VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET Vi har ett uppdrag: Välfärd nu och framåt.

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2013 Vi har ett uppdrag: Välfärd nu och framåt.

2 2

3 Från barndom till ålderdom. I glesbygd och stad. Västernorrland är en bra plats att leva på. Men det finns också potential som inte tas tillvara. Det finns en verklighet som kan bli bättre. För både människor och miljö. Våra sju kommuner har gett oss ett uppdrag: Att stödja deras utvecklingsarbete. Genom forskning, utbildning och omvärldsbevakning synliggör vi problem och möjligheter. Vi tar initiativ till utveckling. Vi skapar förutsättningar för samverkan. Tillsammans tar vi oss an utmaningen att utveckla välfärden och skapa ett samhälle som håller på lång sikt. 3

4 4

5 INNEHÅLL INLEDNING... 7 Jag vill lyfta några goda exempel... 8 Vi har också många utmaningar att ta oss an... 8 ÖVERGRIPANDE STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE Vilken roll ska Kommunförbundet spela om Landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen? Kunskap och pengar för att utveckla det vi behöver för framtiden En Digital agenda för Västernorrland Kulturen som motor för utveckling och välfärd Arbetsmarknadspolitik och kompetensförsörjning Besöksnäringen bidrar till länets utveckling Beredskap för ökad invandring UNGDOMARS UTBILDNING, ARBETE OCH INFLYTANDE Ungas utbildning Ungas etablering på arbetsmarknaden Ungas inflytande SOCIAL OMSORG, VÅRD OCH STÖD FÖR ETT TRYGGT LIV Övergripande strategiskt utvecklingsarbete Barn och unga Äldreområdet Missbruk och beroendevård ETT HÅLLBART VÄSTERNORRLAND Hållbar utveckling av miljö och samhälle Energikontor Västernorrland VERKSAMHETSBUDGET Budgetkommentarer Sammanställning av budget Specifikation av budgetposter

6 6

7 INLEDNING En av våra viktigaste arbetsuppgifter under det kommande året är att se till så att den nödvändiga samverkan mellan kommunerna inte faller bort i tron om att det löser sig i och med en regionkommunbildning. Charlie Wallin, tf Direktör Tillsammans har vi en utmaning: Att se till så att de som bor och verkar i Västernorrland får de välfärdstjänster som de behöver för att leva ett bra liv. Nu och i framtiden. Vårt mål är att bidra till att skapa en långsiktigt hållbar välfärd och en hållbar region som är attraktiv för människor och företag. Det är viktigt att komma ihåg att regional utveckling också handlar om att utveckla de kommunala kärnverksamheterna. Det är i dem som mötet med medborgaren och företagaren sker. Det är där som vi levererar välfärden. Varje dag. De processer som pågår kring bildandet av en ny regionkommun minskar inte behovet av att kommuner samverkar. Det blir snarare än viktigare för att också kunna vara med och ha en kommunalt förankrad röst i utvecklingsarbetet. Vi vet att enskilda kommuner eller aktörer inte klarar att ta sig an uppgiften på egen hand. Det är bara tillsammans som vi får tillräckliga resurser i form av tid, kompetens och ekonomi för att möta de utmaningar vi står inför. Tillsammans kan vi ta tillvara de möjligheter som finns tillgängliga för utveckling. Våra nätverk och mötesplatser utgör en plattform som möjliggör samverkan som gör konkret nytta ute hos våra medborgare och i verksamheter. De ger dem som arbetar ute i kommunerna möjlighet att dra nytta av varandras erfarenheter istället för att själva behöva komma på alla lösningar. Det är effektivt. Allra helst när inspirationen går vidare i konkret samverkan för att tillsammans ta sig an en utmaning. Oavsett om lösningen handlar om att skaffa sig mer kunskap, utveckla gemensamma arbetsmetoder eller utvecklingsprojekt som i slutänden gör skillnad för oss som bor och verkar här. Våra resurser blir inte större men genom att arbeta smartare, utveckla tillsammans och ta del av och implementera ny kunskap kan vi ofta leverera ännu bättre service eller åtminstone bibehålla tjänster av god kvalitet. De kanske inte ser ut som idag och ibland är det riktigt bra! 7

8 Jag vill lyfta några goda exempel Det är mycket som är bra i vårt län och det finns många goda exempel på utvecklingsarbete som ger resultat ute hos människan och ute i kommunen. Det är viktigt att vi hela tiden påminner oss om det. Vi vet att sjuka äldre får det bättre tack vare att vi tillsammans utvecklar metoder för att mäta kvaliteten i vård och omsorg och lär oss att göra de förändringar som behövs i arbetssätt, arbetsmetoder eller i organisationen. Till exempel har vi genom utbildningsinsatser förändrat arbetssätt ute på kommunernas demensboenden som redan gett goda resultat. Barn och ungdomar som i större grad blir lyssnade på och som, genom sin expertkunskap av mötet med till exempel socialtjänsten, är med och påverkar hur vi framledes arbetar och hur vi bemöter dem för att vara det stöd som vi vill vara. Medborgare och företag får snabbare och bättre service tack vare utvecklingen av e-tjänster där vi genom vårt projekt affärsnytta med IT kunnat medfinansiera kommunernas utvecklingsarbete med drygt 9 miljoner kronor. Människor med psykisk funktionsnedsättning som kan komma tillbaka till ett mer värdigt liv med arbete och sociala kontakter tack vare att vi ute i kommunerna implementerar ny kunskap och metoder för att möta dessa människor så att deras potential blir det viktiga. Inte deras oförmågor. För mig har den här metoden betytt att jag efter många, många år nu äntligen fått möjlighet att arbeta. Cecilia Eliasson, som fått hjälp att komma tillbaka i arbete genom metoden Supported Employment Vi har också många utmaningar att ta oss an Den demografiska utvecklingen innehåller i sig flera utmaningar och är kanske därför den största. Som vi alla vet får vi en allt äldre befolkning. En befolkning som kommer att ha ett stort behov av välfärdstjänster tack vare att vi i dag lever längre. Detta blir särskilt tydligt ute i landsbygdsområdena där andelen äldre människor är väsentligt större. Den allt högre medelåldern innebär många samtidiga pensionsavgångar och utmaningen ligger i att säkerställa en väl genomtänkt strategi för kompetensförsörjningen de kommande åren. Den demografiska utvecklingen innebär också att allt färre ska försörja allt fler. Här är ett tidigare inträde på arbetsmarknaden och ett längre arbetsliv tänkbara förändringar. Vi behöver förbereda oss på olika sätt för att möta denna nya verklighet. 8

9 Sudda ut gränser för att sätta medborgaren i centrum Idag händer det alltför ofta att individer faller mellan stolar eller inte får rätt hjälp på grund av att vi är flera huvudmän eller flera förvaltningar och instanser som behöver vara involverade. Vi behöver bli ännu bättre på att öppna upp stuprören mellan förvaltningar och verksamhetsområden för att kunna sätta människan i centrum. Vår uppgift är att skapa fler arenor för att de samtal, överenskommelser och politiska prioriteringar som behövs, kan komma till stånd. Det är ingen enkel uppgift men den är nödvändig. Vi har redan idag samverkansorgan mellan kommuner och landsting i Sociala frågor (SocialKOLA) och för kulturfrågor (Kulturforum). Vi upplever dock ett än större behov. Till exempel arenor där sociala frågor möter skolfrågor. Vårt arbete utvecklar välfärden för en attraktiv och hållbar region. Vi fortsätter att arbeta med övergripande strategiskt utveckling och inom våra tre prioriterade fokusområden. I vårt eget inre arbete kommer vi också söka hitta lösningar för att sudda ut gränser och sätta dem vi tillsammans arbetar för i centrum. Vi utvecklar välfärden för en attraktiv och hållbar region Övergripande strategiskt utvecklingsarbete Ungas utbildning, arbete och inflytande Social omsorg, vård och stöd för ett tryggt liv Miljö- och samhällsbyggnad för en hållbar utveckling Vi välkomnar ny direktör Under våren har vi förmånen att välkomna vår nya direktör Aurora Lindberg till Kommunförbundet och Västernorrland. Det ser vi mycket fram emot. Charlie Wallin tf Direktör 9

10 ÖVERGRIPANDE STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE Vilken roll ska Kommunförbundet spela om Landstinget tar över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen? Om regeringen beviljar Landstingets ansökan om att bilda regionkommun kommer den att träda i kraft år I praktiken innebär det att Landstinget får ta över de uppgifter kring regional utveckling som idag ligger på Länsstyrelsen. I sig påverkar det inte vår roll att tillsammans med kommunerna utveckla kvalitén i servicen till våra medborgare och företag, att effektivisera arbetssätt och metoder eller att samverka för att tillsammans kunna erbjuda välfärdstjänster trots åldrande befolkning och i de flesta fall minskat antal invånare. Men en Kommunernas region öppnar upp nya möjligheter att vara en aktiv del av den regionala utvecklingen. En öppning vi behöver förbereda oss för, så att den samlade utvecklingen i kommunerna leder till en stark gemensam regional utveckling. Hur kan vi hämta hem mer kunskap och pengar för att utveckla det vi behöver för framtiden? Virtuella projektkontoret ger stöd vid ansökningar av EU-medel De flesta vet idag att vi kan hämta hem pengar och kunskap från EU och andra europeiska regioner för det utvecklingsarbete som vi själva vill bedriva i vårt län. Det är i sig bra. Medvetenhet är första steget till en förändring. Vår utmaning idag är snarare att stötta kommunerna till att faktiskt göra det. Det kan ibland verka oöverkomligt att ta steget från tanke till handling. Därför har vi tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget skapat det Virtuella projektkontoret, ett projekt som vi driver sen 2011 för att öka medvetenheten kring möjligheterna men också för att ge konkret hjälp. Vi har samlat de individer som redan har erfarenheter av att driva den här typen av utvecklingsarbete och som kan stötta huvudmännen. Här finns kompetens inom såväl projektledning, administration och ekonomi som kring ansökningsprocesser. Projektet avslutas under 2013 och en av våra viktigaste uppgifter blir att marknadsföra den resurs som projektekonomerna kan vara för de kommuner som vill göra ansökningar. En annan huvuduppgift blir att påbörja planeringen av ett permanent projektkontor. Tillsammans med Mid Sweden European Office vill vi också se över hur vi på bästa sätt kan få fler att söka den finansiering som finns tillgänglig för sådant arbete som man ute i kommunerna ändå ska göra. 10

11 Mid Sweden European Office stöder oss från Bryssel Ett av våra främsta verktyg för att hämta hem kunskap om det som sker på EU-nivå, liksom att påverka EU-beslut, är vårt gemensamma kontor Mid Sweden European Office. Under 2012 genomförde vi organisationsförändringar för att fördjupa kompetensen på plats och öka möjligheten till en bättre bevakning av regionens intressefrågor. I praktiken har det inneburit att hemmaorganisationen avvecklats och att huvudmännen stationerar en person under en 10 månaders period på kontoret. Dessutom har Mittuniversitetet dragit tillbaka sin grundfinansiering och istället tillsatt en halvtidstjänst i Bryssel. Under 2013 är MSEO s stora utmaning att få den nya organisationen att fungera smidigt och effektivt. Under året ska vi utvärdera verksamheten, som driv i projektform fram till 2014, för att få ett underlag för en eventuell förlängning efter projekttidens utgång. Inom Kommunförbundets kansli har vi utsett nyckelpersoner som har regelbundna kontakter med kontoret i Bryssel och som även är expertstöd för rapportörerna i Europaforum Norra Sverige. Vår ambition är att öka vår närvaro i europeiska sammanhang under En Digital agenda för Västernorrland Vår största utmaning är att öka insikten om IT:s betydelse för den regionala utvecklingen E-förvaltning innebär att göra det så enkelt som möjligt för såväl företagare som medborgare att bedriva sin verksamhet och uträtta sina ärenden digitalt var helst i länet man har bosatt sig. Den nya teknik som e-förvaltning innebär kan dessutom effektivisera mycket av kommunernas administration och ge stora besparingar. Regeringen och SKL driver därför tillsammans på arbetet för en regional digital agenda, som är strategin för hur e- förvaltnings ska införas, i varje del av Sverige. SKL har också startat ett regionalt nätverk för ökad regional samverkan kring utvecklingen av esamhället där vi har tagit en aktiv roll. Vi kommer också fortsättningsvis att driva på för en snabbare utveckling av e-förvaltning i Västernorrland. Än så länge har inget initiativ tagits på regional nivå och få av våra kommuner har påbörjat ett lokalt arbete med så kallade digitala agendor trots de stora vinster som finns av att göra det. Kommuncheferna vill dock att vi återigen ska lyfta frågan om IT-samverkan mellan kommunerna för att förenkla införandet av e-förvaltning. I vårt nätverk för kommunala IT-chefer kommer denna fråga därför att behandlas och ett förslag till strategiskt arbete ska tas fram och presenteras för alla berörda. 1,2 miljoner svenskar lever med ett digitalt utanförskap Den digitala utvecklingen i samhället innebär förutom stora möjligheter också en del utmaningar. Digitalt delaktig är man om man drar nytta av samhällets digitala tjänster, men idag bedöms en stor del av befolkningen leva i ett digitalt utanförskap på grund av begränsad tillgång till Internet eller bristande kunskaper. Vi har därför med början under 2012 engagerat oss i det EU-finansierade projektet E-COOP. Projektet som pågår till mitten av 2014 handlar bland annat om att minska den digitala klyftan, utveckla de befintliga kommunala e-tjänsterna, öka användningen av dem och 11

12 förbättra tillgången till uppkoppling i glesbygd. En fråga som har blivit särskilt uppmärksammad i Västernorrland i samband med den nyligen genomförda kartläggningen av en bristande mobiltelefonitäckning i länet. Projektet har partners från 12 länder i Europa och samverkar med de lokala projekt, exempelvis Digidel-kampanjen, som pågår i våra kommuner. Projektet erbjuder bland annat studieresor till regioner som kan lära oss hur vi kan förbättra situationen med en utökad service på landsbygden och bättre tillgång till ett snabbt bredband. ehälsostrategin än viktigare i ljuset av hemsjukvårdsreformen Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och aktörer är helt avgörande. ehälsa handlar helt enkelt om hur framtidens vård- och omsorg som ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. I länet fortsätter vi arbetet med att genomföra den länsgemensamma strategin för ehälsa som samtliga kommuner och Landstinget antagit. Under våren kommer vi att stödja införandet av NPÖ, dvs tillgång till sammanhållen journalföring. Höstens arbete handlar i första hand om att stötta kommunerna i deras arbete med att producera information till den sammanhållna journalföringen. Att få detta att fungera är viktigt inför övertagande av hemsjukvården då kommunerna blir en stor Hälso- och sjukvårdsgivare. Arbetet med att införa säker inloggning fortsätter i första hand för registrering i nationella kvalitetsregister. Vi har också fått signaler om att man från statlig nivå vill öka stödet för att utveckla ehälsa. En mer detaljerad aktivitetsplan om vad vi förväntas göra med stöd av statliga medel kommer under våren Det kan innebära att detta stöd ger oss förutsättningar att förverkliga flera av de aktiviteter som strategin innebär; exempelvis att utveckla medborgartjänster och att effektivisera förvaltningen av befintliga IT-system. Kulturen som motor för utveckling och välfärd Kultur tillgodoser människors grundläggande behov av att uttrycka sig, skapa och uppleva och bidrar därför till både hälsa och upplevelse av meningsfullhet. Kulturen stärker besöksnäringens konkurrenskraft och är en framgångsfaktor för Västernorrlands attraktivitet. Genom så kallade kreativa näringar får kultur en samhällsekonomisk betydelse som går långt utöver dess traditionella roll. Kulturforum en arena för strategisk samverkan För att stödja, samordna och driva på kulturfrågorna i länet har Kommunförbundet och Landstinget bildat Kulturforum, som är ett politiskt samrådsorgan, där även länsstyrelsen ingår. Här följs den nya kultursamverkansmodellen upp som innebär att Landstinget, mot tidigare staten, fördelar bidrag till regional kulturverksamhet, under förutsättning att Landstinget samverkar med kommunerna. Under året arrangerar vi fem strategiska mötesplatser inom ramen för Kulturforum samt en ett två dagars kulturting. Vi innehar också sekreterarskapet i Kulturforum. 12

13 Kultur och fritidspresidiet Vi startade under 2012 upp en Kultur- och fritidsberedning för att lyfta frågor och identifiera gemensamma utvecklingsområden av betydelse för regional utveckling, välfärd och tillväxt. Kultur- och fritidspresidiet träffas två gånger per år och kommer under 2013 att ha fokus på de identifierade utvecklingsområdena; kulturens finansiering, ungas delaktighet och inflytande samt samverkan i frågor om tillgänglighet. Arbetsmarknadspolitik och kompetensförsörjning Arbetslösheten är hög i Västernorrland, i synnerhet bland ungdomar. Det är ett utmanande utgångsläge när en ny varselvåg drar över Sverige. Arbetslinjen är en grundläggande princip i den svenska arbetsmarknadspolitiken och innebär att aktiva årgärder, som syftar till att slussa de arbetslösa vidare till arbete, prioriteras framför passivt kontantstöd. Arbetslösa som inte hittar ett arbete ska erbjudas utbildning, praktik eller en subventionerad anställning som förbättrar förutsättningarna att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utmaningar för kommunerna idag Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men kommunerna har blivit allt viktigare aktörer när det gäller arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå. Kommunernas arbetsmarknadsenheter stöder dem som står längst ifrån arbetsmarknaden som ungdomar, invandrade samt människor med medicinska och sociala arbetshinder. För dessa grupper tenderar trösklarna att bli allt högre till den ordinarie arbetsmarknaden. En trend, som påverkar kommunerna, är att andelen arbetslösa som har ersättning från a- kassan minskar kraftigt. I november förra året fick 39 procent av de arbetslösa ersättning. Även den totala andelen som har ersättning från a-kassan eller i form av aktivitetsstöd har minskat. Sämst är utvecklingen för invandrare. De har i allt mindre grad ersättning från a- kassan, men står även allt oftare utan ersättning för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd 1. En annan trend som påverkat kommunerna är arbetsmarknadspolitikens centralisering. På 1990-talet låg tonvikten på decentralisering, flexibilitet samt det lokala perspektivet. Under 2000-talet har ord som rättssäkerhet och enhetlighet blivit viktigare. Arbetsmarknadspolitiken ses som en nationell angelägenhet. Arbetsförmedlingen blivit en samlad myndighet från att tidigare varit uppdelad på Ams och de regionala länsarbetsnämnderna. I och med det flyttades många av de regionala besluten till central nivå 2. 1 Underlagspromemoria om andelen av öppet arbetslösa och deltagare i program som får ersättning 2 Den svenska arbetsmarknadspolitiken decentraliserades under andra halvan av 1990-talet för att sedan centraliseras under , visar IFAU-rapporten Ner och upp decentralisering och centralisering inom svensk arbetsmarknadspolitik , Martin Lundin m.fl. 13

14 Frizon för generösare regeltillämpning Vi träffar arbetsmarknadsenheterna fyra gånger per år där syftet är att utbyta erfarenheter och kunskaper om framgångrika vägar till arbete, i synnerhet för unga. Enheterna i Sundsvall, Timrå, Ånge och Härnösand har initierat en debatt om att få blir en frizon för generösare regeltillämpning vad gäller vidareplacering genom kommunerna. Tanken är att Arbetsförmedlingen ska kunna vidareplacera personer genom kommunen, som ofta har en samordnande roll och bättre lokal kännedom om de privata företagens behov. Därigenom ökar förutsättningarna för att fler ska komma i arbete. Detta är dock inte tillåtet idag, och vi kommer att stödja initiativet, för att reglerna inte ska vara ett hinder för att få fler i arbete. Det finns också ett stort behov av ett enhetligt sätt att definiera och mäta det arbete som görs inom ramen för kommunernas arbetsmarknadsenheter. Sveriges Kommuner och Landsting har arbetat för att fler kommuner använder sig av den modell för resultatmätning och utvärdering som tagits fram tillsammans med Huddinge, Luleå, Örebro och Östersunds kommuner. Under det 2013 kommer Kommunförbundet göra en analys av hur kommunerna följer upp sina insatser inom arbetsmarknadsenheterna samt hur kopplingen ser ut till det regionala arbetet kring länets sysselsättning och kompetensförsörjning. Vuxenutbildningen viktig för både den enskilda och företagen Med minskande elevkullar och högre kompetenskrav från arbetslivet blir vuxenutbildningen en allt viktigare faktor för kunskapsförsörjningen i länet. De avhopp från gymnasieskolan som sker skulle drabba både individ och samhälle mycket hårdare om det inte fanns en väl utbyggd vuxenutbildning. Vi har regelbundna mötet med verksamhetscheferna inom länets alla kommuner. I fokus står utveckling och samverkan mellan kommunerna, men också strategisk planering av yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Vi för också samtal på ledningsnivå med länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen där vuxenutbildningen betonas som en strategiskt viktig resurs utifrån sina korta ledtider och snabba anpassningar efter arbetsmarknadens behov. Utvecklingen av en kompetensplattform Kommunförbundet stöder och samverkar med Länsstyrelsen i deras regeringsuppdrag att utveckla en kompetensplattform för länet. Kommunernas kunskap och resurser är viktiga faktorer för att stödja utvecklingen av kunskap och utbildning i Västernorrland. Alla goda krafter behövs för att säkra kompetensförsörjningen för individen och för offentliga arbetsgivare och näringslivet. 14

15 Besöksnäringen bidrar till länets utveckling Ska besöksnäringen få den status den förtjänar? Under 2013 kommer en viktig del i Visit Västernorrlands verksamhet vara att agera motor för de regionala diskussionerna om besöksnäringens utveckling i länet. Vi har en fantastisk potential och årets besökssiffror har varit mycket positiva i jämförelse med övriga Sverige. Besöksnäringen är dessutom en sysselsättningsintensiv näring som under 2010 sysselsatte personer i Västernorrland. Omsättningen var 3,2 miljarder kronor och den sammanlagda skatteeffekten 1,9 mdkr. Men vi har flera stora utmaningar framför oss. I dagsläget bedrivs utvecklingsfrågorna av projekt, varav det stora Bäst 2020 avslutas vid årsskiftet 2012/13, och ingen har det samlade ansvaret. Det finns heller ingen överenskommelse om vem som bär ansvaret för värvande marknadsföring som ska locka nya besökare till länet. Att tillsammans med såväl offentliga som privata aktörer hitta svaret på en långsiktigt hållbar lösning kring det strategiska ansvaret blir därför en huvuduppgift under året. Detta arbete har redan inletts i form av en tre-stegs-process med namnet Klara-Färdiga- Gå. Processen leds av Kairos Future. Den ger underlag för fortsatta ställningstaganden och politiska prioriteringar av besöksnäringens framtid, som ska pågå under Vi driver projektet Visit Västernorrland tillsammans med Landstinget, Länsstyrelsen och kommunerna. Vårt huvuduppdrag är att förse dem som arbetar inom vår besöksnäring med kunskapsunderlag såsom målgruppsanalyser och övernattnings- och lönsamhetsstatistik, för strategiska beslut kring turismutveckling. Beredskap för ökad invandring Kommunerna kommer under året att behöva ta emot fler invandrare. Vi kommer därför att hålla en beredskap för att arrangera mötesplatser för erfarenhetsutbyte kring hur man kan lösa de utmaningar och ta tillvara de möjligheter som invandringen innebär. 15

16 16

17 Det är inte alltid lätt att hitta rätt i livet. Särskilt inte när man är 13 år. Eller 19 år och utan jobb. Kanske finns det en längtan, ett intresse? Drömmar som vi kan bli bättre på att lyssna in. Med gemensamma insatser kan vi stötta de unga för att de ska hitta sin väg. Vi samordnar. Vi initierar. Välfärd är att ha rätt till sin egen framtid. 17

18 18

19 UNGDOMARS UTBILDNING, ARBETE OCH INFLYTANDE Minskande elevkullar, elevers varierande studieresultat och för stor kostym för gymnasieskolan är utmaningar som sätter vår förmåga på prov. Att skapa nya möjligheter, för både eleven och kommunen, utifrån denna bakgrund kräver dialog, samordning och nytänkande. Stefan Paulsson, samordnare utbildning och arbetsmarknad Under de senaste åren har reformerna inom skolan avlöst varandra. Mycket av kraften i kommunerna har därför av naturliga skäl fokuserats på att implementera dessa. Samtidigt har kommunerna tillsammans arbetat för att nå den vision som länets skolpolitiker formulerat om 100% måluppfyllelse - det vill säga att alla elever ska uppnå målen i kursplan och läroplan. Det handlar om såväl studieresultat som elevens möjligheter till trygghet och självkänsla i skolan. Skolan är populär att debattera och självklart finns många utmaningar. Vi ska dock komma ihåg att mycket fungerar bra och att de flesta elever klarar sig bra både socialt och betygsmässigt. Vi har stor kompetens hos lärare och ledare inom skolans område i Västernorrland. Tillsammans arbetar vi för att göra skolan och elevernas förutsättningar ännu bättre. Ungas utbildning Samverkan kring gymnasiet fördjupas Vi har kommit en bra bit på väg i frågan om gymnasiesamverkan. Vi har ett samverkansavtal, vi har inlett det praktiska samordningsarbetet för dimensionering och utbud av utbildningar, antagning, uppföljning och årsplanering. Kommunerna har för avsikt att 2013 genomföra de förändringar som krävs för att bredda utbudet av gymnasieutbildningar. Detta, tillsammans med att kunna erbjuda eleverna sitt förstahandsval, kan leda till såväl bättre kompetensförsörjning i länet som att fler elever genomför sina gymnasiestudier. Samordningen ger också möjlighet för kommunerna att vässa sitt utbildningsutbud och använda gymnasiets resurser mer effektivt. För detta omfattande arbete har kommunerna beslutat om extra finansiering för 2013 för en halvtidstjänst hos Kommunförbundet. Vi kommer att arbeta fram ett förslag för hur avtalet ska implementeras när det gäller såväl de ekonomiska delarna som de organisatoriska. 19

20 Målet är att redan hösten 2013 kunna erbjuda ett samlat kursutbud för de elever som söker till gymnasiet. Att fullfölja sina gymnasiestudier ger bättre förutsättningar Vi vet idag att ungdomar utan avslutade gymnasiestudier löper större risk att bli arbetslösa. Att få fler att avsluta sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg anses därför som en av de viktigaste åtgärderna för att minska ungdomsarbetslösheten. SKL har efter intervjuer med kommunala gymnasieskolor identifierat fem framgångsfaktorer för att stödja elever att fullfölja sina studier som de presenterar i rapporten Motverka studieavbrott. Dessa är: 1. Bra bemötande 2. Tydliga mål och betoning på resultat. 3. Att vara på rätt utbildning. 4. Kvalitet genom samarbete och delaktighet. 5. Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov. Vi gör redan många insatser som har beröring på dessa framgångsfaktorer, till exempel genom att underlätta för eleverna att komma in på sitt förstahandsval genom gymnasiesamverkan, och vi ska ha dem med oss när vi fortsätter arbetet tillsammans med kommunerna under Hur kan vi stötta elever som inte fullföljt gymnasiet? Kommunerna har ett ansvar att följa upp de ungdomar som inte fullföljt sina gymnasiestudier. Vi har gjort en kartläggning av hur kommunerna i länet arbetar med frågan och kunde konstatera att Timrå och Kramfors har goda erfarenheter att dela med sig av till övriga. Vi kommer därför att arrangera mötesplatser för dialog och samverkan så att dessa goda exempel kan spridas och vidareutvecklas i hela länet. Elevernas studieresultat varierar kraftigt i länet Färska siffror från SKL s öppna jämförelser visar att studieresultaten hos eleverna i länets skolor varierar kraftigt. Bäst resultat har eleverna i Örnsköldsviks kommun som rankas som nr 49 bland Sveriges kommuner. Tyvärr finner vi flera av länets kommuner på den nedre delen av listan. Orsakerna kan vara många och vi behöver veta mer. Framförallt vad det är som gör att resultaten i Örnsköldsvik är så goda. Genom att belysa det kan vi få ett gott exempel för andra att lära av. Samordning behövs för att stötta elever som inte mår bra En faktor som vi alla vet och förstår påverkar elevernas resultat är hur de mår. Idag genomförs så kallade hälsosamtal med alla elever och dessa utgör en bra grund för att tidigt kunna sätta in stöd för eleven. Vi tar ett brett grepp för att diskutera dessa frågor. Samtal med Landstinget och samordning mellan så väl skolhandläggare, socialhandläggare och ungdomshandläggare på Kommunförbundet lägger grunden till en större helhetsbild. AV Media en länsresurs för pedagogisk utveckling AV Media är en länsresurs som arbetar med pedagogisk utveckling kring användandet av ljud och bild i skolan. Forskning visar att elever som får möjlighet att ta del av undervisningen på det sätt som passar just dem själva ökar inlärningen markant. Att använda olika medier i undervisningen ger eleverna flera sätt att ta till sig kunskap vilket kan bidra 20

21 till måluppfyllelsen. Kommunernas finansiering av verksamheten slussas via Kommunförbundet. Under 2013 kommer verksamheten att diskuteras och utvärderas av kommunerna för att ytterligare anpassa utbud och aktiviteter efter kommunernas behov. Kommunförbundet kommer att ingå i AV Medias styrgrupp, men också svara för länssamordning via skolchefsgruppen och skolpresidiekonferensen. Vår samordnare har en löpande dialog med chefen för AV Media för att säkerställa såväl förankring som ett bra beslutsunderlag inför framtiden. Ungas etablering på arbetsmarknaden Elevernas framtidsdrömmar och arbetsmarknadens behov Vi kommer att intensifiera arbetet för att stärka studie- och yrkesvägledarnas kunskaper och yrkesroll. De är en central grupp för att eleverna ska kunna göra rätt val i en föränderlig värld och i arbetet med kompetensförsörjning i länet. Vi arrangerar regelbundna träffar med samtliga vägledare inom grundskola, vuxenutbildning och gymnasium under En försmak av arbetslivet får eleverna via sin praktik. Då får man också se mer av vad entreprenörskap och företagande innebär. Entreprenörskap i skolan är en röd tråd som genomsyrar skolreformerna. För att möta detta har projektet ESA Entreprenörskap, Skola, Arbetsliv skapats på skolchefernas initiativ. Projektet innehåller både aktiviteter i varje kommun och kompetensutveckling och praktikförmedling genom Praktikplatsen.se Kunskap om ungas etablering i arbetslivet för att göra rätt insatser Idag görs många insatser på flera olika nivåer för att stötta unga att få arbete. Det är bra. Kunskapen om vad som fungerar och vad som inte gör det är dock många gånger bristfällig. På uppdrag av Kommunförbundets styrelse har vi gjort en omfattande analys av de insatser som gjorts, med finansiering av Europeiska Socialfonden (ESF), för att se vilka lärdomar vi kan dra. En av slutsatserna är att de flesta insatser som görs är på individnivå medan många hinder är av mer strukturell karaktär. (Rapport 2012:15 Unga och arbete; Bostedt, Hillborg, Rosenberg) Ungdomarna pekar på politikens behov av att förstå det riktiga problemet, beskrivet som främst strukturellt, och inte bara utgå från en problembild som har skapats utifrån att det är ungdomarnas brister och motivation som måste åtgärdas. En problembild som kräver politiska och strukturella arbetsmarknadsinriktade insatser, men som försvunnit i många av de av de studerade projekten. I projekten gör man så gott man kan, men har ingen koppling till, eller möjlighet att påverka det större sammanhanget som från början har lett till ungdomarnas utanförskap. Ur vår rapport 2012:15 Unga och arbete. Bostedt, Hillborg, Rosenberg. 21