FoU verksamhet - bokslut 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU verksamhet - bokslut 2003"

Transkript

1 FoU verksamhet - bokslut 2003

2 Innehåll Klinisk forskning Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Forskningsprojekt finansierade via SU Ekonomisk redovisning Nationella kvalitetsregister Vårdkatalog LUA 2003 Sammanfattning och vetenskaplig rapport Verksamhetsområde 1 Barnmedicin Kerstin Albertsson Wikland Tillväxt hos barn analys av tillväxtmönster och bakomliggande hormonella regleringsmekanismer Ola Hjalmarson Lungornas utveckling och funktion hos friska och lungsjuka nyfödda barn Bengt Kristiansson/Henry Ascher Kroniska tarm- och leversjukdomar hos barn: kliniska, epidemiologiska, biokemiska och genetiska studier Birgitta Strandvik Lipidmetabolism hos barn med speciell inriktning på essentiella fettsyrors betydelse för membranfunktioner och hormonell styrning Sverker Hansson Urinvägsinfektioner, vesikoureteral reflux och njurskada hos barn Göran Wennergren Cytokiner och lösliga cytokinreceptorer vid allergisk sjukdom hos barn Birger Trollfors Bakteriella infektioner Kikhosta och neonatala infektioner Petter Karlberg Fortsatta analyser av barns tillväxt och utveckling från datoriserade material Verksamhetsområde 2 Barnonkologi Ildikó Màrky Akuta och sena biverkningar vid behandling av maligna sjukdomar hos barn Anders Fasth Immunologiska sjukdomar hos barn Jonas Abrahamsson/Lotta Mellander Cytostatikabehandling av barn Karin Mellgren Blödningsrelaterade komplikationer vid inducerad inflammation Verksamhetsområde 3 Barnkardiologi Bengt Eriksson Efterundersökning av opererade barn med höggradiga medfödda hjärtfel Laszlo Solymar/Björn Söderberg Kateterbehandling av intra-kardiella septumdefekter Ingegerd Östman-Smith Evidence-baserad terapi för kardiomyopatier och medfödda hjärtfel Verksamhetsområde 4 Barnneurologi, neuropsykiatri och habilitering Paul Uvebrant Encefalopatier Barn Christoffer Gillberg Neuropsykiatriska handikapptillstånd hos barn Neurobiologi, epidemiologi, psykosocial anpassning, behandling och prognos Maria Råstam Anorexia Nervosa Kontrollerad uppföljningsstudie 10 år efter debut Már Tulinius Neuromuskulära sjukdomar hos barn och ungdomar 1

3 Sidan Bengt Hagberg Rett syndrom: neurohandikapp-fo; diagnostisk kartläggning; differentialdiag nostik; klinisk genetisk/neurobiologisk anknytning Verksamhetsområde 5 Neonatologi Ingemar Kjellmer Hjärnskada i perinatalperioden mekanismer och profylaxmöjligheter Verksamhetsområde 6 Barnkirurgi Ulla Sillén Kliniska och experimentella studier av urinblåsans kontroll hos växande individer Verksamhetsområde 7 Akut korttidsvård, mottagningar Ulf Jodal Kliniska studier av urinvägsinfektion hos barn och unga kvinnor Verksamhetsområde 10 Operation, Anestesi, IVA Krister Nilsson Smärta och illamående vid barnanestesi och operation. Metabolism vid barnkirurgi och barnhjärtkirurgi. CNS effekter av extracorporeal cirkulation och hypothermi Barbro Ekström-Jodal Studier av cirkulation, respiration, neurofysiologi och inflammatoriskt svar på trauma hos barn under anestesi, intensivvård och öppen hjärtkirurgi Professorer med kombinationstjänst Innehavare av LUA-tjänster 2002 Ekonomisk redovisning av LUA-projekt år 2003 VGR 2003 Sammanfattning Verksamhetsområde 1 Barnmedicin Henry Ascher Celiaki hos barn studier av neuropsykologiska effekter och interindividuell variation i glutenkänslighet Sverker Hansson Dilaterad vesikoureteral reflux hos barn Staffan Mårild Barn med hälsofarlig övervikt utveckling av vårdprogram och vårdformer inom enheter i Västra Götalandsregionen Jovanna Dahlgren Tillväxthämning av fostret och dess inverkan på hormonell programmering samt kärlutveckling hos barnet Verksamhetsområde 2 Barnonkologi Marianne Jarfelt Studie av benmineralisering, kroppssammansättning och hjärtmuskelfunktion hos unga vuxna, som under barndomen behandlats för akut lymfatisk leukemi Verksamhetsområde 3 Barnkardiologi Jan Sunnegårdh Uppföljning av barn födda med ett ovanligt hjärtfel (pulmonalisatresi och intakt ventrikelseptum) under tidsperioden i Sverige Verksamhetsområde 4 Barnneurologi, neuropsykiatri och habilitering Már Tulinius Neuromuskulära sjukdomar hos barn västsvenska regionen (spinal muskelatrofi, muskeldystrofier, mm) Eva Beckung Akupunkturbehandling av smärta och spasticitet på barn och ungdomar med funktionshinder. En multicenterstudie. 2

4 Sidan Göran Carlsson Psykologisk uppföljning av shuntopererade barn med hydrocefalus födda i Västra Götaland, Värmland och Halland Kate Himmelmann Spasticitet och dyskinesi hos barn i CP-panoramat epidemiologi, funktionsanalys och behandling Ingrid Emanuelsson Traumatiska hjärnskador hos barn och ungdomar; epidemiologi, motoriska avvikelser, sömnstörningar samt övriga restsymptom i ett långtidsperspektiv Paul Uvebrant Plexus brachialisskador hur kan de förebyggas? Gunilla Thunberg AKK & Autism kommunikationsutveckling hos barn med autism med hjälp av bilder och talande hjälpmedel Verksamhetsområde 6 Barnkirurgi Johan Nathorst-Westfelt Benförlängning med callusdistraktion: Bio- psyko- social funktionsanalys Ekonomisk redovisning av VGR-projekt år 2003 Lokala FoU-medel 2003 Sammanfattning Verksamhetsområde 1 Barnmedicin Malin Berghammar Upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom Margareta Sahlberg Inventering av fysisk behandling vid cystisk fibros Peter Adolfsson Är det möjligt att uppnå förbättrad diabetesinställning genom poliklinisk kontinuerlig glukosmätning Bengt Lindblad Glykerat hemoglobin hos barn Verksamhetsområde 3 Barnkardiologi Anders Nygren Tillväxthormons verkan i hjärtat hos barn med medfödda hjärtfel Verksamhetsområde 4 Barnneurologi, neuropsykiatri och habilitering Anna Öhman Uppföljning av barn som har behandlats för congenital muscular torticollis Verksamhetsområde 10 Operation, Anestesi, IVA Jan Bengtsson Föräldrars upplevelser av stödinsatser efter förlusten av ett barn Kliniska prövningar 2003 Sammanfattning Verksamhetsområde 1 Barnmedicin Kerstin Albertsson Wikland GH-dos; Individualiserad GH-dos för att uppnå förbättrad 2-års-catch-up-tillväxt hos korta prepubertala barn med varierande grad av GH-insöndring och GH-känslighet Verksamhetsområde 3 Barnkardiologi Jan Sunnegårdh Effekter av palivizumab (Medimmune) till hjärtsjuka barn under två års ålder Verksamhetsområde 5 Neonatologi Ingemar Tessin A phase IV study in preterm children who previously received Synagis prophylaxis A phase IV study in preterm children who receive Synagis prophylaxis 3

5 Klinisk forskning inom Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Forskningsprojekt finansierade via SU inom ramen för LUA-avtalet, VGR-projekt, Lokalt FoU-råd och för kliniska prövningar De tre uppgifterna Sjukvård Forskning Undervisning Finansiering av klinisk forskning Sandgrenska utredningen 1989 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har tre huvuduppgifter: sjukvård (läns, region och riks), forskning och undervisning. Barn- och ungdomssjukhuset utgör ett regionalt och nationellt sjukhus och detta förutsätter en sjukvårdskultur med ett klimat där långsiktig forskningsaktivitet är essentiell och på ett självklart sätt är integrerad i sjukvårdsverksamheten. Detta bokslut vill synliggöra den kliniska forskning som bedrivs inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Här redovisas enbart projekt som finansierats inom ramen för LUA-avtalet, VGR-projekt och för kliniska prövningar, dvs som har sin ekonomiuppföljning inom Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Den del som finansieras via Göteborgs universitet (GU) redovisas inte här. Den återfinns på Göteborgs universitets hemsida (www.gu.se). Vår förhoppning är att denna fjärde sammanställning av barnsjukhusets forskning ska fortsätta ge oss alla en stolthet och glädje över att vara delaktiga; en känsla för vilken forskning som pågår. Den ska utgöra en bas för ökat samarbete och leda till allt mer informativa bokslut. Alla med LUA-medel understödda projekt för perioden finns listade med sökande och projekttitel i Klinisk forskning och utbildning. LUA/ALF-avtalets tillämpning inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Ytterligare information om dessa projekt finns på Sahlgrenska universitetssjukhusets hemsida (www.sahlgrenska.se). Där kan man, under titeln forskning och underrubriken LUA-projekt med hjälp av forskarens namn, få en svensk eller engelsk sammanfattning av projektet. Den medicinska forskningens möjligheter till patientnära klinisk forskning har debatterats i Sverige de senaste åren, se VR:s (MFR:s) rapporter: Den kliniska forskningens kris och pris, 1998, Den kliniska forskningens chans till renässans, 2000 samt Svensk medicinsk forskning finansiering och konkurrenskraft, Klinisk forskning är starkt integrerad med, och måste bedrivas i nära samverkan med sjukvården. Därför behöver finansieringen av den kliniska undervisning och forskningen regleras i särskild ordning, till skillnad mot vad som är fallet med den teoretiska, prekliniska delen av läkarutbildningen och forskningen, som finansieras över statsbudgeten. Detta har sedan ett antal år skett i särskilda avtal mellan sjukvårdshuvudmännen för undervisningssjukhusen och staten. Dessa avtal har löpt över femårsperioder och betecknades från början med förkortningen LUA (läkar-utbildnings-avtal). Avtalet är nu uppsagt och gick ut år Förhandlingar har avslutats för nytt sexårs-avtal. Genom dessa avtal ersätts sjukvården för de merkostnader (intrång) som uppstår till följd av den kliniska undervisningen och forskningen. Avtalen har en gång beräknats på grundval av schabloner relaterade till bl a antalet studenter, antalet och storleken av för undervisning och forskning upplåtna enheter samt antalet lärartjänster av olika kategorier. Under 1990-talet har tilldelningen baserats på specialistkompetenta läkare (LUS). Det tillgängliga antalet LUA-forskningsmånader beräknades 4

6 utifrån antalet läkartjänster vid upplåtna enheter och den schablon för forskningstid som anges i den Sandgrenska utredningen, dvs cirka tre veckotimmar per läkare. LUA utgör en viktig resurs för den kliniska forskningen, som det är angeläget att utnyttja på effektivast möjliga sätt. Nya ekonomiska styrsystem inom sjukvården, förutsätter bl a att olika kostnadsslag tydligt kan identifieras som underlag för prissättning av sjukvårdstjänster. En lång period med ekonomiska nedskärningar av sjukvårdsbudgeten medför annars en risk för att resurser för forskning och utbildning också oavsiktligt drabbas av besparingar avsedda enbart för sjukvården. Som ett resultat av den Sandgrenska utredningen fördelade Sjukvårdsförvaltningen i Göteborg LUA-beloppen på basen av de schabloner för forskningstid som angavs i utredningen (3 tim/vecka och LUS-läkare). Dessa belopp tillfördes till en början de olika sjukvårdsenheternas intäktsbudgetar men underlag saknades att balansera dessa intäkter mot forskningsaktivitet och definierade kostnader. Den fortsatta diskussionen i LUA-SAM ledde fram till ett försök under 1990 att tillämpa principerna i Sandgrenska utredningen och omfördela forskningstid för kommunalt anställda läkare genom en vetenskaplig prioritering efter särskild ansökan. År 1990 utgjorde dessa medel 280 miljoner och 2003 erhöll Göteborgs sjukvård 329 miljoner kronor. Göteborgsmodellen Göteborgsmodellen: Samverkan mellan fakultet och sjukvård Under de gångna åren har en samsyn utvecklats mellan fakulteten och sjukvården beträffande dispositionen av LUA-medlen. Handläggningen vilar på ett antal huvudprinciper som utgår från den Sandgrenska utredningen och från vilka avsteg inte kan göras (grundbultar). Dessa grundbultar utgör: Vetenskaplig prioritering efter ansökan. Möjligheter till omprövning av prioriteringen. Projekt- och individinriktad, inte klinik- eller institutionsinriktad bedömning och tilldelning. Resurstilldelningen inom sjukvårdsenheterna skall följa fakultetens prioritering. LUA-resurserna disponeras av projekthuvudmännen som har att ersätta sjukvårdshuvudmannen för merkostnader enl de regler som utfärdas av sjukvården. Treårstilldelning i normalfallet. Period År Testperiod :a 3 år :a 3 år :e 3 år :e 3 år år 2004 Nytt avtal: 2005< År 1996 redovisades erfarenheterna i Göteborg från åren Klinisk forskning inom Göteborgs sjukvård. Forskningsprojekt finansierade inom ramen för LUA-avtalet ISBN Barnmodell LUA-hantering inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Under 1:a 3-årsperioden , utvecklades inom barnsjukvården ett separat redovisningssystem för LUA-medel. En intern LUA-SAM-grupp tillsattes vid barnmedicinska kliniken. Denna identifierade gemensamma intrångskostnader. Beloppet utgjorde under % av den totala tilldelningen: Lokalhyror (forskningsrum, lab, professorsarbetsrum, 10% av LUS-läkares rum, hälften av konferensrum mm), bibliotekskostnader (25% forsknings-lua, 25% undervisnings-lua och 50% sjukvård), faxkostnader, kopieringskostnader för professorernas kopiatorer och visst sekreterararbete beräknat för vad som uppfattades gälla vid överförandet. 5

7 Ett belopp för oförutsedda gemensamma kostnader har avsatts. Detta har använts till apparatur av allmän betydelse, som basutrustning till laboratorie-, undervisnings- och möteslokaler och poster-apparatur. I samband med omorganisation av barnsjukhuset, infördes samma princip vid alla verksamhetsområden. Barnmodell Kvarvarande utmaning I syfte att varje huvudman ytterligare ska kunna individualisera användandet av erhållna projektmedel har under 2002 och 2003 ny modell testats med omidentifierade gemensamma kostnader. Förutom de 10% som överenskommits centralt och avsätts för administration, MI och gemensamma lokaler och för kostnader utanför vårt barnsjukhus, blev de Silvia-interna gemensamma kostnaderna 7%. Således avsattes 17% från alla projekt och kombinationstjänstemedel under år 2002 och Största kvarvarande problem har identifierats som svårigheten att få tillgång till kompetenta sjukvårdsvikarier, när de erfarna läkarna tar ut forskningsarbetstid. Orsaken är den tunga belastningen på sjukvårdssidan kombinerat med brist på vikarier. Detta innebär ett allvarligt hot mot möjligheten att bedriva forskning och påverkar också mängden producerad forskning på sikt. Detta riskerar att medföra minskad framtida tilldelning av forskningsmedel för grupperna och därmed för hela Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Ett arbete pågår med syfte att forskargrupper synliggör att långsiktiga forskningsmedel medför en möjlighet att få fram fler läkartjänster i samarbete med sjukvården. LUA-forskartjänster Svårigheten att rekrytera läkare till medicinsk forskning och den höga medelåldern för disputation leder till svårigheter för den kliniska forskningen. Därför har under de senaste åren LUA-medel avsatts för att inrätta ett 50-tal forskartjänster parallellt med att den kliniska utbildningen pågår, såväl på AT-, ST- som grenspecialitetnivå. LUA-tjänster inom hela SU finns redovisade i Klinisk forskning och utbildning. LUA/ALF-avtalets tillämpning inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. De sju tjänster som tillfallit läkare inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus redovisas på sidan 91. VGR Lokalt FoU-råd Forskningsmedel för Regional Samverkan inom VGR Inom Västra Götalandsregionen har under de senaste fyra åren cirka milj/år avsatts för forskning i syfte att främja regionalt samarbete. Projekten bedöms först ha regionalt värde och sedan sker bedömning enligt sedvanliga VR(MFR)-kriterier för vetenskaplig höjd. Lokalt FoU-råd i Göteborg och södra Bohuslän Sedan slutet av 1980-talet har lokala FoU-råd vuxit fram i olika former hos olika sjukvårdshuvudmän i Västra Götaland. Omfattningen av anvisade medel och reglerna för dess utnyttjande har varit något olika, men grundsyftet har varit detsamma: att bland de anställda av alla kategorier stimulera vetgirighet, kreativitet och sökande efter ny kunskap och nya arbetssätt. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) i Västra Götaland beslutade 1999 att FoUverksamhet skulle byggas upp, HSS 13/2000. Fyra lokala FoU-råd har bildats inom regionen, i de geografiska områden som motsvarar hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ett av dessa är det lokala FoU-rådet i Göteborg och södra Bohuslän som sedan 2000 fördelat forskningsanslag till anställda inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 4 (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö), 5 (Göteborg Centrum, Linnestaden, Majorna, Älvsborg, Högsbo, Frölunda, Tynnered, Askim, Styrsö) och 7 (Härryda, Mölndal, Partille). FoU-rådet har till uppgift att ge förutsättningar och verka för att forskning och 6

8 utvecklingsarbete bedrivs inom verksamheterna i Göteborg och södra Bohuslän. FoU-rådet ska stimulera anställdas kreativitet och utveckling av ett kunskapssökande förhållningssätt i arbetet och bevilja medel för FoU-projekt. I FoU-rådet ingår representanter för SU, Kungälvs sjukhus, primärvården och tandvården i Göteborg och Södra Bohuslän samt lokala Hälso- och sjukvårdskansliet. FoU-rådets viktigaste uppgifter är att inom Göteborg och södra Bohuslän bevilja medel för forskning och utvecklingsarbete bidra till att höja den vetenskapliga kunskapen se till att sprida information om forskning och utvecklingsarbete Målsättning: FoU-medlen ska i första hand stimulera till forskning inom områden som traditionellt inte varit forskningsaktiva (t ex omvårdnad, rehabilitering, primärvård, allmäntandvård). Behörighet: Behörig att söka medel från det lokala FoU-rådet är alla regionanställda inom det geografiska området Göteborg och södra Bohuslän eller annan vårdgivare som har vårdavtal med Hälso- och sjukvårdskansliet. Begränsning: FoU-rådet beviljar endast medel till FoU-verksamhet som bedrivs inom det lokala FoU-rådets område, dvs Göteborg och södra Bohuslän. För samverkansprojekt hänvisas till de regionala FoU-medlen. Det lokala FoU rådet i Göteborg och södra Bohuslän har sedan 2000 beviljat anslag till mer än 120 anställda, varav ett 10-tal på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Projektbidrag och doktorandbidrag har i hård konkurrens beviljats till kuratorer, logopeder, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. FoU-rådet har ca 3,5 milj att fördela per år. Mer information finns på Kliniska prövningar Summering Vid barnsjukhuset pågår också ett antal kliniska prövningar. För dessa finns olika former av ekonomiska avtal, som reglerar extern finansiering för de kostnader som ej ingår i vårdprogram. Deltagande i sådana prövningar är viktigt, då vi kan påverka framtagandet av nya läkemedel eller nya indikationer för befintliga läkemedel. Mer information finns i LIF-RUFI-avtalet ( Klinisk forskning och utbildning. LUA/ALF-avtalets tillämpning inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen, ISBN ) och PROSAK-dokumentet. Arbetet under den gångna perioden har baserats på förtroende mellan företrädare för sjukvård och forskning. Tack vare detta har ett allt mer kreativt win-win-koncept utvecklats. Trots detta har vi enbart: 8,5% av tilldelningen till Göteborgs sjukvård av LUA-medel. För närvarande 7% av VGR-projektmedel. För närvarande 2% av lokala FoU-medel Utvecklat 11 riksspecialiteter, identifierade i vårdkatalogen. Är registeransvariga för tre nationella kvalitetsregister, medverkar i åtta. Fått politiskt gehör för att vara ett regionalt och nationellt sjukhus. Vår förhoppning är att detta samarbete fortsätter och ytterligare stärks, då en god sjukvård baseras på en god forskning och undervisning, och att dessa verksamheter således är helt integrerade och en förutsättning för varandras existens. Göteborg februari 2004 Kerstin Albertsson Wikland Professor LUA-ansvarig inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Eva Beckung Högskolelektor Representant i Lokalt FoU-råd 7

9 Ekonomisk redovisning Forskningsmedel via SU LUA Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har sedan 1993 haft sina LUA-medel separat redovisade i budgeten. Kommun/Regionbidraget har minskat med motsvarande belopp, som LUA-statsbidraget tillförts intäktssidan. Barn- och ungdomssjukhuset har lagt ner ett omfattande arbete på att inom det tidigare barnområdet ta fram erforderliga medel för att kunna finansiera forskarmånader, undervisning och kombinationstjänster. Dessa medel ska ge LUA-forskningen resurser att stödja och utveckla undervisnings- och forskningsverksamhet inom barn- och ungdomssjukhuset. LUA-ersättningen består av olika delar: Projekt/Forskarmånader Kombinationstjänster Undervisning ST-LUA-tjänster samt Post-doc forskningstid Barn- och ungdomssjukhuset har under 2003 erhållit LUA-medel för vart och ett av dessa delar. Totalt uppgår statsbidraget till drygt 28 mkr (8,5% av 329 milj). Projektmedlen uppgår till ca 14 mkr, kombinationstjänsterna till 8,9 mkr, undervisningsdelen till 2,7 mkr samt 5 ST-LUA-tjänster och Post-doc forskningstid för två doktorer. LUA-anslaget är enligt budgeten ett sk årsanslag, vilket innebär att det disponeras under det aktuella året. Det är därför viktigt att forskarna bedriver sin verksamhet enligt plan. Detta är ett ansvar forskaren och verksamhetsområdet har gentemot staten och universitetet. Redovisning av projekt-lua bifogas rapporten. VGR Inom Västra Götalandsregionen (VGR) har det funnits projektmedel för forskning och utvecklingsarbete sedan Projekten har som ett viktigt delmål att stärka och utveckla samarbete mellan vårdenheter och arbetsställen inom regionen. Medel har kunnat sökas för högst tre år. Barn- och ungdomssjukhuset har sedan starten haft huvudmän som erhållit projektmedel i storleksordningen 1,5 mkr/år, dvs runt 7 procent av tillgängliga medel. Redovisning av VGR-projekt bifogas rapporten. Lokala FoU-medel Inom Västra Götalandsregionen finns sedan något år tillbaka lokala FoU-medel. I första hand skall medlen stimulera till forskning inom områden som traditionellt inte varit forskningsaktiva, t ex inom omvårdnad, rehabilitering och primärvård. Medlen söks för högst två år och maximalt beviljas kr till ett projekt. Under året har sex medarbetare vid barn- och ungdomssjukhuset använt lokala FoU-medel för sina projekt. Totalt beviljades projektmedel till ett värde av drygt 4 mkr, varav området erhöll cirka 2 procent. Redovisning av lokala FoU-medel bifogas rapporten. 8

10 Kliniska prövningar Landstingsförbundet (Lf), Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Representantföreningen för utländska farmaceutiska industrier (RUFI) har kommit överens om normalavtal för klinisk prövning. Avtalet har godkänts av Sjukvårdsförvaltningen i Göteborg och Göteborgs universitet. Detta avtal skall tillämpas enligt de sk PROSAK-riktlinjer som Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutat om Vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns ett mindre antal aktuella prövningar och avtal. För de som finns har en kostnadsberäkning gjorts. Beräkningarna har tagit upp bl a tillkommande öppenvårdsbesök, extra vårddagar, köp av laboratorietjänster och undersökningar samt andra kostnader som direkt har anknytning till studien, t ex tid för bearbetning och sammanställning av resultat och utskrift. Underlaget har stämts av tillsammans med verksamhetschefen och ekonomiavdelningen, som är rådgivare i samband med upprättande av avtal med ekonomiska konsekvenser för området. Avtalen har godkänts och därefter diarieförts. När studien är avslutad skall företaget debiteras kostnaderna enligt avtal. Den prövningsansvarige kontaktar då ekonomiavdelningen för att stämma av underlag för fakturan. Där debiteringen är beroende av antalet patienter, skall underlag som redovisar prövningens omfattning redovisas. Vid längre och mer omfattande studier kan kvartalsvisa/årsvisa debiteringar vara aktuella. Krav på redovisning Ett av redovisningens främsta syften är att öka förtroendet mellan sjukhuset och dess intressenter. Den ekonomiska informationen ska vara av en sådan kvalitet att intressenterna får en korrekt bild av det ekonomiska resultatet och den ekonomiska ställningen. Detta innebär att god redovisningssed ska upprätthållas för att redovisningen av projekt ska kunna ge en rättvisande bild av det ekonomiska utfallet. Vidare måste redovisningen vara förståelig, relevant, ske med lämpligt tidsintervall och vara tillförlitlig. Ovanstående krav är hämtade från Sahlgrenska Universitetssjukhusets översyn av principer och rutiner för redovisning av projektmedel inklusive LUA. För att åstadkomma en mer korrekt redovisning har barn- och ungdomssjukhuset upprättat specifika ansvar för projekten, vilket underlättar möjligheterna att skilja projekt och LUA-kostnader från ordinarie verksamhet. Uppföljning Till de projektansvariga ska en redovisning lämnas fortlöpande, vanligtvis varje månad. Göteborg februari 2004 Klas Andersson Tf ekonomichef, ekonom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 9

11 Nationella kvalitetsregister Information: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus huvudansvarar för följande register: Nationellt register för tillväxthormonbehandling av barn (från 1988) Kerstin Albertsson Wikland registeransvarig Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes 0 18 år (från 2000) Bengt Lindblad registeransvarig Hjärtkirurgi, barn, kvalitetsregister (från 1997) Jan Sunnegårdh registeransvarig Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus medverkar i följande register: Epilepsibehandling (barn), kirurgisk Paul Uvebrant (rapporteringsansvarig) Immunologi, klinisk Anders Fasth (rapporteringsansvarig) Pediatrisk nepfrologi Sverker Hansson (rapporteringsansvarig) Svenska Reumatoid Artrit-registret för barn Anders Fasth (rapporteringsansvarig) Nationellt kvalitetsregister för spädbarnskirurgi Gunnar Göthberg (rapporteringsansvarig) Nationellt register för celiaki hos barn Henry Ascher (lokalt ansvarig) Nordiskt register för behandling av akut myeloisk leukemi Jonas Abrahamsson (ansvarig för svenska delen) Europeiska registret för behandling av spädbarnsneuroblastom Jonas Abrahamsson (ansvarig för svenska delen) 10

12 Vårdkatalog Högspecialiserad vård av rikskaraktär Den högspecialiserade vården av rikskaraktär omfattar sådana medicinska verksamheter som bör koncentreras till en eller ett fåtal enheter i landet. Syftet med en sådan koncentration är att uppnå högsta möjliga medicinska kvalitet och säkerhet i vården samtidigt som man hushållar optimalt med resurserna. Högspecialiserad vård av rikskaraktär förtecknas i Socialstyrelsens vårdkatalog. Socialstyrelsen har följande kriterier för högspecialiserad vård av rikskaraktär: Verksamheten är inriktad på diagnostik och/eller behandling av relativt sällsynta sjukdomar, sjukdomsproblem eller skador och kräver därför ett stort upptagningsområde för att säkra ett tillräckligt patientunderlag. Detta för att göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonalen att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Verksamhetens upptagningsområde omfattar minst två sjukvårdsregioner utöver den egna. En väsentlig andel av patienterna kommer från andra än den egna sjukvårdsregionen. Verksamheten kräver speciell kompetens och/eller specialutbildad personal. Verksamheten kräver resurser som med hänsyn till verksamhetens begränsade omfattning inte bör dimensioneras utifrån ett enskilt sjukvårdsområde eller en särskild sjukvårdsregions förutsättningar. Verksamheten ska vara i kliniskt bruk och inte av karaktären forskning och utveckling eller på annat sätt vara tidsbegränsad. Riksspecialiteter Riksspecialiteter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är representerat i vårdkatalogen med elva högspecialiserade vårdområden. Totalt finns det 27 riksspecialiteter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dessa utgör en tredjedel av riksspecialiteterna. Inom barn- och ungdomssjukvården i Sverige finns 29 riksspecialiteter varav Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus står för 11, dvs mer än en tredjedel. De återfinns under rubriken Barnaålderns sjukdomar. 1. Utredning av autism och autismliknande tillstånd Prof Christopher Gillberg, doc Peder Rasmussen Området för neurologi, barnneuropsykiatri och habilitering (BNK) 2. Speciell barnendokrinologi: Hormonella tillväxtrubbningar hos barn Prof Kerstin Albertsson Wikland, doc Ragnar Bjarnason, med dr Berit Kriström Området för barnmedicin. Tillväxtcentrum 3. Barnhjärtkirurgi Doc Håkan Berggren, Med dr Jan Sunnegårdh Området för barnkardiologi. Barnhjärtcentrum 4. CATCH22 (22q11-deletionssyndrom) Prof Anders Fasth, Dr Sólveig Óskarsdóttir Området för barnonkologi, hämatologi, immunologi och reumatologi 5. Utredning och behandling av barn med progredierande hjärnsjukdom Doc Mårten Kyllerman, prof Paul Uvebrant Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering 11

13 6. Diagnostik och behandling av primära immundefekter hos barn Prof Anders Fasth, Dr Sólveig Óskarsdóttir Området för barnonkologi, hämatologi, immunologi och reumatologi 7. Utredning och behandling av progressiv leversjukdom och leversvikt, inklusive metabolisk leversjukdom, hos barn Doc Marie Krantz, doc Allan Rubenson Områden för barnmedicin och barnkirurgi 8. Utredning av vissa neuromuskulära sjukdomstillstånd hos barn Doc Mar Tulinius, doc Mårten Kyllerman Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering 9. Utredning och behandling av barn med akut och kronisk njurinsufficiens Doc Sverker Hansson, prof Ulf Jodal, doc Styrbjörn Friman Området för barnmedicin 10.Neuropsykiatriskt och neuropediatriskt team för vissa små och mindre kända handikappgrupper Prof Christopher Gillberg, doc Peder Rasmussen, prof Paul Uvebrant Området för neurologi, neuropsykiatri och habilitering 11.Medfödda ämnesomsättningssjukdomar Prof Ola Hjalmarson, Doc Bengt Lindblad Området för barnmedicin. Sektionen för metabola sjukdomar 12

14 LUA 2003 sammanfattning och vetenskaplig rapport

15 Huvudman Kerstin Albertsson Wikland Medsökande Ragnar Bjarnason Jovanna Dahlgren Eva Engström Hans Fors Lars Gelander Berit Kriström Anders Möller Aimon Niklasson Ensio Norjavaara Sten Rosberg Diana Swolin Eide Ann-Charlott Söderpalm Otto Westphal Ruth Wickelgren Verksamhetsområde Barnmedicin Tillväxt hos barn analys av tillväxtmönster och bakomliggande hormonella regleringsmekanismer Sammanfattning mån belopp Projekt: Professur: Tillväxt är ett ypperligt mått på ett barns psykiska och fysiska välbefinnande. Forskningsprogrammet syftar till att analysera barns tillväxt, utveckling och mognad från foster till vuxen och kartlägga bakomliggande hormonella regleringsmekanismer t ex prenatal inprinting. Detta innebär att vi tagit fram relevanta referenser och metoder för evaluering av såväl tillväxt (nya nationella referensvärden: referens för prematurer, SGA och korta barn), kroppssammansättning, pubertetsmognad som mängd och insöndringsmönster för olika hormoner under förpubertet resp puberteten (samtliga hypofyshormoner, testosteron, östrogen, cortisol, leptin) samt för utvärdering av psykosociala aspekter (nya frågeformulär). En ökad kunskap om hur GH-frisättningen och GH-receptor-känsligheten regleras är nödvändigt för att förstå hur ett enskilt barns hormonella tonläge ställs in, och hur den normala tillväxten styrs, men också för att individuellt kunna behandla tillväxtstörningar hos barn. Från 20 års samlad kunskap har vi utvecklat och validerat prediktionsmodeller, som med hög säkerhet kan prediktera ett enskilt barns tillväxtsvar på GH-behandling. Återstår att utveckla detta till ett praktiskt, datorbaserat, diagnostiskt redskap. Tillväxtsvar är ett mått på responsivness, men för att kartlägga receptorkänslighet i vävnaderna, har vid studerat vilken roll de cirkulerade GH-receptorerna har, och analyserar hur uttrycket av GH-receptorer och reglering av IGF-1 genexpression i olika vävnader kan förändras. Det mänskliga genomet är snart kartlagt. Detta öppnar unika möjligheter till ny kunskap för att bl a ta reda på vilka gener som styr och reglerar tillväxt, pubertet och metabolism. Kombinationen av våra väldefinierade, longitudinellt följda kliniska material av barn, med eller utan tillväxtproblem och tillgång till avancerade metoder och molekylärbiologiskt kunnande ger oss goda förutsättningar. Vetenskaplig rapport Publikationer Avhandling Starke, Mikaela. A different parenthood. Thesis Department of Social Work and Department of Pediatrics, Göteborg University, Göteborg ISBN Jansson, Ulf. Gluten challenge in children with coeliac disease. With special reference to dose dependence and impact on growth markers and growth hormone secretion. Thesis Department of Pediatrics, Göteborg University, Göteborg ISBN Hård, A-L. On the indentification of visual defects in children in general and prematurely born children in particular. Thesis Department of Ophthalmology, Göteborg University, Göteborg ISBN Publicerade originalartiklar Lou CZ, Cheung YB, He Q, Albertsson Wikland K, Karlberg J. Growth in early life and its relation to pubertal growth. Epidemiology 14(1):65-73, Impact Factor

16 Ranke MB, Lindberg A, Cowell CT, Albertsson Wikland K, Reiter EO, Wilton P, Price DA on behalf of the KIGS International Board. Prediction of Response to Growth Hormone Treatment in Short Children Born Small for Gestational Age: Analysis of Data from KIGS (Pharmacia International Growth Database). J Clin Endocrinol Metab 88(1): , Impact Factor Niklasson A, Engström E, Hård A-L, Albertsson Wikland K, Hellström A. Growth in very preterm children a longitudinal study. Pediatric Research 54(6): , Impact Factor Jansson UHG, Kristiansson B, Albertsson Wikland K, Bjarnason R. Short-term gluten challenge in children with coeliac disease does not affect spontaneous growth hormone secretion. J Pediatr Endocrinol Metab 16: , Impact Factor Starke M, Albertsson Wikland K, Möller A. Parents descriptions of development and problems associated with infants with Turner Syndrome - a retrospective study. Journal of Paediatrics and Child Health 39(4):293-8, Impact Factor 0.9 Hellström A, Engström E, Hård A-L, Albertsson Wikland K, Carlsson B, Niklasson A, Löfqvist C, Svensson E, Holm S, Rosberg S, Smith LEH. Postnatal Serum Insulin-Like Growth Factor I Deficiency Is Associated With Retinopathy of Prematurity and Other Complications of Premature Birth. Pediatrics 112(5): , Impact Factor Karlberg J, Kwan C-W, Gelander L, Albertsson Wikland K. Pubertal growth assessment. Hormone Research (suppl 1):27-35, Impact Factor Johnston LB, Dahlgren J, Leger J, Gelander L, Savage MO, Czernichow P, Albertsson Wikland K, Clark AJL. Association between IGF-1 polymorphisms, circulating IGF-1 and pre and postnatal growth in two European small for gestational age populations. J Clin Endocrinol Metab 88(10): , Impact factor Ranke MB, Lindberg A, Martin DD, Bakker B, Wilton P, Albertsson Wikland K, Cowell CT, Price DA, Reiter EO, on behalf of the KIGS International Board. The mathematical model for total pubertal growth in idiopathic growth hormone (GH) deficiency suggests a moderate role of GH dose in various growth disorders. J Clin Endocrinol Metab 88(10): , Impact factor Reiter EO, Lindberg A, Ranke MB, Price DA, Albertsson Wikland K, Cowell CT, Bakker B on behalf of the KIGS International Board. The KIGS Experience with the Addition of Gonadotropin-Releasing Hormone Agonists to Growth Hormone (GH) Treatment of Children with Idiopathic GH Deficiency. Hormone Research 60 (suppl 1):68-73, Impact factor Karlberg J, Kwan CW, Albertsson Wikland K. Reference values for change in body mass index from birth to 18 years of age. Acta Paediatrica 92(6):648-52, Impact Factor 1.6 Elmståhl S, Ekström E, Galvard G, Johnell O, Gerhardsson M, Norjavaara E Is there an association between inhaled corticosteroids and bone density in postmenopausal women? J Allergy Clin Immun 111:91-96, Impact factor Norjavaara E, Gerhardsson De Verdier M Normal pregnancy outcomes in a populationbased study including 2,968 pregnant women exposed for budesonide. J Allergy Clinical Immunology 111(4):736-42, Impact factor Nilsson C, Swolin Eide D, Ohlsson C, Eriksson E, Ho H-P, Björntorp P, Holmäng A. Reductions in adipose tissue and skeletal growth in rat adult offspring after prenatal leptin exposure. J Endocrinol 176(1):13-21, Impact factor 2.7 Bergman A, Kjellberg H, Dahlgren J. Craniofacial morphology and dental age in children with Silver-Russell syndrome. Orthod Craniofac Res Feb 6(1):54-62, Barrenäs M-L, Bratthall Å, Dahlgren J. The thrifty phenotype hypothesis and hearing problems. BMJ 327: , Impact factor

17 Engström E, Wållgren K, Hellström A, Niklasson A Knee-heel length measurements in preterm infants: evaluation of a simple electronically equipped instrument. Acta Paediatrica 92: , Impact Factor Svenska publikationer Gelander L, Hagenäs L, Albertsson Wikland K. Tillväxtkurvan 5-18 år. Manual och tolkning inom Skolhälsovården. Kommentus, Malmö In press Hellgren G, Löfqvist C, Albertsson Wikland K, Carlsson B, Carlsson LMS. Construction of a soluble human GH receptor/egf-receptor hybrid and its activation by GH. Cytokine 2003, in press. Impact factor Blair JC, Camacho-Hübner C, Miraki Moud F, Rosberg S, Burren C, Lim S, Clayton PE, Bjarnason R, Albertsson Wikland K, Savage MO. Standard And Low Dose IGF-1 Generation Tests And Spontaneous Growth Hormone Secretion In Children With Idiopathic Short Stature. Clin Endocrinol 2003, in press. Impact factor Ley D, Marsal K, Dahlgren J, Hellström A. Abnormal Retinal Optic Nerve Morphology in Young Adults Following Intrauterine Growth Restriction. Pediatric Research 2003, in press. Hellström A, Dahlgren J, Marsál K, Ley D. Abnormal vascular morphology in young adults following intrauterine growth restriction. Pediatrics 2003, in press. Swolin Eide D, Nilsson C, Albertsson Wikland K, Holmäng A, Ohlsson C. Prenatal exposure to IL-1β results in disturbed skeleton growth in adult rat offspring. Pediatric Research 2003, in press. Impact factor Jarfelt M, Bjarnason R, Lannering B. Gender differences in GH secretion in adult survivors of childhood acute lymphoblastic leukaemia, relation to CNS radiation. Med Ped Oncology 2003, in press. Impact factor Wide Boman U, Möller A, Bryman I. Psychological well-being in women with Turner Syndrome: Somatic and social correlates. J Psychosom Obst Gyn 2003, in press. Impact Factor Wickelgren R, Hellgren G, Wennström I, Kim HS, Hammarqvist F, Olsson B, Bjarnason R, Carlsson B, Carlsson LMS. Tissue-specific increase of IGF-I gene expression in human adipose tissue after abdominal surgery. Growth Hormone and IGF Research 2003, in press. Submitted Dahlgren J and Albertsson Wikland K. Final Height in short children born Small for Gestational Age treated with Growth Hormone. Pediatric Research 2003, resubmitted. Erling A, Wiklund I, Albertsson Wikland K. The Psychological Development in Children of Short Stature During One Year of Growth Hormone Treatment. Acta Paediatrica 2003, submitted. Karlberg J, Kwan CW, Albertsson Wikland K Infancy, childhood and puberty reference values for change in height, weight and BMI. Pediatric Research 2003, submitted. Karlberg J, Chong DSY, Kwan CW, Albertsson Wikland K A New Health-related Definition of Childhood Overweight Acta Pediatrica 2003, submitted. Starke M, Albertsson Wikland K, Möller A. Parent s descriptions of everyday difficulties associated with having a daughter with Turner Syndrome. Health and Social Care in the Community 2003, submitted. Langhammar A, Norjavaara E, Gerhardsson De Verdier M, Johnsen R, Bjermer L Inhaled corticosteroids (ICS) and bone mineral density. A population based study including 2,124 ever users of ICS.The Bronchial Obstruction study in Nord-Trøndelag (BONT). J Allergy Clinical Immunology 2003, submitted. 16

18 Norjavaara E, Dahlgren J. Women born with low birth weight have normal fertility- A population based study. Pediatric Research 2003, submitted. Ankarberg Lindgren C, Norjavaara E. The morning rise in serum testosterone occurs earlier during puberty than prepuberty: Normative data for 24 hour testosterone and calculated serum free testosterone in boys. J Clin Endocrinol Metab 2003, submitted. Möller A, Nyman E. Why, what and how? - Questions for psychological research in medicine. Developmental Medicine and Child Neurology 2003, submitted. Manus Norjavaara E, Allvin K, Rosberg S, Albertsson Wikland K. 24-Hour profiles of luteinizing hormone (LH) and follicle-stimulating hormone (FSH) - a longitudinal study throughout puberty in healthy girls. Karanti A, Norjavaara E, Blum WF, Albertsson Wikland K, Gelander L. Carboxy-terminal telopeptides of type I collagen, amino terminal procollagen-i and III propeptides changes in relation to growth, insulin-like growth factor-i (IGF-I) and IGF binding protein 3 in healthy prepubertal children. Kriström B, Dahlgren J, Niklasson A, Rosberg S, Nierop AFM, Albertsson Wikland K. Nonlinear modeling of the first year growth response to growth hormone treatment resulting in a prediction model for prepubertal growth. Dahlgren J, Kriström B, Niklasson A, Rosberg S, Nierop AFM, Albertsson Wikland K. Validated Multivariate Models Predicting the Growth Response to GH treatment in Individual Short Children Born Small for Gestational Age. Nierop AFM, Niklasson A, Dahlgren J, Kriström B, Rosberg S, Albertsson Wikland K. Growth from conception to puberty - A combined intrauterine prepubertal growth model for longitudinal normal and disturbed growth in height using only two coefficients of variation. Kriström B, Löfqvist C, Wickelgren R, Rosberg S, Lindberg A, Albertsson Wikland K. IGF-1 levels in Growth Hormone Deficient Children Randomised to Different GH Dose Regimens during Puberty. Löfqvist C, Andersson E, Gelander L, Rosberg S, Hulthen L, Blum WF, Albertsson Wikland K. Reference values for Insulin-Like Growth Factor Binding Protein 3 (IGFBP-3) and the Ratio IGF I/IGFBP-3 throughout childhood and adolescence. Bjarnason R, Andersson B, Kim HS, Olsson B, Swolin Eide D, Wickelgren R, Albertsson Wikland K, Carlsson LMS. Cartilage oligomeric matrix protein (COMP) increases in serum after start of GH treatment in pre-pubertal children. Söderpalm A-C, Kullenberg R, Albertsson Wikland K, Swolin Eide D. Pediatric reference data for bone mineral density in the calcaneus for healthy children 2-, 4- and 7-years of age by dual energy X-ray absorptiometry and laser (DXL). Dahlgren J, Rosmond R, Niklasson A, Hellström A, Holm G, Björntorp P, Albertsson Wikland K. Abnormal hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis in middle-aged men born small for gestational age. Albertsson Wikland K, Dahlgren J, Karlberg J. Long-term effect of growth hormone on growth in children with intrauterine growth retardation and Silver-Russell syndrome. Verkauskienë R, Boguszewski M, Dahlgren J, Niklasson A, Albertsson-Wikland K. Insulinlike growth factor I (IGF-I), IGF binding protein-3 and leptin concentrations at birth and in early postnatal life in infants from different populations. Dahlgren J, Niklasson A, Albertsson Wikland K. IGF-I and leptin-levels at birth and 3-4 days of life. 17

19 Osio D, Dahlgren J, Albertsson Wikland K, Westphal O. Final Height After Long Term Growth Hormone (GH) Treatment in Noonan Syndrome. Dahlgren J, Samuelsson A-M, Örnadottir S, Ploj K, Jansson T, Holmäng A. Interleukin-6 passage over rat placenta and blood brain barrier. Hellström A, Pinazo-Duran MD, Dahlgren J, Rönnbäck L, Holmäng A. Prenatal Cytokine exposure induces changes in gliogenesis and myelination in tha rat optic nerve. Karlberg J, Kwan CW, Dahlgren J, Albertsson Wikland K. Pubertal height gain reference values adjusted for the timing of puberty and their association with childhood BMI values. Löfqvist C, Jacobsson B, Hellgren G, Hellström A, Shu S-C, Smith LEH. Preparation of Amniotic Fluid for Proteomic Analysis. Engström E, Niklasson A, Albertsson Wikland K, Evald U, Hellström A. The role of maternal factors, postnatal nutrition, weight gain and gender in regulation of serum IGF-I among preterm infants. Sigurdsson J, Engström E, Hård A-L, Albertsson Wikland K, Smith LE, Niklasson A. Hellström A. Postnatal growth and retinopathy of prematurity -a link possibly mediated by growth factors. Engström E, Löfqvist C, Kofron J, Inganäs L, Albertsson Wikland K, Hellström A, Niklasson A. Relationship between IGF-I, IGF-II and postnatal growth in preterm born children Löfqvist C, Engström E, Albertsson Wikland K, Niklasson A, Hellström A. Relation and weekly development of insulin-like growth factor binding proteins levels with birth weight and weight gain in very preterm neonates reflect nutritional status. Sigurdsson J, Engström E, Hård A-L, Albertsson Wikland K, Smith LE, Niklasson A. Hellström A. Serum levels of IGF-I are associated with postnatal growth after term age in preterm children. Löfqvist C, Engström E, Albertsson Wikland K, Niklasson A, Hellström A. Pitfalls of immunoassays for IGFs in epidemiological studies: comparison of different assay methodologies using various fresh and stored amniotic fluids. Engström E, Löfqvist C, Kofrun J, Inganäs L, Albertsson Wikland K, Hellström A, Niklason A. Association between longitudinal serum IGF-I, gestational age, birth weight, and gender in preterms. Niklasson A, Albertsson Wikland K. Birth head circumference in infants in whom idiopathic growth hormone deficiency was later diagnosed. Karlberg J, Kwan CW, Niklasson A, Chong DSY, Wong WPY, Albertsson Wikland K. Continuous smoothed growth reference values: from 24th week of gestation to 24 months. Översiktsartiklar/Review (R) Bryman I, Barrenäs M-L, Wilhelmsen-Landin K, Wide-Boman U, Kriström B, Albertsson Wikland K. Turner Syndrome Management and research in a life-span perspective. In Pediatric and adolescent gynecology. (ed JJ Amy), Elsevier , ISBN Jansson P-O, Barrenäs M-L, Kriström B, Hansson C, Möller A, Wilhelmsen-Landin K, Albertsson Wikland K. The role of the gynecologist in the multidisciplinary management of girls and woman with Turner syndrome. In: The multidisciplinary approach to the management of paediatric and adolescent gynaecology. (Ed A Balen), Cambridge University Press, Albertsson Wikland K, Rosberg S. Methods of Evaluating Spontaneous Growth Hormone Secretion. In: Functional Endocrinologic Diagnostics in Children and Adolescents. (Ed. MB Ranke). J & J Verlag, Mannheim, Third edition , Dahlgren J and Westphal O. Book chapter: Noonans syndrome. In: Syndromes affecting growth. Growth Hormone Educational Concept, Novo Nordisk, in press

20 Huvudman Ola Hjalmarson Medsökande Hrolfur Brynjarsson Thomas Cederqvist Kenneth Sandberg Verksamhetsområde Barnmedicin Lungornas utveckling och funktion hos friska och lungsjuka nyfödda barn mån belopp Projekt: 1, Professur: Sammanfattning Målsättning Arbetsplan Betydelse Projektet består av fyra delar, vilkas målsättning kan beskrivas enligt följande: 1. att kartlägga förekomst, förlopp och riskfaktorer för neonatala akuta lungsjukdomar i Sverige och att relatera detta till motsvarande data från 1970-talets mitt för att beskriva såväl dagsläge som utveckling mot bakgrund av medicinska och demografiska förändringar; 2. att undersöka om bronchopulmonell dysplasi (BPD), som är den vanligaste kroniska lungsjukdomen hos barn, är ett enhetligt tillstånd ur kliniskt och patofysiologiskt perspektiv och att utreda dess epidemiologi i Sverige; 3. att undersöka hur konstant positiv övertrycksbehandling (CPAP) under spontan andning påverkar lungfunktionen hos mycket för tidigt födda barn, när det används profylaktiskt och som behandling av infantilt respiratory distress-syndrom; 4. att fortsätta ett studium av hur lungornas utveckling drabbas av olika former av fosterpåverkan, nu corticosteroidbehandling av mödrar och av tidig och sen intrauterin tillväxthämning. Projektets epidemiologiska del skall sammanställa insamlade data och relatera dem till populationsdata, som hämtas från Medicinskt födelsemeddelande. I den följande arbetsfasen jämförs resultatet med en tidigare studie och data som belyser behandlingsförändringar och poupulationsförändringar inhämtas. Den lungfysiologiska delen av projektet använder två olika men relaterade metoduppställningar för att mäta olika aspekter av lungfunktionen hos nyfödda. Skillnaden betingas av att den ena och helt nyutvecklade metoden kan användas för att kontinuerligt och kvantitativt följa ventilationsvariabler hos nyfödda, som behandlas med CPAP, och därtill registrera kväveutsköljningsförloppet vid syrgasandning för att mäta lungvolym (FRC) och gasblandningseffektivitet utan att barnet påverkas. Metoden används i två experimentella studier, där effekten av ökande CPAP på blodgaser, lungvolym, gasblandningseffektivitet och ventilation vid IRDS undersöks i den ena och effekten av insättning av 3 cmh20 CPAP på samma variabler på mycket underburna nyfödda utan IRDS i den andra. Det senare överensstämmer med den profylaktiska användning av CPAP, som idag används. Vår standardmetod att mäta nämnda variabler jämte mekaniska parametrar används i de andra delstudierna. I en följs den kliniska, lungfysiologiska och lungröntgen-mässiga utvecklingen av BPD under sjukdomsförloppet. I en av de övriga studras lungfysiologiska variabler hos fullgångna barn, där sådana med symmetrisk respektive asymmetrisk tillväxthämning jämförs med normalviktiga, i en annan jämförs en grupp av barn vars mödrar fått betameson under graviditeten med en, som inte fått denna behandling. Projektet syftar till att öka förståelsen av lungutvecklingen under fostertiden och av de neonatala lungsjukdomarnas förekomst och natur för att kunna utnyttja detta för att förbättra deras behandling. 19

Innehåll. Klinisk forskning - Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. LUA 2002 - Sammanfattning och vetenskaplig rapport

Innehåll. Klinisk forskning - Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. LUA 2002 - Sammanfattning och vetenskaplig rapport Sidan 5 5 10 12 13 15 16 20 22 25 28 30 33 35 36 38 40 42 44 46 48 50 54 Innehåll Klinisk forskning - Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Forskningsprojekt finansierade via SU Ekonomisk redovisning

Läs mer

FoU verksamhet - bokslut

FoU verksamhet - bokslut FoU verksamhet - bokslut 2004 Bild: A-K Larsson Innehåll 5 5 9 11 12 15 15 21 22 25 29 31 33 35 37 39 41 45 48 49 51 52 62 65 Klinisk forskning Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Forskningsprojekt

Läs mer

FoU verksamhet - bokslut 2005

FoU verksamhet - bokslut 2005 FoU verksamhet - bokslut 2005 Bild: A-K Larsson Innehåll 5 6 8 9 Klinisk forskning Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Förord Ekonomisk redovisning Nationella kvalitetsregister Vårdkatalog ALF 2005

Läs mer

Vetenskapen bakom igro

Vetenskapen bakom igro Vetenskapen bakom igro igro är ett interaktivt verktyg som kan hjälpa läkare utvärdera tillväxtresultat för patienter som får behandling med tillväxthormon (GH). Dessa sidor ger en översikt över begreppen

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI

Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI Svenska EpilepsiSällskapet llskapet RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI 2010 November Beslut vid SES årsmötet i Umeå 2011 Januari SES styrelse inbjuder en arbetsgrupp med uppgift att

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

33:e Svenska perinatalmötet

33:e Svenska perinatalmötet Svensk Förening för Perinatalmedicin 33:e Svenska perinatalmötet 24-25 oktober, 2013 Svenska Läkaresällskapet Klara Östra Kyrkogata 10 Stockholm Preliminärt program Onsdag 24 oktober, kl 17-19 Årsmöte

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Utlysning ALF-projektmedel

Utlysning ALF-projektmedel Utlysning ALF-projektmedel Stödfunktion för klinisk forskning. Underlättar kontakter mellan industri, akademi, hälsooch sjukvård. Projektstöd Utbildningar Kvalitetsstöd Avtalsstöd Kommunikationsstöd Medicinsk

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Föreläsningsschema för kursen Pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri, VT 2016, Kurs 1 151222

Föreläsningsschema för kursen Pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri, VT 2016, Kurs 1 151222 Vecka Datum Ämne Föreläsare Lokal 3 18/1-22/1 Gemensam startvecka med Gyn/Obst. Se separat schema! Järneken Måndag 2/1 08.30-08.0 Upprop* & presentationer Göran Wennergren, Elisabet Wentz, Johannes Eldblom

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Trombos under graviditetmortalitet

Trombos under graviditetmortalitet Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Anna Gunnerbeck, ST-läkare Pediatrik, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet

Läs mer

31:a Svenska Perinatalmötet oktober 2011

31:a Svenska Perinatalmötet oktober 2011 Svensk Förening för Perinatalmedicin 31:a Svenska Perinatalmötet 27 28 oktober 2011 Svenska Läkaresällskapet Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm Onsdagen den 26 oktober 17.00-19.00 Årsmöte Perinatal-ARG.

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003

LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 Antal 1 LÄKARE INOM NEUROPEDIATRIKEN ENKÄTUNDERSÖKNING 2003 I oktober 2000 publicerades utredningen Läkare inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering en bristvara! Under första halvåret 2003 genomfördes

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI VÄSTERBOTTEN Forskningsbokslut 2014 Verksamhetschef Anna Wallgren, BUP länsklinik Professor emeritus, Umeå universitet Adjungerad lektor, Umeå universitet 1. Inledning Barn-

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Hot Topics in paediatric endocrinology. vårmötet för BLF s delförening för endokrinologi och diabetes

Hot Topics in paediatric endocrinology. vårmötet för BLF s delförening för endokrinologi och diabetes Mars 2015 Inbjudan till vetenskaplig sammankomst Hot Topics in paediatric endocrinology och vårmötet för BLF s delförening för endokrinologi och diabetes 7 maj: Radisson Blu Royal Viking Hotel Stockholm

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning

Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Ingen intressekonflikt. 1 En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Fredrik Scherstén Klinikchef Kliniken för kranskärlssjukdom,

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Vad gör en barnfysioterapeut?

Vad gör en barnfysioterapeut? Vad gör en barnfysioterapeut? Sektionen för habilitering och pediatrik Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet.

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Öppna jämförelser och ranking listor finns det verkligen skillnad mellan landsting?

Öppna jämförelser och ranking listor finns det verkligen skillnad mellan landsting? Öppna jämförelser och ranking listor finns det verkligen skillnad mellan landsting? En analys av fem Svenska kvalitetsindikatorer Henrik Ohlsson Julian Librero Jan Sundquist Kristina Sundquist Juan Merlo

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer