3 13 mars Nr 27 Kommunalt anläggningslån

Transkript

1 3 13 mars 2008 Nr 27 Kommunalt anläggningslån Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Borås Stad har sedan länge erbjudit det ideella föreningslivet möjligheter till s k anläggningslån som är ränte- och amorteringsfria och som avskrives efter 30 år. Anläggningslånen har möjliggjort för föreningarna att genomföra egna investeringar som på ett värdefullt sätt kompletterat kommunens utbud. Lånen uppgår maximalt till 40 % av godkänd totalsumma. Kommunstyrelsens bedömningsgrund för att utge anläggningslån är främst att prioritera bland de ansökningar som Fritids- och turistnämnden föreslår skall erhålla lån. Normalt skall den sakliga bedömningen i varje ansökan redan vara gjord av Fritids- och turistnämnden och därmed inte överprövas av Kommun styrelsen. Riktmärket för Kommunstyrelsen är att det finns ett utrymme på ca 2,0 mnkr årligen att ge i anläggningslån. Det genomsnittliga årsbeloppet har uppgått till 2,4 mnkr de senaste tre åren vilket är högre än tillgängligt utrymme. Räknas Fritids- och turistnämndens förslag till anläggningslån för 2008 in blir genomsnittet i stället 1,95 mnkr dvs inom budget. Fritids- och turistnämnden har för 2008 fått in 3 st ansökningar om kommu nalt anläggningslån. Nämnden föreslår att samtliga skall få hela eller del av sina ansökningar beviljade till anläggningslån. Projektkostnad Föreslaget anläggningslån av Fritidsoch turistnämnden Kr Föreslaget anläggningslån av Kommunstyrelsen Borås Scoutkår FUB Borås Borås Golfklubb SUMMA Stiftelsen Borås Scoutkår ansöker om bidrag för omläggning av taket på sin fastighet på Andra Villagatan. De ansöker även om bidrag för att åtgärda sta ket samt förbättra asfaltytorna. Fritids- och turistnämnden föreslår att anlägg ningslån ges för ny takbeklädnad men att staket och asfaltförbättringar får föreningen själva stå för. Stiftelsen ansökte om ett kommunalt anläggningslån på kr men föreslås nu erhålla kr. Kommunstyrelsen biträder Fritids- och turistnämndens bedömning. Verksamheten hos Borås Scouter är relativt stor. Borås samtliga scoutkårer har sammanlagt 392 medlemmar vara 277 är mellan 4-20 år. FUB Borås ansöker om anläggningslån på kronor för att renovera sin lägergård i Kärradal. Renoveringen avser omläggning av tak och nya häng rännor. Föreningen erhöll 2005 ett anläggningslån på kr för att reno vera köket. Verksamheten på Kärragården har bedrivits under 30 år med framför allt lägerverksamhet för funktionshindrade. Föreningen har 454 med lemmar som samtliga är bidragsberättigade. Kommunstyrelsen bedömer att åtgärderna är relevanta för att verksamheten på Kärragården skall kunna fort gå. Målningsarbeten på fastigheten har föreningen själva genomfört. Dessa ingår således inte i underlaget. Borås Golfklubb ansöker om anläggningslån för att handikappanpassa den nya korthålsbanan och drivingrangen, inspelsgreener och puttinggreener. Syf tet är att öka möjligheten för funktionshindrade att lättare kunna utöva golf sporten. Anpassningen sker genom att bygga bunkrar med låg bakkant för att underlätta att ta sig i och ur, ramper för att lättare ta sig upp på teeområdet och flacka transporter mellan hålen. En ytterligare positiv effekt med projektet menar Borås Golfklubb är det utökade samarbete som klubben och Sociala blocket har. Tidigare har en grupp funktionshindrade arbetat med renhåll nings- och underhållsarbete på och runt den befintliga golfbanan. Nu kommer ytterligare ett arbetslag att kunna erbjudas sysselsättning. Fritids- och turist nämnden föreslår att Borås Golfklubb erhåller ett anläggningslån på kr. En del kostnader som inte enbart syftar till funktionshindrades möjlighet att spela golf har då räknats bort av Fritids- och turistnämnden.

2 B 78 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Kommunstyrelsen vill i sammanhanget understryka vikten av att översynen av det kommunala föreningsbidragssystemet går vidare. Dagens regelsystem för framförallt Anläggningslån bedömer Kommunstyrelsen som alltför otydligt i sin viljeyttring. Det behöver diskuteras vilka typer av föreningar och verksam heter som kommunen har för avsikt att stödja så att träffsäkerheten blir bättre än med dagens system. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Nedanstående föreningar beviljas anläggningslån för 2008 med följande högsta belopp: Stiftelsen Borås Scoutkår kr FUB Borås kr Borås Golfklubb kr KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Christer Johansson Utdrag ur protokoll Från Fritids- och turistnämnden 131 Anläggningslån 2008 Stiftelsen Borås Scoutkår Föreningen ansöker om bidrag för omläggning av takbeläggningen cirka 430 kvm på Andra Villagatan (Örjans Hus). De söker även av säkerhetsskäl bidrag för att åtgärda staketet samt förbättra asfaltsytorna. Kostnad Takbeläggning kr Staket kr Asfalt kr Summa kr Bidrag kr Förslaget ar att bevilja anläggningslån endast för takbeläggningen, vilket ger en kostnad på kr. FUB Borås Ansöker om bidrag för renovering av sin lägergård Kärragården i Kärradal. De skall lägga om taket och sätta upp nya hängrännor. Föreningen har under drygt 30 år bedrivit framförallt lägerverksamhet på Kärragården för utvecklingsstörda. Föreningen fick år 2005 ett anläggningslån på kr för att renovera köket på Kärragården. Bidraget betalades ut under år Borås Golfklubb Föreningen ansöker om bidrag för att handikappanpassa den nya korthålsbanan och drivingrangen, inspelsgreener och puttinggreener. De har påbörjat arbetet med dessa projekt och ansöker nu om bidrag till handikappanpassningen av anläggningen. Anpassningen av golfbanan sker genom att bygga bunkrar med låg bakkant för att underlätta att ta sig i och ur, ramper för att lättare ta sig upp på teeområdet och flacka transporter mellan hålen. Anpassning av rangen kan ske genom att placera bollmaskinen med tillgänglighet från asfalterade ytor, teemattor som är lätta att rulla upp på m m. Föreningen har ett samarbete med Sociala blocket Borås Stad. En grupp utvecklingsstörda, som med hjälp av en handledare arbetar med renhållning och underhållsarbete på och runt banan. Avsikten är att erbjuda personer med funktionshinder ett anpassat arbete med banskötsel på den nya banan. Föreningens kostnadsberäkning för dessa åtgärder är kr. Eftersom alla föreningens kostnader inte enbart gynnar handikappade som vill spela golf, är bedömningen att följande kostnader inte bör raknas med i anläggningslånet: Inköp av bollmaskin, omklädningsrum för handikappanställda, lunchrum, personaltoalett med infiltration, samt att teen och greener byggs så att handikappanställda kan sköta dessa med enklare maskiner. Detta resulterar i att förvaltningen föreslår att bevilja föreningen ett anläggningslån där kostnaden för föreningen är kr. Kostnad Bidrag kr kr Förening Kostnad Anläggningslån Stiftelsen Borås Scoutkår kr kr Borås Golfklubb kr kr FUB Borås kr kr Fritids- och turistnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige bevilja Stiftelsen Borås Scoutkår, FUB Borås och Borås Golfklubb anläggningslån. att anläggningslånet utgår med max 40 % av redovisade kostnader, dock högst den summa som Kommunfullmäktige beslutar. Vid protokollet Hans Forsman Kostnad Bidrag kr kr

3 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 79 Nr 28 Nybyggnation av 18 st Passivhus på Pump källeområdet Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Viskaforshem AB begär i enlighet med Ägardirektivens underställningsplikt Kommunfullmäktiges godkännande att få uppföra 18 st s k Passivhus i Pumpkällehagen nära Viskafors centrum. Beräknad investeringsutgift uppgår till tkr. Bolaget har arbetat med projektet under en längre tid som tidigare gått ut på anbudsräkning. Då bedömdes att inkomna anbud inte gav tillräcklig ekono misk bärighet. Projektet styrdes då om något. Nu menar Viskaforshem att den totala kostnadsbilden efter förnyad upphandling ser gynnsammare ut och är beredda att genomföra projektet. Idén med s k Passivhus är att de är konstruerade med ett livscykelperspektiv när det gäller materialval för att uppnå låga drift- och underhållskostnader och begränsad miljöbelastning. Energiförbrukningen är mycket låg genom att husen är välisolerade där värmen i rumsluften och vattnet återvinns. Husen kräver ingen traditionell värmeanläggning. Kallhyran beräknas till kr/m 2. Läggs energiförbrukning och varmvatten till blir den totala jämförbara varmhyran ca kr per månad för respek tive lägenhet som är 110 m 2 stor. Viskaforshem bedömer att efterfrågan på lägenheter i denna storlek är stor. Ett 70-tal personer står i kö. Ekonomiskt går kalkylen runt med dessa förutsättningar och en räntenivå på 4 %. Kassaflödet beräknas uppgå till ca 125 tkr år 1 för att därefter öka. Bola get begär i samband med Kommunfullmäktiges godkännande av nybyggna tionen att bolagets egna kapital förstärks antingen genom ett aktieägartillskott eller avyttring av några befintliga fastigheter förslagsvis i Svaneholm. Kommunstyrelsen har följt projektets utveckling och hållit sig informerad under processens gång. Bedömningen är att Passivhusen skulle utgöra ett värdefullt tillskott på hyresmarknaden för Borås Stad i allmänhet och Viska fors i synnerhet. Projektet signalerar även ett ställningstagande till miljö hänsyn och energieffektivitet som ligger väl i linje med kommunens miljö ambitioner. Referensobjekt finns bl a i Alingsås som rönt stor medial uppmärksamhet. I detta avseende menar Kommunstyrelsen att projektet skulle kunna sätta Viskafors på kartan likt Hestra i början på 1990-talet. Vad gäller ekonomin i Viskaforshem AB är den relativt ansträngd med hög skuldsättning och låg soliditet (2,2 % i bokslut 2006). Kommunfullmäktige gav 2003 bolaget ett aktieägartillskott på 4,0 mnkr som ett led i att omstruk turera bolaget genom avyttring av förlusttyngda fastigheter. Resultaten har därefter varit positiva. Kommunstyrelsen kan konstatera att en nybyggnation av 18 Passivhus inte förstärker bolagets ekonomiska ställning utan sänker den synliga soliditeten. Bolagets resultat förväntas däremot inte försämras vid fullt uthyrt bestånd men risknivån ökar givetvis. Kommunstyrelsen bedömer därför att bolaget behöver förstärka sitt egna kapital antingen genom aktieägartillskott, fastig hetsförsäljning eller en kombination av båda. Generellt är kommunen restriktiv till att ge aktieägartillskott till sina bolag. Normalt skall dessa genom egen styrka bygga upp en långsiktigt god ekonomi. Ett uttryck för detta är att ägaren, kommunen inte kräver någon utdelning från bostads bolagen utan alla överskott kan gå till att konsolidera verksamheten. I detta fallet är Kommunstyrelsen beredd att föreslå Kommunfullmäktige att ge Viskaforshem AB ett aktieägartillskott på 10,0 mnkr som en generell för stärkning av bolagets ekonomiska ställning. Om Viskaforshem bedömer att ytterligare tillskott behövs får detta ske genom fastighetsförsäljning. Kom munfullmäktige får då vid ett senare tillfälle ta ställning till en sådan fram ställan. Med dessa förutsättningar bedömer Kommunstyrelsen att projektet kan genomföras enligt plan. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Viskaforshem ABs begäran att få uppföra 18 st s k Passivhus på Pumpkälleområdet godkänns. Viskaforshem AB beviljas ett ovillkorat aktieägartillskott på kr. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Från Viskaforshem AB Till Kommunfullmäktige Christer Johansson Inhämtande av Kommunfullmäktiges godkännande enligt ägardirektiven punkt 5, Underställningsplikt, Viskaforshem har sedan 3 år arbetat med projektering av 18 st passivhus som skall byggas på det s k Pumpkälleområdet i Viskafors. Husen har en projekterad energiförbrukning på kwh per kvadratmeter och år för värme och 23 kwh per kvadratmeter och år för varmvatten. De mätbara värdena. Husen är konstruerade efter livscykelperspektivet när det gäller materialval, för både miljöns skull och för låga driftskostnader. Hög arkitektonisk kvalitet, hållbarhet, skönhet och bekvämlighet är tre egenskaper som vi har utgått ifrån.

4 B 80 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Hela projektet kan ses på 18nya lgh.pdf. Hela projektet är nu upphandlat och det är Skanska som står för markarbetet och Olofssons Bygg i Borås som står för hus byggnationen. Totala kostnaden för investeringen är 57 mnkr. Investeringen är hög men återfås genom låga driftkostnader tillföljd av livscykelperspektiv i materialval samt den låga energiförbrukningen som en följd av passivhustekniken. Efterfrågan på lägenheter i denna storlek är hög, vi har ett 70-tal personer i kö. Beräknad starttid är nu i vår med markarbeten. Första lägenheten kommer att uppföras under hösten och sedan 17 ytterligare fram till hösten Styrelsen har enigt beslutat anta dessa anbud med reservation för underställningsplikt till Kommunfullmäktige. Vi ansöker på detta sätt att få beslutet godkänt. Viskaforshem AB har sedan starten 1995 haft ett litet eget kapital. Orten har utsatts för stora strukturförändringar som i sin tur slagit hårt mot företagets ekonomi. Viskaforshem går in i ett skede av expansion, bl a av de passivhus denna ansökan gäller samt även ombyggnation till följd av att Viskaforsskolan byggs om krävs det stora investeringar får Viskaforshem för att förändra lokaler som blir över, bibliotek och kommundelskontor. Ett större eget kapital är då nödvändigt. För en soliditet på exempelvis 8 % krävs en ökning av det egna kapitalet på ca l5mnkr. Styrelsens föreslag är att en möjlighet skulle vara att avyttra några befintliga fastigheter, förslagsvis fastigheterna i Svaneholm. Detta skulle stärka ekonomin i bolaget. Med vänlig hälsning Viskaforshem AB Mikael Bengtsson Bilaga 1 Översiktlig kalkyl Bilaga nya lgh.pdf, se nästa sida. Bilaga 1 Översiktlig kalkyl År Hyror Drift Skatt Driftnetto Direktavkastning % 4,2 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8 4,9 5,1 5,2 Räntor Kassanetto Bokfm. avskrivningar Res efter avskr Bokfört värde Bygg Mark Proj o byggledning Reserveringar o ränta Summa exkl moms Moms Summa Från Viskaforshem AB Utdrag ur protokoll Pumpkälleområdet Lars W, Lars Sch och Mikael B informerade från träffen med kommunalrådsberedningen där det lämnades positiva synpunkter på byggnationen av 18 st passivhus på Pumpkälleområdet. Viskaforshem fick besked om att lämna in en skrivelse till Kommunfullmäktige med begäran om aktieägartillskott alternativt eventuell försäljning av något bostadsområde. Beslutades tillskriva Kommunfullmäktig med begäran om att få bygga samt att ta aktieägartillskott. (Brevet bilägges protokollet so bilaga nr 1). Vid protokollet LarsWest

5 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 81 Bilaga 2 Viskaforshem bygger 18 hus i Viskafors med unika värden i boendet! ESTETIK, ENERGI, EKOLOGI OCH ETIK

6 B 82 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Estetik, Energi, Ekologi, Etik I Pumpkällehagen, granne med Viskafors centrum planerar Viskaforshem att under 2007 bygga 18 nya lägenheter i form av markbostäder med villakvalité. Lägenheterna på 109 kvm är fördelade på fyra rum och kök med dubbla badrum, tvättstuga och förråd. Husen har också carport, kallförråd och en stor insynsskyddad uteplats mot skogen.

7 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 83 Estetik, Energi, Etik och Ekologi är de fyra E:n som präglar Pumpkällehagen. Fyra E:n som skapar unika värden i de 18 husen och innebär en målsättning som är unik för bostadsbyggande i Sverige; hög klass på bostadens estetik, mycket låg energiförbrukning och ekologiskt hållbara material tillverkade enligt kraven i Agenda 21. Kanske är det dags för dig att sälja villan och flytta till en hyresrätt till det bekväma boendet. Pumpkällehagen representerar med sin arkitektur och samlade kvalitéer ett nytt, modernt och fräscht boende. Tillsammans med det natur-nära läget gör det området till något helt unikt. Husen ligger nära gatorna och skapar vackra gaturum. Varje hus har en entrésida med veranda och en gårdssida med stor uteplats. I bakgrunden syns Torget.

8 B 84 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 En möjlighet till ett unikt boende Pumpkällehagen ligger i ett skogsparti, strax söder om och närmsta granne med Viskafors centrum. Du har drygt 10 km till Borås och 50 minuter med bil till Göteborg. Situationsplanen Husen och gatorna omgärdar ett centralt torg, allt varsamt inpassat i den kuperade skogsmarken. Torgytan beläggs med gatsten och på de korta gatorna läggs asfalt inramad med kullersten. Vid sidan av torget bevaras områdets högsta punkt kullen och ramas in med kantsten och låga murar. På kullen planteras fruktträd som med tiden skapar en vacker fruktträdgård för hela området. Omsorg om platsen... Husen placeras på en höjd i en skogsglänta. Så få ingrepp som möjligt görs i naturen under byggtiden. Här bor man nära storvuxna granar och furor, stenar med mossa, blåbär- och lingonris inpå knuten....integriteten... Varje hus har en offentlig del och en privat del. Gatorna och torget representerar gemenskapen. Mot skogen har alla hus en insynsskyddad uteplats där du hittar avskildhet och lugn.... och trygghet Bilen parkeras i en egen carport invid huset. Kvälls- och nattetid rör man sig på upplysta gator och torg inte på mörka och avskilda gångstigar. Trygghet mitt i skogen. Rydboholm Svaneholm Viskafors Rv 41

9 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 85

10 B 86 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Materialval i samklang med miljön Uppvärmningen i Pumpkällehagens hus belastar miljön så lite som möjligt bla genom en väl genomtänkt och välisolerad konstruktion där värmen i rumsluften och vattnet återvinns. Den låga energiåtgången gör att det inte behövs en traditionell värmeanläggning. Ekologiskt genomtänkt Även materialen i Pumpkällehagen är ekologiskt genomtänkta, har lång hållbarhet och kräver minimalt underhåll. Därför låter vi naturnära material som trä, zinkplåt och sten dominera. Pumpkällehagen uppfyller också EU:s agenda 21 när det gäller transporter och annan miljöbelastning. De material som används skall också vara etiskt korrekta. Så långt som möjligt skall material som har sitt ursprung i utrotningshotade arter eller produkter tillverkade under omänskliga förhållanden exempelvis av barn undvikas. Här kan du verkligen bo med gott samvete! Material och detaljer Ovan visas en skiss på gaturummets material och detaljer. Till vänster ser du en modell. Husen ligger nära gatan och har tydliga gränser mellan privat och offentligt. Alla hus byggs i svart, finsågad linoljeimpregnerad träpanel. Vid entrén kompletterad med naturfärgad släthyvlad linoljeimpregnerad panel. Rheinzink väljs för tak och rännor. Vit, finborstad, infärgad betong vid förstukvisten.

11 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 87 Interiör med mycket trä Trägolv 34 mm furuplank läggs i alla rum. Trägolvet är vackert och slitstarkt, skönt att gå på och lätt att sköta. Tvättstuga och badrum får klinkersgolv. Vid entré- och altandörrar läggs natursten. Upplevelsen av material och detaljer är ett kännetecken för Pumpkällehagen. Finsågad träpanel på innerväggarna, ljust furugolv och de tunt målade väggarna ger dig en närhet till naturmaterialen. Detaljlösningar i form av inbyggd förvaring, smarta skjutdörrar som inte påverkar möbleringen och slitstarka material skapar dessutom en känsla av omsorg och kvalité. Träet ger ett oslagbart inomhusklimat genom sin varma yta och förmåga att ta hand om luftens fukt och värme. För dig som boende blir vinsten dubbel. Förutom bra boendekostnader får man ett friskt hus utan farliga material eller skadliga färger och framförallt ett mycket vackert hus som präglas av trä i golv, väggar och inredningsdetaljer.

12 B 88 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Välkommen till en genomtänkt och välplanerad planlösning Ett boende med många kvalitéer I Pumpkällehagen får du ett boende med kvalitéer i många dimensioner. En hyresrätt som utgör ett spännande alternativ till den egna villan ett bekymmersfritt och bekvämt boende. Ett hus för aktiva personer där du exempelvis kan förverkliga ett stort naturintresse, odling eller trädgårdsarbete i den lilla skalan. Groventrén är anpassad för dina leriga skor och för sortering efter svampplockningen. Rymliga inre och yttre förråd med plats för alla prylar. Centalt i området ligger torget som består av ett par mindre öppna ytor. Torgets form är organisk, varsamt inpassad i den kuperade skogsmarken.

13 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 89 Planlösningen Grundtanken i huset är kontakten mellan gata och gård, rumsfiler och vackra material i alla detaljer. Viktigt för huset är också möjligheten att skapa olika zoner av offentligt och privat även inomhus. Huset kan därför delas in i offentliga och privata delar där är de offentliga rummen kök och vardagsrum är centralt placerade. Tomten kan expandera. Det finns plats för odling eller ett eget litet växthus. Förråd Insynsskyddad uteplats, lätt att nå från vardagsrum och kök. Vardagsrum mitt i huset. kontaktytor mot alla rum, köket och uteplatsen. Rejäla och generellt användbara rum Egen carport med uppsikt över bilen och cykeln från bostaden. Groventré via tvättstugan Kök med genomsikt. Utblick både över den egna gården och ut mot entrén och gatan. Liten uteplats mot gatan Entré Den offentliga delen Kök och vardagsrum är bostadens offentliga del där du umgås med familj och gäster. Köket kan vid behov skiljas från vardagsrummet med skjutdörrar för att hålla buller och matos kvar i köket. Någon i familjen kan tex njuta av hemmabion i vardagsrummet samtidigt som några sitter och pratar vid köksbordet. Den privata delen Planlösningen gör det naturligt med en privat del i huset. Två av rummen är därför placerade mot skogssidan. Sovrummet mot gatan lämpar sig bra som master bedroom med ett lite avskilt läge nära entrén och badrummet. Ett läge som också kan fungera utmärkt som tonårsrum. Samtidigt kan den lilla familjen utvidga vardagsrummet med ett TV-rum eller bilbliotek i sovrummet mot gården. Rummet är också perfekt som arbetsrum om du jobbar hemifrån.

14 B 90 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Hus med kontakt och närhet Generösa ytor och former Pumpkällehagen karakteriseras av det välbyggda och genomtänkta. Generösa ytor och kvadratiska former, generellt användbara och lätta att möblera. Rummen är inte heller låsta vid en funktion utan du kan utnyttja dem som sovrum, TVrum, arbetsrum, bibliotek eller matsal. Utformningen skapar ett flexibelt hus där du själv avgör hur rummen disponeras. Rumsaxlarna ger de boende kontakt mellan husets olika delar samtidigt som rymd- och ljuskänslan förstärks. Många genomsblicksmöjligheter Från hallen har du genomsikt genom hela huset, där en av rumsfilerna består av hall, vardagsrum och sovrum. Längre in i huset finns ytterligare en rumsfil som består av sovrum vardagsrum sovrum. Rumsfilerna är kompletterade med många olika genomblicksmöjligheter på planen ovan ser du några av husets rumsaxlar bla är kontakten mellan vardagsrum, kök och hörnrum markerad. Vardagsrummet Vardagsrummet har hög takhöjd genom att innertaket följer yttertaket. Det ger en extra stor volym. Längst in i rummet finns ett takfönster. I vardagsrummet finns en öppen spis som inte bara erbjuder dig en brasa under mörka och kyliga höstkvällar. Den är också är en trygghetsdetalj i form av en extra värmekälla vid strömavbrott.

15 Två vyer in i vardagsrummet Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 91

16 B 92 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Husen ligger intill gatorna och skapar atmosfär och närhet. Varje hus har entrésida med veranda mot gatan och gårdssida med stor uteplats mot grönområdet. Köket Från köket, som är något av husets hjärta, har du överblick ut mot gatan och lekande barn, samtidigt som det finns direkt utgång mot uteplatsen. I köket finns ugnsskåp, häll, diskmaskin, och kyl/frys i lågenergiutförande kompletterat med rejäla arbetsytor och en rostfri köksbänk. Strax intill ligger groventrén kombinerad med tvättstuga med klinkergolv. Badrummet har klinker på golvet och kakel på väggarna. Enkla, robusta och genomtänkta lösningar som gör din vardag enklare och hushållsarbetet lättare.

17 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 93 Rörelse och ljus samverkar från entré till uteplats Ljusets kvalitet Eftersom husen är välisolerade är fönsternischerna extra djupa och snedställda för att kunna släppa in extra mycket ljus i rummen. Eftersom ljusets kvalité är minst lika viktigt som ljusmängden är nischerna bearbetade för att ge ett vackert ljusspel, precis som i gamla fönster. Vi behöver inte bara mycket ljus utan också vackert ljus! Fönsterbänken består av en drygt 40 cm djup stenhäll. Här finns gott om plats för blommor, eller om du vill den perfekta läshörnan. Rörelsemöjligheter. Rummen kan nås från olika håll eftersom alla rum har två dörrar. Det är en del i flexibliteten och en detalj som skapar rundgångsmöjligheter och ger dig en berikande boendeupplevelse. Att kunna röra sig runt i lägenheten skapar en känsla av ökad luftighet och rymd, och är ett extra plus vid julaftonens långdans. Pilen nedan visar exempel på rundgångsmöjligheter i huset.

18 B 94 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 Fasader och fakta Snitt genom huset Den skyddade uteplatsen Husen har fyra "egna" ytterväggar, en egen liten trädgård att förvalta, en egen carport och en insynsskyddad uteplats. Uteplatsen ligger skyddad utan insyn från alla håll. Från huset finns direkt utgång från kök, vardagsrum och sovrum till uteplatsen. Fasad mot skogen Fasad mot gatan Byggfakta BYGGHERRE. Viskaforshem AB ARKITEKTER: Nylander Arkitektur / Karlsson Wachenfeldt Arkitekter ILLUSTRATIONER: Karlsson Wachenfeldt Arkitekter, medverkande Mats Boström BYGGSTART: Planeras till senvåren 2007, färdigställs under våren 2008 GRAFISK FORM: illustration & information, Borås

19 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 95 Bofakta Förråd Enfamiljs bostadshus i ett plan. 4 rum och kök med dubbla badrum, kallförråd och carport. Sovrum 2 Sovrum 3 Vardagsrum 25 kvm Sovrum 1 13 kvm Sovrum 2 Sovrum 3 Kök Klädkammare 13 kvm 13 kvm 11,5 kvm 8 kvm Carport WC Vardagsrum Klk Kallförråd 5,5 kvm Tvätt Kök WC Hall Sovrum 1 Notera att vissa förändringar kan komma att göras under det fortsatta projekteringsarbetet. Nattvy över Pumpkällehagen. Lågt sittande belysning skapar karaktär och bevarar stjärnhimmeln. Kompletteras med belysning av kullen.

20 B 96 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 tel

21 Kommunfullmäktiges handlingar 13 mars 2008 B 97 Nr 29 Utökad investeringsbudget för Borås Energi och Miljö AB avseende ny inmatningslinje vid Sobacken och tankstation och ledningar för biogas Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Borås Energi och Miljö AB har hos Kommunstyrelsen begärt att få utöka sin investeringsbudget med projekten ny inmatningslinje vid Sobacken samt biogastankstation/gasledning. Båda projekten har tidigare hanterats av ren hållningsverksamheten under Gatunämnden men förs nu, efter beslutad sam manläggning och an läggningsöverlåtelse, fram av Borås Energi och Miljö AB. Bolaget redovisar att båda projekten är ett led i den biogassatsning som Borås sedan länge haft och där ambitionen kraftigt höjdes när anläggningarna vid Sobacken byggdes om Biogassatsningen har klara miljömål såväl för avfallshanteringen i sig som i möjligheten att kunna leverera ett miljövänligt fordonsbränsle. Efter särskilda beslut i Kommunfullmäktige kommer t ex stadsbusstrafiken att enbart använda biobränsle, som ett led i Borås mål att bli en koldioxfri stad. Biogasproduktionen vid Sobacken Borås Energi och Miljö AB har organiserat sig så att biogasproduktionen är ett eget affärsområde. I budgeten för 2008 så beräknas utfallet för 2007 bli ett underskott på 10 mnkr. Orsakerna är bl a att gasproduktionen legat på årliga 1,3 miljoner Nm 3, vilket är långt ifrån tillräckligt för att bära gjorda investe ringar. För att affärsområdet skall nå ekonomisk balans så erfordras på sikt en gasproduktion på ca 3,0 miljoner Nm 3 /år. Bolaget redovisar att för att öka gasproduktionen behöver anläggningen i första hand nu kompletteras med en ny inmatningslinje. Genom en investering på 15 mnkr ökas mottagningskapaciteten för rötbart avfall med ton/år, vilket är tillräckligt för den gasproduktion på ca 2,3 miljoner Nm 3, som tills vidare planeras. Skall en produktion på 3,0 miljoner Nm 3 nås erfordras senare ytterligare investeringar i processen. Den föreslagna inmatningslinjen uppfyller länsstyrelsens krav på hantering med hänsyn till lukt m m. Biogastankstation ledningar Ovan betyder givetvis också att det måste finnas en distribution och försälj ning med motsvarande kapacitet/marknad. För distribution och försäljning av biogas har Borås Stad sökt statsbidrag i klimatinvesteringsprogrammet KLIMP. Projektet som beräknades av Gatunämndens renhållningsverksamhet omfattade ledningar från Gässlösa till Borås Lokaltrafiks anläggning jämte en tankstation. En ledningsdel skall också byggas också av bolaget till Åhaga där en publik tankstation byggs i privat regi. Projektet i KLIMP-ansökan var beräknat till 16,8 mnkr och maximalt 5,0 mnkr skulle erhållas i statsbidrag. Det projekt Borås Energi och Miljö AB övertagit och redovisar omfattar 38,2 mnkr vilket är 21,4 mnkr dyrare än tidigare kalkylerat. Orsakerna är dels tidigare felberäkningar men också nu tillägg som bedöms vara nödvändiga, t ex backupstation. Underlaget till ursprunglig statsbidragsansökan ger inte förutsättningar för en djupare avvikelseanalys. Sammanfattning Det är Kommunstyrelsens uppfattning att biogasprojektet måste fullföljas. Detta utgör kronan på verket i den omfattande miljösatsning som skett på anläggningarna vid Sobacken för att hantera avfallet på bästa sätt. Den utgör också en hörnsten i den satsning som syftar till en stadsmiljö som ger en låg belastning av fossilt koldioxid. Kommunstyrelsen ser de aktuella projekten som nödvändiga för att förbättra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna i biogasprojektet. Utöver dessa investeringar bör rationaliseringsarbetet också fortsätta liksom de insatser som görs för att säkra stabiliteten i affärsområdet, allt ifrån kontrakt på inkommande avfall till leverans av färdig biogas. Kommunstyrelsen kommer att noga följa utvecklingen inom affärsområde biogas. Överföringen av biogasverksamheten till Borås Energi och Miljö AB synes innebära en möjlighet att samla ansvar och kompetens och därmed utgöra en grund för en bättre styrd verksamhet. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Borås Energi och Miljö ABs förslag till en utökning av investeringsbudgeten godkänns, dels avseende projektet ny inmatningslinje vid Sobacken och dels projektet tankstation och ledningar för biogas. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Från Borås Energi och Miljö AB Till Kommunstyrelsen Christer Johansson Beslutsunderlag: Utökat anslag avseende åtgärd T1 Biogas satsning i Borås i Klimatinvesterings programmet Bakgrund: Borås Stad lämnade in en ansökan om klimatinvesteringsbidrag med tillhörande handlingsprogram för åren 2005 till I ansökan ingick b la Åtgärden Biogassatsning i Borås. Huvudman och bidragstagare för åtgärden var Borås Stad, Gatukontoret.