Pulsen EN DAG PÅ AKUTEN SÅ FÖLJS DIAGNOSER UPP. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Team tar hand om gyncancer. Kundservice samordnas

Transkript

1 Pulsen När man drog ur proppen så blommade en helt ny rörelse och stad upp SID 6 7 Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län SÅ FÖLJS DIAGNOSER UPP SID Team tar hand om gyncancer SID 4 5 Kundservice samordnas SID 17 Nya tandläkare får handledning SID 13 EN DAG PÅ AKUTEN SIDORNA14 16 Vi får sår att läka! Mottagning i Eksjö satsar SID 8 Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! FÖRSÄKRINGSMEDICIN JAKOB AUSKULTERADE PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN SID 17 ÅRETS BANBRYTARE BRITT-MARI LÄT PATIENTEN TA ÖVER SID 20 21

2 2 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 ingång pulsen I INTRANÄTET Nyheter, fördjupningar och bildreportage hittar du i Pulsen på intranätet. Länssjukhuset Ryhov firar 25 år med körslag Länssjukhuset Ryhovs 25-årsjubileum firas torsdag 5 september 2013 med underhållning, körslag och lunch. Vid lunchtid startar också körslaget, där körer från arbetsplatser på sjukhuset tävlar i sång. Landstinget har banbrytare! När tidningen Dagens Medicin för första gången korade Årets banbrytare gick titeln till Britt-Mari Banck, sektionschef vid självdialysen, Länssjukhuset Ryhov. Det är lätt att förstå varför. Medarbetare och patienter jobbar sida vid sida i en familjär stämning. Hon har lyft patientmedverkan till en ny nivå, löd delar av motiveringen. Vi har ett partnerskap. Det är så skönt för patienten att känna sig som en människa och inte som en grå massa i korridoren, säger hon själv i en intervju på sidan Samma synsätt får ett allt starkare fäste i övriga sjukvården och diskuterades intensivt på tioårsjubilerande Utvecklingskraft (sidan 10-11). Banbrytare av ett annat slag var de omkring 25 medarbetare och politiker från Landstinget som i blåst och ösregn deltog i Jönköpings första pridekarneval (Qom Ut) genom Jönköping den 19 maj, under parollen Landstinget är till för alla! Jämlik vård står högt på agendan i Landstinget. Deltagandet i karnevalen var en viktig markering att etnisk bakgrund eller sexuell läggning inte ska ha någon betydelse oavsett man är patient eller medarbetare. I Pulsen kan du bland annat också läsa om utredningen om akutmottagningens belastning och om de uppföljningar som sker av diagnoskodningen i primärvården. PS. Pulsen önskar alla läsare en riktigt skön sommar. DS Mikael! Landstinget i Jönköpings län toppar åter listan över hur vården följer hygienrutiner och klädregler. Det visar den femte nationella mätningen. 87 procent följer både hygienrutiner och klädregler. Sjukfrånvaron i Landstinget ökade med nästan tio procent under de fyra första månaderna 2013, jämfört med 2012 och var 4,5 procent. Ökningen är störst bland kvinnor och låg på 4,9 procent mot 2,8 procent för män. Ett stort grattis till självdialysen på Länssjukhuset Ryhov som tog hem Guldskalpellens hederpris i år. Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer fem gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall , christina.jorhall@lj.se REDAKTÖR Mikael Bergström, , mikael.bergstrom@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, FOTO OCH BILDHANTERING Johan W Avby, ÖVRIGA MEDARBETARE Maija-Liisa Bernes, Helena Dovier, Kicki Ekbladh, Mats Fäldt, Olle Hall, Lisbeth Lejon, BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, ADRESSÄNDRING Anmäl adressändring till ditt lönekontor. UPPLAGA ex TRYCKT 10 juni 2013, V-TAB AB, Västerås NÄSTA TIDNING Kommer omkring 19 sept 2013 MATERIALSTOPP Måndag 9 september 2013 OMSLAGSBILD Sjuksköterskan Mattias Dahlgren tar hand om en patienet på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov. Foto: Johan W Avby. En hälsosam satsning Visst har vi bra balans! Det konstaterar Håkan Hedström och Anna-Lena Doverholm som testar Mullsjös första utegym påhejade av Martin Christensson och Daniel Bjärneroth, sjukgymnaster vid Mullsjö vårdcentral. Håkan och Anna-Lena är två av 64 deltagare i det nationella projektet Ett aktivt och hälsosamt åldrande, som vänder sig till personer år i syfte att stärka deras hälsa. Som en del i projektet har detta utegym byggts med åtta stationer, i samverkan mellan Landstinget, Mullsjö kommun, Mullsjö Sport- och Orienteringsklubb samt Mullsjö Aktivitetscenter. Foto: Mikael Bergström

3 PULSEN NR 3 l JUNI slingan invigs Den 27 augusti klockan 13 är det dags att inviga den 3,5 kilometer långa natur- och kulturstigen på Ryhovsområdet, kallad Slingan. Värd att följa på twitter Dave debronkart, förkämpe för ökat patientengagemang i vården har skrivit en handbok på engelska, Let Patients Help. Blogg: TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA MIKAEL.BERGSTROM@LJ.SE pulsen i intranätet Landstinget engagerar sig i hotet mot yttrandefriheten 5 juni 2013 blev Landstinget medlem i det internationella nätverket ICORN som ger hotade författare en fristad, och i samarbete med Jönköpings kommun kommer boende att ordnas för den första fristadsförfattaren. Brukardialog Psykiatriska kliniken på Värnamo sjukhus genomför sedan ett år tillbaka regelbundet en brukardialog där fyra patienter medverkar. Syftet är att få höra deras erfarenheter av vården och synpunkter på hur den kan utvecklas. Allt snabbare strokevård Genom en genomgång av processen har vårdkedjan för stroke på Länssjukhuset Ryhov kortats. Mediantiden från att patienten kommer in tills den livsviktiga propplösande behandlingen inleds har minskat från 67 till 38 minuter. Tidig insats minskar sjukskrivning Genom ett tidigt samtal eller möte mellan patient, läkare och arbetsgivare har sjukskrivningar kunnat undvikas eller begränsas. Modellen som Landstinget införde 2012 har visat sig framgångsrik och sjukskrivningar har kunnat undvikas eller begränsas i tiden. Existentiell ohälsa Existentiell ohälsa var ämnet för ett seminarium i slutet av maj. Cecilia Melder, teologie doktor i religionspsykologi och existentiell hälsa vid Uppsala universitet, var en av föreläsarna. Beställ och avbeställ Pulsen som pensionär För att få personaltidningen Pulsen som pensionerad medarbetare krävs numera ett aktivt val. Via webbformulär och röstbrevlåda kan du som pensionär både beställa och avbeställa Pulsen. 1. Gå in på klicka på länken prenumerera på Pulsen eller avbeställ prenumeration på Pulsen, och fyll i formuläret 2. Ring röstbrevlådan , välj beställ eller avbeställ, och uppge ditt namn och postadress. Tala sakta och tydligt! Förhållandet vinst och etik kan komma att prövas, inte minst inom läkemedelsområdet och apoteksmarknaden Mårten Lindström etik Existentiell ohälsa ett vårdansvar?! När man ligger inne och befinner sig i en kris, då vill man ibland ha någon att prata med. Det har ju inte alltid att göra med det religiösa utan mer med det praktiska som begravning till exempel. Och så naturligtvis när man ligger tillräckligt länge så kan det ju vara intressant att ha någon att prata med inte bara för att få tiden att gå, utan det kan ju vara frågor som man funderar över händelser som man vill prata av sig. (Ur Religion, vård och omsorg, Magdalena Nordin & Tobias Schölin, Natur och kultur, 2011.) Eivor Blomqvist Citatet är hämtat från en intervju med en patient som drabbats av livshotande sjukdom. Det är inte ovanligt i samband med sjukdom och kris att man börjar fundera över frågor om bland annat livets mening, döden och döendet. Existentiella frågor är allmänmänskliga och följer oss i alla faser av livet. Inom hälso- och sjukvården hävdar vi ofta att vi ser till hela människan och även värnar om existentiella och andliga behov. Men gör vi det? Studier inom området visar att det inte är självklart att andliga behov tillgodoses. Patienterna själva håller inne med sina frågor och ber inte om hjälp. Närstående kan inte alltid utgöra ett stöd eftersom de själva är oroade. Vårdpersonalen vill, men tycker sig inte ha kunskap och tid. Existentiella frågor, i synnerhet de specifikt religiösa, upplevs i vår kultur som privata och därför svåra att ta upp. Andlig vård är ett samlingsbegrepp för de insatser som företrädare för olika livsåskådningar och trosuppfattningar utför inom hälso- och sjukvården. Medarbetare inom den andliga vården är inte anställda av landstingen, men kan på vissa villkor verka inom sjukvården. Av riktlinjer framgår bland annat att stödinsatser ska ges med hänsyn till andra patienter i vårdmiljön och till personalens arbetssituation. Det är samtidigt viktigt att man på en vårdavdelning underlättar besök och genomförande av religiösa akter. Sjukhuskyrkan har ett väl etablerat arbete inom framför allt slutenvården och sjukhusens katastrofberedskap. Många patienter ser det som en stor fördel att prata med en utomstående som dessutom har strikt tystnadsplikt. En nyhet i vårt län är att patienter nu även kan erbjudas organiserad muslimsk andlig vård. Att utifrån patientens egna frågor och önskningar föra samtal om livsfrågor innebär i första hand att kunna lyssna. Det kan de flesta som arbetar i vården, förutsatt ett mått av mognad och empati. Vid osäkerhet om vad patienten vill och behöver gäller som alltid att fråga individen, snarare än att dra slutsatser baserade på till exempel etnisk eller religiös tillhörighet. Våga fråga patienter om de har några särskilda önskemål. Visa att det är tillåtet att prata. Var uppdaterad så att du kan informera om och förmedla kontakt med företrädare för den andliga vården och vet när det är lämpligt att de kallas in. Diskutera tillsammans på arbetsplatsen hur ni på bästa sätt kan tillgodose andliga behov hos patienter och närstående. Och varför inte boka in ett särskilt utbildningstillfälle? EIVOR BLOMqvist sekreterare i etikrådet

4 4 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Satsningen på ett cancerteam på kvinnokliniken, Höglandssjukhuset, har lett till ett tryggt omhändertagande av patienterna och det har fått andra sjukhus att följa efter. Sandra Lindvall får cellgiftsbehandling på kvinnokliniken och konstaterar att hon lärt känna cancerteamet väl, bland andra sjuksköterskan Katarina Drott. Cancerteam ger trygghet Varje onsdagsmorgon träffas cancerteamet och diskuterar sina patienter. Resten av dagen är sedan vikt för mottagning och patienter som behöver cellgiftsbehandling. Det ska vara en avkopplande dag där de blir extra ompysslade. Det ska kännas gott att komma hit mitt i alltsammans, säger överläkare Lisbeth Liest och sjuksköterskan Carina Robertsson. De tar emot alla kvinnor med nydiagnosticerad gynekologisk cancer, från det första beskedet till biverkningar under behandlingen och uppföljningar efteråt. Det är en läkare och en kurator som ger beskedet om cancer. Det tas emot på många olika sätt. Vi har gott om tid och är duktiga på att ta hand om olika reaktioner, säger Lisbeth Liest. Dessutom är det viktigt att engagera de anhöriga. Cancer är ett besked som påverkar hela familjen, säger sjuksköterskan Katarina Drott. Operationerna av gynekologisk cancer sker i de flesta fall vid Linköpings universitetssjukhus, som längre tillbaka också skötte all cytostatikabehandling. Grunden till dagens cancerteam lades redan 1997 då man började ge vissa cellgiftsbehandlingar på hemmaplan i Eksjö. I dag ges i princip alla cellgiftsbehandlingar för äggstockscancer och livmoderkroppscancer i Eksjö, utom i de fall som handlar om 24- timmarsbehandling. Det är utomordentligt bra för patienten. Behandlingarna sker alltid på ordination från Linköping. Sedan 1997 har detta utvecklats från vissa cellgiftsbehandlingar till ett helt teamarbete kring patienten, säger Lisbeth Liest som är gynekologisk onkolog i både Linköping och Eksjö. Det gynekologiska teamet kan ta hand om alla frågor som dyker upp hos patienterna. Vi har ett direktnummer som de kan ringa. De kan komma tillbaka till oss när de vill, säger Carina Robertsson. De vet att det står en säng här om de behöver, och att de kan få träffa doktor på onsdagar. Det har nog hindrat många akutbesök, säger Lisbeth Liest. Totalt handlar det om nya patienter per år, som de har en tät kontakt med under lång period. Man lär känna dem otroligt väl och kommer dem nära. Det blir också många telefonsamtal. Vi möter människor som har en svår dödlig sjukdom som de måste ha behandling för, men de har sådan kämpaglöd och är så starka, säger Katarina Drott. Det är många frågor att ta tag i kring eventuellt behov av hjälpmedel, träning, förebyggande av lymfödem och möjlighet att träffa dietist, smärtenheten eller sjukhuskyrkan. Därför får varje patient också en pärm där mycket information är samlad. För de patienter som får återfall och behöver palliativ vård handlar det även om att instruera de anhöriga, säger Katarina Drott. Samtidigt utvecklas nya läkemedel, som ger nya möjligheter men också skapar nya biverkningar. Cancerteamet ingår i den forskning som Lisbeth Liest arbetar med i syfte att hitta tumörmarkörer, och nästan alla sjukhus i regionen bidrar med patienter. Sandra Lindvall, 26 år, är en av de patienter som får cellgiftsbehandlingar regelbundet. Hösten 2012 förändrades livet drastiskt. Jag kände en knöl i magen. Två veckor senare kom jag till röntgen, och efter tre timmar ringde de och sa att det förmodligen var en tumör i magen. Förutom det svåra beskedet följde en rad praktiska problem för Sandra som just då var föräldraledig. I oktober 2012 och januari 2013 blev hon opererad i Linköping för äggstockscancer. Sedan dess genomgår hon en tuff cellgiftsbehandling. Detta är den tjugoförsta cellgiftsbehandlingen. Så detta är som mitt andra hem. De små behandlingarna fungerar ganska bra, men efter de stora mår jag illa och kan inte planera något helgerna efter. Att hon tappat håret bekymrar henne inte så mycket. Då tycker hon att det är värre med ögonlock och ögonbryn. Jag har fått en peruk, men jag struntar ofta i den. Det blir många timmars behandling på kvinnokliniken, timmar som hon fördriver med att prata med medpatienter, kurator och titta på filmer i datorn. Jag blir så ompysslad och tycker att jag lärt känna cancerteamet. Till vintern hoppas hon vara färdigbehandlad och kunna återgå till ett normalt liv. En av operationen misslyckades. Men nu efter senaste röntgen ser prognosen mycket bättre ut. Sandra konstaterar att det blir en vardag även i den långa processen med behandling. Men visst påverkar det mycket, även min sambo. Det var extra jobbigt eftersom min svärmor fick besked om cancer ungefär samtidigt som jag. Till sommaren väntar ett stort ögonblick. I juni ska vi gifta oss utomhus. FOTO: JOHAN W AVBY Fotnot: Teamarbetet kring patienter med gynekologisk cancer finns också på Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Flera sjukhus i regionen har Höglandssjukhuset som förebild.

5 PULSEN NR 3 l JUNI Gynekologi delas upp Dialogen i september Primärvården ska ta hand om enklare gynekologiska besvär enligt ett nytt Faktadokument. Störst blir förändringen på Höglandet där patienterna vant sig vid att få träffa specialist i gynekologi. Vi har inte kapacitet på kvinnokliniken att ta hand om all gynekologi. Därför har vi jobbat med detta Faktadokument tillsammans med primärvården, säger Lisbeth Liest, överläkare på kvinnokliniken på Höglandet. Faktadokumentet, som trädde i kraft vid årsskiftet, anger tydligt vilket ansvar primärvård, specialistvård, barnmorskemottagning och ungdomsmottagning har för olika gynekologiska besvär. Det innebär till exempel att problem som flytningar, klåda och sveda, urininkontinens, klimakteriebesvär, urinvägsinfektion och buksmärtor utan allmänpåverkan är ett ansvar för primärvården. Det handlar inte bara om att vi har en ökande belastning utan också om att patienten ska hamna på rätt vårdnivå, säger sektionschef Jennie Arvidsson på kvinnokliniken. Lisbeth Liest konstaterar att övriga Sverige och även Jönköpings sjukvårdsområde sedan tidigare arbetar utifrån Faktadokumentet. Störst förändring blir det för patienter och vårdmedarbetare på Höglandet men också i Värnamo sjukvårdsområde. Här har patienterna tidigare haft tillgång till specialister i gynekologi vid mottagningar i Vetlanda, Tranås och Nässjö, och Nässjö finns till viss del kvar. Patienterna har varit vana vid att oavsett gynekologiskt problem söka sig till en specialist, säger Lisbeth Liest. Nu ska alltså vissa patientgrupper styras över till primärvården, vilket sker med information på olika sätt, bland annat direkt till patienter när de kontaktar mottagningen och till telefonrådgivningssköterskor. Vi har erbjudit alla vårdcentraler information och en kort basal undervisning, och distriktsläkarna har möjlighet att auskultera hos oss. I distriktsläkarutbildningen ingår gynekologi, men många distriktsläkare på Höglandet har inte arbetat med gynekologi på många år. Kvinnokliniken räknar med att förändringen kommer att frigöra resurser i storleksordningen procent. Vi har tidigare inte haft tider för att kunna ta emot alla typer av gynproblem, säger Lisbeth Liest. Nu räknar man att det blir bättre för både patienterna och arbetsmiljön. De patienter som verkligen behöver specialistvård får bättre tillgänglighet. Vi kan erbjuda tid lite snabbare och kanske fler besök för den som behöver. Tidigare har man fått remiss till oss för allt mellan naveln och knäna. Men vi har duktiga distriktsläkare och de kan upptäcka andra allvarliga sjukdomar som kan förväxlas med gynekologiska problem, säger Jennie Arvidsson. FOTO: JOHAN W AVBY I september 2013 är det dags för medarbetarundersökningen Dialogen igen, där alla Landstingets medarbetare får en möjlighet till påverkan, delaktighet och engagemang i verksamhetens utvecklings- och förändringsarbete. Det är 79 frågor, samma frågor som för tre år sedan. Det gör att verksamheterna har möjlighet att jämföra sitt resultat om förutsättningarna fortfarande är desamma, säger Annika Tilstam, personalstrateg på centrala personalavdelningen. Annika Tilstam En nyhet är dock att det också finns nio nationella frågor kring motivation, ledarskap och styrning, som kallas hållbart medarbetarengagemang. Det är frågor från SKL i syfte att bygga upp en nationell databas för jämförelse. Vi är bland de första landstingen att ta in dessa frågor. Dialogen skickas ut via mejl till alla medarbetare den 16 september, och svarstiden är sedan till 6 oktober, med upp till tre påminnelser. För tre år sedan hade vi en svarsfrekvens på 87 procent. I år har vi målsättningen att nå upp till 90 procent. Syftet med Dialogen är att få ett verktyg i hälso- och arbetsmiljöarbetet och ett underlag för utvecklings- och förbättringsarbete i verksamheten. Varje arbetsplats ska analysera resultatet tillsammans och arbeta med sina förbättringsområden. En nyhet i år är att resultatet kommer snabbare än tidigare år. Resarchföretaget Ipsos presenterar resultatet på såväl landstings- som förvaltningsnivå, under vecka 43 respektive veckorna n Lägre kostnad. 40 miljoner kronor. Ungefär så mycket beräknas Landstingets kostnader för läkemedel understiga budget år Landstingets totala kostnader för läkemedel är cirka en miljard kronor. n Färre trycksår än rikssnittet. Andelen patienter med trycksår är lägre inom Landstinget i Jönköpings län jämfört med riksgenomsnittet. En nationell mätning som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört under våren 2013 visar att 10,5 procent av dem som vårdades på länets sjukhus hade en tryckskada eller ett trycksår. Därmed har Landstinget den fjärde lägsta andelen patienter med trycksår i landet och ett bättre resultat än riket som helhet. n Tidig insats minskar sjukskrivning. Genom ett tidigt trepartsamtal eller trepartsmöte mellan patient, läkare och arbetsgivare har sjukskrivningar kunnat undvikas eller begränsas. Modellen som Landstinget införde 2012 har visat sig framgångsrik. En utvärdering av 38 kontakter visar att sjukskrivning har kunnat undvikas i tio fall, och att det i de flesta övriga fallen har begränsat sjukskrivningstiden. Förklaringen är dialogen mellan patient, läkare och arbetsgivare som lett till förändringar eller anpassningar på arbetsplatsen. Barnmorskan och uroterapeuten Annelie Nodén och sektionsledare Jennie Arvidsson på kvinnokliniken på Höglandssjukhuset, illustrerar att man tidigare tagit hand om alla besvär mellan navel och knän. Men nu ska primärvården få avlasta genom att ta ansvar för enklare gynekologiska besvär. Uppringning minskar telefonköer i vården 100 procent av samtalen som inkommer till vårdcentraler i Landstinget i Jönköpings län besvaras samma dag. Med tidsstyrd återuppringning slipper vårdsökande vänta i telefonkö och kan själva välja när de vill bli uppringda. Landstinget i Jönköpings län toppar väntetidslistan, på ett positivt sätt. Med 100 procent telefontillgänglighet i primärvården är man bäst i landstingsligan. Rikssnittet för antal besvarade samtal under hösten 2012 ligger på 89 procent. Dags att söka stipendium! Är du sjuksköterska sedan minst två år i Jönköpings län har du möjlighet att söka stipendium från Signe Thorfinns stiftelse! Du kan söka stipendium för att delta i internationella konferenser, hospitering, utvecklings- och forskningsprojekt eller omkostnader kring fördjupningsutbildning på högskolenivå som resor och litteratur. Utdelning av stipendiet sker den 7 november på Qulturum. Ansök senast 30 september Blankett hittar du på omvärlden.

6 6 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Vi är till för alla! Under parollen Landstinget är till för alla! deltog omkring 25 medarbetare och politiker från Landstinget i Jönköpings första prideparad den 19 maj, som avslutade festivalen Qom Ut. I blåst och regn tågade omkring personer genom Jönköping för att manifestera ett inkluderande samhälle där kön och sexuell läggning inte spelar någon roll, och omdömena efteråt andades succé. Det är viktigt att Landstinget är med och visar att vi är till för alla och festivalen visar på vikten av ett samhälle som inkluderar. Detta har en tydlig koppling till Landstingets viktiga arbete med jämlik vård, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr som gick i första ledet för Landstinget. Vid hennes sida gick bland andra Ola Lundmark, chef för Regional utveckling och Rune Backlund, landstingsråd (C). Det var trevligt, glatt och viktigt när vi gick på Jönköpings gator kantade av åskådare och påhejare. Det var en väldigt lyckad festival, tycker Ola Lundmark. HBTQ-frågorna har länge haft en särskild laddning i Jönköping. Det känns befriande att när man "drog ur proppen" så blommade en helt ny rörelse och stad upp. Paraden blev verkligen, trots vädret, en folkfest och bred manifestation för tolerans och mångfald, säger Rune Backlund. I tåget fanns också Lena Skaring Thorsén, gruppledare för Folkpartiet i Landstinget: Jag tyckte det var succé. Det kändes som om Jönköpingsborna såg med goda ögon på paraden. Så mycket människor som var ute på gatorna trots spöregnet. I tåget fanns fem barnmorskor klädda i Landstings t-shirt och rosa peruker. Det var en helt fantastisk festivalstämning. Vi laddar redan för nästa års parad, säger Inger Eriksson som deltog tillsammans med Marie Lindström, Camilla Öhman, Karin Blixö och Helene Thorstensson. Som barnmorska tycker jag det är viktigt att visa mitt stöd eftersom lesbiska har rätt till assisterad befruktning och dessa kvinnor möter oss barnmorskor genom hela vårdkedjan. Det är viktigt att våga vara sig själv oavsett om man är hetero, bi, homo, transsexuell, transa eller what ever, säger Camilla Öhman. Veronica Gustafsson, kurator på STD-mottagningen, deltog i Landstingets monter under festivaldagarna: Prideparaden var en känsla av både glädje och allvar. Kändes som ett tåg som för första gången i Jönköpings historia gick i enad front för att visa alla människors rätt till kärlek och att den är lika vacker. Mäktigt att vara med när vi skapar historia! FOTO: JOHAN W AVBY

7 PULSEN NR 3 l JUNI Omkring personer trotsade blåst och ösregn och gick prideparad genom centrala Jönköping. Under parollen Landstinget är till för alla! deltog medarbetare och politiker från Landstinget, bland annat barnmorskorna Karin Blixö, Camilla Öhman, Helene Thorstensson och Marie Lindström.

8 8 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Diagnossättningen följs upp Variationerna i antalet diagnoser inom primärvården gör att diagnossättningen ska analyseras och effekterna av ersättningsmodellen granskas inför beslut om nivån på ACG för Statistiken visar att antalet diagnoser ökat kraftigt i primärvården från 2012 då den diagnosbaserade ersättningsmodellen började införas. För första halvåret handlar det nästan om en fördubbling jämfört med Landstingets planeringsdelegation har därför beslutat att låta en extern expert granska effekterna av ersättningsmodellen och gett Landstingets arbetsgrupp ett fördjupat uppdrag att analysera diagnosregistreringen. Efter detta kommer beslut i höst om vilken nivå ACG ska få Syftet med diagnosbaserad ersättning är att de grupper av människor som har störst behov av vård ska få mest resurser, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Diagnossättning är en av många frågor som granskas när Landstingets vårdvalsteam gör årligt uppföljningsbesök hos länets vårdcentraler för att kontrollera hur uppdraget sköts. Vi tittar på om diagnoskodningen sticker iväg och om det i så fall finns rimliga förklaringar. Från 2013 har variationerna i diagnossättning minskat mellan vårdcentralerna. Det beror bland annat på att diagnoser som inte förnyats på 18 månader har rensats bort automatiskt, säger Per Malm, medlem i vårdvalsteamet och erfaren distriktsläkare. Att antalet diagnoser steg när den diagnosbaserade ersättningen infördes tycker han inte är konstigt. Det har varit en kraftig underdiagnostisering tidigare. Diagnossättningen ökade, och kroniska diagnoser fördes in. Men systemet är konstruerat så att mängden diagnoser inte har någon betydelse för ersättningen. Man måste hela tiden titta på hur befolkningen ser ut och hur många besök de gjort. Är det en befolkning som är aktiv på vårdcentralen blir det också fler diagnoser, säger Jenny Nilsson, utredare i vårdvalsteamet. Till sin hjälp har vårdvalsteamet sedan 2013 ett bedömningverktyg i fyra steg. Är det en grav avvikelse får vårdcentralen komma in med en handlingsplan inom 14 dagar och har tre månader på sig att rätta till bristerna, säger Per Malm. Detta har nyligen skett med en vårdcentral när det gäller diagnoskodning. I ett annat fall, som gäller antibiotikaförskrivning, har man gått ett steg längre och gjort journalgranskning för att se om förskrivningen skett på rätt indikationer. Diagnossättning är en medicinsk bedömning utifrån Socialstyrelsens Per Malm Jenny Nilsson riktlinjer. Från 2013 har Landstinget också tagit fram ett eget regelverk utifrån dessa riktlinjer. I höst erbjuds seminarier i diagnoskodning alla yrkesgrupper som har rätt att sätta diagnos. Kan en kurator sköta patienten får vårdcentralen lika mycket betalt som om patienten hade träffat doktorn, säger Per Malm. Vårdvalsteamets erfarenhet är att regelverket följs bra, men ibland kan stöd behövas med olika delar. Vi tycker att vi har riggat ett system som är genomlysbart och likvärdigt för alla. Följer man reglerna för diagnossättning och diagnoskodning fungerar det bra, och vårdcentralerna som sköter de mest sjuka patienterna får ersättning för att ta hand om dem, tycker Per Malm och Jenny Nilsson. Fotnot: Läs mer i Pulsen i intranätet Satsning gav bättre sårvård Distriktssköterskemottagningen på Eksjö vårdcentral har lyckats få kroniska sår att läka genom bättre kontinuitet och omhändertagande av patienter med sår. Sjuksköterskan Ann- Britt Almqvist spolar upp ett benbad medan distriktssköterskan Helén Tingvall i bakgrunden förbereder patienten Uno Pålsson. Många patienter kommer till distriktssköterskemottagningen för att få hjälp med sina ibland besvärliga sår på till exempel benen. Bensår kan ta månader, ja ibland år att läka. En del sår blir kroniska, säger distriktssköterskan Helén Tingvall och sjuksköterskan Ann-Britt Almqvist. Efter att kollegor gått över till kommunen driver de nu mottagningen tillsammans med undersköterskan Eva Gustafsson och sjuksköterskan Ann-Charlotte Ljungqvist och har satsat på sårvårdspatienterna genom bland annat bättre miljö i behandlingsrummen. I ett av rummen har de fått ett bad för ben och fötter där patienterna kan bli ompysslade lite extra. Sårvården på mottagningen har tidigare haft vissa brister. Vi var ett flertal distriktssköterskor som alternerade mellan mottagning och hemsjukvård och vi såg problem i ansvar, engagemang och utvärdering av sårvården, säger Ann-Britt och Helén. De fysiska förändringarna i kombination med att färre personer nu sköter sårvården har gett ett tydligt resultat. Vi har patienter som gått länge med kroniska sår, som nu har börjat läka. Vi har tre långvariga patientfall som vi avslutat sedan nyåret. Förklaringen tror Ann-Britt och Helén är kontinuiteten. Vi är färre som arbetar med såren. Det gör att det är enklare att rapportera förändringar, utvärdera och veta när doktorn ska kopplas in, säger Ann-Britt. FOTO: johan w avby

9 PULSEN NR 3 l JUNI Snabbt flöde vid stroke Patienten Hans Gunnarsson får coachning av sjukgymnast Petra Ahlqvist Bengtsson på samrehab i Värnamo för att komma igång med träningen så snabbt som möjligt efter sin operation. Sofia Persson Helena Sundqvist Kort vård för nytt knä Flödet vid omhändertagandet av patienter med stroke har setts över vid länets tre sjukhus. På Länssjukhuset Ryhov har till exempel momenten inför den avgörande trombolysbehandlingen av patienter med propp granskats. Det innebär att mediantiden från att patienten kommer till sjukhus tills behandling inleds (door-to-needletime) har minskat från 67 till 38 minuter. En avgörande förklaring är att patienterna inte längre stannar till på akutmottagningen, utan körs direkt till röntgen för undersökning i datortomograf. Visar det sig vara en propp kan behandlingen inledas direkt på röntgen. Tiden är viktig, för hjärnceller dör varje minut. Vi kan nog kapa lite mer. 30 minuter vore rimligt. Det handlar mycket om parallella processer, där till exempel akutläkaren tar anamnesen under tiden som patienten rullar till röntgen, säger Robert Beilis, överläkare på medicinkliniken, Ryhov. Genom standardiserat arbetssätt och ökad patientinvolvering har vårdtiden för höft- och knäledsoperationer minskat vid Värnamo sjukhus. Det är mycket fokus på vårdtider, eftersom det är lätt att mäta. Men det viktigaste är att vi har kunnat behålla de goda resultaten samtidigt som vi har förändrat ett arbetssätt, säger Helena Sundqvist, vårdenhetschef på ortopedkliniken. Tillsammans med Sofia Persson, verksamhetschef för samrehab, började hon titta på operationerna av höft- och knäledsplastik i samband med den masterutbildning de gick i förbättringsarbete. Vi gör cirka 300 operationer per år och har hög kvalitet på operationerna. Men vi såg att vi hade långa vårdtider, runt 8 dygn, jämfört med 3 9 dygn i riket. Efter litteraturstudier, som inte visade någon koppling mellan kortare vårdtider och kvaliteten, startade man ett förbättringsarbete där alla insatser kring patienten samordnades och skapade ett standardiserat arbetssätt. Patienten är nu välinformerad och vet vad som väntar, säger Sofia Persson. Hon visar schemat där patienten dag för dag kan se vad som ska hända och vad som förväntas av patienten, till exempel att komma upp stående redan på kvällen operationsdagen, träningspass och den förväntade hemgången tredje dagen. Här ingår också att mäta sina egna rehabiliteringsframsteg. Resultatet är att vårdtiden minskat med nästan tre dygn. Detta standardiserade sätt passar för kanske 80 procent av patienterna. Det innebär att vi kan lägga mer tid på övriga patienter som har mer smärta, blöder mer, mår illa eller har andra komplikationer, säger Helena Sundqvist. De ser teamarbetet och yrkesgruppernas samstämmighet kring informationen till patienten som den stora styrkan och något som skapar trygghet för både patienten och teamet. Dessutom en större arbetsglädje i personalgruppen. För alla patienter känns det dock inte självklart med den korta vårdtiden, och Helena och Sofia poängterar att utskrivningen alltid måste ske i samförstånd med patienten när denne är färdigbehandlad och rehabiliteringsmålen är uppfyllda. Patienten ska känna sig trygg vid utskrivningen. Det är ofta de otrygga utskrivningarna som kommer tillbaka, säger Helena. Samtidigt ser de att det fortfarande finns kvalitetsfrågor att arbeta med i form av variationer i vårdtiderna. Det är ett viktigare arbete än medelvårdtiden. Den nya arbetsmetoden i Värnamo är förstås i linje med de förbättringsarbeten som såväl sjukhus- som klinikledning strävar efter. Det gör nu att patienter med höft- och knäplastik får ett likartat omhändertagande i hela länet. Vi har gått från långa vårdtider till mer normala vårdtider. Men det roliga är att vi gjort det med ökad nöjdhet hos patienter och personal och bibehållen vårdkvalitet, säger Sofia Persson. För medarbetarna har det också inneburit ett intressant förbättringsarbete som genomförts i högt tempo och med positivt gensvar, för att skapa det arbetssätt som på sikt kan involvera ytterligare yrkesgrupper och operationer. Hur de gått till väga presenterade Helena och Sofia i en poster i samband med 2013 International Forum on Quality and Safety in Healtcare som genomfördes i London tidigare i vår. Vi skickade in ett abstract och blev antagna. Det var jätteroligt att få denna möjlighet, säger de. FOTO: helena dovier Det är ofta de otrygga utskrivningarna som kommer tillbaka Grönt blir blått på operation Hos länets tre operationskliniker pågår ett byte från gröna till blå kläder av patientsäkerhetsskäl. De blå kläderna är tätare, och därmed minskar mängden partiklar som släpps igenom tyget och vidare ut i operationssalen. De nya kläderna gör att risken minskar för smittspridning. Höglandssjukhuset har bytt, snart sker detsamma på Värnamo sjukhus och sedan på Länssjukhuset Ryhov. De nya kläderna kan bidra till en minskning av de postoperativa infektionerna, säger Helen Skogelin Torvaldsson, vårdenhetschef på operationscentralen, Värnamo sjukhus. Tvätteriet i Norrköping syr blå operationskläder för fullt just nu och förhoppningsvis sker klädbytet I Värnamo inom kort. I samband med klädbytet kommer hygienreglerna för personalen på operationsavdelningen att stramas åt för att ytterligare minska risken för att smitta sprids. De blå kläderna kommer enbart att få användas inne på operationsavdelningen.

10 10 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 inblick FRÅGAN: Vad var höjdpunkten under Utvecklingskraft? EVA-MARIE EBEFORS Vårdutvecklare, medicinkliniken, Ryhov: Det var en upplevelse att höra Katarina Hultling tala om sitt sätt att möta de motgångar hon har haft i livet. Men Utvecklingskraft är också en inspirationskälla. En blick in i framtid Hängivna hjärtan tema på Utvecklingskraft Mår ni bra? Frågan från projektledare Eva Werner besvarades med ett rungande ja som startskott på tioårsjubilerande Utvecklingskraft, i år på temat Hängivna hjärtan öppna sinnen. Utvecklingskraft kan kort beskrivas som mötesplatsen där sjukvårdens medarbetare från hela landet får möjlighet att inspireras och lära av varandra. Varför behövs egentligen Utvecklingskraft? frågade landstingsdirektör Agneta Jansmyr i inledningstalet och gav själv svaret: För att bevara en kultur av samarbete behöver man träffas. Men sedan behöver man gå hem och göra något, så att det blir på riktigt. Det finns så många hängivna hjärtan i vården som är angelägna om att få göra skillnad för människor. Vi ska vara rädda om den hängivenheten. Utvecklingskraft bjuder på föreläsningar, lärandelabb, posterutställningar och en mängd seminarier. Under två dagar möts omkring 450 deltagare från nästan landets alla landsting och regioner, intresseorganisationer, lärosäten, läkemedelsföretag och utländska gäster för att prata om utvecklingen av hälso- och sjukvård. Tioårsjubileet gav blickar både bakåt och framåt. När vi började 2004 ville vi ha en konferens för att berätta om de goda exemplen och lyfta fram Landstinget, berättade Landstingets utvecklingsdirektör Göran Henriks. Under åren har utvecklingsarbetet tagit fart kring områden som tillgänglighet, samverkan, kliniskt förbättringsarbete, patientsäkerhet och läkemedelsanvändning. Jämlik vård och patientinvolvering har också fått allt större betydelse. Vi började mer och mer se kraften i partnerskap med patienten, konstaterade Göran Henriks. De senaste åren har vi bland annat upplevt en omfattande digitalisering på flera områden, skapande av övergripande Faktadokument och recept inte bara på läkemedel utan också på fysisk aktivitet och nu kultur. Det har skett en otrolig teknisk utveckling. Men vi måste fundera på vad som händer med våra sinnen, så vi inte stelnar till i en teknisk fokusering, menade Hans Gränefält, utredare och tidigare sjukvårdsdirektör. Hur framtidens sjukvård kan se ut funderade flera talare på: I kikaren finns det hälsa, patientmakt, empati, hightech och samarbete i system. Att ta del av sin egen journal är en viktig del i vår utveckling som kommer att göra stor skillnad, menade Agneta Jansmyr. Superbra. Den patient som vill ska absolut kunna se sin journal och vara delaktig och ställa frågor, tyckte Katarina Hultling, TV-journalisten som höll en uppskattad föreläsning om sin långa behandling för bröstcancer och sina erfarenheter av sjukvården. Jag är otroligt nöjd med svensk vård. Det är viktigt att vårdpersonal aldrig gör avkall på sin kunskap kring vad som är bäst för patienten. Om patienten inte litar på det får de väl rekommendera en second opinion. Men mitt förhållningssätt var att lita helt och hållet på vårdmänniskorna. Jämställd vård var ett av många seminarier under Utvecklingskraft. Katarina Hultling Jag är nöjd med svensk vård Att spå om framtiden är svårt. Samtidigt kan man fundera på hur sjukvården 2013 betraktas om 30 år? De kommer nog att lyfta på ögonbrynen över att patienterna behövde vänta så mycket, menade Agneta Jansmyr. Men redan 2013 finns de som löst den frågan. Som sjukhuset Virginia Mason i Seattle, USA. I dag bygger vi kliniker utan väntrum. Patienten kommer direkt till behandlingsrummet, sa Gary Kaplan, vd och styrelseordförande, när han berättade om den förbättringsprocess som pågått på Virginia Mason i elva år och som startade efter stor uppmärksamhet kring ett enskilt patientfall. Han beskrev den process där man tagit lärdom av såväl flygplanstillverkaren Boeing i Seattle som biltillverkaren Toyota, genom grupper från sjukhuset som gjort studiebesök i Japan. Vi började experimentera med Leanprocesser. Man kan göra dubbelt så mycket med samma resurser. Utvecklingskraft är ett stort arrangemang som kräver lång planering. Det är ett tufft arbete, med mycket skratt. Alla deltagarna ska få ut det mesta möjliga av konferensen, oavsett man själv deltar med förbättringsarbeten eller vill delta i workshops och lyssna på plenarföreläsningar och kollegors förbättringsarbeten, säger Rebecka Berger, informatör på Qulturum. Vi har många olika förslag på föreläsare och försöker blanda de som är

11 PULSEN NR 3 l JUNI SEPTEMBER TONJA MOSKAU Undersköterska, medicinkliniken, Ryhov: Det gav mig inspiration om vilken viktig uppgift man har i sitt arbete med att leverera en god och patientsäkervård. MARIA ERNSTIG Sjuksköterska, ortopedkliniken, Värnamo: Höjdpunkten är att träffa andra och utbyta erfarenheter. Lyssna på föreläsare som brinner för sin sak och som ger inspiration till oss andra. JILL HARRYSSON Sjuksköterska, kirurgkliniken, Värnamo: Två mycket givande och bra dagar men höjdpunkten var Katarina Hultlings berättelse. en Med en liten håv fångar Heimo Lücht smärtsamma njurstenar efter att han slagit sönder dem med ett laserinstrument Gary Kaplan beskrev förbättringar på sitt sjukhus. Idag bygger vi kliniker utan väntrum. Patienten kommer direkt till behandlingsrummet kända internationellt med inspiratörer som finns närmare oss. Först brukar vi bestämma ett tema och sedan sätter vi ihop ett program, säger Sara Gunnar, utbildningssekreterare på Qulturum. Inför konferensen uppmanas medarbetare att skicka in abstracts om sina förbättringsarbeten. En programgrupp går sedan igenom dem och avgör om det ska bli seminarier eller posterutställningar. Men målet är att alla ska vara med, säger Rebecka Berger. FOTO: JOHAN W AVBY Inga onödiga omvägar när njursten behandlas Länsurologin är på väg att kapa omvägarna i vården. För patientens bästa, bättre tillgänglighet och ekonomi. Urologen Heimo Lücht berättade om en av processerna, njursten, på Utvecklingskraft. Den största vinsten är att vi i möjligaste mån tar Heimo Lücht helhetsansvar för njurstenpatienterna, oavsett om de bor i Tranås eller Smålandsstenar. Vi tittar på röntgenbilder direkt, ringer patienten med en gång, tar beslut om lämplig behandling, skriver operationsanmälan och kompletterar med röntgen. På så sätt tar vi inga onödiga omvägar genom andra kliniker och enheter. Många förändringar har genomförts sedan starten hösten 2011 som har snabbat på patientens väg genom vården. Cosmic har underlättat ett snabbare remissflöde från akuten till mottagningen och till behandling när det behövs. Många olika PM har blivit ett kortfattat Faktadokument med klickbara funktioner för patientinformation och en del sällsynta komplikationer. Njurstensanfall är oerhört smärtsamma. Lägg patienten på en undersökningsbrits och papperslakanet är ihopskrynklat på några sekunder, säger erfarna läkare. Samtidigt är besvären ur medicinskt perspektiv godartade och därför lågprioriterade. Patienterna, oftast yngre män, har liten förståelse för att njursten har låg prioritet, säger Heimo Lücht. Ger du snabb smärtlindring har du fått en vän för livet. Nu ger vi patienterna en informationsbroschyr om sjukdomen på akuten. Sedan ringer vi hem direkt när röntgensvaret har kommit. Stötvågsbehandling som numera utförs av sjuksköterska är den vanligaste behandlingen vid njursten. I den nya processen har sjuksköterskorna dessutom fått egna patienter och fungerar som kontaktsjuksköterskor. Det ger urologerna mer tid över för att operera. Genom att standardisera operationsutrustning går förberedelserna fortare och förrådet har krympt. Åtgärderna har kortat köer, sparat tid och pengar. Men allt är inte rosenrött. Det är oerhört svårt att förändra gamla traditioner. All personal följer inte de beslut vi har fattat, säger Heimo Lücht. Då måste vi nästan sitta bredvid och reagera direkt. Något som bekräftas av Bruno Larsson, verksamhetschef för länsurologin, som också föreläste på Utvecklingskraft. Det har varit många hinder mot en länsgemensam urologi, exempelvis ekonomiska mellan sjukvårdsområdena och urologernas vilja att ändra arbetssätt. Det har tagit två år att vända utvecklingen och vi är inte framme än. Kvaliteten för patienterna har definitivt ökat. När tre operatörer delar på 40 njurcanceroperationer om året blir ingreppen mindre drastiska än förr. Huset får aldrig bli viktigare än patienten. Det behöver vi tänka varje dag, säger Bruno Larsson. Patienten är inte här för mitt nöjes skull. Vi är här för patienten. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN W AVBY

12 12 PULSEN NR 3 l JUNI Vårdcentraler får Stramabesök I arbetet med en återhållsam antibiotikaförskrivning får alla länets vårdcentraler under året besök av Landstingets Stramagrupp som informerar om hur man ska tänka kring förskrivningen av antibiotika. Antibiotikaresistens är en stor och viktig fråga. Därför är vårt budskap att använda rätt antibiotika till rätt patient, med förstånd och aktuell vetenskap. Det säger Clemens Finckh, distriktsläkare i Gnosjö och Stramainformationsläkare i Landstinget. Pulsen var med när han tillsammans med Landstingets Stramakoordinator Andreas Lägermo besökte vårdcentralen Familjeläkarna i Mullsjö. En kort förklaring av Strama (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskning av antibiotikaresistens), och arbetet mot antibiotikaresistens, var första punkterna när personalgruppen var samlad i fikarummet. Sedan 2011 finns det en patientsäkerhetsöverenskommelse mellan regeringen och SKL, där kampen mot resistens är en del, förklarade Clemens Finckh. Han kunde visa statistik på hur frekvensen av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL utvecklats i länet genom åren. ESBL är ett växande bekymmer utanför sjukhusen. Efter en ökning av antibiotikaförskrivningen nationellt och i Jönköpings län under 2011 och början av 2012, skedde ett trendbrott i mitten av Förskrivningen av antibiotika vid luftvägsinfektioner till exempel har minskat kraftigt. Under det timslånga besöket på Familjeläkarna gick Clemens Finckh igenom förskrivningsmönstret och hur Strama tycker att primärvården ska agera med antibiotika vid olika sjukdomstillstånd. Ibland handlar det om en bedömning om hur mycket snabbare en infektion kan gå över om man använder antibiotika. Då kan det vara ett bra förhållningssätt att avvakta och erbjuda patienten att återkomma per telefon. Vi är inte snälla mot patienterna genom att vara generösa med antibiotika. För personalen på Familjeläkarna blev det både repetition och en del ny kunskap kring antibiotika, något som ska diskuterats vid nästa ATP. Distriktsläkare Marek Walkowicz arbetar delvis ensam på Familjeläkarna och tyckte det var intressant med genomgången. Det är bra att de påminner oss om detta. Jag har hela tiden i huvudet att begränsa antibiotikaanvändningen. Jag tror istället på den egna kraften. En person som annars är frisk bör kunna tillfriskna utan antibiotika. Men det finns de som är oroliga, är allmänpåverkade och vill ha behandling. Men jag har ganska mycket tid till att prata med dem och kan ge dem bra information, säger han. Patienter ger synpunkter på vård Genom en regelbunden brukardialog vill psykiatriska kliniken i Värnamo få höra patienternas erfarenheter av vården och synpunkter på hur verksamheten kan förbättras och utvecklas. Det är intressant att vara med. Tidigare har det varit mer vi och dom, nu känns det som vi, säger Olavi Hakkarainen, patient vid kliniken sedan många år. Han är en av de fyra patienter som deltar i brukardialog ungefär var sjätte vecka tillsammans med klinikens representanter. Detta är ett paradigmskifte. Tidigare informerade vi i bästa fall patienterna, nu har vården insett att vi behöver lyssna på patienterna och deras närstående, och vi har fått en dialog. Det blir en mer jämställd nivå istället för ensidig information, säger verksamhetschef David Rydin som deltar tillsammans med psykologen Mikael Krall och vårdutvecklare Valborg Helmersson. För två år sedan startade kliniken ett brukarråd dit patienter, närstående och representanter för patientföreningar bjöds in. För ett år sedan startade man också brukardialogen för att få mer regelbunden diskussion. Diskussion om psykiatrin i brukardialogen. Patienten Thierry Bertrand tar upp en vårdfråga med psykologen Mikael Krall, patienten Olavi Hakkarainen och verksamhetschef David Rydin. Varje möte brukar ha en huvudpunkt där till exempel klinikens handlingsplan eller resultatet i nationella patientenkäten diskuteras. Utöver det blir det en fri diskussion. Den brukar spänna över både stort och smått. Allt ifrån störande musik från radio på mottagningen, vikten av att upprätta en vårdplan eller rutinerna vid utskrivning, till den viktiga frågan om kontinuitet i läkarkontakten. Jag får träffa olika AT-läkare vid mina besök. Det är väl inte hela världen, men det är ju bättre om läkaren känner en, menar Olavi Hakkarainen. Läkarkontinuiteten är en fråga som kliniken jobbar hårt med. I har idag en bättre bemanning så patienten i större utsträckning kan få samma läkare, säger David Rydin. Behovet av bättre lokaler, information både skriftligt och muntligt och bemötandet av patienter är andra frågor. Här kan man få fram vad man tycker och tänker. Till exempel hur man känner när man kommer och blir inlagd på en avdelning. Det är inte säkert att man orkar ta kontakt och prata med personalen när man mår dåligt. Då är det väldigt bra om personalen tar steget till kontakt, säger Anna Hedlund. Tanken är att de synpunkter som kommer fram vid träffarna ska spridas till såväl övriga patienter som till övriga medarbetare på kliniken. Det ger tyngd när vi får in synpunkter från flera håll. Därför är vi glada att vi har denna grupp som fungerar så väl, säger David Rydin. FOTO: JOHAN W AVBY

13 PULSEN NR 3 l JUNI Workshop gav kunskap om NPÖ Nationell patientöversikt, NPÖ, ska underlätta överföringen av patientinformation mellan vårdgivare. Under våren arrangerade Landstinget i samarbete med Regionförbundet en workshop kring användningen. Omtyckt handledare! Traineetandläkarna Riman Jabar Nasur, Arash Talebi och Aida Ajan kramar om sin handledare distriktstandläkare Eva Örn som alltid är tillgänglig för att ge stöttning i den kliniska vardagen. Om ett år väntar tandläkartjänster i länet för dem. Traineeplatser ger klinisk erfarenhet Folktandvårdens satsning på traineeplatser vid Sävsjö Folktandvård för att ge nyutbildade tandläkare klinisk erfarenhet under handledning, har blivit en framgång. Traineeplatser är unikt i Sverige. Det ger mig en bra inledning i mitt nya yrke. Här kan jag utvecklas i lugn och ro och känna mig trygg, säger tandläkare Aida Ajan från Halmstad. Hon och kollegorna Riman Jabar Nasur och Arash Talebi blev legitimerade tandläkare för drygt ett år sedan och upptäckte de traineeplatser som finns vid Sävsjö Folktandvård. Det är underbart. Vår huvudhandledare Eva är alltid tillgänglig, positiv och energisk. Eva kan vi fråga när som helst, men hon tar aldrig över behandlingen. Men vi kan också få hjälp av de övriga tandläkarna, säger Riman Jabar Nasur. Det är snart tre år sedan som Folktandvården startade traineeplatser. Att de hamnade på Sävsjö Folktandvård beror på Eva Örn, distriktstandläkare och initiativtagare. Det var svårt att rekrytera tandläkare överhuvudtaget, särskilt till mindre orter. Som nyutbildad tandläkare kanske man funderar på var man kan få den bästa starten, säger klinikchef Gunilla Fredriksson. Traineetiden i Sävsjö är cirka två år, då tandläkaren arbetar med egna patienter under handledning. Sedan erbjuds någon av de vakanser som finns inom Folktandvårdens kliniker i länet. I början var det ingen rusning hit. Numera ringer det spontant tandläkare som snart är klara med sin utbildning som hört talas om vårt sätt och vill ha traineeplats, säger Eva Örn. Den första traineeomgången omfattade bara en tandläkare. Å andra sidan resulterade detta i att han stannade kvar vid Sävsjö Folktandvård. Förhoppningen är att de tycker att det är så trevligt och bra och att de känner sig så omhändertagna, att de sedan vill vara kvar i Jönköpings län. Som nyutbildad och nyanställd tandläkare inom Folktandvården får man förstås handledning och gemensamma träffar med utbildning. Men traineeplatserna innebär en ständig tillgång på handledare direkt i den kliniska vardagen. De tandläkare vi träffar har bra teoretisk kunskap, men har haft begränsad möjlighet till klinisk träning under utbildningen. I min tjänst har jag avsatt tid för handledning, och tycker att detta är jättekul, säger Eva Örn. Förutom de regelbundna diskussionerna med traineetandläkarna om olika patientfall, händer det ofta att hon får avbryta sitt eget patientarbete för att titta in till någon av traineetandläkarna. En jäktig dag kanske tio gånger. Men mina egna patienter är så förstående och ofta handlar det om snabba konsultationer, där tandläkaren bara vill ha bekräftelse, eller lite råd om till exempel hur en tand ska dras ut. Det ska alltid vara naturligt att fråga om handledning, och jag blir minst lika glad som dem när de lyckas själva. Om ungefär ett år ska de tre traineetandläkarna erbjudas placeringar på vakanta tjänster. Jag trivs bra i Sävsjö. Jag ville komma till en mindre ort, säger Arash Talebi, från Göteborg. Folktandvården räknar med att ta emot nya traineetandläkare. Från början var det tänkt som ett försök, men det har fallit så väl ut så vi planerar att fortsätta, säger Gunilla Fredriksson. Just nu finns ganska få vakanser, men framtiden ser ljus ut för nyutbildade tandläkare i takt med kommande stora pensionsavgångar. FOTO: JOHAN W AVBY Hitta och titta i NPÖ var rubriken för den halvdagsutbildning som samlade ett 70-tal personer, främst sjuksköterskor men också läkare, från länets sjukhus, vårdcentraler, kommuner, med flera. Det var en mycket konstruktiv och bra träff. Vi berättade om den förväntade nyttan av NPÖ, både grundläggande och för dem med lite mer erfarenhet, säger Kerstin Adolfsson, systemförvaltare på Landstinget för nationell patientöversikt. I dagsläget är alla landsting anslutna till NPÖ som både producenter och konsumenter av information. Landstingets vårdenheter inklusive privata vårdcentraler är anslutna sedan maj Syftet är att underlätta informationsutbytet mellan vårdgivare. Om en patient från länet opereras i Linköping ska uppgifterna i NPÖ ersätta telefonsamtal eller faxade journalkopior. NPÖ kan också underlätta planeringen när en person återvänder till ett kommunalt boende efter att ha vårdats inom Landstinget. Information om aktuella läkemedel och tillstånd nås snabbt och kan till exempel göra att onödig provtagning kan undvikas. Det krävs alltid ett samtycke från patienten för att gå in i NPÖ, som ger tillgång till en begränsad mängd information. Vi har satsat på att ansluta några områden, men efterhand planerar vi nu in mer och mer information, till exempel från klinfys och röntgen, säger Kerstin Adolfsson. Vi märker att NPÖ fortfarande är ganska nytt och obekant. Men NPÖ används nu regelbundet i allt fler verksamheter, till exempel inom hjärtsjukvården. Det handlar om att få in användningen av NPÖ som en rutin. Landstinget har haft en utvecklingsdag med kommunerna och Inera. Där kom man överens om ett antal åtgärdspunkter som bland annat att förtydliga vilken information som visas och att epikriserna dikteras och skrivs ut så snart som möjligt för hemsjukvårdspatienterna.

14 14 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Uppdraget är att ta hand om akut sjuka människor. Är man akut sjuk får man en väldigt bra och snabb vård här, säger sjuksköterskan Mattias Dahlgren. Men akutmottagningen på Länssjukhuset Ryhov får ta emot även de som borde sökt en annan vårdnivå. Akuten har alltid öppet Pulsen följde Mattias och sjuksköterskestudenten Gabriella Jörnevi under två arbetspass. Under sina åtta år på akutmottagningen har Mattias upplevt det mesta. Från livshotande tillstånd som innebär snabba insatser i akutrummet, till patienter som kräver att få sin förkylning behandlad. Jag alternerar mellan kirurgi, medicin och ortopedi, beroende på vilket arbetspass det är, säger Mattias. Peter Hjort blir en av passets första patienter. De gallstenssmärtor han haft av och till sedan i julas har nu blivit så intensiva att han sökt akut, vilket gör att den planerade operationen tidigareläggs. Jag är nervös inför operationen, men det är lika bra att få det gjort, för jag har haft sådana smärtor. Han får ligga i en av smytterna och i väntan på att komma till kirurgiska akutvårdsavdelningen sätter Gabriella Jörnevi ett dropp. Det är inga stora utrymmen. Smytterna på framsidan är observationsplatser för patienter som behöver tittas till, de här på baksidan är när patienterna väntar på att läggas in. Men vi är överhuvudtaget ganska trångbodda, så patienter får ibland ligga i korridorerna. Det blir ofta väntan på röntgen, och resultat från röntgen och provsvar, och sedan på att doktorn ska komma och undersöka, säger Mattias Dahlgren. Han vet aldrig hur ett arbetspass ska bli, vilket är en del av tjusningen med jobbet. Sjuksköterskan Mattias Dahlgren och sjuksköterskestudenten Garbriella Jörnevi går igenom patientlistan på kirurgsidan. Det kan komma två patienter, eller 25. Läget kan ändras snabbt. De patienter som kommer själva blir direkt mottagna för en första bedömning, så kallad triagering. Ambulanspersonalen gör motsvarande bedömning av sina patienter, som sedan akutmottagningen arbetar vidare med. De som kommer själva kan vara väl så dåliga som de i ambulans. Ibland finns det en tro att man går före i någon slags kö om man kommer i ambulans och så blir man irriterad om man nekas ambulans. Det gäller dock inte 77-årige Gösta Gustavsson från Vaggeryd, som blir inrullad på akutmottagningen av ambulanssjuksköterska Magnus Eklånge på ambulansen i Vaggeryd. Jag har så ont i magen. Jag opererades för tjocktarmscancer i höstas. Det började med att jag snubblade hemma och slog i två kotor i ryggen. Vid undersökningarna upptäckte de cancern. Trots att han är kraftigt påverkad av smärta skämtar han medan Mattias Dahlgren tar de blodprov som behövs och gärna också önskar ett urinprov. Nu får du ligga här och vänta på provsvaren och doktorn. Det är två patienter före, men du får säga till om du blir sämre, säger Mattias och ger Gösta en larmknapp. För en utomstående ter sig akutmottagningen lite oöverskådlig och Mattias håller med. Vårt dilemma är lokalerna. Det finns en del brister i dem och att vi har ont om platser. Vi har till exempel bara ett enda rum med egen toalett. Precis intill ambulanshallen finns två akutrum fyllda med utrustning för att ta hand om svårt sjuka eller skadade. Här stabiliserar vi dem, men när de ska vidare är det långt till röntgen eller operation 300 meter bort. Det är inte så ofta vi får ta emot svårt skadade men de behöver mycket resurser så nattetid klarar vi två patienter samtidigt. Akutmottagningen har numera två fasta läkare, en ortoped och en kardiolog som arbetar dagtid, vardagar. Men det är fortfarande klinikernas primärjourer som bemannar och har det yttersta ansvaret för akutmottagningen och sjukhuset dygnets alla timmar. Dock har ortopedjouren möjlighet till jour hemma nattetid. Jag skulle vilja att doktorerna finns här på akutmottagningen, säger Mattias Dahlgren. Det önskar också Wille Alstermark, verksamhetschef för akutkliniken: Våra två läkare på akuten är ett väldigt bra tillskott dagtid. Men jag skulle vilja ha en egen läkarstab på akuten, en organisation på >>

15 PULSEN NR 3 l JUNI Sjuksköterskan Mattias Dahlgren tar blodprover på en äldre man som kommit in med ambulans med påverkat allmäntillstånd. Provsvaren avgör var han kommer att läggas in. I väntan på detta placeras han på observationsplats med ständig övervakning. Sjuksköterskestudenten Gabriella Jörnevi ser till att proverna som man just tagit på en äldre man kommer direkt till laboratoriemedicin. Peter Hjort kom in till akuten med kraftiga smärtor av gallsten, bekymmer han haft av och till en tid. Sjuksköterskestudenten Gabriella Jörnevi sätter nål för ett dropp, och operation planeras in direkt.

16 16 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Med fler läkare här skulle vi ha den högsta kompetensen i det absolut första ledet på sjukhuset Wille Alstermark, verksamhetschef för akutkliniken Sjuksköterskestudenten Gabriella Jörnevi och sjuksköterskan Mattias Dahlgren tar han om en patient i ett av akutmottagningens två akutrum. Här finns all utrustning för snabbt omhändertagande av akut sjuka eller skadade. Resurserna är begränsade, nattetid till två svårt skadade samtidigt. kanske tio läkare, som också skulle kunna utbilda egna ST-läkare. Det stora inflödet är en jättebelastning för hela sjukhuset och klinikerna behöver sina läkare. Han pekar på Helsingborg och flera andra orter som redan har den här lösningen. Från 2014 har vi krav att mäta tiden till första läkarkontakten. Med fler läkare här skulle vi ha den högsta kompetensen i det absolut första ledet på sjukhuset. Då skulle vi kunna färdigbehandla en hel del patienter, som kunde gå hem direkt, eller hänvisa till annan vårdnivå utan att patienten behöver komma så långt in i sjukhuset. Det har visat sig mycket effektivt på andra sjukhus i landet. De senaste åren har belastningen på akutmottagningen ökat kraftigt. Jönköping har blivit en storstad. Många Fler fasta läkare på akuten föreslås Fler fasta läkartjänster blir ett av förslagen i den pågående utredningen om akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov. - Det ger långsiktighet och bra kvalitet, säger utredaren Daniel Lilja, på Landstingets kansli. I dag bemannas akutmottagningen med primärjourläkare, men har också två fasta läkare vardagar dagtid. Utredningen vill se fler. Dagens system är robust, men med fler fasta läkare på akutmottagningen får man en större kontinuitet och förhoppningsvis en snabbare genomströmning av de patienter som inte behöver läggas in. En översyn av de bristfälliga lokalerna blir ett annat förslag, liksom att ha vårdplatskoordinator även kvällar och helger. Mätningar har visat att cirka 20 procent av besökarna på akutmottagningen borde ha sökt en annan vårdnivå. Vi föreslår därför en översyn av jourcentralens placering. Få patienter vet exakt vart de ska vända sig. Vår utgångspunkt måste vara patientens behov av service och då ska vi göra det lätt för patienterna att göra rätt. Kvällsöppna vårdcentraler och bokningssystemet TeleQ öppet även nattetid skulle också kunna minska belastningen på akutmottagningen, liksom 1177 Sjukvårdsrådgivning som startar i höst. Utredningen visar att besöken på akutmottagningen har ökat särskilt i åldersgruppen år. Vi tycker att det behövs informationsinsatser riktade mot vissa grupper, bland annat högskolestudenter. Vi anar att de inte vet vart de ska vända sig vid sjukdom. Förslagen ska hjälpa akutmottagningen att klara sitt uppdrag och styra patienterna rätt. Folk söker vård i allt större utsträckning. Vår utmaning är att identifierar de akut sjuka i det stora flöde som är, säger Daniel Lilja. vill ha snabb hjälp och inte vänta till i morgon, bland annat 90-talisterna. Söker man sig till oss kan man få väldigt mycket vård med hög kompetens på några timmar. Men jag skulle tro att procent i stället borde ha sökt primärvård. Nekar vård gör man i princip bara den som inte behöver vård. Däremot kan väntan för de enklare problemen bli lång. Min grundinställning är att vi ska ta hand om dem som kommer hit. Men hade vi kunnat hänvisa dem på ett bra sätt till annan vårdnivå, kunde vi minska en del till oss, säger Wille Alstermark och tycker att en gemensam ingång till akutmottagning och jourcentral vore bra. Han tror att det bara går att informera allmänheten till en viss gräns. Naturligtvis ska vi informera om hur man söker vård. Men många kommer ändå att söka sig till oss och jag är helt övertygad om att vi får se ytterligare ökning åren framöver. Därför måste vi organisera oss så att det passar dem. Vi arbetar mycket med dessa frågor och är bland annat med i ett nationellt förbättringsarbete. Vi har också kunnat skapa en viss personalökning, men nationellt sett har vi mycket låg bemanning idag. Personalen här gör ett fantastiskt jobb under mycket hård belastning. Bättre lokaler är ett önskemål. De är under all kritik. Vi har för få triagerum och isoleringsrum och dålig övervakningsmöjlighet visuellt. Vi behöver en modernare miljö, och akuten har hög prioritet i den generalplan som håller på att tas fram. Ökat samarbete med primärvården är en annan viktig punkt. Kanske genom att vi har distriktsläkarkompetens här, eller att vi kan ge dem som ringer en tid när vårdcentralen ringer samma dag eller dagen efter. Vi behöver också en bättre organisation för läkare som kan åka ut till bland annat olycksplatser. Wille Alstermark har stora förhoppningar på 1177 Sjukvårdsrådgivningen som startar i september. Jag har stor tilltro till att det hjälper medborgarna att hitta rätt i sjukvårdssystemet. Detta kommer att ge en bättre sjukvård. Jag har också stor tilltro till den utredning som landstingsledningen initierat om åtgärder på grund av den ökade belastningen på ambulans och akutmottagning. På akutmottagningen har det blivit kväll och sjuksköterskan Mattias Dahlgren har just tagit prover på en äldre man med lågt blodtryck och påverkat allmäntillstånd. Han har fått syrgas och vätska. Visar det sig att det är blodförgiftning sätter vi in antibiotika. Han får nu ligga på observationsplats och troligen blir det inläggning på infektion eller den medicinska akutvårdsavdelningen för honom. Själv arbetar han till midnatt och ska avsluta sitt pass med några timmar i triagerummet, där den första bedömningen sker av vårdsökande. Han trivs på akutmottagningen, och förklarar varför: Det är omväxlingen, och att få träffa människor. Trots att de har bekymmer blir det ofta bra möten. l

17 PULSEN NR 3 l JUNI Jakob lärde om sjukskrivning ST-läkaren Jakob Gesher ville lära sig mer om Försäkringskassans arbete. Därför bad han att få auskultera under tre dagar och fick nya insikter. Jag ville inte bara lära mig hur man fyller i rutorna och skriver ett bra och begripligt intyg. Mitt mål var att se organisationen och människorna bakom arbetet med sjukintygen. Det är en komplicerad verksamhet med ett regelverk att följa, och jag fick se en del arbetsuppgifter som jag inte visste om. Tidigare har jag ibland känt det som jag stod på patientens sida mot Försäkringskassan. Men nu upplever jag det som att vi står på samma sida, tillsammans med patienten, säger Jakob Gesher. Till vardags är han ST-läkare på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov. Som snart färdig specialist i rehabiliteringsmedicin kommer han att arbeta med patienter som drabbats av bland annat stroke, ryggmärgsskador eller långvarig smärtproblematik. Därför var han nyfiken på hur Försäkringskassan arbetar. Vi får en försäkringsmedicinsk utbildning både som AT- och ST-läkare, men dessutom rekommenderas vi att auskultera på Försäkringskassan. Jakob Gesher, ST-läkare i rehabiliteringsmedicin, och Jeanette Sjöberg, personlig handläggare på Försäkringskassan, diskuterar ett sjukskrivningsärende. Tre dagar tillbringade Jakob på Försäkringskassan för att lära sig mer om kassans arbete. Det blev tre intensiva dagar där Jakob fick träffa en rad handläggare och vara med på olika möten. Det handlade om den tidiga bedömningen, där en handläggare gör en första bedömning av ett ärende, om fördjupad bedömning när sjukskrivningen beräknas bli en längre tid, gruppkonsultation, avstämningsmöten och diskussion med de medicinska rådgivarna. Vid en gruppkonsultation kan jag som personlig handläggare beskriva en specifik frågeställning för en specialist i försäkringskunskap, för en försäkringsmedicinsk rådgivare och för kollegor, säger Jeanette Sjöberg, personlig handläggare. Jakob Gesher hann också med två så kallade avstämningsmöten, där den försäkrade träffar en rad aktörer för att ta fram en plan för arbetsåtergång. Jag ville se hela processen, så jag bad också om att få besöka omprövningsenheten, som gör omprövningar av beslut att dra in sjukpenning, säger han. Efter de tre dagarna tycker Jakob att han fått en ny och mer positiv bild av Försäkringskassans arbete. Inte minst har hans förståelse för samarbetet kring sjukskrivningen för rehabiliteringspatienter ökat kraftigt, även om just rehabiliteringspatienter är en grupp som sällan får sina sjukskrivningar ifrågasatta. För Jeanette Sjöberg och hennes kollegor blev besöket av Jakob en positiv överraskning. Det är inte så vanligt med sådana förfrågningar. Vi skulle vilja ha mer auskultationer om vi hinner. Ökad kunskap och samarbete gör jättemycket. Att vi samarbetar och inte bollar ärenden mellan oss tjänar alla på. Det är många läkare som skulle ha behov av att auskultera hos oss, säger hon. Jakob Gesher har nu gjort en del sidoplaceringar och håller på med sitt vetenskapliga arbete. När han så småningom är tillbaka i vardagen igen på rehabiliteringsmedicinska kliniken räknar han med att ha nytta av besöket på Försäkringskassan. Det var mycket väl använd tid. FOto: johan w avby Kundservice för IT, telefoni och inköp samordnas Genom att samordna Landstingets kundservice för IT, telefoni och inköp kan ärendeprocesserna bli tydligare för kunderna. I början av maj gick flyttlasset för fyra medarbetare på inköpsavdelningens kundservice från länsförsörjningens lokaler på Ryhov till IT-centrums kundcenter på Rosenlund. Vi har fått nya lokaler, med bättre luft, och vi är nu istället anställda av IT-centrum. Det är väl skillnaden, säger Marina Hedin. Tidigare hade vi nära till vårt lager, och längre till inköparna. Nu är det tvärtom, säger Benina Juul. Det är hos Ewonne Gustafsson, Kerstin Almfors, Marina Hedin och Benina Juul som Landstingets medarbetare hamnar när de ringer eller mejlar för att beställa sina varor. Vi får beställningar på allt ifrån julgranskulor till kanyler och trachtuber, säger Benina Juul. Varje dag hanterar de ett stort antal beställningar. I huvudsak är det förstås Landstingets alla verksamheter som beställer, men det finns också patienter med diabetes eller som är stomiopererade som ringer och beställer varor. Beställningar från verksamheterna ser vi ofta till att leverantören skickar direkt till beställaren, säger Ewonne Gustafsson. Vilka gardiner ska vi satsa på? funderar Marina Hedin, Kerstin Almfors, Ewonne Gustafsson och Benina Juul. Under 2012 fick de till exempel nästan beställningar på material som inte lagerförs, och varje vecka skickar de ut material till patienter med diabetes och ett 60-tal med stomi. Landstinget har nyligen infört en beställningsportal i Raindance. Här finns numera alla artiklar från FörrådOnline, och undan för undan ska olika leverantörer anslutas. I takt med att e-handeln växer minskar belastningen på kundcenter. Samtidigt finns det många frågor att svara på kring det stora flödet av material. Vi ska veta lite om väldigt mycket, säger Benina Juul. Verksamheterna har behöriga som beställer varor, och de gör det ofta utifrån fastställda rutiner. Medarbetarna på kundservice tycker att det fungerar mycket bra, och konstaterar också att de har stort förtroende hos verksamheterna. Att samordna kundservice för IT, telefoni och inköp i ett gemensamt kundcenter är det första steget i den diskussion som pågår kring samordning av all intern kundservice inom Landstinget. Inköp var en funktion som var bra att börja med. Sedan tidigare sköter vi också arbetsordercentralen åt Landstingsfastigheter, säger enhetschef Tomas Lundberg. På sikt kan vi få en gemensam ärendehantering, vilket gör det tydligare för kunden. Det blir bara en väg in oavsett vilken tjänst man söker. Men de tre verksamheterna är helt skilda professioner. De ska inte arbeta med varandras ärenden. FOTO: johan w avby

18 18 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 Alternativ till våld vill nå fler män Alternativ till våld har sedan starten 2010 haft kontakt med cirka 250 män i Jönköping, Habo och Mullsjö kommun, i många fall med framgångsrika behandlingar, vilket inneburit att våldet har upphört. De flesta som kommer till oss har använt fysiskt våld någon gång, men det finns nästan alltid psykiskt våld också, i form av kränkningar som beror på en maktobalans i relationen. Det största arbetet är ofta att bryta kränkningarna och det respektlösa beteendet och i en sådan behandlingskontakt avtar ofta det fysiska våldet ganska snabbt. Det säger psykolog Dan Rosenqvist och psykoterapeut Kjell Nordén som 2010 startade Mansrådgivningen i Jönköping som ett samverkansprojekt mellan Landstinget och de tre kommunerna. Sedan hösten 2012 är verksamheten permanent. Under våren har man bytt namn till Alternativ till våld, ett nordiskt nätverk som nu finns på fyra platser i Sverige. Vi ville markera att vi är könsneutrala och att vi nu ingår i det nordiska nätverket och får del av deras resurser kring fortbildning och forskning, säger Dan Rosenqvist. Det är fortfarande främst män som kontaktar dem, män som utövar våld, fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt, Ny väntrumsbroschyr klar 1177 Vårdguide. Så heter den nya broschyren som ska finnas i alla väntrum. Den ersätter de sex tidigare broschyrerna Patientavgifter i vården, Om du inte är nöjd med vården, Personligt i vården, Vårdgaranti och valfrihet samt Välj vårdcentral, som därmed utgår Vårdguide ingick som bilaga i LandstingsNYTT nr och har nu också tagits fram i A5-format, anpassad för väntrum Vårdguide är gratis till väntrum och finns att beställa sedan 27 maj Uppmaningen från Landstingets informatörer är att inte lägga upp några lager med den nya väntrumsbroschyren, utan istället beställa lite oftare. Verksamheterna uppmanas att beställa högst 50 broschyrer första gången så att det ska räcka till alla. Så snart 1177 Vårdguide finns på plats i väntrummen ska de gamla väntrumsbroschyrerna tas bort. materiellt eller latent. Ofta ringer männen själva, eller deras partner, andra män får de kontakt med via polisen eller socialtjänsten. Till behandlingsprocessen hör också en inledande kontakt med mannens partner. Det är ofta våld styrt av vanmakt där männen tycker att de är i underläge. De har svårt att i diskussioner eller konflikter hålla styr på sina känslor och sitt beteende och agerar då ut i våld, säger Dan Rosenqvist och Kjell Nordén. I mitten av maj 2013 inledde Alternativ till våld ett fördjupat samarbete med polisen. De män som hamnar i polisens arrest får frågan om vi får kontakta dem. På det sättet hoppas vi nå ännu fler män, säger Kjell Nordén. Det är en glädje varje gång vi lyckas få våldet att upphöra. Innebär det en balanserad man är det en bonus, säger Kjell Nordén. Därför tycker han att det är dags att sjukvården också börjar våga ställa frågan om våld. Vi ska fråga av två skäl, för att våld påverkar så mycket och för att det är så vanligt. Men våld är obehagligt och jobbigt, så vi vill gärna hålla det ifrån oss. Sjukvården måste också ha rutiner vart man ska vända sig när patienter har problem. Text: MIkael bergström Landstinget ger ut talad information Från augusti 2013 börjar Landstinget sammanställa alla publicerade nyheter som Talade Landstingsnyheter på så kallad Daisyskiva för länsinvånare med synnedsättning, eller som av annat skäl har svårt att ta del av skriven text. Det finns möjlighet att prenumerera på Talade Landstingsnyheter, som kommer en gång i månaden. Skivan innehåller en sammanställning av nyheter från Landstinget inom bland annat hälsa och vård, tandvård, politik, länstrafik, kultur och regional utveckling, men också information från berörda föreningar. Talade Landstingsnyheter ersätter Jönköpings läns taltidning som funnits under många år i varierande former och som i dagsläget har cirka 250 prenumeranter. Genom att operera och sedan vidga överkäken med en speciell tandställning kan en bristande tuggförmåga behandlas framgångsrikt. Som bieffekt upplever patienterna en mycket bättre andning genom näsan. NYTT BETT PÅ RÄTT SÄTT Den kallas för SARME, kirurgiskt understödd suturvidgning, och tilllämpas på patienter som har en smal och avvikande överkäke som Anders Magnusson bland annat ger dålig tuggfunktion. Det är en av de få bettavvikelserna som har samband med framtida ohälsa, till exempel nedsatt tuggförmåga och spänningsrelaterade besvär men också psykosocialt välbefinnande. Det säger Anders Magnusson, övertandläkare på ortodontiavdelningen, Odontologiska Institutionen i Jönköping. Han kom i kontakt med SARME första gången 1994 som ST-tandläkare, tack vare de äldre kollegorna Erik Jönsson och Sven Kvint som tilllämpade den. SARME bygger på att man separerar krockskydden i käken, och sätter in en tandställning som man sedan skruvar upp med en halv millimeter per dygn för att vidga gommen. På barn kan man vidga utan att såga eftersom käkbenet är mjukt, men på vuxna har det stelnat. Efter den inledande operationen, som sker under narkos, kan patienten själv sköta skruvandet med en liten nyckel under några veckor. På det sättet vidgas gommen sakta och nytt ben bildas, samtidigt som mjukvävnad och kärl följer med. Men tekniken har haft dåligt rykte. Det är ingen idé att göra det för det faller ihop, har det sagts. Därför beslöt Anders Magnusson att göra en stor studie på de patienter som hade behandlats åren Materialet var gipsavgjutningar från behandlingstillfällen, och uppföljande undersökning av patienterna. Av 33 patienter kom 32. En fick vi inte tag i. En fantastisk uppslutning. Från 2005 har han fortsatt med en prospektiv studie där han tillsammans med kollegor i Linköping följer 40 patienter med uppföljning 3 och 18 månader efter behandlingen. Patienterna blir väldigt nöjda med bettet. De tuggar bra och det har också påverkat näsandningen till det bättre. Trots att den mätbara förbättringen av näsandningen i vissa fall klingade av med tiden, höll den upplevda förbättringen i sig. Det beror på att näsborrarna på patienterna blir rundare och där sitter receptorerna

19 PULSEN NR 3 l JUNI Övertandläkare Anders Magnusson på Odontologiska Institutionen har forskat om effekterna av en behandlingsmetod för att förbättra tuggfunktionen i smala överkäkar. Här undersöker han en patient tillsammans med ST-tandläkaren Flor Vahedi, till vänster, och ortodontiassistent Carina Wingård. som avgör hur vi upplever andningen, säger Anders Magnusson och tar som exempel de små vingar man kan klistra på näsan för att få en vidgning. Studien som har skett i samarbete med öron-näs-halsläkaren Fredrik Jönsson på Ryhov, har lett till intressanta slutsatser. Har man en patient som söker för nästäppa och att det samtidigt finns ett uttalat käkställningsfel kan SARME vara ett alternativ till behandling. Det planerar vi nu en studie om. En stor fördel vore förstås att i förhand kunna bedöma hur en behandling kommer att förändra patientens näsform. Anders Magnusson beskriver hur man tog datortomografibilder på alla patienterna, och med hjälp av bildexperter runt om i världen till slut hittat en metod att bygga upp ansiktet i tredimensionell form med en mängd mätpunkter. Vi fick väldigt flotta bilder. Nu kan vi mäta vad som händer både i skelettet och i mjukvävnaden. Det som är uppenbart i våra studier är att förändringarna är mer komplexa än förväntat och inte lika förutsägbara som litteraturen säger. Totalt sker omkring 15 operationer per år på käkkirurgiska kliniken Ryhov med den här metoden som kan användas vid flera typer av bettavvikelser och Anders Magnusson sprider nu sina forskningsresultat. Nu kan vi mäta vad som händer i både skelettet och mjukvävnaden Jag ska till exempel vara talare på Svensk ortodontiförenings höstmöte i år. Vi kan nu visa att den här metoden är stabil, om man gör den på rätt sätt. Men det är avgörande för stabiliteten att patienten använder en enklare tandställning nattetid de tre första åren efter behandlingen. Anders Magnusson konstaterar att det blir stor skillnad för patienterna. De blir nöjda med sin tuggfunktion och tycker att det är bra att näsandningen blir bättre. Men det är också en estetisk fråga för patienten och att förebygga neuromuskulära besvär. Detta är ofta välmotiverade och tacksamma patienter. Men det är en omfattande behandling, där det ska finnas ett uppenbart besvär. Efter många år med kliniskt arbete kombinerat med forskningstjänst på halvtid de senaste åren, var det dags för disputation 31 maj i Linköping. Nu har det handlat om att knyta ihop säcken. Jag har haft ett jättebra stöd från min omgivning och forskningen har inneburit att jag kommit i kontakt med många spännande människor runt om i världen. Samtidigt har det varit ett nödvändigt men tufft arbete att kombinera det kliniska arbetet med forskningen. Vi på Odontologiska Institutionen är kända för våra tre ben; forskning, specialistutbildning och klinisk verksamhet som kommer allmänheten tillgodo. Det är en tradition som vi vill upprätthålla och som sätter oss på världskartan, säger Anders Magnusson. FOTO: JOHAN W AVBY FAKTA Anders Magnusson disputerade 31 maj med sin avhandling Evaluation of Surgically assisted rapid maxillary expansion and orthodontic treatment. Effects on dental, skeletal and nasal structures and rhinological findings. Genom att kirurgiskt dela käkbenet och sätta in en tandställning som sakta vidgar överkäken kan en god bettfunktion skapas. Dessutom får patienterna lättare att andas genom näsan. Foto: Anders Magnusson

20 20 PULSEN NR 3 l JUNI 2013 nytt om namn ERIK ENGSBRÅTEN Ny rektor för Värnamo folkhögskola: Folkhögskola är något unikt, det finns behov av den miljö och pedagogik som erbjuds. Det passar väldigt bra med mitt sätt att se på människor, att hela människan ska utbildas. 5 frågor...till Agneta Mussi, projektledare för samordning av vårdadministrativa funktioner på Länssjukhuset Ryhov, apropå att arkivcentralen får en central roll för jönköpings sjukvårdsområdenär allmänheten begär journalkopior. 1. Vad är det ni ska göra? E-tjänsten Mina vårdkontakter ska till sensommaren få en knapp för journalservice. De ifyllda önskemålen om journalutdrag hamnar hos arkivcentralen på Ryhov, som tar fram journaluppgifterna och som skickar dem till berörda kliniker för sekretessprövning innan de lämnas ut. Britt-Marie blev Året 2005 började hon utbilda en patient på självdialys. I dag är det en självklar möjlighet i egen paviljong på Länssjukhuset Ryhov. I slutet av maj utsågs sektionsledare Britt-Mari Banck till Årets banbrytare av tidningen Dagens Medicin. 2. Hur har det fungerat hittills? Förfrågningar kan komma på olika sätt och till olika ställen. Många vänder sig till akutmottagningen, eftersom de kom dit först och tror att det är akuten som har journalen. Sedan blir vi kontaktade av den klinik som fått förfrågan. 3. Vad blir fördelen med den här lösningen? Genom detta får vi bättre logistik. Det blir enklare för allmänheten att ha en ingång, och det blir mindre arbete för vårdadministratörerna på klinikerna, som idag lägger mycket tid på att hantera förfrågningar. 4. Hur många förfrågningar kommer det om journalkopior? I genomsnitt ett tiotal per dag till Jönköpings sjukvårdsområde. Det är tidigare patienter som vill få ut kopior på information i sin journal. Majoriteten behöver det som underlag för försäkringsärenden efter olyckor, men det kan också handla om släktforskning eller nyfikenhet på vilka uppgifter som finns. Som patient har man rätt att få läsa sin journal, men det sker alltid en prövning av berörd klinik att journaluppgifterna kan lämnas ut, vilket ska ske så snabbt som möjligt. Inom två dagar vill jag att man ska få svar på om uppgifterna finns eller inte, och inom en vecka bör man få utskrifterna. 5. Vilken information behöver ni för att hitta uppgifterna? Vi behöver så bra uppgifter som möjligt. Ju mer man preciserar desto bättre. Skriver man till exempel kan jag få journalkopior från när jag vårdades för benbrott augusti 2001? är det bra. Genom Mina vårdkontakter kan arkivcentralen också ställa kompletterande frågor. Det känns jättekul men också lite konstigt, eftersom detta är något som jag bara gör. Det svåraste var att använda jag-form i stället för man och vi, när jag skulle beskriva hur jag är som banbrytare, säger Britt- Mari Banck. Men jag fick också fram mina medarbetare. Vi har inte samma syn på allt, men olikheterna gör att vi blir starka. Vad innebär det att vara banbrytare? Att våga sticka fram, att våga ta de lite svåra besluten och ibland gå emot systemet lite. När dåvarande dialyspatienten Christian Farman 2005 ville lära sig att köra dialys själv sa hon direkt ja. Christian var väl påläst. Han fick samma utbildning som de sjuksköterskor som börjar arbeta på dialysen. Han hade dialyskateter, och vi tejpade fast en dummykateter där han kunde sitta och träna sin fingerfärdighet. Intresset spred sig och efter ett tag hade Britt-Mari Banck och sjukskötare Bengt Rubinsson fler patienter i individuell utbildning. Vi är lite allergiska mot papper och checklistor, utan vill istället ha praktiskt lärande. Patienterna ska mogna i vad de vågar göra, sedan kan det ta åtta veckor eller ett år, säger Britt-Mari Banck. I mars 2011 kunde den nya paviljongen för självdialys öppnas, vägg i vägg med den assisterade dialysverksamheten. I dag kommer det 13 patienter regelbundet för självdialys på Ryhov, medan två patienter gör sin dialys hemma. Vi brukar ligga på cirka 15 patienter. Även om många transplanteras, får vi nya patienter. Hit kan de komma i princip när de vill. Dialysen tar cirka 25 timmar i veckan. Den här möjligheten har gjort att en del kan arbeta också. Många patienter har också vittnat om vad det betyder för dem att själva ta ansvar för sin behandling och Britt-Mari beskriver hur patienterna byter tips med varandra kring detaljer i behandlingen. Tillit är ett ord vi använder ofta. Vi går inte och kollar inställningarna utan litar på att de kan det. Det är nog för att de själva får bestämma gången i upplärningen. Det är härligt att se när de kan göra det själva. Britt-Mari Banck konstaterar att det nya arbetssättet har förändrat relationen till patienterna. Det blir mer som ett partnerskap. När de sedan behöver oss tar vi på oss sjuksköterskerollen. Det blir mer som ett partnerskap Självdialys finns på många platser i Sverige idag. Men Britt-Mari Banck tror att verksamheten i Jönköping har kommit längre i patientmedverkan än många andra. Det avspeglar sig också i omvärldens intresse. Själv har hon tillsammans med tidigare patienten Christian Farman föreläst vid vårdkonferenser på såväl hemmaplan som i USA, och så sent som 23 maj deltog de i Patientens dag i Stockholm. I höst ska jag till York i England en vecka. De har börjat med självdialys där enligt vår modell. Studiebesöken duggar också tätt på självdialysen, och patientstödjare Patrik Blomqvist och patienten Tommy Edberg har presenterat sig för grupper från bland annat Singapore och Saudiarabien. Britt-Mari Banck började som dialyssjuksköterska 1979 på dåvarande Västra Klinikerna, sedan hon vidareutbildat sig efter några år som undersköterska. Samtidigt var hon en duktig handbollsspelare, värvad till Hallby, och funderade först på att bli gymnastikdirektör men tänkte om. Det är visst i vården jag ska vara, och jag hade nog inte kommit så här långt som gymnastikdirektör Under ett antal år arbetade hon dels på dialysenheten på Carlanderska sjukhuset