KVINNORS ARBETSMILJÖ FOKUS PÅ. Anya Klöfving: Alla skulle må bra av att jobba i hemtjänstens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVINNORS ARBETSMILJÖ FOKUS PÅ. Anya Klöfving: Alla skulle må bra av att jobba i hemtjänstens"

Transkript

1 FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ EN TIDNING FRÅN ARBETSMILJÖVERKET FOTO: ARBETSMILJÖVERKET Arbetsmiljö som framgångsfaktor Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsmiljöverket sid 2 FOTO: ERIK MÅRTENSSON FOTO: ERIK MÅRTENSSON Vi satsar för att minska kvinnors ohälsa i arbetslivet Boel Callermo, avdelningschef på Arbetsmiljöverket sid 6 Anya Klöfving: Alla skulle må bra av att jobba i hemtjänstens sid 4

2 VISSTE DU ATT: KÄLLA: SCB arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och män nästan 20 timmar obetalt arbete. arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Endast fyra av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs procent av vartdera könet. De flesta yrkena är könsuppdelade. har högre utbildningsnivå än män. Högre andel har eftergymnasial utbildning. FOTON: ISTOCK MIKAEL SJÖBERG. Generaldirektör Arbetsmiljöverket: DETTA ÄR ARBETSMILJÖ- VERKET Arbetsmiljö som framgångsfaktor Först och främst att det finns ett gott ledarskap och ett gott medarbetarskap, att man ser medarbetare som en resurs, viktig att Arbetsmiljön i Sverige rankas bland de bästa i världen. Genom målmedvetet arbete har vi steg för steg pressat ner skador, sjukdomar och dödsolyckor inom arbetslivet. Det är bra betyg för vårt arbetsmiljöarbete. Men vi har en lång väg att gå innan vi kan känna oss nöjda. Ett område som bekymrar oss på Arbetsmiljöverket är kvinnors arbetsmiljö. Inte minst för kvinnor verksamma inom vård och omsorg. Kvinnor står idag för merparten av de anmälda arbetsskadorna. De har högre ohälsotal än män och fler kvinnor än män tvingas på grund av hälsoskäl lämna sina jobb i förtid. EN STRESSIG ARBETSMILJÖ med tunga lyft sliter inte bara ut ryggar och nackar, de orsakar också en bräcklig livskvalitet. Den höga sjukfrånvaron och förtida utträdet från arbetslivet leder också till sämre livsinkomster och låga pensioner för många kvinnor. Vi på Arbetsmiljöverket vill bidra till att vända på denna utveckling. Därför genomför vi nu en flerårig satsning för att utveckla och förbättra kvinnors arbetsmiljö. En bra arbetsmiljö kommer i första hand de anställda till del, i form av bättre hälsa, högre livsinkomster och högre pensioner. Vad utmärker en bra arbetsmiljö? EVA VINGÅRD, professor och överläkare vid Uppsala universitet och Akademiska Sjukhuset: vårda, att man blir uppskattad för det man gör. Det är viktigt att ledaren har förmåga att leda och entusiasmera en grupp och att medarbetarna kan fungera i grupp. En bra arbetsmiljö kräver också en rättvis organisation, en organisation som alla kan lita på och som man vet hur den fungerar. Det ska finnas grundläggande värderingar som man står för och att man som grupp har ett mål för verksamheten som alla medarbetare kan dela. Ska vara högt i tak Men även företag, organisationer och samhället har mycket att vinna när arbetsmiljön förbättras. FLERA FÖRETAG INSER IDAG att friska medarbetare som trivs på jobbet bidrar till ökad produktivitet och lönsamhet. Bra arbetsmiljö inom vården stärker patientsäkerheten och höjer kvaliteten i omsorgen av de äldre. Arbetsmiljön uppfattas alltmer som en viktig framgångsfaktor vid rekryteringar. En undersökning av Sifo visar att arbetsmiljön för många är en viktigare fråga än lönen eller arbetstiden. Denna uppfattning är särskilt stark bland unga. Det här är en stor utmaning för ledningarna för kommuner och landsting som står inför gigantiska rekryteringsbehov under de kommande åren. Dålig arbetsmiljö slukar enorma samhällsresurser. Sveriges totala kostnader för arbetsmiljön uppskattas till cirka fyra procent av BNP. Det motsvarar ungefär hälften av kostnaderna för den svenska sjukvården, eller cirka 120 miljarder kronor per år. UNDER DE GÅNGNA ÅREN har också arbetsmiljöns betydelse för att utveckla vår välfärd blivit allt tydligare. Den djupa ekonomiska krisen inom EU och de demografiska realiteterna som råder i de flesta av Europas länder, med en växande andel äldre, har blottlagt en viktig sanning: Om vi har ambitionen att utveckla vår välfärd, krävs det att vi producerar fler arbetade timmar. Ska denna ekvation gå ihop gäller det att arbetsmiljön är med som ett strategiskt viktigt samhällsområde. En bra arbetsmiljö leder till att vi både vill och kan arbeta mer och högre upp i åldrarna. Fler arbetade timmar är en grundförutsättning för en fortsatt stark välfärd utan stora skattehöjningar. Det är med denna växande insikt om arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle som vi nu satsar för att utveckla ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete och bidra till att fler både vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Dessutom krävs ett positivt kommunikationsklimat som uppmuntrar skilda åsikter. Det ska vara högt i tak så att man kan diskutera öppet och kan skilja mellan sakfrågor och personfrågor. Om allt det här finns så har man en bra arbetsmiljö att bygga sin verksamhet på. Sedan ska det självklart vara säkra och trygga arbetsförhållanden, både fysiskt och psykiskt. Inga faror för liv och hälsa, tunga Vi arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Vi driver på för att det på varje arbetsplats ska finnas ett aktivt arbetsmiljöarbete, där alla vill och kan bidra. lyft, kemiska ämnen och så vidare. FAKTA KVINNOR I ARBETSLIVET Kvinnors ohälsotal är 45 procent högre än männens och fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid av hälsoskäl. Kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar och en något mindre andel arbetsolyckor i jämförelse med män anmäldes drygt arbetsskador. 55 procent (57000) gjordes av kvinnor. Belastningsskador största orsaken till arbetssjukdomar för både kvinnor och män. 44 procent av kvinnornas anmälda arbetssjukdomar 2010 utgjordes av belastningsrelaterade orsaker. För männen var motsvarande andel 52 procent. För anmälningar som gjorts av sociala eller organisatoriska orsaker var andelen 32 procent för kvinnorna och 13 procent för männen. Stress eller psykiska påfrestningar. I undersökningen Arbetsorsakade besvär 2010 uppgav kvinnor (7 procent) och män (5 procent) att de hade besvär som orsakats av arbetet och som inneburit sjukfrånvaro. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg & Johanna Engholm FORMGIVNING: Gustav Magnusson OMSLAGSFOTO: Erik Mårtensson REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMedia Print 2 FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ FÖR BILAGOR KONTAKTA: Peter Ahlman TEL: E-POST: WEB: VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA GÄRNA: Refik Sener, presschef E-POST: TEL: WEB:

3 En av Sveriges största finansiärer av arbetsmiljöforskning Vi försäkrar människor i arbetslivet, alla utan undantag och utan krav på hälsoprövning, bara man omfattas av kollektivavtal. Vår verksamhet har två fokusområden, dels att ge ekonomisk trygghet till den enskilde försäkrade, dels att bidra till ett samhälle med goda arbetsmiljöer, säger Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring. FOTO: MICHAEL STEINBERG Via oss får drygt 4 miljoner människor ekonomiskt stöd i samband med sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Vi försäkrar människor i arbetslivet, alla utan undantag och utan krav på hälsoprövning, bara man omfattas av kollektivavtal. Det säger Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, som drivs utan vinstsyfte och som sedan 1963 hanterat mer än 10 miljoner försäkringsärenden. Det gör att företaget idag har en unik databas där alla skade- och sjukdomsärenden lagrats. Här finns med andra ord en enorm kunskapsbank att ösa ur om orsaken till och konsekvenser av ohälsa i arbetslivet. Ett viktigt mål för oss är att på olika sätt bidra till en bättre arbetsmiljö och hälsa. Här har skadedatabasen en nyckelfunktion som grund för vårt stöd till skadeförebyggande verksamhet och till forskning och utveckling, säger Maj-Charlotte Wallin. Satsar på forskning Totalt satsar AFA Försäkring årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling om arbetsmiljö och hälsa. Därmed är vi en av Sveriges främsta anslagsgivare till forskning om arbetsmiljö och hälsa. Vår verksamhet har alltså två fokusområden, dels att ge ekonomisk trygghet till den enskilde försäkrade, dels att bidra till ett samhälle med goda arbetsmiljöer, förtydligar Maj-Charlotte Wallin. Just nu pågår drygt 200 forskningsprojekt runt om i landet som fått finansiellt stöd från AFA Försäkring. Här finns bland annat ett uppmärksammat program kring kvinnors arbetsmiljö inom industrin. Skadestatistiken visar att kvinnor inom industrin drabbas av relativt sett fler olycksfall än vad kvinnor i arbetskraften gör i genomsnitt. Ett annat forskningsområde, där AFA Försäkring satsat16 miljoner kronor i fem olika projekt, handl ar om arbetslivsinriktad rehabilitering i kommuner, landsting och regioner. Att vara hälsofrämjare Hur kan företagshälsovården utvecklas, hur tar man tillvara arbetsförmåga, hur kan chefer agera hälsofrämjande är några av frågorna som behandlas. Även rörligheten på arbetsmarknaden bland sjukskrivna och sociala kontakter under sjukfrånvaron tas upp. Tanken är att de forskningsprojekt som har fått anslag ska Tanken är att de forskningsprojekt som har fått anslag ska vara konkreta och arbetsplatsnära för att snabbt kunna nå ut till berörda inom kommun- och landstingssektorn. vara konkreta och arbetsplatsnära för att snabbt kunna nå ut till berörda inom kommun- och landstingssektorn, säger Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring. Ljuddämpare Buller i arbetslivet är ett annat forskningsområde som AFA Försäkring stöder. Här pågår för närvarande åtta projekt inriktade på både praktiska lösningar och på att bidra till ökad kunskap. Traditionellt har industrin stått för de bullriga miljöerna. Problemen med buller har ökat inom förskola och skola, något som påverkar barnens inlärningsförmåga och kan samtidigt orsaka arbetsskador hos personalen. Hela 40 procent av förskolepersonalen lider av tinnitus. AFA Försäkring har i tre år finansierat ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle då bullernivån i förskolan undersökts och olika åtgärder testats. Det mest effektiva var att minska antalet barn i gruppen. Det var oväntat effektivt, säger Fredrik Sjödin, som doktorerar inom yrkes- och miljömedicin. Genom att minska grupperna med bara två barn, från 17 till 15, åstadkoms en påtaglig förbättring av ljudmiljön. Vill få ut forskningsresultaten 20 miljoner kronor har också avsatts till sju projekt inom forskningsprogrammet Från ord till handling. Gemensamt för projekten som avslutas 2012 är att de ska utveckla metoder och former för tillämpning och kommunikation av forskningsresultat för praktisk nytta i arbetslivet. AFA Försäkring arbetar också aktivt för att föra ut kunskap och resultat av den forskning de stöder. De samarbetar med Prevent om detta och tillsammans med dem så arrangerar de på uppdrag av arbetsmarknadens parter Gilla jobbet arbetslivets mötesplats den oktober 2012 för att sprida kunskap, ge inspiration och bidra till att öka intresset för arbetsmiljöfrågor. För mer information: FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ 3

4 VISSTE DU ATT: KÄLLA: SCB har 94 procent av männens löner efter korrigering yrke, utbildning, ålder, sektor och arbetstid. Genomsnittlig livslängd kvinnor 83 år, män 79 år. Ungefär lika många kvinnor som män är sysselsatta. (76 procent av kvinnorna och 81 procent av männen.) Samma nivå av arbetslöshet. och män arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, ca 8 timmar per dag. År 2009 arbetade 66 procent av alla sysselsatta kvinnor i åldern år heltid och 34 procent deltid. Motsvarande andelar för männen var 89 respektive 11 %. FOTON: ISTOCK Jobbet i hemtjänsten En erfarenhet för livet DET BÖRJADE SOM ETT SOMMARJOBB direkt efter studenten. Det var för mer än fyra år sedan. Anya Klöfving har idag med andra ord en ganska välbyggd erfarenhet av att jobba inom hemtjänsten, både bra och dåliga upplevelser. Jag såg det som ett sätt att komma in i arbetslivet. Tänkte att det kunde vara mysigt att träffa äldre människor samtidigt som det inte verkade så svårt att få jobb. Jag hade inte mer uttänkta planer än så. Det var häftigt att få egna pengar för första gången. Anya känner sig idag oerhört tacksam för tiden hon haft inom hemtjänsten på Södermalm i Stockholm. Hon beskriver det som en erfarenhet att bära med sig genom livet, respekten hon fått för äldre människor, även numera självklara småsaker som att ge plats för äldre i tunnelbanan eller på bussen. Samtidigt har det varit jobbigt på många sätt. Det är inte utan ett visst vemod som Anya berättar om alla dessa äldre människor runt om på Södermalm som hon lärt känna, om tillfredsställelse att själv känna sig behövd och om den tacksamhet som många äldre ensamma personer uttrycker. Men också om frustrationen att inte räcka till. Allt är ju så bråttom och det blir bara värre och värre. Lite tid för omsorg Det säger Helene Sandmark, docent i folkhälsovetenskap vid Mäl ardalens Högskola, Sveriges ledande forskare inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Hon påpekar alltså det faktum att kvinnor av tradition varit hänvisade till vissa kvinnliga yrken, som dessutom fortfarande är fysiskt tunga jämfört med merparten av manliga yrken. Inom till exempel industrin, som Det var stressigt redan när jag började men det har sedan bara blivit sämre och sämre, med fler och fler ärenden. Det har känts som att man knappt har tid att ta hand om de äldre, man bara springer runt som en skållad råtta. Att se glädjen hos den äldre damen när man kommer och det första är att man i princip måste ursäkta sig och gå därifrån, det har varit jättejobbigt, säger Anya. Hon berättar att man som personal ändå försöker ta sig tid att prata en liten stund, men alltid med vetskap om att det måste bli på bekostnad av något annat. Alla rutiner är så inrutade, exakt antal minuter för dusch, lika många för frukost och så vidare. Stressen tär Det här gör att jag tror att det blir svårt att rekrytera ungdomar att stanna för någon längre tid. Man vill göra ett bra jobb men när det inte går orkar man inte vara kvar. Man känner sig elak helt enkelt. Äldre arbetskamrater, som kanske jobbat i 20 år eller mer, säger att det fanns mer tid förr. Men det handlar inte bara om stressen, betonar Svårare för kvinnor än män KVINNORS ARBETSMARKNAD är betydligt smalare än männens. De har färre yrken att välja bland och en stor del finns inom skola, vård och omsorg. Kvinnor är alltså inträngda i en smal sektor där jobben finns men där det inte är självklart att man är på rätt plats. domineras av män, har de tunga jobben mer eller mindre försvunnit i takt med automatisering och allt fler robotar. Det är svårare att få bort de tunga momenten när man arbetar med barn, äldre och sjuka människor, säger Helene Sandmark. Det här gör att kvinnor generellt sett har mer problem med smärtor i muskler och leder, det vill säga på grund av ergonomiska förhållanden på sina jobb. Att kvinnor dessutom ofta har huvudansvaret för hushållsarbetet i sina hem gör naturligtvis inte saken bättre. Stress på kroppen Känner man dessutom att man inte är på rätt plats förstärks problemen ytterligare. Det har visat sig att psykosociala förhållanden på jobbet med stress och allmän otrivsel bidrar till muskel- och ledproblem. Så det här är ganska komplexa frågor, säger Helene Sandmark. Känner man sig å andra sidan vara på rätt plats finns en starkare motivation att jobba med förebyggande hälsoinsatser för att långsiktigt kunna vara kvar i yrket. Anya. De fysiska påfrestningarna, som till stor del är avhängig av stressen, är lika påtagliga. För att hinna med den högt uppskruvade arbetstakten fuskar man för att det ska gå snabbt. Man struntar till exempel i att höja sängen för att få rätt arbetsställning när man ska byta inkontinensskydd. Man gör hela tiden de enkla och snabba felen. Långsiktigt tar det självklart på kroppen. Min huvudtes är att kvinnors arbetsmarknad måste breddas, vilket kommer att få hälsofrämjande effekter. Det håller också på att ske, dels genom att medvetenheten ökar om att arbetsmarknaden måste bli mer könsneutral, dels genom att unga kvinnor nu utbildar sig i traditionellt manliga yrken. Kvinnor börjar också generellt att bli bättre utbildade än män. Men allt det här tar tid, det handlar ju om att villkoren för män och kvinnor ska se lika ut, både regelsystem och vad som är accepterat i samhället. PER-ÅKE HULTBERG Så vad ska man från arbetsgivarens sida göra? Anya drar på svaret, tvekar och verkar något uppgiven när hon ändå svarar på frågan. Bättre introduktion är väl en sak som är ganska enkel att genomföra. Att helt enkelt ta hand om nya vikarier som oftast är unga. De flesta blir idag bortskrämda redan innan de är inne i jobbet. Systemet måste bli bättre i grunden. Som det är nu ser man ingen utveckling i jobbet, ingen utmaning i det man gör. Det måste ändras om ungdomar ska vilja satsa långsiktigt och inte bara hoppa in och jobba som vikarie medan man pluggar, som många gör. Skulle du råda andra att ta jobb i hemtjänsten? Egentligen borde alla jobba där en tid. Alla skulle må bra av det. Det är på många sätt väldigt berikande och man lär verkligen känna sig själv. Men för att satsa yrkesmässigt är det för tungt idag. Förändringar behövs för att man ska orka ett helt yrkesliv. PER-ÅKE HULTBERG INGEN TID FÖR OMSORG. Det har känts som att man knappt har tid att ta hand om de äldre, man bara springer runt som en skållad råtta. Att se glädjen hos den äldre damen när man kommer och det första är att man i princip måste ursäkta sig och gå därifrån, det har varit jättejobbigt, säger Anya Klöfving. FOLKHÄLSOVETARE. Det är svårt att få bort de tunga momenten när man arbetar med barn och äldre, säger docenten Helene Sandmark. FOTO: ERIK MÅRTENSSON 4 FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ

5 Hälsosam vårdmiljö för säker vård Arbetet inom vården präglas av högt tempo, stor arbetsmängd och många, komplexa arbetsuppgifter under tidspress. En bra vårdmiljö är en förutsättning för hög patientsäkerhet och vård som ger de bästa resultaten för dig som patient. Idag finns stora brister. Jag möter dig när du är som mest sårbar och i situationer som kan handla om liv och död. Jag har ett ansvar för din hälsa och för att du ska ha det så bra som möjligt, trots att du är sjuk eller av andra skäl behöver hjälp av vården. Att vårdmiljön är bra, är en förutsättning för att du ska kunna få del av min kunskap fullt ut, och därmed få den bästa vården. Men idag är vi många sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som jobbar stenhårt för att upprätthålla en vård av hög kvalitet, trots att vårdmiljön ofta lämnar mycket övrigt att önska. Högre krav på kvalitet och tillgänglighet Omvärldens krav på kvalitet och bättre tillgänglighet ökar samtidigt som kunskapsutvecklingen går snabbt. Men arbetsorganisationen har inte utvecklats i samma takt som vården. Den är inte anpassad till de krav som ställs idag. Varje medarbetare förväntas göra mer och bättre men förutsättningarna är inte tillräckliga. Det ökar risken för etisk stress. Hög sjukfrånvaro och fler arbetsskador Offentliganställda kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som privatanställda män. Och samtidigt som den långsiktiga trenden i Sverige går mot färre arbetsskador så ökar anmälningarna inom vården. Allt för ofta handlar det om att den som anmäler utsatts för hot och våld. Det är dessutom mycket svårt för vårdpersonal att få ersättning för en arbetsskada. Medan nästan varannan byggnadsarbetare får sin arbetsskada godkänd är den motsvarande siffran för personal i vården bara en av tio. Hälsosam och trygg miljö Vi som varje dag bär upp den svenska välfärden med vår kunskap måste ha schysta villkor i vårt jobb för att kunna skapa en vårdmiljö som är hälsosam och trygg. Det handlar bland annat om att rätt kunskap finns på rätt plats vid rätt Vi som varje dag bär upp den svenska välfärden med vår kunskap måste ha schysta villkor i vårt jobb för att kunna skapa en vårdmiljö som är hälsosam och trygg. tid. Det handlar om arbetstidens förläggning och möjligheten till återhämtning. Och det handlar om att jag ska ha tid för kompetensutveckling och kunna bidra till en utveckling av verksamheten där jag jobbar. Dessutom ska jag ha en lön som motsvarar den kunskap och arbetsinsats jag bidrar med. Så är det inte idag. Jag är en av sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor inom Vårdförbundet. Vi arbetar för en säker vård och utvecklar vården för dig som individ. Varje dag. Dygnet runt. Året runt. FOTO: ULF HUETT Vårdförbundet arbetar för en vård där individen står i centrum, en säker och trygg vårdmiljö där medlemmarna tillåts göra vad de är bra på och lönesätts efter det. Vårdförbundet är din kollegiala mötesplats och din partner i yrkeslivet. För mer information : MÖTESPLATSEN SOM INSPIRERAR TILL ETT GOTT ARBETSLIV......och skapar engagemang i arbetsmiljöfrågor så att 4,6 miljoner människor kan gilla jobbet. Kom till Stockholmsmässan den OKTOBER FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ 5

6 Arbetsmiljöverket satsar på kvinnors arbetsmiljö ARBETSMILJÖVERKET GENOMFÖR NU en stor satsning för att utveckla och förbättra kvinnors arbetsmiljö. Under fyra år ska verket bedriva omfattande verksamhet för att öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljö och vidareutveckla metoder för att uppmärksamma risker för belastningsskador. Mäns och kvinnors arbetsmiljö skiljer sig åt. Det återspeglas i sjukfrånvaro och ohälsa. Fler kvinnor än män anmäler arbetssjukdomar, och kvinnor tvingas oftare avsluta sina yrkesliv i förtid på grund av ohälsa. Därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors arbetsmiljö, säger Boel Callermo, avdelningschef på Arbetsmiljöverket och huvudansvarig för satsningen, Kvinnors arbetsmiljö. Olika risker Vi vill öka medvetenheten om att kvinnor och män har skilda arbetsförhållanden. Att kvinnor och män utsätts för olika risker, olika mycket i arbetsmiljön. Om vi förstår och tar hänsyn till det kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män. Kvinnor och män arbetar i olika branscher och yrken. Man utsätts för de risker som är typiska inom en bransch. Många kvinnor arbetar inom vård och omsorg och utsätts för risker som är typiska där; framförallt belastningsbesvär och psykosociala påfrestningar, men även hot och våld och smittor. Men det kan också handla om att kvinnor och män på samma arbetsplats utför olika arbetsuppgifter. Kvinnor tar större ansvar för obetalt hushålls- och omsorgsarbete och det kan betyda totalt sett mer fysisk och psykisk påfrestning under en dag eller under ett arbetsliv. Kvinnor jobbar i större utsträckning i lågstatusarbeten, som ofta är tyngre och mer monotona. Problem med rörelseorganen, som axlar, nacke och rygg är främsta orsaken till sjukskrivningar. Lämna i förtid Belastningsskador är ett folkhälsoproblem i hela Europa som drabbar både män och kvinnor och ger stora livskvalitetsförluster för den drabbade. Men även företagen drabbas och ytterst hela samhället. I synnerhet som många tvingas lämna sina yrkesliv i förtid och där är kvinnor klart överrepresenterade, poängterar Boel Callermo. Arbetsmiljöverket ska under de kommande åren vidareutveckla sina VILL SPRIDA KUNSKAP. Ska vi lyckas skapa bättre arbetsmiljöförhållanden för kvinnor måste vi förstå att kvinnor och män har olika förutsättningar, säger Boel Callermo, avdelningschef på Arbetsmiljöverket. tillsynsmetoder och utbilda inspektörer för att bli ännu bättre på att upptäcka risker för belastningsskador. Vi ska också försöka bidra till att den forskning som finns på området blir känd och använd på fältet. Varje år kommer vi att genomföra två nationella inspektionsaktiviteter en för att synliggöra att kvinnor och män har skilda arbetsförhållanden och uppmärksamma de faktorer i arbetsmiljön som kan utgöra risker för ohälsa och en med fokus på belastningsergonomi. Olika behov Boel Callermo lyfter också fram det faktum att fokuseringen på kvinnors arbetsmiljö är ett led i utvecklingen av jämställdhetsarbetet i arbetslivet. Som myndighet har vi ett uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt vårt arbete. Det betyder att vi ska försäkra oss om att både kvinnor och män får sina behov och villkor för en bra arbetsmiljö tillgodosedda. Arbetsmiljöverkets satsning, Kvinnors arbetsmiljö bygger på ett regeringsuppdrag som avslutas Därefter ska det integreras i verkets ordinarie verksamhet. Arbetsmiljöverket får sammanlagt 20,5 miljoner kronor för uppdraget. PER-ÅKE HULTBERG Många tvingas lämna sina yrkesliv i förtid och där är kvinnor klart överrepresenterade. FOTO: ERIK MÅRTENSSON Arbetsmiljöfrågor sällan på dagordningen FRÅGOR OM ARBETSMILJÖ kommer sällan upp på den politiska dagordningen i kommuner och landsting. Det är bara när det har hänt något speciellt, inte annars. Av naturliga skäl är det oftast konkreta frågor ut mot medborgarna som dominerar. Där är Lasse Dahlberg, socialdemokratisk landstingspolitiker i Stockholms län, och Ingela Gardner Sundström, moderat ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, helt eniga. Det är både bra och dåligt, menar Lasse Dahlberg. Arbetsmiljöfrågor ska tas upp lokalt på de enskilda arbetsplatserna. Problem är oftast lokala och bör därför lösas lokalt. Å andra sidan vet vi att det finns en hel del bekymmer ute på arbetsplatserna, inte minst stressrelaterade problem som borde få större politiskt fokus, till exempel när vi tar beslut om olika typer av verksamhetsförändringar. På samma sätt som det numera alltid tas fram miljökonsekvensbeskrivningar i beslutsunderlag borde konsekvensbeskrivningar som gäller arbetsmiljön också bli ett måste. Många frågeställningar Ingela Gardner Sundström säger att hon funderat mycket på varför arbetsmiljöfrågor inte har en mer framskjuten plats på den politiska agendan. Självklart har en del gjorts men en sak är säker menar hon, det finns en ocean av frågor kring arbetsmiljön att jobba med. Vi måste tala mer om arbetsmiljön. Men det räcker naturligtvis inte med att prata. Ska vi bli trovärdiga måste vi agera och därför funderar vi nu på hur vi ska nå ut med information om arbetsmiljöns betydelse även till våra förtroendevalda poängterar Ingela Garder Sundström. Hon berättar att SKL genom kampanjen Sveriges viktigaste jobb vill skapa nyfikenhet hos LANDS- TINGSPOLITIKER. Konsekvensbeskrivningar som gäller arbetsmiljön borde bli vanligare, säger Lasse Dahlberg (S). ungdomar om möjligheten att arbeta inom välfärdssektorn. Att det måste bli mer intressant för ungdomar att arbeta inom vård och omsorg är också Lasse Dahlberg helt inne på. Förbättrad arbetsmiljö är en nyckel fråga. Den framtida kompetensförsörjningen handlar om att få ungdomar att vilja satsa på yrken inom just vård och omsorg. Det handlar om att förbättra imagen men också om att åtgärda faktiska arbetsmiljöproblem inom ofta tunga och slitsamma jobb, säger Lasse Dahlberg. Problem i arbetsmiljön De största sjuktalen, berättar han, finns bland skötare inom psykiatrin där tunga lyft tillhör vardagen. Men värst är ända de allt ökande stressrelaterade problemen i arbetsmiljön. Även det sliter ut människor. En hel del har blivit bättre om man blickar tillbaka ett par decennier, vi har lärt oss mycket om till exempel arbetsställningar. Friskvård har kommit starkt samtidigt som ny teknik bidragit till många förbättringar, men det ändrar inte på det faktum att det fortfarande finns oerhört mycket kvar att göra. Vi måste börja med att identifiera, fundera och strukturera, sedan göra något åt problemen, inflikar Ingela Gardner Sundström. Ska vi kunna intressera ungdomar måste vi på allvar göra något, inte minst få bort onödig stress på ORDFÖarbetsplatserna, RANDE. Mycket känslan av att handlar om att ge inte räcka till rätt stöd till personalen, säger Ingela är förödande. Gardner Sundström, moderat Mycket handlar om att ge rätt ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation. stöd till personalen, tydliggöra ansvarsområden och befogenheter, även öppna för kompetensutveckling. Kunskap och vetskap om att man är behövd ger tillfredsställelse i arbetet. Det är något alla har rätt att känna. PER-ÅKE HULTBERG 6 FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ

7 Var fjärde kvinna kan inte sova på grund av jobbstress Höga krav, små möjligheter att styra sitt arbete och minst en sömnlös natt varje vecka. Så ser arbetssituationen ut för högutbildade kvinnliga tjänstemän inom främst landsting och kommun. Det visar TCOs rapport Att sova med jobbet tjänstemännens arbetsvillkor. Höga krav i kombination med liten kontroll över sitt arbete och ett ökat arbetstempo gör att var fjärde kvinna och var femte man inte kan sova minst en natt varje vecka på grund av jobbstress. Värst är det för dem med tillfälliga anställningar, där kvinnor är i majoritet För ett uthålligt och framgångsrikt arbetsliv, som är avgörande om Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft, krävs att vi satsar på en stimulerande arbetsmiljö med tid för återhämtning och lärande. Så ser tyvärr inte verkligheten alltid ut, säger Eva Nordmark, TCOs ordförande. Hårt arbetstryck Mellan 50 och 60 procent av TCOs medlemmar upplever att de minst en dag i veckan måste dra in på lunchen, arbeta över eller ta med jobb hem för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den ökade stressen, särskilt bland kvinnliga tjänstemän är oroväckande. De har ofta lång utbildning, hög expertkunskap, stort ansvar och trivs på jobbet, men samtidigt räcker tiden inte till och jobbet är sällan längre bort än i mobiltelefonen, säger Eva Nordmark. En annan anledning är rädslan över att bli av med jobbet. Rapporten visar att var fjärde anställd kvinnlig tjänsteman mellan 20 och 34 år har en tidsbegränsad anställning. Det är långt fler än bland män i samma ålder. Kvinnor har därmed en betydligt mer osäker tillvaro på den svenska arbetsmarknaden än jämnåriga män. De senaste tio åren har tidsbegränsade anställningar blivit allt vanligare bland kvinnor under 35 år, trots att andelen tidsbegränsade anställda inom TCO totalt inte har ökat. Utsatta yrkesgrupper Särskilt utsatta för stress är kvinnliga chefer och lärare där kvinnor har betydligt högre representation. För dem är livspusslet extra svårt att lösa. Att chefen mår bra är dessutom centralt för att de anställda ska må bra. Arbetsmiljöarbetet måste därför i högre grad än idag fokusera på arbetsmiljöproblem som skapas av arbetsorganisationer med otydliga mål och bristande resurser, säger Eva Nordmark. Att hantera allt otydligare gränser mellan arbete och fritid, att möta situationer där kraven är större än de resurser och stöd som står till buds, och att ta tag i den ökande känslan hos många av att inte hinna göra klart arbetet under arbetstid, är avgörande för produktiviteten och kvaliteten i det svenska arbetslivet framöver. Inte minst för att fler människor ska känna frihet, utveckling och arbetsglädje med god tillväxt och välfärd till följd. Den ökade stressen, särskilt bland kvinnliga tjänstemän är oroväckande, säger Eva Nordmark, TCOs ordförande. För mer information: FOTO: JANN LIPKA Är du tillgänglig? Det är viktigt för vårt varumärke att vara en attraktiv arbetsplats där man trivs och kan utvecklas. I en grupp där människor har olika bakgrund finns fler verktyg för att komma fram till lösningar. Åsa Lindström, ansvarig för mångfaldsarbetet på Volvo Personvagnar Dålig tillgänglighet lägger varje dag hinder för över 1 miljon människor med funktionsnedsättning. Vad kan du göra för att riva hindren? Se våra filmer om tillgänglighet och beställ vårt praktiska material på handisam.se Talar du hellre om möjligheter än problem? Det gör vi också. Ta del av hur andra arbetsgivare har gjort mångfalds- och jämställdhetsfrågorna till en framgångsfaktor. På hittar du goda exempel, ppt- stöd, checklistor och andra tips. FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ 7

8 FOTOKOLLAGE: GUSTAV MAGNUSSON Ett av skälen till en ny positiv attityd till hemvårdsyrket är att det växt fram en samhällsdebatt kring bland annat äldrevården. Höjd status för traditionellt kvinnoyrke Att arbeta inom omsorgssektorn med att ge vård och omsorg i någon annans hem, vilket då blir arbetsmiljön, har länge setts som ett lågstatusyrke. Men, en positiv förändring är på gång enligt Virpi Johansson som jobbar som chef inom hemtjänsten. Som stöd för att förbättra förutsättningarna för den yrkeskategorin har materialet Vård i annans hem utvecklats. Fakta Vård i annans hem Vård i annans hem är ett av fyra förebyggande projekt som drivs av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna i samverkan. De övriga tre projekten är: Friska Verksamheter Hot och våld Hållbar Rehabilitering Mer information om de fyra projekten finns på suntliv.nu/projekt/ Filmen Vård i annans hem - intresseväckaren finns på:suntliv.nu. Projektet Vård i annans hem Virpi Johansson har nyligen gått en kortare praktisk chefsutbildning, Rusta arbetsplatser, och blev då introducerad till materialet Vård i annans hem som syftar till att identifiera utvecklingsområden för arbetsmiljön och stimulera till handling. Materialet och utbildningen är framtagna av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna i samverkan. Vår arbetsmiljö handlar ju inte bara om den fysiska arbetsmiljön utan minst lika mycket om den psykosociala. En hög stressnivå gör bland annat att man orkar mindre även fysiskt, säger Virpi Johansson, chef för den Norra hemtjänsten inom Bromma stadsdelsförvaltning. Kvinnor ibland gränslösa i sitt omhändertagande Ett skäl till den höga stressnivån är enligt henne att det är mest kvinnor som arbetar i hemtjänsten och det finns hos kvinnor ett lite mer gränslöst omhändertagande som gör att de ofta ser behov hos dem de vårdar som inte finns med i den beställning de har att utföra. Då skapas en inre stress som leder till sämre både psykisk och fysisk hälsa. Det är ett av de områden som arbetsgrupper får möjlighet att föra dialog om i materialet Vård i annans hem för att bidra till att förbättra arbetssituationen för bland annat hemtjänstpersonalen. Höjd status Ett av skälen till förändringen i attityden till yrket tror Virpi Johansson är att det växt fram en samhällsdebatt kring bland annat äldrevården. Det har då bland annat framgått att det yrket inte alls bara handlar om att ta om hand, utan kräver en stor yrkeskompetens och inom vissa sektorer en hög utbildningsnivå. Om vi till exempel tittar på vad som hänt inom demenssjukvården så är det nu en mycket specialiserad vårdform som kräver både mycket utbildning och en stor erfarenhet för en värdig sådan vård, det är minsann inget som vem som helst kan göra, fortsätter Virpi Johansson. Enligt henne leder det till att yrket får högre status och hon ser att kvinnorna och de fåtal män (som blir alltfler) som jobbar inom hemtjänsten sträckt på sig och fått en betydligt bättre självkänsla på senare år. Ett annat skäl tror jag är att dessa arbeten lyfts fram av både chefer och kommunledning som en viktig yrkeskategori. Vi som chefer har också en viktig roll i att föregå med gott exempel och vara stolta över det vi gör, fortsätter hon. Fungerar själv som ett gott exempel Virpi Johansson är själv ett exempel på både en stolt chef och en chef med gedigen både utbildning och erfarenhet. Dels har hon jobbat i yrket ända sedan 1970-talet när hon invandrade från Finland, och dels är hon högskoleutbildad i grunden, sjukgymnast, och sedan har hon gått ett antal olika vidareutbildningar på universitetet samt olika chefsprogram. 8 FOKUS PÅ KVINNORS ARBETSMILJÖ

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs:

I propositionen till kongressen 2014 beskrevs: Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö antogs av kongressen 2011 med stort och brett engagemang. Idén om en hälsosam vårdmiljö samlade och ersatte då tidigare program och idéer inom området hälsosam

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

STOLTHET OCH FÖRDOMar

STOLTHET OCH FÖRDOMar Stolthet och fördomar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb? STOLTHET OCH FÖRDOMar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting OM sina jobb? Stolthet och fördomar Vad tycker

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer