Från nålkort till chip

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från nålkort till chip"

Transkript

1 Från nålkort till chip - hur folkbiblioteken i Lund började använda IT Ingrid André

2 Två kärringar och en PC När jag började arbeta på Lunds stadsbibliotek hade jag just gått ut Skolöverstyrelsens biblioteksskola 1967/68. Att datorer skulle ha något med bibliotek att göra förutsattes över huvud taget inte i utbildningen. På Lunds stadsbibliotek hade man just tagit steget in i hålkortsåldern. När jag gick i pension i december 2009 fanns det ett lokalt biblioteksdatasystem, internetdatorer för allmänhet och personal, låneautomater, interaktiva hemsidor, bibliotekskatalog på nätet och Meröppet på biblioteket i Veberöd. Biblioteket bloggar och twittrar, låntagarna laddar ner böcker och musik. Den tekniska förändringen har gått med rasande fart, framför allt sedan år Mitt 41-åriga yrkesliv har i stort sett sammanfallit med bibliotekens intåg i dataåldern. Jag blev projektledare för införandet av det första datasystemet - BUMS 1984, sedan dess har jag varit ansvarig för IT på Folkbiblioteken i Lund. Vi har naturligtvis varit flera om det. Tekniker, katalogfolk, alla andra arbetskamrater som ibland drabbades ibland hurrade för det nya. Teknikutveckling är aldrig utan teknikstrul. Men jag har inte skrivit så mycket om sladdarna, krascherna, uppgraderingarna, katalogflyttningarna, internet problemen, väntan i supporttelefonerna och allt det där dagliga alla som varit med vet. Gudrun Uppström blev bibliotekets första webbredaktör, 2000 tror jag att det var. Gudrun och jag har haft många roliga, motiga, utmanande och framgångsrika arbetsår tillsammans. Fantastiskt att alltid ha fått syssla med utveckling! Eftersom också Gudrun går i pension snart, så kändes det som ett spännande projekt att göra en kommenterad IT-krönika. Här är den. Gudrun tillägnas denna skrift. Med tack för gott samarbete! Lund augusti 2010 Ingrid André P.S. Två kärringar och en PC så föraktfullt uttryckte sig några kommunalgubbar 1999 om IT och bibliotek. Det blev sedermera det lätt ironiska namnet på en utredning från Kulturrådet gällande bredband och bibliotek. Ibland har Gudrun och jag känt oss just så.

3 Då biblioteket började använda ettor och nollor Det är svårt att peka ut en bestämd tidpunkt, då det började. Mitt förslag är I samband med öppnandet av ett nytt stadsbibliotek på Kyrkogatan (mittemot domkyrkan) 1928 hade man moderniserat rutinerna den tidens systemskifte, om man så vill. I det nya biblioteket fanns hyllor öppna för besökarna, kortkatalog i stället för tryckt dito med otaliga supplement, individuella lånekort i stället för att registrera lånen i en stor liggare. Och dessutom fick Lund för första gången en professionellt utbildad bibliotekarie som chef Lisa Rolf hette hon. Efter denna satsning på ny teknik hände det inte så mycket i Lund på många år. Efter kriget började emellertid bibliotekskonsulenterna vid Skolöverstyrelsen att fundera på rationaliseringsmöjligheter för folkbiblioteken. Det låg i tiden MTM (Methods-time measurement) hade introducerats i USA 1948 och snabbt väckt intresse i Sverige. Noggranna tidsstudier låg bakom bibliotekskonsulenternas rapport Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek, som kom 1960 och blev startskottet för en modernisering av rutiner, främst gällande cirkulation och katalog. Konsulenterna rekommenderade ivrigt en övergång till s.k. fotomekanisk utlåning, något som utvecklats i USA. Man fotograferade helt enkelt av lånekortet (namn och adress), bokkortet (bokens författare och namn) och ett hålkort (ettor och nollor!) försett med ett löpnummer. När sedan böckerna borde vara återlämnade skickades hålkorten till sortering och man fick tillbaka en lista på saknade nummer. Som man sedan slog upp på den framkallade filmen, låntagaren identifierades och fick en manuellt utskriven påminnelse med posten. Lund införde fotomekanisk utlåning Det var naturligtvis inte mycket till dataanvändning men det var i alla fall hålkort. BUMS På slutet på 1950-talet och början av 1960-talet började det hända något. Datorerna utvecklades främst stordatorer för centraliserad datahantering. I Lund fick vi redan 1956 SMIL (Siffer Maskinen I Lund), som lär ha uppfyllt ett par rum. Stordatorerna var duktiga på komplicerade beräkningar, men kunde också användas till att hantera stora datamängder bibliotek och banker visade sig vara bland de första verksamheter inom tjänstesektorn som såg användningsmöjligheter. I Lund fanns Bibliotekstjänst AB (Btj), som bl.a. servade folkbiblioteken med katalogisering och med tryckta katalogkort. Man hade vid den tiden börjat

4 fundera på om man skulle kunna göra något med streckkoder, som uppfunnits i England under andra världskriget. Streckkoder var i princip nummer förvandlade till streck (ettor och nollor) som kunde läsas av med ljuspenna. I korthet ledde tankarna till att Btj bland de första utvecklade ett svenskt biblioteksdatasystem som man k allade BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings och Mediakontroll System). Konceptet gick ut på att man registrerade bibliotekens hela bokbestånd i en central databas (centralkatalog), att varje enskild bok fick en streckkodsetikett och därmed ett unikt nummer och att varje låntagare fick ett unikt nummer (streckkodsetikett) på sitt lånekort. Vid utlåning lästes streckkoderna av, och dagligen skickades en fil till centraldatorn på Btj så att all information om lån och återlämningar, nya böcker och gallrade böcker registrerades där. Ur centralkatalogen tog man fram en lokal katalog på mikrofilm (först rullfilm, senare mikrokort). För första gången fanns därmed en lokal katalog, där man kunde se vilka böcker som fanns på samtliga folkbibliotek i en kommun. Att slippa det dagliga stoppandet och plockandet av katalogkort var den stora rationaliseringsvinsten. Ungefär så fungerade den tidens lokala bibliotekssystem, som egentligen var stordatorsystem i lokal tappning. Driften skedde centralt på Btj, VAC-terminalerna där man registrerade lånen ute på biblioteken var hårdkodade och i stort sett möjliga att justera för lokala behov. Tidsglappet, som förorsakades av att centraldatorn uppdaterades endast en gång om dygnet, blev efter hand allt mer besvärande. Bland de första biblioteken som införde BUMS på i början av 1970-talet (med start 1972) var Torslanda, Höganäs och Södertälje. På Tekniska Museets hemsida finns några roande intervjuer med företrädare för pionjärbiblioteken. Och Lund? I Lund var naturligt nog inflyttningen i det nya Stadsbiblioteket 1970 och arbetet med att få allt på plats det arbete som prioriterades. En ny stadsbibliotekarie tillträdde 1976 och då skapades en arbetsgrupp för att förbereda en ev. datorisering. Men det skulle dröja. Man ska nog inte glömma att vid den tiden fanns vare sig kunskap om eller erfarenhet av möjligheterna med ADB på folkbiblioteken. Det fanns ett motstånd, eller åtminstone en avvaktande hållning bland personalen. Jag var själv en av de skeptiska. Under många år satsade därför biblioteksledningen på utbildning av personalen i ADB. Biblioteksstyrelsen tog ett principbeslut På grund av sparbeting i kommunen uppsköts införandet några år. Först 1985 infördes BUMS i Lund, då var ungefär en femtedel av landets folkbibliotek redan med. Databaser Nästa lika viktigt för biblioteken var att den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt att digitalisera uppslagsverk och liknande material vilket gav tillgång till s.k. betaldatabaser on-line. Samma år som BUMS-införandet köpte biblioteket en

5 Texas Silent-terminal med vilken man kunde ringa upp och söka i bl.a. TT Nyhetsbanken (dvs. TT:s alla nyhetsmeddelanden) och i LIBRIS forskningsbibliotekens gemensamma katalog. Lokala system Mot slutet av 80-talet insåg Btj (och deras kunder!) att stordatorsystemet BUMS var föråldrat. Man utvecklade snabbt, kanske alltför snabbt - det lär ha varit många problem för pionjärbiblioteken - ett lokalt system, BTJ2000, som man hoppades att de många BUMS-kunderna skulle välja. Men det hade med tiden från bibliotekshåll formulerats en kritik av Btj:s alltför dominerande roll som systemleverantör och som centralleverantör av katalogposter. Det skapades alternativ, t.ex. etablerade sig det svenskutvecklade LIBRA och det engelska Libertas. Inför nerläggningen av BUMS vid årsskiftet 92/93 gjorde Lund en ny upphandling och valde då Libertas, det engelska systemet som då i Sverige endast fanns på en handfull forskningsbibliotek samt på folkbiblioteken i Malmö och Göteborg. I Lund kallades systemet för Lundin. För Lund blev samarbetet i en användargrupp som bestod av både folk- och forskningsbibliotek mycket spännande och lärorikt. Det resulterade f.ö. i att Lund nappade på erbjudandet från LIBRIS att notera sitt mediebestånd även i den databasen. I ett lokalt system blir alla förändringar i katalog och system genast registrerade. Varje bibliotek bestämmer själv regelverket. Det var den stora förändringen. Att det också blev möjligt att koppla upp biblioteksbussen on-line via en radiolänk var en stor bonus. Hastigheten var tillräcklig eftersom Lundin var helt och hållet teckenbaserat, webbgränssnitt var något som skulle komma först med nästa system. Tekniskt sett kunde man kanske kalla också Lundin för ett centraldatorsystem. Såväl personal som allmänhet använde terminaler (alltså inte PC) och man arbetade mot servern för bibliotekssystemet. Servern fanns i Stadsbibliotekets källare. Modernare metoder En annan nyhet var att etablera ett cd-romnät för diverse betaldatabaser. På den tiden medgav få databaser fjärråtkomst, men flera kunde köpas på cd-romskivor. Biblioteket kunde nu erbjuda t.ex. ArtikelSök, uppslagsverket Focus, ett engelskt författarlexikon och ett filmuppslagsverk. Dessa kunde nås även på biblioteksfilialerna. Under slutet av 80-talet installerades på Stadsbiblioteket den första självbetjäningsautomaten för utlån. Stadsbiblioteket erbjöd också allmänheten att använda ett par internetuppkopp-

6 lade datorer. Internet kom man åt via SUNET, kommunen erbjöd ännu inte publik internetaccess. Kommunen? Det fanns visserligen en IT-avdelning i kommunen, men man hade inte kommit särskilt långt ute i förvaltningarna. Biblioteket ansågs allmänt ligga i framkant. När man inom kommunen skulle ta fram en IT-strategi, fick biblioteket därför i uppdrag att ta fram riktlinjerna för den blivande kommunala hemsidan. Den första webbredaktören rekryterades från biblioteket. I slutet av 90-talet fanns dock ett nät, med växlande hastighet, som erbjöd merparten av kommunens personal bl.a. e-post och tillgång till internet. Biblioteket anslöt sig, men påpekade behovet av internet för allmänheten. System nummer tre BOOK-IT 1997 såldes Libertas/Lundin till ett amerikanskt företag, det blev därför dags att byta system igen. Detta kom att sammanfalla med att man planerade en stor ombyggnad och uppfräschning av Stadsbiblioteket efter 30 år av flitig användning. Som en konsekvens av ombyggnaden (och i någon mån av de möjligheter som ett modernt datasystem gav) omorganiserades biblioteksarbetet och rutinerna sågs över blev det också klart att kommundelsnämnderna som infördes 1996 skulle upphöra från 1 januari Det blev ett arbetsamt år. Med valet av BOOK-IT hamnade man åter hos Btj som leverantör. Btj:s systemavdelning och med det BOOK-IT såldes dock till värste konkurrenten, till Axiell AB, mot slutet av år Axiell AB hade sitt huvudkontor i Göteborg, men BOOK-IT-delen placerades i Lund. I samråd med kommunens IT-avdelning togs ett beslut om att arbeta med s.k. tunna klienter/nätdator i Citrix-miljö. I klartext: man använder inte persondatorer, utan just en nätdator utan egen hårddisk. Allt arbete sker via en central Citrix-server. Den stora fördelen med tunna klienter är att det inte finns någon hårddisk att trixa med, vilket är ett enormt plus i publik miljö. I Lund finns det många smarta datoranvändare! Man slipper också att uppgradera applikationer på mer än ett ställe Citrix-servern. Tunna klienter har också betydligt längre livstid än en PC, eftersom det inte krävs att kapaciteten ständigt uppgraderas. Nya krav gäller oftast endast servern. Men det allt större utbudet på senare år av strömmande ljud och bild kan inte hanteras så bra av nätdatorer, ljud/bildåtergivningen hackar. En övergång till PC och en blandmiljö av lokala applikationer och Citrix-dito är att förvänta. Självbetjäning Med BOOK-IT började också arbetet med att utveckla mer självbetjäning och att erbjuda bibliotekstjänster digitalt hemifrån.

7 En stor återlämningsautomat och sex utlåningsautomater installerades på Stadsbiblioteket, efter hand kom det automater också på flera av stadsdelsbiblioteken. BOOK-ITs publika katalog var webbaserad. Men för att komma åt den på ett vettigt sätt behövdes en hemsida för biblioteket. En webbredaktör utsågs och den första hemsidan publicerades Förutom tillgång till en katalog där man själv kunde söka böcker, se om de fanns inne, reservera dem och låna om böcker innan de blev försenade kunde man också ladda ner e-böcker legalt (musiknerladdning kom något år senare) och använda betaldatabaser utan kostnad. Snart kunde man skicka inköpsförslag eller chatta med bibliotekarien i tjänsten Fråga biblioteket. Eller anmäla sig till Nyhetsservice och få Övertidsvarning med e-posten om att ens lån håller på att gå ut. Marschen in i det interaktiva nätet påbörjades I början på 2000-talet hann utvecklingen förbi streckkoderna. De kunde ersättas av programmeringsbara chip, som klistras in i medierna. I automater av nyare modell hanteras lån/återlämning med chipen. Och chip läser av att alla delar finns med, och stöldskyddet blir pålitligare. Det dröjde emellertid några år innan chippen på allvar gjorde entré i biblioteken. Skälet var att det tog tid att komma överens om en teknisk standard. Eftersom bibliotek lånar böcker av varandra, så var det viktigt att chippet i en bok kunde hanteras av alla bibliotek. Danskarna var först i utvecklingen dansk chip-standard är också svensk. Med chippen kom som nämnts modernare självbetjäningsautomater här kan man använda tumavtryck i stället för bibliotekskort, man kan låna om eller se om man har några lån kvar hemma. I augusti 2010 börjar biblioteken i Lund byta utrustning. I framkanten? Man kan nog påstå att Folkbiblioteken i Lund under det tidiga 2000-talet kom att ligga i framkanten vad gäller IT på bibliotek. I sin egenskap av testbibliotek för nya versioner av BOOK-IT finns möjlighet för Lund att påverka BOOK-IT-utvecklingen. Man var bland de första med att erbjuda e-böcker och först ut med laglig nerladdning av musikfiler. Tillsammans med Axiell och ExpertMaker (ett Ideon-företag) utvecklades Book- Desire en digital bokväljare, som tipsar om svar på frågor som exempelvis en bok som är lika bra som, eller en bra deckare eller en rolig kultroman. BookDesire finns förresten också i version för mobiler. Jag tror att fler mobiltjänster kommer att utvecklas de närmaste åren. Vad kan vara mest unikt i ett lundabibliotek? Naturligtvis material om Lund! Lundasamlingen i Ekska huset har genom åren klippt artiklar om Lund ur lokalpressen idag finns över Att göra dem tillgängliga digitalt är ett sätt att visa Lund i världen. Med hjälp av sponsorpengar har man påbörjat ett arbete som innebär att artiklarna katalogiseras (= blir lätt sökbara) och skannas

8 in så att man på internet kan läsa dem i fulltext. I skrivande stund finns det ca artiklar, som kan sökas från bibliotekets katalog. Inom en snar framtid kommer biblioteket att integrera sin webbsida och sin katalog en spännande arbetsuppgift, som det var förargligt att inte hinna vara med om! Längre fram? Lund fick en biblioteksplan Ett av uppdragen i den är att bygga ett framtidens bibliotek i den blivande nya stadsdelen i Brunnshög. Ett förslag till hur det skulle kunna se ut togs fram i en utredning Biblioteket ska vara IT-inriktat, vara en plats för test av nya tekniker och nya samarbetspartners. Man ska våga arbeta på annat vis än det traditionella. Som ett test drivs redan nu ett pilotprojekt på Veberöds bibliotek. Med hjälp av ny teknik är biblioteket i Veberöd nu Meröppet, d.v.s. tillgängligt alla dagar i veckan, i stort sett mellan kl 10 och 22. Personalen finns i samma utsträckning som förr, men framför allt på kvällar och helger (lördagar, söndagar, julafton ) kan besökarna själva logga in så att dörren öppnas och använda biblioteket låna, lämna, läsa, reservera, gå ut på nätet osv. Med detta upplägg tycks man ha nått en ny grupp besökare veberödsbor som arbetspendlar och normalt inte hinner till biblioteket på ordinarie öppettider. Meröppet-projektet har också blivit mycket omtalat i bibliotekssverige. Och naturligtvis omdebatterat. Är det ett sätt att utöka servicen eller ett sätt att spara pengar genom att ta bort personalen? Själv är jag säker på att bibliotek utan bibliotekarier blir enkla utlåningsställen, inte bibliotek. Däremot är det inte nödvändigt att låsa biblioteket så fort inte personalen är där! Självklart ska ett bibliotek vara tillgängligt till max! Folkbiblioteken i Lund hade mer än 1,3 miljoner besök 2009 och registrerade också över en miljon lån. Lund har erkänt bra bibliotek. Hoppas att politikerna inser detta och satsar resurser på lundabornas mest använda och omtyckta kulturinstitution. Det ska bli spännande att se om det blir något bra i Brunnshög!

9 IT år för år 1962 Organisation och arbetsmetoder vid svenska bibliotek (även kallad RationaliseringsUtredningen, RU) publiceras Prenumeration på mikrofilmade Svenska dagstidningar från Bibliotekstjänst (Btj) eftersom ett tidningsrum inte kunde ordnas. Senare även prenumeration på recensionsklipp. Två månaders försöksverksamhet med fotomekanisk utlåning. Den extra kostnaden finansieras av att man beräknar få inkomster av redan beslutad höjning av övertidsavgifterna. Man hyr kamera, dessutom köps filmer, transaktionskort från IBM och tjänsten kortbehandling av kommunens Reproduktionscentral. Läsapparat finns redan. Man begär snabbt och får anslag av kommunfullmäktige för att fortsätta året ut, sedan blir försöket permanentat. Prenumeration på mikrofilm till Svenska tidningsartiklar 1967 Inköps den första elektriska skrivmaskinen. Skolöverstyrelsen (bibliotekskonsulenterna) uppmuntrar biblioteken att skaffa telex. I Lund är man i slutplaneringen av det nya Stadsbiblioteket och beslutar följa utvecklingen av ADB med sikte på de nya lokalerna Fotomekanisk utlåning även på barnavdelningen. Filialerna fortsätter med manuell utlåning, trall dvs. registrering via bokkort Det nya Stadsbiblioteket vid S:t Petri kyrkogata invigs 31 mars Rapporteras till nämnden att arbetsgrupp inom biblioteket sysslar med en utredning angående utlåning med ljuspenna Bibliotekspolitiker åker på en av Kommunförbundet anordnad konferens om Bibliotekstjänsts Utlånings och Mediekontroll System - BUMS Btj placerar en s.k. BUMS-terminal på katalogavdelningen. Kurs i ADB för personalen 1980 Biblioteksstyrelsen tar principbeslut om anslutning till BUMS från Mer ADB-utbildning för personalen Utredning om anslutning till BUMS. Utredningen rekommenderar datorisering, som motiveras bl.a. med rationellare hantering av cirkulation inkl. reservationshantering och katalog.

10 På grund av sparbeting i kommunen uppskjuts starten till Man avsätter dock pengar till förberedande inköp. För hjälp i katalogiseringsarbetet och för att söka fjärrlån ansluts till katalogavdelningen en BUMS-terminal permanent. Med den kan man söka direkt i den centrala stordatorkatalogen på Btj. Terminalen lär ha kostat ca kr! En Texas silent-terminal inköps till referensavdelningen. Den ska användas för sökning i databaser: TT Nyhetsbanken, Marknadsbanken, TT-kalendern, LIBRIS etc. Ytterligare en ADB-kurs för personal anordnas, denna gång av Länsbiblioteket och Institutionen för informationsbehandling-adb. 1983/84 25 april nämndbeslut om anslutning till BUMS, 12 maj beslut om start ADB-utbildning prioriteras Befintliga kravrutiner läggs om, stadsbiblioteket och vissa filialer övergår till kravservice från Btj. Projektledare för övergång till datoriseringen utses. Förberedande arbete startar: Registrering av hela mediebeståndet i Btj:s centralkatalog BURK samtidigt som alla volymer förses med streckkodsetikett. Beslut om mikrokortkatalogernas ska delas upp (barn/vuxna, invandrarspråk, nyförvärv etc.), samt val av läsapparater. Ombyggnad av lånedisken - bl.a. för att ge plats för VAC-terminalerna för låneregistreringen. Omregistrering av samtliga låntagarkort streckkod och personnummer. Personalutbildning BUMS-start på stadsbiblioteket den 22 mars. Större delen av Stadsbibliotekets mediebestånd är genomgånget, inkl. bokbuss och arbetsplatsutlåningens böcker - totalt närmare volymer. Ombyggnad av disken i vuxeninformationen (för plats till BUMSterminal) och av lånedisken. Alla rutiner för utlån, reservationer och krav ses över och anpassas. Den nya mikrokortkatalogen komplett med alla bibliotekens bokbestånd allteftersom de registreras finns tillgänglig inte bara på huvudbibliotek utan även på biblioteksfilialer och bokbuss.

11 Filialerna ansluts i rask takt under de närmaste åren I samband med start av BUMS byts alla lånekort ut till kort med streckkod fanns ca kort registrerade. Fortsatt arbete med att ansluta filialerna till BUMS, 1988 ska alla vara med. BOK-sök, som BUMS-terminalen nu kallas, kommer med en ny version och för första gången medverkar Lund som testbibliotek. Ur årsberättelsen: På grund av datoriseringen är en omorganisation med omfördelning av arbetsuppgifterna beslutad att träda i kraft De rationaliseringsvinster som organisationsavdelningen uppskattade till 2 kanslisttjänster fr.o.m har ej visat sig realiserbara då en ny centralt beslutad ändring i klassifikationssystemet åstadkommer ett mycket stort merarbete för Lunds stadsbibliotek Kommunförbundet och Btj sluter ett ramavtal, som innebär att prisökningar håller sig till konsumentprisindex (och ej 8 % som hittills). Sökning i BUMS databas momsbefrias En låntagarterminal placeras på försök av Btj i stadsbibliotekets vuxenavdelning. Eftersom försöket är framgångsrikt, övertar biblioteket terminalen. (Via terminalen kan man söka i samtliga BUMS-biblioteks bestånd med resultat att fjärrlånen ökar!). Ett förslag till datorisering av Lundasamlingens katalog presenteras Alla är med i BUMS I december pengar från Crafoordska stiftelsen under en första etapp om tre år för att datorisera Lundasamlingens katalog. Databasen Finn-Lund etableras och man startar med att lägga in nyförvärv. Efter denna etapp utvärdering och planering för ev. retroaktiv katalogisering (som dock kom att dröja till 2005) Riksdagsbeslut om sekretess av lån och reservationer (efter debatten om Satansverserna ) BUMS anses redan föråldrat, stordatorsystemen spelar ut sin roll. I årsberättelsen varnas för att ett on-linesystem, lokalt anpassat och lokalt flexibelt, snart kommer att krävas och att investering kommer att krävas Övergång (inom BUMS) till cd-rom-katalog, vilket innebar byte från läsapparater för mikrofilm till läsapparater för cd-rom.

12 Lundabibliografin görs för första gången datoriserat Btj aviserar att BUMS läggs ner vid årsskiftet 1992/93. Förberedelser inför upphandling av nytt datasystem, bl.a. genom att se igenom befintliga cirkulationsrutiner och framför allt arbeta med en kravspecifikation för lokalt datasystem. En arbetsgrupp utses. Valet står mellan BTJ 2000, LIBRA och Libertas de tre system på svenska som då finns på marknaden för större folkbibliotek fattar nämnden beslut om att välja det engelska systemet Libertas, vilket tidigare installerats på folkbiblioteken i Malmö och Götborg. Lunds lokala variant kallas LUNDIN. Val och avtal sker i samråd med kommunens ADB-chef och med ekonomidirektören. Avtal i juni, implementering under hösten. I samband med implementeringen byggs lånedisken om på nytt och flyttas. Omfattande personalutbildning för all personal får biblioteket också ett stort sparbeting. För att klara det gör sig av med hörsal och studiecirkelrum januari tas Lundin i bruk. Därefter ansluts alla filialer. Första utlåningsautomaten på Stadsbiblioteket. För att underlätta för synskadade som vill söka i katalogen anskaffas en stor bildskärm med vilken man kunde få ganska stor text. Den visas på Bok- och biblioteksmässan Lundasamlingen flyttas till Ekska huset i juni. Bibliografisk service från Btj sägs upp och ett visst katalogsamarbete med Malmö inleds. Egen katalogisering med stöd av den internationella katalogdatabasen OCLC Installation av cd-rom i nätverk på Stadsbiblioteket, delvis också tillgängligt på filialerna. Biblioteksbussen on-line via radiolänk. I kommunens arbete med att formulera en IT-strategi får Stadsbiblioteket ansvaret för att formulera riktlinjerna för innehållet i kommunens publika webb Lunds kommun omorganiseras. Kommundelsnämnder resulterar i att biblioteken splittras. En ny förvaltning - Kultur & fritidsnämnden - tar över Stadsbiblioteket, medan filialerna förs till sin respektive stadsdelsnämnd. Skolbibliotekscentralen (SBC) flyttas till Stadsbiblioteket och ansluts till Lundin.

13 Man behåller det gemensamma bibliotekssystemet. Bibliotekets lokala nät ansluts till kommunens, vilket ger tillgång till e-post, kommunens gemensamma tjänster och administrativa system samt till internet. Arbete med att integrera en kartmodul (var står boken?) i Lundin. Bibliotekets IT-ansvariga utses till t.f. webbredaktör för kommunwebben och medverkar att bygga den första versionen, som naturligtvis inkluderar en hemsida för Stadsbiblioteket. Kommunens IT-avdelning utbildar förvaltningschefer bl.a. i internet, där bibliotekspersonal medverkar som lärare De första internetdatorerna för besökare på stadsbiblioteket Libertas/Lundin säljs till ett amerikanskt företag och ska i praktiken läggas ner inom ett par år Förberedelser påbörjas för ombyggnad av Stadsbiblioteket som är slitet efter nära 30 års intensiv användning. I samband därmed tar man fram en plan för omorganisation av arbetssätt och av personal. Upphandling av nytt system startar i januari, beslut om BOOK-IT (ett system från Btj) i maj Besked om att kommundelsnämnderna skulle upphöra från 1 januari I november/december implementeras BOOK-IT på filialer och på det ombyggda Stadsbiblioteket. Principbeslut om att satsa på s.k. tunna klienter I januari hålls invigningsvecka för det ombyggda stadsbiblioteket. Det är en arbetsam vår ombyggt bibliotek, nytt datasystem (som visar sig vara inte helt moget!), ny organisation och de gamla filialerna som åter ska in i organisationen. Stadsbiblioteket har försetts med en återlämningsautomat och flera utlåningsautomater. Med BOOK-IT blir bussen åter off-line, eftersom GPS-tekniken då inte klarar av så mycket datatrafik, som BOOK-IT kräver. En PC för synskadade utrustas med moderna hjälpmedel textförstoring, talsyntes och punktskrift (även punktskrivare) etc. PCn används för katalogsökning, internet och ordbehandling.

14 Btj knoppar av sin systemavdelning och med den BOOK-IT till Axiell En hemsida skapas för att erbjuda bibliotekstjänster hemifrån. Bibliotekets katalog blir tillgänglig så att användarna själva kan söka böcker, reservera, låna om. Biblioteket tillhandahåller laglig nerladdning av e-böcker. Användarna får tillgång till ett växande antal betaldatabaser. Först ut är ArtikelSök. En webbredaktör utses. Biblioteket samarbetar med Axiell om att utveckla ett speciellt gränssnitt för barnens bibliotekskatalog. Medborgarterminaler som är direktlänkade till myndigheter (ex RSV, CSN och Lunds kommun) placeras på några bibliotek. De traditionella talböckerna på kassettband börjar överföras till cdromskiva i ett speciellt format - Daisy - på initiativ av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Lund hänger med i utbytet Utvecklingen av interaktivitet på webbplatsen och katalogen fortsätter och specialdatabaser över bibliotekets bestånd av tidskrifter och språkkurser producerad lokalt. Biblioteket har sedan flera år etablerat sig som samarbetspartner för Btj och Axiell AB vad gäller utveckling och test av nya versioner/nya applikationer Anslutning till Fråga biblioteket en nationell chattjänst finansierad av Kulturrådet. De första Utlåningsautomaterna till filialer:i Dalby och Nöbbelöv Lund får pris för Årets bästa OPAC (OPAC= den publika katalogen). Lund blir första svenska bibliotek som erbjuder sina användare att ladda ner musikfiler lagligt från Musikwebben ett samarbete med Btj. Biblioteket representerat i redaktionen för kommunens webb. Ett speciellt utbildningsrum med publika datorer Insikten etableras på Stadsbiblioteket. Både Stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken ger utbildning i internet till sina användare. Mycket uppskattat. Bokningssystem för publika datorer (NetLoan) införs Avtal med grundskolan om att ansluta samtliga skolbibliotek till BOOK-IT och avtal med Axiell att utveckla ett särskilt, skolbiblioteksanpassat, gränssnitt FreeLib.

15 Det fleråriga projektet att retroaktivt överföra Lundasamlingens gamla kortkatalog till BOOK-IT påbörjas och beräknas vara färdigt Som ett experiment digitaliseras tre av Lundasamlingens äldsta böcker till ett speciellt format, som gör dem digitalt blädderbara Arbetsgrupp av skolbibliotekarier och folkbibliotekarier skapar LUSKA, en internetsida med länksamlingar och sökstrategier speciellt avpassade för grundskolan i Lund. Den gamla återlämningsautomaten har tjänat ut och en modernare upphandlas Webbsidan totalförnyas. Lundsamlingens kortkatalog överförs i sin helhet till BOOK-IT, och är därmed tillgänglig på internet. Strömmande e-böcker erbjuds från hemsidan. Samarbete med TPB om att utveckla nya, digitala hjälpmedel för synskadade. Gymnasieskolan Katedralskolan ansluts till BOOK-IT, principbeslut om att ansluta övriga gymnasiebibliotek följer snabbt. Biblioteket går in i den nationella tjänsten boktips.net miljon kr från Crafoordska stiftelsen för att digitalisera och katalogisera Lundasamlingens klippsamling. Arbetet startar Juli 2010 finns ca klipp. Alla kommunala folk-, skol- och gymnasiebibliotek har nu samma datasystem BOOK-IT. Biblioteket utvecklar tillsammans med Axiell och Ideon-företaget ExpertMaker den digitala bokväljaren BookDesire, som lanseras i oktober. Ett av uppdragen i den år 2008 antagna biblioteksplanen är att utveckla ett koncept för framtidens bibliotek med sikte på ett nytt bibliotek i den kommande stadsdelen Brunnshög. En idétävling och ett framtidsseminarium hålls på hösten. Utredning och förslag föreligger i mars Det meröppna biblioteket i Veberöd är ett projekt som väcker uppmärksamhet i bibliotekssverige.

16 Biblioteket finns på Facebook och Twitter. Biblioteket i Veberöd bloggar Trådlöst nätverk för bibliotekets besökare på alla enheter aviseras i september. Bibliotekets hemsidor integreras med kommunens. De gamla streckkoderna på medierna har tjänat ut. Man byter till programmeringsbara chip och passar därvid på att äntligen förse samtliga stadsdelsbibliotek med automater.

17 För den som är intresserad att veta mer André, Ingrid: Ett bokhus i glas: om Stadsbibliotekets lokaler. André, Ingrid: Digital vardag. (i En dag på biblioteket ett urval dagböcker från 14 oktober Lund Sid ). (Finns att låna på Folkbiblioteken i Lund.) André, Ingrid: Framtidens bibliotek: nytt bibliotek i Brunnshög. Mars Utredning för Kultur & fritidsnämnden i Lund. André, Ingrid: Från Krafts torg till S:t Peter: nedslag i Lunds Stadsbiblioteks historia. Lund (Finns även att låna i tryckt form på Folkbiblioteken i Lund.) André, Ingrid: När Stadsbiblioteket skulle byggas: en lundensisk långbänk. BookDesire Folkbiblioteken i Lund webbplats Folkbiblioteken i Lund i Facebook och Twitter Med Greta Garbo på biblioteket: om förnyelsearbete vid Lunds stadsbibliotek inför år Lund Finns att låna på Folkbiblioteken i Lund. Meröppet i Veberöd: 1. Bloggioteket Veberödsbibliotekets blogg. Här kan man bl.a. följa vad som händer med Meröppet 2. Demo av Meröppet Plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun. Stadens bibliotek: en antologi. Lund Blandade berättelser om lundabibliotek: historia, minnen och drömmar. Fina illustrationer av Andrzej Ploski.) Tekniska museet: Från matematikmaskin till IT. Intervjuer med pionjärer. (Intervjuer med folk som var med, från storföretag och universitet, men här berättar också en handfull bibliotekspionjärer.)

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Ditt bibliotek i Karlskrona

Ditt bibliotek i Karlskrona SVENSKA Ditt bibliotek i Karlskrona 2003-10-01 Ditt bibliotek I Karlskrona kommun finns ett Stadsbibliotek och tio biblioteksfilialer. Dessa bibliotek finns för att du ska kunna hämta kunskap och få inspiration.

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Gunnel Atterfelt. En intervju av Sofia Lindgren 28 augusti 2008. Intervju 107. Från matematikmaskin till IT

Gunnel Atterfelt. En intervju av Sofia Lindgren 28 augusti 2008. Intervju 107. Från matematikmaskin till IT Gunnel Atterfelt En intervju av Sofia Lindgren 28 augusti 2008 Intervju 107 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken

Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken - en förstudie 2006-03-30 Britt-Inger Fisk, Länsbiblioteket i Värmland Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2. Bakgrund och syfte

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland OM PROJEKTET Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering Dnr KFN-2013-133 Dpl 40 sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Bibliotek och arkiv Tjänsteyttrande 2013-09-04 Åsa Hansen, asa.hansen@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Dollyprojektet SLUTRAPPORT

Dollyprojektet SLUTRAPPORT STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN SLUTRAPPORT SLUTRAPPORT Projekt Författare Version Dnr Förvaltning/avdelning Fastställd av styrgrupp Senast ändrad Sida 20xx-xx-xx 2012-08-29 1 (10) Innehållsförteckning

Läs mer

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort och beställning 2.3

Läs mer

Hur lånar jag på biblioteket?

Hur lånar jag på biblioteket? Bibliotekets startsida / Hur lånar jag på biblioteket? Hur lånar jag på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker, filmer, cd-skivor, tidskrifter och annat. För att låna behöver du ett bibliotekskort.

Läs mer

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek Att arbeta med AudioIndex på bibliotek INLEDNING AudioIndex är ett hjälpmedel som utvecklades i samband med projektet Bibliotek 2007, ett biblioteksprojekt som drevs i Umeåregionen och fokuserade på ökad

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Utveckla era bibliotekstjänster genom att använda netloan för lösningar inom datorbokning, utskrifter och internet

Utveckla era bibliotekstjänster genom att använda netloan för lösningar inom datorbokning, utskrifter och internet Utveckla era bibliotekstjänster genom att använda netloan för lösningar inom datorbokning, utskrifter och internet Utnyttja flexibla lösningar för tillgång till biblioteksdatorer, utskrifter och trådlöst

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Folkbibliotekens digitala service och e-tjänster - en kartläggning av bibliotekens hemsidor i Sydost

Folkbibliotekens digitala service och e-tjänster - en kartläggning av bibliotekens hemsidor i Sydost 1 Folkbibliotekens digitala service och e-tjänster - en kartläggning av bibliotekens hemsidor i Sydost Birgitta Hellman Magnusson, april 5 Slutversion 551 Innehåll: Inledning, sid. Förslag till basnivå

Läs mer

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25

Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 1 Regler och avgifter för Biblioteken i Norrbotten: Bibliotek 2013, version 5 Reviderad 2011-05-25 Kommentarer Regeldokumentet har processats fram sedan oktober 2010 och föreligger nu i sin 5:e version.

Läs mer

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Version 2.1 2012-08-28 2012-02-27 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9)

Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) Biblioteksplan för Töreboda kommun 1(9) 1.Utgångspunkt Bibliotekslagen föreskriver att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten (lag 2004:1261). En biblioteksplan måste hela tiden

Läs mer

Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0

Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0 Skiss, förslag på projektorganisation gällande arbetet med implementeringen av webb/katalog 2.0 Namn: Sydostbiblioteken, Biblioteken i Sydost? Projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden 1. Webbredaktör

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-11-01 Sidan 4 av 11 81/2011 Kultur- och fritidsnämndens IT-plan 2013-2015 I ärendet föreligger

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Användare biblioteket i Solna C Användare biblioteket i Bergshamra Icke-användare biblioteket i Solna C Icke-användare biblioteket i Bergshamra

Användare biblioteket i Solna C Användare biblioteket i Bergshamra Icke-användare biblioteket i Solna C Icke-användare biblioteket i Bergshamra 4 Biblioteksundersökningar Telefonintervjuer med personer i åldrarna 18-74 år Användare biblioteket i Solna C Användare biblioteket i Bergshamra Icke-användare biblioteket i Solna C Icke-användare biblioteket

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1 AXIELL SVERIGE AB Versionsbeskrivning LIBRA.SE Version 7.1 Versionsbeskrivning 7.1 Denna versionsbeskrivning utgår från förändringar i relation till version 6.7.5/7.0 Allmänt 1. Vissa långsamma rutiner

Läs mer

Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013

Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013 Release-nyheter för Bibliothecautrustning Hösten 2013 Vad är nytt sedan senaste release? smartserve - självbetjäningsautomater och sorteringsanläggningar 1. Det är nu möjligt att skriva ut en lista på

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare?

Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Q1 Hur många gånger har du använt surfplattan i mötet med besökare? Antal ggr (Endast siffra) 0 1 2 3 4 5 Medeltal Totalt Antal ggr (Endast siffra) 2,00 18 9 Totalt antal svarande: 9 # Antal ggr (Endast

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Enheten för kultur och fritid. för folkbiblioteken i Västerviks kommun

Enheten för kultur och fritid. för folkbiblioteken i Västerviks kommun Enheten för kultur och fritid Biblioteksplan för folkbiblioteken i Västerviks kommun 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förslag till biblioteksplan 3 Inriktningsmål. 3 Åldersanpassad biblioteksservice...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN I LUND. Årsberättelse 2010

FOLKBIBLIOTEKEN I LUND. Årsberättelse 2010 FOLKBIBLIOTEKEN I LUND Årsberättelse 2010 Platsen framför stadsbiblioteket fick helt nytt utseende. FOLKBIBLIOTEKEN LUND Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund Tel. 046-35 59 90 www.lund.se/folkbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Chefsmöte 16-17 september 2009

Chefsmöte 16-17 september 2009 Chefsmöte 16-17 september 2009 Närvarande: Bo Alsterberg, Kristina Grubbström (16/9), Jan-Olof Frank, Liselott Lagnestig, Marita Mattsson Barsk, Kristina Holmgren, Irene Wallin, Ing-Marie Engman Suup,

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer