Attityderna lever kvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Attityderna lever kvar"

Transkript

1 brottsoffer tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 1/2009 Polisen lägger ner för många utredningar sidan 6 Barnen i Kambodja offer för sexturism sidan 19 Attityderna lever kvar Samhällets bemötande blir bättre, lagstiftningen uppdateras och åtalen ökar. Men synen på offren är sig lik. Den som utsätts för en våldtäkt förväntas försvara sig trots att det ofta är fysiskt omöjligt. lösnummerpris 30 kr årgång 15 tema Våldtäkt s 9-18

2 Innehåll Tidningen Brottsoffer utges av Brottsofferjourernas Riksförbund tel Bondegatan 40 Box Stockholm 2 Ordföranden har ordet Bristande samtycke är ett sexualbrott 3 Riksnytt Små kommuner kan inte ge skyddat boende på orten 4 Aktuellt 4 Nu kan du efterlysa din stulna cykel på Internet 5 Snabbare rättegångar och bättre information 6 Fler brott borde klaras upp 7 Fråga psykologen ansvarig utgivare Hans Klette tel redaktör Ninna Mörner tel mobil grafisk form Erika Nydahl omslagsfoto Erika Nydahl 8 Fråga juristen 8 Boktipset 9 Tema: Våldtäkt 10 Våldtagnas rättigheter en segdragen historia 12 Jag försöker visa värme utan beröring 14 Allt fler våldtagna söker hjälp hos jouren 15 Stödet till utsatta ska samordnas 16 De flesta kan inte göra motstånd 18 Många våldtäkter på Finlandsfärjorna 19 Utblick Kambodja pedofilernas paradis 21 Regionnytt 22 Så når du brottsofferjourerna 24 Sista sidan Bengt får Brottsofferpriset 2009 prenumeration helårsprenumeration 150 kr postgiro Tidningen Brottsoffer utkommer med fem nummer per år. Som medlem i en lokal jour får du tidningen gratis. Tänk på att uppdatera dina adressuppgifter! annonser tel / / fax / / tryck Tidningen Brottsoffer ges ut med stöd av Spifab, Weinco Grafiska AB, Malmö issn x, upplaga ex Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Varje år ger BOJ stöd till cirka brottsdrabbade personer. Det finns idag drygt 100 lokala brottsofferjourer som kan erbjuda emotionellt stöd och praktisk vägledning. Jourernas stödpersoner har avgett tystnadslöfte och ger stöd så länge brottsoffren behöver. BOJ har även organiserat vittnesstöd vid de flesta tingsrätter. Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. Citera oss gärna, men ange källan. All hjälp är kostnadsfri och såväl stödpersoner som vittnesstöd har utbildning för sina uppgifter. Brottsdrabbades rättigheter vår utmaning tidningen brottsoffer 1/2006

3 Ordföranden har ordet förbundsordförande hans klette Bristande samtycke är ett sexualbrott Samlag som inte sker frivilligt ska kriminaliseras. Sexualbrottslagen ska vara normbildande. Det menar Hans Klette och hämtar stöd i Europadomstolen och i betänkandet Samtyckesutredningen lagskydd för den sexuella integriteten. Europadomstolen behandlar kränkningar av Europakonventionens fri- och rättigheter. På våldtäktsområdet har betydelsen för Sverige av Europadomstolens dom M.C. mot Bulgarien blivit aktuell. Domstolen drar i fallet slutsatsen att i enlighet med den standard och de trender som numera föreligger inom detta område måste konventionsstaternas positiva förpliktelser under artiklarna 3 och 8 anses kräva kriminalisering och lagföring för varje sexuell handling, som skett utan samtycke. Det måste numera anses helt klart att Europadomstolens praxis på detta område innebär att bristande samtycke är avgörande för om våldtäkt föreligger. Europakonventionen är svensk lag sedan Enligt Regeringsformen 2 kap 23 får ingen lag meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. Svensk lag måste alltså prövas mot konventionens krav på mänskliga rättigheter. Sverige måste således ha en lag, som innebär att bristande samtycke konstituerar ett sexualbrott. I samband med Bulgariendomen, som kom i december 2003, skrev jag sommaren 2004 ett debattinlägg i Svenska Dagbladet, Så här bör våldtäktslagen formas. Där framhöll jag följande; För att Sverige inte ska riskera att göra sig skyldigt till liknande kränkningar borde svensk sexualbrottslagstiftning på sikt få en grundregel, liknande den engelska och irländska, som lyder; En man begår våldtäkt, om a) han har samlag med en kvinna som vid tiden för samlaget inte samtycker till detta och b) vid den tiden inser att hon inte samtycker till samlaget eller är oaktsam huruvida hon samtycker till det eller inte. Tidigare i artikeln hade jag framhållit: Införandet av brottet oaktsam våldtäkt skulle ge brottsoffren ökat skydd vid klart klandervärda och straffvärda sexuella övergrepp, där det idag är svårt att bevisa att gärningsmannen haft insikt (uppsåt). För straffbarhet skulle det räcka med att det för en normalt aktsam person är uppenbart att offret inte samtycker till det sexuella umgänget. Det avgörande för Norge att år 2000 kriminalisera grov oaktsam våldtäkt var ett stärkt rättsskydd för brottsoffret utan samtidig risk för rättsosäkerhet för gärningsmannen. Även anmälningsbenägenheten vid sexualbrott skulle troligen öka kraftigt, då möjligheten att få en fällande dom skulle underlättas. Konstruktionen våldtäkt Den 1 augusti 2008 överlämnade Madeleine Leijonhufvud betänkandet Samtyckesutredningen lagskydd för den sexuella integriteten. Utredaren föreslår att lagen anpassas till den idag allmänt omfattande uppfattningen om sexualitet För att förstå hur sexualbrottslagstiftningen kan göras mera effektiv, måste man se närmare på allmänhetens förtroende för rättsväsendet och anmälningsbenägenhet beträffande sexualbrott. att frivillighet i meningen frivilligt deltagande från båda parter är ett nödvändigt element för att sexuella handlingar ska anses tillåtna. Brottet föreslås bli ett uppsåtsbrott, liksom det nuvarande våldtäktsbrottet. Det finns enligt utredaren inte skäl att gå längre och kriminalisera oaktsamhet. De straffvärda fallen anses rymmas under vad som enligt svensk rätt utgör lägst likgiltighetsuppsåt. Att bevissvårigheter kommer att finnas också med den föreslagna regleringen kan enligt utredaren inte motivera att straffansvaret utsträcks till fall som inte kan anses så klandervärda att de motiverar straffansvar. Gränsen för vad som är så klandervärt handlande att det ska vara straffbelagt måste bestämmas utifrån en värdering som enligt utredaren alltså utfallit så att oaktsamt handlande inte ska kriminaliseras. Kriminalisera oaktsamhet För egen del utfaller värderingen på helt motsatt sätt. Oaktsamhet på detta område måste kriminaliseras för att jämställdheten mellan könen på sexualitetens område kräver det och för att jämställdhet ska bli verklighet. Vad som kan diskuteras är om formuleringen av brottsrekvisitet som (bristande) frivilligt deltagande är att föredra framför uttrycket (bristande) samtycke. Det viktiga är att vi får en lag som speglar dagens syn på sexualitet och som medverkar till en förstärkt normbildning. Få sexualbrott lagförs För att förstå hur sexualbrottslagstiftningen fungerar och vilka möjligheterna är att göra den mera effektiv, måste man se närmare på allmänhetens förtroende för rättsväsendet och allmänhetens anmälningsbenägenhet beträffande sexualbrott. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning för år 2007 anmälde allmänheten endast 13 2

4 Riksnytt procent av de sexualbrott de ansåg sig ha blivit utsatta för. Av de anmälda sexualbrotten har endast cirka 10 procent lett till åtal. Dessutom ligger domstolarnas friandefrekvens vid sexualbrott på cirka procent. Man kan knappast säga att brottsbekämpningen av sexualbrott är effektiv eller att allmänhetens förtroende för rättsväsendets arbete med sexualbrott kan vara högt. Bevisningen är ofta mycket svårbedömd vid sexualbrott beroende på att ord står mot ord, anmälan görs inte omedelbart i samband med brottet, läkarintyg-rättsintyg saknas, polisutredningen startar sent och fördröjs, åklagarens åtal dröjer, domstolsprocessen dröjer. Ju längre tiden går, desto svagare blir bevisningen. Klarar inte rättsliga minimikrav Till stor del orsakas dessa svårigheter av bristande utredningsresurser främst hos polisen, men även hos åklagare och domare. Det brister i saklighet i rättstillämpningen så som den betonas i Regeringsformen 1:9, d v s besluten måste grundas på tillförlitliga och giltiga kunskaper på aktuellt sakområde. Det råder också brist på arbetskraft och tid, vilket gör att Europakonventionens artikel 6 om rättvis rättegång inom skälig tid inte tillfredsställs av Sverige idag. De cirka fyra procent av statsbudgeten som svenska regeringar tilldelat rättsväsendet årligen de senaste tio åren är inte tillräckliga för att vi ska vara den rättsstat som vi önskar vara. För att leva upp till de rättsliga minimikraven måste personalen utbildas för att nå upp till saklighetsnivån och personalstyrkan ökas kraftigt, så att fallen avgörs inom rimlig tid och rättssäkerheten och rättstryggheten därmed kan upprätthållas. Små kommuner kan inte ge skyddat boende på orten Kommuner utan egen kvinnojour löser ofta problemet genom att kvinnorna får skyddat boende på annan ort. Det framgår av BOJs undersökning av hjälpbehoven hos våldsutsatta kvinnor runtom i landet. Brottsofferjourernas Riksförbund genomför nu ett projekt för att stärka stödet till kvinnor utsatta för våld och övergrepp, så kallade kvinnofridsbrott. Amanda Säfström är projektledare och har under tre månader kartlagt behovet av en kvinnojour i olika kommuner. Enligt undersökningen finns det idag 154 kvinnojourer; 86 anslutna till Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, ROKS, 53 till Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, och 15 fristående. Dessa kvinnojourer kan ofta erbjuda stöd till mer än en kommun. Dessutom finns tre jourer inom BOJ som är både kvinno- och brottsofferjour; Södertälje-Salem-Nykvarn, Ystad-Skurup-Sjöbo samt Trelleborg-Svedala. Saknas i var tredje kommun Ungefär var tredje kommun saknar egen jour med skyddat boende. Dessa kommuner har i undersökningen fått frågan om det behövs en kvinnojour i den egna kommunen. Få av de kommuner som svarat ansåg att det fanns ett behov av en egen kvinnojour, säger Amanda Säfström. Många kommuner hänvisade till ett litet invånarantal och menade att samarbetet med kvinnojouren i grannkommunen täckte deras behov. Ett argument som många tog upp var att det är svårt att garantera hjälpsökande kvinnors säkerhet i en liten kommun eftersom det skulle vara svårt att hålla ett skyddat boende hemligt. Gun Östman, förste socialsekreterare i Gagnef och ansvarig för kvinnofridsfrågor inom IFO, skriver: Kommunen är så liten att ett skyddat boende inte skulle kunna vara skyddat, utan alla skulle veta var det var. Också vad gäller att anförtro sig till någon eventuell anställd på en kvinnojour inom kommunen skulle det nog vara många som drar sig för, eftersom den anställde kanske bodde granne, hade barn i samma klass/skola eller var släkt med släkten. Därför är det bra att kvinnor och barn i behov av skydd från en våldsam partner/pappa kan få hjälp i det större och mer anonyma Borlänge. Svårt finna frivilliga Att det är svårt att rekrytera frivilliga till en kvinnojour i en kommun med litet invånarantal var också argument som togs upp. Några kommuner hade också tidigare haft en kvinnojour, men verksamheten hade lagts ned, oftast eftersom antalet aktiva jourkvinnor var för få. Nu ska Amanda Säfström fortsätta projektet med medel från Socialstyrelsen och hjälpa brottsofferjouren att stärka arbetet med kvinnofridsfrågor på orter där det saknas kvinnojour. Tanken är att alla kvinnor oavsett bostadsort ska kunna få stöd, även om inte alla kan erbjudas skyddat boende på sin egen ort. Det kan handla om allt från att fortbilda stödpersoner till att hjälpa en brottsofferjour att även bli kvinnojour, berättar hon. Brottsofferjourerna gör redan idag ett omfattande arbete när det gäller hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. Jag hoppas att jag kan vara en resurs i att utveckla det arbetet ännu mer. Noterat ninna mörner Brottsoffersvar på Nätet startade igen 1 februari. Nu kan du mejla dina frågor till

5 Aktuellt Rättegångsskolan får pris År 2008 lanserade Brottsoffermyndigheten Rättegångsskolan på webben med information om rättsprocessen och konsekvenser av brott. Nu har det interaktiva utbildningssättet belönats med pris, på en internationell konferens i Berlin om e-learning. 25 länder hade med över 100 olika tävlingsbidrag till tävlingen Online Educa som gick av stapeln i december Projektledare Ulf Hjerppe tycker att det är fantastiskt roligt att Rättegångsskolan fått priset Medea Awards. Rättegångsskolan har på drygt ett halvår haft fler än besökare. Det har visat sig att även skolor tycker att det är ett bra sätt att lära ut hur en svensk rättegång går till, säger han. /NM Se Hotade ska få bättre skydd När brottsoffer och vittnen hotas har de rätt att få skyddsutrustning, såsom larm av polisen. Idag har olika polismyndigheterna olika sorters skyddsutrustning. Nu har Rikspolisstyrelsen tagit fram förslag på skyddsutrustning som alla polismyndigheter ska kunna erbjuda. Det föreslagna skyddspaketet innehåller olika sorters larm till exempel sådana som låter högt för att skrämma och sådana som är direktkopplade till polisen samt en inspelningsanordning. Polisen testar för närvarande utrustningen. På sikt ska alla brottsoffer oavsett var de bor i landet kunna få tillgång till samma skyddsutrustning. /NM Våld mot äldre i fokus Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans lagt ut information om våld mot äldre på webben. Äldre personer utsätts för våld av närstående och de personer som vårdar dem. Äldre personer utsätts för brott i det offentliga rummet. Och äldre kan utnyttjas och luras och utsättas för olika ekonomiska brott. /NM Läs mer på sök äldre under ämnen. Nu kan du efterlysa din stulna cykel på Internet Nu har en ny sajt startat för att hitta stulna föremål. Magnus Pettersen är en av initiativtagare till sajten Brottsportalen.se. Alla som blivit av med en cykel eller en tavla eller liknande vid inbrott kan efterlysa sina saker. Det krävs dock en polisanmälan som pdf-fil för att lägga ut en efterlysning. Vi vill säkra upp att vi får seriösa uppgifter, menar Magnus Pettersen. En bild på det saknade föremålet och ramnummer på cykeln kan hjälpa till att identifiera föremålet. Den som köper begagnat över Nätet kan också kontrollera om det som säljs är efterlyst. Jag köpte en cykel från en trovärdig kvinna. En fin cykel som hon sade hon sålde av hälsoskäl. Jag trodde henne. Sedan blev den stulen och då förstod jag att den varit stulen innan, säger Magnus Pettersen. Senare såg han att kvinnan han köpt cykeln av hade 12 annonser på Blocket på dyra cyklar. Han menar att det finns en affärsverksamhet i det här. Varje år stjäls cyklar. Få hittas. Nu hoppas Magnus Pettersen att den nystartade sajten ska bli stor och kunna vara en hjälp i att förebygga brott. På sajten finns också listor med varningar om stölder och brott som skett på olika orter. Hans tanke är att man ska kunna se om till exempel en liga härjar. Har väckt stort intresse Sajten är helt nystartad, men har väckt stort intresse. Redan första dagarna besökte personer sidan. Magnus Pettersen tror att många är intresserade av att efterlysa stulna föremål och försvåra för hälare. I framtiden tror han och hans fyra kompisar som byggt sidan att den ska växa sig så stor att de kan få in annonsintäkter. Hittills har de gjort allt jobb själva. Se ninna mörner 4 4

6 Aktuellt Snabbare rättegångar och bättre information Betänkandet om ökat förtroende för domstolar vill förbättra bemötandet och informationen, men också snabba upp själva handläggningen och öka insynen i rättsprocessen. Domstolarna bör aktivt sprida kunskap om vad som händer i en rättssal och varför. Medborgarnas förtroende för domstolar behöver stärkas. Det är utgångspunkten i betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) som lades fram i slutet av Fyra av tio medborgare har dåligt förtroende för domstolarna. Såväl medborgare, advokater och åklagare brister i förtroendet för att domstolarna ska klara av målen i rimlig tid. Långa handläggningstider är alltså ett förtroendeproblem. Än sämre förtroende finns för att medias bild stämmer med vad som faktiskt sägs och händer i domstolarna. Bättre insyn i processen Utredarna menar att domstolarna måste höja kvaliteten. Handläggningstiderna måste kortas och bemötandet förbättras. Transparensen i rättsprocessen måste öka liksom att informationen måste vara begripligare och mer lättillgänglig. Domare och åklagare måste gå att nå. Utredarna menar att det gäller att bemöta människor med respekt och värdighet. Att se till att det finns information som går att förstå. Det bör till exempel finnas information på fler språk i väntrummen, Domstolsverkets webbplats behöver förbättras och det bör finnas tillgång till webbplatsen i väntrummen, föreslår utredarna. Rätten bör bli mer begriplig Rättsprocessen och domarna måste avmystifieras och bli en del av samhället. Medborgarna måste förstå de grundvärderingar som styr rättsväsendet och få känna sig delaktiga i rättssamhället. De flesta medborgare har inte personlig erfarenhet av domstolar och rättegångar. Därför är kunskapsspridningen viktig även utanför rättssalen. Att ta emot skolklasser och liknande är en del i detta. Att ordna Öppet Hus en annan. Domstolarnas medarbetare måste bli bättre på att hantera media och informera och föra ut kunskap om rättsprocessen. Att TV-sända rättegångar, menar utredarna, är inte rätt väg att gå. Det är bättre med kontinuerlig kommunikation och kunskapsförmedling mellan domstol, media och allmänhet. Betänkandet är nu på remiss. Hbt-utbildning åt jourerna Bra bemötande av alla brottsoffer oavsett kön och sexuell läggning. Det är målet för en ny utbildning i RFSLs regi. En av målgrupperna är BOJs jourarbetare. ninna mörner RFSL Brottsofferjour har tilldelats 1,1 miljoner kronor för att tillsammans med Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund och BOJ genomföra utbildningar på tre orter i Sverige kring våld i samkönade parrelationer. Utbildningarna genomförs i samverkan och riktar sig till ideellt arbetande och anställda inom organisationerna. Föreläsarna kommer från RFSLs jour; Carin Holmberg, fil dr i sociologi, och Anneli Svensson, socionom och terapeut. ninna mörner RFSL står för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Jourkvinnor utbildas tillsammans För första gången ska nu Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, genomföra en tredagars grundutbildning för alla lokala kvinno- och tjejjourers nya stödpersoner. Utbildningen består av tre steg och ska ge såväl teoretiska som praktiska kunskaper i att bemöta våldsutsatta kvinnor och deras barn. Barnperspektivet betonas, meddelar SKR och påpekar att man särskilt vill lyfta fram några brottsoffergrupper; kvinnor med annan härkomst än svensk, kvinnor utsatta för hedersbrott, kvinnor i samkönat förhållande, kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med funktionsnedsättning, tonårsflickor och äldre kvinnor. Från 37 olika jourer kommer totalt 114 deltagare. /NM Läs mer på Fler kvinnor än män på polisutbildningen Polishögskolan skriver historia. För första gången är fler kvinnor än män bland förstaårseleverna. Av de 158 nya studenterna som påbörjar utbildningen i januari, är 81 kvinnor och 77 män. Under våren kommer Polishögskolan att ha drygt studenter. Det är roligt att polisyrket fortsätter att vara populärt och att fler och fler kvinnor vill bli poliser, säger Polishögskolans rektor Ebba Sverne Arvill. Hon betonar att det behövs människor med olika bakgrunder och erfarenheter för att verksamheten ska fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Det finns ett värde i att människor möts av en poliskår som speglar samhället i övrigt, menar hon. /NM RFSL lanserar brottsofferportal Brottsofferjouren som hör till Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL, lanserar en portal med information till den som utsatts för våld eller möter utsatta för våld. /NM Se 5

7 Aktuellt Grooming blir nytt brott Nu ska skyddet bli bättre för barn och unga som kontaktas av vuxna på Internet. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det införs ett nytt brott i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte för att kunna ingripa mot vuxna som ägnar sig åt s k grooming, d v s skapar ett förtroende hos barnet för att sedan utnyttja barnet sexuellt. Vi vet att det förekommer kontakter med barn i sexuella syften och att dessa riskerar att leda till att barn träffar personer som utsätter dem för straffrättsliga övergrepp, säger justitieminister Beatrice Ask. Det nya brottet ska gälla från och med 1 juli 2009 om Lagrådet bifaller förslaget. Bestämmelsen om straffansvar föreslås införas i kapitel 6 och straffansvar ska gälla redan på kontaktstadiet. Straffansvar läggs enbart på personer över 15 års ålder. I Lagrådsremissen 2007:13 Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften föreslår man även att det inrättas en särskild enhet inom polisen för att stärka skyddet för barn och unga på Internet. Enheten ska samla och sprida kunskaper, se över behov av ny lagstiftning och vidarebefordra anmälningar till rätt instans. /NM Misshandlade barn ringer BRIS Under år 2008 hade BRIS stödjande kontakter med barn och unga som blivit misshandlade. Det är det högsta antalet på fem år, enligt BRIS årliga rapport. Våldet kan beskrivas som allt från slentrianmässigt vardagsvåld, där barn blir slagna med tillhyggen som skärp och käppar, till mer tortyrliknande våld. En del barn berättar att de blir skakade och slagna tills de tappar medvetandet. Oftast är det en förälder som slår. Vissa av barnen har berättat om misshandel för andra vuxna, som lärare eller socialförvaltning, utan att få någon reaktion från vuxenvärlden. /NM BRIS-rapporten finns på Fler brott borde klaras upp Polisen lägger slentrianmässigt ner ärenden om gatuvåld. Brottsförebyggande rådet menar att polisen borde göra bättre förundersökningar. Varje år görs över anmälningar om misshandel mellan obekanta, det våld som i dagligt tal kallas gatuvåld. Till största delen rör det sig om en mindre grov misshandel mellan unga män som druckit alkohol. Idag leder cirka 15 procent av dessa anmälningar till personuppklaring. Brottsförebyggande rådet, Brå, menar i sin rapport Misshandel mellan obekanta kan fler brott klaras upp? (Rapport 2009:1) att betydligt fler brott skulle kunna klaras upp om polisens utredningsarbete var bättre. Checklista för polisen Cirka 600 anmälningar om misshandel mellan obekanta har undersökts. Författaren Anna Eksten har kategoriserat olika faktorer som tycks påverka utredningsarbetet. På så sätt kan hon se vilka anmälningar som läggs ned och om det funnits möjligheter att utreda dessa mer. Det hade det i 60 procent av de nedlagda Nu kan polisen begära ut IP-numret Polismetodutredningen har gett förslag som öppnar för polisen att kunna ingripa i bekämpningen av Internetbrott som trakasserier och ofredande. Idag har polisen inte rätt att begära ut IPnummer av företag när man misstänker brott med endast böter i straffskalan, till exempel ofredande. Men nu föreslår man i utredningen att operatörerna ska få lämna ut vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer till de brottsbekämpande myndigheterna även om det misstänkta brottet enbart kan leda till böter. Utredare Stefan Reimer kommenterar i anmälningarna i undersökningen, hävdar hon. Faktorer som påverkar om ett ärende läggs ned är om det inte finns en namngiven misstänkt vid anmälan om våldet är lindrigt om en motanmälan görs om målsäganden inte vill samarbeta om de inblandade är av utländsk härkomst. Anna Eksten menar att det finns mycket att göra för att förbättra utredningarna. Att polisen samlar in så mycket information som möjligt redan vid brottsplatsen är en sådan åtgärd. Det finns nämligen brister i detta arbete idag. I rapporten föreslås en checklista för polisen för att garantera att man inte missar något i utredningsarbetet. Bättre dokumentation och upptagning av vittnens namn är en del i utredningsarbetet som kan förbättras. Att de inblandades härkomst påverkar utredningsresultatet finns ingen förklaring till, menar Anna Eksten som ser allvarligt på detta. Polisen bör aktivt försöka arbeta med frågor om värderingar och bemötande för att själva ta reda på vad detta kan bero på, framförs i rapporten. ninna mörner DN den 23 januari; Vi har alla dessa trakasserier på Internet, olaga hot, ofredande och förtal, där det här krävs för att man över huvud taget ska kunna utreda brotten. Med dessa nya befogenheter får polisen alltså nya möjligheter att utreda och binda en gärningsperson som ofredar, trakasserar eller hotar en annan person över Internet. Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) är nu på remiss. ninna mörner 6

8 fråga psykologen björn lagerbäck Aktuellt Alla föräldrar ska få stöd Alla föräldrar ska kunna få stöd och råd, så länge barnen är omyndiga. Det är målet för en ny nationell strategi för föräldrastöd. I ett betänkande föreslås en nationell strategi för att alla föräldrar, som så önskar, ska få stöd till dess barnen är 18 år. Stödet ska ges genom samverkan mellan olika aktörer som träffar och hjälper barn och deras föräldrar. Utredarna radar upp exempel på sådana aktörer; ideella hjälporganisationer, MVC, BVC, familjerådgivning, skola och förskola men också polis, näringsliv och bostadsbolag. Utredarna menar att det är kommunen som ska ta det centrala ansvaret för samverkan. De olika aktörerna ska själva utarbeta hur stödet ska ges. Betänkandet är alltså visionärt inriktat då det handlar om att anlägga en nationell strategi. Nationell föräldratelefon För att föräldrastödet ska komma igång föreslår utredarna följande; Ett nationellt råd för att hjälpa kommunerna att komma igång Webbsajter om föräldrastöd Regional utbildning av föräldragruppsledare Regionala konferenser och utbildningar i föräldrastöd Riktlinjer för föräldrastöd på BVC och MVC Förutsättning för att inrätta en nationell föräldratelefon utreds. Ett nationellt råd för föräldrastöd, kanske en nationell telefonlinje, regional kunskapsförmedling och kommunalt ansvar. Så ser alltså förslaget ut i sin helhet. I praktiken kan det bland annat innebära att föräldrar till tonåringar kan få stöd över Internet av rådgivare. Och lokala företag kan hjälpa till att starta lokala föräldratelefoner. Betänkandet Föräldrastöd en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap (SOU 2008:131) ska nu ut på remiss. /NM Hur får jag min självkänsla tillbaka FRÅGA Jag är en tjej på 22 år som för tre år sedan blev kidnappad, svårt misshandlad, och nästan våldtagen av två helt okända män. Det hände efter en fest, då jag var på väg hem. Min syster hörde när de drog in mig i bilen på telefonen, så det blev en polisanmälan och två rättegångar. Något som jag absolut inte orkade, men var tvungen att gå igenom. De dömdes på alla tre punkter. Efteråt har jag försökt glömma det som hänt, men känner ofta att de tog ifrån mig något som jag saknar, min självkänsla. Jag kan bli väldigt osäker i sociala sammanhang och känner ibland ingen självkänsla överhuvudtaget. Det gör att jag kan bli väldigt tystlåten, något som jag inte hade problem med innan. Har trott att det ska gå över, men det gör inte det. Är det normalt efter tre år? Hur närma sig människor i sorg? FRÅGA Våra vänners dotter mördades för ett halvår sedan. Vi var på begravningen. Det var svårt. Nu vet vi inte hur vi ska gå vidare. De lever ju i ett trauma. Vi skickade ett julkort, men det kändes konstigt. Var det fel? SVAR Jag utgår ifrån att ni inte skickade SVAR Upplevelser av detta slag framkallar många gånger känslor av skuld och skam och en bristande tillit till omvärlden. Skuld- och skamkänslorna riktas inte sällan mot det egna jaget i strävan att återvinna tryggheten. Det omedvetna resonemanget är Om jag är ansvarig för det inträffade har jag också möjlighet att undvika att på nytt drabbas av likartade händelser. Sexuella övergrepp skapar ofta en känsla av vara både fysiskt och psykiskt nedsmutsad. Våra psykiska försvar spelar oss här ett spratt. Skulden läggs som ett försvar att hantera otryggheten, men gör dig i längden mer otrygg. Sammantaget påverkar det den egna självkänslan eftersom psyket efterstävar en balans mellan händelserna och den egna självkänslan. Till slut kanske du tänker; Jag är inte värd en annan behandling. Jag anser att en kontakt med en erfaren terapeut är att rekommendera. ett traditionellt julkort utan en speciell julhälsning baserad på det trauma era vänner genomlider. Att skicka ytterligare ett brev, där ni redovisar er osäkerhet rörande hur ni bäst kan vara till hjälp för era vänner, kan vara inledningen på en fortsatt kontakt. Hur länge kan man minnas ett brott? FRÅGA Hur mycket minns ett brottsoffer av ett brott som hände ett år tidigare? Är det inte risk att brottsoffer glömmer när det tar tid innan rättegång blir av? Är det nyttigt för brottsoffret att behålla minnesbilderna så länge? Finns det någon forskning på detta? SVAR Inför en eventuell rättegång är det en bra metod att så tidigt som möjligt skriva ned den aktuella händelsen och inte minst den psykologiska upplevelsen och den sammantagna sociala konsekvensen av brottet. Frågan om huruvida det är nyttigt att minnas sina traumatiska upplevelser måste bevaras på följande sätt: När vi kan minnas våra traumatiska upplevelser, samtidigt som vi har möjlighet att möta dessa tidigare upplevelser utan att tappa fotfästet i vår nuvarande livssituation, är detta ett tecken på att vi på ett framgångsrikt sätt lyckats bearbeta det inträffade. Vårt psyke och vår kropp är bärare av det förflutnas händelser och upplevelser, och inte minst våra tolkningar av det liv som en gång var vårt. Har du frågor till psykologen Björn Lagerbäck? Skicka dem till Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får.

9 fråga juristen eva andersson Får målsägande ljuga i rätten? FRÅGA Får en målsägande ljuga i rätten eller kan man bli straffad då? SVAR Vid en huvudförhandling/rättegång är det bara vittnen som talar under ed. Om ett vittne medvetet ljuger eller förtiger sanningen kan han eller hon dömas för mened till fängelse i högst fyra år. Om brottet är ringa kan det istället bli böter eller fängelse i högst sex månader. Varken målsäganden eller den tilltalade talar under ed vid en rättegång. En målsägande uppmanas ofta av domaren att ändå tala sanning. Om en målsägande FRÅGA Är diskriminering ett brott? Kan en diskriminerad person kalla sig för brottsoffer och få skadestånd? Kan den skyldige straffas med fängelse? SVAR Brott mot diskrimineringslagen hör under offentlig rätt och inte under straffrätt och det finns en speciell lagstiftning som reglerar olika fall av diskriminering. Från och med 1 januari 2009 finns det en ny diskrimineringslag som ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Det har också tillsatts en ny Diskrimineringsombudsman som ersätter Jämställdhetsombudsmannen, Handikappsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Ombudsmannen medvetet ljuger i rätten genom att anklaga någon som man vet är oskyldig eller lämnar falska uppgifter kan det leda till att målsäganden åtalas. Han eller hon riskerar att dömas för falsk tillvitelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det kan också vara straffbart att anmäla en person för brott om man vet att den personen är oskyldig. Då gör man sig skyldig till falsk angivelse och kan även då åtalas och riskera straff. De brott som jag nu nämnt återfinns i kapitel 15 i Brottsbalken. Kan den som diskriminerar få fängelse? mot etnisk diskriminering. Samtidigt bildas en ny nämnd mot diskriminering. Diskriminering är ett brett område och innehåller skydd mot diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder samt könsöverskridande identitet och uttryck. Den som utsatts för diskriminering av något slag kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen. Kommer man fram till att någon gjort sig skyldig till diskriminering av något slag kan den personen tvingas betala diskrimineringsersättning till den drabbade. Det ska utgöra ersättning för den kränkning som den diskriminerade utsatts för. Min hund blev ihjälbiten vad gör jag? FRÅGA Min hund blev ihjälbiten av grannens hund. Kallade på polisen som kom och förhörde. Långt efteråt fick jag veta att inget brott begåtts. Har inte varje djurägare ansvar för sitt djur? Kan jag försöka få ut pengar någonstans ifrån, driva ett enskilt åtal kostar väl en massa? Jag tycker ju att hundägaren ska ha någon form av reprimand. SVAR Varje hundägare har ansvar för sin hund. Jag kan tänka mig att det inte blev något åtal eftersom båda hundarna var lösa på en allmän plats. Det kan bli dyrt att driva saken till åtal eller till en tvist om skadestånd. Hade du någon försäkring på hunden som dog? Finns skadorna dokumenterade? I ett liknande rättsfall fick en person kränkningsersättning. Då väcktes alltså åtal. En bok att diskutera n Förstå socialt arbete heter en färsk och tjock bok av Bengt Börjeson. Bengt Börjeson har en bred erfarenhet av det sociala arbetet; praktiskt från barnbyn Skå, teoretiskt som professor i socialt arbete vid olika universitet. Förstå socialt arbete är en omfattande bok som vill få läsaren att reflektera över det sociala arbetet. I centrum finns individen som ska bemötas med respekt och få hjälp. Utan att bli ett objekt eller ett offer. Socialarbetaren möter människor och växer, förändras och reagerar på dessa möten. Mötet kan vara berikande för båda. Det finns dock en ojämlikhet i mötet. En är hjälpare den andra hjälpsökande. Maktrelationen måste man vara medveten om, manar Bengt Börjeson. Dessutom måste man ha lyhördhet för vilka konstruktioner och föreställningar den ena parten har om den andre. Detta ojämlika möte kräver ständig reflektion. Det sociala arbetet sker mitt i samhället och inbegriper förutom enskilda människor grupper, myndigheter och det civila samhället. Ett avsnitt ägnas det civila samhället och de informella socialarbetarna, de ideella krafterna. Ett annat kapitel tar upp socialtjänstens organisering. Socialt arbete är ett område i snabb förändring och där kvalitetssäkring blivit allt viktigare. Bokens förtjänst är bland annat de frågor och tankar den tar upp kring det sociala arbetet. Det sociala arbetet är inte färdigstöpt och svaren förändras med tiden. Boken är innehållsrik. Teori och metod, modeller och exempel finns det gott om. Målgruppen är studenter och socialarbetare och alla de som kommer i kontakt med det sociala arbetet. Det krävs en viss förkunskap i ämnet för att mäkta med boken. Som utgångspunkt för samtal och grupparbeten kan den nog fungera väl, även om den inte alls är upplagd som en studiecirkelbok. ninna mörner boktipset 8 Förstå socialt arbete av Bengt Börjeson, 8Har du frågor till brottsofferjuristen Eva Andersson? Skicka dem till Liber, 2008 Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får.

10 tema Våldtäkt Själsligt inbrott Våldtäkt är ett brott som ger synliga och osynliga skador. De synliga ska nu vården bli bättre på att dokumentera. Men hur är det med de osynliga? Varje år möter brottsofferjourerna cirka 600 våldtagna kvinnor och 30 män. Varje år kommer ytterligare 600 kvinnor utsatta för våldtäktsförsök och sexualbrott. Och 60 män. De får sällan upprättelse via rättsväsendet. t

11 tema Våldtäkt Våldtagnas rättigheter en segdragen historia Våldtäkt är ett brott som länge varit kringgärdat av fördomar. Men satsningar på information och utbildning börjar nu visa resultat. Fler anmäler och kunskapen om brottet är större. Även om mycket återstår. Det kan vara svårt för våldtäktsoffer att bli trodda och att få stöd och hjälp. Det har under årens lopp framkommit i flera avhandlingar, debattböcker, inspektioner, undersökningar och utredningar. Det har handlat om kvinnor som blivit misstrodda eller missförstådda i domstolarna, om våldtagna som inte får information de har rätt till, om undermåliga förundersökningar och om ett allmänt rättsmedvetande där våldtäktsoffret skuldbeläggs. Bland annat. Lagen har uppdaterats När sexualbrottsofferutredningen blev klar 2005 konstaterade utredaren Claes Borgström att det fanns ett stort glapp mellan allmänhetens syn på våldtäkt och vad Dubbelt så många anmäler Antalet anmälda våldtäkter mot personer över 15 år har fördubblats de senaste åren, 2007 anmäldes drygt 3500 våldtäkter. Våldtäkter där parterna inte står varandra nära ökar mest. Andelen våldtäkter där förövaren är obekant eller ytligt bekant har ökat med 10 procentenheter mellan 1995 och Samtidigt har andelen anmälda våldtäkter i en nära relation minskat med 12 procentenheter. som är en våldtäkt i lagens mening. Den utvidgning av våldtäktsbegreppet som skedde i och med lagändringen samma år hade inte så stor betydelse, utan samtidig upplysning om vad lagen faktiskt innebär, menade han. I vårt uppdrag ingick att titta på varför så få sexuella övergrepp anmäls. Och en förklaring är just okunskap. Att sexualbrottsoffer inte har tillräckligt med kunskap för att faktiskt kunna definiera vad de varit med om, säger rådman Annacarin Rathsman som var sekreterare i utredningen. Felaktiga föreställningar Många, också kvinnor som själva blivit våldtagna, menar att en riktig våldtäkt är en överfallsvåldtäkt. Det är också den typen av våldtäkt som får mest uppmärksamhet i medierna. Men i verkligheten är det vanligare att bli våldtagen i en nära relation, eller av en person som man är flyktigt bekant med. En vanlig våldtäktssituation är exempelvis i samband med krogbesök eller fester. Det kan ha börjat med frivilligt hångel, men slutat med våldtäkt. Många våldtagna har varit berusade och det är inte alltid minnesbilderna av övergreppet är klara. Då kan det ta tid att inse att det faktiskt var en våldtäkt de var med om. För den som blir utsatt för en våldtäkt där förövaren är av samma kön kan det vara ännu svårare att definiera övergreppet som en våldtäkt och dessutom berätta om det. Det finns också en föreställning om att våldtäktsoffer ska skrika och göra kraftigt motstånd, när en vanlig reaktion istället är att stänga av och hålla sig passiv under våldtäkten. De senaste åren har arbetet mot mäns våld mot kvinnor fått en plats på den politiska dagordningen och det har satsats stora resurser på att sprida kunskap om sexualbrott. Dåvarande justitieministern var med när vi presenterade utredningen, vilket förstås gav tyngd och signalerade att frågan är viktig, säger Annacarin Rathsman. Yrkeskårer utbildas Sedan dess har mycket hänt på relativt kort tid. Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala har gett ut en nationell handbok i omhändertagande av sexualbrottsoffer för vårdpersonal. Brottsförebyggande rådet har tillsammans med Jämo tagit fram ett handledningsmaterial till lärare och skolelever om sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Det finns en nationell webbsida för brottsoffer (brottsofferportalen.se) med särskild information till sexualbrottsoffer och i Brottsoffermyndighetens regi utbildas just nu drygt 400 poliser, åklagare och domare i bemötande av våldtäktsoffer. Bemötandet blir bättre Många av våra kursdeltagare upplever att det skett en förändring. Att det finns en större medvetenhet och kunskap om problematiken och att det faktiskt leder till bättre bemötande, säger Monica Burman som är universitetslektor och projektledare för Brottsoffermyndighetens utbildning. 10 foto kenneth hudd

12 Vad räknas egentligen som våldtäkt? I lagens mening är en våldtäkt inte bara ett penetrerande vaginalt eller analt samlag. Också övergrepp som är orala eller där gärningsmannen för in sina fingrar, sin hand eller ett föremål i offrets kön anses vara våldtäkt. Det är också våldtäkt om förövaren tvingar någon att onanera åt honom eller att själv onanera. Lagen ställer inte några krav på att offret ska ha gjort kraftigt fysiskt motstånd för att det ska kunna betraktas som en våldtäkt. Det räcker med att kvinnan med ord eller på annat sätt, till exempel genom att försöka hålla ihop benen, klart markerar att hon inte vill ha sex. Också i statistiken går det att spåra en förändring. De senaste tio åren har de anmälda våldtäkterna nästan tredubblats och det är inte troligt att den faktiska ökningen är så stor. Det handlar snarare om att kvinnor anmäler i högre grad. De tolererar inte lika mycket längre, säger Klara Hradilova Selin som är utredare på Brottsförebyggande rådet Att våldtäktsbegreppet har vidgats juridiskt är ytterligare en förklaring till ökningen, men när det gäller våldtäkt av ytligt bekanta eller obekanta tror utredaren på en faktisk ökning eftersom den typen av våldtäkt ökar mycket mer än andra. Det är en tolkning vi gör efter att ha tittat på samhällsutvecklingen i stort. Alkoholkonsumtionen har ökat samtidigt som vi fått många fler arenor för tillfälliga kontakter, säger Klara Hradilova Selin. Sedan 2005 har våldtäktsbegreppet utvidgats till att också gälla de fall när offret är medvetslöst, sover, är handikappat eller berusat. Den typen av övergrepp ansågs tidigare vara sexuellt utnyttjande. Just nu pågår en utvärdering av sexualbrottsreformen från Utvärderingen ska vara klar hösten Fler åtal, men inte fler dömda De senaste åren har också antalet anmälningar som går vidare till åtal ökat och i en inspektion som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen genomförde 2007 konstaterades också att utredningarna håller högre kvalitet än tidigare. Som förklaring angavs just större kunskap hos polis och åklagare om brotten och attityder under förändring. Olga Persson är samordnare för Team för våldtagna kvinnor på Alla kvinnors hus och också hon känner igen sig i bilden av att förståelsen för brottet har blivit större. Men hon är kritisk till att antalet dömda förövare inte ökar, trots att fler av de anmälda våldtäkterna går till åtal. Det gör det svårare att motivera kvinnor till en polisanmälan. Hon efterlyser också större insatser när det gäller vård och stöd till de våldtagna. Specialenheter för våldtagna kvinnor finns fortfarande bara i Stockholm och Uppsala, men behovet är stort i hela landet. Det stöd och bemötande en person får efter en våldtäkt är många gånger avgörande för möjligheterna att bearbeta brottet. Monica Burman menar därför att var och en som möter en våldtagen person har ett ansvar för att kontakten blir så bra som möjligt. Det innebär bland annat att vara empatisk och att ge henne den information hon behöver. Bristen på information är något som alltid kommer upp i de här sammanhangen. Många kvinnor har svårt att förstå vad de är med om, säger hon. Viktigt få målsägandebiträde Därför är det viktigt, påpekar Monica Burman, att ett målsägandebiträde kommer in tidigt i processen. Ett brottsoffer som får ett bra stöd, tas på allvar och får förståelse kan också känna en viss grad av upprättelse, oavsett hur det sedan faktiskt går med anmälan. Också i sexualbrottsofferutredningen pekades på vikten av ett målsägandebiträde och att det finns tydliga brister i hur lagen om målsägandebiträde tillämpas. En person som utsatts för våldtäkt har alltid rätt till ett målsägandebiträde. Biträdet ska ta tillvara hennes intressen, vara ett stöd i rättsprocessen och bevaka att det inte begås några fel under förundersökningen. Behovet av stöd kan vara stort, också när förundersökningen läggs ner och inte leder till åtal. Ett målsägandebiträde kan till exempel förklara att ett nedlagt åtal inte nödvändigtvis behöver betyda att kvinnan inte blivit trodd. Förslag för framtiden Men det är inte alltid informationen om målsägandebiträde når fram till den våldtagna, vilket också konstaterades i Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens inspektion. Borgström har föreslagit att förundersökningsledaren ska vara skyldig att förordna ett målsägandebiträde i samband med att förundersökningen inleds och att det ska ske med automatik. I en statlig utredning om lagstiftningen om målsägandebiträde, som presenterades 2007, föreslogs en liknande ändring. Men sedan dess har inget hänt, frågan bereds fortfarande på justitiedepartementet. annette wallqvist Annette Wallqvist har tillsammans med Lotta Nilsson skrivit boken Vägen vidare efter våldtäkt. 11

13 tema Våldtäkt Jag försöker visa värme utan beröring Om du fått din integritet kränkt vill du ha något emellan dig själv och den du möter ett köksbord, koppen och armarna som vilar på bordet, säger Mari Landell, ordförande i BOJ Östra Östergötland Ett stort matbord är därför samlingspunkt för jourens verksamhet. Mari Landell har gjort det hemtrevligt i köksregionen i lokalen, som ligger i centrala Norrköping. Det är här hon tar emot besökare, här samtalar de över en kopp kaffe. Att fika tillsammans är inte så uppstyltat. Vi är medmänniskor på jouren, inte något annat. Vi ska inte stå för professionell vård utan folk kommer hit för att få prata, säger hon. Och vid det här bordet har hon pratat med många människor. Under förra året hade jouren kontakt med uppemot personer. 140 av kontakterna har bokförts som sexualbrott. Men vi har haft väldigt mycket relationsbrott och då ingår ofta våldtäkt. Närmare 400 kvinnor sökte hjälp på grund av våld i nära relation under året som gick. En viktig del av jourens arbete Stöd till människor som utsatts för sexualbrott utgör alltså en stor och viktig del av jourens arbete. Och Maris arbetstid upptas i huvudsak av de här frågorna. Hon har kontakt med brottsoffer, är ute och föreläser på skolor, ABF och andra platser och har fortbildat de andra på jouren. Vad kan då jouren ge för hjälp till människor som utsatts för en våldtäkt? Vi kan göra mycket. Vi kan ge praktisk hjälp, följa med till socialtjänsten, hjälpa till med samtal och följa med till rättegång, säger Mari Landell. Men det allra viktigaste är att lyssna. Hon säger att det gäller att lyssna aktivt, att inte vara rädd för att ställa frågor det visar att man är intresserad och verkligen vill veta. Däremot bör man lägga band på sina känslor. De är ofta trötta på att man blir arg å deras vägnar. De behöver ett lyssnande öra, men de behöver inte din reaktion. Hunden bryter isen Mari återkommer till vikten av att värna integriteten och att vara försiktig med kroppskontakt. Jag liknar de här övergreppen vid själsliga inbrott. Och har du haft inbrott lämnar du inte dörren olåst. Det är samma sak här. Man värnar sitt revir. Mari Landell hälsar och tar i hand, men inte mer. Vill någon krama henne efter samtalet så får hon eller han göra det, men Mari tar aldrig initiativ till fysisk kontakt. Tänk dig själv om du inte fått bestämma över din kropp och så kommer någon och lägger sin hand på din eller råkar röra vid dina knän under bordet säger Mari och tillägger: Jag kan visa värme utan beröring. Hon påpekar att det oftast är nödvändigt att erbjuda en kvinnlig stödperson och att brottsoffret ska kunna byta stödperson om personkemin inte fungerar. Men hon säger också att man inte får ha för bråttom. Det tar tid att bygga upp förtroende. En del, särskilt de yngre, kan komma hit ett par gånger utan att prata om våld- De vill ha ett lyssnande ör men behöver inte din reakt Mari Landell, BOJ Östra Östergötl täkten. De vill ju pejla av vem jag är, om jag kan ta emot deras historia. Jag låter det ta sin tid, säger hon och tillägger: Sedan berättar de desto mer, när de lärt sig lita på mig. Mari tillägger att det är skönt att ha en hund som bryter isen. Sedan tre år tillbaka har hon med sig sina taxar, Ola och Gunilla, på jouren. Det har hittills inte fört med några problem på grund av allergi eller hundrädsla. Däremot har hon haft stor hjälp av hundarna, menar hon. De allra första berättelserna jag hört av brottsoffer har delats mer med Ola än med mig. Ofta klappar de frenetiskt på hunden. Ju ledsnare de är desto mer klappar de. Jag har jättestor nytta av Ola, säger hon och tillägger: Man kan inte bara prata om våldtäkten. Det måste blandas ut med annat. Vi 12

14 Att tänka på som stödperson Lyssna aktivt utan att blanda in dina känslor Var försiktig med kroppskontakt Låt det ta tid att bygga upp ett förtroende Varva det svåra med vardagliga samtalsämnen Uppmuntra till egna initiativ och stärk självkänslan Hänvisa till psykolog om det behövs, men behåll kontakten Följ med till läkaren, polisen, rätten e t c Begär överprövning om utredningen läggs ner a, ion. and Det är en ynklig procent av våldtäktsärendena som går till vidare till rättegång. Tyvärr beror det ibland på inställningen hos enstaka polismän, menar Mari Landell. Därför begär jouren överprövning av samtliga sexualbrott i Norrköping, för att det på sikt ska höja kvaliteten på rättsväsendets hantering av den här typen av ärenden. foto erika nydahl sätter oss, tar lite kaffe, pratar om vädret och hundarna. Sedan kan man fråga hur de mår. Mari berättar att många har ett stort behov av att prata. De är ofta ensamma med upplevelsen, kanske har de inte berättat för någon annan överhuvudtaget. Det blir ofta många samtal, men inte nödvändigtvis särskilt långa. När de fått prata av sig räcker det ofta med att bara kolla av att jag fortfarande finns där för dem. En bekräftelse och lite avrapportering, även när de mår bra. Jourtelefon dygnet runt Mari har en jourtelefon. Hjälpsökande som råkat ut för grövre sexualbrott får numret och kan ringa dygnet runt. Det är aldrig någon som har missbrukat möjligheten. Har de ringt någon natt, då har det varit akut. De har mått riktigt dåligt. Mari lyssnar, för ett samtal per telefon och ofta hjälper det för stunden. Ibland mår brottsoffer så dåligt att Mari hänvisar till psykolog. Hon erbjuder sig att följa med dit och hon är tydlig med att hon inte släpper taget. Det går alltid att komma tillbaka till jouren. Ibland är man den första förtrogna hon har, den första hon berättar för. Det är ett stort förtroende. Om jag bara skickar iväg henne, då har jag missbrukat det. Det gäller att tänka sig för innan man blandar in onödigt många människor, menar Mari. Men när samverkan fungerar kan det underlätta för brottsoffret. En läkare på psyket har låtit Mari komma dit och samtala med brottsoffer. Läkaren har bara suttit med och lyssnat. De här tjejerna mår så dåligt och så ska de dra samma historia om och om igen för polis och övriga rättsväsendet, vården, kanske socialtjänsten och så anhöriga och vänner. Nu förde vi vårt samtal som vanligt. På det här sättet fick läkaren ändå bilden klar för sig. Starkt att söka hjälp Många av de hjälpsökande har låg självkänsla när de kommer till jouren. De tror sig inte vara värda ett dugg. De blir också ofta ifrågasatta av andra. Jag är därför noga med att säga att det var starkt av dem att ta sig hit. Det behöver de få höra, säger Mari och tillägger: Det är viktigt att peppa dem, få dem att fixa telefonsamtal och annat. De ska ju klara sig utan mig så småningom. erika nydahl t 13

15 tema Våldtäkt Allt fler våldtagna söker hjälp hos jouren t Hos oss har våldtäkterna ökat och de är unga, mellan 12 och 20 år. Ja, de allra yngsta var fyra och fem år... Mari Landell, ordförande för BOJ Östra Östergötland, berättar att allt fler söker sig till jouren efter en våldtäkt. De allra flesta är kvinnor många unga men det kommer också några män varje år. Mari Landell vet inte vad ökningen beror på, men tror att allt fler känner till jourens existens. Och kanske också att allt fler vet att en våldtäkt inte bara är överfall av en okänd man i en park. BOJ Östra Östergötland Varje år hjälper jouren omkring 140 personer som utsatts för sexualbrott, vanligen våldtäkt. De flesta är kvinnor. Männen uppgår till 7-8 stycken. 2-5 stödpersoner sköter de här kontakterna. Det ger ca 35 sexualbrott per stödperson och år. De allra flesta (80 procent) av de hjälpsökande behöver fler än tre kontakter med sin stödperson. Det är svårt att ge en exakt siffra på hur många hjälpsökande som drabbats av just sexualbrott. Varje år tar jouren t ex emot kvinnor som utsatts för våld i nära relation, vilket ofta innefattar sexuella övergrepp. Besöker många skolor Mari Landell har föreläst en hel del i olika sammanhang. Hon har också besökt många skolor i kommunen, berättat om jouren och diskuterat med eleverna. De har bland annat pratat om var man drar gränsen för vad som är okej när det gäller sex. Hon upplever att ungdomar lever väldigt utsatt. Både i högstadie- och gymnasieskolor händer det att tjejer ska serva både sin pojkvän och hans kompisar på tjugominutersrasten eller lunchen, säger hon och fortsätter: De ska alltså ha sex med pojkarna. Det drabbar långtifrån alla tjejer, men det händer. Och jag tror inte att det är unikt för Norrköping. Mari Landell har tagit upp frågan under sina föreläsningar och klassrumsdiskussioner. Sagt att hon vet att det förekommer och försökt ifrågasätta utan att skuldbelägga. En del av de utsatta flickorna har sökt hjälp hos brottsofferjouren. Hård press på skolflickor Förstå vilken press de lever med. De ska hinna med att ha sex på rasten, lärarna kräver att de ska sköta skolan och hemifrån har de pressen att vara duktig flicka. Hur ska de kunna lära sig något när de sitter och tittar på klockan och vet att det snart är dags säger Mari. Och de sitter i en rävsax. Ofta har de blivit tillsammans med en ganska populär kille och vill de vara med i det här innegänget är det bara att ställa upp. Slutar de upp med det, så får de rykte om sig. Det är inte bara att lägga ner och säga Jag vill inte mer. Totalt har jouren kontakt med cirka brottsoffer per år samt anhöriga. Det ger ca personer som på ett eller annat sätt får stöd. 300 av de hjälpsökande är under 18 år, vilket kräver minst en kontakt med förälder, alltså ytterligare minst 300 personer att prata med. De flesta som vänder sig till jouren är kvinnor. De utgör 800 av alla hjälpsökande. BOJ Östra Östergötland omfattar Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. Jouren har cirka 12 stödpersoner och 7 vittnesstöd. En anställd brottsofferassistent (vakant). Jouren bildades När flickorna kommer till jouren diskuterar de olika handlingsalternativ med Mari. Är till exempel den här killen jätteviktig? Man kanske kan leva utan honom men inte med ryktet. Det går inte att ha en universalplan som passar alla. Du måste se på var och en vad kan vi göra? Kanske blir det bättre om hon byter skola det finns tjejer som gjort så för att komma ifrån det här, säger Mari Landell. Samtidigt vill de inte gå hem till mamma och pappa och berätta varför de vill byta skola. Då är min uppgift att få dem att prata med varandra, men inte till vilket pris som helst. Mari försöker alltid ha kontakt med föräldrar till brottsoffer som är under 18 år. Ofta går det att få till en bra lösning. Männen far illa i vården De allra flesta som söker hjälp efter en våldtäkt är kvinnor. Men inte alla. Under 2008 sökte 7-8 män upp jouren av samma skäl. I somras var det som en våg där det mest optimala var att våldta en tonårspojke, det mest förnedrande man kunde göra mot honom istället för att slå sönder honom. I de flesta fallen var förövarna andra ungdomar, berättar Mari Landell. Hon har också haft kontakt med några homosexuella män i årsåldern. De har blivit väldigt dåligt bemötta av sjukvården. När det gäller en kvinna sätter man ändå in kuratorshjälp och hon får ligga kvar på gyn över natten om hon vill. En av killarna som kom hit hade inte fått någon hjälp alls. Mannen ringde till psykakuten på natten efter övergreppet. De bad honom sluta störa, berättar Mari Landell. Flera män har inte polisanmält. Jag försöker få dem att göra det. Men säger de blankt nej och jag framhärdar, då tappar jag kontakten med dem. Och vad händer då, när de inte har någon annan? erika nydahl 14

16 tema Våldtäkt Nu ska stödet till utsatta samordnas Ett geografiskt lotteri. Så beskrivs olikheterna i bemötande av och kunskap om våldtäktsoffer. För att få hjälp av vård och rättsväsende gäller det att bo på rätt ställe och träffa rätt människor. Ett nationellt handlingsprogram för vården ska ändra på det. Man kan ha turen att träffa en bra doktor, men sedan dra en nitlott i rättsväsendet. Eller tvärtom, säger Gun Heimer. Hon är chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som även driver en mottagning för våldsutsatta kvinnor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Gemensamma rutiner För att åtminstone vården ska behandla våldtäktsoffer mer likvärdigt har NCK på regeringens uppdrag tagit fram ett nationellt handlingsprogram för omhändertagande av våldtäktsoffer. Nästa steg är att implementera programmet, något som nu sker på fem pilotorter i landet. Det är viktigt med gemensamma rutiner, att vårdpersonal vet vilka prover som ska tas efter en våldtäkt. Det behövs också rutiner för att hantera kläder och dokumentera skador. Det är dessutom viktigt att ställa frågorna på rätt sätt. Viktigt för vårdpersonal Vi möter personer i kris och de måste hanteras varsamt när vi tar våra prover. Vi ska ta anamnes, inte hålla förhör. Däremot måste vi fråga vad gärningsmannen gjorde för att veta var vi ska ta proverna slickade han till exempel på brösten också? Det här är kunskap som vårdpersonal överlag behöver ha eftersom det inte alltid finns tillgång till särskilda mottagningar för de som utsatts för våldtäkt. Det finns dessutom få rättsläkare i landet, jag tror de är 16 stycken. Det betyder att fler läkare skriver rättsintyg, gynekologer och andra, säger Gun Heimer. Se till att proverna används Men det räcker inte med att vårdpersonalen har kunskap om hur de ska agera. Det behövs också samverkan med rättsväsendet för att proverna ska vara till nytta i en kommande rättegång. Det händer att polisen inte hämtar de prover som tagits och jag har mött åklagare som inte vet vilka prover vi tar. Gun Heimer berättar om ett fall där NCK skrivit rättsintyg åt en ung kvinna som utsatts för våldtäkt. Vi tog alkoholprov och hon hade noll promille i blodet. Men åklagaren sade att hon troligen varit påverkad Han hade alltså inte läst handlingen. Fler åtal, men inte fler domar Allt fler polisanmäler att de utsatts för våldtäkt. Men det leder inte automatiskt till fler fällande domar, påpekar Gun Heimer. Vi vet av erfarenhet att vi måste samverka över myndighetsgränserna för att nå framgång med sexualbrottsärenden. Därför har även polis och åklagare på de fem pilotorterna bjudits in och samtliga har tackat ja till att delta i arbetet, säger Gun Heimer. erika nydahl Rutiner är viktiga. Det gäller att veta vilka prover som ska tas, men också att ha samarbete med rättsväsendet och återkoppling så vi vet att proverna används, säger Gun Heimer, chef för Nationellt centrum för kvinnofrid. Handbok för vården ger bättre bemötande och spårsäkring Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram ett nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. Programmet har utformats som en handbok och omfattar patientens möte med sjukvården, provtagning och kontakt med rättsväsendet. Som hjälp i mötet med enskilda patienter finns också en spårsäkringsguide, ett slags blankettsystem för att få med väsentliga frågor, prover och undersökningar av skador och andra spår på de kvinnor och män som utsatts. Här finns också en mall för rättsintyg. Guiden har utformats av NCK tillsammans med Statens kriminaltekniska laboratorium och kompletterar den s k spårsäkringssatsen. Det är en låda som ska finnas på alla polisstationer, sjukhus och vårdcentraler och som innehåller allt material (tops, provrör, tejpfolier med mera) som krävs för att göra en komplett spårsäkring. Handboken och annat material finns att ladda ned på 15 foto erika nydahl

17 tema Våldtäkt De flesta kan inte göra motstånd De flesta kvinnor som utsätts för våldtäkt gör inte motstånd. De kan inte. När kroppens överlevnadsreflexer går igång förlorar vi kontrollen över vårt handlande. Varje år kommer nya patienter till Akutmottagningen för våldtagna kvinnor vid Södersjukhuset i Stockholm. Jag skulle säga att den absoluta majoriteten av dem har försatts i tillståndet där kroppen stänger ner som försvar och överlevnad under våldtäkten, säger Monika Hartig, psykolog och psykoterapeut vid mottagningen. Det tillstånd hon talar om kallas också paralyserad av skräck eller frozen När det så kallade parasympatiska nervsystemet går igång medför det bland annat att pulsen minskar hjärtats pumpkraft minskar blodtrycket sjunker man kan kissa man kan tömma tarmen. Rättsväsendet lär sig om reaktioner vid sexualbrott fright. En reflex som styrs av autonoma nervsystemet har aktiverats och får kroppen att spela död. Vi tror att vi ska bli aktiva i en sådan här situation, men även de som är vältränade hamnar i det här passiva tillståndet, att systemet stänger ner. Det är en automatisk reaktion och inget man kan välja. Många skäms efteråt Monika Hartig påpekar att många av hennes patienter skäms för att de inte gjort motstånd. De förstår inte själva varför de inte ens ropade på hjälp. Monika Hartig förklarar att höger hjärnhalva är mest aktiv i den här reaktionen. Det verbala centret sitter ofta i den andra hjärnhalvan. Det gör att det också är svårt att ropa, att prata. Man upplever sig som fången i sin egen kropp. Sällan synliga skador Mottagningen vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala tar årligen emot runt 1500 kvinnor som utsatts för våld och andra övergrepp, ofta inom en relation. Omkring 80 av kvinnorna har utsatts för våldtäkt utom relation. Verksamhetschef Åsa Witowski säger att man inte kartlagt Brottsoffermyndigheten genomför nu en utbildning för att öka kunskapen om sexualbrottsoffer inom rättsväsendet. Till slutet av 2009 ska uppemot 480 poliser, domare, åklagare och annan personal ha gått tredagarskursen. Ett viktigt syfte med satsningen är att förbättra bemötandet av brottsoffren i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningen handlar mycket om brottsoffers reaktioner. Det krävs kunskap om vanliga reaktioner och vanliga symptom för att förstå varför bemötandet är så viktigt. Det säger Maria Königsson, som arbetar med uppdraget vid Brottsoffermyndigheten. I Brottsoffermyndighetens uppdrag ingår också att se över hur kunskapen kan spridas till fler inom de aktuella myndigheterna. Spela död-reflexen styrs inte med viljan den är automatisk När en människa blir riktigt rädd kan hon bli paralyserad av skräck. Kroppen spelar död. Det är en överlevnadsinstinkt, en reflex som aktiveras av det autonoma nervsystemet och som inte kan påverkas med viljan. I det läget kan man varken röra sig eller ropa på hjälp. om spela död-reflexen är den vanligaste reaktionen vid våldtäkt. Men det jag kan säga som stöder den teorin är att vi ser väldigt få skador, säger hon och tillägger: Vi tror att kvinnan ska göra mycket motstånd, så det ger skador som kan dokumenteras. Då vet vi att det varit en riktig våldtäkt. Men det är väldigt sällan det finns skador, utom småskador och rivsår. Det tyder på att kvinnor inte gör det motstånd man förväntar sig att de ska göra. Få vet att detta händer Lotti Helström, överläkare vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, säger att det här är viktig kunskap för ett flertal yrkesgrupper. Därför har hon och psykologen Monika Hartig föreläst för poliser och andra representanter för rättsväsendet i ett av Brottsoffermyndighetens utbildningsprogram (se ruta här intill). Bland andra poliser behöver veta att det är få som faktiskt klarar av att slå ifrån sig och kämpa eller skrika, så de kan ta hänsyn till det när de ställer sina frågor, säger Lotti Helström. Min uppfattning är att rättsväsendet har dålig kunskap om att det här händer. Det är därför det ingår i Brottsoffermyndighetens utbildning. erika nydahl 16

18 Skräcken gör att man inte kan tala, slutar andas, blir helt stilla Vad innebär det egentligen att förlamas av skräck? Kan man verkligen inte värja sig mot angrepp? Och hur påverkar upplevelsen minnet? Lotti Helström, överläkare vid Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, svarar. Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi paralyseras av skräck? Hjärnan har olika försvarssystem när vi blir skrämda. Det första som händer är att man blir väldigt uppmärksam, lystrar. När något är farligt, så är första reflexen att fly och den går igång snabbt på o,o3 sekunder. Det är snabbare än man hinner reflektera att man är rädd. Alltså hinner vi inte reflektera innan kroppen agerar, säger Lotti Helström och fortsätter: Om du inte kan fly slåss du. Och om du inte kan slåss för att du är fysiskt förhindrad, sitter fast eller har försökt fly eller kämpa, men situationen är övermäktig eller så skrämmande att du tror att du inte kan ta dig någonstans då inträffar den andra huvudsakliga rädslomekanismen: Spela död-reflexen. Man blir förlamad, kan inte röra sig, inte tala, slutar andas och blir helt stilla. Det ser vi ofta hos de kvinnor som är patienter hos oss. Med spela död-reflexen följer en del psykiska reaktioner. Lagstiftningen ses över Det är inte alkohol som gör att man inte minns det är ett psykologiskt försvar. Åsa Witkowski, Nationellt centrum för kvinnofrid Man försvinner psykiskt bort ur situationen, är inte längre psykiskt närvarande. Det som kallas dissociation. Det blir senare svårt att minnas vad som hände, man var ju inte där riktigt, säger Lotti Helström. Det här inträffar när människor upplever att de befinner sig i livsfara. Reflexen att spela död är mycket obehaglig för man upplever faktiskt att man dör. Puls och blodtryck sjunker ju också. Kan man göra motstånd när den här reflexen träder in? Nej, man är förlamad och har inga möjligheter ta sig ur tillståndet. Vad tänker de som upplevt det? De är rädda för reaktionen, de känner inte igen sig själva och kan tro att de håller på att bli tokiga. De är också besvikna på sig själva. Man har ofta föreställt sig att om jag råkar illa ut så ska jag göra det och det. När man sedan inte följt det blir man besviken på sig själv och osäker på sin förmåga att försvara sig. Dessutom blir människor i omgivningen besvikna: Varför slog du inte ner honom? Du är ju starkare än han. Kan man kräva av brottsoffret att kunna redogöra för händelsen om den här reflexen inträtt? Nej, då har man inga minnesfunktioner alls. Dagens definition av hjälplöst tillstånd omfattar exempelvis inte en människa som är lam- tidningen slagen av brottsoffer skräck, något 1/2009 som bland annat kritiserats i flera riksdagsmotioner. erika nydahl Sexualbrottslagens begrepp hjälplöst tillstånd (se spalten till höger) ses nu över i en pågående utvärdering av sexualbrottsreformen från år På regeringens uppdrag ska utredaren bland annat ta ställning till om det ska räcka med bristande samtycke för att döma för våldtäkt. Idag krävs tvång som grund för straffansvar. Förslag på författningsändringar redovisas senast 29 oktober Rätten räknar inte med reflexen Vi förväntar oss att den som utsätts för våldtäkt gör motstånd trots att det alltså ofta är fysiskt omöjligt. Det erfar man både på Södersjukhuset och Nationellt centrum för kvinnofrid. Men hur resonerar rättsväsendet kring offrets möjligheter och ansvar? Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, svarar. Känner domstolarna till att autonoma nervsystemet kan göra så att en människa paralyseras vid till exempel en våldtäkt? Nej, inte generellt. Några kan ha hört om det på någon frivillig kurs. Tar rättsväsendet hänsyn till det i rättsskipningen? Nej, det krävs våld alternativt hot eller hjälplöst tillstånd (se nedan). Kräver lagen att offret gör ett visst mått av motstånd för att det ska klassas som våldtäkt? Nej, det står inte i lagen, men det blir i praktiken svårt att visa att mannen använt våld eller hot om det inte går att visa att hon har gjort motstånd. Och om det skulle anses visat, så återstår att visa att mannen förstod att hon var tvingad och det är också svårt om han inte såg att hon gjorde motstånd. Kan begreppet hjälplöst tillstånd användas när brottsoffret paralyserats av skräck? Nej, enligt vad som skrevs i propositionen när det uttrycket infördes ska kvinnan vara i ett skick som gör att hon inte förstår vad som händer henne sovande, medvetslös eller redlös av alkohol eller andra droger. Om hon är rejält berusad och dessutom förd till en plats där hon inte kan påkalla hjälp anses hon också hjälplös. Men den ena av dessa omständigheter räcker inte. erika nydahl 17

19 tema Våldtäkt Kvinnor med funktionshinder drabbas oftare av okänd förövare Kvinnor med funktionshinder utsätts oftare för sexuella övergrepp av okända förövare. För kvinnor utan funktionsnedsättning är det tvärtom större risk att förövaren är någon de känner. Det visade en undersökning från Handikappolitiska Utredningsinstitutet, Handu, Men kvinnor med funktionshinder utsätts naturligtvis också för sexuellt våld i nära relationer. En kanadensisk undersökning 2005 bland 8771 kvinnor med funktionshinder angav att 3,5 procent ofta utsattes för sexuellt våld av sin partner, ytterligare 4 procent utsattes ibland. Denise Cresso från Dubbelt Utsatt/ Bräcke Diakoni uppger att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för sexuella övergrepp av okända män oftare än av män de har en sexuell relation med. Hon anger att det finns en mängd situationer där integriteten åsidosätts; när färdtjänstpersonal spänner säkerhetsbältet, när vårdpersonal hjälper till med hygienen. Inte minst kvinnor med en intellektuell funktionsnedsättning löper risk att bli utsatta för sexuella trakasserier och våld. De har svårt att säga ifrån och det tolkas som att de ger sitt samtycke, erfar Denise Cresso. Risken att mannen ska åka fast är inte stor. Kvinnorna berättar sällan och blir inte alltid trodda. I Handus undersökning beskriver en våldtagen kvinna med utvecklingsstörning svårigheterna med att få hjälp; Det är så svårt att veta vad man ska göra för man skäms också så man kan inte säga något till sin mamma eller kontaktperson. Tänk om de inte tror på mig när jag berättar. ninna mörner Många våldtäkter på Finlandsfärjorna Sexualbrott utomlands kan både handla om att offret är svenskt eller att förövaren är det. Inte sällan handlar det om kvinnor som våldtagits på en Finlandsfärja eller en ung flicka på semester som våldtagits av okända män. Det visar en delrapport av forskarna Christian och Eva Diesen. Christian och Eva Diesen vid Juridiska Institutionen vid Stockholms universitet har tagit fram delrapporten Sexualbrott utomlands med svensk anknytning. Delrapporten hör till projektet Den rättsliga hanteringen av övergrepp mot kvinnor och barn ( ) som leds av Christian Diesen och finansieras av Brottsoffermyndigheten. I rapporten har man följt de 322 anmälningar om sexualbrott utomlands som finns mellan år 2004 och Sexualbrott utomlands inkluderar både fall då en svensk drabbas av sexualbrott utomlands och då den som begår sexualbrottet är svensk. De flesta fallen handlar om att brottsoffret är en svensk kvinna. Inte sällan är förövaren bosatt i Sverige, men även han på semester. Av brotten har de flesta ägt rum i Norden. Utanför Norden finns det 24 anmälningar om brott som begåtts i Thailand och 15 i Spanien. Utsatta under semestern De sexualbrott som anmäls har högre andel överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter än de brott som begås i Sverige. Diesen menar därmed att man kan anta att mörkertalet är betydande. Den vanligaste brottsplatsen är Finlandsfärjorna. En fjärdedel av alla våldtäkter på vuxna är relaterade till färjetrafiken, särskilt kryssningar till Åland. Allra vanligast är att våldtäkten sker på M/S Cinderella. 130 av ärendena i undersökningen handlar om fall där offret är under 18 år. En fjärdedel av dessa är mellan 15 och 17 år. Det vanligaste var våldtäkter av okända män på en semesterort. Våldtäkt inom relation har oftast begåtts utomlands av släktingar. De 93 barn som utsatts för sexualbrott har ofta utsatts för enstaka grova övergrepp. Som exempel nämns i rapporten en 13-årig flicka våldtagen av fyra unga män under en vistelse i Thailand. Diesen nämner särskilt en mobbad pojke på 14 år som våldtagits analt med en flaska av jämnåriga kamrater på ett konfirmationsläger i Frankrike. Förövarnas låga ålder innebar att det inte blev några straffrättsliga följer av övergreppet. 33 av fallen handlar om barn under 12 år. Brotten har ofta anmälts lång tid efter händelsen. Det vanligaste bland de allra yngsta barnen är att det handlar om upprepade övergrepp under lång tid av en närstående person. Det finns exempel på upprepade våldtäkter på barn där förövaren under lång tid byggt upp ett förtroende hos ett barn han från början inte kände. Få fall av barnsexturism Det finns sammanlagt fem ärenden där en man anmälts för sexualbrott mot ett barn från det land där brottet begås, s k barnsexturism. Det är alltså mycket ovanligt att en svensk man blir anmäld i Sverige för sexköp av underårig under en semester. Det finns ett tydligt fall av barnsexturism där en svensk 60-åring sökt kontakt med unga pojkar i Thailand och Kambodja. Han försökte adoptera en pojke. Förundersökning inleddes, men lades ner. Diesens skriver om barnsexturism att; Bristen på anmälningar i snitt bara en anmälan per år och bristen på lagföringar inte ett enda åtal under perioden visar att det krävs nya strategier för att bekämpa denna form av grov brottslighet. ninna mörner 18

20 Utblick Kambodja pedofilernas paradis Kambodja är ett av de länder dit många sexturister reser. Khema Som var bara åtta år när hon tvingades prostituera sig. Nu satsar landets regering på att öka medvetenheten om brottsligheten. Barnhemmet Tom Dy ligger ett par mil utanför Kambodjas huvudstad Phnom Penh och omges av vidsträckta gröna fält där palmer sticker upp i det gröna. I skuggan av muren som omger de låga husen flåsar en hund i den kodyngemättade luften. Här bor 18-åriga Khema Som tillsammans med ett femtiotal andra flickor som alla räddats undan sexindustrin med hjälp av organisationen Afesip. Det är lunchrast och ett gäng tjejer har samlats på gårdsplanen under ett gigantiskt valnötsträd som skänker en behaglig skugga i värmen. Ytligt sett skulle de kunna vara vilka tonåringar som helst, de skrattar och flamsar och trängs vänskapligt om platsen på den svala stenbänken. Men var och en av dessa flickor bär med sig ofattbara levnadsöden. De har alla erfarenhet av hur det är att som ung flicka, eller till och med litet barn, tvingas in i en helveteslik tillvaro i Kambodjas sexindustri. Såldes mellan bordellerna Khema Som var bara åtta är när en äldre kvinna lockade henne bort från byn med löfte om ett fabriksjobb. Min mamma är död och när pappa gifte om sig slutade han bry sig om mig. Jag tänkte att det skulle bli annorlunda om jag började tjäna pengar, säger hon. Det blev upptakten till en tillvaro där hon såldes från den ena bordellen till den andra. På den bordell där hon var längst, hölls Khema Som inlåst tillsammans med elva andra flickor i ett hus av bambu som stod på pålar över floden. Toaletten var ett hål i golvet och vattnet under huset stod nästan stilla. När solen gassade på det Khema Som befriades efter ett år på bordell. Nu bor hon på ett barnhem som hör till organisationen Afesip. Hon lär sig räkna och läsa och siktar på att bli frisör. foto per hanstorp heta plåttaket blev både värmen och stanken olidlig. Flickorna fick ligga direkt på det glipande bambugolvet och sova, utan vare sig myggnät eller sängkläder. Vi var som en flock djur, de kom till oss med mat. Vi fick inte gå ut, annat än till bordellen, minns Khema Som. Khema Som var yngst av barnen, hon hade fortfarande inte fyllt nio år, och hon tror att den äldsta var i tonåren. Hölls fången av en polis Bordellägaren, som var polis, brukade slå flickorna i huvudet med en pistol för att hålla dem under kontroll. Han brukade också piska dem, ge dem elchocker och urinera på deras huvuden. Först efter ett år gjorde polisen ett tillslag mot bordellen och hon blev fri. Sedan dess har hon bott på Afesips barnhem där hon fått grundläggande kunskaper i att läsa och räkna och en yrkesutbildning till frisör. Men hon vågar ännu inte lämna den trygga tillvaron på barnhemmet. En miljon barn utnyttjas Enligt svenska Unicef utnyttjas cirka en miljon barn i den asiatiska sexhandeln, hur många av dem som finns i Kambodja finns inga siffror på. Men många sexturister reser till Kambodja, kanske ännu mer sedan Thailand invaderats av turistströmmar från världens alla hörn. Det finns ett överflöd av bordeller och prostitutionen sker helt öppet. Barnprostitution är olagligt och mer ljusskyggt, men utbudet finns där. De senaste två åren har turismen ökat med mer än 20 procent varje år och pedofilerna kommer med dem, säger Chin Chanveasna, chef för Ecpat i Kambodja. Han berättar att korruptionen i landet är ett stort problem och att även om det är fler som grips för barnsexbrott, går det t 19

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer

HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer HON VAR JU MED PÅ DET ett handlingsprogram för rättsäkerhet gällande våldtäktsoffer Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 9 HON VAR JU MED PÅ DET I Sverige råder det idag brist på rättsäkerhet för våldtäktsoffer.

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor

Handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor Handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor augusti 2006 www.centerpartiet.se Bakgrund Idag har inte alla människor samma möjligheter att forma samhället och sitt eget liv. Kvinnor har inte samma möjligheter

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Feministiskt Initiativ

Feministiskt Initiativ Vänsterpartiet 1. Om ert parti går ut som vinnare i valet 2014 och har en majoritet i riksdagen, kommer ni då införa en samtyckeslagstiftning? Om nej, varför inte? Ja. Ett samtyckeskrav markerar att sex

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer