Dnr: 10/129. Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League 2009.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dnr: 10/129. Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League 2009."

Transkript

1 FOTO: MARGARETH PETTERSSON Jesper och William på Björkbackaskolan i Ånge förbereder sig för tävlingen First Lego League Deras lag Team Snoopy tog hem insiktspriset i tävlingen för bästa teoretiska arbete. Dnr: 10/129 Årsredovisning och koncernbokslut 2009

2 1

3 Innehållsförteckning Politisk betraktelse verksamhetsåret Koncern och nämndorganisation... 5 Hur användes skattepengarna 2009?... 6 Befolkningsutveckling Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Driftredovisning Investeringsredovisning Kompletteringsbudget 2009 (kr) Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - finansiering Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen De kommunala bolagen Ånge Fastighets & Industri AB Ånge Energi AB Ångefallen Kraft AB Revisionsberättelse Bilagor Noter Kommunen Noter Koncernen Sammanfattning personalekonomi Redovisningsprinciper för kommunen Redovisningsprinciper för koncernen Begreppsförklaringar

4 3

5 Politisk betraktelse verksamhetsåret inleddes med larmrapporter från såväl media som Sveriges Kommuner och Landsting. Allt fler hade blivit arbetslösa och därmed måste kommuner och landsting räkna med betydligt lägre skatteintäkter än vad som tidigare budgeterats. I Ånge kommun var vi politiskt överens om att kostnaderna skulle sänkas men det skulle ske strukturerat och inga panikåtgärder skulle vidtas. Vi kan nu konstatera att vi i stort sett lyckades. Kostnaderna ökade med mindre än 1 % fast den genomsnittliga löneökningen för de 1100 anställda var ca 3,5 %. Historiskt har kommunens kostnader stigit med minst 3 % per år så därför kan kostnadssänkningarna beräknas till minst 10 miljoner kronor. Detta samt att skatteintäkterna inte sjönk lika mycket som befarat och att Ångefallens elproduktion på grund av de höga elpriserna har gett högre avkastning än beräknat gör att den ekonomiska situationen känns hanterbar. Under året tecknades avtal med Statens Bostadskreditnämnd kring statligt bidrag för att avveckla ca 180 lägenheter från den ordinarie bostadsmarknaden. Detta var nödvändigt i och med att Migrationsverket avvecklade sin förhyrning av 110 lägenheter och vakansgraden därmed blivit alltför hög. Anläggande av kulvert för varmvatten från Eka Chemicals industrierna i Alby till Ånge tätort startade under året. Varmvattnet från Alby kommer att tillföra värme motsvarande årsbehovet för 1000 enfamiljsvillor och därmed drastiskt minska behovet av olja, el och biobränsle i värmeverket i Ånge tätort. Prognosen är att detta kommer att göra att prisutvecklingen på fjärrvärme i Ånge kommun kommer att vara lägre än i övriga landet. Noteras bör att Ånge Energi i dagsläget inte höjt sin taxa på 5 år och deras 78öre/kWh är idag konkurrenskraftigt. Vårt sätt att arbeta med långtidssjukskrivna har fått fortsatt uppmärksamhet. Vår rehabiliteringssamordnare Maine Person är efterfrågad föredragshållare och hon kan visa att om man har en fungerande struktur för arbetet så är det inte svårt att kraftigt minska antalet långtidssjukskrivna. De politiska partierna har varit överens om och fattat beslut i Kommunfullmäktige att Ånge kommuns räddningstjänst ska ingå i det nybildade Medelpads Räddningstjänstförbund från och med 2010, att vi ska bilda en gemensam Överförmyndarnämnd med Sundsvall, Timrå och Nordanstig från 2011 samt att minska de politiska uppdragen med 30 % nästa mandatperiod. Kommunstyrelsens bedömning är att kommunen har god kontroll över sina inkomster och utgifter. För detta vill vi tacka alla medarbetare som bidragit till detta under året. Sten-Ove Danielsson Kommunstyrelsens ordförande 4

6 Koncern och nämndorganisation 5

7 Hur användes skattepengarna 2009 Utdebitering 2009: Kommun: 23,03 Landsting: 10,60 Församling: Borgsjö/Haverö kyrkliga samfällighet 1,75, Torp 1,60, Stiftssamfällighet 0,10 Summa skatt: Torp 35,33, Borgsjö/Haverö 35,48 6

8 Befolkningsutveckling 2009 Totalt antal invånare 31 december, 2009 var

9 Förvaltningsberättelse 2009 Omvärldsanalys Den kommunala sektorn har efter tre goda år drabbats av den globala finanskrisen. Framför allt har skattekraften minskat kraftigt under 2009 p.g.a ökad arbetslöshet. Problemen visade sig på två sätt. Dels själva skatteminskningen för sig men det som framförallt har stört resultatet var att prognoserna för skatter och skatteutjämningsbidrag var prognostiserade alltför optimistiskt. En stor del av skatteförändringen ligger i slutavräkningen mot skatteverket. Kommunerna drabbades helt enkelt av restskatt. Årets skatteintäkter har i och för sig ökat mer än kostnaderna, mest beroende på kostnadsbesparingar, men p.g.a. restskatten slutade skatteintäkterna totalt på ungefär samma nivå som kostnadsutvecklingen. Detta förutsågs redan under bokslutsarbetet för 2008, men kunde inte åtgärdas p.g.a. gällande redovisningsregler. Kunskapen om restskatten blev startskottet till många och kraftfulla besparingsinsatser under 2009, vilket räddade situationen för många kommuner. Sveriges befolkning ökar varje år men ökningen sker i storstäderna och regionala centralorter. I övriga Sverige och i glesbygdskommunerna i synnerhet minskar befolkningen. Befolkningsförändringarna påverkar indirekt skatteutjämningssystemet och genererar genast en ökning eller minskning av kommunens huvudintäkter. Dilemmat för en kommun med befolkningsminskning och därmed minskade ekonomiska resurser är att anpassa organisationen efter befolkningsminskningen. Men i praktiken kan de fasta kostnaderna inte minskas i samma takt som befolkningen utan följer efter trappstegsvis medan skatteintäkterna reduceras varje år. Befolkningsutvecklingen i Ånge kommun har under 2000-talet svängt med årlig minskning på 50 till 200 invånare. Under 2009 minskade befolkningen med 175 invånare. Arbetsmarknaden Kommunen har en roll och delansvar för arbetsmarknadspolitiken. En nära samverkan finns mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Den öppna arbetslösheten i riket, inklusive sysselsatta i olika program, ökade från 3,7 % 2008 till 6,0 % I Ånge ökade den från 4,9 % till 8,2 %. Enligt prognos från SKL kommer arbetslösheten i riket att öka till 7,1 % för Källa: AF Diff Prog 2010 Riket arbetslösa 2,5 4,0 1,5 i åtgärder 1,2 2,0 0,8 Summa 3,7 6,0 2,3 7,1 Länet arbetslösa 3,5 5,0 1,5 i åtgärder 1,8 2,9 1,1 Summa 5,3 7,9 2,6 Ånge arbetslösa 3,4 5,0 1,6 i åtgärder 1,5 3,2 1,7 Summa 4,9 8,2 3,3 Ökningen i Ånge är störst bland ungdomar och kvinnor, vilket innebär stor risk för ökad utflyttning. Kommunala satsningar har gjorts under 2009 med dels ökad budget och dels ökat samarbete med kommunens individ- och familjeomsorg i form av att växla socialbidrag mot arbetsfrämjande åtgärder. Den ökning av arbetslösheten som prognostiseras under flera år innebär påfrestning också i form av att allt fler blir utförsäkrade och riskerar att behöva socialbidrag. Ånge kommun som 8

10 arbetsgivare arbetar konsekvent efter sju stegs modellen och har hittills undvikit en ökning av antalet utförsäkrade från Försäkringskassan. Näringsliv Via FöretagarCentrum arbetar kommunen aktivt med att stötta befintliga företag och entreprenörer som vill utveckla idéer och starta eget företag. Under året har utvecklingen hos befintliga företag huvudsakligen varit positiv. Nyföretagandet har under 2009 varit marginellt lägre än 2008 men fortfarande positivt. Märta Högstedt, företagare och Agneta Sörman, Coompanion inspirerade till företagande i Kölsillre via kommunens FöretagarCentrum och projektet E-länet Ekonomisk styrning Kommunallagen föreskriver att fullmäktige ska fastställa övergripande finansiella mål för att uppnå en långsiktigt god ekonomisk hushållning. För att uppnå detta i hela organisationen föreskrivs att övergripande verksamhetsmål ska fastställas för styrning av nämndernas verksamheter. En del i arbetet med övergripande verksamhetsmål är att granska nio utvalda verksamheter och analysera de som avviker mer än sju procent mot jämförbara kommuner eller sin standardkostnad. Under 2008 har en helårscykel av ovanstående styrsystem genomförts fullt ut. De finansiella målen har fram till finanskrisen klarats om än med god hjälp av bra avkastning från Ångefallen Kraft. Tack vare de överskotten har reservationer gjorts för framtida pensioner, 8 mkr, och för strukturella problem, 15 mkr, som skall kunna nyttjas vid framtida problem. De övergripande verksamhetsmålen har analyserats av kommunledningskontoret (KLK) och redovisats i kommunfullmäktige i februari Vid samma tillfälle har ordförandena i humanistiska nämnden och socialnämnden lämnat en analys av utpekade verksamheter med större avvikelser. 9

11 Årets måluppföljning Mål i budget 2009 Åtgärder Klart Kommentar 1. Finansiella mål 1.1 Nettokostnaden ska vara 1.1 Allmän återhållsamhet och - Kf har under året beviljat minst 1 % lägre än skatt, strukturella besparingar gav en undantag från målet under utjämningsbidrag och finansnetto låg kostnadsökning. pågående finanskris. 1.2 Resultatet ska uppgå till minst 1.2 Återbetalning av retroaktiv Avsikten är att åter klara 1 % av skatt, utjämningsbidrag skatt pga finanskrisen ledde till - de finansiella målen inom och finansnetto underskott på 1,5 mkr. planeringsperioden Investeringarna ska 1.3 Verksamhetsinvesteringar 12 understiga avskrivningarna på 8 mkr understeg avskrivningar på 14 mkr 2. Särskilda mål 2.1 Reservationer skall göras för framtida pensioner för att motverka övervältring av kostnader på kommande generationer 2. 2 Elaktiemedlen skall värdesäkras motsvarande inflationen 2.1 Beslut om en plan t.o.m innebär att en reservation på 4,9 mkr. skulle göras för Beslut om en plan på kort sikt innebär köp av nya värdepapper på 3 mkr per år. - - Kf har under året beviljat undantag från målet under pågående finanskris. Ingen värdesäkring sker under finanskrisen. 3. Övergripande verksamhetsmål 3.1 Barnomsorg 3.2 Grundskola 3.3 Gymnasieskola 3.4 Äldreomsorg 3.5 Individ och familjeomsorg (IFO) 3.6 Fritid 3.7 Kultur inkl musikskola 3.8 Musikskola 3.9 Handikappomsorg Analys av avvik. > 7 % mot jämförbara kommuner resp. standardkostnad 3.1 Avvik. -15 % / 13 % 3.2 Avvik. 1 % / 6 % 3.3 Avvik. 4 % / 10 % 3.4 Avvik. 1 % / 8 % 3.5 Avvik. 15 % / 35 % 3.6 Avvik 56 % / Avvik. 47 % / Avvik. 65 % / Avvik. -14 % / - Särskild analys i KF Under 7 % Särskild analys i KF Särskild analys i KF Särskild analys i KF Särskild analys i KF Särskild analys i KF Särskild analys i KF Särskild analys i KF En annan del i den ekonomiska styrningen är att genom enkelhet och tillgänglighet öka det allmänna intresset och möjliggöra jämförelser med andra kommuner genom att skapa åskådliggörande nyckeltal. Målen kommer att följas upp varje år och vara en del av beslutsunderlaget för fullmäktige vid fördelningen av budgetramar i juni månad. Under planeringsperioden ingår ett antal strukturella besparingar, som bevakas av kommunstyrelsen och bearbetas i strukturgruppen och vid presidieträffar tre gånger per år. Kontrollen av den ekonomiska utvecklingen sker löpande varje månad genom en månadsrapport, där respektive förvaltningschef undertecknar en prognos på årets resultat och redovisar egna åtgärder eller förslag till åtgärder för att klara sin budget. Ånge kommun deltar aktivt i utvecklings- och samverkansprojekt samt nyckeltalsjämförelser både regionalt och tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 10

12 Resultat Årets resultat Under tre år i rad med överskott och positiva resultat som överträffar fullmäktiges mål har kommunen kunnat reservera medel för framtida pensionskostnader och strukturella problem. Under 2009 fördjupas finanskrisen med minskade skatter och utjämningsbidrag vilket ledde till att 2009 års resultat blev 1,5 mkr. Resultat i % av skatt, utjämningsbidrag och ÅK -0,6 finansnetto 4 1,3 1,6-0,2 Mål, övre gräns Mål, nedre gräns 0,5 0,5 4Jmfbara 0,7 2,6 1,1 0,2 Riket 3 2,4 3, ÅK 1 Max Min Jmfbara 0 Riket Det finansiella målet för resultatnivån klarades inte för Fullmäktige har hållits underrättad under året och därför beviljat uppehåll för de finansiella målen under finanskrisen. I jämförelse med riket och jämförbara kommuner syns Ånge kommun ha skapat ett bättre utrymme på senare år. Nämndsresultat Tre tidigare beslut om strukturella anpassningar till den minskande befolkningen har genomförts. I socialnämndens budget ingick nedläggning av Haffragården, som genomfördes vid årsskiftet Att socialnämnden fick underskott på 1,4 mkr beror till stor del på ökande kostnader för socialbidrag och arbetsmarknadsinsatser för ungdomar. Prognosen för socialnämnden pekade vid halvårsskiftet på - 1,1 i avvikelse mot budget, där individ- och familjeomsorg blev något värre än beräknat. Andra halvåret genomfördes andra besparingar bl.a. insatser för färre vikarier, lägre sjukfrånvaro och lägre kostnader inom LSS. Humanistiska nämnden har under året genomfört två strukturella besparingar i och med stängning av Östavalls och Erikslunds skolor inför höstterminen Prognosen vid halvårsskiftet pekade därför på ett överskott på 0,7 mkr. Omstrukturering på personalsidan och ett sämre utfall på gymnasieskolan gjorde att prognostiserat överskott vände till underskott på 0,3 mkr. Kommunstyrelsen redovisade ett slutresultat på 2,2 mkr i överskott, vilket var väsentligt högre än halvårsrapporten. En stor del av förbättringen andra halvåret består i svårkalkylerade kostnads- och intäktsutvecklingar för olika EU-projekt, försenade investeringar och därmed minskande kapitaltjänst. Men merparten bestod i den oro för signaler om försämrad skatteutveckling, som drev fram besparingar både inom kommunstyrelsens verksamhet och att kommunstyrelsen sparade nästan hela anslaget för oförutsedda behov. Finansieringen av kommunens verksamheter var under 2009 det stora problemet. Den budget som fastställdes i november 2008 kalkylerade helt enligt föreskrifter med en skatteutveckling för 2009, som blev alldeles för positiv beroende på finanskrisen. Den 11

13 enskilt största avvikelsen från budgeten var avräkningen för 2008 års skatteintäkter och justering av 2009 års skatteintäkter. Sammanlagt ledde till en minskning av skatteintäkterna med 12 mkr. Men tack vare minskande sjukfrånvaro under 2009 kunde sjukförsäkringsavgiften sänkas, vilket lindrade budgetavvikelsen med drygt 5 mkr. Under de fem föregående åren har nämndernas budgetavvikelse varit 0,5 % i snitt. Årets resultat blev något bättre med avvikelse på bara 0,2 %. Enligt en analys av Bostads- och Kreditnämnden (BKN) i april 2009 konstateras att Ånge kommun har en mycket god budgetföljsamhet. Helårsprognos som gjordes i delårsrapporten för 2009 för nämndernas sammanlagda verksamhet avvek med 3,8 mkr mot slutresultatet. Det förbättrade utfallet berodde framförallt på kommunstyrelsens överskott i verksamheten och kommunstyrelsens återlämnade anslag för oförutsedda behov. Den största avvikelsen låg inom finansieringen, som även den blev bättre tack vare den sänkta sjukförsäkringsavgiften på drygt 5 mkr, som vid delårsbokslutet inte var klarlagd. Än en gång konstateras att förvaltningarna lojalt har ansträngt sig för att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen. Verksamheternas intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheterna uppgick till 129 mkr för 2009, vilket täckte 19 % av kostnaderna. Intäkterna minskade något under 2009 framförallt p.g.a. minskade ersättningar från Migrationsverket, som stängde vid halvårsskiftet, och ersättning från Försäkringskassan, beroende på färre vårdtagare inom handikappomsorgen. Verksamheternas kostnader för 2009 blev 675 mkr, en ökning på bara 0,3 % trots löneökningar på 3,7 %. Personalkostnaderna utgör 63 % av kommunens kostnader och är därmed den viktigaste delen för slutresultatet. Löneökningen skulle ha inneburit en ökad kostnad på drygt 10 mkr, men under 2009 minskade personalkostnaderna mot 2008 med 2 mkr. Kommunen har därmed rationaliserat och minskat egna verksamheter med 12 mkr. bl.a. genom att antalet årsarbetare har minskat med 25 stycken. Skatter och skatteutjämningsbidrag minskade med 1 mkr mot föregående år. Finansnettot minskade från 19 till 13 mkr beroende på lägre avkastning från Ångefallen Kraft från 15 till 11 mkr och lägre ränta på likvida medel. Finansnettot blev ändå positivt och är ovanligt bra i kommunala sammanhang. Trots intäktsminskning för andra året i rad för verksamheterna blev resultatet bara ett mindre underskott tack vare återhållsam kostnadsutveckling och det fortfarande goda finansnettot. Redan nu kan förutspås att finanskrisen har bottnat i Sverige, vilket innebär att Ånge kommun bedöms få skatteåterbäringar under 2010 för 2009 med ca 1 mkr. Resultaträkning (mkr) % diff Verksamhetens intäkter 129,1 130,7-1,2 Verksamheter kostnader -675,5-673,5 0,3 Verksamhetens nettokostnad -546,4-542,8 0,7 Skatter och utjämningsbidrag 532,3 533,0-0,1 Finansnetto 12,6 18,6-32,3 Årets resultat -1,5 8,8-117,0 Jmf inflationen (KPI), % -0,1 löneutveckl (kalenderår), % 2,8 12

14 Förhållande mellan nettokostnad och skatter, skatteutjämningsbidrag samt finansnetto En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det över tiden finns balans mellan kostnader och intäkter. Därför har fullmäktige fastlagt detta förhållande som ett av sina finansiella mål för att sätta fokus på kostnadsutvecklingen, som över tiden ska understiga rubricerade intäkter med 1 %. Diagrammet nedan visar att målet uppnåddes under perioden 2006 till 2008, med ett snitt för perioden på -2,6 procent. Under 2009 slår finanskrisen till med full kraft och kommunfullmäktige tillåter då tillfälligt avsteg från de finansiella målen. Kostnaden översteg rubricerade intäkter med 0,3 % under Nettokostn i förh 2006till skatt, 2007 bidrag 2008 o finansnetto 2009 (mkr) Nettokostnad 600,0 503,1 517,1 542,8 546,4 2109,4 Nettokostnad Skatt, 550,0 bdr, finans 523,7 524,5 551,6 544,9 1599,8 500,0-3,9-1,4-1,6 0,3 31,9 Skatt, bdr, finans 450, Skatter och utjämningsbidragens förhållande till befolkningsutvecklingen I Sverige sker generellt en befolkningsökning i storstadsområdena och en befolkningsminskning i glesbygds- och inlandskommunerna. Största delen av kommunens intäkter är skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag. Skattesystemet innebär för Ånge kommun att vi får ett utjämningsbidrag räknat per invånare som är större än vår egen skattekraft, från 11 till 200 tkr, vilket motsvarar drygt 40 tkr/inv. i genomsnitt. Av detta kan man enkelt avläsa effekten för Ånge kommun om befolkningen fortsätter att minska med personer per år. Med fokus på kostnaderna innebär detta krav på minskade kostnader i storleksordningen 4-8 mkr per år för att kompensera befolkningsminskningen. I planeringen har Ånge kommun korrigerat intäkterna för en befolkningsminskning på 150 personer per år. Men det har visat sig svårt att sänka kostnaderna i samma takt som befolkningsminskningen. Detta beror på att vissa fasta kostnader minskar i trappstegstakt eller kräver särskilda politiska beslut. Investeringar Eftersom kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av Ånge Fastighets & Industri AB (ÅFA), så är den kommunala investeringsnivån jämförelsevis låg och jämn över tiden och klart under avskrivningsnivån på ca 14 mkr/år. Lägger man till ÅFA: s investeringsnivå, som normalt är dubbelt så hög som kommunens, ger det en mer rättvisande bild av kommunens investeringar, eftersom merparten av ÅFA: s investeringar är beställningar från kommunens verksamheter. Ånge Energi med ett väl utbyggt kulvertnät hade en mer förvaltande uppgift och därför normalt små investeringar. En ny situation uppstod när Ånge Energi köpte upp Vattenfalls värmepannor 2006 och under 2009 påbörjade en spillvattenledning från Alby till Ånge. 13

15 Nettoinvesteringar (mkr) Ånge kommun 7,3 7,3 10,9 8,1 40,0 ÅFA 15,7 8,8 11,4 7,5 30,0 Ånge kommun Ånge Energi 22,4 0,6 6,8 28,8 20,0 ÅFA 10,0 Summa 45,4 16,7 29,1 44,4 Ånge Energi 0, Merparten av de kommunala investeringarna 2009 på 8 mkr skedde inom humanistiska nämnden, 3,6 mkr, tekniska nämnden, 2,6 mkr och socialnämnden, 1,4 mkr. De största enskilda investeringsprojekten var VA-ledningar och inköp av begagnad pistmaskin. Av bolagens investeringar 2009 på totalt 36 mkr avsåg 5 mkr investeringar i kommunala verksamhetsfastigheter, bl.a. ombyggnad i Minervaskolan och hotell Mittlandia. Tillgångar Det övergripande finansiella målet är att investeringarna under planeringsperioden ska understiga avskrivningarna. Det är ett värdefullt inriktningsmål i tider med anpassning efter befolkningsminskningen, som bl.a. måste leda till viss avveckling av fastigheter och inventarier. Eftersom kommunens verksamhetsfastigheter ägs och förvaltas av Ånge Fastighets och Industri AB (ÅFA), består kommunens materiella tillgångar av mark, parker och vägar, tekniska verk samt verksamhetsinventarier. Värdet minskade under 2009 med 4 mkr till 112 mkr. Under samma period minskade de finansiella tillgångarna med 6 mkr till 166 mkr beroende på återbetalning av lån för byggande av Gång-Cykelväg i Fränsta. De finansiella tillgångarna består av elaktiepengarna 141 mkr och aktier i egna bolag om 24 mkr. Om de materiella tillgångarna kan sägas vara högt värderade, gäller motsatsen de finansiella tillgångarna. Dels sker en planmässig värdesäkring av elaktierna och dels ingår aktier för Ångefallen Kraft bokförda till 9 mkr, som idag bedöms ha ett marknadsvärde på över 150 mkr. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Enkelt uttryckt speglar det hur mycket man äger av sina tillgångar. En hög soliditet är tecken på att en större del av investeringarna har finansierats med skattemedel. Vänder man på resonemanget visar en hög soliditet på låga skulder. Ånge kommun med sin över tiden ökande soliditet på f.n. 57 % ligger strax ovan mitten av Sveriges kommuner, där det högsta värdet under 2008 var 84 % och det lägsta 14 %. Inom kommuner och landsting ska enligt lag inte framtida pensionsåtaganden betraktas som en skuld. Om alla pensionsåtaganden räknas in har kommunen negativ soliditet. 14

16 Soliditet, % ÅK exkl pens ÅK inkl pens Jmfbara exkl pens Jmfbara inkl pens ÅK exkl pens ÅK inkl pens Jmfbara exkl pens Jmfbara inkl pens Likviditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på kort sikt, är likviditeten. Likvida medel är behållningen i kassa och bank. Ett annat mått är kassalikviditet, där omsättningstillgångarna sätts i förhållande till kortfristiga skulder. En tumregel där är att kvoten ska överstiga 100 %, vilket innebär att kortfristiga skulder kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2009 hade Ånge kommun 73 mkr i likvida medel och kassalikviditeten låg då på 65 %. Likviditeten har därmed ökat med 21 mkr, medan kassalikviditeten minskade. Detta beror på att kommunen har erhållit för mycket skattemedel p.g.a. de för positiva skatteprognoserna, vilket i sin tur innebär att kommunen har fått en skuld till staten, som skall återbetalas Dessutom erhölls strukturkostnadsbidraget på 10 mkr redan under december Några risker på kort sikt finns inte trots att kassalikviditeten understiger 100 %. Det beror framförallt på att 22 % av kortfristiga skulder består av uppbokade semester-, ferie- och uppehållslöneskulder, som inte kommer att utbetalas mer än marginellt under närmaste året. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Under året har 14 mkr amorterats extra på kommunens långfristiga skulder. Vid årets slut uppgick låneskulden till 5 mkr och under januari 2010 löstes även detta lån. Ånge kommun blir därmed skuldfri avseende långfristiga lån. Finanspolicy Kommunen har en detaljerad finanspolicy som även omfattar pensionsmedelshantering. Den har senast under 2006 uppdaterats för att möjliggöra en breddad placering med fortsatt högt säkerhetstänkande. Placeringarna av elaktierna ska hela tiden vara säkrade av svenska staten eller Kommuninvest, som har samma rating som staten. Placering får ske i aktier om avkastningen garanteras vara minst lika med inflationsutvecklingen. P.g.a. det låga ränteläget som följt den världsomgripande finanskrisen samt ny kunskap om pensionsskuldens utseende har en ny finanspolicy fastställts under Även nya e- fakturarutiner och önskemål från ÅFA har aktualiserat att finanspolicyn ska omarbetas och om möjligt göras koncernövergripande och mer lätthantering. I praktiken fungerar det mesta av det finansiella arbetet på ett koncernövergripande sätt, där Ånge kommun redan fungerar som koncernbank för kortare placeringar och krediter. 15

17 Pensionshantering Befolkningsminskningen, särskilt under 60-talet, gör att Ånge kommun får en lägre pensionsökning jämfört med vad riket får p.g.a. fyrtiotalisterna. Kommunens totala pensionsåtagande inkl löneskatt består av fyra delar: årlig pensionsutbetalning 10 mkr, kortfristig skuld 16 mkr, pensionsavsättning 46 mkr och pensionsförbindelse 268 mkr. Pensionsförbindelsen som är den avgjort största delen ligger enligt lag helt utanför balansräkningen. Helhetsbid av pensioner inkl löneskatt och pensionsmedel, tkr Avsättningar Ansvarsförbindelser Finansiell placering som säkerhet Återlånade medel Uträkningen av kommunernas pensionsåtaganden kan variera kraftigt över tiden. Omräkning 2007 enligt P-fink / RIPS- modellen ledde till kraftig nivåökning. Slutlig justering från övertagande av Ädel-personal mellan kommunen och Landstinget innebar en kraftig minskning Underlaget för pensionsberäkningen är väl underbyggt, eftersom aktualiseringsgraden nu är 100 %, d.v.s. all pensiongrundande inkomst har inrapporterats. För att säkerställa effekterna för Ånge kommun har en 25 årig analys av framtida effekter på pensionsåtagandena gjorts. Analysen säger att kommunen på kort sikt har kontroll över läget. Utifrån den har en plan utarbetats med reservationer för framtida pensionsutbetalningar. Vid årsskiftet 2008 har en 40 årig prognos inhämtats, vilket innebär att en ny analys kan ta hänsyn både till toppnivå och till den framtida minskningen. Som ytterligare säkerhet finns aktier i Ångefallen Kraft bokförda till 9 mkr, som bedöms vara värda 150 mkr eller i vart fall överstiga återlånade medel. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtaganden var vid utgången av 2009 ca 577 mkr. Borgensåtagandet var 57 tkr per invånare. Ånge kommun låg på 13: e högsta värde bland Sveriges kommuner år Det höga värdet återspeglar en tid då kommunens bolag hade kreditsvårigheter med bankerna. För att hålla nere lånekostnaderna för bolagen gick därför fullmäktige in och beviljade generell borgen 1997/98. Detta förbättrade ränteläget med i snitt 0,5 %, vilket motsvarade 3 mkr. i minskade kostnader. Under 2009 förändrades borgensåtagandet med 1 mkr mindre av riskfylld borgen och ökning med 30 mkr avseende borgen för spillvärmeprojektet. Känslighetsanalys Vissa händelser kan kommunen själv påverka, t.ex. skattesats eller avgifter. Andra för kommunen viktiga händelser kan inte kommunen påverka alls, t.ex. rikets skattekraft. Med en känslighetsanalys kan man redovisa hur stora effekter olika händelser har på kommunens ekonomi. En lönehöjning med 1 % kostar 4 mkr inkl avgifter, vilket motsvarar 11 årsarbetare eller en skattehöjning med 26 öre. För att väga upp en befolkningsminskning med 100 personer, ca 1 % behövs kostnadsminskningar på 4 mkr, vilket också motsvarar 11 årsarbetare. Ett resultat på 1 % av skatter och finansnetto motsvarar en skatteändring på 33 öre. 16

18 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Uppföljningen sker i en avstämning mot balanskravet, som kan ha både ett historiskt och ett framtidsperspektiv. Vid avstämningen mot balanskravet exkluderas reavinster, men inte reaförluster. Dessutom kan kommunfullmäktige besluta att undanta vissa kostnader åberopande synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5b. Kommunfullmäktige kan också besluta om att reservera medel för befarade framtida kostnader. Prognoser enligt SKL och Konjunkturinstitutet i april 2009 innebar att det positiva resultatet i budgetplanen för har vänts till underskott. Detta ledde till att fullmäktige under finanskrisen tillåter ett tillfälligt uppehåll av de finansiella kostnads- och resultatmålen samt planerade reservationer för framtida pensionskostnader. Ur överskotten skall enligt planen reserveras för framtida kända och befarade problem, avseende för framtida pensionskostnader upparbetade före 1998, har ingen avsättning skett före Beslut har nu fattats om att medel skall reserveras varje år ur det planerade överskottet enligt en fastställd plan, så att inte pensionsutbetalningarna drabbar kommande generationer. Uppehåll görs tills klarhet i finanskrisens effekter står klara. anpassning till minskad befolkning och skattekraft, som dels innebär ändrat nyttjande av verksamhetsfastigheter, nedskrivning av bokfört värde, reaförluster vid försäljning, rivning etc. och dels täckande av befarade underskott p.g.a. minskad skattekraft, som beror på minskad befolkning och finanskris. Underskottet 2009 neutraliseras ur tidigare reservationer enligt balanskravsavstämningen nedan. Balanskravsavstämning 2009 Saldo Budget Belopp i mkr per Resultat enligt resultaträkningen: -16,4 20,9 7,0 8,8-1,5 Resultat enligt KF's budget ,0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5b : Omstruktureringsåtgärder: - Nedskrivning aktier i Ånge Energi AB 1,7 - Försäljning av golfbana, reaförlust 4,4 Reservationer enl förvaltningsberättelsen: - Anpassning till framtida pensionskostnader -3,0-5,0-8,0-4,1 - Anpass. till strukturell befolkn- o skatteborfallsförändr -3,8-2,0-8,8 1,5-13,1-1,9 Justerat resultat, avstämt mot balanskrav: -10,3 14,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Återställningspliktigt resultat -14,1 Enligt SKL: s analys bör en kommuns resultat motsvara 2 % av skatter och utjämningsbidrag för att uppfylla god ekonomisk hushållning på sikt. Ånge kommun menar för närvarande att 1 procent är en acceptabel nivå. Ett intensivt bes lutsarbete med strukturella anpassningar till befolkningsminskningen och anpassningar till nödvändig kvalité pågår. Detta tillsammans med fattade beslut avseende framtida pensionskostnader, en fungerande kostnadsuppföljning och bra forum för analyser i struktur- och presidiegrupper gör att kommunen har en god ekonomisk hushållning på sikt. Dessutom finns realiserbara tillgångar, exempelvis aktier bokförda till 9 mkr som bedöms vara värda 150 mkr. 17

19 Personalanalys Personalsituationen vid årsskiftet visar att antalet årsarbetare inom Ånge kommun har minskat tre år i rad. Det är effekten av anpassningar som görs mot den minskande befolkningen. En del av detta har skett löpande under året, som anpassning av personal mot uppsatta nyckeltalsmål, en del har gett effekt delar av året, som anpassning vid terminsstart. Haffragården stängdes vid årsskiftet 2008/09. Hösten 2009 stängdes två skolor p.g.a. minskat antal elever, men en stor del av den besparingen går tillbaka till skolan i form av förstärkt lärartäthet. Anställningsformer % Tillsvidareanställda ,0 Visstidsanställda ,4 Timanställda ,6 Antal anställda ,9 Årsarbetare ,5 Processer pågår för närvarande vilka kommer att leda till en minskning av framförallt visstids- och timanställda. Särskilt skall nämnas ny arbetstidsmodell samt en centraliserad bemanningsfunktion inom äldre- och handikappomsorgen Av kommunens anställda har 81 % en tillsvidareanställning. Sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat något, mest bland kvinnliga anställda och ligger nu på drygt 92 %. Den största delen av personalen arbetar inom humanistiska och socialnämnden, vilket utgör 83 % av alla anställda och utför arbete inom bland annat skola/barnomsorg samt vård och omsorg. Tillsvidareanställdas medelålder ökar stadigt och ligger nu på 48,1 år. Medelåldern torde fortsätta öka eftersom antalet personer som går i ålderspension under planeringsperioden är lägre än 30 personer per år. Den externa personalomsättningen har ökat under senare år och är just nu drygt - 3 %. Rehabilitering Den rehabiliteringsmetod som kommit att kallas för Ångemodellen har rönt stort intresse både i regionen och andra kommuner i Sverige. Ånge kommun har med riktade insatser, information och stöttning, bland annat genom att ordna förtur till rehabiliteringsåtgärder, men också genom tydligare styrning, försökt återföra fler från sjukskrivning till arbete. Detta har inneburit ökade krav på verksamheterna att arbeta med omplacering. Vidare gäller obligatorisk anmälan av lediga arbeten till personal- och ekonomienheten för prövning mot omplaceringsbehov. Under de senaste tre åren har resultat börjat visa sig i högre frisknärvaro. Sjukfrånvaro En effekt av rehabiliteringsarbetet är att sjukfrånvaron fortsätter att minska under 2009, med hela 25 %. Om man bortser från personal, som beviljats sjukersättning (förr sjukpension), har sjukfrånvaron i förhållande till tillgänglig arbetstid minskat med 1 % -enhet och ligger nu på 4,7 %. Fortfarande är sjukfrånvaron totalt högre för kvinnor, 4,9 %, än för män, 3,5 %, men kvinnorna stod för minskningen medan männen ökade något. Sett över några år har sjukfrånvaro i alla åldersgrupper minskat, men störst var minskningen i åldern över 50 år. 60 % av sjukfrånvaron avser 60 sjukdagar eller mer. Sjukfrånvarostatistik från SKL i april 2009 visar att Ånge kommun från att ha legat högt bland länets kommuner numera ligger klart under medelvärdet bland rikets kommuner och på delad lägstanivå tillsammans med Örnsköldsviks kommun i länet. 18

20 Jämställdhet Årligen görs en kartläggning av löneskillnader mellan kön och olika befattningar. Syftet är att upptäcka och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. De genomförda lönekartläggningarna visar att det förs en jämställd lönepolitik i Ånge kommun. Inga justeringar har behövt göras 2009 avseende osakliga löneskillnader. Från 2005 har skillnaderna mellan kvinnor och män i lönehänseende minskat med 4 procentenheter från 15 % till drygt 11 % av männens lön. Framförallt berodde det på en kraftfull satsning på kvinnor inom SKAF området som gjordes 2007 och En del av löneskillnaderna beror på att procentuellt fler män har ledande befattningar. Målsättning Personal- och organisationsutskottet har ambitioner att Minska sjukfrånvaron till 4 % Minska korttidsanställningar Centralisera bemanningsfunktionen för anställningar upp t.o.m. tre månader Erbjuda valfri sysselsättningsgrad Medverka till större frihet att förlägga arbetet enligt personalens önskemål Utfallet under 2009 och början av 2010 visar att ambitionerna är på god väg att uppfyllas. Koncernbolagen effekt på koncernredovisningen Två av bolagen, Ånge Fastighets- och industri AB (ÅFA) och Ånge Energi AB (ÅE), dotterbolag i ÅFA är helägda och Ångefallen Kraft AB (ÅKAB) ägs till 50 %. Bolagen påverkade koncernresultatet 2009 med stora belopp både upp och ned. ÅKAB har bidragit till kommunens resultat med 11 mkr i avkastning. ÅFA har under 2009 haft ett mycket tungt år med en budget som inte höll för bl.a. den ökade uppvärmningskostnaden och redovisade ett underskott på drygt 4 mkr. Balansräkningen visar att ÅFA:s anläggningstillgångarna minskar samtidigt som långfristiga skulder ökar något. ÅE är inne i en expansiv period med byggande av pelletspanna och spillvattenledning från Alby till Ånge under Det ledde till ökning av både tillgångar och långfristiga skulder och en marginell minskning av soliditeten. Migrationsverket har lagt ned verksamheten i Ånge och Ljungaverk under ÅFA:s vakansgrad på bostäder ökar därmed till en ohanterlig nivå. Ett avtal med Bostads- och kreditnämnden har tecknats med en åtgärdsplan på avveckling av 180 lägenheter fram till Hela avvecklingen bedöms kosta 22 mkr och statligt stöd har utlovats med nästan 13 mkr. Framtiden Hot och möjligheter En svår utmaning för kommunen är befolkningsutvecklingen. En minskande befolkning innebär att kommunens skatteintäkter urholkas och att underlaget för service av olika slag minskar. För kommunens del är det svårt att minska verksamheterna i samma takt som befolkningsminskningen. Under de nio första veckorna under 2010 har befolkningen redan minskat med 53 invånare. En ännu större men förhoppningsvis kortvarig utmaning är effekten av finanskrisen. De centrala skatteprognoserna hösten 2008 var alldeles för positiva, vilket vilseledde Ånge kommun i sitt budgetarbete för Utfallet av skatter och bidrag avvek från budgeten för 2009 med -14 mkr. Tack vare det ettåriga konjunkturstödet 2010 på 10 mkr och frysta ramar för närmaste åren syns budgeten balansera om än knappt för Ånge kommuns strategi under 2009, att satsa all kraft på genomtänkta och förankrade åtgärder som träder i kraft 2010, i stället för att genomföra besparingar utan tillräcklig förankring redan under 2009, syns klara sig om befolkningsminskningen inte ökar. 19

FOTO: PELLE NILSSON. Konstgräsplanen i Ånge

FOTO: PELLE NILSSON. Konstgräsplanen i Ånge FOTO: PELLE NILSSON Konstgräsplanen i Ånge Årsredovisning och koncernbokslut 2010 D n r : K S 1 1 / 5 5 Årsredovisning 2010 Dnr KS 11/55 Årsredovisning 2010 1 (87) Innehåll 1 Politisk betraktelse av 2010

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Årsredovisning koncernbokslut 2012

Årsredovisning koncernbokslut 2012 Årsredovisning koncernbokslut 2012 1(86) Årsredovisning och koncernbokslut 2012 Innehåll: Politisk betraktelse... 4 Koncern och nämndorganisation... 5 Hur användes skattepengarna 2012... 6 Befolkningsutveckling

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

D n r : 0 8 / 1 7 5 Årsredovisning och koncernbokslut 2007

D n r : 0 8 / 1 7 5 Årsredovisning och koncernbokslut 2007 Dnr: 08/175 Årsredovisning och koncernbokslut 2007 Antagen i kommunfullmäktige 2008-05-26, 30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Politisk betraktelse... 3 Koncern och nämndorganisation... 4

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av kommunens delårsbokslut

Granskning av kommunens delårsbokslut Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsbokslut per 2008-06-30 Finspångs kommun 12 september 2008 Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsredovisning 2010-06-30

Delårsredovisning 2010-06-30 Delårsredovisning 2010-06-30 Ånge kommun och Kommunens hel- och delägda bolag Fastställd i kommunfullmäktige 2010-09-27. Innehåll Förvaltningsberättelse 2010-06-30...3 Resultaträkning 2010-06-30, mkr...12

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer