2008:40. Västra Torups kyrka. Antikvarisk kontroll Emelie Petersson och Anna Rabow. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

Transkript

1 2008:40 Västra Torups kyrka Antikvarisk kontroll Emelie Petersson och Anna Rabow Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2008:40 Västra Torups kyrka byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Antikvarisk kontroll Västra Torups socken, 1150 Hässleholms kommun Skåne län Emelie Petersson och Anna Rabow

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:40 ISSN Omslagsfoto: Det nytillverkade krucifixet i Västra Torups kyrka. Foto Anna Rabow. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Västra Torups kyrka Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 8 El och värme 8 Läktarunderbyggnad 9 Golv och bänkar 10 Målningsarbeten 11 Montering av triumfkrucifix 12 Installation av brandlarm 13 Övrigt 13 Avvikelser från handlingarna 13 Saker som inte var gjorda Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 14 Iakttagelser under restaureringen 14 Övriga handlingar med relevans för ärendet 14 Bildbilaga 16

6 Hässleholms kommun. Västra Torups kyrka ligger norr om väg 21 mellan Tyringe och Perstorp.

7 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Sammanfattning av utförda åtgärder Arbetena i Västra Torups kyrka har bland annat omfattat installation av värmepumpsanläggning med byte av befintligt el- och värmesystem samt inrättande av en handikappstoalett. Väggarna har målats, trägolvet i bänkkvarteren har lagts om, heltäckningsmattan i koret har tagits bort och några utvändiga rutor har bytts. Två nya krucifix har satts upp, varav ett är tillverkat efter äldre original. Administrativa uppgifter Objekt Västra Torups kyrka Socken Västra Torup, 1150 Kommun Hässleholm Länsstyrelsens beslut , dnr , Regionmuseets dnr K , 1150, K , 1150, K , 1150, K , 1150, K , 1150 Arbetshandlingar Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB genom Ingvar Björklund Byggherre/beställare Finja kyrkliga samfällighet Byggledare/arkitekt Ingvar Björklund, Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB Entreprenör Byggfirma Anders Nilsson i V. Torup AB Sido-/underentreprenörer Målerifirma Sture Persson AB Allt i El, Perstorp VVS-teamet AB Konsult Öhrns Ingenjörsbyrå Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad genom Emelie Petersson och Anna Rabow Byggnadstid till Slutbesiktning, efterbesiktning ,

8 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc 6 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Västra Torups kyrkas äldsta delar skall härröra från årtiondena omkring Tillgängliga källor ger inte någon samstämmig bild av hur kyrkans byggnadsutveckling har sett ut. Långhus, kor och absid är medeltida medan uppgifterna går isär huruvida kyrkan även haft ett medeltida västtorn innan dagens uppfördes under 1800-talet. Vidare finns uppgifter som gör gällande att långhuset skall ha förlängts åt väster under 1300-talet och i samband härmed skall den södra ingången ha flyttats åt väster samt försetts med ett vapenhus. Under senmedeltiden ersattes kyrkans plana innertak av kryssvalv i långhus och kor. År 1861 uppfördes ett torn i väster försett med trappgavlar och huvudingången förlades hit samtidigt som vapenhuset i söder revs. Altaruppsatsen är tillkommen under Christian IV: s tid och har sedermera kompletterats med ett krucifix år 1760, utfört av provinsialbildhuggaren i Finja Johan Ullberg. Ullberg har även tillverkat predikstol med ljudtak liksom dopfuntsbaldakinen. Läktaren byggdes 1728 av Casper Callenberg flytt och ommålning av predikstol, nedläggning av gravhäll som underlag åt kamin, ny bänkinredning och väggpanel, nytt golv av trä och cementplattor, renovering av altartavla, vitmena väggarna, nya dörrar. Gravhällen restes mot den norra korväggen istället, mittemot den plats som den ursprungligen skall ha legat på.

9 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc 1925 omfattande restaurering har enligt tidningsartikel utförts under året kyrkans tak läggs om med tjärpapp installeras elektrisk värme kyrkogård anläggs norr om kyrkan upprättas ritningsförslag till bårhus. Av tidningsartikel framgår att gravhällen står upprest mot en vägg i koret, enligt artikeln skall den ha legat framför altarringen. En kvinna som suttit fängslad i Ryssland under tidigt 1700-tal kyrkan är vitkalkad invändigt med undantag av väggar och pelare som är oljemålade i beige kulör ca en meter upp. Längs bänkarna är väggarna klädda med träpanel. Fönsterfall är oljemålade i grått. Då kondensvattenrännorna under fönsterfallen inte fungerar är målningen här blåsig och sprucken, och putsen vittrad. Bänkarna är oljemålade i en mörkbrun färg, predikstol, altartavla och altarring är vita. Predikstolens ornament är målade i främst ljusa, gröna färger. Starka blå, röda och gröna färger finns i baldakinerna och absiden skiljs från koret med mörkröda draperier. KC-bruk föreslås vid putslagningar i fönsterfall tar bort panelen och lagar putssprickor samt målar om. Tar bort golv som legat under kamin o använder dessa plattor att komplettera victoriagolvet med. Gravhällen som varit placerad i koret flyttades till golvet nedanför predikstolen. Heltäckningsmatta lades i altarrundel och absid, altarskrank och knäfall har klätts om. Vid utvändig renovering av tornfasaden 2007 upptäcktes en föregångare till dagens västportal, se Regionmuseets rapport Västra Torups kyrka, R2007:82, av Emelie Petersson. 7

10 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Utförda åtgärder El och värme Värmepumpen har placerats i bårhusets källare och härifrån har sedan ledningar dragits fram till kyrkans södra fasad. Ledningarna har förlagts till en grusgång upp till kyrkan. I samband med dessa arbeten har justering av bårhusets källardörr gjorts. Dörren utgörs av ett ramverk som är in- och utvändigt klätt med fanér och på ett par ställen hade ramverket rötskador vilket gjort att inklädnaden släppt. Skadorna har åtgärdats genom ilusning med nytt virke där ramverket var skadat. Trappen in till bårhuset demonterades delvis och återuppfördes likt tidigare utförande. Fogarna fylldes i med nytt bruk...lampa med rörelsedetektor och skymningsrelä av märket Steinel sattes upp på bårhuset. Lampan ersätter den gamla globlampan som också satt ovanför dörren till källaren där värmepumpen finns. Rörelsedetektorn placerades ovanför bårhusets huvudentré...håltagning för genomgång med el, vatten, avlopp och värme har gjorts i tornets grundmur i söder. För att rymma samtliga ledningar behövdes två borrhål med diametern 375 mm vardera. Efter grävning och rengöring längs in- och utsidan av grundmuren visade det sig att kallmuren utgjordes av relativt små stenar. Större stenar förekom men då man istället för tuktade eller flata stenar till att kila dessa med använt sig av runda istället medförde detta en ökad risk att småstenarna skulle komma i rörelse vid borrning. Ett par hade fallit ur muren redan vid rengöring mellan stenarna. Mot bakgrund av detta togs beslut om att gjuta lokalt där håltagningen skulle göras för att på så sätt fixera småstenen i muren. Till detta användes ett expanderbruk och den gjutna ytan mätte ca 600 mm i botten av muren och 1200 mm upptill. Då borrhålen var så stora försvann det mesta av bruket ur muren i och med håltagningen (se bild sidan 16)...Ledningsdragning från södra sidan av kyrkan och över på den norra var möjligt att lösa på ett smidigt sätt genom att en påbörjad kulvert under mittgången upptäcktes. Istället för att dra ledningarna upp längs läktaren borrades kulverten upp och ledningarna förlades hit. Från genomgången i tornets södra mur och vidare till elcentralen på den norra sidan av vapenhuset har ledningarna dragits genom en befintlig håltagning under victoriagolvet...allt äldre kablage har demonterats och efterföljande putslagningar har utförts med Finjas hydrauliska kalkbruk, 40/60/500, ballast 0-3 mm. Vid demontering av de befintliga äldre elkablarna i koret visade det sig att dessa dels låg under victoriagolvet dels förlagts dolda bakom en putskant utmed den norra väggen. Ny ledningsdragning för el mellan det norra bänkkvarteret i långhuset och koret har dolts bakom en putskant. Rören som går från det norra bänkkvarteret fram till radiatorerna i koret har monterats i specialtillverkade konsoler av järn för att 8

11 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc undvika håltagning i medeltida murverk. Konsolerna har fästs ned i victoriagolvet med skruvar. De har vidare placerats så att infästning inte har varit nödvändig att göra i golvfrisen utan i enfärgade plattor närmast nordväggen. Konsolerna platsmålades in mot bakomvarande vägg tillsammans med rören...i koret, på triumfbågens baksida, liksom uppe på orgelläktaren har vardera fyra stycken spots, Pico stick 70 mm, monterats (se bild sidan 20). På orgelläktaren har belysningen kompletterats ytterligare genom två väggarmaturer i mässing och glas, Akershus av märket Høvik lys, med placering på var yttervägg. Sedan tidigare fanns det fyra lampetter uppsatta på valvpelarna i långhuset och dessa har utökats med två till. De nya lampetterna ganska lika de befintliga och har monterats på valvpelarna i anslutning till läktaren. De elektriska ljusen byttes som vita sådana, för att de skulle vara mer lika de befintliga...i kor och utrymmet under läktare har tillsammans 4 radiatorer av märket Thermopanel monterats. De nya radiatorerna har fått samma placering som de demonterade elradiatorerna med ett undantag. I utrymmet under läktaren fanns endast en radiator under fönstret i söder och denna har nu kompletterats med ytterligare en radiator under det norra fönstret. De två radiatorerna i absiden var vid slutbesiktningen ännu inte uppsatta på grund av att man tyckte att de var för breda och skulle bygga ut från väggen för mycket...för att förbättra inomhusklimatet har innanfönster monterats (se bild sidan 12). Vid okänd tidpunkt hade de två fönstren under läktaren försetts med innanfönster och de bågar som nu tillverkats har gjorts med dessa som förlaga. De nya bågarna av stål pulverlackades i en matt svart kulör och försågs av säkerhetsskäl med lamellglas som kittats med MONO 321 tillverkat av Tremco. Innanfönstren skruvades fast i fönsternischerna och glipan mellan karm och nisch tätades med ett färdigblandat kalkbruk förstärkt med hästtagel, Finja hydrauliskt kalkbruk med fraktion 3 mm. Läktarunderbyggnad En handikappstoalett har byggts under läktarens södra del och med anledning härav har bänkkvarteret kortats av med tre bänkar. Som golv i utrymmet ligger klinkers ovanpå en gjuten platta. Gjutning har utförts med distans till kyrkans yttermur. Väggarna av gipsskivor är uppförda mellan läktarens pelare. Skivorna har målats med samma emulsionsfärg och i samma vita kulör som övriga kyrkorummet. Toalettdörr, dörrfoder, golvlister, hörnlister och taklister till toaletten är likt väggarna vitmålade. En förändring av den västra väggen var nödvändig att göra sedan det upptäckts att konsulten gjort en felaktig beräkning. Behovet av utrymme var större än det som angivits på ritningen och detta löstes genom att väggen mellan wc-dörr och yttervägg sneddades på ett parti istället för att utföras med raka vinklar. Pelarna till läktaren är delvis inbyggda i väggarna till toaletten. 9

12 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Golvet är lagt med grå klinkerplattor som ska passa med den grå kulören på victoriaplattorna i mittgången. Toalettens inredning är av standardmodell, förutom skötbordet som är platsbyggt av snickaren och målat i samma kulör som pelarna, NCS 5010-Y10R (se bilder sidorna 16 och 19). Frånluften från toaletten tillverkades av ca 2 meter kopparrör med en liten böj som avslutning. Den placerades mellan två stuprör på söderfasaden. 10 Golv och bänkar Inför flyttning av kyrkans bänkar noterades att glipor fanns mellan trägolv och mittgång av victoriaplattor. Vid närmare besiktning längs ytterväggarna visade sig förhållandet vara detsamma även här. Den troliga orsaken till detta var rötskador i underliggande konstruktion vilket också bekräftades då lokal demontering av golvet för att lägga ned ledningar till bänkvärmarna gjordes. Under golvbrädorna dolde sig en konstruktion av skiftande ålder. Till största delen utgjordes den av tvärgående bjälkar i olika dimensioner som antingen sammanfogats med längsgående bjälkar utmed ytterväggar och mittgång genom laxning eller skråspikning. Både gran och ek till bjälkarna förekom. En annorlunda lösning fanns i det norra bänkkvarteret närmast koret där man vid okänt tillfälle hade gjutit en platta. Denna var struken med asfalt och härpå låg golvbjälkar som var betydligt klenare än i övriga långhuset. Reparationer av golven har troligtvis gjorts i omgångar till följd av stora problem med fukt vilket omfattande äldre rötskador i golvbjälkarna tydde på. Rötsvamparna var inte aktiva utan angreppen hade torkat ut. Golvbräderna i gran skilde sig även åt i bredd där de bredaste och troligtvis äldsta mätte ca 130 mm. Under en av golvbräderna hade en hantverkare skrivit sitt namn samt årtalet 1925 med blyerts. Brädan låg i det södra bänkkvarteret närmast koret i en sektion med bredare golvbräder. Befintligt golv var i ett relativt dåligt skick till följd av angrepp av trägnagare. Dessa förekom även i bänkarna. Rötskadorna i golvbjälklaget åtgärdades genom att samtliga längsgående bjälkar togs bort med undantag av de utmed mittgången. Tvärgående bjälkar förkortades en bit längs ytterväggarna för att träet inte skulle ha direktkontakt med muren. För att få erforderligt stöd åt golvbräderna förlängdes bjälkarna därefter genom påspikning av tunnare reglar. Papp har anbringats som tätskikt mellan virke och mur samt upplag av sten. Sedan ledningsdragningar i bänkkvarteren färdigställts lades ett nytt grangolv med 130 mm breda bräder. Golvet har behandlats med en matt vattenbaserad lack av fabrikat Kiilto. Vid demontering av bänkarna visade det sig att endast tre var tappade ned i underliggande bjälkar, resterande tappar var avsågade vilket betyder att de har tagits ur kyrkan vid tidigare tillfällen. Ett par av bänkarnas sitsar var sedan tidigare förstärkta med plattjärn fästa med spårskruv för att hålla samman. Vid för-

13 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc stärkning av ytterligare bänkar vid nuvarande renovering av kyrkan har sammanfogning gjorts med ekbitar istället. De nya bänkvärmarnas färgsättning har stämts av mot bänkarnas grå kulör som ligger mellan S4005-G50Y och S3005-G50Y. Av de två standardkulörer som låg närmast bänkarnas valdes den varmare varianten med beteckningen RAL Enligt mätningar med en Colour Scan har radiatorerna NCS-koden S Y20R. Konvektorerna har fästs med totalt 4 skruvar per bänk. Två stycken 25 mm stora hål har vidare borrats i fotstöden på bänkarna för genomgång med de värmeledningar som kommer upp ur golvet och ansluter konvektorerna. Bänkarna har fästs i golvet med vinkeljärn och skruv, två järn per bänkgavel. Plattjärnen mäter 20 mm på bredden och löper 60 mm upp på bänkarna samt 15 mm ut på golvet för att göra de så lite synliga som möjligt. Infästning är gjord med spårskruv. Under heltäckningsmattan som täckte podiet framför altaret låg en fiskbensmönstrad parkett som har tagits fram, slipats och lackats med lack för offentlig miljö. Under parketten ligger i sin tur ett äldre målat brädgolv. Heltäckningsmattan i absiden togs inte bort. En trekantslist fästes mellan heltäckningsmattan och parketten. Målningsarbeten Under pågående arbeten aktualiserades frågan om ommålning av kyrkans interiör. Målarkalk tillkallades för att utföra provtagning på de olika färgtyperna. I långhus och kor kritade väggfärgen kraftigt och försvann vid rengöring med vatten vilket tydde på en limfärg. I utrymmet under läktaren blev färgen på väggarna kletig vid kontakt med rödsprit vilket pekade mot en plastfärg. Fönsternischerna bedömdes vara målade med en oljefärg då färgen inte reagerade med rödsprit. Sedan väggarna hade borstats rena från limfärg med stålborste kom en blågrå färg i dagen. Ny kontakt togs med Målarkalk som dock inte kunde bestämma färgtyp. Uppstrykningsprover som gjordes med Sandkalk och Kalkfärg special visade att båda kritade kraftigt och därför inte var ett alternativ. Försök gjordes istället med Wibo emulsionsfärg, en limfärg förstärkt med 12% linolja, som fäste bra vid underlaget. Färgen har använts till samtliga putsade ytor på väggar och valv och likaså till träpanelen som täcker kyrkorummets västvägg och läktarens undertak. Arbetet med att borsta väggarna påbörjades utan att kontakt hade tagits med antikvarisk kontrollant eller länsstyrelsen. Någon inklädning för skydd av invigningskorset i triumfbågen blev ej heller utförd vilket resulterade i att även detta borstades med stålborste. Målerifirman ålades att kontakta konservator. En konservator kommer att titta på invigningskorset i samband med målning och konservering av altaret och predikstolen. 11

14 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc T.v. ett av långhusets fönster på södersidan efter att nya innanfönster satts in och fönsterfallet målats. T.h. Bänkrad på södersidan som stod snett justerades vid den sista monteringen av rören till konvektorerna. Diskussion fördes kring vilken färgtyp som var lämplig att använda i taket under läktaren. Befintlig färg var troligtvis en platsfärg alternativt en typ av limfärg. På ett par ställen hade färgen flagat och tagit underliggande oljefärgslager med sig. Mot bakgrund härav föll valet vid ommålning på samma emulsionsfärg, limfärg, som använts på väggar och valv, då denna hade en låg oljehalt på 12%. En linoljefärg bedömdes, till följd av sin höga oljehalt, kunna skapa spänningar och därmed dra loss undre färgskikt. Fönsterfallen har efter rengöring och borttagning av äldre färglager har målats med Gunnar Ottossons linoljefärg i en ljusgrå kulör lik befintlig, NCS S Y40 R. Flertalet fönsterfall rengjordes så gott det gick ända ner till putsytan. Närmast putsen låg ett lager med ljust brunfärgat spackel följt av 6 färgskikt. I absidens fönsterfall och på några andra har stora ytor av äldre färglager sparats. De flesta fönsterfall blev släta utan spackel varför man valde att inte använda något sådant utan att måla direkt på putsen. På en del fall är det inte lika jämt men det har ingen betydelse för utseendet. Ytorna är målade så att man ser penseldragen. Montering av triumfkrucifix Innan triumfkrucifixet monterades utfördes en undersökning av underliggande färgskikt på de ytor där infästning skulle bli aktuell. Det handlade om tre punkter i triumfbågen. Två stycken placerade ca 5 cm ovan bågens valvstenar, impost, och en punkt i anslutning till hjässan. Valet av dessa infästningspunkter grundade sig 12

15 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc på att bom i putsen förekom på ungefär samma ställe vid bågens anfangssten, både i norr och söder. Då detta kunde indikera att det fanns hålrum bakom putsen där den ursprungliga trabes eventuellt varit instucken gjordes nedknackningen av puts och färg här. Efter varsamt friläggande färgskikt för färgskikt framkom en kalkrik puts och bakom denna natursten på den norra undersökningsytan. I söder var putslagret tjockare än i norr. Mot bakgrund av att undersökningen inte gett något resultat i form av tecken på kalkmålningar eller igenfyllt hålrum för trabes i norr fanns det inte någon anledning att gå vidare i söder med att knacka ned putsen in till muren, utan arbetet avstannade. Vid undersökning av den tredje punkten i valvets hjässa visade det sig att endast ett tunt lager kalkputs låg utanpå naturstenen i bågen, inte heller här framkom tecken på kalkmålningar. Färgtrappan som togs fram på bågens norra sida visade på fyra olika färglager. Ytterst fanns en hård och skör gråblå kulör av obestämd färgtyp och därunder kalkfärger i vit, gul och grågul kulör. Installation av brandlarm I samband med de invändiga arbetena har nytt brandlarm installerats i kyrkan. Kyrkan försågs med brandlarm under och detta system har nu bytts ut. Under läktaren och i koret finns vanligt brandlarm med detektorer och i långhuset finns det ett aspirerande system i samma hål som kablarna till takkronorna är dragna. De röda synliga kablarna till detektorerna har målats in med samma färg som taket och valvet. Nödbelysning, siren och övrig brandlarmsinstallation finns på läktarens bakre vägg. Övrigt Flera glasrutor i kyrkans ytterfönster var spruckna och de med störst skador har bytts ut. Vanligt klarglas byttes mot nytt maskinvalsat, blästrade ruta har bytts ut mot nytt blästrat glas, dock något grönare och tjockare än originalet. Ett par enstaka gul/oragnefärgat glas byttes till motsvarande kulör i så kallat kulturglas. De kompletterande glasrutorna har kittats med linoljekitt av märket ÅFFA. Det översta trappsteget på läktarens trappa har tagits bort och ersatts med en avsats så att den lilla golvbiten ovanför trappan har sänkts ett trappsteg. På så sätt är det inte lika trångt i trappassagen. Avvikelser från handlingarna Gjutning i samband med håltagning i tornets grundmur Byte av golvbräder i långhus samt borttagande av längsgående bärande golvbjälkar Förändring av wc-vägg Ommålning av kyrkans interiör Montering av två nytillverkade vägglampetter i långhuset 13

16 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Montering av triumfkrucifix Installation av brandlarm. 14 Saker som inte var gjorda Inmålning av röda och beiga kablar - Justering av skarvar i golv vid den sneda bänken - De två radiatorerna i absiden var inte uppsatta. - Alla trasiga glas i fönstren var inte bytta, ej södra långhusets mittfönster (1 gul ruta), ej absidens norrsida (två blästrade), norra långhusets mittfönster (en klarglas). Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Renoveringen och inrättandet av wc:n är utförd med hänsyn till kyrkan kulturhistoriska värde. Toalettbyggnaden är anpassad och väldigt enkelt utförd. Ny kunskap om kyrkans invändiga färgsättning har kommit fram. Man har varit mån om att inte göra mer än vad man fått tillstånd till och vad ekonomin tillåtit. En del saker har tillkommit efterhand men det är ändå inte fråga om en helrenovering då de flesta snickerier undantagits. Iakttagelser under restaureringen En äldre målning upptäcktes under det främre fönstret på långhusets nordvägg. Målningen kan närmast liknas vid en imitation av en väggpanel färgsatt i gulbrunt och brunt. Ett mindre parti av samma målning hittades även på långhusets östvägg i anslutning till predikstolen. Ett parti av målningen under fönstret sparades synlig efter önskemål från församlingen. Under arbetet med rivning av bänkkvarterens golv hittades en gravsten med inskriptionen HN DÖD Stenen låg i det södra kvarteret och lades ned i anslutning till en besiktningslucka i golvet under läktaren. Övriga handlingar med relevans för ärendet Sammanställning av planerade åtgärder upprättad av Ingvar Björklund Regionmuseets yttrande i ärendet Länsstyrelsens beslut angående tillstånd Förfrågningsunderlag Länsstyrelsens beslut angående installation av brandlarm Länsstyrelsens beslut angående montering av krucifix Länsstyrelsens beslut angående målningsarbeten Byggmötesprotokoll Byggmötesprotokoll 2

17 Västra Torups kyrka - byte av el- och värmesystem samt inrättande av wc Byggmötesprotokoll Byggmötesprotokoll Byggmötesprotokoll byggmötesprotokoll Byggmötesprotokoll Byggmötesprotokoll Utlåtande över slutbesiktning SB Bilaga SB1-EL Utlåtande över efterbesiktning EB1-EL elanläggning Utlåtande över slutbesiktning SB1 brandlarm Lund Anna Rabow 15

18 Bildbilaga Interiörbilder som visar utseendet innan arbetena har satt igång. På den högra bilden syns de tre bänkar som försvinner i och med byggandet av toaletten. Kyrkans grundmur sedan gjutning gjorts på in- och utsidan för att fästa grundstenar av små dimensioner som annars riskerar att falla ned under själva borrningen. På den högra bilden syns bårhusets källardörr sedan ilusning med nytt virke gjorts. Rötskadade längsgående bjälkar utmed yttermur i norr samt längs mittgång av victoriaplattor. 16

19 Vy mot väster sedan bänkarna har tagits ur kyrkan och golvet i bänkkvarteren brutits upp. Golvet ligger på tvärgående bjälkar sammanfogade med längsgående bjälkar utmed ytterväggar och mittgång med undantag av ett parti som är synligt till höger i bild. I denna del av det norra bänkkvarteret, närmast koret, har man vid okänd tidpunkt gjutit ett underlag för nya golvgolvbjälkar av betydligt klenare virke än de äldre. Norra bänkkvarteret där golvbjälken utmed ytterväggen hade omfattande rötskador. Virket var torrt vilket tyder på att fuktproblem har funnits i kyrkan tidigare. 17

20 På den vänstra bilden syns hur bjälkarna har sågats av utmed yttermuren och istället försetts med reglar som spikats på. Papp fungerar som ett isolerande skikt där virkesdelar ligger an mot stenytor. På den högra bilden har demontering av elkablar som låg dolda bakom puts påbörjats i koret. Nya elledningar som kommer upp från det norra bänkkvarteret och går fram till koret har förlagts dolda bakom puts. På bilden till vänster syns ett parti med äldre målning som kom fram efter rengöring av väggarna under det främre norra fönstret i långhuset. Till höger syns det andra parti av målningen som hittades i anslutning till predikstolen. 18

21 Den nya toaletten byggdes på den södra sidan av läktarunderbyggnaden. Läktarens pelare lämnades synliga, både på utsidan av toaletten och på insidan. Skötbordet snickrades på plats och infärgades i samma kulör som de befintliga pelarna. Krucifixen utgör nya inslag i kyrkan. Det högra sitter på långhusets främre, norra vägg och är tillverkat i järn och lera. Det andra är tillverkat efter en förlaga som numera finns på Lunds Historiska Museum och sitter i triumfbågen. 19

22 Långhuset sett från väster, bänkkvarterens golv är nytt och krucifixen har kommit på plats. Till höger har en av de gula rutorna bytts mot ett nytt valsat i samma kulör. De två övre blästrade glasen skulle också bytas. Frånluften från toaletten utformades av kopparrör och placerades mellan två stuprör på söderfasaden. Till höger ses elkablage till branddetektor och spots. Den röda kabeln skulle målas med samma färg som väggen. På andra sidan av detektorn, utanför bilden, sitter ytterligare två spots. 20

23 Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, Folkestorps bränneri, Vårdplan, , Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, Bälteberga 1:3, Vårdplan , Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg, Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, Västra Torpus kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2007 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

24