Systematiskt kvalitetsarbete. med inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete med inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan

2 INNEHÅLL Inledning 3 Kvalitetsindikatorer 5 Systematiskt kvalitetsarbete för elevernas lärande i fritidspedagogiska verksamheter i skolan 9 Analysstöd 12 Pedagogisk planering 15 Kursplan för Fritidspedagogiska verksamheter i skolan bil. 2

3 INLEDNING Lärarförbundet utarbetade under 2012 ett förslag till kursplan för fritidspedagogiska verksamheter. Ämnesrådet för fritidspedagogik anser att kursplaneförslaget nu behöver kompletteras med en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet enligt Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet syftar till att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för de kvalitetsindikatorer som vi formulerat som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet är målen för utbildningen i Skollagen, Läroplanen (Lgr 11) kapitel 1 och 2 samt Lärarförbundet förslag till kursplan för fritidspedagogiska verksamheter i skolan. I arbetet har vi inspirerats av Jönköpings kommun, där en grupp lärare i fritidshem/fritidspedagoger och rektorer tillsammans har tagit fram kvalitetsindikatorer. I Skolverkets allmänna råd framgår det att det inte finns några hinder för att enhetens systematiska kvalitetsarbete formulerar och följer upp egna mål. Det är därför inget problem att förslaget till kursplan ännu inte har blivit erkänd och antagen. Kursplaneförslaget är framskrivit med utgångspunkt i det gemensamma läroplansuppdraget för förskoleklass, grundskola och fritidshem d.v.s. i samklang med de nationella målen. Enligt kollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på respektive skolenhet. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen där den fritidspedagogiska verksamheten är en del och se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Fritidspedagoger/lärare i fritidshem är ansvariga för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Nedanstående kvalitetsindikatorer kan användas för att värdera måluppfyllelsen i den fritidspedagogiska verksamheten. Både huvudmannen, rektorn och fritidspedagoger/lärare i fritidshem har ett ansvar för att de nationella målen uppfylls. Flera av förmågorna i kursplaneförslagets Syfte som eleverna ska ges möjlighet att utveckla kan gå in under flera huvudrubriker. Detta förslag kan självklart utvecklas vidare utifrån den kontext eleverna befinner sig i och det utvecklingsbehov verksamheten i fritidshemmet har. Vår avsikt med förslaget är att stimulera till fortsatt kvalitetsarbete och synliggöra de ämnes- eller verksamhetsspecifika kunskaper som undervisningen i de fritidspedagogiska verksamheterna ska bidra med. Kvalitetsarbetet ska inte minst ligga till grund för huvudmannens prioriteringar. 3

4 Detta förslag bör läsas tillsammans med skollagen, läroplanen, kursplanen för den fritidspedagogiska verksamheten och skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Ämnesrådet för fritidspedagogik ser kvalitetsarbetet som en viktig del i våra strävanden att synliggöra fritidspedagogikens betydelse för elevernas kunskapsutveckling som måste tas på större allvar. 4

5 KVALITETSINDIKATORER Lgr 11, Kap 1 Grundläggande värden: Fritidshemmet har en undervisning som utgår från respekten för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna och Lgr 11, kap 2 Elevers förmåga att bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna. Fritidshemmet har en undervisning som utvecklar alla elevers förmåga att: ta ansvar för sina handlingar tillämpa strategier för att kunna hantera sina reaktioner sätta sig in i andras känslor och tankar visa hänsyn vara hjälpsam leka diskutera, ta andras perspektiv och kompromissa identifiera och hantera känslor hos sig själv och andra läsa av olika sociala koder i olika situationer vara ärlig i relationer med andra vara hjälpsam utveckla en god självkänsla och en positiv identitet utveckla hållbara kamratrelationer visa respekt för olikhet hantera konflikter och skapa mellanmänskliga relationer. 5

6 Elevers förmåga att med utgångspunkt i sig själv samverka med andra under demokratiska former. Fritidshemmet har en undervisning som utvecklar alla elevers förmåga att: lyssna formulera och argumentera förstå demokratins principer förhandla leka ge och ta konstruktiv kritik ta ansvar för sina handlingar kunna diskutera, ta andras perspektiv och kompromissa upprätta och följa regler lösa problem tillsammans med andra tänka och reflektera kritiskt hantera konflikter i olika situationer respektera sig själv och andra dela med sig visa hänsyn utrycka sig i skrift och tal Elevers förmåga att kommunicera såväl språkligt som med andra uttrycksformer Fritidshemmet har en undervisning som utvecklar alla elevers förmåga att: förhålla sig kritiskt till olika information och källor tala inför en grupp läsa av och känna in för att kunna delta i olika situationer använda sig av olika estetiska uttrycksformer diskutera, ta andras perspektiv och kompromissa samtala hantera digitala miljöer och modern teknik utveckla ett rikt och nyanserat språk reflektera klara lekförmågorna ömsesidighet, samförstånd och turtagning hantera sociala medier förstå och utrycka sig i skrift och tal 6

7 Elevers förmåga att ta initiativ och genomföra olika projekt såväl själv som tillsammans med andra Fritidshemmet har en undervisning som utvecklar alla elevers förmåga att: förstå helhet, samband, sammanhang och begrepp utveckla nyfikenhet och kreativitet lösa problem ta initiativ och utveckla den inre drivkraften omsätta idéer till praktisk handling(planera och organisera) bedöma och ta risker reflektera se sitt eget lärande(metakognition) känna tillit till sin egen förmåga samarbeta använda sig av lekförmågorna ömsesidighet, samförstånd och turtagning koncentrera sig och vara uthållig slutföra påbörjade arbeten utveckla och använda sig av språkliga och matematiska begrepp Leva ett gott och hälsosamt liv Fritidshemmet har en undervisning som utvecklar alla elevers förmåga att: skapa mening i tillvaron skapa ett rikt kamratliv med en positiv livssyn känna lust och glädje för rörelse och idrott ta tillvara natur, kultur och föreningsliv i närmiljön utveckla en god självbild koppla av utveckla sin nyfikenhet leka fördjupa sina egna intressen utveckla relationer till naturen och utemiljön 7

8 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete för elevernas lärande i de fritidspedagogiska verksamheterna Analys Vad har vi behov av att utveckla? På vilket sätt inkluderar vi eleverna? På vilket sätt inkluderar vi vårdnadshavarna? Syfte - mål Syfte med utvecklingsarbete? ( Varför ska vi utveckla detta?) Viktigt med en gemensam bild! Vilket/vilka mål i Skollagen, Läroplanen, Kursplanen? Vilket/Vilka konkreta utvärderingsbara mål har vi för vårt utvecklingsarbete? Hur ser vi resultat? ( Bestäm konkreta indikatorer/flera småmål som visar/mäter resultat) Hur vet vi att målen nåtts?( Hur många av/vilka resultatindikatorerna ska vara uppfyllda för att vi bedömer att målen nåtts) På vilket sätt inkluderar vi eleverna? På vilket sätt inkluderar vi vårdnadshavarna? 9

10 Planering Gör en kartläggning!(ta reda på nuläget?) Viktigt med en gemensam bild! Behov av ny kompetens? (Litteratur, fortbildning, handledning, diskussioner) Gör en tidsplan (för genomförandet, ansvarsfördelning, uppföljningar, planeringsarbete, ev. inköp, studiebesök, insamling av underlag/resultat, utvärdering, analys och åtgärder/förbättringsområden) På vilket sätt inkluderar vi eleverna? På vilket sätt inkluderar vi vårdnadshavarna? 10

11 Genomförande hur? På vilken vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet ska vi basera vårt utvecklingsarbete? Metodval? Introduktion? Uppstart? Genomförande/aktiviteter? Vad följs upp? På vilket sätt inkluderar vi eleverna? På vilket sätt inkluderar vi vårdnadshavarna? 11

12 Följa upp/utvärdering - Resultat och Måluppfyllelse Nåddes målen eller inte? Ja eller Nej och hur vet vi det? Analys? (Varför blev det som det blev? Framgångar och mindre framgångar mot förutsättningar, planering, genomförande, metodval, aktivitetsval, uppföljningar, mycket fokus på mig som lärare Hur, kunde jag/vi gjort på ett annat sätt? Hur vet vi det? Har vi lyckats med likvärdigheten? Hur vet vi det?) På vilket sätt inkluderar vi eleverna? På vilket sätt inkluderar vi vårdnadshavarna? Slutsatser av analys? ( Är vi nöjda med vårt arbete och kompletterar med vår arbetsplan eller behöver vi fortsätta förändra och utveckla?) Det vi är nöjda med; För vi till vår arbetsplan och till vårt varumärke /ingår i vår policy. Att förändra utifrån analysen? (Vad behöver vi fortsätt utveckla?) Hur? Återkoppling (Till elever, vårdnadshavare, ledning, huvudman) Hur? 12

13 Analysstöd Nedanstående material kan användas som utgångspunkt för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Genom analysen kan man få en fördjupad förståelse av verksamhetens måluppfyllelse. Med utgångspunkt i analysen kan sedan utvecklingsområden och framgångsfaktorer identifieras. Analysstödet tar sin utgångspunkt i de nationella målen. Frågeställningarna är generella men inte heltäckande och behöver anpassas till varje verksamhets förutsättningar och kontext. Detta är ett material som kan utvecklas vidare. Grundfrågor kan t ex vara: Hur gör vi på vårt fritidshem? Hur syns det? Det finns också frågor som kan användas generellt på alla kvalitetsindikatorer/fokusområden: Vilket resultat uppnår vi? Hur vet vi det? Vilka underlag har vi för att bedöma detta? (t e x observationer, kartläggningar, enkäter mm) Vad beror resultaten på? I vilken omfattning förekommer detta? Är underlagen vi använder relevanta? Vad behöver vi dokumentera för att förstå mer? Hur går vi vidare? Vilka utvecklingsområden ser vi hos oss? Analysfrågor till respektive fokusområde/kvalitetsindikator: Hur blir föräldrar delaktiga? Grundläggande värden Hur arbetar vi för att utveckla? - Respekt för människolivets okränkbarhet? - Respekt för individens frihet och integritet? - Respekt för alla människors lika värde? - Respekt för jämställdhet mellan kvinnor och män? - Solidaritet med svaga och utsatta? - Respekt för olikheter? Hur synliggörs värdegrundsarbetet? 13

14 Hur integreras värdegrundsarbetet i all undervisning? Hur blir eleven delaktig i värdegrundsarbetet? Bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna Hur arbetar vi för att stärka kamratrelationerna? Hur arbetar vi för att stärka elevers tilltro till vuxna? Hur vet vi att alla elever har en eller flera fungerande relationer? Hur stimuleras elevernas sociala och emotionella utveckling? Hur integreras arbetet med relationer i all undervisning? Hur blir eleven delaktig i arbetet med att stärka relationer? Med utgångspunkt i sig själv samverka med andra under demokratiska former Hur märks det vad eleverna har inflytande över och tar ansvar för i vår verksamhet? Hur vet vi att eleverna upplever sig delaktiga och att de har inflytande? Hur får alla elever (oavsett t ex kön, funktionsnedsättning, modersmål) lika möjligheter till delaktighet och inflytande? På vilka sätt deltar eleverna i olika former av beslutsfattande? Hur lär vi eleverna ansvarstagande och hur ser progressionen ut i detta lärande? Hur stimulerar vi elevernas ansvarstagande? Hur blir eleven delaktig i arbetet med att samverka och fungera under demokratiska former? Ta initiativ och genomföra olika projekt såväl själv som tillsammans med andra I vilka sammanhang ger vi eleverna på vårt fritidshem möjlighet att ta initiativ och ansvar? På vilka sätt ger vi eleverna möjlighet att pröva egna idéer och lösa problem? Hur arbetar vi för att ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra? 14

15 Hur stimulerar vi elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende i vår verksamhet? Hur bidrar vi till att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande? (Metakognition) Hur blir eleven delaktig i arbetet? Leva ett gott och hälsosamt liv Vad betyder det för utformningen av verksamheten för att eleverna ska få möjlighet att leva ett gott och hälsosamt liv nu och i framtiden? Hur arbetar vi för att uppnå kvalitetsindikatorerna för ett gott och hälsosamt liv? Hur utvecklas relationen till naturen och utemiljön? Hur arbetar vi för att utveckla förmågan att ta tillvara natur, kultur och föreningsliv i närmiljön? Hur erbjuds möjlighet till vila och lugna stunder? Hur arbetar vi för att ge eleverna möjlighet att utveckla lust och glädje för rörelse och motion? Hur skapar vi balans mellan elevernas intressen och de utmaningar vi anser att de behöver för sin utveckling? Vilka kriterier har vi för en lekskicklig elev? Hur blir eleven delaktig i arbetet? 15

16 Pedagogisk planering (Används vid varje tillfälle) Aktivitet Ansvarig? Datum Vad? Hur? Vilka? + - Mål Introduktion genomgång Ev. regler Uppstart Genomförande Avslut Snabbuppföljning med inblandande Elevmedverkan Till Analys Resultat och Måluppfyllelse 16

17 Stockhom 15 mars 2012 Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna

18 Förord På fritidshemmet pågår undervisning - målstyrda processer som under lärare i fritidshem/fritidspedagogers ledning syftar till att eleverna ska inhämta kunskaper och värden med utgångspunkt i det gemensamma läroplansuppdraget för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Lärarförbundet anser att läroplanen bör kompletteras med en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. I detta förslag till kursplan har vi lyft fram och tydligt formulerat vilka ämnes- eller verksamhetsspecifika kunskaper som undervisningen i de fritidspedagogiska verksamheterna ska bidra med. Lärarförbundet har i förslaget följt samma struktur som gäller för övriga kursplaner med syfte och centralt innehåll. Vi har valt att inte specificera kunskapskrav eftersom dessa verksamheter varken är timplanebundna eller har ett innehåll som går att relatera till mål i form av mätbara betyg. Förslaget har utarbetas av yrkesverksamma lärare i fritidshem/fritidspedagoger och lärarutbildare från högskolor och universitet. I förslaget har EU-kommissionens fastlagda nyckelkompetenser varit en viktig utgångspunkt eftersom dessa kompetenser redan idag har en framlyft ställning i fritidshemmet. En kursplan skapar tydlighet och ger förutsättningar för en större likvärdighet. Detta har också Skolinspektionen pekat ut som en viktig åtgärd och skriver i sin rapport 2010:3 Fridshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget. Lärarförbundets förslag till kursplan bör kunna utgöra ett underlag för regeringens fortsatta beredning och utveckling av fritidspedagogikens roll inom grundskolan. LÄRARFÖRBUNDET 1(6)

19 Kursplan för Fritidspedagogiska verksamheter i skolan Syfte: Den fritidspedagogiska verksamheten ska bidra till elevers allsidiga bildning och till social integration samt fungera som en brygga till hemmiljö och lärande utanför skolan. I förhållande till skolans obligatoriska verksamheter ska fritidshemmet fungera förstärkande och kompletterande. Ett mer systematiskt nyttjande av fritidspedagogik kan ur ett kompensatoriskt perspektiv bidra till ökad likvärdighet genom att ge alla elever möjlighet till en rik och stimulerande miljö för lärande som innehåller andra kunskapstraditioner än de som finns i skolans obligatoriska verksamheter. Därigenom skapas goda förutsättningar för eleverna att utveckla flera av de av EU-kommissionen fastslagna nyckelkompetenserna. Detta gäller framförallt utvecklingen av social och medborgerlig kompetens som är starkt framlyft i fritidshemmets verksamheter. Också när det gäller utvecklingen av digital kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer ger de fritidspedagogiska verksamheterna viktiga bidrag. Betoningen av identitetsskapande på fritidshemmen är betydelsefull inte minst när det gäller lära att lära. Därtill ger den sociala samvaron med andra elever och vuxna på fritidshemmet många möjligheter att utveckla förmågan att kommunicera. Genom att delta i fritidshemmets verksamheter får eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen. Det intressestyrda lärandet kan bidra till elevernas identitetsutveckling och fritidshemmet som kulturell mötesplats ger möjlighet att lära känna olika perspektiv och levnadssätt. Intressestyrt lärande medför parallellt pågående aktiviteter, där elevgruppens heterogena sammansättning möjliggör, att eleverna lär av och med varandra. Undervisningen ska erbjuda eleverna möjlighet till samtal, lek och estetiska uttryck där elevers interaktivitet utmanas i syfte att eleverna blir kunniga, självständiga och demokratiska samhällsmedborgare. Undervisningen ska utformas så att den erbjuder progression. Området lek är ett av den fritidspedagogiska undervisningens mest karaktäristiska innehåll dels på grund av lekens egenvärde men också för att ge eleverna möjlighet att skapa mening och förstå livet och stödja dem i deras lärande och utveckling. Genom leken ges möjlighet att fortsätta bearbeta de intryck och erfarenheter som gjorts under den obligatoriska skoldagen. Men också att experimentera, använda sig av en mångfald av uttryck, finna nya lösningar och på ett skapande sätt omforma idéer och tankar till praktisk handling. Andra viktiga aspekter av fritidshemmens verksamheter är möjligheten till samtal med vuxna och andra barn samt möjligheten att själv välja aktiviteter. 2(8)

20 Sammantaget ska verksamheten i fritidshemmet bidra till utvecklingen av elevers förmåga att bygga och fördjupa relationer med andra barn och vuxna, med utgångspunkt i sig själv samverka med andra under demokratiska former, kommunicera såväl språkligt som med andra uttrycksformer, ta initiativ och genomföra olika projekt såväl själv som tillsammans med andra, leva ett gott och hälsosamt liv. Centralt innehåll Etik och livsfrågor Området etik och livsfrågor ger eleverna möjlighet att lära känna sig själv och sina kamrater både som individer och som kulturbärare. Genom att eleverna får tillgång till olika traditioner och kulturarv läggs en grund för utvecklingen av en mångkulturell kompetens. Det ger också möjligheter att utvecklas till trygga och ansvarskännande människor bl.a. genom att identifiera och hantera känslor hos både sig själv och andra samt utveckla sina egna uppfattningar såväl som förståelse för andras. Livsfrågor - Existentiella, filosofiska, etiska och moraliska frågor (om t.ex. rätt och fel, vänskap, kärlek, ansvar, bemötande, liv och död) - Sagor och berättelser/kulturarv - Normer och värden - Olika levnadsformer (t.ex. olika familjekonstellationer) Hälsa och livsstil - Kostens betydelse - Enkla måltider - Rörelse och motion/idrottsaktiviteter - Olika fritidsaktiviteter - Rekreation - Stresshantering - Kontakt med det lokala föreningslivet - kulturutbud Identitet och självförtroende - Formulera känslor och tankar - Lära känna sina starka och svaga sidor - Formulera och uttrycka egna åsikter - Lyssna på andras åsikter - Strategier för att hantera egna reaktioner 3(6)

21 Sig själv och andra - Människors olikheter och likheter - Andras känslor och tankar - Perspektiv och traditioner - Sociala koder i olika situationer - Olika kulturer och sätt att leva - Olika yrken och framtidsmöjligheter Social och medborgerlig kompetens Området social och medborgerlig kompetens omfattar undervisning som stärker elevernas demokratiska och sociala fostran, utvecklar elevernas förmåga att hantera konflikter och skapa mellanmänskliga relationer. Upprätta och följa regler - Regel-lekar - Spel - Hur regler påverkar individen och gruppen - Hur regler kan skapas tillsammans med andra Samarbete och relationer - Att genomföra arbete tillsammans och nå ett gemensamt resultat - Ta hänsyn till andras synpunkter/åsikter i arbetet tillsammans - Att jämka ihop synpunkter med andra - Att ge och ta kritik - Roll-lekar - Dataspel/TVspel och den virtuella världen Demokrati (träning) - Delta i diskussioner och samtal - Formulera och argumentera för och emot åsikter - Förhandlingar och turtagande - Fritidsråd - Demokratiska principer Konflikthantering - Samtal om och analys av konflikter - Strategier för konflikthantering och konfliktlösning Ansvar - Att ta ansvar för sina handlingar (fysiska och verbala) - Att ta ansvar för andra och för verksamheten - Att ta ansvar för andras och fritidshemmets egendom 4(6)

22 Tekniska, estetiska och praktiska verksamheter Området tekniska, estetiska och praktiska verksamheter ger möjlighet för eleverna att utveckla förmåga att ta egna initiativ samt att utveckla och fördjupa sina egna intressen. Genom att lära sig olika uttrycksformer kan de bredda sin repertoar när det gäller såväl kommunikation som eget skapande. Deltagande i olika former av praktiska och estetiska verksamheter lägger också en grund för att utveckla förmågan att förverkliga idéer och lägga grunden för ett framtida entreprenörskap. Olika estetiska uttrycksformer - Olika bildmaterial och former - Sång och musik, - Dans och rörelse - Akrobatik - Media, - Drama Tillverkning och konstruktion - Konstruktionslekar - Redskapslekar - Bygga och snickra - Teknik och experiment Hantverkskunskap - Olika hantverkstraditioner genom studiebesök och utställningar - Olika hantverkstekniker, t.ex. virkning, stickning, täljning, växtfärgning, tovning Natur och miljö Området natur och miljö omfattar aktiviteter som på olika sätt utvecklar elevernas relationer till naturen och utemiljön ger också möjligheter till sinnliga upplevelser och allsidig kroppslig rörelse. Området omfattar också aktiviteter som värnar om miljön och ger erfarenheter av olika former av hållbara handlingar Att vara i och lära av naturen - Hur man uppträder i naturen, sambandet natur miljö och levnadssätt. - Konkretisera allemansrätt och naturvett - Naturkunskaper, grundläggande naturvetenskapliga begrepp kommuniceras och synliggörs i autentiska situationer. - Naturupplevelser, lära känna naturen i närområdet och utforska olika naturmiljöer. - Grundlägga ett intresse och relation till naturen genom rika och varierade upplevelser av naturrummet som fritids- och lärmiljö samt rekreation. Miljö och hållbar utveckling - Källsortering av sopor (för återbruk och återvinning) - Spara elenergi (t.ex. varmvatten, värme, och belysning) och förbrukningsvaror (t.ex. papper, plast, aluminium) - Värna om vilda växter och djur (biologisk mångfald) 5(6)

23 - Använda miljömärkta varor såsom svanen, bra miljöval och KRAV - Erfara ekologiska sammanhang, system och samspel i ett tematiskt perspektiv Friluftsteknik - Pröva olika friluftstekniker och hantera friluftsmaterial som t.ex. göra upp en eld, laga mat, använda olika verktyg - Orientering enkla sätt att hitta rätt i skog och mark och klara olika vädertyper. - Övernatta i naturen genom att bygga vindskydd, tälta - Ta vara på och tillaga ätbara växter, bär och svamp - Lustfyllda och äventyrliga aktiviteter i olika årstider - Ledarskap, säkerhet och riskfaktorer utomhus - Skolgården som utomhusmiljö med varierade aktiviteter (t.ex. utomhuslek) - Klädsel med hänsyn till väderlek och årstider Kommunikation och digital kompetens Många av de fritidspedagogiska aktiviteterna ger möjligheter för eleverna att utveckla sina färdigheter i att räkna, skriva och läsa. De många samtalen mellan elever och elever och vuxna ger sammanhang för att utvecklas språkligt och pröva olika språkliga formuleringar. Många aktiviteter ger också rika tillfällen att använda digitala verktyg och utveckla sin digitala kompetens. Språklig träning - Samtal och berättande - Rim och ramsor - Ordlekar - Högläsning - Framställande skriftligt material såsom egna berättelser, böcker, tidningar, protokoll m.m. Vardagsmatematik i samband med olika aktiviteter - Vardagliga situationer såsom bakning, dukning, klockan/tid m.m (t.ex. mätning, uppskattning) - Tillverkning och konstruktion (materialåtgång) - Spela spel, pussel (tärningens symboler, spelkortens värde, ordningstal, ramsräkna, räkna poäng och pengar) - Matematiska begrepp Att använda digitala verktyg - Att söka information - Att kommunicera på nätet - Etiska frågor och förhållningssätt - Filmer/foton/bildspel 6(6)

24 Segelbåtsvägen 15 Box Stockholm Telefon lararforbundet.se