på OKG på OKG Ny ledningscentral i Oskarshamn Ny ledningscentral i Oskarshamn Mångfald och jämställdhet Mångfald och jämställdhet

Transkript

1 #3: MAJ 2014 Mångfald och jämställdhet på OKG Mångfald och jämställdhet på OKG KRO den sista administrativa barriären Vad är projekt Milk O3? KRO den sista administrativa barriären Vad är projekt Milk O3? Ny ledningscentral Ny ledningscentral i Oskarshamn i Oskarshamn Kungligt besök på halvön Kungligt besök på halvön 1

2 En ingenjörs-look-a-likes funderingar Har du någon gång funderat på hur andra uppfattar dig första gången de lägger märke till dig? Uppfattar de dig som du själv gör? Förmodligen inte. Frågan är vem du ser när du möter mig en morgon då jag är på väg till min arbetsplats på O3. Jag är klädd i skjorta, jeans och glasögon. Lite småfet och lagom tunnhårig. Ser du en utredningsingenjör på en enhet under teknikavdelningen eller en som arbetar i assistentstödgruppen? Jag kan tänka mig att de flesta av er skulle ha chansat på ingenjörs alternativet. Beror det på mitt utseende, klädsel, kroppshållning, tal, kön, sammanhang, arbetsplats? Ett av mina ingenjörs-look-a-like-tillfällen var när jag och en kollega representerade OKG på en arbetsmarknadsdag. Min kollega arbetade som ingenjör och jag arbetade vid det tillfället med personalfrågor. Gång på gång kom studenterna fram till mig och började snacka reaktorfysik, bränsle, turbiner och kontrollrum, medan min kollega främst fick svara på personalrelaterade frågor. En trolig orsak till att studenterna misstog sig var nog att min kollega var kvinna och att vi representerade ett kärnkraftverk som är en mans- och ingenjörsdominerad arbetsplats. Jag är inte heller obefläckad från att generalisera. När jag för ett och ett halvt år sedan började på vår administrativa enhet hade jag inte full koll på alla som jobbade på GA. Det jag visste var att enheten hade en klar majoritet av kvinnor. För att inte uppfattas som någon stropp började jag le och småhälsa på varenda kvinna jag mötte på halvön. Förmodligen har fler kvinnor än de som arbetar på vår enhet fått ett leende av mig. Förhoppningsvis har ingen tagit skada av det, i så fall ber jag om ursäkt. En fråga som jag ofta får är hur det är att vara chef för en grupp med näst intill enbart kvinnor. Det är inte lätt att svara på, men istället för att se en grupp med kvinnor försöker jag se olika individer som alla har varierande personligheter och erfarenheter. Vilket kön, ursprung eller yrkesroll de har spelar mindre roll. Vi är olika och det måste vi ta vara på. I min grupp finns personer som till exempel är pådrivande, lågmälda, övertygande, ödmjuka, rastlösa, systematiska och viljestarka. Olika personligheter är en framgångsfaktor för att kunna klara av alla de situationer som vi ställs inför. Det är helt naturligt att vi generaliserar och utgår från våra förutfattade meningar. För att klara av att ta in alla intryck vi möts av försöker vi skapa en bild av verkligheten som vi tror är sann. Men ta inte din sanning som den rätta, utan var nyfiken på vem det verkligen är du möter. Se det positiva i honom eller henne och bli inte skrämd över att personen inte är som du är. Gläd dig istället åt era olikheter och hur ni kompletterar varandra. Det är olikheterna som lär oss och gör oss mindre sårbara. Niclas Lundström, gruppchef GAA 2

3 I DETTA NUMMER 2 Utvecklingsresan 4-5 Ledningscentralen i Oskarshamn 6-7 Återsamlingsplatser vid brand 7 Kungligt besök på halvön 8-9 I centrum Krönika Kärnkraft i stort och smått Informationshantering på OKG Projekt Plex 20 Utvecklingsresan 21 Så funkar det! Personalnytt På OKGs kommunikationsenhet arbetar sex kvinnor och endast en man, utöver vår ytterst manliga chef Anders Österberg. De siffrorna är knappast representativa på OKG, där 80 procent av oss anställda är män och resterande procent kvinnor. Ett tema i maj månads nummer av Kärnpunkten är mångfald med ett reportage på sidorna om jämställdhet och mångfald på OKG. Niclas Lundström, gruppchef GAA, skriver också en krönika om sin syn på begreppet, att det för att skapa mångfald på en arbetsplats snarare krävs olika typer av individer än en jämn fördelning mellan könen. Sedan marsnumret av Kärnpunkten finns ett uppslag med notiser på sidorna som vi har valt att kalla Kärnkraft i stort och smått där du kan ta del av både nationella och internationella kärnkraftsnyheter. I det här numret berättar vi bland annat om den forskning som bedrivs för att ta fram flytande kärnkraftverk. En annan aktivitet som flyter på är byggnationen av den nya ledningscentralen i polishuset i Oskarshamn, som du kan läsa mer om på sidorna 6 7 i en intervju med Jan Olofsson, beredskapskoordinator S. Läs och begrunda! Emmy Davidsson, redaktör Omslagsbilden: Cecilia Linde, Ann-Charlotte Thörnwall och Elisabeth Ståhle; tre kvinnor som ber ättar om sin syn på mångfald och jämställdhet på OKG. Foto: Luise Guse Läs mer på sidorna: Kärnpunktens redaktion Anders Österberg ansvarig utgivare anders.osterberg@okg.eon.se Emmy Davidsson redaktör emmy.davidsson@okg.eon.se Annika Carlsson annika.carlsson@okg.eon.se Maria Roth maria.roth@okg.eon.se Henrik Eriksson henrik.eriksson2@okg.eon.se Emelie Johannesson emelie.johannesson@okg.eon.se Emil Andersson emil.andersson2@okg.eon.se Karoline Ödell karoline.odell@okg.eon.se Luise Guse luise.guse@okg.eon.se Utges av OKG Aktiebolag Oskarshamn Ansvarig utgivare Anders Österberg anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson emmy.davidsson@okg.eon.se Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Utgivningsplan Nr 4, manusstopp 19/8, utgivning 29/8 Nr 5, manusstopp 21/10, utgivning 31/10 Nr 6, manusstopp 9/12, utgivning 19/12 Grafisk produktion och tryck Rönnfjord Kommunikation & Design Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Multi Art gloss 250g/ Multi Design original 120g 3

4 Ett samlat grepp för EVIG UNGDOM UTVECKLINGSRESAN Att åldras med värdighet räcker inte. Ambitionen är istället evig ungdom. Ungdomens källa finns dock tyvärr bara i mytologin. Förutsättningarna för en långsiktigt säker och förutsägbar drift i åldrande kärnkraftsreaktorer bygger istället uteslutande på ett systematiskt, proaktivt och hårt arbete. Genom bildandet av ett projekt kallat LTO (Long Term Operation) tas ett helhetsgrepp kring de olika parametrar som ska säkerställa långtidsdrift vid OKG. TEXT: Anders Österberg FOTO: Maria Roth Andreas Roos och Ken Stenman tar ett symboliskt helhetsgrepp på de verksamhetsområden som utgör förutsättningar för långtidsdrift, nämligen åldringsprogrammen, tidsberoende analyser och nuvarande anläggningsstatus. 4

5 UTVECKLINGSRESAN Genom att detektera och utvärdera ålderseffekter kan vi antingen hindra eller bromsa upp dem. Idag har två av OKG-reaktorerna tjänat samhället i över fyrtio år. Oskarshamn 1 (O1) och Oskarshamn 2 (O2) har tillsammans levererat över 250 miljarder kilowattimmar el. Anläggningarna har i de ursprungliga konstruktionsförutsättningarna en teknisk livslängd på just fyrtio år. En teknisk livslängd på sextio år är en överlagrad målsättning i delprogrammet anläggningarnas status inom OKGs utvecklingsresa. Denna målsättning bygger på två sedan länge vedertagna och grundläggande konservatismer. Det arbetet vi nu vidtar inom LTO-projektets ram ska ligga till grund för både vår egen och myndighetens bedömning av förutsättningarna för långtidsdrift. Inledningsvis baserades de krav som ställdes på grundkonstruktionerna på många konservativa antaganden, berättar Ken Stenman VD-stab. Detta för att säkra upp osäkerheter när det bland annat kommer till utvecklingen av parallella skademekanismer. För att skapa ytterligare marginaler mot oönskade händelser har driften av anläggningarna i alla tider också omgärdats av konservativa regler. Projekt för helhetsgrepp Ken har nyligen utsetts till projektledare för ett projekt kallat LTO (Long Term Operation), vilket är den internationella definitionen för långtidsdrift. Uppdragsgivare är teknikchef Andreas Roos. Vår ambition med LTO-projektet är att ta ett samlat grepp på de faktorer som är åldringsrelaterade och fokus ligger på våra säkerhetssystem, berättar Andreas. Därmed ska vi säkerställa att vi inte missar något och använder de synergier som är möjliga. Helhetsgreppet skapar också en mycket värdefull synkronisering och transparens i ett arbete som är en förutsättning för vår framtida produktion. Projektet ska samla tre huvudsakliga befintliga verksamhetsområden; åldringsprogram, tidsberoende analyser och nuvarande anläggningsstatus. En gemensam nämnare för dessa aktiviteter är att förutspå och förebygga åldersrelaterade skador. Genom att detektera och utvärdera ålderseffekter kan vi antingen hindra eller bromsa upp dem, säger Ken. Projektet syftar till att identifiera nuvarande status och drivande skademekanismer, men också att utvärdera effektiviteten i vårt förebyggande underhållsarbete och våra inspektionsrutiner. Dessutom kommer vi att titta på vilken långsiktig påverkan våra kapacitetsförändringar har på anläggningarna. Systemstatusrapporter en framgångsfaktor De delar av anläggningarna som projektarbetet omfattar är tryckbärande delar i reaktorskyddssystemen, säkerhetssystemen som finns för att skydda reaktorskyddssystemen, och de system som ska skydda säkerhetssystemen. Viktiga indata i detta arbete är såväl vår underhållsklassning som de sys- temstatusrapporter som sammanställs inom de olika produktionsorganisationerna, skjuter Andreas in. Att så många som möjligt medverkar till att hålla ett högt tempo i de arbetena är alltså en väsentlig förutsättning för att vi ska ha förväntad framdrift i LTO-projektet. Ken betonar att projektverksamheten tar vara på och förädlar befintliga analyser. De analyser som våra anläggningar vilar på rör bland annat termisk och mekanisk utmattning, termisk åldring och neutronbestrålningsrelaterad försprödning av reaktortank. Projektet ska samordna arbetet så att de så kallade transientbudgetarna uppdateras om behov finns med hänsyn tagen till såväl nya förutsättningar som historiska händelser. Bedömningsgrund för beslut Ett område som kräver särskilt fokus är de tidsberoende analyserna. Detta eftersom omfattningen för sådana utgörs av passiva långlivade komponenter, som är omöjliga eller mycket svåra att byta. De utgör likväl mycket viktiga parametrar i underlagen till de återkommande helhetsbedömningar som regelbundet delges Strålsäkerhetsmyndigheten. Det arbetet vi nu vidtar inom LTO-projektets ram ska ligga till grund för både vår egen och myndighetens bedömning av förutsättningarna för långtidsdrift, avslutar Andreas. Tillsammans med bedömningar om marknadsutveckling och energipolitiska ställningstaganden utgör detta i sin tur också ett beslutsunderlag för våra ägare beträffande åldersbestämningen av var och en av våra reaktorer. 5

6 Ny ledningscentral när det krisar LEDNINGSCENTRALEN I OSKARSHAMN I samband med beredskapsövningen SAMÖ Fokus 2014 får OKGs nya kommandocentral i polishuset sitt elddop. Övningen genomfördes i mitten av maj och tekniken och de nyanpassade lokalerna kommer då att användas i praktisk bemärkelse. TEXT: Henrik Eriksson FOTO: Luise Guse Jan Olofsson, beredskapskoordinator S, har tillsammans med sin kollega Roger Karlsson medverkat i förberedelserna inför övningen, och i anpassningen av de nya lokalerna som fått benämningen LCO (Ledningscentral Oskarshamn). Kärnpunkten träffar Jan dagen före den stora beredskapsövningen. Förberedelserna inför övningen har pågått i ett år och har intensifierats det senaste halvåret, berättar Jan. Nu börjar det dra ihop sig till övningsstart och mina förväntningar är att beredskapsorganisationen blivit ännu högre sedan beredskapsövningen SAMÖ KKÖ SAMÖ KKÖ 2011 var en kärnkraftsövning där ett av målen var att olika samhällsorganisationer samverkade på ett effektivt sätt, så att kommunikationen blev samstämmig, konkret och kontinuerlig. Ett övergripande mål i den nu aktuella övningen är att de olika organisationerna i sitt kommunikationsarbete har kunskap om varandras ansvar och roller, samt att de kommunicerar samordnat till allmänhet och medier. Övningen ger oss möjlighet att befästa och utveckla OKGs ledningsförmåga under kriser, förklarar Jan. Den ger oss också möjlighet att testa den nya lokalen och den nya tekniken. 6

7 Ny teknik för realtidsledning De nya lokalerna har utrustats med ny teknik som gör det möjligt att dela information via så kallade smartboards, som kan länkas samman med andra platser. Tekniken utgör enbart ett stöd som också kommer att finnas med i vardagen. I praktiken innebär det att en krishändelse kan ledas från olika platser, samt att Efter övningen kommer vi att utvärdera och färdigställa den nya ledningscentralen i Oskarshamn. personer på olika platser kan interagera och dela samma information i realtid. Tanken är att den nya ledningscentralen ska bindas samman med olika platser på Simpevarpshalvön, såsom kommandocentralen, kontrollrummen och ABH. Vidare undersöker vi möjligheten att införa ett nytt system för inkallning av beredskapsorganisationen. På sikt kommer vi också att skapa ett mobilt logistikcenter med möjlighet att söka av och sanera gods och personal. Utformningen av logistikcentrat sker i samarbete mellan OKG, Ringhals och Forsmark och alla detaljer är inte klara i nuläget. Målsättningen är att hela paketet ska vara klart 2018, delger Jan. Bakgrunden till de nya faciliteterna och den nya utrustningen är de egna erfarenheterna från SAMÖ KKÖ 2011, de externa erfarenheterna från Fukushima och de så kallade stresstester av kärnkraftsanläggningar som utfördes efter katastrofen. Vidare har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en ny författningssamling som kommer att gälla från årsskiftet. Den innebär skärpta krav på beredskapen och då mer specifikt på att det finns en extern ledningscentral, modern ljud- och bildteknik och ett logistikcenter. För OKG innebär detta en ökad förmåga att klara extrema krissituationer på alla tre anläggningar och en ökad uthållighet i att hantera en krishändelse. Att öva är alltid nyttigt för beredskapsorganisationen. Efter övningen kommer vi att utvärdera och färdigställa den nya ledningscentralen i Oskarshamn. Därefter går vi vidare med att utveckla andra delar som ytterligare förbättrar OKGs förmåga att hantera eventuella kriser, avslutar Jan. Nya återsamlingsplatser när det brinner till ÅTERSAMLINGSPLATSER VID BRAND För ungefär ett år sedan uppdaterades instruktionen för vad vi ska göra vid larm om Omedelbar fara och Viktigt meddelande (VMA). Nu har en förändring gjorts som innebär att brandlarm har fått en egen instruktion och egna återsamlingsplatser.! TEXT OCH FOTO: Emil Andersson Ni har säkert sett de nya skyltarna som har satts upp på Simpevarpshalvön. Skylten har symbolen för samlingsplats i toppen, samt en låda med material som behövs för den första personen på plats. Tidigare löd instruktionen att vi vid brandlarm skulle gå ut och samlas på behörigt avstånd från byggnaden. Detta är ändrat och varje område på Simpevarpshalvön har fått sin egen återsamlingsplats, berättar Martin Englund, brandskyddssamordnare på OKG. Utöver det är rutinen densamma. Första personen vid en återsamlingsplats intar rollen som utrymningsledare, tar på sig tillhörande väst och följer instruktionen som finns i lådan på stolpen. Vi valde att skapa återsamlingsplatser även för brandlarm eftersom det är lättare att kontrollera att samtliga personer har kommit ut ur byggnaden och att räddningspersonal vet var de ska leta efter utrymningsledaren. För att få reda på var du ska gå vid brandlarm, gå in på Kärnan/ Säkerhet/Beredskap/Samlingsplatser. Där hittar du även en länk till den nya instruktionen

8 Kronprinsessa med intresse för energifrågor KUNGLIGT BESÖK PÅ HALVÖN Den 27 mars fick OKG och Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) kungligt besök av Kronprinsessan Victoria. Besöket var ett i raden som Kronprinsessan gör inom energiområdet, där syftet är att lära sig mer om olika produktionsslag inom energisektorn. TEXT OCH FOTO: Luise Guse Värdarna för besöket, OKGs VD Johan Svenningsson och Susanne Andersson, driftchef SKB, hälsar Kronprinsessan Victoria välkommen till Simpevarpshalvön. Värdar för besöket var VD Johan Svenningsson och Susanne Andersson, chef för SKBs driftavdelning. Vi är givetvis mycket glada över att Kronprinsessan valt att besöka oss i Oskarshamn, säger Johan Svenningsson. Här kan vi ju visa både hur effektivt vi producerar vår el och hur väl vi tar hand om bränslet när det har tjänat sitt syfte. Initiativtagare till Kronprinsessans besök på OKG är Björn Persson, regionchef E.ON Sverige. Fröet till besöket såddes i samband med att Kronprinsessan i höstas tog del av en information på Händelöverket i Norrköping, berättar Björn. Kronprinsessan anlände tillsammans med länsrådet Malin Almqvist och Stefan Carlsson, landshövding i Kalmar län. Efter en kort företagspresentation och den obligatoriska legitimationsoch säkerhetskontrollen var det dags för besöksrundan på Oskarshamn 3 (O3) som följdes av en visit på Clab. Kronprinsessan är genuint intresserad av energi och miljö och anser dessutom att dessa områden är synnerligen betydelsefulla för hur vi formar vår framtid, berättar hovmarskalken Karoline A Johansson vid en pressträff i samband med besöket, vilket även Johan Svenningsson och Susanne Andersson kunde bekräfta. Det blev mycket dialog under besöket och många av Kronprinsessans frågor var riktigt luriga, berättar Johan Svenningsson. Det finns ett stort intresse kring energifrågor inom kungafamiljen och när möjligheten att lära mer om kärnkraftsbaserad elproduktion dök upp rådde det aldrig någon tvekan om att ta vara på tillfället. 8

9 Kronprinsessan tittar närmare på modellen av ett bränsleelement i entrén på O3. Kronprinsessan och VD Johan Svenningsson vid reaktorhallens besöksbalkong på O3. VI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING UNDER 2013 har vi utvecklat åldringsprogrammet för våra anläggningar. Nu ska vi alltid sträva efter att vidta rätt åtgärder i rätt tid för en säker och förutsägbar drift. Håkan Ottosson, produktionschef O2 9

10 I CENTRUM Mångfald för en mer dynamisk organisation TEXT OCH FOTO: Luise Guse I CENTRUM En viktig faktor för att nå vår vision om att bli ett kärnkraftverk i världsklass är att ha medarbetare i världsklass. Ett steg i detta är att utgå från den största möjliga basen, oavsett kön, ålder, tro, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. 10 Genusfrågan står högt på agendan hos många organisationer och företag och upprepad forskning visar på att en jämnare könsfördelning i ledningsgrupper, styrelser och bland medarbetare förbättrar resultat och lönsamhet. En jämställd arbetsplats rik på mångfald tillför kreativitet, innovation och dynamik, som i sin tur skapar mervärde till organisationen. Men vad betyder egentligen genus? Genus beskriver det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det innebär att vara kvinna eller man. Genusbegreppet belyser olika sociala villkor som formar kvinnors och mäns möjligheter som påverkar deras handlingsmönster. Det behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till det biologiska könet utan kan handla om attityder, handlingar och värderingar som ger ord som manligt och kvinnligt sina betydelser. Men om egenskaper som uppfattas som manliga eller kvinnliga är medfödda eller ett resultat av uppfostran debatteras fortfarande livligt. Tre röster på OKG Kärnpunkten har träffat tre kvinnor som ofta har arbetat på avdelningar med övervägande manliga kollegor. Efter 45 år i tjänst är det snart tid för Elisabeth Ståhle, konstruktör TED, att gå i pension. Det var intresset för teknik som ledde Elisabeth till Simpevarp 1969.

11 I CENTRUM Ibland kan det vara bra att putsa genusglasögonen för att se omgivningen ur ett jämställdhetsperspektiv. När jag läste sista året på Tekniskt gymnasium i Västerås, ja då fick man ducka mellan snusdosorna, säger Elisabeth och skrattar när hon berättar om hur det var att vara ensam tjej under utbildningen. I mitten på 70-talet blev det dags att bilda familj och när det kom till föräldra ledigheten fanns det inga diskussioner om vem som skulle vara hemma med barnen. Det kanske hade sett annorlunda ut om vi hade varit unga idag, säger Elisabeth. Men jag var hemma med barnen, det bara var så. Nya tider nya synsätt Cecilia Linde, underhållsingenjör USE, tror att mycket har förändrats bara de senaste åren. Jag tror att den nya generationen som kommer ut på arbetsmarknaden idag är fostrade med insikt i mångfald, jämställdhet och likabehandling. Det gäller att vi tar vara på kraften i den dynamik som mänskliga olikheter tillför. Alla människor har lika värde, oavsett kön, ålder, tro, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder, säger Cecilia och berättar att hon aldrig har upplevt det som ett problem att vara ensam kvinna på sin arbetsplats. Företaget ansvarar för att kompetensen tillvaras oavsett bakgrund, konstaterar Cecilia. Kompetens i centrum För många av OKGs medarbetare är det dags att gå i pension inom ett par år och när vi rekryterar måste vi tänka brett. Det gäller att fylla de luckorna, och fundera på vilka typer av personer som inte finns representerade i vår organisation. Ann-Charlotte Thörnwall började sin karriär som stationstekniker och arbetar idag som gruppchef för operativt strålskydd, GSO. Vid rekrytering ser jag att det har blivit vanligare att den sökande inte anger kön, ålder eller var personen kommer ifrån. Kompetensen får tala för vad personen kan, säger Ann-Charlotte Jag tror att den nya generationen som kommer ut på arbetsmarknaden idag är fostrade med insikt i mångfald, jämställdhet och likabehandling. Det gäller att vi tar vara på kraften i den dynamik som mänskliga olikheter tillför. 11

12 I CENTRUM och menar att det i början kändes ovant. Jag jobbar för att fler tjejer ska komma in på OKG, men det ska inte ske genom kvotering utan det är kompetens och personlighet som styr om du får jobbet eller inte. Mångfald på vår arbetsplats gynnar oss alla. Om alla är likadana kommer ingen att ställa de viktiga frågor om varför man gör på ett visst sätt. Beroende på vår personlighet och bakgrund tänker vi på olika sätt, därmed har man också olika angreppssätt att lösa problem på, säger Ann-Charlotte och påpekar att chefer måste tänka på detta vid nyanställning. Jämställdhet inte bara siffror För alla tre kvinnorna var det teknikintresset som lockade dem att söka sig till teknikorienterade utbildningar. Men de tillhör undantaget, det är fortfarande mest män som söker till, traditionellt sett, manliga utbildningar. Men det handlar inte bara om siffror. En arbetsplats är inte jämlik bara för att det finns lika många män som kvinnor, däremot är det lättare att få en mer dynamisk organisation med en jämn könsfördelning. Det finns en risk att enkönade arbetsplatser kan bli problematiska eftersom de riskerar att skapa arbetsplatskulturer som är präglade av stereotypiska synsätt. Till exempel kan man konstatera att arbetsplatser som präglas av en machokultur har fler arbetsmiljöolyckor, än andra arbetsplatser inom samma yrke. Kvinnliga eller manliga identiteter som uppstår kan bli svåra att förändra när man vill nå en mer jämlik organisation. Det handlar inte bara om att räkna huvuden, arbetet måste gå djupare än så om man vill bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsarbetet ska inte inriktas på att göra människor lika, utan ska syfta till att tillvarata varandras olikheter, se möjligheterna i olikheterna och framförallt; kompetens är inte kön. Jämställdhetsarbetet ska inte inriktas på att göra människor lika, utan ska syfta till att tillvarata varandras olikheter, se möjligheterna i olikheterna och framförallt; kompetens är inte kön. Under mitten av 1990-talet hade OKG tillsammans med Sydkraft en kvinnokraftkampanj som deltog på en rad olika utställningar. Frågan är om vi skulle ha samma budskap på våra skjortor idag? OKGs jämställdhets -och mångfaldsplan Jämställdhetsarbetet på OKG utgår från E.ONs mångfaldspolicy. Utöver E.ONs policy har OKG tagit fram en plan som ska fungera som stöd i det dagliga arbetet. På E.ON Sverige har man formulerat några övergripande mål för mångfaldsarbetet, bland annat ska man: Öka andelen kvinnliga chefer Öka andelen medarbetare med annan etnisk bakgrund Öka kunskapen om vad mångfald innebär bland cheferna. E.ON arbetar mycket med att lyfta fram kvinnliga chefer och ett krav vid rekrytering är att minst en av tre slutkandidater ska vara av det underrepresenterade könet. Positiv särbehandling innebär att arbetsgivaren kan prioritera sökande av underrepresenterat kön, trots att det finns andra sökande med likvärdiga meriter. Meritskillnaderna får dock inte vara för stora och det underrepresenterade könet får inte gynnas per automatik. Positiv särbehandling är inte lika med kvotering, där man utan att ta hänsyn till meriter, reserverat tjänsten åt antingen en man eller kvinna. Women in Nuclear stödjer kvinnors roll i branschen Det internationella nätverket Women in Nuclear (WIN) finns i fler än 90 länder, med över medlemmar och finns till för kvinnor verksamma i branscher med anknytning till kärnteknik. Syftet är att förmedla information och kunskap till allmänheten om kärnkraft, stålning och kärnteknologi, men även att stödja kvinnors roll i branschen. På OKG anordnar WIN möten för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och förläsningar där också män är välkomna! Är du intresserad av att bli medlem, hör av dig till: hannah.brorsson@okg.eon.se eller carina.olsson@okg.eon.se! 12

13 Det finns en risk att enkönade arbetsplatser kan bli problematiska eftersom de riskerar att skapa arbetsplatskulturer som är präglade av stereotypiska synsätt. AVDELNING TOTALT MAN KVINNA Ekonomi % 50 % Gemensam service % 55 % Personal % 50 % Produktion % 10 % Produktion % 13 % Produktion % 12 % Säkerhet % 16 % Teknik % 20 % Underhåll % 3 % VD-stab ,9 % 0,1 % Chefer % 14 % *Siffror anger antal anställda Forsmark % kvinnor 77 % män OKG % kvinnor 80 % män! % MÄN % MÄN % MÄN % KVINNOR Ringhals % kvinnor 79 % män OKG 2004 (tio år sedan) ,9 % kvinnor 21% 81,1 % män KVINNOR % KVINNOR Forsmark Ringhals OKG 13

14 Kärnkraft i stort & smått TEXT: Emil Andersson, Emmy Davidsson och Anders Österberg (Källa: Stadsmagasinet) Det flyter på för kärnkraften Ett koncept av kärnkraftverk har presenterats av forskare från Massachusetts Institute of Technology i USA. Konceptet innebär att kärnkraftverk med en effekt på 200 MW ska vara placerade ute i havet, ungefär tio kilometer från kusten. Att de är havsbaserade för med sig flera säkerhets- och miljömässiga fördelar; havsdjupet gör att kärnkraftverken påverkas väldigt lite av jordbävningar, det finns ständig tillgång till kylvatten och passiva kylsystem samt att tillverkningsprocessen sker på en och samma plats, i speciella kärnkraftsvarv. Konceptet följer utvecklingen mot mindre, portabla och fabrikstillverkade reaktorer, så kallade Small Modular Reactors (SMR). Årets granne 2014 OKG delar som bekant ut priset Årets granne på Oskarsgalan för att gynna, lyfta fram och hedra personer som har bidragit till att förbättra livet för sina grannar. I år delades priset ut till Elsie och Ulf Ljunggren, dels för deras insatser som goda grannar på hemmaplan på Fallebo gård, men även för Ulfs behjärtansvärda insatser i Estland. Läs mer i majnumret av Stadsmagasinet och nominera redan nu dina grannar till Årets granne 2015 genom att skicka e-post till info@okg.eon.se. Oskarshamns flygplats sjunger på sista versen Med stor sannolikhet flög det sista reguljärflyget från Oskarshamns flygplats i veckan innan påsk. Då upphörde operatören med sin trafikering av linjen Oskarshamn Arlanda. Detta sker i samklang med den kommunala utredning som indikerar att kostnaderna för att upprätthålla en flygplatsverksamhet vid Virkvarn inte står i proportion till nyttan. Resandet har till övervägande delen bestått i affärsresenärer från SKB och OKG. Båda företagen har också tillfrågats om intresset att finansiera verksamheten, vilket dock ingen av parterna ansett sig kunna inrymma i respektive bolagsordning. Förslaget till beslut om nedläggning av flygplatsen förelades kommunfullmäktige i april månad, men återremitterades och kommer efter vissa kompletteringar att tas upp till ny behandling innan sommaren. Utan operatör på linjen är det dock mycket som talar för att flygplatsverksamheten upphör i slutet av juni månad. 14

15 FNs klimatpanel lyfter fram kärnkraft FNs klimatpanel presenterade nyligen sin hittills mest omfattande rapport över kunskaperna om klimateffekter och möjligheterna till förändring av nuvarande kurs. Rapporten är entydig; för att klara målet om endast två graders temperatur ökning under det här seklet måste utsläppen av växthusgaser minska med 50 procent före Klimatpanelen pekar på att elproduktionen, som i dagsläget till 70 procent utgörs av förbränning av kol, olja och gas, måste ställas om i grunden för att målen ska nås. För att kunna leverera förslag till lösningar har klimatpanelen gjort en Genom att den amerikanska energijätten Exelon ökade andelen kärnkraft i sin produktionsflotta kunde de nå sitt klimatmål att årligen minska eller undvika 17,5 miljoner ton utsläpp av växthusgaser. sammanställning av ett hundratal olika livscykelanalyser över elproduktionen med olika kraftslag för att avgöra vilka som är mest konkurrenskraftiga. Livscykelanalysen tar upp samtliga delar av elproduktionen som ger klimatpåverkande utsläpp, till exempel transporter av bränsle, gruvdrift och byggnation av kraftverken, och sammanställningen visar att kärnkraften har ett utsläpp på cirka 16 gram koldioxid per kwh, vilket är jämförbart med vindkraftens tolv gram och betydligt bättre än kolkraftens 1001 gram. Klimatpanelen lyfter därför fram kärnkraften som ett sätt att undvika en klimatkatastrof. I Blickpunkt: Statusrapport i utvecklingsresan, projekt Milk O3 och ny säkerhetschef I maj månads Blickpunkt kan du ta del av Strålsäkerhetsmyndighetens respons på den statusrapport om utvecklingsresan som Ulrika Wretås, säkerhetsingenjör S, skickade in till myndigheten i mars. Dessutom berättar Claes-Göran Wörmke, projektledare TP, om det omfattande projekt Milk på O3 som byter alla kabelgenomföringar och kablar i reaktorinneslutningen samt 400 komponenter i reaktorbyggnaden på 30 dagar. Projekt Milk O3 finns också att läsa om i det här numret av Kärnpunkten på sidan 21. Det sista inslaget i maj månads Blickpunkt ger dig ett ansikte på vår nya säkerhetschef Jan Karjalainen, som även presenterar sig närmare på sidan 23 i Kärnpunkten. Du hittar Blickpunkt på Kärnan genom att klicka dig vidare på Information & service/kommunikation/ Blickpunkt. VI GÅR FRÅN ORD TILL HANDLING UNDER 2013 har vi kommunicerat behoven av vår utvecklingsresa. Nu ska vi säkra en fortsatt framdrift i förbättringsarbetet genom att stärka säkerhetskulturen. Lotta Sätterlund, personalchef 15

16 dokumenthantering TILL informationshantering FRÅN När man tänker på OKGs organisation är det lätt att man först och främst tänker på de stora avdelningarna såsom underhåll, drift och teknik. Viktiga avdelningar som starkt kopplas ihop med vår elproduktion. Men för att dessa avdelningar ska kunna utföra sina arbeten på bästa och smidigaste sätt, finns det ett stort behov av servicefunktioner. Ett exempel är GAI, som har i uppgift att leda, samordna och utveckla informationshanteringen på OKG. TEXT: Emelie Johannesson FOTO: Luise Guse ärnpunkten träffade Ann-Christin Ekelund, som är informationssamordnare på GAI, för att ta reda på hur GAI kan hjälpa dig som anställd på OKG med just informationshantering. När vi startade vår elproduktion på halvön fanns i stort sett all dokumentation endast på fysiska papper som sparades i pärmar i arkiv. Numera finns i stort sett allt i elektronisk form skapat i avancerade och integrerade it-system. Den tidigare enkla dokumenthanteringen har blivit allt mer komplex och omfattande och i dag pratar vi mer om informationshantering än om dokumenthantering. Arkivfunktionen och Oden skapar koll på dokumentationen Verksamheten på OKG är av sådan art att det krävs en korrekt och noggrann dokumenthantering och effektiva arkiv eringsrutiner. Som stöd för detta finns till exempel dokumenthanteringssystemet Oden. Oden utvecklas ständigt för att bli ett så bra verktyg som möjligt för dig som användare. Ett exempel är ett stort arbete som arkivfunktionen gjort med att dokumentation på mikrofilm förts över till digital form. Sammanlagt är det cirka dokument som har förts över till pdf-filer och därmed finns lättillgängliga för dig som användare direkt via Oden. Fortfarande arkiveras merparten av den administrativa dokumentationen och delar av den tekniska dokumentationen till mikrofilm, helt enligt Riksarkivets regelverk, medan stora delar av den tekniska dokumentationen arkiveras på papper. För närvarande pågår ett projekt på OKG med målet att införa ett elektroniskt arkiv under Detta kommer att innebära en förenklad och effektivare arkivhantering, men även en miljövänligare hantering med minskad pappersförbrukning, förklarar Ann-Christin. Dokumentationsledare ett stöd i ändringsverksamheten Dokumentationsledaren är en relativt ny roll som har vuxit fram inom GAI de senaste åren. Syftet med rollen är att skapa bättre förutsättningar för dokumenthanteringen i ändringsverksamheten. Man skulle kunna säga att dokumentationsledaren är vår förlängda arm ut i projekten. De ska se till att informationshanteringen följer OKGs praxis redan från början, berättar Ann-Christin. GAI driver också ett utvecklingsarbete med att ta fram en modell för dokumentstyrning i ändringsverksamheten. Genom denna modell hoppas vi få ett tydligare, enklare och enhetligare arbetssätt för dokumenthanteringen i projekt och för underhållsåtgärder. E-post snabbt kommunikationsmedel om använt på rätt sätt E-post är ett smidigt, snabbt och enkelt sätt att kommunicera. Mängden e-post som dimper ner i inkorgen varje dag kan dock vara ganska stor, och risken är då att viktig information drunknar bland det som inte är lika viktigt. För att förbättra och underlätta e-posthanteringen har GAI tagit fram en instruktion, E-post på OKG, med gemensamma regler. Här presenteras ett urval: Använd frånvarohanteraren. E-postgruppen OKG Samtliga respektive OKG Samtliga övriga ska användas mycket restriktivt. Information som gäller många ska i första hand publiceras på Kärnan. Skicka bara till dem som berörs av informationen. Personer som ska ha informationen för kännedom adresseras på raden för Kopia. 16

17 Carina Roth, Anette Gustavsson och Ann-Christin Ekelund arbetar med informationshantering på GAI. Kärnan vår informationsportal Vårt intranät Kärnan är sedan länge ett viktigt arbetsverktyg och en informationskanal en portal. Intranätet ska dessutom fungera som ett stöd i att bygga en gemensam företagskultur och att dela kunskap mellan verksamheterna. GAI är de som tillsammans med representanter från GAA och HK ansvarar för att förvalta och utveckla Kärnan. Under hösten och våren har ett intensivt arbete pågått med att uppgradera intranätet. Det är till stor del en teknisk uppgradering, men Kärnan kommer även att få ett helt nytt utseende och en del nya funktioner. På grund av en del tekniska komplikationer har tyvärr driftsättningen försenats, men förhoppningen är att kunna presentera ett nytt och fräscht Kärnan i sommar, avslutar Ann-Christin. Kontaktuppgifter Har du frågor gällande något av de områden som GAI verkar inom, tveka då inte att höra av dig! Oden zof@okg.eon.se Centralarkivet zaa@okg.eon.se Teknisk dokumentation zat@okg.eon.se Teknisk dokumentation El zad@okg.eon.se Kärnan zwb@okg.eon.se Nyfiken på mer?! GAI har mycket mer att erbjuda dig som underlättar ditt arbete, till exempel: E-arkivering Bilddatabasen E-nav standarder i elektronisk form TAD1 internutbildning i teknisk anläggningsdokumentation Informationshanteringsgruppen Gallring Funktionsbrevlåda för hantering av extern dokumentation Följ utvecklingen via nyhetsförmedlingen på Kärnan! 17

18 Merparten av den nya kontrollrumsutrustningen är installerad, det som återstår är kabeldragning och inkoppling. Utmaningar i komplext installationsarbete PROJEKT PLEX Säkerhetsmoderniseringen är komplex och också den mest omfattande etappen i den fullständiga moderniseringen av Oskarshamn 2 (O2). Stora delar av installationsarbetet är klart, dock kvarstår vissa tidskritiska arbeten som måste slutföras för att projektet fullt ut ska kunna övergå till en provnings- och driftsättningsfas. TEXT OCH FOTO: Henrik Eriksson 18

19 PROJEKT PLEX Merparten av den nya kontrollrumsutrustningen är installerad, det som återstår är kabeldragning och inkoppling. De huvudsakliga arbetena i turbinanläggningen är färdiga. Två av de fyra nya dieselaggregaten för reservkraft är i stort sett redo för drift. Den nya kylkedjan är sedan en tid tillbaka i drift och stora delar av de mekaniska processåtgärderna i reaktorsystemen är klara. Dock återstår en del installationsarbeten för ny styr- och kontrollutrustning (I&C). Färden framåt till ett O2 i drift är inte spikrak, säger Anders Helmersson, projektledare. Vid sådana här stora och komplexa moderniseringar uppstår normalt behov av vissa justeringar i konstruktionen och i installationsunderlaget, vilket tyvärr leder till förseningar i installationsarbetet. Det gäller framförallt installationer inom I&C, där den omfattande och komplexa kabeldragningen har krävt mer tid än beräknat. I nuläget är cirka 70 procent av kabeldragningen klar och vi arbetar intensivt tillsammans med leverantören för att bli färdiga med de sista delarna och minimera riskerna för förseningar. utbildningen och under tester, ska rättas till både för simulatorn och för kontrollrummet. Vidare ska information från de tester som utförs i anläggningen överföras till simulatorn. Dessa arbeten, och simulatorutbildningen, ligger på den kritiska tidslinjen, eftersom utbildad personal är en förutsättning för att kunna driva anläggningen efter moderniseringen. Och för att slutföra utbildningen, krävs en simulator som motsvarar den nya anläggningen. Samtidigt som vi arbetar intensivt med att gå i mål med de kvarstående installationerna, går vi alltmer in i en provnings- och driftsättningsperiod, ber ättar Anders. Här arbetar revisionsledningen just nu, tillsammans med leverantörskonsortiet COP, med att anpassa organisationen för denna fas och skapa förutsättningar för en tät kommunikation mellan aktörerna. Exempelvis kommer det nuvarande revisionskontoret på O1/O2 att omvandlas till ett mer renodlat driftsättningskontor, där personal från OKG och leverantörerna arbetar nära varandra. Vi analyserar också om de aktuella installationsproblemen slår mot den tidsplan som gäller. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att vi kommit väldigt långt, men att vi har stora utmaningar framför oss för att hålla vår nuvarande tidsram. Komplexa kopplingar Ett annat område inom moderniseringen av styr- och kontrollutrustningen, är installationerna av det nya kontrollrummet. Merparten av den nya kontrollrumsutrustningen är installerad, det som återstår är kabeldragning och inkoppling. Dessa arbeten är dock försenade på grund av arbeten med kompletteringar av kabelvägar från de nya elbyggnaderna och i befintliga byggnader. Ytterligare en dimension i dessa arbeten är kopplingen till den nya simulatorn. Fullt fokus ligger där på att anpassa simulatorn till verkliga förhållanden i det nya kontrollrummet och på genomförandet av simulatorutbildningen. Denna process är nära förknippad med de fysiska installationer som sker i anläggningen. Behov av justeringar som upptäcks i simulatorkoden under 19

20 UTVECKLINGSRESAN Förstärkt internrevision för starkare säkerhetsbarriärer Ulrika Wretås beskriver hur internrevisionsverksamheten fungerar som en av de yttre administrativa barriärer vi förfogar över. Det som inte fångats upp av mer närliggande barriärer ska kunna noteras och korrigeras via exempelvis en KRO. UTVECKLINGSRESAN Om inget annat fångat upp och förebyggt ett felaktigt beteende eller brister i vårt verksamhetssystem ska en internrevision kunna utgöra den yttre administrativa barriär som hjälper till att förhindra felgrepp med negativa konsekvenser, säger Ulrika Wretås, chef för en nyinrättad enhet inom säkerhetsavdelningen. För att vi ska kunna leva upp till de förväntningar på våra internrevisioner som anges i vårt samlade förbättringsarbete, har vår nya enhet uppdraget att effektivisera OKGs internrevisionsverksamhet, en uppgift vi tar på största allvar. VÄRDERINGAR RUTINER/INSTRUKTIONER ERFARENHETSÅTERFÖRING KOMPETENS SÄKERHETSFRÄMJANDE ARBETSMETODER INTERNREVISION/KRO TEXT: Anders Österberg FOTO: Maria Roth I vår verksamhet använder vi oss ofta av begreppet säkerhetsbarriärer. Oftast avses då de fysiska barriärer vi har i vår produktionsprocess. Som viktiga komplement till dessa finns givetvis även administrativa barriärer. Oavsett tekniknivån i en verksamhet spelar vi människor en central roll i ett säkerhetsarbete, säger Ulrika Wretås. Våra främsta administrativa barriärer mot felhandlanden består i det sunda förnuftet, det vill säga summan av vår kompetens och våra värderingar, tillämpat genom Stark. Ytterligare stöd i arbetet har vi också i form av rutiner och instruktioner samt ett antal säkerhetsfrämjande arbetsmetoder. Som yttre ringar i detta barriärtänk finns så vår egen granskningsverksamhet och internrevisionerna. Förstärkt revisionsverksamhet I förbättringsarbetet inom ramen för OKGs utvecklingsresa pågår en vidareutveckling av säkerhetsavdelningens roll. En viktig ingrediens i detta är att stärka den interna revisionsverksamheten (KRO). I syfte att åstadkomma det har en ny enhet, SR, bildats med fokus på att effektivisera drivning och utveckling av KRO-verksamheten. Ulrika har nyligen utsetts till enhetschef för den enheten. Tanken är att vi ska utgöra en kärna med revisionsledare för de internrevisioner som ska göras, berättar Ulrika. Revisionsteamen kommer även fortsättningsvis att behöva stöd av organisationens kompetens då vi inte kommer att besitta vare sig det djup eller den bredd som krävs för att göra bra och verkningsfulla revisioner. Tanken är ändå att revisionsledaren ska ha ett större ansvar för att förbereda, planera och rapportera revisionen så att det övriga teamets arbete koncentreras till planerad revisionsvecka. På väg mot nya nivåer Även om enheten bildades 1 maj kommer de beskrivna förändringarna inte att träda i kraft förrän all dokumentation är uppdaterad. Det betyder att tills annat meddelas ska planerade internrevisioner genomföras precis så som hittills bestämts. Revisionsteamen är också tillsvidare intakta med SK som huvudansvarig enhet och när förändringar sker kommer det att meddelas. Så snart vi bemannat vår enhet kommer vi dock att vidta de förändringar som ska leda OKGs internrevisioner till nya nivåer, lovar Ulrika Wretås avslutningsvis. 20