Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2000

2 Innehåll Bolagsstämma Bolagsstämma 2 Kort om Koncernchefen har ordet 4 Strategisk inriktning 6 Den nordiska energimarknaden 9 Risker och riskhantering 15 Förvaltningsberättelse 18 Koncernens resultaträkning 22 Koncernens kassaflödesanalys 24 Koncernens balansräkning 26 Moderbolaget 28 Tio år i sammandrag 29 Redovisningsprinciper och noter 30 Förslag till vinstdisposition 40 Revisionsberättelse 40 Definitioner och begrepp 41 Affärsområde Marknad och Försäljning 42 Affärsområde Produktion 46 Affärsområde Distribution 50 Affärsområde Konsulter och Entreprenörer 54 Energihandel 58 Bredband 62 Sydkraftaktien 64 Sydkrafts miljöarbete 66 Forskning och Utveckling 72 Personalen 76 Styrelse och revisorer 80 Koncernledning 82 Adresser 83 Aktieägarna i Sydkraft AB kallas härmed till ordinarie bolagsstämma på STORAN, Malmö Musikteater, Östra Rönneholmsvägen 20, Malmö, måndagen den 23 april 2001, kl Aktieägare som önskar deltaga i stämman måste vara registrerad i aktieboken anmäld till Sydkraft Registrering Registrering i den av VPC förda aktieboken måste ha skett senast torsdagen den 12 april Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC. Aktieägarna måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 12 april E. ON Scandinavia AB har lagt ett bud på samtliga övriga aktier i Sydkraft och erbjudandet har presenterats för aktieägarna i prospekt, se sidan 64. Aktieägare som väljer att acceptera erbjudandet har rätt att delta i bolagsstämman eftersom avstämningsdag för deltagande i stämman infaller redan den 13 april 2001 och avräkning och likviddag enligt prospektet planeras äga rum i maj Utdelning Av bolagsstämman beslutad utdelning beräknas bli utsänd av VPC den 2 maj 2001 till dem som på avstämningsdagen är registrerade i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. Styrelsen kommer att föreslå att den 26 april 2001 ska vara avstämningsdag för utdelning. Adressändring Adressändring avseende fysiska personer folkbokförda i Sverige sker numera automatiskt hos VPC. Övriga aktieägare måste själva anmäla adressändring och ändringar av kontonummer till VPC AB, Box 7822, Stockholm, för att säkerställa att utdelning och information sänds till rätt adress. Vid korrespondens med VPC ska aktieägarnummer (person- eller organisationsnummer) uppges. Anmälan Anmälan om deltagande i stämman måste ske skriftligen på bifogad anmälningsblankett och vara Sydkraft tillhanda senast onsdagen den 18 april 2001 kl Svarspost kan ta någon dag extra att distribuera, varför anmälan bör postas med god marginal. Sydkraft AB Koncernjuridik Malmö Telefon: Sydkraft bjuder de närvarande vid bolagsstämman på en buffétallrik i teaterfoajén direkt efter bolagsstämman. Ekonomisk information från Sydkraft AB 2001 Bokslutskommuniké Årsredovisning Delårsrapport per 31 mars Delårsrapport per 30 juni Delårsrapport per 30 september 22 februari början av april 7 maj 20 augusti 9 november Ekonomiska rapporter kan beställas från Sydkraft AB, Koncernledningsfunktion Information, Malmö, telefon , fax , Ekonomiska rapporter finns också att läsa på Sydkrafts hemsida Sydkraft AB, Org.nr Bolaget är publikt (publ).

3 Kort om 2000 Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansnetto Mkr Mkr Mkr Sydkrafts nettoomsättning uppgick till Mkr, vilket motsvarar en minskning med tre procent. Den koncernexterna försäljningen av konsult- och entreprenadtjänster ökade men till följd av lägre volymer såld energi, på grund av den milda väderleken under året, minskade koncernens samlade nettoomsättning. Rörelseresultatet ökade med åtta procent och uppgick till Mkr, jämfört med föregående år. Effekterna av den minskade energiförsäljningen uppvägdes av fortsatta kostnadseffektiviseringar och av de under året återförda överskottsmedlen från Alecta (tidigare SPP). Trots att nettolåneskulden ökade till följd av omfattande förvärv var finansnettot i princip oförändrat. Detta förklaras främst av att koncernen kunnat utnyttja de fortsatt låga räntenivåerna. Tillsammans med en betydande rörelseresultatförbättring medförde detta att resultatet efter finansiella poster ökade med tio procent till Mkr. Räntabilitet Resultat och utdelning per aktie % 25 Kr Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat per aktie Utdelning per aktie Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 10,2 procent och på sysselsatt kapital till 10,0 procent jämfört med 9,6 respektive 9,5 procent föregående år. Förbättringen är hänförlig till den högre resultatnivån. Såväl eget som sysselsatt kapital ökade under året. Resultatet per aktie uppgick till 11:30 kronor jämfört med 10:15 kronor föregående år. Den föreslagna utdelningen för 2000 uppgår till 4:75 kronor, vilket utgör 42 procent av resultatet efter skatt. Årsredovisning 2000 Kort om

4 Koncernchefen har ordet Det första året på det nya millenniet var händelserikt vi gjorde bland annat ett antal intressanta förvärv, vi inledde en kraftfull satsning på bredband, vi blev den första privata investeraren i fjärrvärme i Danmark och vi fick våra första sydkraftanställda i Polen. Det är också tillfredsställande att kunna redovisa ett bra ekonomiskt resultat för Resultatet efter finansnetto ökade med tio procent, bland annat till följd av fortsatta effektiviseringsoch rationaliseringsåtgärder. De medel, cirka 560 Mkr, som vi fick tillbaka från Alecta (tidigare SPP) hjälpte naturligtvis upp årets resultat. Samtidigt kan jag konstatera att konsumtionen av el och annan energi fortsätter att öka och att det finns en underliggande positiv trend för våra produkter och tjänster. Vision Vår strategi byggs kring vår Vision 2005 som fortsatt säger att vi ska ha tre miljoner nöjda kunder i norra Europa, branschens starkaste varumärke, vara en av de attraktivaste arbetsgivarna samt vara det lönsammaste energiföretaget. Med de förvärv vi gjorde förra året har vi nu kommit upp i cirka en miljon kunder, vi har ännu inte det starkaste varumärket men bygger vidare på den väg vi börjat och får bra värden i de mätningar som görs, vi kan bli ännu attraktivare på arbetsmarknaden och det pågår ett mer strukturerat arbete än tidigare och vi är redan det lönsammaste energiföretaget. Många nya förvärv I januari 2001 blev vi 800 personer fler i Sydkraftkoncernen genom förvärvet av Norrköping Miljö & Energi (NME) samt förvärvet några dagar tidigare av hela energiverksamheten i Nora Detta betyder KONCERNCHEF LARS FRITHIOF TomorrowToday för mig Framtidens Sydkraft börjar redan idag. Vi har myntat uttrycket TomorrowToday, som speglar Sydkrafts vilja att se framåt utan att tappa fotfästet i nuet. Vi vet inte mer än andra vad som väntar i framtiden, men vi brinner av en iver att försöka ta reda på, testa och utforska framtida lösningar för våra kunders kommande behov. 4

5 kommun, vilket inkluderar Nora Energi, som har blivit ett välkänt begrepp i energikretsar. NME omsätter 1,1 miljarder kronor och har cirka kunder. Bolaget har en mycket stark miljöprofil och utöver energiverksamhet två strategiskt intressanta verksamhetsområden, nämligen vatten och avlopp samt renhållning. Dessa passar bra ihop med vårt förvärv av Sellbergs och SAKAB, som vi gjorde hösten Energiåtervinning SAKAB, som har cirka 150 anställda, omsätter cirka 330 Mkr. I och med att det från och med år 2002 etappvis blir förbud mot att deponera olika sorters avfall, kommer SAKABs miljökunskaper och resurser att utnyttjas i högre utsträckning. Det handlar inte längre om att bara bränna sopor eller avfall. Det handlar istället om att lösa kundernas avfallsproblem på ett sådant sätt att energi och material kan återvinnas. Tillsammans med vår franska partner SITA, som är delägare i SAKAB och huvudägare i Sellbergs, får vi ett försprång gentemot våra konkurrenter i och med att vi är engagerade från insamling av avfall till distribution av energi. Överenskommelse med vattenfall I höstas kom vi och E.ON Energie överens med Vattenfall om att sälja våra respektive aktier i HEW i Hamburg mot tillgångar i Vattenfall. För aktierna i HEW får Sydkraft och E.ON Energie andelar i Forsmark, hela före detta Forskraft, Vattenfalls andelar i norska Hafslund och Fredriksstads Energiverk, Vattenfalls andelar i Vattenfall Naturgas och Baltic Cable, deras andelar i ett tjeckiskt och ett litauiskt bolag samt över fyra miljarder kronor kontant. Viktiga planer i norge Genom bytesaffären stärker vi i allra högsta grad vår tidigare satsning i Norge. Med våra partners i Norge kan vi ännu mer aktivt delta i omstruktureringen av energimarknaden i Osloområdet. Vi avvaktar tills vidare med att lämna ett bindande bud på en 20-procentig andel i Oslo Energi Holding. Skälet är att ägaren, Oslo Kommun, ser över kommunens engagemang i energisektorn och därför väntar vi på de nya förutsättningarna för ett bud. Danska relationer Efter det att vi blivit den förste internationella investeraren i dansk fjärrvärme genom satsningen på ön Mön, har vi förvärvat sex mindre kraftvärmeverk på Själland, som förser såväl bostadsfastigheter som skolor med el och värme i tre danska städer. Det är intressant att vårt nybildade Sydkraft Danmark A/S så snabbt får förtroendet att vidareutveckla kraftvärme i Danmark. Sycon, vårt dotterbolag och ett av Sveriges största konsultbolag med över medarbetare, expanderar också i Danmark. I januari 2001 förvärvades konsultbolagen Steensen & Varming med cirka 140 medarbetare och Knudsen & Sørensen och Frigo Consult med 30 medarbetare. Därmed har Sycon en stark ställning i Skandinavien och en etablerad verksamhet i Baltikum. Bredband en framtida satsning Vår bredbandssatsning har god fart. Den så kallade optotriangeln ett nationellt stomnät för bredbandskommunikation är nu färdigbyggd. Den har också tagits i drift och består av över kilometer optofiberkabel som virats eller spunnits på bland annat Sydkrafts kraftledningar. Sydkrafts del av detta nät når cirka tio större orter och ger möjlighet att ansluta stadsnät och i förlängningen slutkunder. Falkenberg är en av de orter som redan anslutits. Nu planerar vi dessutom att bygga bredband i våra regionala stomnät, vilket innebär att vi kan nå ytterligare ett 60-tal orter i södra Sverige. Med företaget ELISA i Finland har vi tecknat ett unikt utvecklingsavtal, som syftar till att bygga det första bredbandsnätet som blir oberoende av en specifik teknikplattform. Det blir det första öppna bredbandsnätet i världen, som innebär att kunden inte blir bunden till någon speciell bredbandsleverantör. Bo01 växer fram Den 17 maj inviger Kung Carl XVI Gustaf den internationella bostadsmässan Bo01 i Malmö. Sydkraft är en av huvudsponsorerna och kommer att visa upp en stadsdel Framtidsstaden som är försedd med 100 procent lokalt förnybar energi i form av vindkraft, solfångare, solceller och geotermi. De första solfångarna är nu på plats och Sveriges största moderna vindkraftverk har rests i Malmö hamn i närheten av den nya stadsdelen. Vår satsning på 100 procent lokalt förnybar energi ger oss gott renommé. Bo01s energilösning utsågs nyligen till vinnare av Campaign for Take-Off Award, EUkommissionens nyinrättade energipris. Framtiden Efterfrågan på el på den nordiska marknaden kommer sannolikt att öka med storleksordningen 20 TWh under perioden , medan utbudet bara ökar marginellt. Balansen försämras således successivt under denna period. Avregleringen och omstruktureringar av den tyska elmarknaden kommer sannolikt att gå snabbare än vad den gjort i Norden. Men även när den nordiska elmarknaden växer ihop med de tyska och polska elmarknaderna, kommer det inte att vara fysiskt möjligt att till Norden importera de volymer el som kommer att behövas. Förra årets vattenkraftproduktion i Sverige var cirka 19 procent högre än ett så kallat normalårs produktion. Det är troligt att det framgent kommer flera år med lägre eller till och med väsentligt lägre vattenkraftproduktion. Vi närmar oss då energibrist på den nordiska elmarknaden. En sådan situation kommer med all säkerhet att leda till att priset på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och ligga väsentligt högre än under 2000 LARS FRITHIOF Årsredovisning 2000 Koncernchefen har ordet 5

6 Strategisk inriktning Sydkraftkoncernen styrs av bolagsordningens ändamålsparagraf och av vision, affärsidé, värderingar, mål och strategier. Vision Sydkrafts Vision 2005 är att: - ha minst tre miljoner nöjda kunder i norra Europa - ha branschens starkaste varumärke - vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna - vara det lönsammaste energiföretaget Affärsidé Sydkraft erbjuder energilösningar och tjänster som ger våra kunder på den nordeuropeiska marknaden ökad konkurrenskraft, komfort och trygghet. Värderingar För att nå Vision 2005 har fem grundläggande värderingar valts. Kundorientering: Vi ska sätta kunderna i främsta rummet och vara lyhörda. Ledarskap med engagemang: Sydkrafts ledare ska vara föredömen med hög integritet, inspiratörer med god inlevelseförmåga samt ha ett helhetsperspektiv kombinerat med god affärsmässighet. Allas delaktighet: Alla i koncernen ska ges möjlighet att bidra till förverkligandet av visionen. Ständiga förbättringar: Vi ska hela tiden sträva efter att förbättra oss. Var och en måste ta egna initiativ och eget ansvar. Samverkan: Vi ska utnyttja hela koncernens resurser och kompetens. Vi ska finna samverkan var den än finns. Finansiella mål och måluppfyllelse Finansiell styrka är viktigt för att kunna erbjuda investerarna en långsiktigt god avkastning och för att skapa handlingsfrihet i verksamheten. Det överordnade ekonomiska målet för Sydkraft är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sydkraftaktien. Sydkrafts mål är att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria långsiktiga placeringar. Utdelningen ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt. För att uppnå detta mål krävs stabil intjäningsförmåga och långsiktig lönsamhet. Därför prioriterar Sydkraft en god marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet. Koncernens konkurrenskraft ska utvecklas vad avser produktutbud, produktkvalitet och effektivitet. Inom respektive affärsområde är målet att lönsamheten mer än väl ska motsvara konkurrenternas nivåer. Ett starkt kassaflöde är en viktig förutsättning för finansiell styrka och handlingsfrihet. Sydkrafts kassaflöde har under de senaste tio åren varit mycket gott. Reinvesteringsbehovet kan uppskattas till 1,5 miljarder kronor årligen, vilket lämnar ett fritt kassaflöde på cirka 2 miljarder kronor per år. Avkastning på eget kapital Målsättningen för avkastning på eget kapital är en funktion av den långsiktiga riskfria räntan och en riskpremie. Riskpremien varierar mellan olika verksamheter och över tiden. Sydkrafts riskpremie är i praktiken ett vägt genomsnitt för de olika verksamheter koncernen bedriver. Sydkrafts avkastningskrav på eget kapital uppgår till procent med ett måltal på 12 procent. Uttryckt som ett genomsnitt över de senaste fem åren Ekonomiska mål och nyckeltal Nyckeltal Genomsnitt Mål 5 år 10 år Vinstmarginal, % Räntabilitet på eget kapital, % 11,8 19,9 10,7 9,6 10,2 12,3 12,8 12,0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,7 18,5 10,99,5 10,0 12,0 12,8 Soliditet, % Nettolåneskuld/Riskbärande kapital, ggr 0,75 0,73 0,75 0,74 0,74 0,74 0,80 Utdelningsandel, %

7 har räntabiliteten uppgått till 12,3 procent. Trots en räntabilitetsförbättring år 2000 har räntabilitetsnivån, liksom räntenivån på kapitalmarknaden, under senare år legat på en något lägre nivå. Minskningen beror främst på den fortgående ökningen av soliditeten. Genom strategisk prissättning, effektivisering i verksamheten och fortsatt kapitalrationalisering har förutsättningar skapats för att öka avkastningen på eget kapital. Soliditet Sydkrafts verksamhet är mycket kapitalintensiv. Mot denna bakgrund och med beaktande av möjligheterna att uppnå önskvärd förräntning på eget kapital är koncernens långsiktiga mål att ha en soliditet på cirka 35 procent. I perioder av omfattande investeringar kan avvikelser från denna nivå tillåtas. Som ett led i Sydkrafts strävan att hålla en hög finansiell handlingsberedskap och skapa möjligheter att genomföra intressanta förvärv och delta i energimarknadens omstrukturering, har soliditeten under senare år överstigit målsättningen. Detta har påverkat räntabiliteten negativt. SYDKRAFTS INSTÄLLNING TILL MILJÖFRÅGOR TYDLIGGÖRS I DEN SATSNING PÅ B0O1 FRAMTIDSSTADEN, SOM UTSÅGS TILL VINNARE AV EU-KOMMISSIONENS ENERGIPRIS CAMPAIGN FOR TAKE-OFF AWARD. Icke-finansiella mål och måluppfyllelse En kontinuerlig utveckling av verksamheten kräver också relevanta ickefinansiella mål. Genom att systematiskt följa kunskaps- och attitydutvecklingen inom viktiga målgrupper kan organisationen lättare anpassa sig till förändrade förhållanden, men också påverka arbetet i önskad riktning. Internt Det är viktigt att mäta hur vision och värderingar är kopplade till personalens insatser. I allt fler dotterbolag finns system som mäter omvärldskapital, marknadskapital och humankapital och kopplar förändringarna till medarbetarnas individuella lön. Externt Varumärket: Varumärket Sydkraft mäts på koncernnivå hos olika målgrupper. Viktiga parametrar är bland andra om Sydkraft uppfattas som ett modernt och framtidsinriktat företag, om affärsidén är tydlig, om företagets inställning till miljöfrågor är offensiv och om personalpolitiken är ansvarsfull. Kundtillfredsställelse: Det är svårt att finna absoluta tal på kundtillfredsställelse. Därför är trenderna i de mätningar som görs viktigare än de absoluta resultaten. Mätningarna görs på såväl privatkunder som företagskunder. Sydkraft Mälardalen har kommit längst vad gäller dylika mätningar och sedan augusti år 2000 är trenden obrutet stigande vad gäller kundtillfredsställelsen. Svarsfrekvens i Kundservice: Att vara tillgänglig är centralt för ett serviceföretag. Därför arbetar vi bland annat med att ständigt förbättra väntetiderna till vår Kundservice. Under år 2000 var den genomsnittliga väntetiden 55 sekunder, varav 50 procent fick svar inom 30 sekunder (1999 fick 22 procent svar inom 30 sekunder). Målet är att kraftigt förbättra svarstiderna och flera förändringar, till exempel en samordning av våra kundcenter i Malmö, Kalmar, Örebro, Sundsvall och Norrköping och införande av ett nytt Kundärendehanteringssystem, är planerade för år Avbrottstider i nät: Medelavbrottstiden per kund till Sydkraft Elnät var 0,05 procent under år 2000 mot 0,15 procent år Den högre siffran för 1999 berodde på orkanen över södra Sverige den 3-4 december och stormen den 10 december. Årsredovisning 2000 Strategisk inriktning 7

8 Strategi Tillväxt: Energimarknaden förändras snabbt. Strukturrationalisering sker i hela Europa. Sydkraft ska växa för att skapa skalfördelar och ökad lönsamhet. Tillväxten ska ske såväl organiskt som genom förvärv. Förvärven kommer till största delen att ske inom el-, gas- och värmeverksamhet. Förvärv inom nya områden som energi- och materialåtervinning ska bredda koncernens verksamhet med bibehållen lönsamhet. För att tillvarata potentialen i förvärven är integration och utveckling av verksamheten mycket viktig. Satsningar sker också inom nya områden som till exempel bredband. Geografi: Sydkraft fokuserar geografiskt på Sverige, Norge, Danmark och Polen. I Sverige prioriteras södra Sverige, Örebro-, Norrköpings- och Sundsvallsområdet samt de områden som gränsar till områden där Sydkraft finns. I Norge prioriteras området runt Oslo som har en hög tillväxt och i Danmark prioriteras Själland. I Polen expanderar vi främst i områdena runt Poznan och Katowice. Tillsammans med ABB Financial Energy Trading har bildats ett gemensamt elhandelsbolag som kommer att bedriva energiportföljförvaltning på den tyska marknaden. Marknadsorientering: Sydkraft marknadsför sig som det trygga, serviceinriktade bolaget med individuella lösningar inom energi, återvinning och bredband. Kapitalrationalisering: Sydkrafts balansomslutning uppgår till över 50 miljarder kronor. Kapitalrationalisering sker genom översyn av kapitalbindning och väl underbyggda, affärsmässiga investeringsbeslut. Effektivisering: Konkurrensen på energimarknaden är intensiv och för att upprätthålla marknadsposition och lönsamhet är en kontinuerlig effektivisering av verksamheten nödvändig. Genom ständiga förbättringar och en förutsättningslös översyn av kostnadsstruktur ska drift-, underhålls- och administrationskostnader sänkas med totalt 25 procent mellan åren 1999 och Detta arbete har gett resultat och fortgår enligt plan. Övrigt IT: IT ingår som en viktig komponent i Sydkrafts affärsstrategi och har framgångsrikt använts för automatisering av drift och övervakning av produktion samt nät. Kompetensen hos personalen samt den stora geografiska täckningen i kombination med koncernens infrastruktur öppnar för nya tjänster inom IT. Tjänsterna utvecklas dels för att stödja och paketeras in i befintliga affärskoncept, dels för att utveckla helt nya affärer. Miljö: Sydkrafts miljöarbete ska präglas av helhetssyn, öppenhet och saklighet samt medverka till en globalt bärkraftig utveckling. Miljöarbetet är en integrerad del av affärsverksamheten och vården av varumärket Sydkraft. Sydkraftbolagen inklusive moderbolaget Sydkraft AB ska vara miljöcertifierade enligt ISO senast vid utgången av år Kvalitet: SIQ är verktyget för att stödja en kundorienterad verksamhetsutveckling. Processtänkandet är en av grundstenarna i verksamhets- och organisationsutvecklingen. Sydkraft arbetar med Utmärkelsen Svensk Kvalitet vad avser verksamhetsutveckling. Etik: Värnandet om miljön, föredömligt beteende och verksamhetens art är tre viktiga parametrar som kännetecknar ett etiskt företag. Företag som är långt framme i sitt etiska arbete och sin etiska policy är ofta välskötta i andra hänseenden. Oavsett vad man vill arbeta med eller arbetar med, måste varje person ta ställning till om arbetsgivarens värderingar stämmer överens med de egna. Information: Ett företag är beroende av ett starkt förtroendekapital. Professionell kommunikation är en förutsättning för att bygga upp, vidmakthålla och stärka detta förtroendekapital. En väl skött information ska skapa gynnsamma betingelser för vår verksamhet och kundorientering och därigenom bidra till förbättrad lönsamhet. Information är ett styrinstrument och därmed ett chefsansvar på alla nivåer i koncernen. Sponsring: Sydkrafts sponsring har två övergripande funktioner. Dels är det en del av koncernens marknadsföring, dels ska den stödja aktiviteter som syftar till en rikare tillvaro för kunder, personal och andra intressenter. Sydkraft har som sponsor valt ut tre huvudområden: Idrott, kultur och miljö 8

9 I norden svarar el för 30 procent av energiförsörjningen. Den nordiska elmarknaden förbrukade trots mild väderlek cirka 380 twh under Vid normala väderförhållanden motsvarar detta en efterfrågan på över 390 twh. Den nordiska energimarknaden Elmarknaden Den nordiska elmarknaden före 2000 Den nordiska elmarknaden, med undantag av Danmark, har under talet utvecklats mot en avreglerad marknad. En utveckling som lett till den bäst fungerande elmarknaden i världen. Utvecklingen har tillsammans med goda vattenår skapat ett överskott av el och därmed ett starkt tryck på spotpriset och därmed på producenternas lönsamhet. Efterfrågan Den totala förbrukningen på den nordiska elmarknaden, exklusive Island, har under ökat med 11 procent, från 339 TWh till 377 TWh. Utbud Den nordiska elproduktionen har under varierat enligt följande: Elproduktion samt import och export, TWh År Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Fossilkraft Nettoimport + / Export ,2 92,2 3,5 76,3-0, ,6 91,4 3,0 78,5-2, ,5 86,9 2,1 84,0 +1, ,8 90,0 1,4 99,4 +3, ,7 84,8 1,2 73,0 +0, ,5 88,5 1,2 79,2 +2, ,4 77,6 1,1 65,9 +1, ,9 79,0 0,8 57,4 +7, ,9 91,9 0,7 64,4 +1, ,4 83,4 0,5 52,3 0,0 Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 9

10 Elförbrukning TWh Vattenkraftproduktion och systempris TWh NOK/MWh Produktion (Sverige och Norge) Systempris Ser vi däremot enbart till Norge och Sverige har vattenkraftproduktionen varierat mellan 155 TWh och 193 TWh. Under senare delen av 1990-talet har cirka MW reservkraft i Sverige, Finland och Danmark ställts av. Dessutom stängdes Barsebäck 1 den 30 november 1999 genom ett politiskt beslut. Genom en uppgörelse hösten år 2000 med Svenska Kraftnät är cirka 800 MW av reservkraften en beredskapsreserv. Möjligheterna att överföra kraft till och från den nordiska elmarknaden har under 1990-talet ökat från TWh till TWh genom att nya förbindelser mellan Sverige och Tyskland (Baltic Cable) respektive Sverige och Danmark (Kontek) tagits i drift i mitten av 1990-talet. Under år 2000 har även en ny förbindelse om 600 MW mellan Polen och Sverige tagits i drift, vilket ytterligare ökar möjligheterna till kraftutbyte med den nordiska elmarknaden. Slutsatser Efterfrågan på den nordiska elmarknaden har under 1990-talet ökat med cirka 37 TWh eller i genomsnitt 3,7 TWh per år, vilket motsvarar en årlig ökning i storleksordningen 1 procent. Vattenkraftproduktionen i Norge och Sverige har under 1990-talet varit högre än vad som brukar betraktas som normalt. Den normala vattenkraftproduktionen baserat på statistik från anses vara cirka 178 TWh. För 1990-talet är medelvärdet 187 TWh. Variationerna i vattenkraftproduktionen har fram till 1996 kunnat mötas med produktion i de nordiska reservkraftverken och import från Tyskland och Ryssland. Avvecklingen av flera nordiska reservkraftverk är en följd av att de blivit olönsamma på grund av allt lägre priser på den avreglerade elmarknaden. Detta har i sin tur skapat en situation som gör att risken för effektbrist har ökat dramatiskt när det blir en vattenkraftproduktion under normalt. Spotpriset på den nordiska elmarknaden har sedan starten 1996 successivt sjunkit i takt med att produktionen av vattenkraft ökat. Spotpriset är den underliggande variabeln som styr elpriset till slutkunden. Slutkunden köper till fast pris, till rörligt pris eller med en kombination av fast och rörligt pris. Om kunden väljer fast pris är det leverantören som tar risken och tar ut en premie för detta eftersom spotpriset varierar. Väljer kunden ett rörligt pris innebär detta att kunden tar risken för variationer i spotpriset. Det elpris som kunderna betalar består av tre delar det egentliga priset för den producerade elen, transportkostnad och skatter. Skatterna utgörs av elskatt och moms. För en normal villakund med elvärme och en årsförbrukning på kwh har den samlade elkostnaden ökat med fyra procent sedan avregleringen Hela ökningen är en följd av att elskatten ökat med 67 procent under perioden. Sammantaget har under samma period skatteandelen av elpriset ökat från 33 till 41 procent medan det egentliga elprisets andel sjunkit från 34 till 28 procent. Den nordiska elmarknaden 2000 Efterfrågan I Norden svarar el för 30 procent av energiförsörjningen. Den nordiska elmarknaden förbrukade trots mild väderlek cirka 380 TWh under år Vid normala väderförhållanden motsvarar detta en efterfrågan på över 390 TWh. Konjunkturen var god, vilket innebar 10

11 att den energiintensiva industrin hade ett högt kapacitetsutnyttjande. Analyser av de olika segmenten visar en stark underliggande ökning av efterfrågan på el. Utbud Utbudssidan på den nordiska elmarknaden präglades under år 2000 av hög vattenkraftproduktion som en följd av mycket nederbörd. Totala vattenkraftproduktionen i Norge och Sverige slutade på cirka 219 TWh. Detta är cirka 41 TWh över den normala och mer än 26 TWh över produktionen det goda vattenåret För att använda vattnet och undvika spill har den svenska kärnkraften tvingats till en omfattande nedreglering, vilket resulterat i en total produktion på drygt 54 TWh. Den planerade produktionen vid ingången av år 2000 låg mer än 10 TWh högre. Slutsatser Den rikliga nederbörden och därmed stora vattenkraftproduktionen i kombination med låg efterfrågan på el för uppvärmning till följd av mild väderlek har medfört låga priser. Detta har resulterat i ett årsmedelvärde på 103 NOK/MWh för systempriset på Nord Pool. VATTENKRAFTPRODUKTIONEN I SVERIGE OCH NORGE PÅ 219 TWH ÄR CIRKA 41 TWH ÖVER DEN NORMALA OCH 26 TWH MER ÄN DET GODA VATTENÅRET Den nordiska elmarknaden Marknadssituationen idag är helt annorlunda jämfört med början av 1990-talet. Elmarknadens avreglering innebär att produktion och försäljning numera sker i konkurrens. Det nya regelverket saknar en effektmarknad, vilket lett till att flera nordiska reservkraftverk blivit olönsamma och inte längre finns tillgängliga på marknaden. Detta betyder i situationer med sträng kyla och därmed hög förbrukning att reserveffekt kommer att saknas och att den nordiska elmarknaden blir beroende av import. Det pågår ett utredningsarbete för att ta fram regelverk för en effektmarknad. Detta ska vara klart till år Den avreglerade nordiska elmarknaden har snart fungerat i fem år och mognar successivt i takt med att aktörerna anpassar sig till de nya förutsättningarna. Avregleringen i omvärlden börjar också ta fart. Detta gäller främst Tyskland och Nederländerna. Även Polen har inlett sin avregleringsprocess. Efterfrågan Efterfrågan har under 1990-talet med ett par undantag ökat år från år och kan med nuvarande konjunkturutsikter förväntas fortsätta att öka. Hur stor ökningen blir är beroende av bland annat hur väl konvertering och effektivisering av den nuvarande elanvändningen lyckas samt hur nya behov av el utvecklas. Stora ansträngningar har gjorts inom båda områdena under senare år i Sverige utan att några påtagliga resultat har uppnåtts så här långt. El är i stället ofta ett medel för att effektivisera energianvändning och för att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Den snabba utvecklingen inom IT-sektorn och en ökad kommunikation över Internet gör att nya behov av el ständigt uppstår. Det är därför sannolikt att en efterfrågeutveckling på cirka en procent om året kommer att bestå de närmaste åren. Detta betyder att vi kan räkna med en årlig ökning på närmare 4 TWh, vilket innebär att efterfrågenivån år 2005 kommer att ligga uppemot 20 TWh högre än idag. Utbud Vattenkraftproduktionen kan även i framtiden förväntas att variera kraftigt mellan åren. Vi har sett en variation på storleksordningen 60 TWh mellan åren 1996 och Detta motsvarar nästan det dubbla årsbehovet av el i Danmark eller nästan hela den svenska kärnkraftproduktionen om Barsebäck 2 ställs av. Någon investering i ny storskalig kraftproduktion kan inte förutses under de närmaste åren med nuvarande prisnivå. Subventionerad småskalig kraft- Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 11

12 I ETT UTVECKLINGSPROJEKT DEMONSTRERAS MÖJLIGHETEN ATT ANVÄNDA GASELDAD INFRAVÄRME FÖR VÄXTHUSUPPVÄRMNING. produktion tillkommer sannolikt, men i en begränsad omfattning. Under de närmaste åren kan det handla om någon eller möjligen några TWh. Utbudet i Norden kommer under den närmaste femårsperioden inte att förändras i någon större omfattning. Importmöjligheterna har under år 2000 ökat med cirka 2 TWh genom att SwePol Link mellan Polen och Sverige har tagits i drift. Viking Cable mellan Tyskland och Norge kommer från år 2004 att öka importmöjligheterna med ytterligare cirka 3 TWh. De ökade importmöjligheterna under kommande femårsperiod balanseras av en lika stor minskning om Barsebäck 2 stängs. Slutsatser Efterfrågan på den nordiska elmarknaden kommer sannolikt att öka med storleksordningen 20 TWh under perioden medan utbudet bara ökar marginellt, vilket gör att balansen försämras med närmare 20 TWh. Utvecklingen på den tyska elmarknaden kommer sannolikt att gå snabbare än vad den gjort i Norden. Men även när den nordiska elmarknaden växer ihop med de tyska och polska elmarknaderna och elpriset där sjunker, kommer det inte vara fysiskt möjligt att till Norden importera de volymer som kommer att behövas. Situationen år 2000 får betraktas som synnerligen onormal när det gäller vattenkraftproduktionen. Det är därför troligt att det under den närmaste perioden kommer flera år med lägre eller till och med väsentligt lägre vattenkraftproduktion. En sådan situation kommer att leda till att priset på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och ligga väsentligt högre än under Vid år med riktigt låg vattenkraftproduktion kan behovet att importera el vara så stort att de fysiska förbindelserna inte räcker till. Vi närmar oss då energibrist på den nordiska elmarknaden. Under hösten 1996, när det varnades för brist i Norge och elpriserna steg kraftigt, byttes uppvärmning med el till andra energiformer. Naturgasmarknaden Den nordiska naturgasmarknaden under och 1990-talen Efterfrågan Utvinningen av gas i Danmark började på 1970-talet men det var först 1984 som naturgas introducerades i landet. Danmark har idag en väl utbyggd infrastruktur och naturgasen svarar för 20 procent av den totala energitillförseln. 15 procent av Danmarks naturgasförbrukning går till kraftproduktion. Sverige har använt naturgas sedan Ledningssystemet är utbyggt längs västkusten från Trelleborg till Göteborg. I Sverige svarar naturgasen för två procent av den totala energitillförseln. Gasen har främst ersatt olja inom industrin samt i kraftvärmeverk. Naturgasnätet har successivt byggts ut i Finland och sedan introduktionen 1974 har förbrukningen åttadubblats. I Finland svarar naturgasen för 11 procent av landets totala energitillförsel. Tre fjärdedelar av naturgasen används för kraftproduktion i större industrier och kraftvärmeverk. Utbud Produktionen av naturgas har tiodubblats i Danmark sedan Den norska gasproduktionen har under 1990-talet ökat från 25 miljarder m 3 till drygt 45 miljarder m 3. Det är enbart den danska och den svenska naturgasmarknaden som är sammanbunden. I övrigt är den nordiska naturgasmarknaden inte integrerad. Slutsatser Etableringen av naturgas i de nordiska länderna har skett på mycket olika sätt. I Danmark har naturgasen introducerats genom en betydande offentlig 12

13 styrning och med kraftiga subventioner. Naturgasen finns tillgänglig i större delen av landet och till såväl kraftproduktion som uppvärmning av bostäder. I Sverige har naturgasintroduktionen skett på affärsmässiga villkor utan statliga subventioner. Naturgasnätet är begränsat till sydvästra Sverige. Finland har valt att nästan enbart satsa på naturgas för elproduktion. Norge har valt att inte utnyttja sina stora naturgasresurser för eget bruk förutom i ett fåtal industrier. Den nordiska naturgasmarknaden 2000 Efterfrågan I Norden svarar naturgas för 11 procent av energiförsörjningen. Under år 2000 förbrukades cirka 94 TWh naturgas i Norden. Utbud Norge är en av de viktigaste naturgasproducenterna i Europa. Under år 2000 uppgick produktionen till 45 miljarder Nm 3, motsvarande 490 TWh. Norge exporterar främst till Tyskland, Frankrike, Belgien och Nederländerna men har i princip ingen egen förbrukning av naturgas. I ett fåtal anläggningar används dock naturgas för industriellt bruk. Danmark har stora naturgasfyndigheter i Nordsjöfälten, som producerade 7 miljarder Nm 3, motsvarande 78 TWh. Knappt 60 procent av gasen används inom landet. Export sker till Tyskland och Sverige. Finland importerar naturgas från fält i Västsibirien i Ryssland. Totalt sett ökade den nordiska produktionen av naturgas med nästan nio procent jämfört med Den nordiska gasmarknaden Efterfrågan Naturgasen är det bränsle som ökar mest inom EU. Detta beror till stor del på de goda miljöegenskaper naturgasen har i förhållande till bränslen som kol och olja. Konsumtionen var cirka TWh år 2000 med en beräknad konsumtion på TWh år Naturgasen kan även i Norden komma att spela en viktig roll i framtiden, men för att öka konsumtionen krävs att infrastrukturen byggs ut. Utbud Både Danmark och Norge har naturgastillgångar som beräknas räcka länge. Danmarks produktion väntas öka till 8,5 miljarder m 3 de närmaste 2-3 åren. Den norska produktionen av naturgas beräknas öka till det dubbla eller till uppemot 100 miljarder m 3 under den kommande 10-årsperioden. De nordiska länderna ligger geografiskt mycket nära de stora naturresurserna i Nordsjön och i Ryssland. Två studier Nordic Gas Grid och North Trans Gas om en nordisk gasledning som sammanbinder det ryska gasnätet med det västeuropeiska, har genomförts. En integrering av naturgasmarknaderna är att vänta och ett beslut om vilka infrastrukturutbyggnader som kan komma att realiseras antas komma under de närmsta åren. I projektet Baltic Gas Interconnector har Sydkraft tillsammans med Energie E 2 i Danmark, Norsk Hydro i Norge samt Verbundnetzgas i Tyskland undersökt förutsättningarna för en ledning mellan Tyskland, Sverige och Danmark. Studien presenteras våren DONG i Danmark och norska Statoil har tillsammans med polska POGC startat ett samarbete, Baltic Pipe, för att studera förutsättningarna för en ledning från Norge/Danmark genom Östersjön till Polen. Statoil studerar även möjligheterna för en ledning från Norge genom Sverige och vidare genom Östersjön till Polen. Slutsatser Utbyggnaden av infrastrukturen ökar konkurrensen mellan leverantörer och skapar också en ökad leveranssäkerhet i området. Projektet Baltic Gas Interconnector syftar till en alternativ importväg till såväl Sverige som Danmark. Ökad konkurrens tillsammans med en större harmonisering mellan naturgasmarknaderna till följd av EU:s gasmarknadsdirektiv kan leda till prispress. Värmemarknaden Den nordiska värmemarknaden före 2000 Fjärrvärmen har sitt ursprung i den värme som blir över vid elproduktion i traditionella ångkraftverk. Sådana ångkraftverk fanns tidigare bara i de största städerna och använde kol, senare olja som bränsle. Efter den första oljekrisen började praktiskt taget varje kommun bygga ett fjärrvärmesystem. Genom en ständigt stigande beskattning av fossila bränslen har kraftvärmeproduktionen samtidig produktion av el och värme slagits ut. Biobränslen har gjort entré i skydd av skatter och är det idag största bränslet i de moderna fjärrvärmesystemen. Värmepumpar och elpannor har haft en stor betydelse för värmeförsörjningen. Elpannorna har dock kraftfullt motarbetats med höga skattepålagor. Årsredovisning 2000 Den nordiska energimarknaden 13

14 Den nordiska värmemarknaden 2000 Efterfrågan Den nordiska värmemarknaden, som totalt uppgår till 110 TWh, uppvisar stora skillnader mellan länderna. Danmark, Finland och Sverige värms till hälften av fjärrvärme och till en fjärdedel av oljeeldning. Sista fjärdedelen domineras i Danmark av naturgas, i Sverige av el och delas lika mellan el och fasta bränslen i Finland. Norge påminner om övriga Norden endast på så vis att en fjärdedel får sin värme från oljeeldning. Mer än hälften av värmebehovet i Norge täcks med hjälp av elvärme medan fjärrvärme är försumbar levererades 33 TWh fjärrvärme i Danmark, 29 TWh i Finland, 43 TWh i Sverige och mindre än 2 TWh i Norge. Förklaringen till Norges avvikande förbrukningsmönster är den goda tillgången till vattenkraft. Konkurrenskraftiga elpriser är anledningen till att en fjärdedel av svenskarna har elvärme. I Danmark är elvärmen nästan obefintlig medan den har större betydelse i Finland. Lite förenklat kan det uttryckas så att ju större andel fossileldad elproduktion i landet desto mindre elvärme. Per capita och per år använder Danmark 5,9 MWh och Finland 5,8 MWh fjärrvärme. Utbud Grundidén med fjärrvärme är att utnyttja den värme som blir över när el produceras i ett traditionellt kraftvärmeverk. I Danmark och Finland är detta den vanligaste produktionsformen medan vi i Sverige har satsat mera på ren hetvattenproduktion. Skälet till detta är att elenergi har varit billig i Sverige medan den varit dyrare i Finland och betydligt dyrare i Danmark. Sverige har höga skatter på fossila bränslen, vilket bromsat kraftvärmeproduktionen. Biobränsle är heller inte lönsamt för elproduktion. Danmark och Finland utnyttjar tre fjärdedelar av sitt värmeunderlag (den värme som kunderna efterfrågar) för samtidig produktion av el och värme medan Sverige utnyttjar mindre än en tredjedel. Skillnaderna beror som tidigare påpekats främst på skillnaderna i historiska elpriser. Skillnader i beskattning spelar också roll. Med dagens öppna elmarknad med låga elpriser har förutsättningarna för den ursprungliga produktionsmodellen försämrats och ekonomin i det närmaste försvunnit när det gäller att uppföra nya kraftvärmeverk åtminstone de närmaste åren. Energi- och materialåtervinning Energiåtervinning ur avfall står för cirka tio procent av fjärrvärmen i Danmark och Sverige. I Norge och Finland är bidraget minimalt. De närmaste åren kommer ett förbud mot deponering av brännbart avfall att införas i EU-länderna och då förväntas energiåtervinningens betydelse för fjärrvärmeförsörjningen öka. I de länder där förbränningsanläggningar inte finns väntas nya anläggningar byggas. I Sverige, där vi kommit tämligen långt med energiåtervinning, behöver kapaciteten fördubblas. I Danmark beskattas energiåtervinning, vilket är ett allvarligt hinder mot ytterligare energi- och materialåtervinning. I Norge kan energiåtervinning komma att bli det avgörande incitamentet för fjärrvärmens genombrott. Den nordiska värmemarknaden från 2001 Med undantag för Norge har de nordiska länderna i det närmaste färdigutbyggda fjärrvärmesystem. Förtätning av systemen sker kontinuerligt liksom ständigt pågående energieffektivisering. På sikt kommer energileveranserna i de utbyggda fjärrvärmesystemen att minska på samma sätt som mängden uppvärmningsenergi på grund av nämnda energieffektiviseringar. Fjärrvärmesystemen kommer att vara en god tillgång under mycket lång tid eftersom de kan utnyttja de flesta bränslen och energiformer och dessutom är bekväma för kunden. På sikt kommer också nya elproducerande anläggningar att behövas för att ersätta gamla anläggningar. Då kommer fjärrvärmesystemen att bli ännu effektivare genom att i högre utsträckning använda den energi som blir över vid elproduktionen 14

15 Risker och riskhantering Koncernens riskbild kan delas upp i omvärldsrisker, processrisker och informationsrisker vid beslutsfattande. Samordnad riskhantering Koncernens riskbild ändras kontinuerligt och kravet på en helhetssyn där koncernens samtliga risker hanteras på ett integrerat sätt ökar. Detta har sin grund i flera förhållanden. Ett är att på avreglerade marknader med snabba omvärldsförändringar ökar den ekonomiska risken. Ett annat är senare års utveckling mot en tydligare ägarstyrning, vilket har satt fokus på begreppen Corporate Governance och Enterprise Risk Management (på svenska används normalt begreppen samordnad eller integrerad riskhantering). Det aktiva ägarengagemanget kräver tydlig information om möjligheter och risker. En fördel med ett samordnat riskhanteringssystem är att åtgärder kan optimeras ur ett totalekonomiskt perspektiv. Inom Sydkraftkoncernen skapades under år 2000 en övergripande organisation för den samordnade riskhanteringen. Dess uppdrag är att utveckla och driva riskhanteringsarbetet. En av de viktigaste uppgifterna är att analysera om en händelse eller omständighet inom ett riskområde kan utlösa konsekvenser inom andra riskområden. Koncernens riskbild Koncernens riskbild kan delas upp i omvärldsrisker, processrisker och informationsrisker vid beslutsfattande. De viktigaste riskområdena beskrivs nedan. Omvärldsrisker Omvärldsriskerna utgörs av de risker som inte kan påverkas direkt genom olika åtgärder. Det kan uppstå omfattande konsekvenser för koncernen till följd av politiska beslut, konkurrenters agerande, förändrade relationer till våra aktieägare och företagets bedömda kreditvärdighet samt naturkatastrofer. Dessa risker hanteras i allmänhet bäst genom att koncern- och dotterbolagsledningarna ständigt bevakar dessa frågor och väger in dem i sina affärsbeslut. Att hantera konsekvenserna av politiska beslut och förändrad lagstiftning kräver deltagande i omfattande externa nätverk samt medverkan i remissförfaranden och den offentliga debatten. Argumentationen måste alltid vara sakligt underbyggd. Koncernledningen är aktivt engagerad i denna verksamhet. Ett scenario som kan medföra mycket allvarliga konsekvenser är dammbrott till följd av extrema vädersituationer. Som dammägare har Sydkraft ett strikt ansvar mot tredje man och riskexponeringen ligger på nivån några miljarder. Stor kraft läggs därför på fördjupade riskanalyser med åtföljande förbättringsåtgärder. De ekonomiska konsekvenserna för tredje man och för egna anläggningar täcks till övervägande del genom ett försäkringsprogram. Processrisker Processriskerna är en följd av koncernens verksamhet och kan kontrolleras genom egna beslut. De kan indelas i operationella risker, informationssäkerhetsrisker, integritetsrisker samt finansiella risker. De operationella riskerna utsätter koncernens personal, tredje man, miljön och våra anläggningstillgångar för skador med tillhörande avbrottskonsekvenser och andra farliga förhållanden. Informationssäkerhetsrisker hotar den information och kunskap vi lagrar och kommunicerar internt och externt, men innebär även fysiska risker mot IT-infrastrukturen. Integritetsriskerna utgörs främst av brottsliga handlingar som utomstående personer, organisationer och vår egen NATURENS KRAFTER ÄR EN OMVÄRLDSRISK SOM INTE DIREKT KAN PÅVERKAS. Årsredovisning 2000 Risker och riskhantering 15

16 personal kan tänkas genomföra för egen ekonomisk vinning eller för att skada oss. De finansiella riskerna består av energihandels-, valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Processriskerna transfereras till stor del ut ur koncernen mot en premie till externa direktförsäkringsbolag alternativt via koncernens eget försäkringsbolag till återförsäkringsbolag eller till de finansiella marknaderna. Sedan länge identifieras processriskerna genom systematiskt riskanalysarbete, intern kontroll och besiktningar som genomförs av myndigheter och försäkringsgivare. Inom koncernen finns ett antal kompetensnätverk för olika typer av processrisker och i en särskild riskhanteringsgrupp planeras för hantering av de identifierade riskerna. De prioriterade åtgärderna samlas i en årlig handlingsplan som förankras på ledningsnivå. De största operationella riskerna uppstår genom driften av kärnkraftverken och här bedrivs sedan drifttagandet ett systematiskt riskanalysarbete med ständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning. Ansvaret mot tredje man enligt Atomansvarighetslagen försäkras enligt fastställda belopp i lagstiftningen. Försäkring för den nukleära exponeringen och andra oförutsedda fysiska skadehändelser med åtföljande avbrott i verksamheten tecknas också till betryggande belopp. De övriga operationella riskerna är i storleksordningen 400 till 600 Mkr och utgörs av oförutsedda fysiska skadehändelser med åtföljande avbrott på värmekraftverk och större vattenkraftverk. Dessa risker är försäkrade via koncernens eget försäkringsbolag och återförsäkrade på den internationella återförsäkringsmarknaden. Genom ett väsentligt eget risktagande i Sydkraft Försäkrings AB tillsammans med ett lågt skadeutfall till följd av ett framgångsrikt riskhanteringsarbete har försäkringskostnaderna hållits på en acceptabel nivå. Finansiell riskhantering Koncernens finansiella risker består av energihandels-, valuta-, refinansierings-, ränte- och kreditrisker. Sydkrafts finansfunktion arbetar aktivt med att identifiera och hantera dessa risker för hela koncernen. För att uppnå önskad finansiell struktur används derivatprodukter som elderivat, valutaterminer, valutaoptioner, ränteterminer samt ränte- och valutaswappar. Energihandelsrisker Energihandelsriskerna har samlats i ett separat bolag, Sydkraft Energy Trading AB, som är ett av Finansinspektionen auktoriserat värdepappersbolag och därför har att följa Finansinspektionens regelsystem. Professionell hantering av marknadsrisk, motpartsrisker, operativa risker samt valutarisker är en nödvändig del av verksamheten. För att uppnå en effektiv riskvärdering krävs en tydlig ansvarsfördelning inom organisationen. Därför är riskanalys och riskvärdering skild från de affärsdrivande verksamheterna. För att värdera marknadsrisken, det vill säga sannolikheten för att en portföljs värde ska förändras på ett ofördelaktigt sätt, används etablerade metoder som Value-at-Risk och Profit-at-Risk. Begränsningar och volymer regleras genom mandat från moderbolagets styrelse. Motparterna är huvudsakligen marknadsplatser för energihandel och företag med förankring i elbranschen. Kan inte motparten uppfylla sin del av avtalet kan koncernen utsättas för ekonomiska förluster. För att hantera dessa motpartsrisker har koncernen egen kompetens inom kreditvärdering. Värdering av motparter är en kontinuerlig process och följs upp dagligen. Riskexponeringen regleras genom mandat från moderbolagets styrelse. Valutarisk Koncernens valutapolicy innebär att de operationella enheterna ska säkra minst 50 procent av kommande 12 månaders kända valutaexponeringar i första hand mot koncernens finansfunktion. Vissa koncernbolag har en mer långtgående säkringspolicy. Koncernens finansfunktion bör i sin tur säkra minst 50 procent av kommande 12 månaders kända exponeringar och minst 25 procent av de därpå följande 12 månadernas kända exponeringar. Koncernens valutaexponering i den operativa rörelsen uppstår framförallt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen och med andra motparter. Denna exponering består främst av NOK, men även DEM och DKK förekommer. Den övriga operativa valutaexponeringen uppstår till följd av bränsleinköp i DKK och USD. Bruttoexponeringen beräknas för löpande 12- månadersperiod uppgå till Mkr och till cirka 700 Mkr efter säkring. Den finansiella valutaexponeringen uppstår för räntekostnader i DEM för den finansiering som gjorts för aktieinnehaven i E.ON, HEW och e.dis Energie Nord, vilka säkringsredovisats. Dessa räntekostnader möts till cirka 50 procent av inflöden, främst utdelningar, 16

17 i DEM. Avyttringen av aktierna i HEW till Vattenfall medför att koncernen får balans i DEM-exponeringen. Utöver denna exponering har koncernen en kortfristig exponering på cirka 100 MUSD. Koncernen använder främst terminsmarknaden men även optionsmarknaden för att uppnå den ovan beskrivna valutaexponeringen. Valutaterminer och valutaoptioner används främst för att täcka flödesexponeringar i samband med inköp av bränsle, köp och försäljning av el samt för räntor i utländsk valuta. Refinansieringsrisk Målsättningen är att genom en jämn spridning av förfallodagar på lån och en diversifierad låneportfölj minimera koncernens refinansieringsrisk. Koncernens policy är att låneportföljen ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minst tre år. Genom en stark finansiell ställning och därav följande hög kreditvärdighet har koncernen tillgång till ett stort antal kreditmarknader världen över. För långfristig upplåning har Sydkraft av Standard & Poor s erhållit kreditrating A+ och för kort fristig upplåning K-1 och A1. Ränterisk Koncernens ränterisk hanteras genom att fördela räntebärande skulder i fasta och rörliga räntor över en räntecykel. Policyns grundförutsättning är en helt flytande valuta och riksbankens inflationsmål. Andelen rörliga räntor får variera mellan 25 och 75 procent av räntebärande skulder. När koncernens långfristiga refinansieringsränta är 4,5 procent eller lägre ökas andelen fasta räntor upp till maximalt 75 procent medan inga räntor låses när refinansieringsräntan är 6,5 procent eller högre. Ränteterminer av typ FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswappar används för att täcka exponeringar för rörlig ränta eller för att erhålla önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränte- och valutaswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur. Med nuvarande räntestruktur har koncernen en räntekänslighet uppgående till +/- cirka 70 Mkr vid en generell ränteförändring på en procentenhet jämt fördelad under kommande 12- månadersperiod. Kreditrisk Koncernens finansiella kreditrisk utgörs av motpartsrisken i varje transaktion. Placering av likvida medel sker i räntebärande värdepapper eller motsvarande, utställda av motparter med K-1 rating samt större svenska affärsbanker. En mindre del av likviditeten förvaltas i svenska aktier. Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter. Utestående derivatprodukter uppgick, per balansdagen, nominellt till cirka 11,8 miljarder kronor. Koncernens motparter utgörs uteslutande av svenska banker eller sådana med rating uppgående till minst A+ enligt Standard & Poor s kreditbedömning. Koncernens risk i dessa swappar består i att de motparter, mot vilka koncernen har fordringar, inte förmår infria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknas till kostnaden för att ersätta dessa swappar på marknadsmässiga villkor och uppskattas på balansdagen till cirka 650 Mkr Förfallande lån Mkr Svenska lån Utländska lån Partnerfinansiering Första återköpstillfälle, förutsatt 2% inflation Ränteexponerad kapitalskuld Mkr SEK Utländsk valuta Partnerfinansiering Första återköpstillfälle, förutsatt 2% inflation Årsredovisning 2000 Risker och riskhantering 17

18 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innefattar även de kommentarer som ges i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys (sid. 23, 25 och 27). Förvärv, avyttringar och strukturella förändringar Under 2000 genomförde Sydkraft ett antal förvärv och utökade sitt ägande i flera bolag. Investeringar i nya dotterföretag uppgick till Mkr (515). Förvärv av aktier i intresseföretag och övriga företag uppgick till 863 Mkr (1 605). I november förvärvade Sydkraft 91 procent av aktierna i WM Sverige AB. Resterande 9 procent förvärvades av SITA, genom dess dotterbolag Miljöservice. WM Sverige äger WM Sellbergs och SAKAB. I samband med förvärvet överläts WM Sellbergs till Miljöservice, i vilket Sydkraft äger 9 procent. Detta innebar att i Sydkrafts förvärv ingår SAKAB och fjärrvärmeverksamheten i Mora. Sydkrafts andel av affären uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor. Genom förvärvet av SAKAB har koncernen erhållit en bra plattform för satsningar inom material- och energiåtervinning. För Sydkraft innebär köpet ett stort steg in på marknaden för avfallsförbränning. Detta område blir allt intressantare i och med kommande lagstiftning som från och med 2002 förbjuder deponering av brännbart avfall. I januari 2000 förvärvade Sydkraft 49 procent av aktierna i Østfold Energi Nett AS och Østfold Energi Kraftsalg AS, vilka har nät- och elkunder. Köpeskillingen uppgick till 693 Mkr. Staten, Sydkraft och Vattenfall träffade den 30 november 1999 en uppgörelse ramavtal om kärnkraftverket i Barsebäck. Uppgörelsen gäller båda reaktorerna i Barsebäck och innebär att Sydkraft ersätts med motsvarande elproduktion. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 och Sydkraft erhöll omedelbart ersättningskraft från staten. Ramavtalet trädde formellt i kraft den 31 juli I samband därmed slogs Barsebäcksverket och Ringhalsverket ihop till en koncern, i vilken Sydkrafts ägarandel uppgår till 25,8 procent. I oktober träffade Sydkraft och E.ON Energie en uppgörelse med Vattenfall som innebär att aktier i HEW överlåtes mot tillgångar i Vattenfall och kontant ersättning. Uppgörelsen innebär för Sydkraft dels ett finansiellt tillskott för fortsatta förvärv, dels en förstärkning av positionen i Mellansverige samt inte minst att tillsammans med partners i Norge delta i omstruktureringen av energimarknaden i Osloområdet. Ägandet utökades och förvärv genomfördes rörande flera elförsäljnings- och eldistributionsföretag. Under inledningen av året förvärvades AB Lessebo kommuns Elnät för 35 Mkr 18

19 och tillsammans med Härnösand Energi & Miljö bildades HEMAB Elförsäljning AB, i vilket Sydkraft äger 75 procent av aktierna. Detta bolag förvärvade i januari elhandelsverksamheten från Härnösand Energi & Miljö. I december förvärvade Sydkraft samtliga Lunds Energis aktier i Billeberga Kraft & Energi för 132 Mkr. Därmed blev Sydkraft ägare till mer än 99 procent av aktierna i företaget. Flera förvärv har genomförts inom konsultverksamheten för sammanlagt 113 Mkr. I juli förvärvade Sydkrafts dotterbolag Sycon samtliga aktier i Markhusbro Förvaltning AB, som äger AB Stockholm Konsult Stadsutveckling och det tekniska konsultföretaget BARAB AB med sammanlagt 185 konsulter. I januari 2001 förvärvade Sycon de danska konsultföretagen Steensen & Varming, Knudsen & Sørensen och Frigo Consult med sammantaget 170 medarbetare. Under hösten 2000 bildades Sydkraft Bredband AB, som kommer att driva Sydkrafts satsning inom bredbandsområdet. Satsningen fortsätter nu målmedvetet med ambitionen att ta en position som en ledande bredbandsaktör. Potentialen inom detta område är stor och Sydkrafts erfarenhet av infrastrukturprojekt är en stor tillgång i detta arbete. I november beslutade kommunfullmäktige i Norrköping att sälja kommunens återstående aktier i Norrköping Miljö & Energi (NME) till Sydkraft för Mkr. NME blir därmed från januari 2001 ett helägt dotterbolag i Sydkraftkoncernen. Genom förvärvet tar Sydkraft på allvar steget in i verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning. NME kommer under våren 2001 att integreras i Sydkraftkoncernen. I januari 2001 har ElektroSandberg Installation avyttrats till NEA-gruppen för 78 Mkr. Investeringar Anläggningsinvesteringar i befintlig verksamhet uppgick till Mkr (1 652) och avsåg huvudsakligen sedvanliga investeringar för förnyelse och effektivisering. Huvuddelen av investeringarna avser produktionsoch distributionsanläggningar. Bud på samtliga sydkraftaktier Sydkrafts största aktieägare, E.ON Scandinavia AB, har den 21 februari 2001 lagt ett bud på samtliga övriga aktier i Sydkraft AB i enlighet med pressmeddelande daterat samma dag. Med anledning av budet är E.ON Fördelning av investeringar skyldigt att utarbeta ett prospekt som planeras delges samtliga aktieägare i Sydkraft AB i mitten av mars. Prospektet upprättas efter samråd med Sydkraft AB:s styrelse. Styrelsen kommer dessutom, efter att ha inhämtat ett objektivt värderingsutlåtande, att göra ett uttalande beträffande inställningen till erbjudandet. Detta uttalande planeras offentliggöras den 22 mars Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken Koncernen bedriver knappt 90 anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken, varav cirka en femtedel är så kallade A-anläggningar. Dessutom bedrivs ett hundratal verksamheter som har fastställda villkor enligt vattendomar. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom de större kraft Mkr % Mkr % Elproduktionsanläggningar - kondenskraft vattenkraft vindkraft Värmeproduktion/mottryckskraft Överföringsanläggningar Distributionsanläggningar Övrigt Investeringar i befintliga verksamheter Anläggningar i förvärvade dotterföretag Andelar i intresseföretag Totala investeringar Årsredovisning 2000 Förvaltningsberättelse 19

20 verksbolagen OKG, Karlshamn Kraft, Sydkraft Värme Syd och Sydkraft Värme Mälardalen. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion, som påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till luft och vatten samt genom olycksrisk, visuell påverkan och buller. Under 2000 förvärvades SAKAB, vars verksamhet innefattar lagring och behandling av farligt avfall. SAKAB:s miljöpåverkan sker framförallt genom utsläpp till luft. Alla koncernens bolag som fanns den 31 december 1999 ska vara certifierade enligt ISO vid utgången av Nytillkomna och nybildade bolag ska vara certifierade senast två år efter inträdet i koncernen. För information angående Sydkrafts arbete inom miljöområdet hänvisas till Sydkrafts miljöarbete på sidan 66. Forskning och utveckling De totala kostnaderna för forskning och utveckling inom koncernen uppgick 2000 till 139 Mkr (175), varav 79 Mkr (112) använts för utveckling av nya tekniker och verksamheter samt fortsatt demonstration av olika anläggningar. Resterande 60 Mkr (63) har använts för forskning och utveckling för ökad tillgänglighet och säkerhet i våra kärnkraftverk. Personal Medelantalet anställda i moder- och dotterbolag uppgick under 2000 till (6 526). Den främsta anledningen till minskningen är att Barsebäck Kraft AB upphörde att vara dotterbolag i Sydkraftkoncernen. Antalet anställda minskade inom Affärsområde Distribution till följd av fortsatta rationaliseringar medan personalstyrkan inom Affärsområde Konsulter och Entreprenörer ökade till följd av förvärv. Löner och ersättningar till de anställda uppgick till Mkr (1 706). Eftersom produktionsbolagen redovisas enligt klyvningsmetoden är uppgifter om löner och ersättningar respektive medelantal anställda inte jämförbara (se not 33). Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning uppgick till Mkr (6 412). Årets resultat i moderbolaget uppgick till Mkr (1 243). Likvida medel för moderbolaget, inklusive kortfristiga placeringar uppgick till 651 Mkr (937). Totala investeringar uppgick till Mkr (2 675) och utgjordes i huvudsak av aktier. Utdelning Föreslagen utdelning avseende 2000 uppgår till 4:75 kronor (4:75), motsvarande 907 Mkr (907). Den föreslagna utdelningen utgör 42 procent av årets resultat. Under den senaste femårsperioden har utdelningens andel av resultatet efter skatt i genomsnitt uppgått till 40 procent, vilket ligger inom de procent som utgör Sydkrafts utdelningspolicy. Styrelsearbetet under 2000 Sydkrafts styrelse består av fjorton bolagsstämmovalda ledamöter samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställdas organisationer. Tjänstemän i bolaget deltager i styrelsens sammanträden såsom föredraganden. 20

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2011 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556718-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 Starkt tredje kvartal med ökad omsättning och rörelseresultat Omsättningen tredje kvartalet ökade med 50% och uppgick till 217,3 MSEK (144,9). Rörelseresultatet

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 3,7 (-) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Bokslutsrapport 2002

Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 för Consilium AB (publ) Kraftig resultatförbättring Nettoomsättning för kärnverksamheten ökade med 15 procent till 555,6 MSEK Rörelseresultat för kärnverksamheten

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2007

delårsrapport januari - mars 2007 Första kvartalet - delårsrapport januari - mars Nettoomsättning 610 (542) Mkr Resultat efter finansnetto 38,3 (23,4) Mkr Resultat efter skatt 27,0 (16,4) Mkr Resultat per aktie 2,13 (1,30) kronor Orderingång

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Nordax Finans AB (publ)

Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007-01-01 -- 2007-12-31 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Planerat datum för årsstämma är den 16 april 2008.

Läs mer

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr).

Resultat före skatt uppgår till 21 321 tkr (21 707 tkr) och efter skatt till 15 355 tkr (15 593 tkr). BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2004 (28/2 2005) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen ökade med 60 % till 203 218 tkr (127 027 tkr). Resultat före skatt uppgår till 21 321

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 Fortsatt god tillväxt Andra kvartalet Intäkterna ökade med 33 procent till 19,1 (14,3) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 63 procent till 5,5 (3,4) MSEK.

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Orderingången ökade med 28 % till 42,9 mkr (33,5 mkr) Orderstocken ökade med 11 % till 45,7 mkr (41,1 mkr) Omsättningen

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 mars 2015 Bokslutskommuniké 2014 20140101 20141231 Nettoomsättning 238 030 tkr (236 111) Rörelseresultat 44 259 tkr (33 504) Resultat efter skatt 27 974 tkr (19

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.)

Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Delårsrapport januari juni 2012 för Zinzino Group (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 Omsättningstillväxt och stärkt varumärke Omsättningen uppgick till 341,2 MSEK (219,5), en ökning med 55%. Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (11,7), motsvarande

Läs mer

Delårsrapport 3 för perioden 1 juli 30 september 2011

Delårsrapport 3 för perioden 1 juli 30 september 2011 Stockholm den 16 november Delårsrapport för perioden 1 juli - 30 september Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i svenska kronor, om inte annat anges. Beloppen inom parentes avser motsvarande

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport Q2 2014 SEX MÅNADER SEX MÅNADER Q2 Q2 2014 2013 2014 2013 Nettoomsättning, ksek 136 007 109 955 74 935 58 928 Bruttoresultat, ksek 87 889 75 682 48

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

Ökad omsättning och förbättrat resultat

Ökad omsättning och förbättrat resultat Nolato delårsrapport 1 januari 31 mars 26, sid 1 av 8 Nolato AB (publ) delårsrapport tre månader 26 Ökad omsättning och förbättrat resultat Koncernens omsättning ökade med 9 % till 594 Mkr (543) Stark

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin

Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin Rekordår för Poolia högsta intäkterna och lönsamheten någonsin Koncernens intäkter 2006 uppgick till 1 221,1 MSEK. Marknadsutvecklingen har varit god på samtliga marknader där Poolia är verksamt och samtliga

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT)

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31 Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) 7 april 2015 Styrelsen för Rootfruit Scandinavia AB Rootfruit Scandinavia AB utvecklar, tillverkar och säljer premiumchips

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2008 Fortsatt starka kassaflöden Andra kvartalet > Intäkterna uppgick till 14,3 (17,6) MSEK. > Rörelseresultatet uppgick till 3,4 (5,1) MSEK. > Resultat efter

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ)

Kvartalsrapport Q3 2010 Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord den 26 november 2010. Kvartalsrapport Q3 2010 Kvartal 3, 2010-01-01 2010-09-30 Dala Energi AB har nyligen övergått till att upprätta kvartalsrapporter varför historisk jämförelse

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

Marknadswarrant Elkraft

Marknadswarrant Elkraft www.handelsbanken.se/warranter Marknadswarrant Elkraft Avkastningen är kopplad till elprisets utveckling Du kan tjäna mycket pengar, samtidigt som risken är hög Löptiden är två år Mycket talar för ett

Läs mer

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 Nettoomsättningen ökade med 5 % till 881 Mkr (843) Resultatet i konsultverksamheten ökade med 37 % och uppgick till 37,5 Mkr (27,3) Återföring av pensionsmedel

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 Oförändrat kundflöde och minskande beståndsintäkter Första kvartalet Intäkterna minskade totalt med 10 procent till 18,9 (20,9) MSEK. Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 Koncern 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättning 5 406 ksek (5 062 ksek) EBITDA 364 ksek (504) Resultat efter skatt -203 ksek (-153) Resultat per aktie uppgick till 0,00

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN 1 (6) FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN Syfte Finanspolicyn anger övergripande regler och riktlinjer för den finansiella verksamheten inom Botkyrka kommun samt kommunens majoritetsägda bolag. Finanspolicyn

Läs mer

Bokslutskommuniké 2003

Bokslutskommuniké 2003 Pressmeddelande från Expanda AB (publ), 556541-2094 Bokslutskommuniké 2003 Omsättning Koncernomsättningen för 2003 uppgick till 626.4 mkr ( 697.8 ). Resultat Rörelseresultatet uppgick till 1.1 mkr och

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 1999 Anders Diös AB (publ) Koncernen

Delårsrapport januari - juni 1999 Anders Diös AB (publ) Koncernen Delårsrapport januari - juni 1999 Anders Diös AB (publ) Koncernen Resultat efter skatt Periodens resultat efter skatt ökade med 31,2 Mkr till 69,9 Mkr (38,7). I resultatet ingår realisationsvinster med

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr (41,2)

Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr (41,2) Q2 Delårsrapport januari juni 2012 Koncernen april-juni januari-juni Nettoomsättning 104,7 Mkr (113,4) Nettoomsättning 211,3 Mkr (236,4) Resultat före skatt 10,4 Mkr (20,2) Resultat före skatt 19,2 Mkr

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 14 september 2015 Delårsrapport Q2 2015 2015-01-01 2015-06-30 Nettoomsättning 124 555 tkr (121 124) Rörelseresultat 17 420 tkr (22 489) Resultat efter skatt 16 546

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 för Apikal Fastighetspartner AB (publ) Org.nr. 556921-1708 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget skall som verksamhet tillhandahålla lånekapital

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft

Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Delårsrapport Januari-juni 2005 Öresundskraft Kommentar från koncernchefen Öresundskrafts verksamhet under första halvåret 2005 kännetecknades i stor utsträckning av affärer som har betydelse för det regionala

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 Fortsatt lönsam tillväxt utökade satsningar i Tyskland och Storbritannien Under andra kvartalet uppgick Pooliakoncernens intäkter

Läs mer

1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - mars år 2007 * Kvartalet visade en stark tillväxt. Nettoomsättningen ökade med 11 procent i fast valuta och 6 procent i SEK till 1 508 MSEK (1 416). * Rörelseresultatet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

SenseAir AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008. Rörelseresultatet uppgick till 723 ksek ( 3 309 ksek)

SenseAir AB (publ) Delårsrapport januari mars 2008. Rörelseresultatet uppgick till 723 ksek ( 3 309 ksek) SenseAir delårsrapport jan-mars 2008 1 (7) Delårsrapport januari mars 2008 Tre månader i korthet Nettoomsättningen för SenseAir minskade med 36 % och uppgick till 17 421 ksek (23 663 ksek) Rörelseresultatet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 46 procent till 20,8 (14,2) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 59 procent till 6,8

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén Delårsrapport januari - juni 2006 VD Claes-Göran Sylvén Vision Hakon Invest ska med ägandet i ICA AB som bas vara ett av Nordens ledande bolag som investerar inom handelsområdet Vi ska vara den naturliga

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2013

Delårsrapport jan-mars 2013 Delårsrapport jan-mars 2013 världens näst största receptsajt - 21 miljoner besökare på HIttarecept globalt i mars Styrelsen och verkställande direktören för 203 Web Group AB (publ) avger härmed följande

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16%

Resultat per aktie, SEK 0,03 0,05-27% 0,22 0,26-16% Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2011 Koncernrapport 17 februari 2012 Svagare resultat men starkt kassaflöde och höjd utdelning OKTOBER - DECEMBER (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer