Transkript

1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Social Omsorg utformat med ledning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9. Fastställd av socialnämnden

2 Sida 1 av 35

3 Sida 2 av 35

4 Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter. Därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbeta utifrån ett systemperspektiv där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av dessa strukturer. De som bedriver verksamhet måste skapa förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Medarbetarnas erfarenheter avseende verksamhetens kvalitet kan ge värdefull information i arbetet med att säkra kvaliteten och vidareutveckla vården och omsorgen. På så sätt blir verksamheten en lärande organisation. Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd ska enligt 1 kap. 1 SOSFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av någon eller några av följande bestämmelser: 31 hälso- och sjukvårdslagen - HSL 16 tandvårdslagen - TVL 3 kap. 3 socialtjänstlagen SoL, lag om vård av unga LVU samt lag om vård av missbrukare - LVM 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 gäller både vid myndighetsutövning, till exempel ärendehandläggning, och vid genomförandet av vård och omsorg eller andra insatser. Till socialtjänsten inkluderas även insatser enligt LVU och LVM samt såväl individuellt inriktade insatser, allmänt inriktade insatser som strukturinriktade insatser. Andra ledningssystem och annat förbättringsarbete En verksamhet kan även ha krav på sig eller egna önskemål om att ha ledningssystem med andra syften än att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet på det sätt som SOSFS 2011:9 kräver. Sådana andra syften kan vara att uppnå en god arbetsmiljö eller en god livsmedelshantering. Det är fullt möjligt att ha ett integrerat ledningssystem som uppfyller flera olika syften så länge kraven enligt författningen uppnås. Sida 3 av 35

5 I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 och i den handbok som SoS gett ut som stöd för tillämpningen, beskrivs de kvalitetsbegrepp som ska tillämpas som utgångspunkt för ledningssystemet. Ledningssystemet ska utgå från de mål och krav som anges i lagstiftning och bindande författningar inom respektive verksamhetsområde. Det ska också ta hänsyn till andra dokument som ställer krav på verksamheten, till exempel nationella riktlinjer, SOS:s allmänna råd och handböcker, rättspraxis, kommunala styrdokument och tjänstegarantier samt kommunala mål och riktlinjer för verksamheten I socialnämndens styrdokument med övergripande mål och tjänstegarantier beskrivs vilka verksamheter som ska bedrivas och styras av förvaltningen. Genom denna uppdragsbeskrivning anges indirekt också förvaltningens, Social Omsorgs, organisationsstruktur och verksamhetsindelning. Sida 4 av 35

6 I verksamhetsområdet ingår delarna: Utredning och tillsynsverksamhet Nämndsadministration Tillgänglighetssamordning och färdtjänstplanering IT-verksamhet Medicinskt ansvar, socialpsykiatrisk samordning Folkhälsoarbete Anhörigstöd Omvärldsanalys I verksamhetsområdet ingår delarna: (Hälso- och Sjukvårdslagen - HSL, Lag om bostadsanpassning, mm) Rehabilitering och Habilitering Tekniska hjälpmedel Hemsjukvård Bostadsanpassning (Socialtjänstlagen - SoL, LVU, LVM, mm) I verksamhetsområdet ingår delarna: Utredning, bedömning, beslut och uppföljning (för olika målgrupper) Arbete, försörjning och skuldrådgivning Förebyggande-, stöd- och behandlingsinsatser Mottagare av nyanlända flyktingar Socialtjänstlagen - SoL, mm) (Lag om Stöd och Service - LSS, I verksamhetsområdet ingår delarna: Utredning, bedömning, beslut, uppföljning, tillsyn Personlig assistans Gruppboende, bostad med särskild service Daglig verksamhet, sysselsättning Korttidsvistelse och avlösning/ledsagning Stöd i eget boende Parkeringstillstånd Socialpsykiatri Sida 5 av 35

7 I verksamhetsområdet ingår delarna: (Socialtjänstlagen - SoL) Utredning, bedömning, beslut, uppföljning Särskilt boende Hemtjänst Korttidsverksamhet och dagverksamhet Avlösning i hemmet, anhörigstöd Övrigt Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (HSL 2). Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt (HSL 2a). Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges (HSL 2 e). Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (HSL 31). Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, samt aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Sida 6 av 35

8 Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SOL kap 1, 1). När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. (SOL kap 1 2) Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (SOL 4 kap 1). Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. ( SOL 3 kap 3 ). Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (LSS 5). Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges (LSS 6). När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (LSS 6a). Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv (LSS 7). Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges (LSS 6). Med lyhördhet och respekt för den enskildes behov och integritet bedriver socialnämnden en verksamhet som förebygger, fördröjer, begränsar och motverkar konsekvenserna av funktionsnedsättningar och sociala problem. Detta sker i nära samverkan med andra myndigheter och institutioner, anhöriga och andra intressenter. Socialnämnden har tagit fram tjänstegarantier för att stärka kvalitén på de tjänster som erbjuds inom verksamhetsområdet. De förtydligar kommunens ansvar och ger upplysning om vad den enskilde kan förvänta sig. De visar också vilka förväntningar som kan finnas på den enskilde. Sida 7 av 35

9 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Kunskapsstöd för god palliativ vård, vägledning, riktlinjer och indikatorer (2012) Nationella kvalitetsindikatorer vård och omsorg om äldre (mars 2009) Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404, ändrad 2003:193) Överenskommelse som reglerar och samverkar inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne jämte bilagor( ) Rutiner vid Samordnad vårdplanering samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne ( ) Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Förordningen om medicintekniska produkter (SFS 1993:876) senaste ändring (2001:552) Livsmedelslagen SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende SOSFS 2012:3 Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2012:4 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge SOSFS 2012:6 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS SOSFS 2011:2 och 2011:3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsplikt enligt lex Maria SOSFS 2008:14 Föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:12 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld SOSFS 2008:32 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:8 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Sida 8 av 35

10 SOSFS 2007:17 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer SOSFS 2006:14 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:12 Socialstyrelsens allmänna råd (med ändringar 2008:4) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:27) om samverkan vid inoch utskrivning av patienter i slutenvård Socialstyrelsens krav för BBIC och licensavtal för användande av BBIC Sida 9 av 35

11 Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det är alltid vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som har ansvaret för att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte överlåtas. Enligt författningen utgår detta ansvar från den myndighet eller nämnd som bedriver sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. För Ystads Kommuns vidkommande ligger det samlade ansvaret ytterst hos socialnämnden. Socialnämndens övergripande ansvar för ledning och styrning är i stor utsträckning delgerat till förvaltningschefen för Social Omsorg vilken i sin tur, inom förvaltningen har vidaredelegerat uppgifter, ansvar och befogenheter vilket utgör en av grunderna för styrsystemet. Styrsystemet omfattar alla anställda inom verksamheterna och kan åskådliggöras genom nedanstående bild. Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Kommunfullmäktige utser alla kommunala nämnder och bestämmer genom reglementen vilka verksamheter respektive nämnd ansvarar för. Tilldelar också budget till nämndernas verksamhet samt följer upp dem. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete. Socialnämnden är ansvarig nämnd för socialtjänst och hälso-och sjukvård. Fördelar nämndens budget och följer upp ekonomi och verksamhet. Beslutar i övergripande och principiella frågor. Förvaltningsorganisation Förvaltningschef Avdelningschefer MAS Enhetschefer/föreståndare Medarbetare i "första linjen" med direkt kontakt med klient/patient/brukare, anhöriga med flera Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för socialtjänsten gentemot socialnämnden och är också verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården. Respektive avdelningschef liksom medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS, ansvarar inför förvaltningschefen för sina respektive verksamhetsområden. MAS har även särskilda självständiga ansvarsuppgifter enligt HSL. Sida 10 av 35

12 Enhetschefer/motsvarande ansvarar i sin tur inför respektive avdelningschef för verksamheten inom sina enheter. Medarbetarna i första linjen består av olika yrkeskategorier där utbildnings- och kompetenskrav skiftar beroende på verksamhetens inriktning. Som medarbetare är man som regel direkt underställd enhetschef (beroende på uppgifter alternativt avdelnings- eller förvaltningschef). Flertalet av medarbetarna har direkta uppgifter i kontakt med enskilda medborgare i form av myndighetsutövning, vård, rehabilitering, omvårdnad, mm. Inom ramen för ett ledningsystem för systematiskt kvalitetsarbete ställer lagstiftningen särskilda krav på bland annat medarbetarna i första linjen : Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada (6 kap 4 och 1 kap 6 Patientsäkerhetslagen PSL). Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet (14 kap 2 SoL). Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet (24 a LSS). Sida 11 av 35

13 Intern kommunikation och samverkan - Ledningsprocessen Inom ramen för den ovan beskrivna organisationsstrukturen finns ett utvecklat system för intern ledning, kommunikation och samverkan inom förvaltningsorganisationen. I mötet medarbetare och närmaste chef sätts individuella mål som följs upp. APT Arbetsplatsträffar, teammöten, brukarkonferenser, är forum för att föra ut och följa upp mål och riktlinjer, metoder och arbetssätt. Arbetsplatsträffen är också den naturliga förbättringsgruppen på basnivån. På teammöten och brukarkonferenser sker intern samverkan med andra avdelningar, kring utformingen och genomförandet av olika insatser för den enskilde brukaren. Avdelningens ledningsgrupp med avdelningschef och enhetschefer, samt handläggarmöten, för ut och följer upp avdelningens mål och riktlinjer på övergripande nivå för hela verksamheten. Social omsorgs ledningsgrupp med socialchef (förvaltningschef) och avdelningschefer, leds av socialchefen och behandlar frågor av både allmän och specifik karaktär på förvaltningsnivå och avdelningsnivå. Kommundirektörens ledningsgrupp och koncernledning socialchef och övriga förvaltningschefer samt verkställande direktörer i kommunala bolag träffas regelbundet med kommundirektören för uppföljning av gemensamma frågor på kommunövergripande nivå. Ledningsprocessen stöds av IT-verktyget Evolution som är såväl ett diariesystem som ett system för ärendehantering av allmänna handlingar. Sida 12 av 35

14 Social Omsorgs verksamhet styrs och påverkas av olika former av lagstiftning, föreskrifter och överenskommelser, vilka alla har som mål att uppnå goda förhållanden ur olika aspekter. I de flesta fall sammanfaller målen om goda och säkra förhållanden för patienten/klienten/brukaren också med goda förhållanden för den personal på olika nivåer som ska tillhandahålla tjänster och insatser. De viktigaste områdena för dessa ledningssystem kan beskrivas enligt följande. FAS står för Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan. Avtalet anger villkoren för de enskilda medarbetarnas och de fackliga organisationernas delaktighet i verksamheten och stöder därmed bland annat det systematiska förbättringsarbetet. Samverkan utgår, precis som vid Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 från det enskilda arbetslaget och arbetsplatsträffarna APT, och följer samma nivåer, avdelnings-, förvaltnings-, och förvaltningsövergripande nivå. Sida 13 av 35

15 Det finns ett väl utbyggt system för att fortlöpande analysera och säkra arbetsmiljön både ur fysiska och psykosociala aspekter. I arbetsmiljöarbetet ingår att analysera risker för hot och våld och att förebygga dessa. En viktig fråga i detta sammanhang är att arbeta med bemötandet av patienter/klienter/brukare, så att bemötandet i största utsträckning sker på ett sådant sätt att den enskilde kan uppleva trygghet i mötet med Social Omsorgs personal. En god fysisk arbetsmiljö sammanfaller också med brukarnas behov av trygga och säkra förhållanden i de olika former av särskilda boenden som Social Omsorg bedriver. Det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas och följs upp inom ramen för FAS-organisationen. Ansvaret för arbetsmiljöarbetet är fördelat från nämnd till förvaltningschef och vidare till samma nivåer som i ledningssystemet i övrigt. Ytterst på den enskilda arbetsplatsen finns ett lokalt skyddsombud Det systematiska brandskyddsarbetet bedrivs enligt samma principer som SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete. Brandsäkerhet och risker bedöms fortlöpande och minst 4 gånger per år. Ur ett brukarperspektiv är det systematiska brandskyddsarbetet av ytterst vikt för den personliga säkerheten och tryggheten både i de olika särskilda boendeformerna och i de olika former av dag- och sysselsättningsverksamheter som Social Omsorg bedriver. Ansvaret för brandskyddsarbetet är delegerat på motsvarande sätt som fördelningen av arbetsmiljöansvaret, och ytterst på den enskilda arbetsplatsen ska det finnas en brandskyddskontrollant. Personalen genomgår regelbundet övning i brandskydd. Sida 14 av 35

16 Regelverket i Miljöbalken och olika föreskrifter med utgångspunkt från denna lagstiftning innebär att verksamheten återkommande granskar framförallt hantering av livsmedel, hygienförhållanden, miljöfarlig verksamhet och miljöfarliga produkter. I vissa fall föreskrivs regelbundna egenkotroller, särskilt när det gäller livsmedelshanteringen. Sammantaget är kontrollen av efterlevnaden av dessa regelverk ett stöd för såväl personals som brukares säkerhet och hälsa. Ansvaret för dessa kontroller och uppföljningar följer de nivåer som är angivna i ledningssystemet. Ansvarig nämnd för frågor enligt Miljöbalken är Ystad- Österlenregionens Miljöförbund som är gemensam nämnd för Ystads, Tomelilla och Simrishamns kommuner. Inom ramen för ledningsorganisationen åligger det ytterst på enhetscheferna i organisationen att se till att bas- och omvårdnadspersonal har aktuella kunskaper i första hjälpen samt hjärtoch lungräddning. Syftet med att medarbetarna har dessa kunskaper för att kunna utföra insatser i livshotande situationer för anställda och besökande från allmänheten i verksamheterna. Sida 15 av 35

17 Process, beskrivning Delegationsbeslut Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Upphandling av varor och tjänster Uppföljning av entreprenader Tillgänglighet och tillgänglighetsrådgivning IT-stöd Arkivering och Gallring av handlingar Krishantering och krisberedskap; Lag om Skydd mot Olyckor Risk- och sårbarhetsanalys; Internkontrollplan Samverkansprocess, beskrivning Samverkan Barn-Unga vad gäller barn i behov av särskilt stöd: Avtal om samverkan i sydöstra Skåne rörande tidiga insatser för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Samverkansavtalet gäller mellan socialtjänst, barnhälsovården, skola/elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatrin BUP och Barnhabiliteringen Avtal om samverkan inom psykiatri och socialpsykiatri Samverkan socialtjänst i sydöstra Skåne, öppen och sluten psykiatrisk vård samt brukarorganisationer kring samordnad vårdplanering, patientflöden, metoder, kompetensutveckling, utbildning och fortbildning. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne jämte bilagor Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Samverkan kommun-region om hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering. Samordnad individuell plan (SIP) SOC Rutiner som stöd för processen Delegationsförteckning, redovisning av beslut Riktlinjer, delgivning nämnd, fullmäktige och revisorer Kommunal Upphandlingspolicy, intranätet. Anges i respektive avtal Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus i Ystads kommun 2011,hemsidan Tillgänglighetsprogram , hemsidan. Ditt IT-Stöd, intranätet och IT-etiska riktlinjer, Personalhandboken, intranätet. Arkivlag. Rutiner behöver uppdateras. Ystads kommuns handlingsprogram 2009 Internkontrollreglemete Rutiner som stöd för processen Samverkansavtal med bilagor Samverkansavtal med bilagor Samverkansavtal Samverkansavtal Gränssnittsöverenskommelse. Samverkansavtal med bilagor Rutiner kommer att tas fram io samverkan med Region Skåne. Sida 16 av 35

18 Statliga stimulansbidrag för kompetensutveckling inom socialpsykiatrins område; barn, unga, vuxna. Samverkan 5 kommuner (SÖSK) och Regionen Brukar- och Anhörigråd i Sydöstra Skåne inom socialpsykiatrins område. Förebyggande och tidiga insatser för barn och unga BUSO Samverkan socialtjänst och kultur- och utbildning. REKO Region-Kommun: Samverkan med Region Skåne (landstinget) i frågor som rör hälsooch sjukvård Medicinskt samverkansråd i sydost: Samverkan mellan chefsläkare lasarettet i Ystad och sjukhuset i Simrishamn, medicinskt ledningsansvariga läkare primärvården samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor sydost MAS-nätverket: Samverkan mellan medicinskt ansvariga sjuksköterskor i sydöstra Skåne. Samverkansavtal. Avtal mellan staten och SKL Reglemente för Brukar- och anhörigråd i SÖSK (sydöstra Skåne) Samverkansplan BUSO Styrdokument Förebyggande och tidiga insatser Samverkansavtal Regelbundna möten Regelbundna möten Process, beskrivning Samordnad vårdplanering Förskrivning av individuella hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter In- och utskrivning i hemsjukvård HoS Rutiner som stöd för processen Skånegemensama riktlinjer SVPL it, handbok för SVPL it, Rutin intern samordnad vårdplanering MAS pärmen flik 6 Hjälpmedelshandbok, Handbok medicintekniska produkter (MTP), Rutin Mas pärm flik 1 Hjälpmedelspolicy och rutiner, intranätet (avd HOS/Rehabgruppen) Procapita delegeringsmodul, Rutin MAS pärm flik 3 Rutiner vid samordnad vårdplanering samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (mars 2007), Rutin gemensam primärvården Ystad (2010) Läkemedelshantering Pascal, Rutiner MAS-pärm flik 5, Generella direktiv läkemedelsrådet Region Skåne, kommunala läkemedelsförråd enligt Skånelistan Förskrivning av inkontinenshjälpmedel Kost/nutrition/specialkost/sondnäring Kleo, inkontinensportalen koncerninköp Region Skåne, rutin MAS pärm flik 1 Nutritionsportalen koncerninköp Region Skåne, kostpolicy jämte rutiner Skyddsåtgärder Rutin MAS-pärm flik 9 Dokumentation Procapita +, Rutin MAS-pärm flik 4 Hälsoplan (tidigare indivuduell vårdplan) Procapita + Sida 17 av 35

19 Nationella kvalitetsregister Senior Alert, svenska palliativregistret Bostadsanpassning Kompetensförsörjning och kompetensutnyttjande Anhörigstöd och anhöriginflytande Insatser för patient med annan bosättningskommun Uppsökande verksamhet Klagomål och synpunkter Tillbud Avvikelsehantering Förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner Samverkansprocess, beskrivning Samordnad vårdplanering Brukarmöten/Teammöten Nationella kvalitetsregister Senior Alert, svenska palliativregistret Palliativ vård Intern avdelningssamverkan i individärenden HÖS-Hjälpmedelscentral Östra Skåne: 10 kommuner samverkar om inköp distribution och rekonditionering av tekniska hjälpmedel (individuellt förskrivna och arbetstekniska). Planeringsmöten på avdelningsnivå kring gemensamma principiella frågor rörande tillämpning av rutiner, fortbildning, mm. Nutritionsråd samverkan vård och omsorg, hälsooch sjukvård samt kostenheten SAM Rutiner för uppdatering Information på hemsidan Personalhandbok, intranätet Kompetens- utvecklingsprogram för avd HOS 2008 Tjänstegarantierna Utomlänsavtal för sjukvård och hjälpmedel. Rutiner behöver skapas. Rutin/manual Rutiner finns. Rutiner finns Hanteras i ProCapita. - Basal hygienrutin - Rutin vid smittsam mag- och tarmsjukdom - Rutin för vård av patient emd blodsmitta - Rutin vid resistenta bakterier Rutiner som stöd för processen Skånegemensama riktlinjer SVPL it, handbok för SVPL it, Rutiner vid samordnad vårdplanering samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (mars 2007) Rutinbeskrivning och dagordning finns på intranätet under avd VoO Diskussioner på Brukarmöten/teammöten Lokal överenskommelse avseende specialiserad och basal palliativ vård för gemensamma Svenska palliativregistretpatienter inskrivna i ASiH Avancerad Sjukvård i Hemmet Rutin för intern samverkan, intranätet Samverkansavtal Regelbundna möten med ledningsgrupperna inom FOS och VOO. Förvaltningens ledningsgrupp. Rutinbeskrivning saknas. Beskrivning på intranätet.nutritionshandbok Mas-pärm, flik Ö 10. Sida 18 av 35

20 Process, beskrivning Samordnad vårdplanering Anmälan rörande barn och unga Utredning och beslut enligt SoL, allmänt Utredning och beslut enligt SoL, Barn och Unga Utredning och beslut enligt LVU Utredning och beslut enligt LVM Verkställighet av insatser Uppföljning av verkställda insatser Rekrytering, kontroll och uppföljning av familjehem Vårdplan, genomförandeplan Försörjningsstöd Anhörigstöd Dokumentation Ensamkommande barn Kompetensförsörjning, rekrytering, kontroll, introduktion Insatser för missbrukare Insatser för klient med annan bosättningskommun BBIC Barn som far illa vid placeringar Rekrytering av familjehem Klagomål och synpunkter Tillbud Samverkansprocess, beskrivning Samordnad vårdplanering Kriscenter Jourfamiljer IFO Rutiner som stöd för processen Skånegemensama riktlinjer SVPL it, handbok för SVPL it, Rutiner vid samordnad vårdplanering samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (mars 2007) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Barn o Familj) Socialstyrelsens handbok Handläggning och Dokumentation Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Barn o Familj), BBIC Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Barn o Familj) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Rådgivningsbyrån) Riktlinjer på intranätet (avd IFO) Riktlinjer på intranätet (avd IFO) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Barn o Familj) Barns behov i centrum (BBIC) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Riktlinjer/Rutiner, Försörjningsstöd) Socialstyrelsens handbok Handläggning och Dokumentation. ISOX Avtal. Information på hemsidan (Social Omsorg/Flyktingmottagning) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Rådgivningsbyrån). ASI Dokumentstöd Rutin på intranätet Rutin/checklista på intranätet Rutiner finns. Rutiner finns Rutiner som stöd för processen Skånegemensamma riktlinjer. SVPL -it, handbok för SVPL- it, Rutin intern samordnad vårdplanering MAS pärmen flik 6 Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Barn o Familj) Sida 19 av 35

21 Samverkansavtal barn och unga - ärendekonsultteamet BUSO samverkan socialtjänst kultur- och utbildning Uppföljning av ungdomar som inte fullföljer gymnasiet. FINSAM Aktiva 4 Social Jour Våld i nära relationer Medling Brott mot barn Vräkningsförebyggande insatser/bostadsanskaffning Ungdomstjänst Intern avdelningssamverkan i individärenden Krisstöd. Psykiskt och Socialt omhändertagande vid kriser och katastrofer, samverkan socialtjänst, polis, räddningstjänst, kyrkan, frivilligorganisationer, m.fl. Planeringsmöten på avdelningsnivå kring gemensamma principiella frågor rörande tillämpning av rutiner, fortbildning, mm. Process, beskrivning Samordnad vårdplanering Utökad vårdplanering med psykiatrin Utredning och beslut enligt LSS Rutiner för ÄKT och ÖKT Samverkansplan BUSO Styrdokument Förebyggande och tidiga insatser Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Riktlinjer/Rutiner, Barn o Familj, Försörjningsstöd) Information på hemsidan (Social Omsorg/Försörjning och Ekonomi/Aktiviteter) Avtal. Information på hemsidan (Social Omsorg/Vuxna) Regelbundna möten Yrkesgemensam handbok Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad, intranätet (avd IFO, Rutiner/Riktlinjer, Familjevåld) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Riktlinjer/Rutiner, Barn o Familj,) Remensamma riktlinjer för Sjöbo,Skurup, Ystad, intranätet (avd IFO) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Riktlinjer/Rutiner, Bostad, Försörjningsstöd) Riktlinjer på intranätet (avd IFO, Riktlinjer/Rutiner, Barn o Familj,) Rutin för intern samverkan, intranätet Information hemsidan. Förvaltningens ledningsgrupp 2 ggr/månad FoS Rutiner som stöd för processen Skånegemensamma riktlinjer. SVPL -it, handbok för SVPL- it, Rutin intern samordnad vårdplanering MAS pärmen flik 6 Skånegemensama riktlinjer Socialstyrelsens Handbok och avdelningens Riktlinjer för handläggning och dokumentation Sida 20 av 35