Från nålkort till chip

Transkript

1 Från nålkort till chip - hur folkbiblioteken i Lund började använda IT Ingrid André

2 Två kärringar och en PC När jag började arbeta på Lunds stadsbibliotek hade jag just gått ut Skolöverstyrelsens biblioteksskola 1967/68. Att datorer skulle ha något med bibliotek att göra förutsattes över huvud taget inte i utbildningen. På Lunds stadsbibliotek hade man just tagit steget in i hålkortsåldern. När jag gick i pension i december 2009 fanns det ett lokalt biblioteksdatasystem, internetdatorer för allmänhet och personal, låneautomater, interaktiva hemsidor, bibliotekskatalog på nätet och Meröppet på biblioteket i Veberöd. Biblioteket bloggar och twittrar, låntagarna laddar ner böcker och musik. Den tekniska förändringen har gått med rasande fart, framför allt sedan år Mitt 41-åriga yrkesliv har i stort sett sammanfallit med bibliotekens intåg i dataåldern. Jag blev projektledare för införandet av det första datasystemet - BUMS 1984, sedan dess har jag varit ansvarig för IT på Folkbiblioteken i Lund. Vi har naturligtvis varit flera om det. Tekniker, katalogfolk, alla andra arbetskamrater som ibland drabbades ibland hurrade för det nya. Teknikutveckling är aldrig utan teknikstrul. Men jag har inte skrivit så mycket om sladdarna, krascherna, uppgraderingarna, katalogflyttningarna, internet problemen, väntan i supporttelefonerna och allt det där dagliga alla som varit med vet. Gudrun Uppström blev bibliotekets första webbredaktör, 2000 tror jag att det var. Gudrun och jag har haft många roliga, motiga, utmanande och framgångsrika arbetsår tillsammans. Fantastiskt att alltid ha fått syssla med utveckling! Eftersom också Gudrun går i pension snart, så kändes det som ett spännande projekt att göra en kommenterad IT-krönika. Här är den. Gudrun tillägnas denna skrift. Med tack för gott samarbete! Lund augusti 2010 Ingrid André P.S. Två kärringar och en PC så föraktfullt uttryckte sig några kommunalgubbar 1999 om IT och bibliotek. Det blev sedermera det lätt ironiska namnet på en utredning från Kulturrådet gällande bredband och bibliotek. Ibland har Gudrun och jag känt oss just så.

3 Då biblioteket började använda ettor och nollor Det är svårt att peka ut en bestämd tidpunkt, då det började. Mitt förslag är I samband med öppnandet av ett nytt stadsbibliotek på Kyrkogatan (mittemot domkyrkan) 1928 hade man moderniserat rutinerna den tidens systemskifte, om man så vill. I det nya biblioteket fanns hyllor öppna för besökarna, kortkatalog i stället för tryckt dito med otaliga supplement, individuella lånekort i stället för att registrera lånen i en stor liggare. Och dessutom fick Lund för första gången en professionellt utbildad bibliotekarie som chef Lisa Rolf hette hon. Efter denna satsning på ny teknik hände det inte så mycket i Lund på många år. Efter kriget började emellertid bibliotekskonsulenterna vid Skolöverstyrelsen att fundera på rationaliseringsmöjligheter för folkbiblioteken. Det låg i tiden MTM (Methods-time measurement) hade introducerats i USA 1948 och snabbt väckt intresse i Sverige. Noggranna tidsstudier låg bakom bibliotekskonsulenternas rapport Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, som kom 1960 och blev startskottet för en modernisering av rutiner, främst gällande cirkulation och katalog. Konsulenterna rekommenderade ivrigt en övergång till s.k. fotomekanisk utlåning, något som utvecklats i USA. Man fotograferade helt enkelt av lånekortet (namn och adress), bokkortet (bokens författare och namn) och ett hålkort (ettor och nollor!) försett med ett löpnummer. När sedan böckerna borde vara återlämnade skickades hålkorten till sortering och man fick tillbaka en lista på saknade nummer. Som man sedan slog upp på den framkallade filmen, låntagaren identifierades och fick en manuellt utskriven påminnelse med posten. Lund införde fotomekanisk utlåning Det var naturligtvis inte mycket till dataanvändning men det var i alla fall hålkort. BUMS På slutet på 1950-talet och början av 1960-talet började det hända något. Datorerna utvecklades främst stordatorer för centraliserad datahantering. I Lund fick vi redan 1956 SMIL (Siffer Maskinen I Lund), som lär ha uppfyllt ett par rum. Stordatorerna var duktiga på komplicerade beräkningar, men kunde också användas till att hantera stora datamängder bibliotek och banker visade sig vara bland de första verksamheter inom tjänstesektorn som såg användningsmöjligheter. I Lund fanns Bibliotekstjänst AB (Btj), som bl.a. servade folkbiblioteken med katalogisering och med tryckta katalogkort. Man hade vid den tiden börjat

4 fundera på om man skulle kunna göra något med streckkoder, som uppfunnits i England under andra världskriget. Streckkoder var i princip nummer förvandlade till streck (ettor och nollor) som kunde läsas av med ljuspenna. I korthet ledde tankarna till att Btj bland de första utvecklade ett svenskt biblioteksdatasystem som man k allade BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings och Mediakontroll System). Konceptet gick ut på att man registrerade bibliotekens hela bokbestånd i en central databas (centralkatalog), att varje enskild bok fick en streckkodsetikett och därmed ett unikt nummer och att varje låntagare fick ett unikt nummer (streckkodsetikett) på sitt lånekort. Vid utlåning lästes streckkoderna av, och dagligen skickades en fil till centraldatorn på Btj så att all information om lån och återlämningar, nya böcker och gallrade böcker registrerades där. Ur centralkatalogen tog man fram en lokal katalog på mikrofilm (först rullfilm, senare mikrokort). För första gången fanns därmed en lokal katalog, där man kunde se vilka böcker som fanns på samtliga folkbibliotek i en kommun. Att slippa det dagliga stoppandet och plockandet av katalogkort var den stora rationaliseringsvinsten. Ungefär så fungerade den tidens lokala bibliotekssystem, som egentligen var stordatorsystem i lokal tappning. Driften skedde centralt på Btj, VAC-terminalerna där man registrerade lånen ute på biblioteken var hårdkodade och i stort sett möjliga att justera för lokala behov. Tidsglappet, som förorsakades av att centraldatorn uppdaterades endast en gång om dygnet, blev efter hand allt mer besvärande. Bland de första biblioteken som införde BUMS på i början av 1970-talet (med start 1972) var Torslanda, Höganäs och Södertälje. På Tekniska Museets hemsida finns några roande intervjuer med företrädare för pionjärbiblioteken. Och Lund? I Lund var naturligt nog inflyttningen i det nya Stadsbiblioteket 1970 och arbetet med att få allt på plats det arbete som prioriterades. En ny stadsbibliotekarie tillträdde 1976 och då skapades en arbetsgrupp för att förbereda en ev. datorisering. Men det skulle dröja. Man ska nog inte glömma att vid den tiden fanns vare sig kunskap om eller erfarenhet av möjligheterna med ADB på folkbiblioteken. Det fanns ett motstånd, eller åtminstone en avvaktande hållning bland personalen. Jag var själv en av de skeptiska. Under många år satsade därför biblioteksledningen på utbildning av personalen i ADB. Biblioteksstyrelsen tog ett principbeslut På grund av sparbeting i kommunen uppsköts införandet några år. Först 1985 infördes BUMS i Lund, då var ungefär en femtedel av landets folkbibliotek redan med. Databaser Nästa lika viktigt för biblioteken var att den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt att digitalisera uppslagsverk och liknande material vilket gav tillgång till s.k. betaldatabaser on-line. Samma år som BUMS-införandet köpte biblioteket en

5 Texas Silent-terminal med vilken man kunde ringa upp och söka i bl.a. TT Nyhetsbanken (dvs. TT:s alla nyhetsmeddelanden) och i LIBRIS forskningsbibliotekens gemensamma katalog. Lokala system Mot slutet av 80-talet insåg Btj (och deras kunder!) att stordatorsystemet BUMS var föråldrat. Man utvecklade snabbt, kanske alltför snabbt - det lär ha varit många problem för pionjärbiblioteken - ett lokalt system, BTJ2000, som man hoppades att de många BUMS-kunderna skulle välja. Men det hade med tiden från bibliotekshåll formulerats en kritik av Btj:s alltför dominerande roll som systemleverantör och som centralleverantör av katalogposter. Det skapades alternativ, t.ex. etablerade sig det svenskutvecklade LIBRA och det engelska Libertas. Inför nerläggningen av BUMS vid årsskiftet 92/93 gjorde Lund en ny upphandling och valde då Libertas, det engelska systemet som då i Sverige endast fanns på en handfull forskningsbibliotek samt på folkbiblioteken i Malmö och Göteborg. I Lund kallades systemet för Lundin. För Lund blev samarbetet i en användargrupp som bestod av både folk- och forskningsbibliotek mycket spännande och lärorikt. Det resulterade f.ö. i att Lund nappade på erbjudandet från LIBRIS att notera sitt mediebestånd även i den databasen. I ett lokalt system blir alla förändringar i katalog och system genast registrerade. Varje bibliotek bestämmer själv regelverket. Det var den stora förändringen. Att det också blev möjligt att koppla upp biblioteksbussen on-line via en radiolänk var en stor bonus. Hastigheten var tillräcklig eftersom Lundin var helt och hållet teckenbaserat, webbgränssnitt var något som skulle komma först med nästa system. Tekniskt sett kunde man kanske kalla också Lundin för ett centraldatorsystem. Såväl personal som allmänhet använde terminaler (alltså inte PC) och man arbetade mot servern för bibliotekssystemet. Servern fanns i Stadsbibliotekets källare. Modernare metoder En annan nyhet var att etablera ett cd-romnät för diverse betaldatabaser. På den tiden medgav få databaser fjärråtkomst, men flera kunde köpas på cd-romskivor. Biblioteket kunde nu erbjuda t.ex. ArtikelSök, uppslagsverket Focus, ett engelskt författarlexikon och ett filmuppslagsverk. Dessa kunde nås även på biblioteksfilialerna. Under slutet av 80-talet installerades på Stadsbiblioteket den första självbetjäningsautomaten för utlån. Stadsbiblioteket erbjöd också allmänheten att använda ett par internetuppkopp-

6 lade datorer. Internet kom man åt via SUNET, kommunen erbjöd ännu inte publik internetaccess. Kommunen? Det fanns visserligen en IT-avdelning i kommunen, men man hade inte kommit särskilt långt ute i förvaltningarna. Biblioteket ansågs allmänt ligga i framkant. När man inom kommunen skulle ta fram en IT-strategi, fick biblioteket därför i uppdrag att ta fram riktlinjerna för den blivande kommunala hemsidan. Den första webbredaktören rekryterades från biblioteket. I slutet av 90-talet fanns dock ett nät, med växlande hastighet, som erbjöd merparten av kommunens personal bl.a. e-post och tillgång till internet. Biblioteket anslöt sig, men påpekade behovet av internet för allmänheten. System nummer tre BOOK-IT 1997 såldes Libertas/Lundin till ett amerikanskt företag, det blev därför dags att byta system igen. Detta kom att sammanfalla med att man planerade en stor ombyggnad och uppfräschning av Stadsbiblioteket efter 30 år av flitig användning. Som en konsekvens av ombyggnaden (och i någon mån av de möjligheter som ett modernt datasystem gav) omorganiserades biblioteksarbetet och rutinerna sågs över blev det också klart att kommundelsnämnderna som infördes 1996 skulle upphöra från 1 januari Det blev ett arbetsamt år. Med valet av BOOK-IT hamnade man åter hos Btj som leverantör. Btj:s systemavdelning och med det BOOK-IT såldes dock till värste konkurrenten, till Axiell AB, mot slutet av år Axiell AB hade sitt huvudkontor i Göteborg, men BOOK-IT-delen placerades i Lund. I samråd med kommunens IT-avdelning togs ett beslut om att arbeta med s.k. tunna klienter/nätdator i Citrix-miljö. I klartext: man använder inte persondatorer, utan just en nätdator utan egen hårddisk. Allt arbete sker via en central Citrix-server. Den stora fördelen med tunna klienter är att det inte finns någon hårddisk att trixa med, vilket är ett enormt plus i publik miljö. I Lund finns det många smarta datoranvändare! Man slipper också att uppgradera applikationer på mer än ett ställe Citrix-servern. Tunna klienter har också betydligt längre livstid än en PC, eftersom det inte krävs att kapaciteten ständigt uppgraderas. Nya krav gäller oftast endast servern. Men det allt större utbudet på senare år av strömmande ljud och bild kan inte hanteras så bra av nätdatorer, ljud/bildåtergivningen hackar. En övergång till PC och en blandmiljö av lokala applikationer och Citrix-dito är att förvänta. Självbetjäning Med BOOK-IT började också arbetet med att utveckla mer självbetjäning och att erbjuda bibliotekstjänster digitalt hemifrån.

7 En stor återlämningsautomat och sex utlåningsautomater installerades på Stadsbiblioteket, efter hand kom det automater också på flera av stadsdelsbiblioteken. BOOK-ITs publika katalog var webbaserad. Men för att komma åt den på ett vettigt sätt behövdes en hemsida för biblioteket. En webbredaktör utsågs och den första hemsidan publicerades Förutom tillgång till en katalog där man själv kunde söka böcker, se om de fanns inne, reservera dem och låna om böcker innan de blev försenade kunde man också ladda ner e-böcker legalt (musiknerladdning kom något år senare) och använda betaldatabaser utan kostnad. Snart kunde man skicka inköpsförslag eller chatta med bibliotekarien i tjänsten Fråga biblioteket. Eller anmäla sig till Nyhetsservice och få Övertidsvarning med e-posten om att ens lån håller på att gå ut. Marschen in i det interaktiva nätet påbörjades I början på 2000-talet hann utvecklingen förbi streckkoderna. De kunde ersättas av programmeringsbara chip, som klistras in i medierna. I automater av nyare modell hanteras lån/återlämning med chipen. Och chip läser av att alla delar finns med, och stöldskyddet blir pålitligare. Det dröjde emellertid några år innan chippen på allvar gjorde entré i biblioteken. Skälet var att det tog tid att komma överens om en teknisk standard. Eftersom bibliotek lånar böcker av varandra, så var det viktigt att chippet i en bok kunde hanteras av alla bibliotek. Danskarna var först i utvecklingen dansk chip-standard är också svensk. Med chippen kom som nämnts modernare självbetjäningsautomater här kan man använda tumavtryck i stället för bibliotekskort, man kan låna om eller se om man har några lån kvar hemma. I augusti 2010 börjar biblioteken i Lund byta utrustning. I framkanten? Man kan nog påstå att Folkbiblioteken i Lund under det tidiga 2000-talet kom att ligga i framkanten vad gäller IT på bibliotek. I sin egenskap av testbibliotek för nya versioner av BOOK-IT finns möjlighet för Lund att påverka BOOK-IT-utvecklingen. Man var bland de första med att erbjuda e-böcker och först ut med laglig nerladdning av musikfiler. Tillsammans med Axiell och ExpertMaker (ett Ideon-företag) utvecklades Book- Desire en digital bokväljare, som tipsar om svar på frågor som exempelvis en bok som är lika bra som, eller en bra deckare eller en rolig kultroman. BookDesire finns förresten också i version för mobiler. Jag tror att fler mobiltjänster kommer att utvecklas de närmaste åren. Vad kan vara mest unikt i ett lundabibliotek? Naturligtvis material om Lund! Lundasamlingen i Ekska huset har genom åren klippt artiklar om Lund ur lokalpressen idag finns över Att göra dem tillgängliga digitalt är ett sätt att visa Lund i världen. Med hjälp av sponsorpengar har man påbörjat ett arbete som innebär att artiklarna katalogiseras (= blir lätt sökbara) och skannas

8 in så att man på internet kan läsa dem i fulltext. I skrivande stund finns det ca artiklar, som kan sökas från bibliotekets katalog. Inom en snar framtid kommer biblioteket att integrera sin webbsida och sin katalog en spännande arbetsuppgift, som det var förargligt att inte hinna vara med om! Längre fram? Lund fick en biblioteksplan Ett av uppdragen i den är att bygga ett framtidens bibliotek i den blivande nya stadsdelen i Brunnshög. Ett förslag till hur det skulle kunna se ut togs fram i en utredning Biblioteket ska vara IT-inriktat, vara en plats för test av nya tekniker och nya samarbetspartners. Man ska våga arbeta på annat vis än det traditionella. Som ett test drivs redan nu ett pilotprojekt på Veberöds bibliotek. Med hjälp av ny teknik är biblioteket i Veberöd nu Meröppet, d.v.s. tillgängligt alla dagar i veckan, i stort sett mellan kl 10 och 22. Personalen finns i samma utsträckning som förr, men framför allt på kvällar och helger (lördagar, söndagar, julafton ) kan besökarna själva logga in så att dörren öppnas och använda biblioteket låna, lämna, läsa, reservera, gå ut på nätet osv. Med detta upplägg tycks man ha nått en ny grupp besökare veberödsbor som arbetspendlar och normalt inte hinner till biblioteket på ordinarie öppettider. Meröppet-projektet har också blivit mycket omtalat i bibliotekssverige. Och naturligtvis omdebatterat. Är det ett sätt att utöka servicen eller ett sätt att spara pengar genom att ta bort personalen? Själv är jag säker på att bibliotek utan bibliotekarier blir enkla utlåningsställen, inte bibliotek. Däremot är det inte nödvändigt att låsa biblioteket så fort inte personalen är där! Självklart ska ett bibliotek vara tillgängligt till max! Folkbiblioteken i Lund hade mer än 1,3 miljoner besök 2009 och registrerade också över en miljon lån. Lund har erkänt bra bibliotek. Hoppas att politikerna inser detta och satsar resurser på lundabornas mest använda och omtyckta kulturinstitution. Det ska bli spännande att se om det blir något bra i Brunnshög!

9 IT år för år 1962 Organisation och arbetsmetoder vid svenska bibliotek (även kallad RationaliseringsUtredningen, RU) publiceras Prenumeration på mikrofilmade Svenska dagstidningar från Bibliotekstjänst (Btj) eftersom ett tidningsrum inte kunde ordnas. Senare även prenumeration på recensionsklipp. Två månaders försöksverksamhet med fotomekanisk utlåning. Den extra kostnaden finansieras av att man beräknar få inkomster av redan beslutad höjning av övertidsavgifterna. Man hyr kamera, dessutom köps filmer, transaktionskort från IBM och tjänsten kortbehandling av kommunens Reproduktionscentral. Läsapparat finns redan. Man begär snabbt och får anslag av kommunfullmäktige för att fortsätta året ut, sedan blir försöket permanentat. Prenumeration på mikrofilm till Svenska tidningsartiklar 1967 Inköps den första elektriska skrivmaskinen. Skolöverstyrelsen (bibliotekskonsulenterna) uppmuntrar biblioteken att skaffa telex. I Lund är man i slutplaneringen av det nya Stadsbiblioteket och beslutar följa utvecklingen av ADB med sikte på de nya lokalerna Fotomekanisk utlåning även på barnavdelningen. Filialerna fortsätter med manuell utlåning, trall dvs. registrering via bokkort Det nya Stadsbiblioteket vid S:t Petri kyrkogata invigs 31 mars Rapporteras till nämnden att arbetsgrupp inom biblioteket sysslar med en utredning angående utlåning med ljuspenna Bibliotekspolitiker åker på en av Kommunförbundet anordnad konferens om Bibliotekstjänsts Utlånings och Mediekontroll System - BUMS Btj placerar en s.k. BUMS-terminal på katalogavdelningen. Kurs i ADB för personalen 1980 Biblioteksstyrelsen tar principbeslut om anslutning till BUMS från Mer ADB-utbildning för personalen Utredning om anslutning till BUMS. Utredningen rekommenderar datorisering, som motiveras bl.a. med rationellare hantering av cirkulation inkl. reservationshantering och katalog.

10 På grund av sparbeting i kommunen uppskjuts starten till Man avsätter dock pengar till förberedande inköp. För hjälp i katalogiseringsarbetet och för att söka fjärrlån ansluts till katalogavdelningen en BUMS-terminal permanent. Med den kan man söka direkt i den centrala stordatorkatalogen på Btj. Terminalen lär ha kostat ca kr! En Texas silent-terminal inköps till referensavdelningen. Den ska användas för sökning i databaser: TT Nyhetsbanken, Marknadsbanken, TT-kalendern, LIBRIS etc. Ytterligare en ADB-kurs för personal anordnas, denna gång av Länsbiblioteket och Institutionen för informationsbehandling-adb. 1983/84 25 april nämndbeslut om anslutning till BUMS, 12 maj beslut om start ADB-utbildning prioriteras Befintliga kravrutiner läggs om, stadsbiblioteket och vissa filialer övergår till kravservice från Btj. Projektledare för övergång till datoriseringen utses. Förberedande arbete startar: Registrering av hela mediebeståndet i Btj:s centralkatalog BURK samtidigt som alla volymer förses med streckkodsetikett. Beslut om mikrokortkatalogernas ska delas upp (barn/vuxna, invandrarspråk, nyförvärv etc.), samt val av läsapparater. Ombyggnad av lånedisken - bl.a. för att ge plats för VAC-terminalerna för låneregistreringen. Omregistrering av samtliga låntagarkort streckkod och personnummer. Personalutbildning BUMS-start på stadsbiblioteket den 22 mars. Större delen av Stadsbibliotekets mediebestånd är genomgånget, inkl. bokbuss och arbetsplatsutlåningens böcker - totalt närmare volymer. Ombyggnad av disken i vuxeninformationen (för plats till BUMSterminal) och av lånedisken. Alla rutiner för utlån, reservationer och krav ses över och anpassas. Den nya mikrokortkatalogen komplett med alla bibliotekens bokbestånd allteftersom de registreras finns tillgänglig inte bara på huvudbibliotek utan även på biblioteksfilialer och bokbuss.

11 Filialerna ansluts i rask takt under de närmaste åren I samband med start av BUMS byts alla lånekort ut till kort med streckkod fanns ca kort registrerade. Fortsatt arbete med att ansluta filialerna till BUMS, 1988 ska alla vara med. BOK-sök, som BUMS-terminalen nu kallas, kommer med en ny version och för första gången medverkar Lund som testbibliotek. Ur årsberättelsen: På grund av datoriseringen är en omorganisation med omfördelning av arbetsuppgifterna beslutad att träda i kraft De rationaliseringsvinster som organisationsavdelningen uppskattade till 2 kanslisttjänster fr.o.m har ej visat sig realiserbara då en ny centralt beslutad ändring i klassifikationssystemet åstadkommer ett mycket stort merarbete för Lunds stadsbibliotek Kommunförbundet och Btj sluter ett ramavtal, som innebär att prisökningar håller sig till konsumentprisindex (och ej 8 % som hittills). Sökning i BUMS databas momsbefrias En låntagarterminal placeras på försök av Btj i stadsbibliotekets vuxenavdelning. Eftersom försöket är framgångsrikt, övertar biblioteket terminalen. (Via terminalen kan man söka i samtliga BUMS-biblioteks bestånd med resultat att fjärrlånen ökar!). Ett förslag till datorisering av Lundasamlingens katalog presenteras Alla är med i BUMS I december pengar från Crafoordska stiftelsen under en första etapp om tre år för att datorisera Lundasamlingens katalog. Databasen Finn-Lund etableras och man startar med att lägga in nyförvärv. Efter denna etapp utvärdering och planering för ev. retroaktiv katalogisering (som dock kom att dröja till 2005) Riksdagsbeslut om sekretess av lån och reservationer (efter debatten om Satansverserna ) BUMS anses redan föråldrat, stordatorsystemen spelar ut sin roll. I årsberättelsen varnas för att ett on-linesystem, lokalt anpassat och lokalt flexibelt, snart kommer att krävas och att investering kommer att krävas Övergång (inom BUMS) till cd-rom-katalog, vilket innebar byte från läsapparater för mikrofilm till läsapparater för cd-rom.

12 Lundabibliografin görs för första gången datoriserat Btj aviserar att BUMS läggs ner vid årsskiftet 1992/93. Förberedelser inför upphandling av nytt datasystem, bl.a. genom att se igenom befintliga cirkulationsrutiner och framför allt arbeta med en kravspecifikation för lokalt datasystem. En arbetsgrupp utses. Valet står mellan BTJ 2000, LIBRA och Libertas de tre system på svenska som då finns på marknaden för större folkbibliotek fattar nämnden beslut om att välja det engelska systemet Libertas, vilket tidigare installerats på folkbiblioteken i Malmö och Götborg. Lunds lokala variant kallas LUNDIN. Val och avtal sker i samråd med kommunens ADB-chef och med ekonomidirektören. Avtal i juni, implementering under hösten. I samband med implementeringen byggs lånedisken om på nytt och flyttas. Omfattande personalutbildning för all personal får biblioteket också ett stort sparbeting. För att klara det gör sig av med hörsal och studiecirkelrum januari tas Lundin i bruk. Därefter ansluts alla filialer. Första utlåningsautomaten på Stadsbiblioteket. För att underlätta för synskadade som vill söka i katalogen anskaffas en stor bildskärm med vilken man kunde få ganska stor text. Den visas på Bok- och biblioteksmässan Lundasamlingen flyttas till Ekska huset i juni. Bibliografisk service från Btj sägs upp och ett visst katalogsamarbete med Malmö inleds. Egen katalogisering med stöd av den internationella katalogdatabasen OCLC Installation av cd-rom i nätverk på Stadsbiblioteket, delvis också tillgängligt på filialerna. Biblioteksbussen on-line via radiolänk. I kommunens arbete med att formulera en IT-strategi får Stadsbiblioteket ansvaret för att formulera riktlinjerna för innehållet i kommunens publika webb Lunds kommun omorganiseras. Kommundelsnämnder resulterar i att biblioteken splittras. En ny förvaltning - Kultur & fritidsnämnden - tar över Stadsbiblioteket, medan filialerna förs till sin respektive stadsdelsnämnd. Skolbibliotekscentralen (SBC) flyttas till Stadsbiblioteket och ansluts till Lundin.

13 Man behåller det gemensamma bibliotekssystemet. Bibliotekets lokala nät ansluts till kommunens, vilket ger tillgång till e-post, kommunens gemensamma tjänster och administrativa system samt till internet. Arbete med att integrera en kartmodul (var står boken?) i Lundin. Bibliotekets IT-ansvariga utses till t.f. webbredaktör för kommunwebben och medverkar att bygga den första versionen, som naturligtvis inkluderar en hemsida för Stadsbiblioteket. Kommunens IT-avdelning utbildar förvaltningschefer bl.a. i internet, där bibliotekspersonal medverkar som lärare De första internetdatorerna för besökare på stadsbiblioteket Libertas/Lundin säljs till ett amerikanskt företag och ska i praktiken läggas ner inom ett par år Förberedelser påbörjas för ombyggnad av Stadsbiblioteket som är slitet efter nära 30 års intensiv användning. I samband därmed tar man fram en plan för omorganisation av arbetssätt och av personal. Upphandling av nytt system startar i januari, beslut om BOOK-IT (ett system från Btj) i maj Besked om att kommundelsnämnderna skulle upphöra från 1 januari I november/december implementeras BOOK-IT på filialer och på det ombyggda Stadsbiblioteket. Principbeslut om att satsa på s.k. tunna klienter I januari hålls invigningsvecka för det ombyggda stadsbiblioteket. Det är en arbetsam vår ombyggt bibliotek, nytt datasystem (som visar sig vara inte helt moget!), ny organisation och de gamla filialerna som åter ska in i organisationen. Stadsbiblioteket har försetts med en återlämningsautomat och flera utlåningsautomater. Med BOOK-IT blir bussen åter off-line, eftersom GPS-tekniken då inte klarar av så mycket datatrafik, som BOOK-IT kräver. En PC för synskadade utrustas med moderna hjälpmedel textförstoring, talsyntes och punktskrift (även punktskrivare) etc. PCn används för katalogsökning, internet och ordbehandling.

14 Btj knoppar av sin systemavdelning och med den BOOK-IT till Axiell En hemsida skapas för att erbjuda bibliotekstjänster hemifrån. Bibliotekets katalog blir tillgänglig så att användarna själva kan söka böcker, reservera, låna om. Biblioteket tillhandahåller laglig nerladdning av e-böcker. Användarna får tillgång till ett växande antal betaldatabaser. Först ut är ArtikelSök. En webbredaktör utses. Biblioteket samarbetar med Axiell om att utveckla ett speciellt gränssnitt för barnens bibliotekskatalog. Medborgarterminaler som är direktlänkade till myndigheter (ex RSV, CSN och Lunds kommun) placeras på några bibliotek. De traditionella talböckerna på kassettband börjar överföras till cdromskiva i ett speciellt format - Daisy - på initiativ av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Lund hänger med i utbytet Utvecklingen av interaktivitet på webbplatsen och katalogen fortsätter och specialdatabaser över bibliotekets bestånd av tidskrifter och språkkurser producerad lokalt. Biblioteket har sedan flera år etablerat sig som samarbetspartner för Btj och Axiell AB vad gäller utveckling och test av nya versioner/nya applikationer Anslutning till Fråga biblioteket en nationell chattjänst finansierad av Kulturrådet. De första Utlåningsautomaterna till filialer:i Dalby och Nöbbelöv Lund får pris för Årets bästa OPAC (OPAC= den publika katalogen). Lund blir första svenska bibliotek som erbjuder sina användare att ladda ner musikfiler lagligt från Musikwebben ett samarbete med Btj. Biblioteket representerat i redaktionen för kommunens webb. Ett speciellt utbildningsrum med publika datorer Insikten etableras på Stadsbiblioteket. Både Stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken ger utbildning i internet till sina användare. Mycket uppskattat. Bokningssystem för publika datorer (NetLoan) införs Avtal med grundskolan om att ansluta samtliga skolbibliotek till BOOK-IT och avtal med Axiell att utveckla ett särskilt, skolbiblioteksanpassat, gränssnitt FreeLib.

15 Det fleråriga projektet att retroaktivt överföra Lundasamlingens gamla kortkatalog till BOOK-IT påbörjas och beräknas vara färdigt Som ett experiment digitaliseras tre av Lundasamlingens äldsta böcker till ett speciellt format, som gör dem digitalt blädderbara Arbetsgrupp av skolbibliotekarier och folkbibliotekarier skapar LUSKA, en internetsida med länksamlingar och sökstrategier speciellt avpassade för grundskolan i Lund. Den gamla återlämningsautomaten har tjänat ut och en modernare upphandlas Webbsidan totalförnyas. Lundsamlingens kortkatalog överförs i sin helhet till BOOK-IT, och är därmed tillgänglig på internet. Strömmande e-böcker erbjuds från hemsidan. Samarbete med TPB om att utveckla nya, digitala hjälpmedel för synskadade. Gymnasieskolan Katedralskolan ansluts till BOOK-IT, principbeslut om att ansluta övriga gymnasiebibliotek följer snabbt. Biblioteket går in i den nationella tjänsten boktips.net miljon kr från Crafoordska stiftelsen för att digitalisera och katalogisera Lundasamlingens klippsamling. Arbetet startar Juli 2010 finns ca klipp. Alla kommunala folk-, skol- och gymnasiebibliotek har nu samma datasystem BOOK-IT. Biblioteket utvecklar tillsammans med Axiell och Ideon-företaget ExpertMaker den digitala bokväljaren BookDesire, som lanseras i oktober. Ett av uppdragen i den år 2008 antagna biblioteksplanen är att utveckla ett koncept för framtidens bibliotek med sikte på ett nytt bibliotek i den kommande stadsdelen Brunnshög. En idétävling och ett framtidsseminarium hålls på hösten. Utredning och förslag föreligger i mars Det meröppna biblioteket i Veberöd är ett projekt som väcker uppmärksamhet i bibliotekssverige.

16 Biblioteket finns på Facebook och Twitter. Biblioteket i Veberöd bloggar Trådlöst nätverk för bibliotekets besökare på alla enheter aviseras i september. Bibliotekets hemsidor integreras med kommunens. De gamla streckkoderna på medierna har tjänat ut. Man byter till programmeringsbara chip och passar därvid på att äntligen förse samtliga stadsdelsbibliotek med automater.

17 För den som är intresserad att veta mer André, Ingrid: Ett bokhus i glas: om Stadsbibliotekets lokaler. André, Ingrid: Digital vardag. (i En dag på biblioteket ett urval dagböcker från 14 oktober Lund Sid ). (Finns att låna på Folkbiblioteken i Lund.) André, Ingrid: Framtidens bibliotek: nytt bibliotek i Brunnshög. Mars Utredning för Kultur & fritidsnämnden i Lund. André, Ingrid: Från Krafts torg till S:t Peter: nedslag i Lunds Stadsbiblioteks historia. Lund (Finns även att låna i tryckt form på Folkbiblioteken i Lund.) André, Ingrid: När Stadsbiblioteket skulle byggas: en lundensisk långbänk. BookDesire Folkbiblioteken i Lund webbplats Folkbiblioteken i Lund i Facebook och Twitter Med Greta Garbo på biblioteket: om förnyelsearbete vid Lunds stadsbibliotek inför år Lund Finns att låna på Folkbiblioteken i Lund. Meröppet i Veberöd: 1. Bloggioteket Veberödsbibliotekets blogg. Här kan man bl.a. följa vad som händer med Meröppet 2. Demo av Meröppet Plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun. Stadens bibliotek: en antologi. Lund Blandade berättelser om lundabibliotek: historia, minnen och drömmar. Fina illustrationer av Andrzej Ploski.) Tekniska museet: Från matematikmaskin till IT. Intervjuer med pionjärer. (Intervjuer med folk som var med, från storföretag och universitet, men här berättar också en handfull bibliotekspionjärer.)