Nätverksträff i Sunne 5-6 maj 2010 Luft under vingarna

Transkript

1 Nätverksträff i Sunne 5-6 maj 2010 Luft under vingarna Nu är 98 procent av landets leaderområden är igång med projekt. Det stod klart under nätverksträffen i Sunne som pågick under två dagar, 5-6 maj 2010, på Selma Lagerlöfs hotell. Den lilla Värmlands-presenten i vikt papper med en flygande Nils Holgersson symboliserar den kraft och energi som finns i landet. På nätverksträffen samlades 140 deltagare för diskussioner, dialog, workshops, erfarenhetsutbyten, inspiration, men också entreprenörsspel och underhållning av lokal trollkarl! Läs om erfarenheterna som kom fram under dagarna! 1

2 Lyft fram gruskornen 98 procent av landets leaderområden är igång med projekt. Med de positiva orden inledde Peter Melin, Landsbygdsnätverkets ordförande, nätverksträffen i Sunne. Han uppmanade också alla att lyfta problem och hinder till ytan. Ewa Ryhr Andersson, Leader Växtlust, hälsade alla 140 deltagare välkomna till den tredje nätverksträffen efter Folkungaland och Lövånger. Peter Melin tog vid och återkopplade direkt till erfarenheter från den förra träffen där kommentarer från deltagarna löd: - Vikten av att alla i LAG är engagerade och med i den lokala utvecklingsplanen. Bra samverkan med länsstyrelsen och offentliga medfinansiärer och att företagare engageras i projekt och LAG är också viktigt, sa Peter Melin, som ville att alla skulle ha med sig dessa tankar under dagarna. - Har vi kommit framåt i dessa frågeställningar, frågade han retoriskt. Peter Melin berättade vidare att så gott som alla leaderområden är igång, 98 procent av landet är täckt. Han betonade vikten av att ses för att utbyta erfarenheter och lära av varandra likaså för att lyfta fram de gruskorn som finns i maskineriet. - Ofta kommer vi till lösningar på de problem som finns. Trots allt fungerar Leader mycket bra. Gemensamma leaderträffar är också viktiga tillfällen att lyfta fram det som går bra, fortsatte han. Peter Melin tror att leadermodellen är ett vinnande arbetssätt som kommer att användas ännu mer i nästa programperiod. Peter Melin hälsade alla välkomna till nätverksträffen - Vi närmar ju oss slutet på programperioden och nu efterlyser EU- kommissionen synpunkter från allmänheten och från Landsbygdsnätverket om hur man vill ha landsbygdspolitiken efter Lämna era synpunkter, sa Peter Melin. - Skit i om det regnar, det gjorde det på Woodstock också. Folkrace med eldigt stöd Från Stenmark till Woodstock. Karin Forsling, en av fjolårets nominerade Ullbaggar, drog igång skrattattacker när hon pendlade mellan förebilderna. Förra året var Karin Forsling nominerad inom kategorin ÅretsLeader för den nystartade folkrocksfestivalen i Segmon. Med rubriken Hur man kan gå från eget race till folkrace fick hon många att dra på munnen när hon bjöd in Ingemar Stenmark i rummet, åtminstone själsligt, genom att citera honom. - Ju mer jag tränar, desto mer tur verkar jag ha. Så sant som det är sagt, menade Karin Forsling. Ingen entreprenörsgen har hittats av forskningen och ingen föds därmed enligt henne till entreprenör. Detta innebär att hård träning och mycket träning är det som ger framgång. Karin Forsling berättade om hur det gick till festivalen för folkrocken i Segmon kom till. En gammal folkpark fanns, dock inga tillgångar och ingen tid. Däremot massor av medarbetare. Tillsammans med de sju föreningarna i Segmon arbetade man med den första festivalen. - Det är viktigt att det finns en framåtrörelse. Vi fick till slut pengar från Leader för att kunna bygga upp den gamla parken. I dag har pensionärerna byggt en flott uteservering. I grunden handlar det om att skapa en ny scen, en ny arena. Bonuseffekten var att det blev en framåtrörelse i bygden. Det är kul att ha kul, sa Forsling. Två årsarbeten av ideellt arbete gick åt för att driva projektet tillsammans med leadermedel. Resultatet: en tom gräsmatta i en gammal park förvandlades till tre dagars musikexplosion dit folk från hela Skandinavien kom. - Devisen var: Skit i om det regnar - det gjorde det på Woodstock också. Det är viktigt att sprida det glada budskapet! 2

3 Efter anförandet förklarade Karin Forsling i en intervju vilka faktorer som behövs för att driva ett projekt. Hon menade att en eldsjäl kan tända många eldflugor - och att vi alltid kan förändras till det bättre. - Tänk alltid tillsammans. Hittar du en kamrat som du gillar, även om det är någon som arbetar med något annat prata med personen. Från en eldsjäl blir ni flera eldflugor. I Karins verktygslåda för visionärer: En ide, vision, dröm hur stölligt som helst I Karins verktygslåda för visionärer: Plats En ide, vision, dröm hur stölligt som helst Tid Plats Tillgångar Tid Hårt Tillgångar arbete/uthållighet Kamrater Hårt arbete/uthållighet Delaktighet Kamrater Sprid Delaktighet det glada budskapet! Våga Sprid vägra det glada jante! budskapet! Våga vägra jante! Lång frågestund för deltagarna I halvtid ser det ljust ut för landsbygdsprogrammet, menade Beata Allen. Arbetstakten är hög och många projekt har startats. Arbetet genererar fortfarande många frågor lokalt, vilket märktes under nätverksträffen. - Vi står nu mitt i programmet med lika mycket framför oss som vi har bakom oss, sa Beata Allen, Team Landsbygd, Jordbruksverket, om landsbygdsprogrammet som under arbetsperioden nått halvvägs. Hon ser nöjt hur beslutstakten ökar och känner att farten tilltagit i arbetet under året. Visserligen har leaderområdena i genomsnitt bara beslutat om 25 procent av budgeten, där siffran egentligen borde vara 46 procent, med tanke på att vi är mitt i programperioden. Ändå är det med tillförsikt som hon blickar framåt. En snabb Gallup bland de församlade genom en utslängd fråga om hur många som är nöjda fick många händer att vifta i luften. - Det ser jättebra ut, de flesta är nöjda, sa Beata Allen, under onsdagens programpunkt som syftade till att ge information om läget i programmet. Utbetalningar inom tre-fyra veckor Representanter från Jordbruksverket och departement hade samlats för att besvara alla upptänkliga frågor från åhörarna. Först ut var Zahid Syed från utbetalningsenheten på Jordbruksverket, som informerade om utbetalningsprocessen, som är ett ständigt pågående samarbete med samtliga länsstyrelser. Då och då görs också stickprovskontroller. - Vid varje utbetalningstillfälle väljer vi några projekt för stickprovskontroll enligt riskanalys. Om kontrollen visar fel i länsstyrelsens handläggning stoppar vi utbetalningen och fattar ett "stoppbeslut". Vi skickar originalet till stödmottagaren och en kopia till länsstyrelsen. Vi informerar länsstyrelsen om felen och att vi stoppar utbetalningen, sa Zahid Syed. - Stoppbeslut innebär inte att stödmottagaren inte får sina pengar utan att länsstyrelsen ska justera felen, fatta ett nytt beslut om utbetalning och skicka underlag till oss för utbetalning, fortsatte han. Att många upplever långa väntetider med utbetalningar är han medveten om. Ambitionen enligt honom är att klara samtliga utbetalningar om de är kompletta inom tre-fyra veckor. Ofta är det små fel som lätt kan undvikas, menade Syed. - Jag rekommenderar att de som fyller i ansökningarna också läser anvisningarna om att fylla i ansökan om utbetalning noggrant först. Då kan 90 procent av felen undvikas. När det gäller leaderprojekten kollar vi inte hur LAG har prioriterat projektet vid beslutstillfällena alls. Det är helt och hållet LAG-gruppernas ansvar, sa Zahid Syed, som betonade att det är utbetalningsenhetens yttersta ansvar att pengarna betalas ut på rätt sätt och för rätt sak Nytt från EU och regeringen Johan Fors, Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten, Jordbruksverket, tog upp några nyheter från makronivån. Enligt departementet bör det bli möjligt att omfördela budgetmedel mellan åtgärderna, inom vissa ramar. - Vi ska diskutera detta vidare i övervakningskommittén i maj, sa han. När det gäller jävsreglerna är det viktigt, påpekade Johan Fors, att alla som arbetar med projekten tillämpar försiktighetsprincipen, till exempel om något finns som tyder på jäv när ansökningarna ska hanteras av kansli och LAG. - Kanslipersonal ska då kunna lämna över en ansökan till en annan LAG-grupp, sa han. 3

4 Han berättade också att lagen om offentlig upphandling kommer att stramas upp. Regler som rör driftskostnadsåtgärden togs också 140 personer var samlade på nätverksträffen. upp, där han berättade att bara vissa kostnader är stödberättigade inom denna åtgärd, som till exempel utbildningskostnader för LAG-grupper och kanslipersonal. Han nämnde också att Jordbruksverket framöver kommer att granska fem procent av alla utbetalda EU-medel. Revisionsrapporter skrivs efter dessa kontroller och det är viktigt att ta del av dessa och vid behov möta de preliminära rapporter som kommer. Johan Fors nämnde också att alla från och med nu kan överklaga beslut om utbetalningar. Lägg tid på slutrapporten När projektet avslutats bör mycket tid läggas på slutrapporten, framhöll Carin Wallin, Jordbruksverket, som informerade om vad som ska ingå i en bra slutrapport. - Rapporten bör hålla en hög kvalitet och betänk att den är offentlig för medborgarna. Det är viktigt att visa vad pengarna använts till. En korrelation mellan projektplan, syfte och resultat bör finnas samt underlag för statistik och uppföljning, sa hon. Hon rekommenderade en tydlig, lättläst struktur där uppföljning och utvärdering av projektet finns med. En god hjälp är mallen som finns på Jordbruksverkets hemsida, men hon bad också alla att inte vara rädda för att begära in kompletteringar. Carin Wallin påminde också om att personnummer, eventuella sjukdomar eller andra personliga orsaker som förklarar utkomst av projektet inte ska tas upp i rapporten. Hennes kollega, Beata Allen, betonade vikten av att dela på det slutliga arbetet: - Det går att dela med sig av arbetet, allt arbete behöver inte ligga på verksamhetsledaren. Hon betonade också vikten av en tydlig sammanfattning av projektet eftersom den läggs in i LB och blir sökbar. Långa handläggningstider En undersökning av Samverkansgruppen för ordförande och verksamhetsledare inom Leader visar att handläggningstiderna är långa. I genomsnitt tar det en-tre månader från att projektansökan kommit in till leaderkontoret till dess att länsstyrelsen tagit beslut. Undersökningen utgår från 44 projektansökan. För 11 av dessa ansökningar tar det mer än fyra månader för beslutsprocessen. - Det är alldeles för lång tid, kommenterade Christer Hederberg, ordförande för Samverkansgruppen. Proppen verkar vara handläggningen på leaderkontoret. För två tredjedelar av leaderprojekten tar det i genomsnitt 1-3 månader från det att en projektansökan kommit in i färdigt skick till dess att LAG tagit beslut och skickat ärendet vidare till länsstyrelsen. Även när det gäller rekvisitioner på leaderkontoret tar det tid. Av 37 rekvisitioner är det bara 9 stycken som avklaras inom 1-4 veckor, menade Christer Hederberg: - Vi lyckas bara med 26 procent. Frågan är vad som händer om vi klarar fler, vad får det för konsekvenser för personalen i hela handläggningsprocessen, frågade han sig. Mätningar av tiden från tiden då första rekvisitionen lämnats in för driftsåtgärden till dess att första utbetalning gjorts visar på en tröghet i systemet. Paneldiskussion engagerade åhörarna Mot slutet av programpunkten samlades representanter från departement och myndigheter på podiet. Raskt ställdes många frågor från deltagarna. En fråga var huruvida länsstyrelserna över landet gör samma bedömningar vad gäller företagsstöd och projektstöd. - Någon total samsyn finns inte, men vi erbjuder verktyg, PM, checklistor, utbildningsinsatser som ska vara till stöd för arbetet. Vi tycker att det är viktigt med samsyn, sa Annett Kjellberg, Jordbruksverket. Många frågor rörde Vi tycker att det är viktigt med samsyn ekonomin. En handlade om att många projekt har problem med likviditeten och inte får ut utbetalningar i tillräcklig snabb takt och om detta skulle kunna 4

5 avvärjas genom förskottsutbetalningar. I dag kan man få förskott på upp till 50 procent av kostnaderna, eller högst kronor, dock inte företag. På podiet fanns många representanter från olika myndigheter för att svara på frågor. Någon undrade också om till exempel länsstyrelsen skulle kunna lämna räntefria lån, då man i dag inte kan dra av räntekostnader. - I dagsläget kan leadergrupperna inte bevilja företagsstöd och räntan kan aldrig bli föremål för bidrag enligt EU-förordningen, sa Annett Kjellberg. Zahid Syed återkom till orsaken bakom de långa handläggningstiderna. - Det tar lång tid för oss att få alla kompletteringar. Vi säger därför till er alla: så fort era kostnader börjar uppstå, rekvirera pengar, sa Syed. Han gav också åter löftet att pengar ska betalas ut inom tre-fyra veckor. Kerstin Söderlund, Leader Dalsland, ville veta om det var möjligt att arbeta med schabloner för offentligt stöd. Frågan hade varit uppe till diskussion inom EU, men avslogs, berättade Johan Fors. - Hur eventuella schabloner ska se ut är i dag reglerat i EU-förordningen, sa Johan Fors medan Annett Kjellberg fyllde i att sådana är att föredra då faktiska kostnader är trubbiga att hantera. Fler frågor om regler och ekonomi Många händer viftade under eftermiddagen. Maria Gustafsson hade fullt upp med att langa mikrofonen. Håkan Svenneling, Leader Närheten, hade mycket på hjärtat. Han undrade om det finns möjlighet att ge förskott till företag. Han oroade sig också över om det finns en allmän rädsla för att göra fel, som att inte bevilja stöd för näringsutveckling för att man rädd att regler tolkats fel. Dessutom ville han ha svar på hur den stora mängden information från Jordbruksverket ska värderas. - Det kommer olika information, ska vi definiera dem som ska, bör eller kanske?, undrade Svenneling. Det visade sig att de flesta i rummet upplever mycket information, på en fråga till alla deltagare nickade de flesta. Annett Kjellberg, som fick svara på de flesta frågor från podiet, höll också med om att det kan vara svårt att sålla i informationsmassan. Det finns förbättringspotential, menade hon: - Ibland är vi otydliga, som till exempel för Ladans meddelanden och om de är ska- eller bör-meddelanden. Vi behöver kategorisera dem på ett bättre sätt. Angående rädslorna för att göra fel menade Annett Kjellberg att spökena bara försvinner genom mer och bättre information. Bättre PM, information på nätet och telefonmöten mellan handläggare är bara några saker som leder till bättre upplysning. - Gränsdragning vad gäller olika projektstöd är svår, men vi tar hela tiden fram information som hjälper er, sa Kjellberg. Johan Fors lade till att det självklart finns risk att det blir fel - och gav ett råd: - Bäst är ibland för er att kontakta länsstyrelsen eller Jordbruksverket direkt med era frågor. Frågespurt Frågestunden fortsatte till sen eftermiddag. Bland de sista frågorna handlade om svårigheterna med att få fram lönespecifikationer på den offentliga medfinansieringen. Någon undrade om det kunde räcka med heder och samvete och ett intyg från det lokala leaderkontoret? Men Zahid Syed menade att intyg inte räcker utan tydliga specifikationer måste skickas in. Frågorna haglade över podiet och många svar framkom. 5

6 Hur ser då nästa programperiod ut för Leader, från 2013 och framåt? Någon ställde frågan till Pasi Kemi från Jordbruksdepartementet. - Lite tidigt att säga än. Först sent på hösten får vi veta hur jordbrukspolitiken ska se ut och sedan börjar processen med EU-fördragen. Så fort vi vet, får ni också information, sa Pasi Kemi. Beata Allen betonade hur viktigt det är att ta tillvara alla idéer som nu uppkommer från alla landsbygdsutvecklar-experter, och riktade blicken mot åhörarna. Per Andersson, Leader Mitt Småland, undrade hur dessa åsikter förs vidare längst upp i näringskedjan. - Vi försöker hjälpa till med detta. Vi rapporterar till riksdagen om landsbygdsprogrammet och hur det fungerar, sa Pasi Kemi. Vinster i projekten kom också upp till diskussion. Går det bygga upp ett litet kapital i projekten som de sedan kan använda sig av? Den regelkunnige och tydlige Zahed Syed svarade att det inte går att spara pengar. - Om projektet genererat intäkter ska detta redovisas. Det går inte att spara dessa för framtiden, sa han. Även om fler frågor pockade på bland deltagarna höll tiden på att rinna ut. Den sista frågan handlade om stöd kopplat till företag. Att företagares egen tid inte är stödberättigande ansåg någon vara snudd på diskriminering. - Det går bra att ta upp faktiska lönekostnader hos företag i exempelvis aktiebolag eller där man är anställd och får en utbetald lön. Däremot är eget arbete inte stödberättigande i till exempel en enskild firma, där lönekostnaden inte bokförs, det vill säga där det inte är en faktisk kostnad., förtydligade Annett Kjellberg. Mats Persson välkomnade synpunkter - Kan man vara både en bra bokförare och en bra entusiasmerare? Det undrade Mats Persson, generaldirektör för Jordbruksverket, som äntrade podiet som sista talare på onsdagen. - Jag tycker att leaderverksamheten är en sådan positiv verksamhet.. Det är därför viktigt med dialog som dessa dagar, då många olika aktörer ska samagera, inledde Mats Persson med att säga. Alla synpunkter som kommer upp till ytan ska tas om hand, bedyrade han. Men Mats Persson kunde direkt avslöja att hela regelverket inte kommer att vara klart inför nästa programperiod - Däremot vet jag att det finns en stark politisk vilja att få fram programmet, sa han. Mats Persson, gd, Jordbruksverket Blickade bakåt och framåt När han blickar bakåt i backspegeln ser han hur Leader etableras över hela landet, att beslutsläget fått bra fart och att administration och relationer med länsstyrelser fungerar allt bättre. Men han medgav också att det är svårt att i halvtid läsa av exakt vilka effekter projekten fått. Han gjorde också en blick framåt mot resursfrågan i kommande program: - Jag lyssnar till EU-politiker och hör hur positiva de är till Leader, vilket är betryggande för framtiden. Men jag tror kanske att vi kommer att få mindre pengar till programmet. Bra för er att veta är att man tycker att Leader är något bra, sa Mats Persson. Ni är så entusiastiska och så möter ni ett fyrkantigt regelverk Fyrkantigt regelverk Han var väl medveten om det väldigt detaljerade regelsystem som ibland känns övermäktigt för många. - Ni är så entusiastiska och så möter ni ett fyrkantigt regelverk. Frågan är om man både kan vara en bra bokförare och en bra entusiasmerare, menade Mats Persson. 6

7 Representanterna Jenny Nylund och Charlotta Heimersson blickar ut över det internationella landskapet. och vad händer på europeisk nivå? Länder utbyter erfarenheter kring arbetssätt och arbetsorganisation. Så ser agendan ut i det Europeiska nätverket. Svenska modellen får ofta lovord. Inom det Europeiska nätverket finns också en kommitté, Leader Sub committé, sedan 2008 där den svenska nätverksrepresentanten är Jenny Nylund. På torsdagsmorgonen fanns hon på plats för att informera om arbetet. - Tre möten har hållits hittills. Det första handlade om det europiska nätverkets verksamhet och contact point. Man presenterade även goda exempel på konkreta projekt, och jag fick möjlighet att presentera ungdomsverksamhet inom Leader i Sverige, bland annat Sixten och U-LAND. På det andra handlade det om hur de olika nationella nätverken arbetar där många var intresserade av det svenska sättet att arbeta med inspiratörer. Under det tredje mötet skapade tre fokusgrupper för att arbeta på djupet med några utvalda frågor, sa Jenny Nylund, också verksamhetsledare i Upplandsbygd. Vidare berättade hon att all information och minnesanteckningar läggs ut under Leader på Landsbygdsnätverkets hemsida. Europeisk fokusgrupp Nästa person att berätta om det europeiska arbetet var Charlotta Heimersson som företräder Sverige i den europeiska fokusgruppen om genomförandet av Leader. Hittills har ett möte hållits, där Sverige, Spanien, Grekland och Italien presenterade sina respektive arbetssätt med flaskhalsar och goda exempel. - Ett svenskt problem är ju att få ihop underifrån-perspektivet i Leader med det regelverk som finns, ett annat är de stora variationerna regionalt mellan olika LAGbudgetar, sa Charlotta Heimersson, som är verksamhetsledare i Leader Norra Mälarstranden. Goda exempel i det svenska arbetssättet är hur medfinansieringen fungerar, jävsregler inom LAG, offentlighetsprincipen och den goda dialogen mellan myndigheter och LAG, som också får goda omdömen från andra länder. På nätverksmötet i Rom i mars arrangerades även en workshop, där det framkom att vissa hinder var påfallande överensstämmande mellan länderna. - Rädslan att göra fel samt begränsningen för arbete med administration på 20 procent av budgeten, sa Charlotta Heimersson. 7

8 Lagkrav svårt att efterfölja Under träffen med länsstyrelsehandläggare kom det fram att lagen om offentlig upphandling inte följs överallt. Att lagkravet inte efterlevs överallt kanske inte kommer som en nyhet. Många som deltog i träffen på torsdagsförmiddagen ansåg att lagen om offentlig upphandling är svår att leva upp till. Men frågan är hur länsstyrelserna ska göra när lagen inte följs och hur problemet ska lösas. Vad blir konsekvenserna om lagen inte följs? Kan överhuvudtaget länsstyrelsen verkligen stå för rättsskipningen när man reagerar på en lag? Hur svårt är det inte för LAG att förhålla sig till lagen om det är svårt också för länsstyrelsens handläggare? På mötet enades man om att lösningen är riktlinjer från Jordbruksverket. Frågan är aktuell och utreds på Jordbruksverket, menade Beata Allen, Team landsbygd, Jordbruksverket. - Den nya lagen kommer i juli, var noga med att ta till er de förändringar som gäller, sa Allen. Praktisk info från verket Praktikaliteter som diarienummer på samtliga handlingar måste finnas i en akt. Bra att veta är att stämpling med häftklamrar får användas när man arkiverar, enligt nya bestämmelser från Landsarkivet. Måste man gå tillbaka till den 1 mars 2009 om man hittills inte har sett till att detta skötts. - Ja, det måste man, svarade Allen. En ny timlönekostnadsmall håller på att tas fram. När den är klar läggs den ut på Jordbruksverkets webbplats. På träffen blev det också tydligt att vissa leaderområden inte har fått tillgång till Dawa. Lösenord saknas. - Alla LAG-ordförande, leaderpersonal och länstyrelsehandläggare har fått information om hur man söker behörigheter till Dawa-statistik. Team landsbygd jobbar för att LAG ska få utbildning i Dawa. Det ska vara enkelt att ta ut anpassade rapporter ur Dawa, sa Beata Allen. Från blanketter till utbetalningar Nya ansökningsblanketter är på gång från Jordbruksverket. De är så gott som färdiga. Någon tipsade Jordbruksverket om att det bör stå firmatecknare istället för namnunderskrift på blanketten. - Att det står namnunderskrift skapar stora problem som bland annat leder till att handläggningstiderna blir långa. Redan vid ansökan ska det uppmärksammas, sa en deltagare. En allmän diskussion utbröt om huruvida leaderkontoren ska vara involverade i utbetalningen eller inte. Det är väl känt att kontoren arbetar på olika sätt. Länsstyrelsen handlägger ansökan om utbetalning för Leader och hanterar dessa på samma sätt som för de övriga projektstöden. Skillnaden är att kopia på allt skickas till leaderkontoret. Många ansåg att ett sådant system hittills fungerat bra. - Viktigt är att ha ett bra samarbete med länsstyrelsen. Ett sätt är att ha utbildningar med projektägarna. När projektägarna har en direktkontakt med länsstyrelsen blir det bra resultat, sa Ingela Bönström, länsstyrelsen. Överskott i LB - hur göra? En annan diskussion handlade om vad man ska göra med de överskott av ideell tid som uppstår. - Det är inte omöjligt att projekten får in ett överskott av till exempel ideellt arbete, mer än vad som angavs i beslutet. Detta är inget problem. Registrera in all redovisad tid. Överskottet tillgodoräknas totalt per leaderområde. Mer information om detta kan behövas på nästa länsstyrelsekonferens, sa Beata Allen. Marknadsföring ok En annan fråga berörde om extra stöd är berättigat till marknadsföring.. En rädsla fanns att ren annonsering till verksamhet som konkurrerar med andra verksamheter lokalt inte borde finansieras med stödpengar. Ska man gå in med statliga medel och slå ut andra aktörer? - Det är LAG som bedömer om det är en relevant och rimlig kostnad i projektet. Det finns inget som säger att annonskostnader inte är en stödberättigad kostnad, sa Beata Allen. Hjälp med rekrytering Andra frågetecken reddes också ut. Vad gör man till exempel när LAG-engagemanget försvinner? Önskemål fanns i gruppen om att Team landsbygd skulle berätta hur man arbetar med att värva nya LAG-medlemmar. Matkostnader var ännu en fråga. Vad som krävs för redovisning av matkostnader om namnen inte finns att tillgå, skulle Jordbruksverkets Beata Allen ta reda på och återkomma med svar. 8

9 Ros och ris till handläggare Fiberoptiknät på landsbygden, en levande badplats och en ny friluftsverksamhet. Projektägare från tre leaderprojekt berättade om erfarenheter för att kunna vägleda och inspirera andra. Under rubriken Hur man utifrån sin handläggarroll eller rollen som LAG-ledamot bäst kan stötta fram ett bra leaderprojekt utgick ett möte från tre olika projekt. Det första berörde ett projekt som initierat ett bygge av ett fiberoptiskt nät på landsbygden kring Säffle. Per Johansson, Säfflebygdens Fibernät ek. förening, berättade om arbetet som nu är i slutfasen. - Vi är nu uppe i drygt 2000 anslutna hushåll, sa Per Johansson med stolt min under presentationen på torsdagsförmiddagen. Pengastöd beviljades och ett projekt inom Mål 2 kom till stånd. Flera ekonomiska föreningar bildades i omgivningarna kring Säffle. Men efter ett tag räckte inte de frivilliga krafterna till och idén kom att söka leaderpengar för att kunna anställa folk. Per Johansson talade om ett lyckosamt leaderprojekt. - Ett projekt beviljades och vi fick kronor inom Leader axel 1. Resultatet visar att allt fungerar oerhört bra. Vi har fått ett ovärderligt och starkt stöd från leaderkansliet. Han delade ut både ris och ros, på uppmaning av moderatorn Ulrika Forsberg, Leader Växtlust. Positivt med leaderkansliet var, enligt Per Johansson, att de alltid ställer upp, ger snabba besked och bra stöd. Mindre bra var bekymmer med rekvisitioner och väldigt knepiga rutiner på Jordbruksverket för betalningar. Till alla som lyssnade lämnade han ett råd: - Tänk igenom noga när ni gör er projektbeskrivning så att alla delar finns med från början, sa han. Vässad vik med friluftsliv Liknande tongångar om ros och ris hördes från naturprojektet, Ett vässat Vassvika, som leds av den lokala sektionen för Friluftsfrämjandet i Arvika-Sunne. Alf Nilsson och Björn Martin tyckte till och med att det var svårt att säga något negativt om leaderkansliet. Möjligen en sak: - Att formulera vår ansökan så att kansliet blev nöjda det tog sin tid. Jag blev lite irriterad mot slutet, sa Alf Nilsson. Projektet, som gick ut på att idka friluftsliv i alla dess former, fick kronor från Leader och representerar Leader axel 2. Däremot bidrog projektägaren med många ideella timmar, 330 timmar hittills. Badplats med hjälp av förening Det tredje projektet som presenterades handlade om nyöppningen av Sirsjöns badplats. Den lokala föreningen Björkhälla Fritid fick kronor inom Leader axel 3 i ett projekt för att kunna iordningställa badplatsen. Badplatsen rustades upp, bryggor och omklädningsrum anlades. Föreningen kommer från och med nu att sköta badplatsen tills vidare. Projektledarna Ulf Nilsson och Mattias Jonsson lämnade också ett gott råd: - Se till att ha med mycket folk som ställer upp i projektet. Genom att vara många finns det fler som kan hjälpa, sa Ulf Nilsson. Projektet tog också ett banklån för att de inte kunde ligga ute med pengar i projektet. - Hanteringen var snabb från leaderkansliet, men länsstyrelsen och Jordbruksverket tog tid på sig, fortsatte han. Ont om personella resurser och tidsödande arbete i projekten hördes från många. Lösningen skulle kunna vara att rekrytera arbetssökande till projekten, något som kom som ett förslag från en handläggare. Arbetssökande räknas som en offentlig resurs genom att det aktivitetsstöd som den sökande får som ersättning för sin arbetsinsats i projektet betalas av statliga medel. Se till att ha med mycket folk som ställer upp i projektet. Genom att vara många finns det fler som kan hjälpa Maria Gustafsson, Landsbygdsnätverket, ville veta hur många av de församlade som arbetade med faddrar inom LAG. Bara ett tiotal räckte upp handen. Alf Nilsson gav sin förklaring: 9

10 - Faddersystemet är nytt för oss. Vi har alltid velat gå direkt till leaderkansliet eftersom vi tänkt att vi annars skulle kunna påverka beslut, sa Alf Nilsson. Svårt att få skjuts i projekt i axel 1 och 2 Alla ordföranden diskuterade nya lösningar kring Leader 1 och 2 samt samarbetsåtgärden. Slutsatser var mer fortbildning för att arbeta med 1 och 2, nya strategier för att få bort flaskhalsar och för att göra samarbetsåtgärden mer flexibel. På torsdagen ordnades en tankesmedja för alla ordföranden. Hur arbetet i de olika axlarna fungerar var temat för dagen. Frågor hade ställts till samtliga regioner kring hur projekt i axel 1 och 2 fungerat. Det visade sig att många anser det svårt att få igång kring dessa projekt. - Många såg också hur projekten kanske berörde flera axlar men måste läggas i en axel, oftast axel 3, och kan inte fördelas i flera. Ibland var det också svårt att veta var projektet skulle placeras, det blev mer godtyckligt, sa Christer Hederberg, Samverkansgruppen för leaderordföranden. Fler projekt i pipeline På frågan om fler projekt var på gång inom respektive axel, eller axelövergripande projekt, svarade regionerna att samarbete med miljö- och lantbruksorganisationer kunde vara fruktbart. - Samarbete med LRF, HS eller SNF kan ge fler projekt. Ökad information riktad till lantbrukare, skogsägare eller miljöskyddsaktörer kan ge fler projekt i axel 1 och 2. Behov finns också av fortbildning, sa Christer Hederberg. Samarbetsåtgärden upplevdes som krånglig och låst. - Risken är att samarbetsprojekt inte blir godkända på grund av att nyttan av samarbetsprojektet även kan hamna utanför de leaderområden som är tänkta att delta, sa Hederberg. Slutsatser Slutsatser blev att det behövs mer fortbildning för hur man arbetar med axel 1 och 2. Strategier för hur man löser flaskhalsar krävs också. Riktade insatser med erfarenhetsutbyten och lärande exempel mellan LAG krävs också. Andra lösningar kunde vara att höja nivån för samarbetsåtgärden så att den blir mer flexibel, %-sats. Därutöver skulle man också kunna tydliggöra reglerna kring samarbetsåtgärden än mer. Livligt samtal mellan verksamhetsledarna Det har varit omsättning på tjänsterna som verksamhetsledare. Flera har slutat för att de upplevt uppdraget för tungt. Orsaken: för mycket administration och för lite inspirationsarbete. Torsdagens verksamhetsledarträff användes till ett livligt och spretigt samtal. - Ställ er i era regionala grupper från norr till söder. Uppmaningen från Marion Eckhardt och Per Andersson, representanter för verksamhetsledarna i samverkansgruppen, ledde till många skratt och en del förvirring innan alla hade hittat sina geografiska platser i rummet. Personerna från Värmland tvekade lite eftersom de har tillhört Örebro-Västmanland-Uppland, men ingår i dag i Västra Götaland, vilket blev slutstationen. Hittills har tre regionala grupper valt sina representanter i samverkansgruppen, Skåne, Sydöstra Sverige och Västra Götaland. Beslut om sex verksamhetsledarrepresentanter - I dag finns tre verksamhetsledare i samverkansgruppen. Borde vi vara sex stycken som ordförandegruppen? Det undrade Marion Eckhardt och vände sig till deltagarna. För- och nackdelar med färre och fler beslutande i gruppen märktes i diskussionen som var spretig av olika åsikter. Att anlita för många ger en arbetsbelastning till fler men gör samtidigt gruppen mindre sårbar då ansvaret sprids kan alltid några delta i sammanträden. Är det fysiska möten blir det fort tvunget med långa resor och övernattningar. Möten på nätet är ofta att föredra. Andra menade att antalet representanter var sekundärt då det är viktigare med engagerade och intresserade personer. Majoriteten var klart för att ha sex ordinarie ledamöter i samverkansgruppen. Därefter diskuterades tidsperioden för representanterna. Ska de sitta ett år eller längre alternativt kortare tid? Åsikterna var lika skilda som de olika landsändar som representerades i rummet. Inget tydligt beslut togs därför om tidsperiod. 10

11 Många avhopp Diskussionen ledde naturligt vidare till nästa, mer allvarliga, arbetsmiljöfråga: varför har så många verksamhetsledare slutat? En arbetsmiljöenkät kommer troligen att skickas ut för att få svar. Några trodde att ett av problemen var att LAG väldigt ofta är oerfarna som arbetsgivare. - Många LAG har inte vetat vad de har rekryterat till. Man har rekryterat en inspiratör och projektriggare som sedan säger upp sig när det blir klart att man skall vara 75 procent administratör, sa Theres Sundberg, Leader Gästrikebygden. Jenny Björk, Spira Fyrkanten, trodde att arbetsbördan i förhållande till budgetutrymmet är ett av problemen. - Vi har kanske en enda heltidsanställd som då måste vara både administratör och inspiratör i en och samma person, sa Jenny Björk. Mer utbildning och tid Några i rummet ansåg att arbetet tidvis inte sköttes på rätt sätt. Elise Pavicic, Leader Västra Småland, lät besviken över det hon upplevt: - Jag kommer från näringslivet och trodde att Leader också sköttes professionellt. Det blev jag snabbt varse att så inte var fallet. Det blev en stor kulturchock för mig, sa Pavicic. Någon menade att kanslierna skulle kunna spara både tid och pengar om de delade på kanslipersoner mellan områden, vilket visade sig vara en lösning för flera av leaderområden i lokalen. Andra efterfrågade utbildning, eller åtminstone kunskaper, för att bättre hantera sin roll. Annika Nilsson, Leader Linné, efterlyste mer av regelutbildning, hur man gör avgränsningar och hur man förklarar EU-regler för gräsrötter. Eller som Hans von Essen uttryckte det: - Att förstå leaderprogrammet från EU:s synvinkel. Någon lyfte frågan om problemet hängde samman med arbetet inom en ideell förening. Anders Johansson uttryckte det klart och tydligt: - Jag skall sluta som VL. Jag är föreningsmänniska men skall sluta ändå. Jag är VL på halvtid. Jag är usel som administratör men jobbar gärna som inspiratör. Men Elise Pavicic förnekade snabbt att det rörde sig om föreningsformen: Den rekryteringsannons som jag fick jobbet på stämmer inte alls med den verklighet jag lever i - Problemet är inte formen ideell förening utan vilken inställning man har. Vårt LAG och min ordförande lever i visionsvärlden, fylld av mjuka värden om utveckling och delaktighet, medan vi som VL måste hantera en verklighet med regler och paragrafer och gränsdragningar med mera. Jordbruksverket borde ställa krav på att LAG har någon form av utbildning åtminstone Steg 1. Sökes: flexibel, entusiastisk och driven person Kanske var det Jenny Björk som bäst sammanfattade känslan i rummet: - Mycket handlar om man känner att man kan leva upp till förväntningarna. Den rekryteringsannons som jag fick jobbet på stämmer inte alls med den verklighet jag lever i. De ville ha en utåtriktad, projektvan, flexibel, entusiastisk etcetera person. När jag fått jobbet insåg jag att det var en massa arbetsuppgifter som inte alls fanns med ett ord om i jobbannonsen. Jag har hållit en typ av utbildning för LAG om hur arbetsdagen ser ut för en verksamhetsledare. Sedan har vi fått en bättre balans mellan förväntningar och vad jag kan leverera. En ny jobbannons skulle se helt annorlunda ut. Johan Fors, Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten, Jordbruksverket, såg en tydlig lösning på problemet. - Det finns möjligheter att växla om och lägga ut en del av inspirations- och informationsverksamheten i ett projekt och anställa en administratör på halvtid från driftsbudgeten. Utbildningar på önskelistan: Ledarskaps- och arbetsgivarutbildning för LAG Coachning, mediekontakter och konflikthantering. Ekonomi, affärsplaner, investeringar, kalkyleringar, stödfunktion till projektägare. Kunskaper om övriga stöd i programmet. 11