I denna fas är mångfalden lägre än under r-fasen, eftersom ett fåtal konkurrensstarka organismer dominerar systemet. Systemet är mer sårbart i detta skede jämfört med r-fasen, eftersom responsdiversiteten då är relativt låg. K-fasen är en olycka som väntar på att hända, som C.S. Holling utryckte det (Holling 1973). Omegafasen symboliserar själva olyckan. Detta innebär förlust av energi i systemet, exempelvis i form av värme under en skogsbrand. Alfafasen symboliserar omorganisation och förnyelse av ekosystemet. Förnyelse vilar till stor del på det ekologiska minnet som finns lagrat från föregående faser, samt på systemets rumsliga kopplingar till andra ekosystem som befinner sig i r- eller K-fasen. Ekologiskt minne handlar om hur ekosystem kan förnyas efter en chock även om de lokalt nästan har slagits ut. Tre principer är avgörande. Den första principen är stödområden. Med detta menas delar av landskapet som inte påverkats av störningen, till exempel av en storm. Därför är även mångfald på landskapsskalan av betydelse, eftersom mosaiklandskap har en högre chans att hålla stödområden. Den andra principen är mobila länkar, till exempel de organismer som kan ta med sig nya frön och annat liv till det härjade området, där dessa kan slå rot och bilda nya populationer. Den tredje principen är beroende av störningens intensitet och kallas biologiskt arv. Inbegripet är det liv, till exempel frön, som ligger begravda i marken och som kan spira, samt de plantor och till och med djur som haft tillräcklig motståndskraft för att överleva. Om störningen är omfattande, exempelvis ett jordskred, minskar betydelsen av den tredje principen och de första blir än viktigare (Bengtsson et al. 2003). Finns inte dessa rumsliga samband under alfafasen finns det en risk för att systemet ska genomgå ett skifte, det vill säga att det utvecklas mot någonting annat än vad som fanns där tidigare. Ett mosaiklandskap med ekosystem som befinner sig i flera olika faser håller alltså, på en landskapsskala, högre responsdiversitet jämfört med ett landskap som endast innehåller en monokultur. 46

47 6. Eftersträva en polycentrisk förvaltningsstruktur och kopplingar mellan olika aktörer. En mer decentraliserad förvaltningsstruktur anses stärka resiliens eftersom den gynnar samtliga fem föregående punkter. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Resiliens och biologisk mångfald Kopplingen mellan biologisk mångfald och resiliens kan förstås genom att analysera de överlevnadsmöjligheter som olika organismer inom samma funktionella grupper har i relation till störningar och kriser. Systemekologisk forskning har visat på denna relation genom begreppet responsdiversitet (Elmqvist et al. 2003; Bengtsson et al. 2003). Responsdiversitet är den mångfald av reaktioner som arter och populationer med samma ekologiska funktion visar vid en störning. Ett exempel är hur olika arter av pollinerande organismer klarar den pågående klimatförändringen. Om landskapet håller en hög responsdiversitet svarar dess pollinerande arter på olika sätt. Medan vissa minskar eller dör ut får andra ett ökat livsutrymme och ökar i antal. Därmed kan ekosystemtjänsten pollinering fortgå (Tscharntke et al. 2005). Kunskapen om hur olika arter bidrar till responsdiversitet är i dag begränsad, vilket medför att försiktighetsprincipen kallar till bevarande av all biologisk mångfald. Funktionella grupper En grupp organismer som har samma funktioner. Pollinerande organismer är ett exempel på en funktionell grupp. Klimatförändringar, utsläpp, befolkningsökningar och naturkatastrofer Ekosystemtjänster och resiliens bidrar till att göra mänskliga samhällen mindre sårbara. De kan till exempel skydda mot konsekvenserna av extrema väderhändelser. Till exempel kan lövskogspartier i produktionsskog begränsa bränder, våtmarker och översvämningsytor minska risken för översvämningar och en variation av ekosystem i produktionsskogen bidra till att minska effekten av nya skadedjur. De kan också fylla nya behov i form av lokal material- och matproduktion. Samtidigt kommer ekosystemen att påverkas av framtida klimatförändringar. Vissa arter kommer inte klara förändringarna medan andra gynnas. Det är därför viktigt att det finns en resiliens i ekosystemen, vilket skapas av en stor biologisk mångfald, för att dessa ska överleva förändringar och katastrofer. Resiliens och ytor för framtida behov Genom att bevara områden med flexibel användning, till exempel stora grönområden, lämnar man större möjligheter till att lättare förändra användningen för att passa nya behov. Historiska studier har visat hur grönområden över tiden kan fylla olika funktioner och förse folk med olika tjänster utan att själva grönområdena förändras radikalt. Man kan göra en distinktion mellan potentiella och realiserade ekosystemtjänster Skogsproduktionens resiliens vid klimatförändringar En av många effekter av klimatförändringen som förväntas i Göteborgsregionen är ökad frekvens av kraftiga stormar. Olikartade landskap, så kallade mosaiklandskap, håller en högre förmåga att buffra effekter av stormar och förnya sig jämfört med enformiga landskap, så kallade monokulturer. En strategi baserad på industriell rationalitet, till exempel att plantera granar av samma art och liknande ålder, har visat sig kunna medföra att katastrofalt stora områden av skog fälls. De områden som klarat stormar bäst är istället traditionellt brukade skogsområden där en mångfald av arter, åldrar och markanvändningar samspelar (Barthel et al., 2013). 47

48 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv ett område kan tillhandahålla. Ju fler potentiella tjänster det finns desto större är möjligheten att anpassa nyttjandet till nya behov. Inom litteraturen kallas detta för option value och ger ytterligare argument för behovet av variationsrikedom och faran av att optimera markanvändning till ett enda syfte. Resiliens och kunskap I de landskap där mänskliga aktiviteter är dominerande ligger en viktig del i tjänsternas resiliens i vårt medvetande, i hur vi förstår dessa landskap och hur de fungerar. Att öka medvetenheten om ekosystemtjänster och artikulera deras värden kan hjälpa till att skapa ett engagemang och intresse för dem hos allmänheten. Utan detta engagemang är det svårt att på sikt behålla tjänsterna i konkurrens med andra intressen. Den kunskap som behövs för att behålla tjänsterna inkluderar både en förståelse av ekologiska processer och praktisk kunskap om hur landskap kan förvaltas för att säkerställa ekosystemtjänster. Forskning har visat att lokal kunskap och lokalt engagemang är viktigt i en hållbar förvaltning av ekosystemtjänster. Genom lokal närvaro kan man övervaka och lägga märke till förändring och även hinna anpassa sin förvaltning i förhållande till dessa förändringar. Det är också grupper som är aktiva på marken, såsom lokala lantbrukare, förvaltare, boende och olika lokalt förankrade föreningar, som förstår förändring speglad mot systemets historia och som snabbt kan svara på störning baserat på egna erfarenheter av tidigare förändringar (Barthel et al 2013b). Det pågår alltså ett ekologiskt lärande inom lokala grupper i samspel med närmiljön som med tiden resulterar i en gemensam historia och erfarenhet. Denna dynamik fångas inom begreppet socialekologiskt minne (Ibid.). Om en förvaltningsorganisation blir för stor riskerar den lokala kunskapen samt överblicken över dynamik och förändringar i ett område att gå förlorad. En lösning på detta är adaptive-co-management (anpassningsbar samförvaltning). I praktiken sluts brukaravtal mellan kommun och grupper i det civila samhället som förvaltar ytor i landskapet. På detta sätt behålls både värdefull kunskap och lokalt engagemang. 48

49 Funktionell värdering av ekosystemtjänster En generell värdering av ekosystemtjänster, där den ena är viktigare än den andra, är mycket svår att göra, och kan vara direkt skadligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Tjänsterna måste värderas i varje enskilt planeringssammanhang utifrån en analys av behov, tillgång, brister och potentiell framtida utveckling. Den lokala bristen på en tjänst av främst lokalt värde, såsom erosionsskydd, kan till exempel vara så viktig att åtgärda att det i det sammanhanget är rimligt att ta i anspråk mark som används för matproduktion, som bedömts som ovärderlig ur ett globalt perspektiv. Då står det lokala i konflikt med global hållbar utveckling och detta måste diskuteras i våra demokratiska institutioner. Tjänsterna är också på olika sätt beroende av varandra. Nedan förs ett resonemang kring värdering, som kan utgöra bas för prioriteringar i olika plansammanhang. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv De understödjande tjänsterna utgör grunden De understödjande tjänsterna biologisk mångfald, vattencykeln, näringscykler, jordformation och fotosyntes utgör basen för alla andra ekosystemtjänster. Dessa tjänsters funktion bör därför prioriteras i planeringssammanhang. Den tjänst som vanligtvis är aktuell att studera särskilt är biologisk mångfald, varför denna förklaras något utförligare nedan. Biologisk mångfald Förutom varje arts egenvärde i sig medför den biologiska mångfalden en resiliens mot störningar. Den biologiska mångfalden har en väsentlig roll för andra tjänster som vi är beroende av, såsom rening av vatten, pollinering, skadereglering och fröspridning. Den förser oss med naturmedicin och vetenskapliga upptäckter. Vidare är den biologiska mångfalden många gånger en förutsättning för kulturella ekosystemtjänster, såsom upplevelsen av artrikedom och naturpedagogik. Biologisk mångfald är en grundförutsättning som måste tillgodoses innan man kan börja tala om värdering av andra tjänster. Fröspridning Fröspridning är en reglerande tjänst som är starkt sammankopplad med den biologiska mångfalden. Om fröspridningen störs, till exempel genom att barriärer skapas i en spridningskorridor, riskerar den biologiska mångfalden att minska eftersom växters möjlighet att spridas begränsas. Tillgången till mat - ett globalt ansvar Vi behöver mat för vår överlevnad. Tjänsten produktion av mat är därmed ovärderlig och bör tillmätas ett högt värde i planeringssammanhang. I dagsläget kommer den mat vi äter från hela världen. Detta gör att lokala odlingsmarker ofta tillmäts ett relativt lågt värde när intressen står emot varandra. Lokal odling kan få ökad betydelse i framtiden. En ökad befolkning och förbättrade levnadsvillkor globalt kan öka konkurrensen om maten. Klimatförändringar kan innebära att länder som idag producerar mycket mat får ett ogynnsamt klimat för odling, medan Sveriges klimat blir gynnsamt. I ett sådant scenario kan våra jordar bli viktiga även ur ett globalt matförsörjningsperspektiv. Klimatförändringar och brist på bränsle kan också innebära att det inte är möjligt att transportera mat lika långt som idag. Tillgången till jakt- 49

50 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv bart vilt kan också få en ökad betydelse i en framtid med brist på mat. Idag hålls viltstammarna nere för att begränsa skador på till exempel jord- och skogsbruksmark. Pollinering ger oss mat Eftersom pollinering är en reglerande tjänst måste dess värde sättas i perspektiv till vad det är den reglerar, det vill säga produktion av mat, material och energi. Fungerande pollinering är för vissa grödor en förutsättning, för andra ökar avkastningen och kvaliteten på produktionen. Pollinering är därför av stort värde för produktion av mat, material och energi. Det är möjligt att pollinera för hand, vilket görs i till exempel Kina, där förutsättningar för pollinerare försvunnit. Detta medför dock stora kostnader i form av både tid och arbetskraft. Eftersom pollinering är en förutsättning för många av våra vilda arter har tjänsten även värde för andra ekosystemtjänster än just produktion av mat. Upplevelsen av att plocka både blåbär och lingon är beroende av att dessa arter pollineras. Likaså är upplevelsen av en blommande äng beroende av pollinering, liksom den understödjande tjänsten biologisk mångfald. Återföring av näringsämnen kan bli viktigt Återföring av näringsämnen från folkgödsel medför ett mer hållbart kretslopp av näringsämnen. Värdet av denna tjänst måste sättas i perspektiv till vad det är som påverkas av ett fungerande kretslopp. Användandet av folkgödsel på våra marker medför att användandet av konstgödsel kan minska. Konstgödsel framställs idag genom fosforbrytning, med konsekvenser både på miljö och för arbetarnas förhållanden, samt genom kväveframställning från fossila bränslen. Både fosfor och kväve i konstgödsel är en ändlig resurs där brist väntas uppstå. Värdet av denna tjänst kommer därför att öka i takt med att resurserna för framställning av konstgödsel minskar. I förlängningen kan den bli en grundförutsättning för att matproduktionen ska fungera. Vidare medför användandet av folkgödsel att näring som annars riskerar att hamna i våra sjöar och vattendrag och orsakar övergödning, kan återföras till våra marker. Tillgången till dricksvatten - ovärderlig med lokala variationer Vi behöver dricksvatten för vår överlevnad och tjänsten produktion av dricksvatten är därmed ovärderlig. I vissa områden är tillgången till dricksvattentäkter dock så god att det kan vara möjligt att minska tjänsten. Det är då viktigt att först analysera potentiella framtida behov som kan öka täktens värde. Behovet kan till exempel öka om befolkningsstorleken ökar eller genom förändrade nederbördsmönster. Om det finns områden i närheten med brist, eller risk för brist, på tjänsten kan det vara nödvändigt att bevara den även om det finns ett lokalt överskott. Detta för att det i framtiden ska finnas möjlighet att till exempel bygga vattenledningar till bristområden. Eftersom klimatförändringarnas påverkan är svår att förutse måste en stor säkerhetsmarginal finnas för att bevara tjänstens resiliens. Vattenrening Vattenreningens egenskap som reglerande tjänst medför att dess värde ligger långt över själva vattenreningen. Fungerande vattenrening är en 50

51 förutsättning för produktion av dricksvatten. Vattenrening är även väsentlig för tjänsten produktion av matfisk, vilket kräver vatten fria från övergödning och gifter. Vidare har vattenrening stor betydelse för kulturella tjänster, så som tillgången till rena sjöar och vattendrag för rekreation. Vattenreningens värde bör dock sättas i perspektiv till utsläppskällor, det vill säga vad det är som renas. Exempelvis har ett grönområde mellan en utsläppskälla och en recipient i ett nulägesperspektiv större värde för vattenrening än ett grönområde längre ifrån en recipient eller en utsläppskälla. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Flödesreglering Även flödesreglering är en del i vattencykeln och påverkar därför produktion av dricksvatten. Värdet av den vattenreglerande tjänsten är beroende av vad det är som riskerar att översvämmas nedströms. Där bebyggelse riskerar att översvämmas är värdet högre. Värdet av tjänsten kommer att stiga om nederbörden ökar i ett framtidsperspektiv. Tillgång till ren luft och koldioxidbindning är ovärderlig - men viktigare att minska utsläpp Tillgång till ren luft är en förutsättning för att vi ska överleva, eftersom förorenad luft ökar risken att drabbas av en stor mängd sjukdomar. Behovet att begränsa mängden koldioxid i atmosfären är akut för att hindra stora förändringar i klimatet. För att vi ska ha ren luft och begränsa klimatförändringar är det främst minskning av utsläpp från industrier, fordon och liknande som är viktigast. I dagsläget är dock utsläppen så stora att ekosystemtjänsterna rening av luft och koldioxidbindning är mycket viktiga att bevara. I ett planeringssammanhang kan det dock vara relevant att väga minskningen av tjänsten mot möjligheten att till exempel skapa en stadsstruktur som minskar transporter och därmed utsläpp. De kulturella tjänsterna och klimatreglering behövs för vårt välbefinnande De kulturella tjänsterna och klimatreglering är av stor vikt för vårt välbefinnande. De kulturella tjänsterna är också ofta speciellt viktiga för en kommuns attraktivitet. En kommun med brist på exempelvis rekreationsmöjligheter, eller som inte utnyttjat tjänstens potential, riskerar att mista ekonomiska tillväxtmöjligheter då människor med värdefull kompetens flödar åt städer med bättre rekreationsmöjligheter. Tjänsten sociala relationer, som möjliggörs genom grönområdesrekreation, är också viktig för att skapa en social hållbarhet. Till skillnad från många andra tjänster måste upplevelsebaserade tjänster tillhandahållas lokalt och de har oftast främst ett lokalt värde. Vi kan inte importera vår vardagliga konsumtion av naturupplevelser från andra områden. De kulturella tjänsterna är dessutom viktiga för att skapa engagemang kring naturskydd och hållbart nyttjande av naturresurser i stort. 51

52 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Material, energi och erosionsskydd - viktiga för ett fungerande samhälle Vi är beroende av tillgången till mat, energi och erosionsskydd för att vårt samhälle ska fungera. Samtliga tjänster kan framställas på andra sätt än genom ekosystemtjänster, men dessa sätt har ofta negativa konsekvenser för miljön eller för andra ekosystemtjänster. Material Vi använder material som hämtats från våra ekosystem i mycket stor utsträckning. Våra kläder och inredningstyger kommer oftast från odlade grödor eller från djurens pälsar och hudar. Möbler och byggnader innehåller ofta detaljer av trä. Exemplen kan göras många. I nuläget i Sverige är tillgången till material, särskilt från skogen, god, och tjänsten är överutnyttjad på bekostnad av andra ekosystemtjänster. I ett planeringssammanhang kan det därför vara relevant att prioritera ner tjänsten material i förhållande till andra ekosystemtjänster som det råder brist på i området. Det finns också möjlighet, och det kan också vara nödvändigt för en hållbar utveckling, att ställa om samhället så att vårt behov av material minskar. Tjänstens värde kan öka betydligt i ett framtidsperspektiv med ökad konkurrens om material och minskade möjligheter till långa transporter. Material från ekosystemen kan också bidra med klimatvinster genom att de ersätter produkter som bidrar till utsläpp av växthusgaser samtidigt som koldioxid binds upp i produkten. Om man till exempel bygger hus i trä istället för i betong kan huset utgöra en kolsänka istället för en kolkälla. Många oljebaserade plastprodukter kan ersättas av material från växtriket, till exempel plastpåsar av majs och hårdplasttallrikar av bambu. Bioenergi Bioenergi från skogs- och jordbruk har fått en alltmer betydande roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Liksom för material riskerar tjänsten att bli överutnyttjad på bekostnad av andra ekosystemtjänster. Även i detta fall kan samhället ställas om så att vårt behov av energi minskar, vilket kan vara nödvändigt för en hållbar utveckling. Det kan vara möjligt att ersätta minskad produktivitet av bioenergi till exempel genom energisparande åtgärder eller utnyttjande av vind- eller solenergi. Erosionsskydd Värdet av erosionsskydd är beroende av hur markanvändningen ser ut. I erosionskänsliga områden kan brist på erosionsskydd få mycket stora konsekvenser, särskilt om erosion i sin tur leder till skred i bebyggda områden. Bebyggelsen, infrastruktur och människor kan komma till skada både i skredområdet och i andra delar längs till exempel ett vattendrag om skredet skapar översvämningar eller flodvågor. Om ingen bebyggelse eller annan infrastruktur finns i närheten är värdet inte lika stort. Erosion kan till och med vara positivt och en del av det naturliga ekosystemet när det sker i ett naturområde. Det är möjligt att minska erosionsrisken även utan ekosystemtjänsten erosionsskydd, till exempel genom att hårdgöra strandkanten. Detta kan dock bidra till att öka flöden i vattendraget och till översvämningsrisk eftersom tjänsten flödesreglering till viss del går förlorad. 52

53 Monetär värdering av ekosystemtjänster Monetär värdering av ekosystemtjänster kan bidra till en ökad kunskap om tjänsternas samhällsekonomiska värde och till medvetenhet om vikten att bevara och hållbart nyttja dem. Den kan bidra till att styra oss mot en världsbild där våra ekosystem är en viktig del av vår ekonomi. Samtidigt finns många svårigheter med att sätta monetära termer på ekosystemtjänster. Ekonomiska värden bör inte ersätta andra argument för skydd och förvaltning av ekosystemen. Vissa ekosystemtjänster, främst de understödjande men även vissa kulturella ekosystemtjänster, är ovärderliga och kan endast med stor svårighet tas med i monetära analyser. En tydlig risk med ekonomiska analyser är att man fokuserar på nutid och en begränsad geografisk skala, det vill säga att det som inte värderas som viktigt lokalt eller i nuläget ignoreras. En fara är då att summan för varje enskild ekosystemtjänst lätt blir låg i förhållande till de investeringar planeringsmyndigheter förvaltar när städer expanderar. En annan fara är att försäkringsvärdet och optionsvärdet tenderar att glömmas bort. Det monetära värdet baseras på vad tjänsten är värd idag, exempelvis kan värdet av pollinering baseras på dagens matpriser, medan dess värde är avsevärt högre om vi inte lägre kan importera vår mat eller om vi av andra orsaker står inför matbrist. Detsamma gäller värderingen av stadsnära jord för matproduktion. En tredje risk är att komplexiteten bakom produktionen av ekosystemtjänster riskerar att döljas bakom sådana värderingar. Det är således svårt att till fullo få med den komplexitet som tjänsterna representerar eftersom en tjänst i sin tur kan påverka flera andra tjänster och aspekter. Underlagen för ekonomisk värdering av olika tjänster skiljer sig dessutom mycket åt. För några finns flera djupgående studier, för andra saknas underlag helt och värderingen består då mer av spekulationer. Alla dessa parametrar medför att det finns en stor risk att det ekonomiska värdet underskattas. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Mat, Material och Energi Mat, material och energi är varor som idag produceras för att säljas och köpas. Detta innebär att de redan i dag i stor utsträckning har ett specificerat monetärt värde. Detta värde ger en ögonblicksbild. Om konkurrensen om produkterna ökar kommer priserna att öka och därmed det monetära värdet. I länder med brist på mat är man till exempel beredd att avsätta mycket stor del av sin inkomst på mat. I Sverige är vi på grund av vårt klimat och det mörka vinterhalvåret mycket beroende av tillgång till material och energi för att kunna hålla oss varma, producera mat och så vidare. Dricksvatten Det kommunala priset på vatten speglar kommunernas kostnader för rening och leverans av dricksvatten samt avlopp och rening av avloppsvatten, men inte naturens arbete med rening och tillförsel av vatten eller dricksvattnets värde för människor. Idag ger vi normalt vatten ett lågt monetärt värde, eftersom det upplevs som gratis och lättillgängligt. Vi är dock beredda att betala mycket pengar för rent vatten om det kommunala vattensystemet slås ut av skadliga bakterier (SOU 2013:68). 53

54 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Vattenrening Det går inte att sätta ett monetärt värde på tjänsten vattenrening utan att väga in dess betydelse för andra tjänster som produktion av dricksvatten och matfisk. Ett sätt att försöka värdera tjänsten är att jämföra med siffror för vad det kostar att rena på teknisk väg. Man måste då väga in vad det kostar att projektera anläggningen, vad det kostar att driva den inklusive arbetskostnader för skötsel och så vidare. Ett problem är dock tidsperspektivet, där ett kort tidsperspektiv riskerar att grovt underskatta värdet av ekosystemtjänsten. Denna värdering väger inte heller in det monetära värdet av upplevelsen av ett rent vattenlandskap, vilket i sig är svårt att uppskatta. Vidare är rent vatten även en förutsättning för den understödjande tjänsten biologisk mångfald, som i sig är ovärderlig, vilket medför ytterligare komplexitet för värdering av tjänsten vattenrening. Ett exempel som ofta tas upp vid värdering av vattenrening är området Catskill Mountains. Området förser hela New York med rent dricksvatten. Till följd av avverkning och bebyggelseutveckling förorenades dricksvattnet gradvis. I mitten av 1990-talet stod därför New York inför valet att bygga ett vattenreningsverk i staden för 9 miljarder USD eller att restaurera och skydda Catskill. Staden valde det senare alternativet, vars slutnota landade på 2 miljarder USD (TMR, 2012). Flödesreglering Vid ekonomisk värdering av flödesreglering tittar man vanligtvis på det översvämningsskydd som tjänsten ger. Värderingen sker då utifrån sannolikheten och/eller skadekostnaden för infrastruktur, bebyggelse, jordbruksmark etcetera om en översvämning sker. En brittisk samlingsstudie pekade på att värdet av översvämningsskyddet för alla Storbritanniens våtmarker är värt 366 miljoner /år (Morris och Camino, 2011). Vidare kan läggas till de immateriella kostnader som människor i översvämmade områden drabbas av i form av stress och hälsorisker, vilket i sig är svårare att uppskatta. En brittisk hushållsundersökning visar att den viktade genomsnittliga betalningsviljan för att undvika den här typen av immateriella kostnader värderas till 200/hushåll/år för en 1 % risk att översvämmas (Naturvårdsverket, 2012). Denna värderingsmetod innefattar inte flödesregleringens betydelse för vattencykeln och dricksvattenproduktion eller regleringens betydelse för vattenrening. Erosionsskydd Liksom för flödesreglering kan erosionsskydd värderas utifrån sannolikhet och/eller skadekostnader för infrastruktur, bebyggelse och jordbruksmark etcetera om omfattande erosion skulle ske. Rening av luft Tjänsten rening av luft kan värderas monetärt genom att man tittar på sjukvårdskostnader och sjukskrivningskostnader för personer som drabbas av sjukdomar på grund av luftföroreningar. Ett annat sätt är att se hur mycket människor som bor i förorenade städer är beredda att betala för luftreningsapparater. Denna värdering ger dock en begränsad bild eftersom det är svårt att värdera det mänskliga lidande sjukdomarna medför. Områden med höga utsläpp riskerar också att bli oattraktiva för människor att bo och arbeta i vilket kan ha stora 54

55 ekonomiska konsekvenser för ett samhälle. Ett exempel är städer i Kina som idag har problem att behålla, och locka, välutbildad arbetskraft på grund av de höga föroreningshalterna. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Klimatreglering Det monetära värdet av klimatreglering kan värderas genom att man tittar på sjukvårdskostnader och sjukskrivningskostnader för personer som drabbas av sjukdomar på grund av höga temperaturer i staden. Det är också möjligt att se på hur mycket man är beredd att betala för luftkonditionering. Liksom för luftrening blir denna värdering begränsad eftersom den inte inkluderar det mänskliga lidande sjukdomarna innebär. Pollinering Tjänsten pollinering kan värderas monetärt genom att titta på dess betydelse för produktion av mat, material och energi. Inom EUområdet uppskattas ekosystemtjänsten pollinering vara värd cirka 200 miljarder kronor årligen. Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet för pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor. Utöver det tillkommer pollination av vilda växter, till exempel blåbär och hallon, vars värde är svårare att skatta (TMR, 2012). Ytterligare ett sätt att värdera tjänsten är att jämföra med hur mycket det skulle kosta att pollinera våra grödor för hand. Detta skulle dessutom leda till brist på varor och därmed kraftigt höjda matpriser. Fröspridning Det är svårt att få en rättvis värdering av fröspridning eftersom fröspridning bland annat är en del av biologisk mångfald. Hur mycket är vi villiga att betala för att uppleva en mångfald av olika växter? Ett exempel på värdering av fröspridning som ofta lyfts är nötskrikans värde för spridning av ekar. Eken är beroende av nötskrikan för att kunna sprida sina frön. Nötskrikan lever under vintern på ekollon och gräver ner ett förråd på hösten. De knappt 100 nötskrikor som bor i Nationalstadsparken gömmer omkring en halv miljon ekollon per år. Cirka 30 % glöms bort i marken och kan gro till nya ekplantor. 85 % av parkens ekar beräknas vara resultatet av nötskrikornas naturliga fröspridning. För att få ett ekonomiskt värde på nötskrikans arbete har man räknat ut vad samma arbete skulle kosta om det utfördes av människor. Beräkningarna visar att beroende på vilken planteringsteknik man jämför med, frön eller plantor, utför varje par av nötskrika ett arbete som motsvarar mellan kr och kr per hektar (TMR, 2012). Reglering av skadedjur För ekonomisk värdering av reglering av skadedjur kan man använda sig av siffror för förlust av produktion där utbrott av skadedjur skett. En svensk studie har visat att kornskörden kan öka med 23 % i områden med naturliga fiender till de skadedjur som vanligtvis angriper korn jämfört med områden där man uteslutit dem (Östman m.fl. 2003). Hur mycket denna ökning ger i pengar är dock beroende av det nuvarande priset för korn, vilket kan komma att ändras. Liknande studier för skogsbruksmark saknas. En grov beräkning visar dock på att snytbaggens skadegörelse i skogsbruket årligen kostar 100- tals miljoner kronor ( 55

56 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv En kostnad som troligen skulle kunna minskas drastiskt med förbättrad skadedjurreglering. Ytterligare en kostnadsaspekt av fungerande skadedjursreglering är de kostnadsvinster som kommer av minskad användning av pesticider. Detta ger i sin tur bland annat ökad pollinering, vilket medför ytterligare ekonomiska vinster. Koldioxidbindning Beräkningen på koldioxidbindningens monetära värde bör utgå från de kostnader som ett förändrat klimat skulle innebära i ett globalt perspektiv. Ytterligare en metod för att sätta ett grovt monetärt värde på koldioxidbindning är att uppskatta hur mycket koldioxid ett naturområde binder. Därefter jämförs detta med hur mycket det skulle kosta att till exempel binda samma mängd koldioxid genom CCS teknik, det vill säga att pumpa tillbaks koldioxiden i marken. Man måste då väga in vad det kostar att projektera anläggningen, vad det kostar att driva den inklusive arbetskostnader för skötsel och så vidare. Detta resonemang blir dock teoretiskt och missvisande. Idag finns det inte nog mycket tillgänglig teknik för lagring av koldioxid för att en sådan kompensation av minskning av ekosystemtjänsten skulle vara möjlig. Återföring av näringsämnen Det monetära värdet av tjänsten återföring av näringsämnen kan beräknas genom att jämföra kostnaden för brytning och framställning av konstgödsel. Siffran kan dock vara svår att få rättvisande eftersom brytning och framställning även har konsekvenser för miljö och arbetsrätt vars ekonomiska konsekvenser är svårare att uppskatta men ändå bör vägas in. Det ekonomiska värdet kommer dessutom att öka i takt med att tillgången på de ändliga resurser som konstgödsel framställs av minskar. Vidare medför det förbättrade kretsloppet troligen minskad övergödning av våra sjöar och hav, med ekonomiska konsekvenser för produktion av mat och kulturella upplevelser. Detta täcks inte in av ovanstående beräkning. Kulturella tjänster De kulturella ekosystemtjänsternas monetära värde är komplext att beräkna. Vistelser i naturen bidrar både till psykisk och fysisk hälsa. Tillgång till natur ger också attraktivitet till en stad eller ett bostadsområde och kan ge inkomster i form av turism. I dagsläget är metoderna för att beräkna dessa värden begränsade. Det finns många studier som visar på betalningsviljan för att besöka olika naturområden. Det går också att studera hur mycket olika turistföretag tjänar på turism i naturområden. Denna siffra ger dock bara en liten del av det samhällsekonomiska värdet. Därtill bör till exempel minskade kostnader för medicinering eller sjukskrivningar räknas in. Biologisk mångfald Eftersom biologisk mångfald är en understödjande tjänst för många andra tjänster är det mycket svårt att ge en korrekt monetär bild. Biologisk mångfald är ovärderlig, eftersom alla andra ekosystemtjänster vilar på det komplexa samspelet mellan mångfalden av organismer som bland annat resulterar i responsdiversitet mot störningar. 56

57 Synergier och konflikter? Ekosystemtjänsterna samverkar tätt med varandra. De understödjande och de reglerande tjänsterna är i stor utsträckning en förutsättning för de producerande och kulturella tjänsterna med starka synergieffekter däremellan. Det kan dock vara svårt att avgöra var gränsen mellan samexistens och synergier går. Konflikter mellan tjänsterna uppstår främst när en tjänst överutnyttjas på ett sätt som påverkar någon annan tjänst negativt. Till exempel överutnyttjas ofta producerande tjänster på ett sätt som minskar de reglerande tjänsternas kapacitet. Nedan följer en tabell som utgör ett försök att ge en överblick över vilka tjänster som oftast står i synergi- och/eller konfliktsamband med varandra. Därefter följer några exempel på hur dessa förhållanden ser ut. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Producerande Reglerande Kulturella U* Synergier Konflikter Mat Material Energi Dricksvatten Rening av vatten Flödesreglering Erosionsskydd Rening av luft Klimatreglering Bullerdämpning Koldioxidbindning Pollinering Fröspridning Reglering av skadedjur Återföring av näringsämnen Hälsa och fritidsupplevelser Turism Estetiska värden Sociala relationer Undervisning och kunskap Tysta områden Intellektuell och andlig inspi. Biologisk mångfald Mat - Producerande Material - Energi - Dricksvatten - Rening av vatten - Flödesreglering - Erosionsskydd - Rening av luft - Klimatreglering - Bullerdämpning - Koldioxidbindning - Pollinering - Reglerande Fröspridning - Regl. av skadedj. - Återf. av näring - Hälsa o fritidsuppl. - Turism - Estetiska värden - Sociala relationer - Kulturella Underv./ kunskap Tysta områden Int/andlig inspirat U* Biologisk mångfald - *Understödjande 57

58 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Mat, Material och Energi samt Återföring av näringsämnen Mat, material och energi konkurrerar om samma odlings- och skogsmark. Produktion av mat, material och energi är till stor del beroende av tjänsterna pollinering, fröspridning och skadedjursreglering och därmed biologisk mångfald. Grödor kan till viss del bidra till mångfalden och utgöra födokällor för pollinatörer och skadedjursbekämpare. Storskaligt skogs- och jordbruk med stor användning av bekämpningsmedel kan samtidigt stå i konflikt med dessa tjänster. Jordbruksmark, och ibland skogsbruksmark, kan vara lämplig för återföring av näringsämnen och gynnas av detta genom ökad tillgång till näring. Matproduktion, till exempel i koloniområden, bidrar till hälsa och fritisupplevelser och sociala relationer samt till att utveckla kunskap om odling och ekosystem. Att utnyttja skog för produktion av material eller energi kan stå i konflikt med flera kulturella tjänster. Om konflikt uppstår beror dock på produktionsmetoderna. I ett lite större perspektiv ger tjänsten återföring av näring även synergieffekter för biologisk mångfald och den produktion som sker i vatten eftersom tjänsten bidrar till mindre näringsämnen i våra vatten och mindre problem med övergödning. Mat, Material och Energi samt Erosionsskydd, Flödesreglering och Klimatreglering Produktion av mat, material och energi på åkermark kan stå i konflikt med erosionsskydd om åkerbruk sker alldeles intill vattnet. Om konflikt uppstår beror dock på produktionsmetoderna. Dikning i samband med produktion av mat, material och energi på åkermark kan stå i konflikt med flödesreglering. Om konflikt uppstår beror dock på produktionsmetoderna. Produktion av material och energi i skogsbruket kan stå i konflikt med erosionsskydd om avverkning sker alldeles intill vattendragen. Kalavverkning minskar också markens förmåga att ta upp vatten vilket påverkar tjänsten flödesreglering negativt. Kalavverkning av skogspartier kan stå i konflikt med klimatreglering eftersom trädens skuggande och temperatursänkande förmåga försvinner. Dricksvatten, rening av vatten, flödesreglering och erosionsskydd Rening av vatten är mycket viktigt för tillgången till dricksvatten. Flödesreglering är viktig för vattenrening eftersom ett högt flöde av vatten försämrar markers vattenrenande effekt. Ett högt flöde skapar också större risk för erosion. Områden viktiga för flödesreglering är många gånger samma områden som är viktiga för vattenrening och här kan båda tjänsterna nyttjas samtidigt. Biologisk mångfald ger synergieffekter för dricksvattenproduktionen eftersom olika arter bidrar till nedbrytning och återcirkulering av föroreningar och näringsämnen. Samtidigt stärker rent vatten den biologiska mångfalden. Dricksvatten i ytvattentäkter kan stå i konflikt med vissa kulturella tjänster eftersom dessa behöver skyddas från den utsläppsrisk som till 58

59 exempel rekreativt användande eller vattennära boende kan innebära. Vattenrening har synergieffekter för kulturella tjänster eftersom rent vatten är viktigt för till exempel bad och fiske samt för den estetiska upplevelsen av vattnet. Skogs- och jordbruk står ibland i konflikt med tjänsten rening av vatten eftersom vissa brukningsmetoder innebär att näringsämnen släpps ut i vattendrag. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Rening av luft, klimatreglering och bullerdämpning Klimatreglering genom luftväxling bidrar till luftrening eftersom smutsig luft stiger uppåt och sedan via vinden transporteras in över skogsområden där luften renas. Luftrening genom alléträd kan bidra till klimatreglering genom skuggning och att träden bidrar till luftomväxling. Luftrening, klimatreglering och bullerdämpning ger synergieffekter till Hälsa och fritidsupplevelser genom att ge goda förutsättningar för dessa. Ren luft och tysta områden kan öka upplevelsen av ett områdes estetiska värden och vara en del av en andlig upplevelse. Ren luft, klimatreglering och bullerdämpning kan bidra till den biologiska mångfalden eftersom många arter är känsliga för föroreningar, stora klimatväxlingar och buller. Koldioxidbindning Koldioxidbindning står i konflikt med de producerande tjänsterna mat, material och energi, eftersom markbearbetning och borttagande av vegetation medför att det bundna materialet frigörs. Dessa områden dikas dessutom ofta, vilket medför ytterligare förlust av koldioxid. I de fall material binds i produkter med lång livslängd, till exempel i byggnader, kan synergieffekter uppstå. Koldioxidbindning har i förlängning stor effekt på många tjänster eftersom den bidrar till att minska klimatförändringar. Till exempel riskerar den biologiska mångfalden att minska om klimatet ändras i en takt som inte gör det möjligt för naturen att ställa om. Pollinering, fröspridning och reglering av skadedjur Det finns både konflikter och synergier mellan tjänsterna och produktion av mat, material och energi. Se vidare Mat, Material, Energi och Återföring av näringsämnen. Samma djur som står för skadedjursbekämpning kan också bidra till fröspridning och pollinering samtidigt som de får näring från jordbrukets växter. Områden med fungerande pollinering, fröspridning och reglering av skadedjur rymmer ofta en stor variation av djur och växter vilket kan bidra till estetiska värden och andlig och intellektuell inspiration. Kulturella tjänsters synergier och konflikter De kulturella tjänsterna är tätt sammanflätade och ger ofta synergieffekter till varandra. Till exempel utgör ett område med estetiska värden eller där det går att uppleva tystnad ofta en plats för hälsa och fritidsupplevelser och turism. Besökarnas intresse kan leda till att de värdena tas om hand och vidareutvecklas. Samtidigt kan en stor besöksmängd skapa konflikter som slitage, störande ljud och 59

60 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv liknande som gör att de estetiska värdena påverkas negativt. Det kan uppstå konflikter mellan olika användargrupper inom tjänsterna Hälsa och Fritidsupplevelser och Turism. Personer som vill ha ostördhet kan till exempel bli störda av anläggningar medan samma anläggningar är en förutsättning för andra att vilja besöka området. Biologisk mångfald är ofta en viktig bas för de kulturella tjänsterna och även här finns både synergier och konflikter. Till exempel kan fågelskådning skapa sociala relationer och ett intresse för att bevara fågellivet. Samtidigt kan det uppstå konflikter om fågelskådare stör fåglarna. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är en understödjande tjänst vilket gör att den är en förutsättning för de flesta ekosystemtjänsterna och att synergieffekter kan uppstå mellan dessa. Samtidigt uppstår konflikter om någon tjänst överutnyttjas, se tidigare stycken. 60

61 Tjänsternas roll i randzonen mellan kilen och omgivande tätorter En ekosystemtjänst blir just en ekosystemtjänst först när vi människor använder den och drar nytta av den. Det finns mycket att vinna på att integrera ekosystemen i den bebyggda miljön så att vi tar vara på tjänsterna till fullo. Nedan följer några korta exempel på hur tjänsterna kan integreras i randzonerna kring kilarna men också längre in i tätorterna. Det finns flera bra rapporter med mer utförliga exempel. Ytterligare rapporter kommer inom kort som resultat av intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt. Hänvisningar till dessa finns i rutorna intill texten. Mat Ekosystemtjänsten mat kan integreras genom att ytor för koloniområden, odlingslotter och gemensamhetsodlingar planeras i park- och naturområden, på bostadsgårdar och som en integrerad del av byggnader, till exempel som tak- eller balkongodlingar. Parker, vissa slags golfbanor och småskalig odling såsom koloniområden kan läggas intill jordbruksmarker. Många pollinerare och skadedjursreglerare trivs i dessa miljöer och de kan därmed utgöra viktiga bidrag till pollination och skadedjursreglering i jordbrukslandskapet. Det kan vidare vara lämpligt att arbeta med beträdor, det vill säga stigar och liknande, genom jordbrukslandskapet. På detta sätt kan barriäreffekter minskas och rekreativa kvalitéer skapas. Material och energi I anslutning till tätorter kan det vara lämpligt att arbeta med ett naturoch rekreationsanpassat skogsbruk som tar hänsyn till en rad olika ekosystemtjänster. I dessa skogar bör det finnas plats för till exempel bär och svamp, naturlig skadedjursreglering, estetiska och spirituella upplevelser, erosionskontroll, vattenrening och biologisk mångfald. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv C/O City Projekt som syftar till att lyfta fram naturens värden i staden. Under 2014 kommer de bland annat att ta fram en handbok för integrering av ekosystemtjänster i planeringsprocessen. Sök: C/O City Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Projektet belyser grönskans värde och förmåga att tillhandahålla viktiga tjänster i staden och studerar den geografiska fördelningen av urban grönska i Göteborg. Sök: Värdering urban grönska Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen Rapporten ger en introduktion till begreppet ekosystemtjänster och inspiration och fakta om ekosystemtjänster i stadsmiljö med fokus på Stockholmsregionen. Sök: 2013:3 Ekosystemtjänster PDF När, Vad och Hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar. Rapporten ger exempel på varför och hur kilarna och staden kan planeras tillsammans. Sök: 2012:5 När, vad och hur? Koloni- och odlingslottsområden i bebyggd miljö kan bidra med flera ekosystemtjänster. Själva odlandet kan ge mat men också material, till exempel i form av snittblommor. Områdena är också platser för social samvaro, ibland med en stor variation av människor. Den fysiska aktiviteten och njutningen vistelsen innebär bidrar också till hälsa och fritidsupplevelser och områdena rymmer oftast estetiska värden. Dessutom är de viktiga miljöer för pollinatörer och skadedjursreglerare. 61

62 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter gnom grönstruktur En idé och inspirationsskrift om att klimatanpassa befintlig bebyggd miljö. Innehåller både fakta, exempel och tips på ytterligare litteratur om grönytors potential för reglering av temperatur, vatten och luftkvalitet. Sök: Mångfunktionella ytor Boverket Dricksvatten Områden som är viktiga för dricksvattenproduktion är svåra att integrera i bebyggelse på grund av föroreningsrisken. Där dessa finns i närheten av bebyggelse är det viktigt att stor hänsyn tas till dess påverkansområde, till exempel genom inrättandet av vattenskyddsområden, så att en god tillrinning av rent vatten för fortsatt produktion kan säkerställas. Vattenrening och flödesreglering Naturens vattenrenande och vattenreglerande effekt kan upprätthållas och införlivas i den bebyggda miljön genom god planering. Om ny bebyggelse anpassas till de naturliga förutsättningar för hydrologi som finns kan man undvika dyra tekniska lösningar. Naturliga våtmarker, småvatten och vattendrag kan sparas och användas både för rening och reglering och som tilltalande miljöer. Parkmarker intill dessa områden kan ytterligare bidra till tjänsten om de utformas så att de klarar av att översvämmas vid höga flöden. I den befintliga miljön kan man återskapa våtmarker eller dammar på naturliga lågpunkter i terrängen. Vidare är buffertzoner för infiltration av dagvatten längs sjöar och vattendrag viktiga för att minska belastning på recipienten. Erosionsskydd Vid områden som är i riskzonen för erosion inom befintlig bebyggelse kan man plantera träd och buskar för att stabilisera marken. Man bör också undvika att avverka vegetation i känsliga miljöer. Det kan uppstå en konflikt mellan erosionsskydd och möjligheten att vistas vid och se vattnet. Om man arbetar med mer genomsiktliga trädrader är det viktigt att de har ett ordentligt rotsystem. Bullerdämpning Vegetation kan utgöra bullerdämpning. I princip kan man säga att ju mer mjuk mark desto bättre bullerreducering. Även bladverk kan ha en bullerdämpande effekt, till exempel klätterväxter på en vägg eller gröna tak. Ett exempel på hur de vattenrenande och flödesreglerande tjänsterna införlivats i bebyggda miljöer finns i Kyrkparken i Järfälla. Här har den nya stadsparken utformats med en dagvattendamm med renande och reglerande effekt, samtidigt är dess utformning optimerad för biologisk mångfald och för upplevelsevärden för människor. 62

63 Rening av luft och klimatreglering Parker, naturområden och trädkantade gator kan bidra till luftrening genom att partiklar fastnar på vegetationens ytskikt. I trånga stadsrum kan dock mycket stora täta träd istället få funktion av ett lock som stänger inne smutsig luft. Vegetationen bidrar också till klimatreglering genom att ge skugga och genom att dess transpiration sänker temperaturen. Större park - och naturområden bidrar vidare till stadsbris. Stadsbrisen både sänker temperaturen och renar luften genom att sval och ren luft från naturen kommer in i bebyggelsen och varm och smutsig luft stiger uppåt. Vinden transporterar därefter den uppåtstigande smutsiga luften tillbaks till park och naturområdena där den renas. Effekten av stadsbrisen beror mycket på områdets storlek och den omgivande bebyggelsens struktur. Pollinering Förutsättningarna för pollinerare inom den befintliga bebyggda miljön kan stärkas på olika sätt. Blommande träd, buskar och örter kan planteras längst gator, på mindre grönytor och i parker. I parker kan man skapa både boplatser och födoområden för pollinerare. Genom att låta vissa parkpartier bestå av ängsmarker med naturliga ängsväxter kan man både skapa restauranger för pollinerare och barnkammare för exempelvis fjärilar. Rabatter som planerats för blomning från tidig vår till sen höst förbättrar födotillgången under hela säsongen. Sälg är en viktig trädart för att gynna pollinering eftersom den blommar tidigt på säsongen och ofta är det enda som finns som föda för nyvakna pollinerare. Förutom föda måste det även finnas boplatser, det är därför viktigt att inte städa grönområden så mycket att skyddsmiljöer försvinner. Det är även möjligt att anlägga artificiella boplatser i form av insektsholkar, murar och liknande. Vid planering av nya bebyggda områden är det först och främst viktigt att de befintliga förutsättningarna för pollinerare bevaras. Det är därför viktigt at bevara åkerholmar, brynzoner, blommande ängar och andra småbiotoper. Det är även möjligt att stärka de naturliga förutsättningarna som finns genom att planera val av markanvändning intill dessa områden och intill jordbruksmarken. Villaträdgårdar medför ofta goda förutsättningar för pollinerare tack vare förekomst av blommande träd, buskar och örter. Detsamma gäller parker, kolonilotter och golfbanor. Genom att placera dessa områden så att de har rumsliga samband med varandra och jordbruksmarker drar de nytta av varandra och tjänsten pollinering kan stärkas. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Träd renar luften bland annat genom att partiklar fastnar på deras blad. Bilden visar hur bladen på träden som kantar Dehlis gator är alldeles gråa av partiklar från trafiken. Fröspridning Se biologisk mångfald. Reglering av skadedjur För reglering av skadedjur inom jordbruket, se pollinering. För att stärka tjänsten reglering av skadedjur inom skogsbruket gäller främst att bevara den biologiska mångfalden samt att motverka monokulturerna i landskapet. Här är det främst metoder för hur skogen brukas som spelar roll. Koldioxidbindning All vegetation binder koldioxid och man behöver inte arbeta med detta på något särskilt sätt i bebyggda områden. 63

64 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Bostadsnära natur: inspiration & vägledning En skrift från Boverket med syfte att inspirera och ge stöd till kommuner i deras arbete med bostadsnära natur. Innehåller bland annat riktlinjer för tillgång, nåbarhet och kvalitet. Sök: Bostadsnära natur PDF Återföring av näringsämnen Återföring av näringsämnen kräver att det finns jordbruksmark som kan ta emot näringen. Småskalig återföring av näringsämnen kan ske inom den bebyggda miljön genom återföring i planteringar i såväl parker som i trädgårdar. Hälsa och fritidsupplevelser och Turism Genom en väl planerad grönstruktur kan tillgången till tjänsterna säkerställas i för boende kring kilen. Estetiska värden Estetiska värden såsom blomprakt, ståtliga träd, vattenspeglar och årstidsvariationer kan integreras i anlagda parker och genom att natursköna partier sparas som naturmark. Sociala relationer Parker och naturområden kan fungera som gemensamma samlingsplatser. Genom att placera dessa på strategiska ställen, till exempel i brytpunkten mellan villaområden och flerbostadsområden, eller andra ofta segregerade områden, kan de än mer bidra till blandning och möten. Undervisning och kunskap Genom att spara naturpartier inom bebyggelsen, särskilt i anslutning till förskolor och skolor, kan tjänsten integreras med dessa. Tysta områden Denna tjänst är mycket svår att integrera med bebyggelse. Däremot kan det vara relevant att analysera ny bebyggelses påverkan på tysta områden och till exempel uppföra bullerskyddsåtgärder för att minska negativ påverkan. I vissa fall kan ny bebyggelse användas som bullerskydd vid en väg för att öka andelen tysta områden i kilen. Intellektuell och andlig inspiration Kyrkogårdar och andra ceremoniella platser utgör ett naturligt inslag i dem bebyggda miljön. En väl planerad grönstruktur kan säkerställa tillgången till kulturella tjänster i ny bebyggelse. Årstaviken i Stockholm har vänts från en bortglömd strand till ett populärt rekreationsstråk bland annat genom nya gångbanor, bänkar och bryggor. 64

65 Biologisk mångfald Planerade byggda miljöer Val av plats för nyexploatering är den absolut viktigaste parametern för att bevara tjänsten biologisk mångfald vid planering av ny bebyggelse inom kilen. Den tillkommande bebyggelsen bör placeras där naturvärdena är låga och utformas så att sammanhängande naturområden inte fragmenteras. Fragmentering är ett av de största hoten mot biologisk mångfald som vi ser idag. Strukturen på bebyggelsen är också mycket viktig för möjligheten att integrera biologisk mångfald i bebyggda miljöer. Ofta är djur- och växters spridning genom bebyggelsen en viktig fråga. Hur dessa spridningskorridorer behöver utformas beror på vilken slags spridning det finns behov av. Kunskapen om vilka naturtyper som omger bebyggelsen, och om bebyggelsen riskerar att en bli en barriär för spridning, är därför viktig. Lite förenklat kan man säga att om det till exempel är barrskogsområden på båda sidor finns det ett behov av korridorer med barrskogsmiljöer genom bebyggelsen medan det är viktigare att satsa på ädellövsmiljöer om bebyggelsen omges av denna typ av natur. För att biologisk mångfald och spridning ska fungera genom bebyggelsen är det ofta viktigt att arbeta både med sammanhängande stråk av park- och naturområden och med mindre park- och naturområden som kan fungera som spridningsöar. Där det finns gamla träd utanför dessa stråk och spridningsöar bör dessa mätas in och bevaras inom bebyggelsen. Tjänsten kan stärkas ytterligare genom en medveten utformning av park- och bostadsmiljöer där växter och strukturer som gynnar spridningssambanden genom bebyggelsen prioriteras. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Vilda grannar Bengtsson, P & Lewander, M, Boken berättar om hur man kan anlägga olika miljöer för våra vilda djur och växter. Sök: Boken finns att låna på bibliotek. Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar Skrift om planering och utformning av större passager över vägar, såsom ekodukter och faunabroar. Fokus på hjortdjur och friluftsliv. Sök: Ekodukter och faunabroar Vilda djur och infrastruktur - en handbok för åtgärder Skriften ger grundläggande kunskap om vilda djur och hur de påverkas av vägar och järnvägar samt förslag på åtgärder och hur frågan kan hanteras under planskedet. Sök: Vilda djur och infrastruktur Den befintliga bebyggda miljön Skötsel av natur- och parkmark har stor påverkan på biologisk mångfald i bebyggd miljö. Det kan exempelvis vara förbättrad hävd av öppna marker, frihuggning av träd i igenväxta områden eller utplacering av död ved. Ibland kan naturområden behöva återskapas för att exempelvis minska barriäreffekter. De åtgärder som föreslås för pollinering är även lämpliga här. Man kan också arbeta med att minska befintliga barriäreffekter. Höga träd kan planteras längs vägar och spår eftersom de underlättar för fåglar att flyga över dessa utan att krocka med fordon. Genom att välja naturliga arter gynnas mångfalden ytterligare eftersom fler arter förmodligen trivs i inhemska arter än i främmande arter. Befintliga tunnlar och broar kan anpassas så att djur i större utsträckning vågar använda dem, exempelvis genom att förse dem med vegetationsremsor. I den bebyggda miljön kan man även arbeta med så kallade ledstrukturer, det vill säga alléer, trädrader, diken, murar och rabattrader som hjälper djur att navigera och leder dem genom ett bebyggt område vidare ut i naturen. 65

66 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Referenser Annell, Marika (2003). Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? = Is it possible for Sweden to sustain its population on organic farming without animals?. Examensarbete Barthel, S, Colding, J., Ernstson, H., Erixon, H., Grahn, S., Kärsten, C., Marcus, L., Torsvall, J. (2013). Principles of Social-Ecological Urbanism - Case Study: Albano Campus, Stockholm. TRITA-ARK Forskningspublikationer 2013:3, Stockholm. ISBN Barthel, S. Crumley, C., Svedin, U. (2013b). Bio-Cultural Refugia - Safeguarding Diversity of Practices For Food Security and Biodiversity. Global Environmental Change 23(5), Bengtsson, J., Angelstam, P., Elmqvist, T., Emanuelsson, U., Folke, C., Ihse, M., Moberg, F., Nyström, M. (2003) Reserves, Resilience and Dynamic Landscapes. Ambio 32, Elmqvist, T., Folke, C., Nyström, M., Peterson, G., Bengtsson, J., Walker, B., Norberg, J. (2003) Response diversity, ecosystem change, and resilience. Front. Ecol. Environ. 1, Holling, C.S. (1973) Resilience and stability of ecological systems. Annu. Rev. Ecol. Syst. 4, Jactel och Brockerhoff (2007). Tree diversity reduces herbivory by forest insects. Ecol Lett Sep;10(9): Jordbruksverket (2013) Riktlinjer för gödsling och kalkning Jordbruksinformation Landskapets upplevelsevärden: vilka är de och var finns de?. (2007). Karlskrona: Boverket. Tillgänglig på Internet: ( ) Lindberg, Fredrik, Johansson, Lars & Thorsson, Sofia (år okänt). Infrastrukturnära vegetation i Göteborg. Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet: mistraurbanfutures.org/sv/node/490 ( ) Lunds Universitet (2013). Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet. CEC SYNTES NR 01. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013). Konsekvenser på naturvärden av skred-, erosions- och översvämningsåtgärder Ett steg mot ökad naturvårdshänsyn i klimatanpassningsarbetet. Rapport 2013:49 Miljöaktuellt (2007). Skogen - kolsänka eller kolkälla? Skogen och klimatet, Morris och Camino (2011) Economic Assessment of Freshwater, Wetland and Floodplain (FWF) Ecosystem Services. UK National Ecosystem Assessment. Working Paper. UK NEA Economic Analysis eport. Mölndalsåns vattenråd, BioDivers Naturvårdskonsult (2011). Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem Naturvårdsverket (2012). Sammanställd information om Ekosystemtjänster (NV ) Reuters/Stephane Mahe (2013). Scientists confirm: Pesticides kill America s honey bees. Published time: July 25, :24 ( Reuters/Leonhard Foeger (2014). Starving hives: Pesticides cause bees to collect 57% less pollen, study says. Published time: February 02, :15 ( bees-pesticides-pollen-study-553/) Skogsstyrelsen (okänt år). Skogsstyrelsens allmänna råd till ledning för hänsyn enligt 30 skogsvårdslagen vid användning av kvävegödselmedel på skogsmark. Skogsstyrelsen (2010). Kunskapssammanställning och bedömningsgrunder för hyggesfritt skogsbruk 66

67 SLU (2013). Vilda insekter viktiga för pollinering av jordbruksgrödor ( sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/3/vilda-insekter-viktiga-for-pollinering-av-jordbruksgrodor/) Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv SMHI, Räddningsverket (2008). Översiktlig översvämningskartering längs Mölndalsån Sträckan Östra Nedsjön till mynningen i Göta älv Rapport nr 60, Statens offentliga utredningar (2013). Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:68) Stockholms läns landsting, Tillväxt miljö och regionplanering (2013) Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen - ett underlag för diskussion och planering TMR (2012). När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar. Tscharntke, T., Klein, A.M., Kruess, A., Steffan-Dewenter, I., Thies, C. (2005) Landscape perspectives on agricultural intensification and biodiversity - ecosystem service management. Ecol. Lett. 8, Upmanis et.al. (1998). The Influence of green areas on nocturnal temperatures in a high latitude city (Göteborg, Sweden) Upplevelsevärden: sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen. (2001). Stockholm: Östman, Ö. m.fl. (2003) Yield increase attributable to aphid predation by ground-living natural enemies in spring barley in Sweden. Ecological Economics 45, Muntliga källor Arvidsson, Anders (2014), Jordbruksverket, Samtal Kellner, Olle (2014) Länsstyrelsen i Göteborg, Samtal Jan Landström (2014), LRF, Samtal Pihl, Frida (2014), Skogsstyrelsen, Samtal GIS- och kartmaterial Se kapitlet Här finns GIS-materialet. 67

68 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Bilagor 68

69 Bilaga 1: Bortvalda metoder och underlag Under projektets gång har en del idéer till kartläggningsmetoder och en del underlagsmaterial inte visat sig lämpligt. Nedan finns korta texter om vad som valts bort och varför. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Mat, material och energi Studera jordens bördighet genom jordartskartan Möjligheten att använda jordartskarta för att bedömma jordens bördighet undersöktes. Kartans detaljeringsgrad och det faktum att det i princip bara är jordbruksmarker på bra jordar som finns kvar gjorde dock att detta alternativ valdes bort. Studera jordens bördighet genom åkermarksgraderingen Ett vanligt sätt att klassa jordbruksmarker är att studera åkermarksgraderingen från 70-talet. Denna kan ge en indikation över vart de bördigaste åkermarkerna finns. Samtidigt gör materialets ålder, och att den även tar hänsyn till aspekter som byggnadernas kvalitet, den tekniska utrustningen, driftsformen och fastighetsstrukturen, att klassningen kan vara missvisande. Vidare kan nya jordbruksmetoder ha gjort så att marker som tidigare klassades som av låg bördighet nu ger god avkastning. Andra marker kan ha fått sämre bördighet till exempel genom att för tunga fordon använts vilket lett till kompaktering av marken. Skillnaderna mellan jordbruksmarkernas bördighet i Göteborgsregionen bedöms samtidigt vara så liten att materialet inte är helt relevant. Det kan dock finnas ett visst värde i att studera åkermarksgraderingen för att få en uppfattning om vilka jordar som är lättast att bruka. Detta eftersom åkermarksgraderingen utgår från en tid då inte lika avancerade maskiner, bevattningssystem och tillsatser användes. Få kunskap om produktionen per enhet Möjligheten att få kunskap om produktion per enhet undersöktes. Det finns ingen sådan offentlig samlad information att tillgå. Svenskt marktäckedata eller KNAS som underlag Svensk marktäckedata och KNAS (Kartering av skyddad natur i Sverige) innehåller detaljerad information om markslag. Möjligheten att använda detta material för att identifiera jordbruksmarker och marker lämpliga för produktionsskog undersöktes. Båda källorna bedömdes dock innehålla för stora felkällor för att kunna användas. Felkällorna beror dels på att materialet är gammalt och på att tolkningen gjort maskinellt med stor felmarginal. ÖSI ÖSI är ett analogt material från 80-talet som ger information om ståndortsindex. Detta material skulle eventuellt kunna användas för att få viss känsla för bonitet. Det bedöms dock innebära ett omfattande arbete med stor osäkerhet i materialet. Metoder för bonitet Det pågår ett projekt hos skogsstyrelsen som utreder möjligheten att använda laserscanning för att ta fram skogsliga data. Eventuellt kan det ge nya användbara uppgifter om bonitet framöver. 69

70 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Dricksvatten SGU - vattentäktsarkivet Arkivet bygger på frivillig inrapportering (är inte komplett) Vattenrening och flödesreglering KNAS (Kartering av skyddad natur i Sverige) samt Svensk marktäckedata Inledningsvis hölls ett resonemang kring att urskilja olika naturtypers vattenrenande och reglerande förmåga. Då inget underlag kunde hittas angående hur olika naturtyper skiljer sig åt i detta avseende valdes underlagen bort. Svensk marktäckedata anses inte heller uppnå tillräcklig kvalitet. Dikningsföretag - För analys av flödesreglering. Diktningsföretagen pekar dock snarare på bristområden är var tjänsten är viktig. Vilket inte ingår i analysen. Pollinering Uppgift om vem som fått miljöstöd för Slåtter- och betesvall på åker Eftersom informationen saknade geografisk information valdes den bort. Koldioxidinbindning Ängs- och betesmark Betesmarkens kolinbindning varierar stort beroende på hur den sköts, siffrorna i mätta och modellerade studier har varierat från noll till åtta ton per hektar. Generellt har intensivt skötta gräs- och betesmarker hög inbindning av kol medan extensivt skötta marker har lägre inlagring. Andra faktorer som spelar in är typ av vegetation (örter eller mer vedartartad vegetation, krontäcke) och markfuktighet, där nedbrytningen går långsammare på torra eller riktigt blöta marker. Naturtypen uteslöts eftersom studier visat att naturtypen i Sverige inte är en betydande kolsänka. I andra länder med andra förutsättningar kan dock naturtypen fungera som en betydande kolsänka.(inlagring av kol i betesmark, Jordbruksverket 2010) Sjöar Sjöar lyfts ibland som möjliga kolsänkor. Nya studier pekar snarare på att sjöar är kolkällor. g=sv Skadedjursreglering Svensk marktäckedata för att hitta blandskog Materialet har inte tillräckligt hög kvalitet 70

71 Analyser av skadedjursutbrott Ytterligare ett sätt att följa trenden för reglering av skadedjur är att analysera utbrott av skadedjur. Jordbruksverket har sedan 1988 följt skadedjursangrepp på lantbruksgrödor i ca 1000 provytor. Databasen är dock indelad på länsnivå och data för kilskala finns inte tillgänglig. Från databasen går det att läsa ut att skadedjursangreppen kommer i cykler och att arten av skadedjur varierar från år till år. Det är däremot svårt att läsa ut en trend kring om skadedjursutbrotten ökat eller minskat (muntl. Anders Arvidsson, Jordbruksverket). Samlade data för utbrott av skadedjur i jordbruket på kilskala saknas. För att få fram sådant material krävs att kontakter tas med markägarna. Ökade utbrott av skadedjur behöver inte heller betyda att skadedjurregleringen minskat. Ytterligare faktorer, som ökad spridning av skadedjur, klimatfaktorer, hur skogen/marken brukas och så vidare spelar stor roll. Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Återföring av näringsämnen Gödsling på skogsbruksmark utesluts För skogsbruksmark finns allmänna råd (Skogsstyrelsen) som pekar på att gödsling på fastmark inte bör ske i följande kommuner: Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Essunga, Falköping, Färgelanda, Göteborg, Herrljunga, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Lysekil, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn, Vårgårda, Vänersborg och Öckerö För övriga kommuner i länet bör skogsgödsling på fastmark inte heller ske, men undantag grandominerade marker där grenar och toppar, inklusive barr, skördats eller planeras att skördas i samband med föryngringsavverkning, kan dock skogsgödsling ske med maximalt 150 kg kväve per hektar under en skogsgeneration. Då detta i stort sett innefattar samtliga kommuner i regionen, togs inte möjlighet till återföring av näring till skogsbruksmark med i kartläggnigsmetoden. 71

72 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Bilaga 2: Avgränsnings PM Som ett första moment i detta arbete gjordes en avgränsning av vilka tjänster som är relevanta att kartlägga i kilen. Avgränsningen resulterade i det PM som utgör denna bilaga. Under arbetets gång skedde några förändringar i avgränsningen: Kretslopp valdes i avgränsningen bort eftersom den inte bedömdes beroende av kilskalan. I senare skede lades den åter till under rubriken återföring av näring. Detta eftersom ekosystemtjänsten Mat, som bedömts relevant i sammanhanget, i framtiden kan bli beroende av tjänsten återföring av näring. Intellektuell och andlig inspiration valdes i avgränsningen preliminärt bort eftersom det är svårt att avgränsa vilka platser som enskilda personer använder. I senare skede lades en metod för att kartlägga formella ceremoniplatser, såsom kyrkogårdar och platser som församlingar besöker, till. Detta innebär att delar av tjänsten kartläggs. I avgränsningen bedömdes att det kunde vara lämpligt med riktlinjer för koldioxidbindning. I senare skede bestämdes att detta inte hade någon praktisk användning i ett planeringssammanhang och att frågan var så komplex att riktlinjer inte togs fram. Däremot ingår koldioxidbindning i resonemangskapitlet. I avgränsningen bedömdes att riktlinjer för näringscykler och jordformationer kunde vara relevanta. I ett senare skede bedömdes att relevanta delar av dessa understödjande tjänster täcktes in i metoderna för övriga tjänster. 72

73 PM Avgränsning av ekosystemtjänster för metodanalys

74 2 Beställning: Göteborgsregionens kommunalförbund Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Lena Brunsell Medverkande: Anna Seffel, Stephan Barthel, Erik Andersson, Krister Sernbo, Åsa Eriksson Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6540 Bild på framsidan från Ekologigruppen AB

75 Innehåll Förslag till avgränsning 4 Hur har prioriteringen gjorts? 4 Tabell över föreslagen avgränsning 4 Ekosystemtjänster som valts ut för vidare metodanalys 6 Producerande 6 Reglering 6 Kulturella 7 Understödjande 8 Ekosystemtjänster som inte kartläggs med där generella resonemang redovisas 8 Mat och material 8 Reglering 9 Kulturella 9 Understödjande 9 Vilka ekosystemtjänster har valts bort 10 Producerande 10 Reglerande 10 Kulturella 11 Understödjande 11 Referenser 16 Bilaga: Svar på avgränsningsfrågor per Ekosystemtjänst 3

76 PM - avgränsning Förslag till avgränsning Detta PM rymmer förslag på avgränsning för vilka ekosystemtjänster som kan vara relevanta att kartlägga i Göteborgs gröna kilar. Hur har prioriteringen gjorts? En första avgränsning gjordes med utgångspunkt från de fyra frågorna: Hur beroende är ekosystemtjänsten av den aktuella geografiska skalan och i den miljö som kilarna utgör? Vilket beroende finns av tjänsten inom och utanför kilarna? Hur påverkas ekosystemtjänsten vid förändrad markanvändning sett ur ett kommunalt och regionalt samhällsplaneringsperspektiv? Kan ekosystemtjänsten få en viktig roll för anpassningen till ett förändrat klimat, även avseende påverkan utanför kilarna? Kan ekosystemtjänsten få en ökad betydelse i framtiden beroende på indirekta förändringsfaktorer som t.ex. resursbrist, befolkningsökning eller energiomställning. Denna avgränsning redovisas närmare i bilagan. Denna avgränsning stämdes sedan av på referensgruppsmöte. Frågor som diskuterades var hur kartläggningen ska användas och vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta att kartlägg för att kunna göra prioriteringar inom regional- och kommunal planering och utvecklingsinsatser i kilarna. Utifrån denna diskussion har en andra avgränsning gjorts där de mest relevanta ekosystemtjänsterna ur ett planerings- och utvecklingsperspektiv valts ut. Tabell över föreslagen avgränsning Tabellen till höger ger en översikt över föreslagen avgränsning. Ekosystemtjänster som markerats med fet text är de tjänster som valts ut för vidare metodanalys. Ekosystemtjänster som markerats med tunn svart text är tjänster där metod för kartläggning inte kommer tas fram men där generella resonemang för tjänsternas vikt i kilarna kommer att presenteras. Tjänster markerade i grått är tjänster som inte bedömts som relevanta i uppdraget. 4

77 PM - avgränsning Producerande Reglerande Kulturella Mat Matgrödor Djurhållning Frukt- och bärodling Jakt Fiske Svamp och bär Koloni- och trädgårdsodling Material (djur och växtfiber) Materialgrödor Material från skogsproduktion Material från vilt Övrigt material från naturen Energi (biobränslen) Dricksvatten Genetiska resurser Biokemikalier, medicin och naturmedicin Vattenreglering Rening av vatten Erosionsskydd Rening av luft Klimatreglering Pollinering Fröspridning Reglering av skadedjur Bullerdämpning Koldioxidbindning Kretslopp Understödjande Biologisk mångfald Vattencykeln Näringscykler Jordformation Fotosyntes Hälsa, fritidsupplevelser och turism Estetiska värden Sociala relationer Undervisning och kunskap Tysta områden Vetenskapliga upptäckter Intellektuell och andlig inspiration 5

78 PM - avgränsning Ekosystemtjänster som valts ut för vidare metodanalys Producerande Mat, Material och Energi Produktion av mat, material och energi är alla tre tjänster som i stora delar är beroende av kilskalan och viktiga i ett framtidsperspektiv där konkurrensen om resurser kan öka vilket leder till att möjligheten till lokalproduktionen blir viktigare. Eftersom samma åker- och skogsområden kan användas för mat-, material och energiproduktion kommer analysmetoderna sammanfalla. Metoder för kartläggning av befintlig åkerareal för produktion av matgrödor, energigrödor eller material såsom t.ex. lin kommer att tas fram. Metoder för kartläggning av dagens betesmarker. Dessa kan användas både för djuruppfödning för mat såsom mjölkprodukter och kött eller material såsom ull eller hudar. Metoder för kartläggning av produktionsskog kommer att tas fram. Skogsbruket ger både material i form av olika träprodukter och bioenergi. Kartläggningen kommer inrikta sig på områden där skogsbruk bedrivs idag. Bedömning av potentiella områden för utökat skogsbruk bedöms inte som viktig ur ett planeringssammanhang eftersom nästan all slags mark kan omvandlas till skogsmark. Kartläggning av befintliga kommersiella frukt- och bärodlingar inkluderas i analysen. Kilarnas skala och miljö ger goda förutsättningar för större odlingar. Odlingarna kan också bli viktiga i en framtid med ökat behov av lokalt producerad mat. Metoder för framtida möjliga områden för odling kartläggs inte. Avgränsningen skulle bli svåranvänd eftersom frukt- och bär kan odlas på många olika jordar. Det finns svårigheter i att försöka kvantifiera hur mycket mat, material eller energi som kilarna ger eftersom vad som odlas, vilka slags djur som föds upp och vad skogen används till skiftar. Möjligheten att göra en grov uppskattning kommer att utredas. Dricksvatten Produktion av dricksvatten inkluderas i metodanalysen eftersom kilarnas storlek medför goda möjligheter för tillrinning av vatten för perkulation till grundvatten och ytvattentäkter. Behovet av dricksvatten kommer att öka i framtiden samtidigt som det finns risk för att påverka tjänsten negativt genom ändrad markanvändning. Metoden inkluderar främst möjligheterna till uttag av dricksvatten och processvatten från ytvatten och grundvatten samt områden som är viktiga för att säkerställa att nytt rent vatten bildas (tillrinningsområden, viktiga områden för perkulation). Reglering Rening av vatten Tjänsten inkluderas i metodanalysen eftersom kilarnas skala och miljö medför mycket goda förutsättningar för rening av vatten samtidigt som ändrad markanvändning kan medföra stora konsekvenser för tjänsten. Tjänsten är viktig för kringliggande bebyggelse, såsom möjlighet till 6

79 dagvattenrening och rening av dricksvatten. Behovet av tjänsten kommer att öka i framtiden. Här inkluderas främst analys av naturtyper och markanvändning tillsammans med avrinningsområden. PM - avgränsning Vattenreglering Tjänsten inkluderas i analysen eftersom kilarnas skala och miljö medför mycket goda förutsättningar för reglering av vattenflöden samtidigt som ändrad markanvändning kan medföra översvämningar i bebyggelse längre ner i vattensystemet. Behovet av tjänsten kommer att öka i framtiden där hårdgjorda ytor och nederbörd ökar. I metoden inkluderas främst naturtyper och markanvändning tillsammans med avrinningsområden. Särskild fokus ligger på de större vattendragen. Erosionsskydd Erosionsskydd inkluderas i metodanalysen eftersom ändrad markanvändning kan påverka tjänsten. Samtidigt finns ett beroende av tjänsten i den kringliggande miljön. Tjänsten kommer att bli än viktigare i framtiden då flöden förväntas öka. Den framtagna metoden ska främst fokusera på erosionsskydd längs de större vattendragen, i anslutning till jordbruksmark och bebyggelse. Pollinering Pollinering inkluderas eftersom kilarnas skala möjliggör goda förutsättningar för en variation av miljöer för pollinerare samtidigt som det finns jordbruksmarker som är beroende av pollinering. Eftersom pollinering är en förutsättning för en stor del av matproduktionen finns ett stort beroende av att tjänsten fungerar. Samtidigt kommer behovet av lokal matproduktion troligen att öka i framtiden. Ändrad markanvändning kan påverka tjänsten. Metoden ska fokusera på lämpliga biotoper för pollinerare, tillsammans med en analys av grödor som behöver pollineras. Reglering av skadedjur Tjänsten inkluderas eftersom kilarnas skala möjliggör en variation av livsmiljöer för en mängd olika skadereglerare. Tjänsten är mycket viktig för jordbruk och skogsbruk. Tjänsten stärker även pollinering eftersom användandet av pesticider minskar. Beroendet av tjänsten kan öka i ett framtidsperspektiv, där ändrat klimat kan gynna eller införa nya skadedjur, samtidigt som beroendet av lokal produktion kan öka. Att ta fram en heltäckande metod för tjänsten är svårt, fokus ligger därför på riskområden (monokulturer för jord- och skogsbruk) samt en mosaik av biotoper med hög biologisk mångfald. Kulturella Hälsa och fritidsupplevelser samt turism Tjänsten inkluderas eftersom kilskalan ger möjlighet till en variation av rekreativa upplevelser. Närheten till attraktiva rekreations- och turistområden kan också bli än viktigare i ett framtidsperspektiv om transportkostnader ökar. Två alternativa metoder för kartläggning av detta värde kommer att tas fram. Ett där man utgår från kartläggning av upplevelsevärden och en där en sådan kartläggning inte genomförs. 7

80 PM - avgränsning Estetiska värden Kilarnas skala gör att den kan rymma storskaliga estetiskt tilltalande strukturer som utsikter, landskapsrum m.m. Dessa värden kan också sträcka sig över kommungränser varför de bedöms som relevanta att kartlägga. Mer lokala estetiska värden är mer lämpligt att identifiera på kommunal skala. Sociala relationer Kilskalan innebär att den kan rymma rekreationsmöjligheter för många olika slags naturkonsumenter vilket också ger möjlighet för olika grupper i samhället att mötas. Metoden kommer att syfta till att identifiera områden av regionalt och mellankommunalt värde för sociala relationer. Mer lokala mötesplatser är mer lämpligt att identifiera på kommunal skala. Undervisning och kunskap Kilskalan gör att det är möjligt att rymma höga natur- och kulturvärden som är viktiga ur undervisnings- och kunskapssyfte. Metoden kommer att syfta till att identifiera områden av nationellt, regionalt och mellankommunalt värde. Kilarna kan också ha lokalt värde som undervisningsplats för närliggande skolor m.m. men denna tjänst är mer beroende av närhet till natur än kilskalan varför det bedöms mer lämpligt att kartlägga på kommunal skala. Tysta områden Tjänsten inkluderas eftersom tillgången till tysta områden i stor del är beroende av ett områdes storlek och kilarna har stora möjligheter att rymma obrutna områden nog stora för att vara tysta. Tysta områden har stor betydelse för möjligheterna till återhämtning för de närboende, men antas också vara viktigt i ett regionalt perspektiv, då tysta områden nära storstaden kanske bara finns i kilarna. Understödjande Biologisk mångfald Eftersom biologisk mångfald är en understödjande tjänst för en rad av de övriga tjänsterna är tjänsten viktig att inkludera. Kilarnas storlek medför att det finns goda förutsättningar för höga naturvärden och en variation av olika naturtyper. Det finns många olika sätt att analysera tjänsten, vilka kommer att preciseras längre fram i arbetet. Metoden bör dock inkludera områden med höga naturvärden, värdekärnor och förekomsten av barriärer. Ekosystemtjänster där endast generella resonemang redovisas Mat och material Även möjligheten till fiske är i dagsläget främst en viktig rekreativ tjänst men kan i ett framtidsperspektiv med större behov av lokalt odlad mat få en viktig roll. Eftersom inga kilar rymmer sjöar eller vattendrag som i nuläget är aktuella för kommersiellt fiske kommer fiske att analyseras som kulturell tjänst i denna rapport. Ett resonemang om fiskets roll och om möjliga reproduktionsområden kan dock vara rele- 8

81 vant. Kartläggning av reproduktionsområden kan dock hänföras till de understödjande tjänsterna. Kartläggning av vilt för jakt görs på en övergripande nivå där ett resonemang förs om kilarnas struktur ger bra livsmiljöer och spridningsmöjligheter för vilt. Vilt kan ge både mat i form av kött och material i forn av t.ex. djurhudar. PM - avgränsning Reglering Rening av luft Kilarna har en renande kapacitet och dess storlek gör att det finns möjlighet at vistas i renare luft inne i kilarna än i mindre parker och naturområden i stadsmiljö. Dess storlek gör också att det skapas luftväxling mellan stad och natur vilket renar luften i staden. Möjligheten att kartlägga inverkansområdena för detta måste utredas närmare. Eventuellt kommer ingen metod för kartläggning föreslås utan rapporten kommer innehålla ett allmänt resonemang. Klimatreglering Kilarnas storlek gör att den kan vara viktig vid starka värmeböljor. Temperaturen i kilarna kommer vara lägre än i bebyggd miljö och luftväxling mellan kil och stad kommer sänka temperaturen i staden. Möjligheten att kartlägga inverkansområdena för detta måste utredas närmare. Eventuellt kommer ingen metod för kartläggning föreslås utan rapporten kommer innehålla ett allmänt resonemang. Koldioxidbindning Koldioxidbindning är främst en fråga på global nivå, men är självklart beroende av att koldioxidbindning sker på regional och lokal nivå. Koldioxidbindning är dock komplex och kan te sig olika i en rad olika naturtyper och dess olika åldersstadier. Tjänsten har därför inte bedömts rimlig att analysera i detalj. Däremot har många marker större betydelse som koldioxidsänkor, vilket bör inkluderas i avvägningar vid ändrad markanvändning. Analysen inkluderar därför ett resonemang kring sådana marker. Fröspridning Fröspridning är tätt sammanlänkad med biologisk mångfald och arters möjlighet att sprida sig i landskapet, vilket analyseras separat. Vissa delar av tjänsten, exempelvis användandet av frötallar i skogsbruket, är inte lika knutet till biologisk mångfald. Analys av dessa delar bedöms dock inte vara användbart i ett planeringsammanhang eller i kilskala. Analysen kommer innehålla ett resonemang kring detta och en hänvisning till metod för biologisk mångfald men inte en separat metod. Kulturella Intellektuell och andlig inspiration Förutsättningar för naturanknuten intellektuell och andlig inspiration är goda i kilarna som rymmer mångfald, öppna landskap, vild natur och andra karaktärer som ofta ät attraktiva för denna typ av upplevelser. Det kan dock vara svårt att avgränsa specifika områden med undantag av ceremoniella platser såsom kyrkogårdar o.s.v.. Människor har valt ut sin individuella plats och dessa platser kan variera mycket. 9

82 PM - avgränsning Möjligheten att kartlägga tjänsten för detta måste utredas närmare. Eventuellt kommer ingen metod för kartläggning föreslås utan rapporten kommer innehålla ett allmänt resonemang. Understödjande Näringscykler och Jordformation Analys av storskaliga näringscykler och jordformation är komplex och relevansen i ett planeringssammanhang kan ifrågasättas. För att avgränsa frågan kan ett resonemang föras kring jordbruksmark, där plantering av granskog förstör produktion av jord. 10

83 Vilka ekosystemtjänster har valts bort Producerande PM - avgränsning Mat Möjligheten att plocka svamp och bär eller olika slags material från naturen är i dagsläget främst en viktig rekreativ tjänst men kan i ett framtidsperspektiv med större behov av lokalt odlad mat få en viktig roll. Svamp och bär kan dock växa på en stor variation av marker och en kartläggning av dessa marker bedöms inte bli användbar i ett planeringssammanhang. Koloniodlingar, trädgårdsodlingar m.m. kommer inte att kartläggas eftersom detta inte bedöms relevant i kilskalan. En sådan kartläggning kan istället hänföras till kommunal nivå. Genetiska resurser Genetiska resurser inkluderas inte i analysen eftersom den inte har setts som relevant i ett planeringsperspektiv och i kilskala. Genetiska resurser hänger även tätt samman med biologisk mångfald, varför vissa delar av tjänsten täcks in i den analysen. Eventuellt kan genetiska resurser vara relevant i ett producerande perspektiv, d.v.s. bevarandet av gamla frösorter för odlade arter. Ett resonemang om detta förs under produktion av mat. Biokemikalier och naturmedicin Dessa tjänster bedöms inte vara beroende av kilskalan. Ämnen som kan vara till nytta för biokemikalier och naturmedicin kan finnas i alla typer av miljöer. Tjänsten är dock starkt sammankopplad till bevarande av biologisk mångfald, varför dessa tjänster till stor del bedöms täckas in av denna metodanalys. Reglerande Rening av luft Träd längs vägar och gator har en viktig lokal renande effekt. Den renande effekten är dock inte beroende av kilskalan varför detta inte kommer att kartläggas. Bullerdämpning Kilarna kan ha en viktig roll som bullerdämpare t.ex. utmed vägar men denna tjänst är inte beroende av själva kilformen. Undantaget är tillgången till tysta områden som kommer att kartläggas, se rekreativa värden. Det behövs också relativt avancerade data för att räkna ut naturens bullerdämpande kapacitet. Det bedöms därför som mer lämpligt att göra dessa beräkningar i samband med ny- och ombyggnation av vägar och annan nyexploatering. Ett resonemang om naturens bullerdämpande effekter kommer dock ingå i rapporten. Kretslopp Återföring av näringsämnen till jord- och skogsbruksmark är en viktig tjänst. Tjänsten ingår dock inte i denna metodanalys efter den inte är beroende av kilskalan. Tjänsten har inte heller bedömts relevant i ett planeringssammanhang, i det avseende att jord- och skogsbruksmark inte sparas i avseende att kretslopp ska fungera. 11

84 PM - avgränsning Kulturella Vetenskapliga upptäckter Denna tjänst bedöms inte vara beroende av kilskalan. Vetenskapliga upptäckter kan göras i alla typer av miljöer. Understödjande Vattencykel Analys av vattencykeln är komplex. Vattencykel sker i kilarna, men tjänsten har större relevans i torrare klimat. Stora delar av tjänsten bedöms även täckas in av analysen kring vattenrening och vattenreglering. Fotosyntetisk förmåga Fotosyntes är en viktig understödjande tjänst, men den är inte beroende av kilskalan. Användbarheten av en kartläggning av fotosyntes kan också ifrågasättas i ett planeringssammanhang. 12

85

86