Interventioner för att främja viktnedgång hos vuxna patienter

Transkript

1 Interventioner för att främja viktnedgång hos vuxna patienter -en litteraturstudie Interventions to promote weight loss in adult patients -a literature review Jacobsson Emmelie Johansson Elin Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad Grundnivå, 15 hp Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Gunilla Borglin

2 Sammanfattning Svensk titel: Interventioner för att främja viktnedgång hos vuxna patienter - en litteraturstudie Engelsk titel: Interventions to promote weight loss in adult patients - a literature review Avdelning: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper -Avdelningen för Omvårdnad Kurs: Examensarbete i Omvårdnad, 15hp Författare: Emmelie Jacobsson och Elin Johansson Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål Sidor:24 Nyckelord: Stöd, obesitas, övervikt, motivation, kost Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod. Med artiklarna som underlag framkom två kategorier i resultatet; Informera och undervisa samt stödja och motivera. Dessa kategorier kommer att fokusera på kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Författarna drog slutsatsen att personer som önskar minska i vikt måste ändra beteende för att sedan kunna tillgodose sig optimal kost och motion.

3 1 Introduktion Fetma och övervikt Allmänna råd och rekommendationer Tabell 1. Nordiska näringsrekommendationer Viktnedgång Hälso-och sjukvård, sjuksköterskans roll i teamet och interventioner Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Tabell 2 Databassökning och urval i CINAHL Tabell 3 Databassökning och urval i PubMed Urval Urval Urval Databearbetning Etiska överväganden Resultat Tabell 4, Översikt interventioner och deras tillhörande komponenter samt i vilka artiklar dessa förekommer Informera och Undervisa Informera och undervisa om kost Figur 2 Lågfettkost vs Lågkolhydratkost Informera och undervisa om fysisk aktivitet Stödja och motivera Stödja och motivera till ändrad kost Motivera till fysisk aktivitet Stödja och motivera till beteendeförändring Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Framtida forskning Slutsats Litteraturförteckning...22 Bilaga 1, Artikelmatris... 4

4 1 Introduktion 1.1 Fetma och övervikt Enligt världshälsoorganisationen [WHO] så lider mer än 10 % av den vuxna befolkningen i världen utav fetma och övervikt, vilket nästan är en fördubbling sedan 80-talet (WHO 2013). WHO (2004) beskriver att fetma nu är ett globalt folkhälsoproblem och finns både i de utvecklade länderna och utvecklingsländer. De skriver vidare att fetma är en av de främsta orsakerna till ohälsa (WHO 2004). Övervikt och fetma leder i sin tur till en rad följdsjukdomar som belastar sjukvården och dess resurser. Bland dessa finns bland annat kardiovaskulära sjukdomar och endokrina sjukdomar samt sjukdomar som drabbar skelett och leder (Lindroos & Rössner 2007). Enligt WHO definieras övervikt och fetma genom BMI, Body Mass Index, som är ett mått på vikt/m2. Gränsen för övervikt går vid BMI >25kg/m2 och fetma vid BMI >30 kg/m2, detta gäller vuxna individer både män och kvinnor. Just nu är övervikt och fetma den femte vanligaste dödsorsaken och fler dör av övervikt än av undervikt och svält (WHO 2013). Kark et al. (2005) beskriver att varannan man och var tredje kvinna i Stockholms län led av övervikt och fetma under Vidare lyfter de fram att det har skett en ökning av överviktiga och personer med fetma de senaste decennierna i Sverige. Enligt Drewnowski (2009) kan fetma ses som ett socioekonomiskt problem. Det är billigare att köpa och äta sämre mat som är energitäta, näringsfattiga livsmedel och som i sin tur leder till övervikt och fetma. Hälsosamma dieter anses vara dyrare och för låginkomsttagare blir valet det billigare alternativet som inte alltid är de hälsosamma livsmedlen (Drewnowski 2009). En orsak till fetma har visats vara samspelet mellan livsstil och arvsanlag. Sug efter föda och påverkat aptitreglering tillsammans med social livsstil, beteende inför mat och kultur är delar av orsaker till fetma och övervikt (Lindroos & Rössner, 2007). 1.2 Allmänna råd och rekommendationer I den senaste rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] Mat vid fetma (2013) påvisas att en lågkolhydratkost ger en snabbare viktnedgång jämfört med den traditionellt rekommenderade lågfettkosten. Det visas samtidigt att skillnaderna efter sex månader har planat ut, vilket främst kan kopplas till svårigheterna att göra en studie på kost då det är sämre följsamhet till rekommendationer i testgrupperna. Livsmedelsverket (2013) beskriver lågkolhydratskosten som en kost där kolhydraterna är reducerade till gram/dygn där det normala intaget av kolhydrater är gram/dygn. Kolhydraterna byts ut mot ökad andel fett och något ökad andel protein (Livsmedelsverket 2013). Det har tidigare varit kontroversiellt i sjukvården att rekommendera patienterna öka andelen animaliskt fett och minska på kolhydrater (Livsmedelsverket 2009). Detta då alla råd måste oavsett verksamhetsområde och vårdform präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar, lagar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer (Socialstyrelsen 2005, s.8). Men rapporten visar att det inte finns några kopplingar mellan en fettrik kost och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (SBU 2013). I Livsmedelsverkets (2013) rekommendationer skriver de om fem råd för att hålla en hälsosam livsstil. Det innebär att varje dag äta frukt och grönt, att välja fullkorn i första hand, att äta 4

5 nyckelhålsmärkta produkter, äta fisk 2-3 dagar i veckan och att använda sig av flytande margarin eller olja i matlagning. De skriver vidare att det är viktigt att äta regelbundet och varierat för att få i sig alla näringsämnen som täcker det dagliga dagsbehovet. Tallriksmodellen rekommenderas för att finna en bra balans i måltiden. Tallriksmodellen består av tre delar, två större delar där ena delen innehåller frukt och grönt och den andra delen innehåller potatis, pasta eller ris. Den lilla delen i tallriksmodellen utgörs av fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ. Alkohol, saft och läsk bör undvikas då dessa drycker innehåller mycket kalorier och inte ger någon mättnadskänsla. Alkohol i sin tur ökar suget efter sötsaker. Intas en balanserad och varierande kost kan utrymme ges för godsaker på kalorier/dag. Vidare skriver Livsmedelsverket (2013) att det är viktigt att motionera för att inte öka i vikt. Fysisk aktivitet minst 30 min om dagen gynnar även ämnesomsättningen, konditionen, stärker hjärtat, förbättrar immunförsvaret och minskar stressen. De rekommenderar att ta vara på vardagsmotionen, cykla till arbetet, ta trappor istället för hissen, delta i barnens lekar (Livsmedelsverket 2013). Nordiska näringsrekommendationer [NNR] (2013) ligger till grund för hur kostråden skall utvecklas. Näringsrekommendationerna är för barn från två år till vuxna. Näringsrekommendationerna är grundad på vetenskaplig forskning och revideras vart åttonde år och är ett samarbete mellan de nordiska länderna. Enligt NNR (2013) skall kosten bestå till % av olika kategorier av fettsyror, 45-60% av kolhydrater och 10-20% av protein. Sedan förra gången NNR reviderades har en skillnad skett genom att procenten fett har ökat i det dagliga energiintaget, medan andelen procent kolhydrater har minskat. NNR (2013) lägger mer fokus i helheten av kosten och vilka sorts produkter som används. Här nedan följer en visuell tabell där NNR (2013) beskriver hur nordbor bör ändra matvanor för att leva hälsosamt, se tabell Tabell 1. Nordiska näringsrekommendationer. Öka Byta ut Begränsa Grönsaker, baljväxter, frukt och bär Nötter och frön Fisk och skaldjur Spannmålsprodukter av vitt mjöl > Spannmålsprodukter av fullkorn Smör, smörbaserade matfetter > Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Feta mejeriprodukter > Magra mejeriprodukter Charkprodukter rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt, Alkohol 5

6 1.3 Viktnedgång Det är viktigt att skilja på viktminskning och fettminskning. Vid fettminskning minskar fettet men vikten kan vara densamma. Detta sker vid till exempel ökad fysisk aktivitet då fettminskningen kompenseras med muskelmassa (Lindroos & Rössner 2007). För att minska i vikt behöver energiintaget vara mindre än den energi som görs av med. En studie i USA gjord mellan år 1996 och år 2003 på vuxna med övervikt och fetma visar att de som använder sig av energireducerad kost går ned mer i vikt än de som använder sig av diet med låg fetthalt (Andreyeva et al. 2010). Fysisk aktivitet är också en av byggstenarna för viktnedgång, ju mer fysisk aktivitet, desto mer energi förbrukas. Vid energiunderskott minskar vikten och vid fysisk aktivitet tillsammans med energiunderskott minskar vikten snabbare, men till följd av ökad aktivitet ökar således energibehovet. Är energiintaget större än energiförbrukningen ökar vikten. Balanserad kost och fysisk aktivitet är det som anses mest framgångsrikt i det långa loppet (Lindroos & Rössner 2007). Enligt livsmedelsverket (2013) finns inga speciella kostråd vid viktnedgång för personer med övervikt. För att minska i vikt krävs det att energiintaget vid matintag är mindre än energiutgifter, till exempel i form av fysisk aktivitet. De betonar ännu en gång vikten av vardagsmotion. Kostråden är desamma som för att leva efter en hälsosam och balanserad kost (Livsmedelsverket 2013). 1.4 Hälso-och sjukvård, sjuksköterskans roll i teamet och interventioner För att hälso-och sjukvården skall fungera optimalt så är det av vikt att alla professioner arbetar tillsammans i ett team (Berlin 2013). Det framgår i en av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser att det är avgörande med teamarbete för att kunna bedriva en evidensbaserad och patientsäker vård (Berlin 2013). Teamet kan se olika ut beroende på i vilken situation vården bedrivs, teamet kan bestå av sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare, dietister med mera. Sjuksköterskan har enligt sin profession ett ansvar och roll inom omvårdnad, läkare har ett medicinskt ansvar. Sjuksköterskan är ofta den som har en tät kontakt med patienterna och ser till att vård utförs på ett bra sätt där patienten är i fokus (Berlin 2013). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2007) etiska kod har sjuksköterskan ett ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2005) ingår det att undervisa, informera, ge stöd och vägledning till patienter för att skapa delaktighet i vård och behandling. Evidensbaserad vård bör så långt som möjligt ligga till grund för hälso- och sjukvården. Med evidensbaserad vård menas att den vård som ges ska vara av vetenskapligt grund och vara kliniskt beprövad (Bahtsevani et al 2006). Evidensbaserad vård ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser (Rosén 2013). Rosén (2013) skriver vidare att för sjuksköterskan är det viktigt att vara kritiskt granskande mot den vård som ges, detta för att grunden till vården skall ligga på bästa vetenskapligt testade metoderna. I svensk sjuksköterskeförening (2010) värdegrund för omvårdnad beskrivs omvårdnaden ske på personnivå, där med en humanistisk grundsyn och ett existentiell filosofiskt synsätt där patienten ses som en egen person som är fri, är en del i ett sammanhang, där patienten tar ansvar för sina val och skapar sin egen väg i livet. I varje möte med patienten sker detta på individanpassad nivå och patientens förutsättningar ligger till grund för mötet. Omvårdnadens mål är att främja patientens hälsa och välbefinnande, att förebygga ohälsa men också lindra patientens 6

7 lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2010). Enligt Bahtsevani et al (2006) definieras en intervention som en åtgärd som används för att för att uppnå ett visst resultat, kan till exempel vara en sjukdomsbehandling eller en sjukdomsförebyggande åtgärd. Enligt Florin (2010) är en omvårdnadsåtgärd något som görs för att nå det mål som har satts. En omvårdnadsåtgärd kan till exempel vara en aktivitet eller behandling. Omvårdnadsåtgärdens syfte är genom handling förändra något som är till fördel för patientens tillfrisknande, men det kan också vara för att bibehålla hälsa och förebygga ohälsa (Florin 2010). 1.5 Problemformulering Ohälsa i form av övervikt och fetma är ett problem idag för både individen och samhället. Det talas om att det är en folkhälsoepidemi då cirka 10 % av jordens befolkning idag har ett BMI >25 och antalet överviktiga har ökat drastiskt under de två senaste årtiondena. Detta resulterar i att allt mer av sjukvårdens resurser läggs på att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. SBU visar i sin rapport från år 2002 att personer med övervikt och fetma kostar samhället cirka 3 miljarder kronor endast i hälso- och sjukvård. För att minska problem med övervikt och fetma behöver hälsooch sjukvårdspersonalen kunna identifiera dessa patienter i ett tidigt skede och kunna ge råd och stöd till patienten för att förändra sin livsstil. Författarna upplever att hälso- och sjukvårdspersonal i dagens läge brister i kunskap om vad som krävs för att guida patienter att göra den livsstilsförändring som krävs för önskad viktnedgång. 1.6 Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner och dess effekter riktat mot att främja viktnedgång. 7

8 2. Metod Det är av vikt för sjukvården att det forskas inom olika områden, för en sjuksköterska eller en läkare kan det vara svårt att ta del av ett stort antal studier ensam. Därför är det av betydelse att litteraturstudier genomförs för att sprida nya forskningsresultat (Forsberg & Wengström 2013). Studien har genomförts som en litteraturstudie där ett antal vetenskapliga artiklar har valts ut och granskats. Litteratur i form av artiklar är de informationskällor som har använts. Författarna sökte artiklar av både kvantitativ samt kvalitativ design då författarna vill få en helhetssyn på tänkbara interventioner. En litteraturstudie skall genomföras med lika stor del av noggrannhet som de primära källor som anges (Olsson & Sörensen 2011). I en litteraturstudie skall det finnas en tydlig frågeställning, en plan för hur information samlas in, för att sedan analysera och tolka insamlad data. Det är viktigt att det är hög kvalitet på den data som samlas in för att få en hög kvalitet på resultatet och därför har de nio stegen i Polit och Beck (2012) flödesschema använts, se figur Figur 1. Flödesschema fritt översatt från Polit och Beck (2012) 2.1 Datainsamling Inklusionkriterier var att artiklarna var Peer-reviewed, vuxna över 18 år med BMI>25, artiklar på engelska, mellan år Exklusionkriterier var reviewartiklar. Sökord: obesity, weight loss, nurs*, diet, Nursing interventions, Support, Psychosocial 8

9 2.1.1 Tabell 2 Databassökning och urval i CINAHL Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Obesity (S1) 5,935 Weight loss (S2) 1,258 Nurs* (S3) 17,571 Diet (S4) 3,812 Nursing interventions (S5) 412 Support, Psychosocial (S6) 4,986 (S1) AND (S2) 479 (S1) AND (S2) AND (S3) (S1) AND (S2) AND (S4) (2) (S1) AND (S2) AND (S5) (S1) AND (S4) 217 (S1) AND (S4)AND (S6) (2) Summa () externa dubbletter Tabell 3 Databassökning och urval i PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Obesity (S1) 34,662 Weight loss (S2) 8,502 Nurses (S3) 5,365 Diet (S4) 24,042 Support, social (S6) 28,509 (S1) AND (S2) 4,546 (S1) AND (S2) AND (S3) (1) (S1) AND (S2) AND (S4) 1, (S1) AND (S2) AND (S4) AND (S6) Summa ( )externa dubbletter 9

10 2.2 Urval 1 Steg ett innebär att formulera frågeställningar samt syfte, detta steg behandlades innan urval 1 påbörjades. I Urval 1 följdes steg två till fyra enligt Polit och Beck (2012) flödesschema. I steg två diskuterades och fastställdes vilka sökord som var relevanta och bärande i litteraturstudie samt vilka databaser som skulle användas. Sedan söktes artiklar först i databasen CINAHL och PubMed med hjälp av utvalda sökord i enlighet med steg tre. Enligt Polit och Beck (2012) flödesschema granskas alla funna artiklars titel samt abstrakt för att se om dessa verkar svara mot litteraturstudiens syfte i steg fyra. Författarna redovisade valda sökord samt kombinationer av dessa i ovanstående tabeller. Kombinationer tillkommer för att precisera sökningarna samt få dem att stämma mot syftet. Sammanlagt valdes 23 artiklar från CINAHL ut i Urval 1 som sedan gick vidare till Urval 2, se tabell 2. I PubMed söktes sökorden som Meshord, ämnesord. I PubMed gick det inte att söka nurs*, nursing interventions och support som meshord utan de blev som meshord istället nurses, evidence-based nursing och social support. Sammanlagt valdes 11 artiklar från PubMed ut i urval 1 som sedan gick vidare till urval 2, se tabell 3. Fem artiklar har valts ut genom manuella sökningar. 2.3 Urval 2 Urval 2 baserades och utfördes i enlighet med Polit och Beck (2012) flödesschema steg fem till och med sex. I urval 2 granskas de valda 39 artiklarna närmare. Steg fem innebar att artiklarna sedan lästes i sin helhet för att kunna sortera bort de som inte svarar mot författarnas kriterier samt for att öka förståelsen för artikelns innehåll. Författarna använde sig av inklusion-samt exklusionskriterierna för att sortera bort de oönskade artiklarna. Artiklarna som föll bort i urval 2 passade inte det syfte som litteraturstudien hade eller så var studien gjord på barn <18 år, detta gjordes utifrån steg sex. Författarna granskade studiernas kvalitet, tillförlitlighet, syfte och resultat. Efter genomfört urval 2 av fyra artiklar i CINAHL, tre artiklar i PubMed samt fem artiklar från manuella sökningar återstod sammanlagt 12 artiklar som gick vidare till en ytterligare granskning i Urval 3. De artiklar som ej höll måttet hade sållats bort på grund av bristande kvalitet, bristande tillförlitlighet eller på grund av att de hade ett syfte som var relevant för författarna. 2.4 Urval 3 I urval 3 följdes steg sju enligt Polit och Beck (2012) flödesschema. Författarna har uppmärksammat att dubbletter finns och har därför markerat det med siffra inom parentes, dubbletterna är inräknade in antalet artiklar. Författarna läste alla 12 artiklar i sin helhet och gjorde sedan en slutgiltig kritisk granskning av det återstående materialet enligt Polit och Beck (2012) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report samt Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report i steg sju. Inga artiklar exkluderades i Urval 3 då alla artiklar ansågs vara av god vetenskaplig kvalitet efter granskningen utförts. 10

11 2.5 Databearbetning De artiklar som valdes ut var av både kvalitativ samt kvantitativ art. Författarna numrerade alla artiklar i steg åtta för att lättare kunna skilja dem åt och undvika fel. Därefter lästes artiklarna upprepade gånger av författarna både enskilt och gemensamt för att få en djupare förståelse för vad artikelförfattarna hade fått för resultat samt för att minska risken för tolkningsfel. Sedan markerades meningsbärande enheter i artiklarna med en överstrykningspenna och en kort sammanfattning av varje artikel skrevs i enlighet med steg åtta se Figur 1. Författarna använde sedan post it-lappar där författarna skrev syfte, resultat samt meningsbärande enheter på och sedan satte lapparna på tillhörande artikel. Detta för att få en överskådlig blick av materialet. Författarna integrerade informationen, diskuterade och sammanställde denna enligt steg åtta (Polit & Beck 2012). På detta sätt minimerades risken för feltolkningar av information eller data. Utifrån detta framkom två kategorier som artiklarna kunde sorteras under. Steg nio i Polit och Beck (2012) flödesschema innebär en sammanställning av litteraturstudien. 2.6 Etiska överväganden Forsberg och Wengström (2013) belyser vikten av att inte plagiera, kopiera, förvränga eller felaktigt översätta data. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra etiska grundkrav för att skydda deltagare dessa grundkrav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Författarna anser att de artiklar som använts i studien följer dessa etiska krav. I statens offentliga utredningar [SOU] 1999:4 skrivs följande: Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi bättre skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre. Detta mål skall vara vägledande för varje forskare oberoende av vem som finansierar forskningen, i vilken disciplin man arbetar eller på vilken nivå forskningen bedrivs. (SOU 1999:4, s. 5) Alla artiklar som författarna använde sig av var skrivna på engelska så för att undvika förvrängningar på grund av språköversättningar så har Google translate samt Norstedts svensk-engelska ordbok använts. 3. Resultat Resultatet av denna litteraturstudie bygger på 1 artikel med kvalitativ design samt 11 artiklar med kvantitativ design (N=12). Artiklarna representerade data från forskningsdeltagare i åldrarna 18 och uppåt. Studierna var publicerade mellan år 2006 till 2013 och de var genomförda främst i USA men också i Holland, Australien och Sverige. Artiklarna presenteras i en artikelmatris, Bilaga 1. Två kategorier framträdde efter databearbetningen, informera och undervisa samt stödja och motivera. Dessa kategorier representerade två typer av interventioner som tolkades att fokusera komponenterna: kost, fysisk aktivitet samt beteende med syftet att främja viktnedgång. Kategorierna, komponenterna och de artiklar i vilka de förekommer presenteras i tabell 4. 11

12 3.0.1 Tabell 4. Översikt interventioner och deras tillhörande komponenter samt i vilka artiklar dessa förekommer Informera & Undervisa Stödja & Motivera Kost Fysisk aktivitet Kost Fysisk aktivitet Beteendeförändring Arrebola et al.(2009) X X X X X Bonomi et al. (2013) X X X Brehm et al. (2003) X X Gudzune et al. (2012) X X X Jacinda et al. (2012) X X Kruger et al. (2012) Owen et al. (2008) Ross et al. (2012) Sciamanna et al. (2011) X X X X X X X X X X X X X X Stahre et al. (2007) Turner et al. (2006) X X X X X X X X Zoellner et al (2013) X X 3.1 Informera och Undervisa Kategorin interventionen informera och undervisa tolkades som att den främst fokuserade på komponenterna kost och fysisk aktivitet som ett led i att främja viktnedgång hos överviktiga patienter Informera och undervisa om kost Interventionen information och undervisning om komponenten kost för att främja viktnedgång förekom i majoriteten av studierna (Tabell 4). Fyra studier (Kruger et al. 2006; Sciamanna et al. 2011; Jacinda et al. 2012; Brehm et al. 2013) undersökte effekten av produkter med lägre fetthalt så kallade lättprodukter. Studiernas resultat visade att undersökningsgruppen var mindre benägna att uppnå önskad viktminskning 12

13 än kontrollgruppen. Deltagare i studierna som använde sig utav så kallade lättprodukter gick inte ned i vikt och om de minskade i vikt så kunde de inte behålla viktnedgången utan ökade i stället i vikt igen. Således kunde dessa studier inte påvisa statistiskt signifikant samband mellan viktnedgång och lättprodukter (Kruger et al. 2006; Sciamanna et al. 2011; Jacinda et al. 2012; Brehm et al. 2013). I den sistnämnda studien av Brehm och kollegor (2013) jämfördes en kost med lättprodukter med en lågkolhydratkost under sex månader. Undersökningsgruppen med lågkolhydratkost (begränsad mängd med kolhydrater) visade sig att minska mest i kroppsvikt och fettmassa (Figur 2) Figur 2. Lågfettkost vs Lågkolhydratkost I en studie av Jacinda et al. (2013) framkom att deltagarna var mer benägna att uppnå viktminskning vid ändrad kosthållning. Kruger et al. (2006) och Sciamanna et al. (2011) presenterade i sina studier strategier för ändrad kosthållning som leder till lyckad viktminskning, dessa var; att äta mer frukt och grönsaker, att äta hälsosamma mellanmål, att äta en kolhydratrestriktiv kost samt att äta mindre portioner. I studien av Gudzune och kollegor (2012) framkom det att om de gjorde jämförelser mellan ekonomi och kalori så kunde hälso- och sjukvårdspersonalen förklara och undervisa patienten i kaloriintag. Många patienter kunde sköta sin ekonomi fläckfritt och hade inga problem med att hålla en budget men de kunde däremot inte hålla sig inom ramarna för rekommenderat dagligt energiintag (Gudzune et al. 2012). Sjuksköterskan kunde då göra liknelsen vid att en kalori var en krona och dagliga intaget var vad den enskilde hade att röra sig med under dagen, på så sätt lärde sig patienten att göra upp en budget för hur mycket de ville spendera under dagens mål för att inte överskrida sina tillgångar. Genom att sätta upp delmål i sin kosthållning ökade chansen att lyckas hålla sin kaloribudget. För de patienter som lyckades nå dessa delmål i fyra utav sju dagar så upplevdes detta som en stor prestation för de som aldrig hade lyckats tidigare (Gudzune et al. 2012) Informera och undervisa om fysisk aktivitet Interventionen information och undervisning om komponenten fysisk aktivitet för att främja viktnedgång förekom i åtta av de tolv studierna (Tabell 4). Bonomi et al. (2013) undersökte sambandet mellan överviktigas aktivitetsmönster och energiförbrukning. Det framkom att en överviktig person gör av med mer energi än en normalviktig person vid samma aktivitet, detta för att energiåtgången är större hos 13

14 personer med stor kroppsmassa. Därför var det viktigt att hälso-och sjukvårdspersonalen påtalade vikten av att trappa upp sin dagliga motion för att bibehålla viktnedgången. Kruger et al. (2006) visade att 30 minuter fysisk aktivitet om dagen bidrog till en lyckad viktminskning vilket styrktes av Jacinda med kollegor (2012). Bonomi och kollegor (2013) påvisade även i studiens resultat alternativa energikrävande aktiviteter, till exempel cykling som ansågs avlastande för leder och kan därför vara ett bättre alternativ för de som har problem att motionera. Hälso-och sjukvårdspersonalen kunde informera patienten om vilka rörelser och aktiviteter som underlättade viktnedgång utan att orsaka smärta eller skador. 3.2 Stödja och motivera Kategorin interventionen stödja och motivera tolkades som att den främst fokuserade på komponenterna kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring som ett led i att främja viktnedgång hos överviktiga patienter Stödja och motivera till ändrad kost Interventionen stödja och motivera till ändrad kost för att främja viktnedgång förekom i åtta av de tolv studierna (Tabell 4). I studien av Arrebola et al. (2011) framkom strategier för att stödja patienten till ändrad kosthållning genom att patienten fick rådet att använda sig av matdagbok samt använda sig av hushållsvåg. Genom att patienten använde sig av matdagbok, där patienten var dag skrev ned allt som denne intog, kunde patienten tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen identifiera när kosthållningen brast för att sedan lägga upp en plan för hur detta kunde undvikas. Användning av hushållsvåg var ett bra alternativ för patienten för att kontrollera den mängd mat som intogs. Dessa strategier visade sig vara en bra grund för hälso- och sjukvårdspersonalen för fortsatt stöd till patienten (Arrebola et al. 2011). I en studie av Gudzune et al (2012) framkom det att genom att stödja och motivera patienten bidrog detta till lyckad och bibehållen viktminskning. Genom att patienten fick reflektera och lära sig att ta eget ansvar, ökade chansen för lyckad viktnedgång. Resultatet av studien visade också att patienter upplevde en viktminskning om cirka 40 kg som svårt att uppnå, men om hälso- och sjukvårdspersonalen tillsammans med patienten satte upp mindre delmål. Patienterna fann det mer motiverande och de upplevde även målen som mer realistiska att uppnå. I studien av Gudzune et al. (2012) framkom det också att hälso- och sjukvårdspersonalen ansåg sig inte ha den tid som de upplevde sig behöva för att samtala med patienterna, personalen hänvisade då patienter till böcker, broschyrer och hemsidor för att ge patienten möjlighet att självständigt söka information. Det betonades även i studien av Gudzune med kollegor (2012) om patienten begick snedsteg skulle inte allt arbete de lagt ned ha varit förgäves, utan det var bara att hoppa upp i sadeln igen. Owen et al. (2009) kom i sin studie fram till en strategi om hur patienten kan undvika snedsteg. Detta genom att använda sig av matschema som hälso- och sjukvårdspersonalen utformade tillsammans med patienten. I detta schema valde patienten själv maträtter som denne tyckte om och därmed kunde schemat lättare följas Motivera till fysisk aktivitet 14

15 Interventionen motivera till komponenten fysisk aktivitet för att främja viktnedgång förekom i fem av de tolv studierna (Tabell 4). I studien Bonomi et al. (2013) framkom det att vid minskad kroppsmassa så var den fortsatta viktminskningen beroende av att patienten ökade andelen fysisk aktivitet för att fortsätta gå ned i vikt. Zoellner et al. (2013) diskuterade hur de motiverade patienterna till fysisk aktivitet genom att erbjuda de överviktiga patienterna att prova på en timmes valfri gruppaktivitet, till exempel zumba, linedance och yoga. Detta visades öka intresset för fysisk aktivitet och gjorde patienten mer motiverad att fortsätta på egen hand. Turner et al. (2008) visade i sin studie att deltagarna fann det motiverande att bibehålla minskad vikt under och efter en viktnedgångsintervention om de samtidigt fungerade som förebild och stöd för andra deltagare. Giving people access to /--/ free group fitness can increase minutes of moderate physical activity in a region that has health disparities and lacks physical activity resources, but such access alone is insufficient to improve weight outcomes. To effectively improve weight outcomes, access to both physical activity and educational programs is needed. (Zoellner et al., 2013, s.7) Gudzune et al. (2012) betonade att all fysisk aktivitet var av vikt för minskad viktnedgång, även om det betydde att slå på tv:n och trampa på en crosstrainer i 15 minuter efter arbetet, det är bättre än att bara sätta sig stilla i soffan och titta på tv Stödja och motivera till beteendeförändring Interventionen stödja och motivera till komponenten beteendeförändring för att främja viktnedgång förekom i sju av de tolv studierna (Tabell 4). Deltagarna i en studie av Stahre et al. (2007) fick använda sig av en handbok som innehöll frågor om deras ätbeteende under veckan, dessa frågor togs upp till diskussion under mötet veckan därpå. Alla möten hade fokus på beteende kring ätande i olika former: Självbild, kontroll, tankemönster, stress och att kunna sätta gränser. De diskuterade även den kognitiva triangeln, det vill säga sambandet mellan tänkande, känslor och ätbeteende (Stahre et al. 2007). Den största förändringen i vikt och midjemått skedde under de första sex månaderna av en intervention. Till detta kan dras paralleller med att den mest intensiva stöttningen i de flesta viktminskningsprogram trappades ned efter cirka sex månader (Ross et al. 2014). Det visade sig vara av stor vikt att arbeta mot viktuppgång men även blygsam viktminskning och minskning av bukfett var av stor vinst (Ross et al. 2014). Gudzune et al. (2012) skrev i sin studie vikten av att uppmuntra patientens vilja till förändring, särskilt i inledningen av viktminskningen. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen berömde och bekräftade patientens viktminskning visade sig verka motiverande för patienten. Studien av Stahre et al. (2007) fokuserade på Kognitiv beteendeterapi [KBT], att informera patienterna och göra dem uppmärksamma på deras dysfunktionella ätarbeteende. För att kunna göra en förändring var patienten först tvungen att få en insikt i sitt beteende (Stahre et al. 2007). Gudzune et al. (2012) skriver att resultatet av viktminskningen kan dröja till skillnad mot andra fysiologiska parametrar. Det kan vara bra att belysa vinsten i att undvika diabetes, erhålla en sänkning av blodtrycket med mera. Viktminskning leder till att patienten undviker följdsjukdomar vilket i sig är en vinst. Det handlar inte enbart om 15

16 att bli smal, det handlar om att må bra. Detta kan hålla patienten motiverad trots att vågen kan stå stilla ibland. 4 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner och dess effekter riktat mot att främja viktnedgång. Interventionerna som framkom under studiens gång var, informera och undervisa samt stödja och motivera. Till dessa kategorier fokuserades på komponenterna informera och undervisa om kost samt informera och undervisa om fysisk aktivitet och stödja och motivera till ändrad kosthållning, motivera till fysisk aktivitet samt stödja och motivera till beteendeförändring. Det påpekas ofta hur beroende viktminskningen är utav en sammansatt ändring av en väl balanserad kost samt ändrade motionsvanor, men vi har funnit att bibehållen vikt inte kan nås om inga förändringar skett i alla tre komponenter; matvanor, fysisk aktivitet och beteende inför kost och fysisk aktivitet. Patienterna kan ofta klara att gå ner i vikt genom att motionera mer men om de fortsätter att äta som vanligt så kommer de med största sannolikhet att gå upp i vikt igen (Zoellner et al. 2013). Viktigaste förändringarna för en lyckad viktnedgång har visat sig vara en sammansättning av dessa tre komponenter, att motionera minst 30 minuter om dagen, utesluta lightprodukter och äta mellanmål, äta mer frukt och grönsaker och fokusera på hälsa och inte på viktnedgång (Kruger et al. 2006). 4.1 Resultatdiskussion Interventionerna som framkommit är informera och undervisa samt stödja och motivera. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor anges det att en sjuksköterska ska ha Kunskap att undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa (Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskan är en del av hälso- och sjukvårdspersonalen, då en av sjuksköterskans kärnkompetenser handlar om att arbeta i ett team (Berlin 2013). I de interventioner som framkom fokuserades det på komponenterna informera och undervisa om kost samt informera och undervisa om fysisk aktivitet och stödja och motivera till ändrad kosthållning, motivera till fysisk aktivitet samt stödja och motivera till beteendeförändring. Genom att informera och undervisa om kost får patienten vägledning om vilken kost som är till fördel för att främja viktnedgång. Studierna som granskats har visat att det fortfarande finns oklarheter i resultaten mellan att välja mellan en lågkolhydratkost eller en traditionell lågkaloridiet. Det är mindre beprövat med en full kolhydratrestriktion i kosten ännu och detta tror författarna kan bero på de tidigare rön från mitten av 80-talet där en högre andel animaliskt fett skulle vara direkt kopplat till en högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar (SBU 2013). Däremot har det visat sig att det är ofördelaktigt att använda sig av lightprodukter, då det har påvisats att det är svårare att gå ned i vikt samt behålla vikten med lightprodukter. Författarna anser att utebliven viktminskning vid användande av lightprodukter kan bero på det faktum att fett ger en god mättnadskänsla och i brist på fett fylls produkterna på med socker för att maten fortfarande ska smaka bra. En fruktyoghurt med minskad andel fett innehåller istället cirka procent socker, något som försvårar viktnedgång genom att stimulera insulinfrisättning och inte håller patienten mätt. Det finns inte evidens 16

17 för att påvisa att mer fett i maten skulle göra oss feta utan tvärt om så påvisas i studier att personer som äter helfeta produkter ofta har ett lägre BMI (Kruger et al. 2006; Gardner et al. 2007; Sciamanna et al. 2011; Jacinda et al. 2012; Brehm et al. 2013). Rapporten från SBU (2013) visar att en kolhydratrestriktion gav en större viktminskning jämfört med en traditionell lågfettskost. Dessutom visade det sig att lågkolhydratkosten gav förbättrade glukosvärden, minskade triglycerider, en ökning av HDL-kolesterol, högdensitets lipoproteiner, utan att visa negativa effekter på LDLkolesterol, lågdensitets lipoproteiner (Gardner et al. 2007; SBU 2013). Enligt vad författarna har kunnat urskilja så är det framgångsrikt att äta mindre portioner (Kruger et al. 2006; Sciamanna et al. 2011; Jacinda et al. 2012; Holm Ivarsson et al. 2013) detta tror författarna beror på att många idag har bråttom när de äter och inte hinner känna efter när mättnadskänslan börjar komma och då sluta äta i tid. De viktigaste råden att ge enligt författarnas tolkning av resultaten verkar vara att äta mer naturligt fet mat, minska den procentuella andelen kolhydrater, minska intag av socker, lägga upp maten på en liten tallrik samt att äta i lugn och ro. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen informerar och undervisar om fysisk aktivitet kommer patienten att förstå vikten av att motionera. Kruger et al. (2006) skriver i sin studie att motion minst 30 minuter om dagen är att rekommendera för önskad viktnedgång. De beskriver vidare om vikten av att integrera fysiska aktiviteter i vardagslivet. Detta stöds av Jacinda et al. (2012) som diskuterar strategier för lyckad viktnedgång, där fysisk aktivitet är en av de strategier som är mest framgångsrik för lyckad viktminskning. Örebro läns landsting (2012) skriver att för att bibehålla vikten efter en viktnedgång av 5-10 procent av sin kroppsmassa krävs minst 60 minuter daglig aktivitet med medelmåttig intensitet. Livsmedelsverket (2009) skriver även de att för att gå ner i vikt krävs att energiintaget är mindre än energiutgifterna, där energiutgifterna är någon form av fysisk aktivitet. De lyfter även fram vikten av att ta vara på vardagsmotionen. Författarna anser att hälso- och sjukvårdspersonalen bör uppmuntra patienterna att själva ge förslag på aktiviteter som de kan tänka sig att utföra. För att genomföra en förändring så anser författarna att man som hälso- och sjukvårdspersonal bör påpeka vikten av att motionen blir ett bestående inslag i patientens liv då det är viktigt att fortsätta motionera för att vidhålla vikten. Detta styrks av en 20 år lång studie där Hankinson et al. (2010) undersökte sambandet mellan motion och motverkad viktuppgång bland unga vuxna. Det påvisades att män som inte längre var fysiskt aktiva i snitt hade ökat 2,6 kilo per år. För kvinnor var denna siffra 6,1 kg per år. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor står det att en sjuksköterska ska ha Kunskap att undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa (Socialstyrelsen 2005). För att kunna göra detta så anser författarna att det även är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen får möjlighet att avsätta tid för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt. För att en patient ska nå en lyckad viktnedgång så måste denne känna att vårdpersonalen har tid och att det som patienten säger tas på allvar. Författarna har i studier sett vikten av att stödja och motivera till ändrad kost då patienten kan uppleva motgångar. Författarna har sett ett mönster av viktstagnering samt viktuppgång efter sex månader i ett flertal studier. Utifrån den litteratur som bearbetats så tolkar författarna informationen som sådan att patienterna är i stort behov av en kontinuerlig uppföljning för att inte förlora sitt engagemang. Om en 17

18 patient inte känner sig motiverad så anser författarna att det då är viktigt att patienten kan vända sig till hälso- och sjukvårdspersonal för stöttning och hjälp. Viktnedgången är beroende av att patienten får den stöttning denne behöver under den tid som behövs då alla patienter fungerar olika och har olika behov av hjälp. Författarna har blivit varse om att det vid sex månader finns en brytpunkt där många patienter avstannar i viktnedgången eller börjar gå upp i vikt igen. För att motarbeta detta så bör hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att motverka detta genom schemalagd kontakt i minst ett års tid (Ross et al. 2014; Holm Ivarsson et al. 2013). Vården bör fånga upp patienterna för att motverka bakslag relaterat till minskad motivation genom att uppmärksamma, uppmuntra, revidera mål metoder och strategier (Holm Ivarsson et al. 2013; Gudzune et al. 2012). Det beskrivs att en svårighet är att inte kunna äta samma sorts mat som den övriga familjen under den tid som kosten skall följas (Öhrwall 2009). Författarna anser att alternativ till kost kan ges som är nyttig men snarlik den mat som övriga i familjen intar. Författarna har under litteraturstudien uppmärksammat uttrycket matberoende som används inom vård av överviktiga. Detta uttryck grundas i studier som har gjorts på råttor där man kan se samma receptorer, dopamin D2, aktiveras vid intag av socker som vid intag av heroin och kokain (Johnson & Kenny 2010). Författarna anser att detta är en viktig upptäckt som kan förändra sättet att se på överviktiga, att det inte endast är patientens dåliga karaktär som orsakar viktuppgången utan att det kan finnas en fysiologisk orsak. Lindroos och Rössner (2007) beskrev att sjuksköterskan brister i kunskapen att informera om kostvanor. Författarna anser att det är av lika stor vikt att informera och undervisa patienten om rätt kost och vilken inverkan det har på människan, att stödja och motivera patienten till rätt val av kost som det är att samtala om rök- och alkoholvanor. Författarna har funnit i studier för att patienten skall lyckas med viktnedgång bör hälso- och sjukvårdspersonalen motivera till fysisk aktivitet. Zoellner et al. (2013) motiverade de överviktiga patienterna till fortsatt fysisk aktivitet genom att erbjuda patienterna en timmes valfri gruppaktivitet som ledde till ökat intresse och gjorde patienterna motiverade till att fortsätta på egenhand. Folkhälsomyndigheten (2011) har framställt Fysisk aktivitet på Recept [FaR ]. Detta kan förskrivas av legitimerad vårdpersonal. I samråd med patienten ges förslag på olika sorters motion och fysisk aktivitet som patienten sedan får ordinerat. Syftet är att aktiviteten skall vara pulshöjande. Patienten får en ordination på hur länge och hur ofta denne ska utöva aktiviteten. Detta har visats mycket framgångsrikt i de län som det används. Stödja och motivera till beteendeförändring har författarna funnit bärande i studierna, för en lyckad och bibehållen viktminskning finns behov av att förändra beteende vad gäller kost och motion. I denna studie har författarna även funnit att stagnering eller viktuppgång hos patienterna har visat sig efter sex månader. Detta har författarna funnit överensstämma med att uppföljningen planar ut efter sex månader och de överviktiga patienterna inte får samma stöd till viktnedgång som under de första sex månaderna. Författarna anser då att de överviktiga patienterna behöver mer och längre stöd/uppföljning än sex månader för fortsatt viktnedgång alternativt bibehålla sin uppnådda viktminskning. Ross et al. (2014) stödjer författarnas teori genom att de i sin studie skrev att den intensiva stöttningen i viktminskningsprogrammen trappades ned efter ca sex månader. Uppmuntran och bekräftelse har varit en betydelsefull del i att stödja och motivera den överviktiga patienten till beteendeförändring som ett led av komponenter som i sin tur leder till viktnedgång. Författarna har uppmärksammat att 18

19 risker för återfall i dåliga kost- och motionsvanor sker främst vid högtider och långledigheter. Författarna har även uppmärksammat att bakslag och nederlag har påverkat patienten negativt och det har varit svårt för patienten att få tillbaka motivationen till förändring av beteende som i sin tur leder till viktnedgång. I Stubbs och Lavin (2002) studie om beteendeförändring vid viktnedgång påpekades vikten av att lära patienterna att hantera stigmatisering, kritik och även självkritik för att undvika återfall. Detta styrks i en ny studie av Holm Ivarsson et al. (2013) som skrev att hälso- och sjukvårdspersonalen måste påtala för patienten att återfall och bakslag är en naturlig del i en livsstilsförändring. Holm Ivarsson et al. (2013) skriver att misslyckanden kan omtolkas till att det gemensamma projektet, som i detta fall är projektet viktnedgång, ännu inte fungerar optimalt. Då skall utvärdering ske om mål, delmål, handlingsplan eller om strategierna behöver omvärderas. För att motverka detta bör hälso- och sjukvårdspersonalen tillsammans med patienten utforma en plan för att undvika ett återfall (Holm Ivarsson 2013). Gudzune et al. (2012) beskriver vikten av att patienten reflekterar kring sin kost och att hälso-och sjukvårspersonalen stödjer och motiverar patienten att ta mer eget ansvar för sin viktnedgång, vilket leder till lyckad och bibehållen viktnedgång. 4.2 Metoddiskussion Metoden författarna har använts sig av är en litteraturstudie. I en litteraturstudie görs en sammanställning redan tidigare forskningsartiklar. Författarna har använt sig av Polit och Beck (2012) flödesschema för att samla in data, samt Polit och Beck (2012) granskningsmall för att hålla en hög kvalitet på insamlat material. Det är fördelaktigt för oss som blivande sjuksköterskor att få kunskap i att söka vetenskapliga artiklar samt kritiskt granska dem, då sjuksköterskan har i ansvar att jobba gentemot den senaste evidensbaserade vård, ha ett kritiskt tänkande och ta del av ny forskning (Rosén 2013). Nackdelar med litteraturstudien kan vara att översättningen av artiklar kan ge misstolkningar av resultatet samt om författarna hade gjort en empirisk studie med intervjuer hade de möjligt fått ett bredare perspektiv. Författarna anser även att om det hade gjorts en systematisk litteraturstudie där alla artiklar inom ämnet hade inkluderats kunde detta ha gett ett annat resultat. Databaserna som har använts är CINAHL och PubMed. CINAHL är en databas som är mer inriktad på omvårdnad och hälsa för sjuksköterskan. PubMed/Medline är en databas som är mer inriktad mot medicinska artiklar för läkare. Författarna fann båda databaser användbara då artiklarna som söktes fram föll under studiens syfte. Båda databaserna är uppbyggda för att enkelt kunna sätta samman ord och få en stor sökning till mindre specificerad sökning med fler sökord. Sökorden gav träffresultat i både CINAHL och PubMed, men författarna har ändå valt att göra manuella sökningar. Manuella sökningar gjordes då författarna fann i artiklarna tidigare använt material som var intressant och föll under uppsatsen syfte. Sökorden som valdes var: Obesity, Nursing interventions, nurs*, diet, weight loss, support. Dessa ord valdes ut av författarna då de fann de relevant. Författarna är medvetna om att diet och support kan vara att gå före sitt syfte, men författarna valde att lägga till de sökorden efter ha uppmärksammat dem i tidigare artiklar som har granskats. Inklusionskriterierna var vuxna över 18 år med BMI >25, artiklar på engelska och svenska, mellan år i CINAHL och till tio år i PubMed samt Peer-reviewed artiklar. Peer-reviewed innebär att en studie är granskad av ett antal experter inom området som studeras och som innehar en hög kompetens inom området. En studie 19

20 som är peerreviewed är således av en högre standard är reviewartiklar (Polit & Beck 2012). Exklusionskriterier var review-artiklar. Anledningen till att 10 års gamla artiklar söktes i PubMed var att det var enklast att söka så och författarna fick tillräckligt med träffar. Alla artiklar var på engelska. Båda författarna behärskar engelska väl i både skrift och tal, men har trots detta oklarheter funnits kring översättning har Google translate och engelsk-svenskt lexikon använts, detta för att inga misstolkningar skall ske. När författarna har använt sig av Google translate har de varit uppmärksamma på att det finns en viss risk för felöversättningar och har därför läst översättning både per ord och per mening. Artiklarna har lästs av båda författarna för att sedan diskuterats, detta för att undvika tolkning- och översättningsfel. Då författarna tidigare har granskat få artiklar kan det finnas risk för misstolkning i granskningen, men som följd av detta har båda författarna granskat alla artiklar enskilt och tillsammans för att undvika misstolkningar och artiklar som inte håller till syftet. En kvalitativ och elva kvantitativa artiklar användes. Detta tycker författarna styrker studien då det är viktigt att se hela människan. Kvantitativa mätningar går att göra på vikt och motion och kvalitativa studier på psykiskt mående och beteende kring kost. 4.3 Klinisk betydelse Litteraturstudiens syfte var att beskriva interventioner och dess effekter riktat mot att främja viktnedgång. Det har framkommit att hälso-och sjukvårdspersonalen behöver informera, undervisa, stödja och motivera patienten om motion, ändrade kostvanor och ett ändrat beteende för nå en lyckad viktnedgång. Författarnas avseende med litteraturstudien var att hälso- och sjukvårdspersonalen med denna kunskap skall kunna främja patientens viktnedgång, genom att författarna i studien har belyst interventioner och dess effekter samt dess inverkan för en lyckad viktnedgång. 4.4 Framtida forskning Författarna anser att fortsatta studier kan vara intressanta kring det psykiska tillståndet hos personer med övervikt och fetma, före viktnedgång och efter viktnedgång, hur patienten påverkas av en viktnedgång och förändring i sin livsstil. Även fortsatta studier för att styrka eller revidera dagens kostråd är nödvändiga då det råder meningsskiljaktigheter inom de olika professionerna samt forskarvärlden idag. 4.5 Slutsats Slutsatsen av litteraturstudien har visat att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig i sin egen hälsa för att denne själv ska kunna förändra en ohälsosam livsstil. För att kunna nå en framgångsrik viktminskning hos en patient med övervikt och fetma var det av vikt att personen var redo för förändring, att denne förstod vikten av egenvård och stort eget ansvar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ger hjälpmedel i form av information och undervisning samt stöd och motivation, till exempel genom uppmuntran, delmål och att följa upp patienten under en längre tid. Författarna anser att stödet bör vara individanpassad och att det inte finns någon färdig lösning som passar alla. När en patient önskar få hjälp med att gå ned i vikt så krävs att hälso-och sjukvårdspersonalen informerar om hälsovinsterna samt undervisar patienten i de 20