Rollatorns betydelse. - för äldre med rörelsehinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rollatorns betydelse. - för äldre med rörelsehinder"

Transkript

1 Rollatorns betydelse - för äldre med rörelsehinder

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Ansvarig handläggare: Martina Estreen, HI URN:NBN: se-hi pdf Best nr: pdf Publikationen är endast utgiven i elektroniskt format och kan hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Rollatorns betydelse - för äldre med rörelsehinder Hjälpmedelsinstitutet

4 c êçêç== Det pågår diskussioner om rollatorer på flera håll. Några av de frågor som diskuteras är Rollatorns betydelse för äldres hälsa Risken att falla vid användning av rollatorer Vikten av hälsoekonomiska beräkningar som underlag för beslut om hjälpmedelspolicy/regelverk Regler och rutiner vid förskrivning av rollatorer. Denna sammanställning är en översikt av statistik och studier som finns på området för att se var vi står kunskapsmässigt. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Om det finns några synpunkter och tillägg på ytterligare studier som är relevanta för rollatoranvändandet går det bra att vända sig till Martina Estreen ( telefon: ). Stockholm, september 2005 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Susann Forsberg Avdelningschef 4

5 fååéü ää= = c êçêç KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKQ oçää~íçêå=çåü=çéëë=äéíóçéäëé KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKS ^åí~äéí=êçää~íçêéê=çåü=êçää~íçê~åî åç~êékkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk S o~ééçêíéêi=ñçêëâåáåöëêéëìäí~íi=îéíéåëâ~éäáö~=~êíáâä~ê=ããkkkkkkkkkkkkkkkkkk S oçää~íçêåë=äéíóçéäëé=ñ ê= äçêé=âîáååçê=á=çêçáå êí=äçéåçé KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKS _êìâ~êéåë=íáääñêéçëëí ääéäëé=ãéç=êçää~íçêéê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKT qáääñêéçëëí ääéäëé=ãéç=üà äéãéçéä=üçë=ééêëçåéê=ãéç=ëíêçâékkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkv oçää~íçêåë=äéíóçéäëé=ãéç=~îëééåçé=é = äçéê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKNM m Ö ÉåÇÉ=clrJ~êÄÉíÉ=áåâäK=ÅJ=çÅÜ=ÇJìééë~íëÉêKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKNO c~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçêéêkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkno pí~íáëíáâkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk NO c~ääçäóåâçê=á=ë~ãü ääéíkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkno c~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçê~åî åçåáåö KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKNP píìçáéê=çã=ñ~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçê~åî åçåáåökkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk NQ m Ö ÉåÇÉ=clrJ~êÄÉíÉ=áåâäK=ÅJ=çÅÜ=ÇJìééë~íëÉêKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKNS kóííçâçëíå~çëäéê âåáåö~êkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkns oéöéäîéêâ=ñ ê=üà äéãéçéäëîéêâë~ãüéíéå KKKKKKKKKKKKKNT oéëíêáâíáî~êé=ñ êëâêáîåáåö KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NT eìê=íáääü~åç~ü ääë=êçää~íçêéê=ìí~åñ ê=ü äëçj=çåü= ëàìâî êçéå\kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkknv p~ãã~åñ~ííåáåö KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKON oéñéêéåëäáëí~ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKOO = 5

6 oçää~íçêå=çåü=çéëë=äéíóçéäëé= ^åí~äéí=êçää~íçêéê=çåü=êçää~íçê~åî åç~êé= q~äéää=nk=c êë äàåáåöëëí~íáëíáâ=êçää~íçêéê=á=pîéêáöék=h ää~w=eà äéãéçéäëáåëíáíìíéí= = OMMQ= OMMP= OMMO= oçää~íçêéê=ãáäàçåéê=âêçåçê= SUIN= SUIR= SVIT= qáäääéü ê=çwç=ãáäàçåéê=âêçåçê= RIN= QIU= SIT= ^åí~ä=êçää~íçêéê= RR=SVN= RP=POV= RQ=QSR= Antal sålda rollatorer har mellan ökat från cirka till drygt per år. Försäljningsstatistiken avser upphandlade rollatorer. Försäljning direkt till privatperson utgör en försumbar del av försäljningen och påverkar därmed inte försäljningsstatistiken. Enligt bedömningar som bl.a. bygger på rollatorns livslängd (ca 3 4 år) finns det drygt användare. o~ééçêíéêi=ñçêëâåáåöëêéëìäí~íi=îéíéåëâ~éäáö~=~êíáâä~ê=ããk= oçää~íçêåë=äéíóçéäëé=ñ ê= äçêé=âîáååçê=á=çêçáå êí=äçéåçé== En rapport av Jönsson (2001) visar rollatorns betydelse för äldre kvinnor i ordinärt boende. Studien visar att rollatorn ger trygghet och säkerhet så att man vågar och vill vara aktiv. Den skapar även förutsättningar för ett rikare socialt liv när man själv kan ta sig till vänner, till affären. Studien bygger på tre olika intervjuundersökningar gjorda 1998, 1999 och 2001, med äldre kvinnor i Blekinge som fortfarande bor kvar i ordinärt boende. Vid första undersökningen var kvinnorna över 75 år samt de hade fått en rollator som gånghjälpmedel. Kvinnorna upplevde att rörelseförmågan förbättrats efter en längre tids träning och användning av rollatorn. Alla använde rollatorn utomhus och drygt hälften inomhus. Alla som använde rollatorn i undersökningen uppgav att de kände sig säkra med rollatorn som gånghjälpmedel. Resultaten visar på en signifikant förbättrad rörlighet, trots att den subjektiva hälsan försämrats och hjälpinsatserna ökat. En tredjedel av kvinnorna har helt klarat sig från att falla sedan de fick sin rollator. Knappt hälften av kvinnorna har fallit en eller flera gånger sedan undersökningen två år tidigare. Andelen som fallit har inte ökat mellan undersökningarna. 6

7 Av de kvinnor som rapporterat fallskador har ingen använt rollator när fallolyckan inträffade. De som fallit använder i något högre utsträckning sömntabletter och har i högre utsträckning problem med yrsel. Nästan hälften av kvinnorna uppgav att de led av urininkontinens, och fyra av fem gick på toaletten nattetid. Studien visar inte att fallolyckor helt kan undvikas med rollatoranvändning, men sannolikt kan rollatorn begränsa riskerna väsentligt. I rapporten görs även en samhällsekonomisk bedömning av rollatoranvändningen. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i avsnittet Nyttokostnadsberäkningar. _êìâ~êéåë=íáääñêéçëëí ääéäëé=ãéç=êçää~íçêéê= Sonn (2000) har undersökt rollatorns betydelse och kommit fram till att äldre människor kände sig säkrare och tryggare vid förflyttningar och att de upplevde sig mer självständiga och oberoende. I undersökningen medverkade 98 personer som var 76 år och äldre samt 100 personer som var 86 år gamla. Studien fokuserade bl.a. på hur brukarna upplever nyttan av sina hjälpmedel och vilka hinder för aktivitet de upplever i sina hem och i närmiljön. Samtliga har intervjuats av arbetsterapeut om hjälpmedel, samt om vilka hinder de uppfattar i miljön. Frågorna har varit dels strukturerade, dels med öppna svarsalternativ. Det fanns 25 utomhusrollatorer och 20 inomhusrollatorer. Åtta av rollatorerna användes aldrig. Tre personer angav att de inte längre behövde någon rollator medan två angav att de inte använde dem för att det var krångligt. I beskrivningen av anskaffningsprocessen framkom att brukarna inte upplevt att de varit delaktiga. Sjukdom eller funktionshinder låg bakom aktivitetsproblemen. Rollatorn beskrevs både som säker, smidig, klumpig och för bred, både lättstyrd och svårstyrd. Sonn pekar på vikten av uppföljning av de förskrivna hjälpmedlen eftersom det först efter en tids användning är möjligt att tala om erfarenheterna och åtgärda eventuella brister. Studien visar att hjälpmedel kan ses som en förebyggande åtgärd där de äldre får känna sig säkrare, tryggare och självständigare. Brandt, Iwarsson och Ståhl (2003) har genomfört en uppföljningsstudie om hur nöjda rollatoranvändarna är. Studien genomfördes i Danmark. QUEST (Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology) användes som utvärderingsinstrument. Användarna var nöjda med sina rollatorer och användningsfrekvensen var hög. I många fall ökade brukarnas tillfredsställelse med rollatorn efter att de haft den några månader. De behövde tid att vänja sig vid den Men många av 7

8 användarna var svaga och några av dem var inte helt och hållet nöjda. Särskilt kvinnor, användare som bodde själva eller som var förstagångsanvändare var mer missnöjda. Huvudproblemet som identifierades var att manövrera rollatorn och för många användare var det den fysiska miljön som skapade tillgänglighetsproblem. Slutsatsen från studien är att rollatorn är värdefull för användarna och en relevant samhällsintervention. Men det behövs en bättre matchningsprocess mellan person och teknologi, utökad träning och uppföljning. Detta skulle kunna förbättra utfallet av interventionen. Dessutom efterfrågas förbättrad design av rollatorerna, och bussar och utomhusmiljön behöver göras mer tillgängliga. Wressle och Samuelson (2004) har skrivit en artikel om hur nöjda brukarna är med sina mobilitetshjälpmedel. Precis som Brandt et al (2003) har man använt sig av QUEST som utvärderingsinstrument. De studerade rollatorer samt manuella och eldrivna rullstolar. Deras resultat för rollatorer är snarlika de som Brandt et al kom fram till. En viktig slutsats är att det tar tid och kräver kunskap att förskriva hjälpmedel och att det är viktigt att brukaren deltar aktivt i processen och ses som en kund. Genom att ta med användarens behov och graden av konsensus mellan användaren och den förskrivande terapeuten påverkas uppfyllandet av användarnas förväntningar på ett positivt sätt. Brukaransatsen stöds även av annan litteratur som de studerat. Delvert (2004) har skrivit en c-uppsats om utvärdering av brukarens uppfattning om sin rollator. Syftet med studien var att utvärdera brukarens uppfattning om sin rollator beträffande förskrivning och användning, samt tillfredsställelse med produkt och service. Även i denna studie användes QUEST som utvärderingsinstrument. Resultatet visade på en positiv uppfattning om rollatorn, som kompenserat för funktionsnedsättningar och givit dem ökad möjlighet till tryggare förflyttningar (96%) och ett mer aktivt (91%) och självständigt (91%) liv. Däremot var färre brukare nöjda med förskrivarens insatser med service och erhållen uppföljning (9 av 13) samt information (61%). Anmärkningsvärt var att 78 procent angav att ingen uppföljning skett på förskriven rollator. Brandt (2005) har skrivit om utfallet av användandet av rollatorer och eldrivna rullstolar användarnas tillfredsställelse och deltagande i sin avhandling. Även här användes QUEST. Användarna var i hög grad nöjda, men det fanns fall där användarna inte var fullt så nöjda. Rollatoranvändarnas missnöje beskrevs som en kombination mellan minskade krafter, en tung och svårhanterlig rollator som inte var lättkörd samt utomhushinder i form av exempelvis kantstenar. Det var framför allt kvinnor och ensamstående som var missnöjda. Brukarna 8

9 var inte heller nöjda med instruktionen inledningsvis och sedan uppföljningen. Flera användare hade inte fått information om grundfunktionerna, som exempelvis hur man fäller ihop den och hur man kommer över kantstenar med den. Broddnäs, Karlsson och Phil-Johansson (2005) har skrivit en c-uppsats om utomhusrollatorns betydelse för äldres hälsa ur ett aktivitetsperspektiv. Resultaten av undersökningen tyder på att utomhusrollatorn har betydelse för flera olika faktorer som i sin tur kan påverka hälsan i olika avseenden. Den underlättar bland annat det sociala umgänget, den ger brukaren möjlighet till att vara fysiskt aktiv, den bidrar till självständighet och ger möjlighet att bo kvar hemma längre. qáääñêéçëëí ääéäëé=ãéç=üà äéãéçéä=üçë=ééêëçåéê=ãéç=ëíêçâé= Sørensen (2003) har skrivit en magisteruppsats (Masters of Public Health) om tillfredsställelsen med hjälpmedel hos personer med stroke 3 5 år efter insjuknandet. Sørensen refererar i uppsatsen till några svenska studier som visar på att mellan 32 och 76 procent av personer med stroke använder hjälpmedel tre månader efter den akuta fasen och efter tre år använder procent av dem hjälpmedel. I studien försökte Sørensen ta reda på vilka hjälpmedel som används och vilka faktorer som har betydelse för att en brukare ska vara nöjd. 155 patienter ingick i ursprungsmaterialet. Dessa hade blivit utskrivna och fått åka hem efter stroken. Av dessa 155 fick 116 hembesök vid utskrivningstillfället och följdes upp efter sex månader. Efter 3 5 år följdes 76 av dem upp igen. I studien användes QUEST som utvärderingsinstrument. Behovet av hjälpmedel ändras över tiden efter den primära rehabiliteringen. 75 procent av personerna med stroke fick hjälpmedel vid utskrivningen. Efter sex månader hade 81 procent hjälpmedel och efter 3 5 år hade 93 procent av personerna hjälpmedel. Knappt 90 procent av dem hade mer än ett hjälpmedel. 84 procent av hjälpmedlen användes regelbundet och som det var tänkt. Mer än 80 procent av personerna med stroke var nöjda med sina hjälpmedel. Uppföljningen av hur hjälpmedlen fungerar var det område där flest var missnöjda, 38 procent var missnöjda. De äldsta personerna med stroke var mer nöjda än de yngsta. Det fanns 35 rollatoranvändare i studien, varav fyra inte använde sin rollator. Några förklaringar till varför några inte var nöjda med sin 9

10 rollator var att det var fel höjd på rollatorn, svår att använda (t.ex. att den var svår att få över trottoarkanter, ostadig i ojämn terräng, för lite fjädring, att framhjulen lätt felställer sig). Användarna hade även vissa klagomål när det gällde hållbarheten som de inte ansåg vara tillräcklig bra. Klagomålen gällde bromsar som gick sönder och skruvar som föll av. När det gällde förmedling/förskrivning klagade de på att det var svårt att få en rollator, att de måste argumentera för behovet och att väntetiderna var för långa. Sørensen et al (2003) drar slutsatsen att arbetsterapeuter ska göra hembesök för att ringa in de förändrade behoven hos de personer som har haft en stroke, både vad avser hjälpmedel men även miljömässiga förändringar. Sørensen har inte genomfört några kostnadsnyttoberäkningar, men hon skriver i en artikel (Sørensen, 2004) att hjälpmedel till personer med stroke generellt sätt är billigt och att ett extra besök av en arbetsterapeut i hemmet är billigare än exempelvis en återinläggning på sjukhus eller ökat behov av hemhjälp. oçää~íçêåë=äéíóçéäëé=ãéç=~îëééåçé=é = äçéê= Studierna som redovisas här har inte haft till syfte att just studera rollatorn utan gånghjälpmedel eller hjälpmedel för att underlätta mobiliteten. Andersson och Parker (2004) har gjort en beskrivning av vilka behov som uppfylls och vilka som får stöd när det gäller hemtjänst och gånghjälpmedel till de äldsta. Data kommer från SWEOLD Underlaget till beskrivningen består av ett riksrepresentativt urval av personer över 77 år. Urvalet omfattar både personer som bor på institutioner och i egna hem. Dessa personer har intervjuats om sina levnadsförhållanden och sin situation under hösten Behovet av gånghjälpmedel är starkt förknippat med ålder, ju äldre man är desto vanligare är det att man använder hjälpmedel. Kvinnor använder i högre utsträckning gånghjälpmedel än männen, även kontrollerat för ålder. Problemen med att klara vardagliga sysslor är starkt kopplat till användandet av gånghjälpmedel. En studie från Nederländerna av Biermans, Dekker och van der Ende (2004) visar också att antalet förskrivna hjälpmedel stiger kraftigt med ökande ålder och att fler kvinnor än män använder hjälpmedel. Dahlin-Ivanoff och Sonn (2004) har gjort en studie om användandet av hjälpmedel i vardagslivet bland 85-åringar som bor hemma och sär- 10

11 skilt då med fokus på dem som har nedsatt syn. Det totala användandet av hjälpmedel var 77 procent i den undersökta gruppen. Det var en större andel som använde hjälpmedel i gruppen med nedsatt syn (86 procent mot 74 procent för dem som inte hade nedsatt syn). I den totala populationen 85-åringar (n=617) var 35 procent oberoende, 47 procent var beroende i I-ADL och 18 procent var beroende både i P- och I-ADL 1. Majoriteten av dem som använde hjälpmedel var oberoende i både P- och I-ADL. Det var en större andel av dem som använder hjälpmedel som var oberoende i ADL i gruppen som hade normal syn jämfört med den med nedsatt syn. Dahlin-Ivanoff och Sonn skriver att det faktum att hjälpmedel används för att ta hand om konsekvenserna av kroniska sjukdomar som associeras med åldrandet gör det nödvändigt att se användandet av hjälpmedel i skenet av multipla funktionshinder. Det är viktigt att se den äldre personen i sin helhet och inte bara ta hänsyn till synnedsättningen eller den fysiska funktionsnedsättningen när man utvärderar behovet av hjälpmedel. Gruppen måste ses som en riskgrupp i skenet av de multipla funktionsnedsättningarna som kommer med ökad ålder. Eftersom flertalet hjälpmedelsanvändare i 85- årsåldern var oberoende i både P- och I-ADL indikerar det att förskrivningen av hjälpmedel är effektiva för de flesta användarna. Det är även viktigt att få in hjälpmedlen tidigt i funktionsnedsättningsprocessen för att minska takten på försämringen eftersom personer med nedsatt syn löper större risk att få funktionsnedsättningar. Ivanoff och Sonn (2005) har genomfört en uppföljningsstudie med 90- åringar. Det är samma personer som deltog i denna studie som i studien från 2004 med 85-åringar. Behovet av mobilitetshjälpmedel ökar kraftigt mellan 85 och 90 års ålder. Majoriteten av användare behöver flera hjälpmedel. I gruppen 90-åringar använde 92 procent hjälpmedel jämfört med 74 procent bland 85-åringarna. Behovet av flera hjälpmedel är högre till följd av flera funktionsnedsättningar, vilket ställer ökade krav vid förskrivningen. 1 I-ADL (Instrumental Activities of Daily Living) är det t.ex. det dagliga utförandet av städning, handling förflyttning och/eller matlagning. P-ADL (Personal Activities of Daily Living) innebär t.ex. den dagliga skötseln av hygienen, avoch påklädnad och toalettbesök. 11

12 m Ö ÉåÇÉ=clrJ~êÄÉíÉ=áåâäK=ÅJ=çÅÜ=ÇJìééë~íëÉê= Hedberg-Kristensson (Lunds universitet) har tillsammans med Dahlin (Göteborgs universitet) och Iwarsson (Lunds universitet) gjort en studie om äldre patienters upplevelse av medverkan i förskrivningsprocessen för hjälpmedel. Rollatorn ingår i denna studie. Detta forskningsarbete som ännu inte finns publicerat presenterades vid At Forum Under hösten kommer artikeln Patient participation and experiences of the prescription process of mobility devices att publiceras. Ytterligare en studie är på väg att färdigställas inom kort. Projektet kommer att presenteras i form av en licentiatavhandling i december Katarina Åstemo och Monika Moberg håller på att skriva en c-uppsats om utvärdering av rollatorer. För att mäta resultatet av d utprovningar av förflyttningshjälpmedel (bl.a. rollatorer) som görs har instrumentet NAME (Nordic Assisted Mobility Evaluation) utvecklats. NAME har varit ett tvåårigt projekt som har bedrivits av de fem nordiska hjälpmedelsinstituten. Susanne Iwarsson vid Lunds universitet har varit vetenskaplig projektledare. Hösten 2005 kommer ett frågeformulär för den som vill ta reda på om de förflyttningshjälpmedel som har förskrivits har haft önskad effekt, om de har löst brukarnas problem och om brukarna tack vare sina hjälpmedel tar aktivare del i samhället. Formuläret kommer att göras tillgängligt vid de nordiska hjälpmedelsinstitutens hemsidor. c~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçêéê= pí~íáëíáâ= c~ääçäóåâçê=á=ë~ãü ääéí= Under år 2000 dog drygt personer över 65 år i fallolyckor, skadades så allvarligt att de tvingades till sjukhusvård och skadades lindrigt. Dessa olyckor kostar samhället knappt 4,8 miljarder varje år. Om inget görs är kostnaden uppe i närmare 7,9 miljarder om några decennier visar en rapport från Räddningsverket (2003a). För att få en känsla för hur många som dör i fallolyckor i förhållande till andra dödsolyckor så kan nämnas att år 2001 inträffade det drygt dödsolyckor i Sverige, av vilka sex olyckstyper stod för nära 2 500: Fallolyckor (50 procent), vägtrafik (22 procent), förgiftning (12 12

13 procent), bränder (6 procent), drunkning (5 procent) och kvävning (4 procent) (Räddningsverket, 2003b). Fallolyckorna utgör 40 procent av det totala antalet rapporterade olycksfall bland äldre och inträffar framför allt i hemmet. Varje år inträffar mellan höftledsfrakturer, vilka kräver omkring vårddagar (Räddningsverket, 2003a). Jämför man åldersgruppen år ökar risken kraftigt med ökande ålder. Är man är risken fem gånger större. Risken för att drabbas av en höftfraktur ökar med åldern och kvinnor drabbas mest. I Umeå kommun har mer än var fjärde kvinna som är 90 år eller äldre haft minst en höftfraktur. Frakturen ger inte bara upphov till mycket lidande utan omkring hälften av dem som överlever återfår aldrig normal funktion, en av fyra flyttar till en annan boendeform. Dödligheten fem år efter frakturen är 20 procent utöver det förväntade och de flesta dödsfallen inträffar inom sex månader efter höftfrakturen (Äldre i Centrum, Nr 4/2001). c~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçê~åî åçåáåö= Enligt uppgifter från Läkemedelsverket, som ansvarar för produkter, är antalet anmälda fallolyckor med rollator i storleksordningen stycken per år. Vad dessa olyckor beror på finns det inga uppgifter på. Det går därför inte att säga om olyckorna beror på rollatorn eller inte. Lidingö Stad skriver fallrapporter för äldre i särskilt boende. Fallrapporten skrivs av den som varit med vid händelsen eller av den som först hittat personen. Statistik för år 2004 visar att det skedde 38 fall. Sju av dessa fall skedde från rullstol/rollator. 26 av de boende hade tillgång till rollator och fyra till rullstol. Andra hjälpmedel som de boende hade tillgång till var gåbord (två stycken), käpp/krycka/betastöd (två stycken). En hade inget hjälpmedel och för en visste man inte om det fanns något hjälpmedel. I 19 av fallen var gånghjälpmedlet inblandat i fallolyckan. I exakt hur många av fallen som rollatorn var inblandad framgår inte och det finns inte heller någon beskrivning av hur olyckorna har gått till. 89 procent av fallen skedde i korttidsboende, fem procent vid dagverksamhet, tre procent i äldreboende och tre procent i annan enhet. Mattsson (2000) har skrivit en rapport åt Konsumentverket om produkters inverkan på äldres fallolyckor där bland annat även rollatorer studerades. Statistiken är tagen från EHLASS-registret (European Home and Leisure Accident Surveillence System). Sammanlagt ingick 13

14 24 kommuner i svenska EHLASS Befolkningen utgjorde 5,2 procent av Sveriges totala befolkning. Totalt rapporterades hem- och fritidsolycksfall, av dessa var 49 procent ( st.) fallolyckor. Åldrarna 65 år och uppåt stod för 19 procent (5 227 st.) av alla olyckor och av dessa stod fallolyckorna för 82 procent (4 278 st.). De äldre stod för 39 procent (5 227 st.) av det totala antalet rapporterade fallolyckor. Enligt Mattssons studie skedde det år 1999 totalt 185 fallolyckor med rollatorer i de 24 kommunerna. Av dessa fallolyckor var rollatorn, enligt EHLASS-registret, den utlösande faktorn i 65 procent av fallen (121 st.). De flesta skedde i hemmiljö (44 procent, 82 st.): Kök, sovrum, matrum och hall stod för 62 procent (51 st.) av dessa. 40 procent (74 st.) skedde på sjukhem, servicehus, ålderdomshem eller liknande. Utomhus föll 13 procent (23 st.) varav åtta (fyra procent) ramlade på trottoarer, gågata och liknande. Personerna har ofta fallit när de skulle förflytta sig till/från rollatorn och när de var ute och gick med rollatorns hjälp. Fall över rollatorn när den inte används var också vanligt. Det var 28 procent (52 st.) män och 72 procent (133 st.) kvinnor som drabbades. Både män och kvinnors olycksfrekvens ökade ju högre upp i åldrarna de kom. I den högsta åldersgruppen, 85+, återfanns 54 procent (99 st.) av fallolyckorna. Fraktur (51 procent; 92 st.) var den vanligaste skadan (främst höftfraktur, 31 procent; 58 st.), följt av blåmärke (25 procent, 46 st.) och sårskada (15 procent, 28 st.). Rollatorn borde, enligt Mattsson förses med någon sorts död mans grepp så att de stannar ordentligt när handtagen släpps. Då kan inte bromsen glömmas bort och rollatorn rulla iväg när personerna ska ta tag i den. Fall med rollatorn kan också förhindras genom denna åtgärd om bromsen sätts in när användaren håller på att tappa balansen. Socialstyrelsen och Konsumentverket (2003) har utifrån EHLASS 2000 skattat i hur många fall rollatorn har varit den utlösande faktorn till en fallolycka. I åldersgruppen år var det i 900 fall och i åldersgruppen 85+ var det fall i Sverige. I den sammanställningen kan man inte se vilken konsekvensen blev (fraktur, blåmärken eller sår). píìçáéê=çã=ñ~ääçäóåâçê=çåü=êçää~íçê~åî åçåáåö= Tingbratt (1990) genomförde ett specialarbete vid Nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet om omständigheter i samband med uppkomst av höftfrakturer. Han studerade 103 personer med höftfraktur vid Alingsås lasarett. För att få fram nödvändiga uppgifter intervjuade han inneliggande personer, föreståndare vid samtliga institutioner i upptagningsområdet. Dessutom studerade han journaler. Resultatet visar att 20 procent av alla fall orsakas vid fall från 14

15 stol eller vid fall med rollator (gånghjälpmedel). För 13 personer gick det inte att fastställa orsaken till fallet. Nio av de 103 fallen uppkom vid fall med rollator. Genomsnittsåldern var 84,5 år (78 92). En bodde i egen bostad och de andra åtta bodde på institution. Beskrivning av omständigheterna: - Föll på sitt rum. Rollatorn gick ifrån honom. - I matsalen. Gick med rollator, som hakade i något. Troligen ett bordsben. - Gick med vingling rollator. Trampade snett med foten och föll. - Föll vid gång med rollator som åkte ifrån. - Skulle visa personalen hur duktigt han kunde gå. Då han skulle ta rollatorn gled den ifrån honom och han föll. - Snubblat på rollatorn. - Ramlade vid gång med rollatorn. - Gick med rollator. Ramlade. Var sedan länge svag i vänster sida. - Ramlade på väg till toaletten. Rollatorn hakade i något. Sadigh (2002) har skrivit en magisteruppsats i folkhälsovetenskap om fall och fallskador bland äldre i särskilda boendeformer. Uppsatsen studerar även rollatorer. Sammantaget rapporterades 344 fall bland de totalt 469 boende under 1997, vilket motsvarar 73 procent. De flesta fallen inträffade hos åldersgruppen år för båda könen. Några av de boende föll vid upprepade tillfällen, varför antalet registrerade fall är betydligt större än antalet personer som fallit. 37 fall skedde från rullstol/rollator. 32 av fallen resulterade i någon skada. Av dessa resulterade tre i en fraktur. Det framgår inte tydligt av rapporten hur många av fallen som sker från rullstol respektive rollator. Vårt intryck är dock att det är flera fall som sker från rullstol än från rollator. Sadigh tar upp förklarande orsaker i själva uppsatsen till varför fall sker från rullstol, men inte något om varför fallen sker från rollator. I bilaga 4 har hon dock ett utdrag ur klartextbeskrivningarna till fallolyckorna. I bilagan finns två beskrivningar till olyckor från rollator: - Ramlade när hon skulle vända sig och ta rollatorn. - Patienten snubblade på sin rollator och föll baklänges. 15

16 m Ö ÉåÇÉ=clrJ~êÄÉíÉ=áåâäK=ÅJ=çÅÜ=ÇJìééë~íëÉê= Margaretha Lilja vid KI planerar att tillsammans med Centrum för Teknik i Vården (CTV) på KTH ett projekt som bl.a. ska syfta till att identifiera vilken roll hjälpmedel och anpassning av miljön har vid fall. Forum Äldre i Örebro län ska under 2005 och 2006 genomföra en studie för att se om omvårdnadspersonal kan förebygga fall. Den planerade studien har godkänts av Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala i maj kóííçâçëíå~çëäéê âåáåö~ê= I det här avsnittet behandlas kortfattat de nyttokostnadsberäkningar som finns när det gäller rollatorer. Studien av Jönsson (2001) visar att rollatoranvändningen är samhällsekonomiskt lönsam om man jämför kostnaden för en rollator under ett år med kostnaden för inbesparade hemtjänsttimmar under motsvarande tid. HI räknade även på ett alternativt sätt i rapporten. HI utgick från genomsnittskostnaden för ett års användning av en rollator med en beräknad livslängd av fyra år och med hänsyn tagen till underhåll, lagerhållning mm. samt utprovningskostnader. Dessa beräknades till 840 kronor. Bedömningen gjordes att det fanns ca rollatoranvändare. Samhällets kostnader för att dessa under ett år använder rollator beräknades vara ca 250 miljoner kronor. Varje år opereras ca personer i landet för höftfraktur till en total kostnad för samhället under det första året på 3,8 miljarder kronor. Om bara personer av dem som använder rollator, dvs mindre än en halv procent undgår att falla under ett år så att de ådrar sig en höftfraktur, så skulle kostnaden för rollatoranvändningen under ett år, 250 miljoner kronor, sparas in. En slutsats av beräkningen var att även en generös förskrivning av rollatorer är samhällsekonomiskt lönsam. Dessutom ökar rollatorn livskvaliteten för många människor. Om man istället utgår från dagens bedömning med drygt rollatoranvändare blir de totala kostnaderna ca 150 miljoner per år. Anta att av de drygt personer, dvs. mindre än en halv procent, som använder rollator undgår att falla under ett år så att de ådrar sig en höftfraktur. Kostnaderna för höftfrakturer är drygt 200 miljoner att jämföras med 150 miljoner för användningen av rollatorer. 16

17 Bonnedahl och Green Kopanja (2005) har skrivit en c-uppsats som syftar till att undersöka vilka samhällsekonomiska kostnadsbesparingar det går att göra genom att öka användandet av förebyggande hjälpmedel i syfte att minska antalet fallolyckor bland äldre. De har studerat höftskyddsbyxor och rollatorer. Resultaten visar att man med en viss minskning av olycksfallsfrekvensen kan uppnå en positiv nettoeffekt på den samhälleliga välfärden. Enligt Bonnedahl och Green Kopanja visar framräkningar för de kommande 45 åren att kostnadsbesparingarna kommer att öka kontinuerligt i och med att andelen äldre i befolkningen ökar. oéöéäîéêâ=ñ ê=üà äéãéçéäëîéêâë~ãüéíéå= Hjälpmedel förskrivs med utgångspunkt från Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Regelverken är olika i landets landsting och kommuner och sortimentet, dvs. upphandlade hjälpmedel varierar. Rollatorer förskrivs oftast av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förskrivaren ansvarar för att det görs en behovsanalys, lämpligt hjälpmedel provas ut och brukaren får träna att använda hjälpmedlet samt att förskrivningen följs upp och utvärderas. oéëíêáâíáî~êé=ñ êëâêáîåáåö= I Socialstyrelsens (2005) lägesrapport över vård och omsorg om äldre 2004 har det framkommit flera problem. Ett problem härrör från att ansvaret för äldres rehabilitering är delat mellan landsting och kommunen, att allt kortare vårdtider inom slutenvården leder till att äldre återvänder hem med allt större rehabiliteringsbehov och att rehabiliteringspersonalen många gånger upplever sig marginaliserade. Samtidigt är det vanligt att arbetsterapeuter och sjukgymnaster betonar värdet av tidiga och väl utredda rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatser, eftersom de kan hjälpa äldre till ett självständigt liv. Med bra rehabilitering kan exempelvis hemtjänstens insatser i bästa fall minska och/eller skjutas på framtiden. I samarbete med Hjälpmedelsinstitutet genomförde Socialstyrelsen en enkätundersökning hösten Ett frågeformulär skickades ut till de 278 personer som ingår i Hjälpmedelsinstitutets nätverk för dem som arbetar med äldres rehabilitering i kommunerna. Totalt svarade 165 kommuner. 92 av dessa angav att policyn/praxis inte hade förändrats medan 73 angav att någon form av förändring hade skett under de senaste två åren. Förändringen innebär att brukarna oftast själv får 17

18 köpa vissa enklare hjälpmedel. Det kan exempelvis handla om kryckkäppar, sittdynor, korg till rollatorn och äthjälpmedel. I ett landsting får de äldre själva efter den aktiva rehabiliteringsperioden även bekosta eventuell rollator. Vidare uppger flera kommuner att det inte längre är möjligt att få till exempel två rollatorer, en för utomhusbruk och en för inomhusbruk. I huvudsak förskrivs utomhusrollatorn och vill brukaren ha ytterligare en rollator för inomhusbruk får han/hon köpa den själv. Förändringarna värderas olika av dem som svarat. Vissa menar att de äldre riskerar att drabbas. Andra menar att en restriktivare tillgänglighet leder till att man måste utreda hjälpmedelsbehoven noggrannare och att det därför är de som verkligen behöver hjälpmedel som får sådana. I Stockholms läns landsting (2003) beslutades det i juli 2003 att bashjälpmedel fr.o.m. den 1 september 2003 blir brukarnas egenansvar och därmed avförs från Hjälpmedelsförteckningen. Detta gäller bland annat rollatorkorgar. I beslutet står det att de flesta bashjälpmedel under en kostnad av ca 250 kronor ska bekostas av brukaren. Detta avser både förskrivningar och korttidshyra. Även andra landsting har tagit bort förskrivningen av rollatorkorgar. Från och med den 1 juni 2004 ändrades rutinerna i Gävleborgs län när det gäller förskrivning av hjälpmedel. Man förskriver numera ut hjälpmedel strikt enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär bland annat att rollatoranvändare måste köpa sin rollator, såvida den inte används i samband med behandling eller rehabilitering (Allt om hjälpmedel, nr 5 september 2004) Från Hjälpmedelskommitténs möte i Landstinget Gävleborg den 9 december 2004 diskuterades frågan om egenansvar. Bl.a. står följande i minnesanteckningar från mötet: Fortsatta diskussioner kring huruvida förskrivning övergår i egenansvar eller inte efter avslutad vårdoch behandlingsperiod behövs. Vilka indikationer i bedömningen/utvärderingen styr? Finns kvarstående behov ska patient få behålla (fortsätta låna) förskrivet hjälpmedel. Många synpunkter har inkommit på att det skiljer sig över länet hur egenansvaret praktiskt tillämpas. Detta gäller bland annat rollatorer. Ur uppföljningssynpunkt kommer kommittén att be om att få in rutiner/praxis från verksamheterna. Från Hjälpmedelskommitténs möte i Landstinget Gävleborg den 19 april 2005 går det att läsa följande angående rollatorer: Olikheter finns fram för allt när det gäller bedömning och ställningstagande vid uppföljning i förhållande till fortsatt förskrivning eller egenansvar. I sammanställningen framgår att rollatorer till största del blir egenansvar. Kommittén vill därför att professionen svarar på följande 18

19 fråga: Om rollatorn i de allra flesta fall är ett egenansvar, vilka kriterier ska då vara uppfyllda för att förskrivning ska vara aktuell? Enligt samtal med Kjell Norman, chef för psykiatri och habilitering i Gävleborgs län, i maj 2005 har de påbörjat sin utvärdering av de nya rutinerna för förskrivning av hjälpmedel. Utvärderingen ska göras med brukarperspektiv för att se vilka konsekvenserna har blivit av de nya förskrivningsrutinerna. Den ska vara klar under hösten eìê=íáääü~åç~ü ääë=êçää~íçêéê=ìí~åñ ê=ü äëçj=çåü= ëàìâî êçéå\= Dessa butiker säljer rollatorer direkt till kund: - Uri Form Butiken (Stockholm) tel: Uri Form håller på att öppna ytterligare en butik i Mörby - Rehabshopen (Göteborg) , - Hjälpmedel SAMs butik Hjälp.nu tel (Landstinget Gävleborgs butik) - Varsam Uri Form bedömer att de säljer i storleksordningen rollatorer per år direkt till privatpersoner. De bedömer att denna försäljning kommer att öka i framtiden. Några förklaringar till dagens försäljningssiffror är att man inte orkar gå förskrivningsvägen, man vill ha en extra rollator och att skicka rollatorer till anhöriga i utlandet. I något fall är orsaken att man inte fick rätt modell. Varsam bedömer att de säljer åtminstone 100 rollatorer per år. Även de bedömer att försäljningen kommer att öka. Huvudorsakerna till privatförsäljningen var enligt deras bedömning i första hand att man vill ha en extra rollator, men även många till utlandet. Det var även flera som köpte en rollator för att man fått fel rollator. Det var ytterst sällan som man inte orkade gå förskrivningsvägen. Ett problem ansågs vara att regelsystemet för förskrivning var för trubbigt och att det därför kunde vara svårt att få rätt typ av rollator. 19

20 Hjälpmedel SAMS butik i Gävle sålde under perioden 1 juni till den 9 november rollatorer. Här beror försäljningen i huvudsak på att Gävleborg har blivit mer restriktiva med förskrivningen. 20

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Tänk på hur man kan kompensera - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Margot Granvik Foto: Robert Olsson Ansvarig handläggare: Catarina Brun Formgivning: Mediagruppen

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET. Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd

HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET. Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd Befolkningsprognos: ökning av andel äldre jämfört med 2013 års befolkning 250%

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP

Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP 2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen

Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen Elektriskt driven rullstol nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kersti Samuelsson, Rehab med klin, Universitetssjukhuset i Linköping

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten Denna broschyr är framtagen med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Ett material om kvalitet till personal i Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Flytt och tankar om flytt hos äldre www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Nordiska samarbetskommitténs seminarium Förebyggande av fallolyckor och välfärdsteknologi Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Bengt Simonsson Teknisk samordning - Användarföreningen

Läs mer

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig.

Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel. Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. Äldrestatistik Juni 2008 Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel Andel (procent) 65 år och äldre som upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. MÄN KVINNOR 60 50 40 30 20 10

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Försäljning av hjälpmedel på hjälpmedelscentral

Försäljning av hjälpmedel på hjälpmedelscentral Försäljning av hjälpmedel på hjälpmedelscentral -om ansvarsfrågor Ulla-Britt Blomquist och Lars Wärnberg Hjälpmedelsinstitutet, 2005 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Lars Wärnberg Handläggare: Ulla-Britt

Läs mer

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet Samspelet om äldres vård och hälsa Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet 2010-04-19 Behövs kvalitetsregister? Kvalitetsregister och/eller register för att förstå äldres situation

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer