Barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborg"

Transkript

1 Ärende 4 Barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborg Ledningsbolaget September 2011 Jan Carlson John Domenstam Mårten Hallberg Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS Lilla Hälla Falun TELEFON Innehar F-skattebevis TELEFAX E-POST HEMSIDA SÄTE Falun Org nr

2 1(76) Innehåll 1 Uppdrag Metod Intervjuer Konsumtionsanalys Produktionsanalys Kapacitetsanalys Jämförelser Definitioner och begrepp Vårdformer och patientgrupper Arbetad tid Resultat Intervjuresultat Verksamhetens uppdrag Informations- och delaktighetsstruktur Ledning och styrning Relationer Sammanfattning av svar avseende utredning av Barn- och Ungdomsverksamheten i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde samt den nuvarande organisationens styrkor och svagheter Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar Kompletterande intervjuer med företrädare för barn- och ungdomskliniken Konsumtionsresultat Konsumtion av öppen vård Konsumtion - Öppen vård - övergripande Konsumtion - Öppen vård primärvård och specialiserad vård Konsumtion av besök på olika inrättningar Konsumtion av besök hos olika yrkeskategorier Konsumtion av oplanerade respektive planerade besök alla barn Barn i åldersgruppen ett år och yngre - konsumtion av besök Konsumtion sluten vård Produktionsresultat Produktion slutenvård vid barnkliniken i Borås Jämförelse mellan konsumtion och produktion av slutenvård Produktion inom öppenvård mottagningsbesök per yrkeskategori Kapacitet resultat Arbetad tid läkare barn- och ungdomskliniken Borås lasarett... 47

3 2(76) Arbetad tid övriga personalkategorier barn- och ungdomskliniken Borås lasarett Arbetad tid fördelning över dygn, barn- och ungdomskliniken Borås lasarett Bemanningstal slutenvården Borås lasarett Arbetad tid Barn- och ungdomsmottagningar i Mittenälvsborg och Sjuhärad läkarbesök per årsarbetare på BUM Jämförelse med andra Slutenvård Öppenvård Kapacitet Läkares jour och beredskap Sammanfattning Sluten vård Konsumtion Produktion Jämförelse konsumtion och produktion Kapacitet Öppen vård Konsumtion Produktion Kapacitet Jämförelse med andra Diskussion och analys Inledning Uppdragets frågeställningar Hinder och förbättringspotentialer i nuvarande organisation Behov/konsumtion Bemanning Verksamhetens innehåll och kvalitet Samverkan med andra Överväganden Bilaga Behovsunderlag från HSN 6 och HSN 8 rörande barn och ungdomar Uppdrag till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM) Uppdrag till barn- och ungdomskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus Övergripande ansvar... 75

4 3(76) 1 Uppdrag På uppdrag av Madeleine Andersson, hälso- och sjukvårdschef, Södra Älvsborgs sjukvårdsområde har en genomlysning av barn- och ungdomsmedicinska vården i Södra Älvsborg genomförts. Resultatet presenteras i föreliggande rapport. Beställaren vill få belyst vilka hinder och förbättringspotentialer som kan identifieras i nuvarande organisation. Särskilt fokus ska läggas på organisation, behov och konsumtion samt samverkan med syftet att förbättra tillgänglighet för de yngsta barnen som söker akutvård i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår också att föreslå hur organisationen för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten i Södra Älvsborg fortsättningsvis kan utformas. Beställaren tydliggör att i kartläggning och analys skall följande områden beskrivas: Erfarenheter och konsekvenser av den nuvarande organisationen för Barn- och ungdomsmedicinska verksamheter på Borås lasarett och inom den konkurrensneutrala primärvården i Södra Älvsborg. Hur barnens behov av specialiserad barnsjukvård i södra Älvsborg tillgodoses och hur konsumtionen ser ut Hur patientströmmarna inom och utanför regionen ser ut Jämförelser med andra landsting/sjukvårdsområden inom och utanför regionen Bemanningsläge samt förutsättningar för rekrytering 2 Metod Uppdraget har genomförts i följande delmoment Gruppintervjuer med personal inom BUM och Barnkliniken SÄS samt med chefer på habiliteringen. Intervjuerna har tagit knappt två timmar och genomförts av två intervjuare. Intervjuerna görs med tolkningslära som grund vilket innebär att intervjuarnas egna värderingar färgar uppfattningen av svaren från de intervjuade. Telefonintervju med tre privata vårdcentraler. Telefonintervjuer med klinikchefen på barnkliniken Telefonintervju med förvaltningschefen för den offentligt drivna primärvården. Intervju med förvaltningschefen på SÄS Skriftliga frågor till de fem verksamhetscheferna inom BUM samt till verksamhetschefen på barnkliniken SÄS.

5 4(76) Genomgång av nuvarande uppdragsbeskrivning Konsumtionsanalys baserat på uppgifter ur VEGA 2010 om alla barns (folkbokförda inom södra Älvsborg) konsumtion av vård oberoende av vem som producerat den. Produktionsanalys baserat på uppgifter om producerad öppen och sluten vård registrerade i verksamhetssystemet VEGA 2010 Kapacitetsanalys baserat på uppgifter ur HEROMA 2010 om närvarotid för samtliga yrkeskategorier inom BUM och på barnkliniken på SÄS. Kvalitetssäkring genom möte med samtliga berörda verksamhetschefer och de två förvaltningscheferna. Fördjupad genomgång av barnkliniken på SÄS vid ett besök på kliniken. Genomgång av genomförd utredning som ej tidigare redovisats 2.1 Intervjuer Intervjuerna har genomförts i samtalsform med semistrukturerade frågor där stort utrymme för fria associationer har eftersträvats. Följande frågeområden har behandlats i samtliga grupper för att belysa risker och ändamålsenlighet: uppdragets utformning informations- och delaktighetsstruktur ledning och styrning interna och externa relationer Vi vill understryka att samtalen med denna teknik tenderar att fokuseras kring de bekymmer man som medarbetare upplever. Vi är mycket väl medvetna om de glädjeämnen som dagligen upplevs i mötet med patienter och i samarbetet med de nära arbetskamraterna och att detta inte belyses på ett rättvist sätt i denna rapport. 2.2 Konsumtionsanalys Konsumtionen belyses genom uttag ur regionens system VEGA där det framgår i vilken kommun barn/föräldrar är mantalsskrivna vid varje vårdkontakt. Utgångspunkten är att följa konsumtionen av vård oberoende av vem som gett vården. I denna rapport redovisas dels konsumtionen av vård (besök, andra kontakter samt indirekta kontakter) i av VEGA definierad primärvård och specialiserad vård samt hos vilka kategorier dessa besök gjorts hos och slutligen om det har varit planerade eller oplanerade besök. Allt i enlighet med regionens egna definitioner. All konsumtion (oavsett vem som producerat den inom och utom aktuella nämndområden och regionen) har ställt i relation till antalet barn per kommun (SCB:s uppgifter). Det finns idag ingen jämförbar databas utanför regionen att jämföra med varför jämförelsen görs mellan de tio kommunerna i Södra Älvsborg.

6 5(76) 2.3 Produktionsanalys Produktionen belyses genom uttag ur regionens system VEGA där information kan hämtas för såväl sluten- som öppenvårdsproduktion. Produktion inom slutenvård definieras av antal vårdtillfällen och antal vårddagar per slutenvårdsavdelning samt vilka patientkategorier (diagnosgrupper) av respektive planerad och icke planerad karaktär som varit aktuell. Produktionen inom slutenvården har också jämförts med barnens konsumtion av slutenvård på barnkliniken. Produktion inom öppenvård definieras som antal besök per enhet (mottagning etc.) och per yrkeskategori. Ur systemet kan hämtas information om patientkategorier när det gäller produktion vid Borås lasaretts öppenvård medan för övriga barn- och ungdomsmottagningar inom Södra Älvsborgs Primärvårdsområde och Habilitering i Södra Älvsborg endast information om mottagningskategorier (astmamottagning, runda barnmottagning etc.) kan erhållas. Åtgärder i samband med öppenvårdsbesök kan också hämtas ur systemet för barnoch ungdomsmottagningar inom Södra Älvsborgs Primärvårdsområde men inte för Borås lasarett. 2.4 Kapacitetsanalys Kapaciteten för att bedriva produktion utgörs av personella resurser mätt som arbetad tid samt som antalet disponibla vårdplatser på barn-och ungdomskliniken, Borås lasarett. Den faktiskt arbetade tiden har hämtats ur regionens system Heroma, där man kan erhålla information om arbetad tid för olika yrkeskategorier inom olika verksamheter uppdelat på dagar och del av dygn. Dock kan den nuvarande versionen av Heroma som används i Västra Götaland enbart dela upp dygnet i tre intervall, 06-18, och Detta stämmer dåligt överens med tidpunkter för olika arbetspass inklusive jourarbete. Ett årsarbete motsvarar arbetade närvarotimmar under ett år. Det är vad man under ett år kan räkna med i närvaro av en medarbetare som arbetar heltid. Som underlag för framtagande av antalet årsarbetare har den faktiska närvarotiden per yrkeskategori samlats in. I samband med insamlande av data för kapacitetsanalys har det varit svårt att erhålla tillräckligt valida data. Detta beror på att man har undermålig tidredovisning för 1) inhyrd personals faktiska timtjänstgöring dagtid och under jourtid 2) ej identifierade timmar utlånade mellan olika enheter exempelvis när specialister eller sjuksköterskor från någon BUM i primärvård tjänstgjort på kliniken. 2.5 Jämförelser Jämförelsetal/nyckeltal (produktion och kapacitet) har tagits fram relaterat till antalet barn 0-17,99 år och har därefter jämförts med landsting som är med i Nysam. De landsting som är valda för jämförelse med Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde är Blekinge, Gävleborg, Halland, Södermanland och Västmanland. För att få en säker jämförelse har vissa av nyckeltalen

7 6(76) omräknats till antal per eller invånare. I detta sammanhang är invånarna barn i åldern 0-17,99 år i respektive landsting/sjukvårdsområde. 3 Definitioner och begrepp Nedan definieras de begrepp som används vid framtagande av data som används i tabeller och grafer samt i beskrivning av uppdrag och kapacitetssättning. De definitioner som används ansluter sig till den nationella termdatabasens definitioner där sådana finns Vårdformer och patientgrupper Den vanligaste vårdformen i sjukvård sker genom direkta besök, dagsjukvård eller genom andra kontakter som telefon eller brev. Följande definitioner avsåg vi att använda i denna rapport. Besök Besök (enskilt besök) är ett öga mot öga besök mellan vårdtagare och vårdgivare Konsultbesök inom eller utanför sjukhuset där patient är närvarande Kontakter Annan kontakt Telefonkontakter (bokade och obokade). Brev, e-post etc Indirekt kontakt Konsultation mellan två eller flera vårdgivare Dagsjukvård Dagsjukvård skulle kunna sammanfattas som insatser för en patient som inte skrivs in i slutenvård men som kräver mer resurser än ett öppenvårdsbesök. Dagmedicinsk vård är en insats som inte är dagkirurgi eller polikliniskt ingrepp (enligt nedan) given till patient men som uppfyller kriterierna för Dagsjukvård. Exempel är dialys, transfusioner, rehabiliteringsinsatser mm. Sluten vård Vårddagsbegrepp - som vårddag räknas varje påbörjat dygn som en vårddag och samtliga permissionsdygn frånräknas från det totala antalet vårddagar. Vårdtidsbegrepp - vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När inoch utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som noll dagar. I den nationella statistiken inkluderas permissionsdygn i vårdtiden. Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid.

8 7(76) Medelvårdtid beräknas på vårdtid, det vill säga hel dag inskrivningsdag, utskrivningsdagen räknas ej. Vårdtiden divideras sedan med antalet vårdtillfällen. Enhet Beskriver vilken enhet besöket bokats på. Patientkategorier och patientgrupper Patientkategorier är en övergripande klassificering. Syftet är att ge en översikt över vilka patientkategorier som vårdats/behandlats av vilka yrkeskategorier på vilka enheter. Klassificeringen baseras på ICD-koder och förutsätter att diagnos har satts. Patientgrupper är en mer detaljerad beskrivning av vilka patientgrupper som finns inom varje patientkategori och är också baserad på ICD-koder. Åtgärder Åtgärderna är en kategorisering av KVÅ-koder för medicinska och kirurgiska åtgärder. Klassificeringen förutsätter att KVÅ-koderna registrerats Arbetad tid För all redovisning av personalkapacitet används den faktiskt arbetade tiden för olika yrkeskategorier per kostnadsställe. 4 Resultat Under respektive rubrik redovisas dels intervjuer dels resultat från insamlade data från olika system. 4.1 Intervjuresultat Verksamhetens uppdrag Uppdragen som hälso- och sjukvårdsnämnderna givit till Barn- och ungdomsmottagningarna respektive till barnkliniken på Södra Älvsborgs sjukhus finns sammanfattade i Bilaga 1. Vid intervjuerna framkom att man upplever att det inte finns en helhetssyn i uppdragen och att det saknas incitament för en fördjupad samverkan mellan BUM och barnkliniken på SÄS. Uppdragen för BUM var mer känt bland medarbetarna inom BUM-verksamheten än vad uppdraget för kliniken var hos alla parter. Inom BUM uppfattade man sig i stor utsträckning sköta de huvudsakliga volymerna av sjukvård för alla barn- och ungdomar inom deras respektive område. Inom barnkliniken upplevde man att BUM i stor utsträckning hade hög frihetsgrad att själva inkludera de uppdrag man tyckte var intressanta.

9 8(76) Det fanns en hög grad av förståelse från BUM:s representanter om att bemanningssituationen på kliniken var besvärande. Det uppfattades dock inte att det ingår i BUM:s uppdrag att medverka för att lösa detta eftersom man hade ett eget uppdrag. När det gäller BUM:s uppdragsavgränsning mot allmänmedicinens uppdrag för den basala sjukvården för barn- och ungdomar kan man ana att gränsdragningen mellan den specialiserade barnsjukvården vården och allmänmedicinen inte är konsistent mellan de olika kommunernas BUM-mottagningar och primärvårdens allmänmedicinska mottagningar (Vårdvalet). Det finns också en mycket tydlig skillnad i hur man uppfattat sitt uppdrag vad gäller profil. BUM uppfattar att de har ett uppdrag att större utsträckning arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande medan kliniken i stor utsträckning uppfattar sig ha ett sista utpost - uppdrag vad gäller sjuka barn och ungdomar. Flera påtalade också bristen på samverkan vad gäller kompetensutveckling, vårdprocessutveckling, utbildning/handledning av ST-läkare samt rekrytering och bemanningsfrågor. Sammantaget kan vi konstatera att uppdragen till de olika aktörerna som skall tillhandahålla sjukvård för barn- och ungdomar inte tydligt korresponderar med varandra inom viktiga områden som exempelvis utveckling av vårdprocesser, kompetensutveckling samt framtidsfrågor som bemanning och rekrytering. Det finns snarare en vilja att tydligt skilja på de olika nivåernas uppdrag i stället för att se till sjuka barn och deras föräldrars behov Informations- och delaktighetsstruktur Enligt de intervjuade finns idag få plattformar för information och samverkan i hela vårdkedjan för barn- och ungdomar. De samverkans forum som finns är i första hand organisationsinterna inom respektive förvaltning (den offentligt drivna primärvården inklusive BUM och sjukhusförvaltningen med barnkliniken) eller med samverkanspartners utanför respektive förvaltning exempelvis BUM.s samverkan med elevhälsan i kommunerna och habiliteringen inom landstinget. Många av de intervjuade framhåller att i det personliga mötet mellan BUM alternativt Vårdvalets företrädare och sjukhuskliniken (oftast telefonkonsultationer) fungerar samverkan väl och man får adekvata råd och insatser för de barn- och ungdomar man företräder. Det finns också en mycket god relation mellan BUM och de vårdvalsenheter som finns i mottagningarnas närområde. Där ges också gemensam fortbildning och utvecklas vårdprocesser mellan vårdvalet och BUM. Dock deltar inte de privata vårdgivarna i detta. Inom BUM finns ett samverkansorgan som heter Barnverket där BUM:s chefer träffas minst fyra gånger per år och därutöver träffas man över mottagningsgränser med olika yrkeskategorier bland annat för utveckling av vårdprogram. I enstaka fall kan någon från kliniken medverka exempelvis när astmasjuksköterskorna träffas. Det finns också regelbundna

10 9(76) möten mellan de offentligt drivna vårdcentralerna och BUM för att arbeta med gränssnittsdokument och vårdprocesser för barn- och ungdomar. Där medverkar inte barnkliniken eller de privata vårdcentralerna. Det samverkans forum mellan kliniken och BUM vi har identifierat kallas FBÖSSÄ (Föreningen Barn Öppenvård Södra Älvsborg) där läkarna på kliniken och i öppen vård träffades regelbundet en gång per månad. Vad vi förstått handlade dessa möten om vård och samverkan mellan klinik och öppenvård. Dessa möten har upphört sedan en tid och på kliniken har de övergått till att vara klinikinterna möten. Denna brist på samverkan har också lett till att man talar om varandra i stället för med varandra Ledning och styrning Det finns enligt de intervjuade inte någon gemensam ledning och styrning av barn- och ungdomssjukvården utgående från en helhetssyn eller från dokumenterade vårdprocesser. Barn- och ungdomars behov av sjukvård tillgodoses av verksamheter som finns i flera förvaltningsorganisationer vilket enligt fler av de intervjuade kan medföra hinder för en optimalt omhändertagande av sjuka barn- och ungdomar och deras föräldrar. Intervjuerna gav vid handen vissa brister vad gäller gemensamma rutiner, handlingsplaner, vårdprocesser och vårdprogram som kontinuerligt följs upp och utvärderas av alla led i kedjan. Frågor där man upplevde att man hade olika syn på som exempelvis om huruvida specialister i barnmedicin inom BUM skall bidra till produktionen på sjukhuskliniken på SÄS eller om STläkare skall beredas tillfälle att under sin utbildning göra del av denna inom BUM har inget naturligt forum för hantering. På en direkt fråga om var dessa frågor får sitt slutliga avgörande var inte känt bland de som intervjuades; Bara att de ständigt återkom i olika varianter. Det upplevdes att ledning och styrning av hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar sker i två olika linjeorganisationer med solida väggar mellan de två organisationerna. Det finns heller inget samband eller flödestänk i uppdragen till BUM respektive barnkliniken på SÄS. Uppdraget till BUM är mer detaljerat i sitt innehåll och ger ett relativt stort utrymme för att hantera mer detaljerade verksamhetsplaner, produktionsplaner och kapacitetsplaner än vad uppdraget till barnkliniken är. Det innebär att barnkliniken upplever sig vara den instans som får ta det ingen annan vill ha och att deras belastning för akuta patienter ökat över tid Relationer Vid intervjuerna framkom det att det finns en tydlig förväntanskonflikt och en konkurrenskonflikt mellan företrädare för BUM och barnkliniken på SÄS. Det berättades att den funnits länge och handlade i huvudsak om bemanningsfrågor.

11 10(76) En av frågorna handlar om att det finns en förväntan från barnkliniken att BUM ska bidra med kapacitet (specialistkompetens) dels inom vissa subspecialiteter dels för jouruppdrag. Det framkom att man från kliniken uppfattar att det finns en otillräckligt använd kapacitet som går till mer lindrigt sjuka barn medan omhändertagandet av de mest sjuka barnen riskerar att trängas undan. En annan förväntanskonflikt är frågan om ST-läkares handledning och tjänstgöring inom BUM. Från BUM är man villig att bidra med handledning för ST-läkarnas behov av tjänstgöring i öppen vård. Barnkliniken vill å sin sida ha ersättning för detta genom att specialister under denna period skulle kunna tjänstgöra på kliniken. Någon konstruktiv lösning på denna fråga har inte kunnat presenteras för oss under intervjuerna. En konkurrenskonflikt gäller barnklinikens uppfattning om att BUM konkurrerar om kompetens från kliniken detta gäller både läkare och sjuksköterskor. 4.2 Sammanfattning av svar avseende utredning av Barn- och Ungdomsverksamheten i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde samt den nuvarande organisationens styrkor och svagheter Som en del av den utredning av barn- och ungdomssjukvården i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde som Ledningsbolaget i Skandinavien AB har fått i uppdrag att genomföra, har skriftliga frågor ställts till verksamhetscheferna för BUM (Barn- och Ungdomsmottagningar) och barn- och ungdomsmedicinska kliniken på SÄS. Syftet med frågorna var att ge cheferna var för sig möjlighet att lämna sina synpunkter och uppfattningar på utredningsuppdraget, att få chefernas uppfattning av hur hela vårdprocesserna/vårdkedjan för sjuka barn och deras föräldrar fungerar i södra Älvsborg samt att få chefernas synpunkter och uppfattningar på hur samverkan fungerar. Följande frågor har besvarats av samtliga verksamhetsföreträdare: 1. Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget 2. Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg. 3. Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg patientperspektiv verksamhetsperspektiv medarbetarperspektiv 4. Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg patientperspektiv verksamhetsperspektiv medarbetarperspektiv 5. Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar

12 11(76) 6. Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget Verksamhetscheferna för BUM har ungefär samma bild av uppdraget, även om man formulerar sig på olika sätt. Man uppfattar uppdraget som ett försök att belysa hela Södra Älvsborgs barnsjukvård och att lämna ett förslag på hur den bäst skall vara organiserad. Flera uppfattar att bakgrunden till uppdraget är att barnkliniken på SÄS har problem att rekrytera läkare och att behålla läkarstaben. Lösningen på problemet, menar man, är att barnkliniken vill få möjlighet att flytta läkare som finns i öppenvården till sin egen verksamhet. Man uppfattar också att det finns ett missnöje riktat mot BUM med en underliggande ton av skuldbeläggande för att man smitit från jouransvaret. Flera anser att barnkliniken har svårt att se omfattningen av insatsen som görs inom BUM och att akutsjukvården bara är en del av all den vård som bedrivs. Alla tillfrågade upplever att verksamheten inom BUM är välfungerande och att man inte skall slå sönder en fungerande verksamhet för att kanske hjälpa en annan. Uppfattningen är att lösningen på barnklinikens rekryteringsproblem inte kan vara att genom en organisationsförändring rasera en välfungerande öppenvård. Man påpekar också att barnkliniken och BUM har olika politiska uppdrag och att båda är lika viktiga. Verksamhetsföreträdare från barnkliniken på SÄS har ej belyst denna fråga Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg Verksamhetscheferna för BUM är överens om att samarbetet med vårdgrannar och med andra BUM fungerar mycket bra, men att kontaktvägarna mot SÄS inte är lika upparbetade. De vårdgrannar som omnämns är vårdcentral, BVC, skolhälsovård, socialtjänst, flyktinghandläggare, habilitering och BUP. De flesta påtalar att det tidigare har funnits FBÖSSÄ-möten, som spelat en viktig roll för samverkan mellan läkare inom sluten och öppen vård. FBÖSSÄ, som står för Föreningen Barn Öppenvård Södra Älvsborg, träffades regelbundet en gång varje månad tillsammans med barnklinikens läkare. Programmets innehåll fokuserade på frågor om vård och samverkan mellan kliniken och öppenvården. Senaste året har dessa möten runnit ut i sanden, vilka flera beklagar. Barnverket är ett forum där verksamhetschefer och avdelningsföreståndare inom BUM regelbundet träffas, ibland tillsammans med primärvårdsledning. Man påtalar även att primärvården i Södra Älvsborg representeras av en verksamhetschef på BUM i sektorsrådet.

13 12(76) Flera verksamhetschefer vittnar om att läkare anställda inom BUM tjänstgör på barn- och ungdomskliniken på SÄS, antingen med regelbundna bakjourer eller som stöd under sommaren, exv som mottagningsöverläkare eller som jour. Även på sjuksköterskesidan finns ett väl uppbyggt samarbete mellan de olika BUM, exempelvis enures-, diabetes- och allergimottagningsverksamhet. Verksamhetschefen på barnkliniken menar att samverkan fungerar dåligt, att barnläkare med lång erfarenhet arbetar på BUM, som är helt åtskilda från kliniken, och att de inte längre vill delta i jourarbetet och har inte heller det i anställningsavtalet Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg Patientperspektiv Verksamhetscheferna på BUM ger en samlad bild av att barn inom öppenvården får vård nära sin hemmiljö, personalen känner varandra och känner barnens livsmiljö. Man har dessutom kännedom om barnens familjer, förskola och skola. Man har god tillgänglighet och kan erbjuda besök inom kort tid samt erbjuda akuttider till barn under ett år. En styrka är också att ha en god kontinuitet med samma personal vid besöken. Verksamhetsföreträdaren på barnkliniken SÄS uppger sig inte se några fördelar med organisationen, förutom att det har blivit lättare att rekrytera och behålla barnläkare i öppenvården Verksamhetsperspektiv Enligt verksamhetscheferna på BUM är det lätt att bedriva utvecklingsarbete med stor delaktighet på en liten enhet. Man upplever också att man har korta beslutsvägar och en tillgänglig ledning samt en stark teamkänsla Medarbetarperspektiv Inom BUM upplever man att det blir lättare att ta hand om barn med svåra sjukdomar, trassliga sociala förhållanden eller krävande föräldrar om man har fysiskt nära till varandra inom den egna personalgruppen och till representanter för vårdgrannar. Man har god tilltro till varandras kompetens och arbetar i välfungerande team. På barnkliniken på SÄS upplever man att BUM har lättare att rekrytera och behålla barnläkare och dessutom är kompetensen högre där, eftersom allt fler väljer bort en jourtung verksamhet på kliniken när de är färdiga med sin ST-utbildning.

14 13(76) Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg Patientperspektiv Såväl verksamhetsrepresentanter för BUM som för barnkliniken är överens om att svårt sjuka barn inom barnklinikens slutenvård har en bristande kontinuitet och sällan får träffa samma läkare två tillfällen i följd, vilket kan generera längre vårdtider. Dessutom påpekar man att man erbjuder för få mottagningstider för kroniskt sjuka patienter pga att jourarbetet leder till sämre närvaro dagtid och att många läkare har slutat. Verksamhetscheferna på BUM kompletterar med att kontaktkanalerna mellan SÄS och BUM är dåligt upparbetade, att man inte har samma journalsystem (undantag mottagningen i Marks kommun) Verksamhetsperspektiv Ånyo framförs synpunkten på dålig kontakt mellan SÄS och BUM fram av företrädarna för BUM. Man framhåller också att det är bekymmersamt att bedriva vård med avlövning av kompetenta läkare på barnkliniken, vilket inte underlättas av att även BUM börjar få rekryteringsproblem. På flera BUM upplever man att man är få läkare med många externa uppdrag och att handledning av ST-läkare från SÄS blir lidande av detta Medarbetarperspektiv Samtliga svarande upplever att de specialister som är kvar på SÄS är hårt arbetsbelastade och att ST-läkarna har stort behov av handledning. Verksamhetschefen på barnkliniken menar att allt fler specialister ser sig om efter annat arbete och att främsta skälet till det är att organisationen i södra Älvsborg skiljer sig från den i övriga VGR och i övriga delar av landet. En annan upplever som medarbetare en känsla av att det man gör på BUM inte är tillräckligt viktigt för kliniken utan det är bara de absolut svårast sjuka som räknas Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar De flesta svarande hänvisar till ett gränssnittsdokument som definierar till vilken vårdnivå olika patienter hör i relationen mellan vårdcentral och specialistmottagning i öppenvård samt slutenvård. Dokumentet är framtaget av sektorsrådet och fungerar som hjälp i båda riktningarna, dvs vilka patienter som skall remitteras från vårdcentral till BUM och vilka som kan återremitteras. Specifikt inom BUM finns vårdkedjor för obesitas och neuropsykiatriska sjukdomar, där de svårast sjuka barnen remitteras till DSBUS respektive SÄS. För överviktsteamen finns på några håll även utarbetat hur samverkan ska se ut mellan BVC, skola, vårdcentral och BUM. Misstänkt celiaki remitteras till antingen SÄS eller DSBUS. Övriga diagnoser som enbart sköts på barnkliniken är diabetes, endokrina sjukdomar, kardiologi, astma/allergi (svåra fall) samt svåra fall och utredningar av neurologiska tillstånd.

15 14(76) Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar Flera inom BUM tar upp telefonrådgivning som en viktig plattform som riktar sig till föräldrar men även för att samordna vårdkedjor och lotsa familjer rätt i systemet. Man nämner även olika typer av möten såsom regelbundna möten med habilitering, BUP, socialtjänst, polis, BVC, vårdcentraler och elevhälsa. På några håll sker detta samarbete inom ramen för Västbus. Flera kommenterar även de tidigare FBÖSSÄ-mötena som en viktig plattform. Dessa har senaste året enbart blivit en klinikangelägenhet. Enligt företrädare för barnkliniken beror det på att öppenvårdsläkarna slutade komma. 4.3 Kompletterande intervjuer med företrädare för barn- och ungdomskliniken Ledningen för barn- och ungdomskliniken uppfattar sitt uppdrag som mycket brett och utan tydliga avgränsningar. I stort kan uppdraget beskrivas som att man förväntas ta hand om Sjuka barn med sjukdom inom det barnmedicinska området med något oklar avgränsning gentemot BUM Akut sjuka barn inklusive primärvårdsfall, särskilt utanför kontorstid Omvårdnadsansvar för barn med kirurgiska sjukdomar som kräver inneliggande vård Kliniken tar emot barn dygnet runt. Jourmottagning drivs i egna lokaler och med egen personal. Barn som söker på den allmänna akutmottagningen hänvisas till barnmottagningen. jourfall har under januari till april 2011 jämfört med samma tid 2010 ökat med 17,5 % och uppgår nu till Den resurs med primärvårdsjourverksamhet som funnits på Borås lasarett är nu mycket begränsad och på väg att tas bort. Många primärvårdsfall kommer till barnklinikens akutmottagning. Kliniken har en primärjours- och två bakjourslinjer; en för neonatalvården och en för övrig barn- och ungdomsmedicinsk vård. Målet är ett jourpass var femte dygn för primärjour och var sjunde dygn för bakjouren. För närvarande tjänstgör båda bakjourerna cirka var tredje dygn. Barnkliniken har planerade mottagningar inom neonatologi, allergologi, neurologi, endokrinologi, diabetes, reumatologi, onkologi/hematologi, nefrologi och kardiologi. Det ställs höga krav på tillgänglighet och kompetens inom alla dessa områden. Kliniken efterlyser en prioritering så att de banmedicinska resurserna skall fördelas tydligare till de svårast sjuka barnen. Barn som kräver sjukhusvård skall enligt SÄS policy vårdas på barn- och ungdomskliniken. Krav på läkarnärvaro på vårdavdelning har ökat pga. kortare vårdtider och alltmer komplicerade behandlingar. Läkarbemanningen bedöms nu otillräcklig för att få en optimal läkarfunktion.

16 15(76) 4.4 Konsumtionsresultat Konsumtionen visar i vilken utsträckning vårdens resurser nyttjats av kommuninvånarna oberoende av vem som gett vården. Konsumtionen kan ske vid direkta möten mellan vårdgivare och vårdtagare på mottagningar, vårdavdelningar, i hemmet eller på institution. Utöver dessa direkta möten mellan vårdtagare och vårdgivare konsumeras också vård i annan form. Exempel på detta är telefonrådgivning, uppföljande samtal per telefon, brevkontakter, mail och olika typer av web-baserade kontaktlösningar. Det sker också indirekta kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare exempelvis genom konsultationer mellan vårdgivare där patienten eller patientens anhöriga inte har medverkat. Detta redovisas som indirekt konsumtion. Konsumtionsmönster har en stark påverkan på kunskapen om hur vården fördelas i ett geografiskt område eftersom den starkaste påverkansfaktorn för konsumtion är tillgång till vård. Det finns ett starkt statistiskt samband mellan tillgång till vårdplatser i ett geografiskt område och konsumtionen av vårdagar liksom att geografisk närhet till ett specifikt vårdutbud i öppen vård kan avläsas i en högre konsumtion av öppenvårdsbesök. 4.5 Konsumtion av öppen vård Nedan presenteras konsumtionen av öppen vård (hos samtliga yrkeskategorier) för barn och ungdomar 0-17 år i alla kommuner i Södra Älvsborg (Nämndområde 6 (Mitten Älvsborg) och Nämndområde 8 (Sjuhärad)). Resultatet redovisas kommunvis och avser vårdkonsumtion i form av besök (möte öga mot öga) oberoende av vem som gett vården men med barnhälsovården exkluderad. I all redovisning har besök på de olika BUM-mottagningarna definierats som annan specialistvård än den allmänmedicinska vården som ges inom primärvården.

17 16(76) Konsumtion - Öppen vård - övergripande Öppenvårdskonsumtion i olika nämndområden samt utanför Västra Götalandsregionen (definition VEGA). År 2010 Kommun alla besök exklusive barnhälsovård barn 0-17 år besök totalt Andel inom nämndområde 6 Andel inom nämndområde 8 Andel inom Göteborg nämndområde 5, 7, 11 och 12 Andel inom nämndområde Västra Götaland övrig Andel utanför Västra Götaland 41 Lerum % 5% 23% 2% 1% 42 Vårgårda % 9% 2% 8% 0% 43 Bollebygd % 86% 10% 2% 1% 52 Tranemo % 94% 2% 2% 2% 63 Mark % 91% 4% 2% 3% 65 Svenljunga % 90% 3% 2% 4% 66 Herrljunga % 24% 2% 7% 1% 89 Alingsås % 10% 6% 3% 1% 90 Borås % 95% 2% 2% 1% 91 Ulricehamn % 94% 2% 3% 1% Barn och ungdomar i kommunerna Lerum och Bollebygd konsumerar 23 % respektive 10 % av sina besök hos någon av producenterna inom Göteborgs nämndområden 5, 7, 11 och 12.

18 17(76) Konsumtion - Öppen vård primärvård och specialiserad vård Konsumtion fördelat mellan primärvård och specialiserad vård (definition VEGA). År 2010 Kommun alla besök exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök besök per barn Konsumtion besök PV 41 Lerum ,5 49% 42 Vårgårda ,2 51% 43 Bollebygd ,4 56% 52 Tranemo ,1 57% 63 Mark ,2 55% 65 Svenljunga ,1 51% 66 Herrljunga ,2 49% 89 Alingsås ,6 51% 90 Borås ,4 48% 91 Ulricehamn ,2 50% Andel i primärvård I Tranemo och Svenljunga kommuner konsumerade barnen lägst antal besök (totalt) per barn och år, 3,1 besök. Flest antal besök, oberoende av yrkeskategori, konsumerade barnen i Alingsås kommun med 3,6 besök per barn. Konsumtionsdifferensen var cirka 16 %. Barnen i Tranemo konsumerade 57 % av sina besök inom primärvård och motsvarande andel för barnen i Borås kommun var 48 %, en differens på cirka 19 %. Konsumtion av indirekta kontakter (definition VEGA) år 2010 Kommun Indirekta kontakter exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion indirekta kontakter PV Konsumtion indirekta kontakter annan specialistvård Totalt antal indirekta kontakter kontakter per barn Andel i primärvård 41 Lerum ,2 42% 42 Vårgårda ,3 24% 43 Bollebygd ,1 54% 52 Tranemo ,2 56% 63 Mark ,1 73% 65 Svenljunga ,3 58% 66 Herrljunga ,2 16% 89 Alingsås ,3 29% 90 Borås ,2 45% 91 Ulricehamn ,2 39%

19 18(76) Indirekta kontakter (konsultationer mellan vårdgivare etc.) var sällan förekommande och varierade från 0,1 till 0,3 mellan barnen i de olika kommunerna. Om dessa indirekta kontakter skedde via primärvård eller specialistvård varierade för primärvårdens andel från 16 % för barnen i Herrljunga kommun till 73 % för barnen i Marks kommun. Konsumtion av övriga kontakter (definition VEGA) år 2010 Kommun Annan kontakt (telefon och brev) exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion andra kontakter PV Konsumtion andra kontakter annan specialistvård Totalt antal andra kontakter kontakter per barn Andel i primärvård 41 Lerum ,8 70% 42 Vårgårda ,6 69% 43 Bollebygd ,7 84% 52 Tranemo ,1 88% 63 Mark ,4 91% 65 Svenljunga ,3 93% 66 Herrljunga ,6 73% 89 Alingsås ,3 71% 90 Borås ,5 86% 91 Ulricehamn ,0 79% Andra kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare kan ske per telefon, brev, mail etc. Flest konsumtion av sådana kontakter hade barn/föräldrar i Alingsås kommun med 3,3 kontakter i genomsnitt per år per invånare. Mindre frekvent var den typen av kontaktkonsumtion i Herrljunga kommun, 1,6 kontakter i genomsnitt per år, en differens på 100 %. Av all konsumtion av telefon och brevkontakter skedde 93 % av dessa kontakter via primärvård i Svenljunga och 70 % via primärvård i Lerum Konsumtion av besök på olika inrättningar Nedan visas mer specificerat på vilka vårdinrättningar besöken konsumerats. Detta visas både numerärt och i procentandel. Först visas två tabeller med samtliga besök (samtliga yrkeskategorier) därefter följer en redovisning av läkarbesök.

20 19(76) Kommun alla besök exklusive barnhälsovård Besök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Besök på Barn-och ungdomsmottagning egen kommun Besök inom primärvård (vårdval) Besök på annan specialistmott ex ÖNH, BUP, kirurgi etc Besök på habilitering Besök på AVC Borås lasarett Summa besök exkl Barnhälsovård 41 Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Herrljunga Alingsås Borås Ulricehamn Summa samtliga besök I första kolumnen redovisas alla besök på barnkliniken på SÄS inklusive besöken inom dagsjukvård. Kommun Andel av alla besök fördelade på olika mottagningaral la besök exklusive barnhälsovård Andel besök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Besök på Barn-och ungdomsmottagning egen kommun Andel besök inom primärvård Andel besök på annan specialistmott ex ÖNH, BUP, kirurgi etc Andel besök på habilitering Andel besök på AVC Borås lasarett Summa besök exkl Barnhälsovård 41 Lerum 1% 15% 49% 31% 4% 0% 100% 42 Vårgårda 5% 11% 51% 26% 7% 1% 100% 43 Bollebygd 8% 6% 56% 24% 3% 4% 100% 52 Tranemo 10% 6% 57% 19% 4% 3% 100% 63 Mark 6% 7% 55% 25% 4% 3% 100% 65 Svenljunga 9% 4% 51% 23% 9% 4% 100% 66 Herrljunga 7% 6% 49% 29% 6% 2% 100% 89 Alingsås 2% 12% 51% 28% 6% 0% 100% 90 Borås 12% 6% 48% 25% 5% 5% 100% 91 Ulricehamn 8% 13% 50% 22% 5% 3% 100% Alla läkarbesök andel per mottagning 7% 9% 50% 26% 5% 3% 100%

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version

Genomlysning av primärvården på Gotland Uppdaterad version Genomlysning av primärvården på Uppdaterad version Ledningsbolaget Januari 27 Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS TELEFON TELEFAX E-POST HEMSIDA SÄTE Lilla Hälla 7 791 91 Falun

Läs mer

Barn- och Ungdomskliniken

Barn- och Ungdomskliniken Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin

Nyckeltal Rapport Barnoch ungdomsmedicin Nyckeltal 2014 Rapport Barnoch ungdomsmedicin Oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsstatistik...4 3. Aktivitetsdata, länsnivå...5 4. Resursdata, länsdata...10 5. Produktivitetsdata,

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Nyckeltal Rapport Barn- och ungdomsmedicin

Nyckeltal Rapport Barn- och ungdomsmedicin Nyckeltal 215 Rapport Barn- och ungdomsmedicin Maj 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsstatistik...4 3. Aktivitetsdata länsnivå...5 4. Resursdata länsnivå...1 5. Produktivitetsdata länsninvå...13

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning

Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning Kommun Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vård och Vård och äldre sförvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Vård och Sektor Vårdoch omsorg ssektionen (avdelning äldre

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Utredning - Palliativ vård i Region Halland

Utredning - Palliativ vård i Region Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård

Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Sörmland, Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Örebro 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen:

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker Nyckeltal 2014 Rapport Medicinkliniker Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Faktauppgifter...4 3 Kostnadsdata...7 4 Produktivitetsdata...11 5 Utbildningsnivå...15 6 Nyckeltalsprofiler kliniknivå,

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Utveckling av psykosvården i Halland

Utveckling av psykosvården i Halland 1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 2006 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-02-22 HN-HOS07-077 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom

Läs mer

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330 Prislista 2015 Prislistan tillämpas för utomlänspatienter i enlighet med riksavtalet och gäller tills ny prislista utkommer. Priserna gäller oavsett om patientavgift erlagts eller ej. All sluten somatisk

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG Sidnu mmer 1(1) Uppdrag Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur Uppdragsgivare: Ann-Christin Kullberg Uppdragstagare: FLG Bakgrund 1. För hög kostnad i förhållande till given budgetram 2. Uppdraget

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Förvaltningen Eva Lestner HSN 2008-12-16 p 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2008-11-28 HSN 0804-0605 Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Ärendet I detta ärende framläggs förslag till godkännande av

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 mars 2009

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Konsument Vårdkonsumtionsmodell MottagarnivåM Vem vill veta vad? Varför individdata? Vem är konsumenten?

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Verksamhetschef Anders Fritzberg

Verksamhetschef Anders Fritzberg Verksamhetschef Anders Fritzberg 2011-10-01 Tankar kring framtidsplan för Hälso- och sjukvården i Dalarna ur ett Barn- och ungdomsmedicinskt perspektiv Sammanfattning Barnperspektivet; barnets perspektiv

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN

Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN Förslag till ny vårdplatsdimensionering Visby lasarett HSN 080624 Medicin/rehab/infektion Plan 4 medicinhuset en avdelning med 28 vårdplatser (M2/M3) Plan 2 medicinhuset en avdelning med 20 vårdplatser

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge !~~' ~n~ landslinget BLEKINGE Primärvårdsförvaltning Primärvårdsstab RosMarie Nilsson 2016-04-04 Ärendenummer: Dokumentnummer: Till Nämnden för primärvård och folktandvård Svar på Inriktningsbeslut för

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem

Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem Stockholms läns landsting NVSO 1997-12-16 Sida 1(8) Minnesanteckningar begreppsmodellering Allmänpsykiatri PVS - Journalsystem 1997-12-11 Plats: Astrakan, Gävlegatan 22, Stockholm Närvarande: Göran Holmberg,

Läs mer

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga.

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga. 1 Datum Diarienummer Månadsrapport november Verksamhetsområde: Psykiatrin i Halland Period: Januari november 2016 Kort sammanfattning Under oktober månad har ytterligare två vårdplatser öppnat på beroendeavdelningen

Läs mer