I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet."

Transkript

1 I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg

2 1 I stressens spår

3 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2. Hur står det till? 5 3. Ohälsan, en ond cirkel 7 4. Om orsaker och följder Argument för friskare arbetsliv, med sammanfattning 28

4 SJU ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE HÄLSA 3 Sju åtgärder för bättre hälsa Det här är en rapport som berättar hur verkligheten ser ut för Kommunals medlemmar. Det skulle kunna vara ännu en i raden av eländesbeskrivningar. Men medlemmarna nöjer sig inte längre med att vara siffror, staplar, larmrapporter eller utredningar. Det är dags att politikerna går från ord till handling och förbättrar förhållandena i offentliga sektorn. Vi kräver respekt för våra medlemmars arbetsinsats och ett uttryck för detta är lönenivån. Men det handlar också om möjligheten till inflytande över den egna vardagen, att uppskattas och att få tillgång till ett professionellt ledarskap. Hälsan för Kommunals medlemmar kan inte förbättras enbart genom att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. Det krävs ett bredare engagemang och ett på djupet förändrat förhållningssätt både i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Sju åtgärder för ökad hälsa hos Kommunals medlemmar: Bättre ledarskap. Minskad arbetsbelastning. Ökat inflytande. Trygga anställningsvillkor. Möjlighet till utveckling. Uppskattning och återkoppling. Högre lön. Det måste fattas politiska beslut som efterlevs. Retorik och resurser måste hänga samman. Och de mål som sätts upp ska vara tydliga och möjliga att genomföra för personalen. Det är också beroende av att det finns bra chefer som kan leda, stötta och återkoppla. Jag vet att där man har ett förtroendefullt samarbete mellan Kommunal och arbetsgivaren har hälsan för våra medlemmar förbättrats. Ett exempel på det är äldreomsorgen i Markaryd, där deltidsarbetslösheten försvann när Kommunal, kommunen och arbetsförmedlingen bestämde sig för att få bort den. Sveriges politiker vet redan allt och vi behöver inte fler utredningar. Vad vi behöver är politisk beslutskraft att förändra tillvaron för Kommunals medlemmar. Ylva Thörn Förbundsordförande

5 4 INLEDNING 1. Inledning Hälsan har ju uppmärksammats och debatterats alltmer i takt med den epidemiska ökningen av antalet sjukskrivningar. Det är beklagligt att ohälsan uppmärksammas som ett problem först när sjukskrivningarna skjuter i höjden. Problemet uppstår inte alls över en natt eller ens under några korta år. Utvecklingen är den samlade effekten av en dålig arbetsmiljö, som har blivit sämre. Denna rapport redovisar kommunalarnas egna bedömningar av hälsoläget och hur det har förändrats under 1990-talet. År 1999 har Kommunals medlemmar mer ont i kroppen än De har mer huvudvärk, de är oroligare och de sover sämre. I diagram och tabeller görs jämförelser mellan år 1988/89 och 1998/99. Kommunals manliga och kvinnliga medlemmar jämförs med varandra och de jämförs med den övriga vuxna befolkningen i landet. En del av uppgifterna bygger på Kommunals bearbetningar av levnadsnivåundersökningarna. Kommunal har också med Sifos hjälp frågat medlemmarna om deras sjukfrånvaro. Undersökningen som redovisas i avsnitt 4 gjordes i maj 2001.

6 HUR STÅR DET TILL? 5 2. Hur står det till? Hur vet man när man är sjuk? Hur mäter man ohälsa? Den här rapporten utgår från människors egen upplevelse av smärta, värk och förändringar i kroppens och psykets tillstånd. När levnadsförhållandena undersöks frågar man folk hur de upplever sin egen hälsa, om förekomsten av långvarig sjukdom, om sjukdomar i skelettet och i rörelseorganen, huruvida arbetsförmågan är nedsatt p g a långvarig sjukdom och om regelbunden medicinsk behandling. Tabell 1 visar hur Kommunals medlemmar svarat på dessa frågor. 43 procent av de kvinnliga medlemmarna och 44 procent av männen har en långvarig sjukdom av något slag. Det är vanligast bland de äldsta. Närmare en tredjedel av medlemmarna får regelbunden medicinsk behandling. Det är något vanligare bland kvinnorna än bland männen. Drygt var femte medlem har en sjukdom i skelettet eller rörelseorganen. Det är något vanligare bland männen. Det är också vanligare att män har nedsatt arbetsförmåga i hög grad. Som framgår av tabellen finns det ingen tydlig skillnad mellan könen för dessa mått. Det är tre gånger så vanligt bland de yngsta kvinnorna än bland de yngsta männen att de anser sig ha dålig hälsa (på frågan hur bedömer du din egen hälsa har de svarat dåligt eller någorlunda). Slår man ihop de mest utsatta åldrarna, år, till en grupp, är Tabell 1. Olika former av ohälsa bland Kommunals medlemmar år 1998/99. Procent av medlemskåren i olika åldersgrupper. Långvarig Regelbunden Skelettets eller Nedsatt sjukdom medicinsk rörelseorganens arbetsförmåga behandling sjukdom (i hög grad) Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alla

7 6 HUR STÅR DET TILL? skillnaderna mellan könen inte så stora. Lite förenklat så genomgår kvinnor regelbunden medicinsk behandling något oftare än männen och männen har något oftare nedsatt arbetsförmåga.

8 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 7 3. Ohälsan, en ond cirkel Rapporten Kommunalarnas arbetsmiljö visade hur arbetsmiljön utvecklades under 90-talet. Den kompletterades senare med fakta även för 1998/1999 i rapporten Kommunalarnas arbetsmiljö ett förlorat årtionde. Tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, psykisk ansträngning och jäkt visade sig vara vanligt på kommunalarnas arbetsplatser. Hur påverkas kroppen av en sådan arbetsmiljö? Smärtorna och värken som redovisas i detta avsnitt kan inte ses isolerade från arbetsmiljön och hur den utvecklats, eller kanske snarare stagnerat. Med stagnation menas att arbetsmiljön står stilla i förhållande till förändringarna i arbetslivet, däribland relationen mellan resurser och krav. Inte bara direkta försämringar i arbetsmiljön utan också dess bristande anpassning till ändrade krav kan leda till olägenheter och problem. Smärta och värk ökade kraftigt bland kommunalarna under ett enda decennium. Det gjorde också faktorer som påverkar det mentala välbefinnandet. Sömnstörningar, oro, ängslan eller ångest och återkommande huvudvärk påverkar och påverkas av besvär och smärta i muskler och leder. Alla dessa besvär kan också orsakas eller förvärras av stressig arbetsmiljö. De ingår alla i en kedja som leder till en ond cirkel av smärtor och värk. Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting, HaKul, heter ett projekt som drivs av Karolinska Institutet med stöd av bl a Kommunal. En lägesrapport beskriver sambandet mellan arbetsmiljö och fysiska besvär. Om de psykosociala arbetsförhållandena är dåliga så kan kroppen utsättas för fysisk belastning, heter det där. Den egna arbetstekniken försämras för den som har dåligt stöd från arbetskamraterna, stor tidspress och inget inflytande över planeringen av det egna arbetet. Och den som är tidspressad och har tungt arbete eller arbetar med dator glömmer lätt bort att tänka på en bra teknik som är skonsam för den egna kroppen. Man ber t ex inte om hjälp med att flytta patienter. Och oförutsedda händelser bidrar också till tyngre arbete trots att det kunde ha förutsetts med mer tid för planering. Rapporten från HaKul-projektet fortsätter så här: Tidspress och stress kan försämra ens förmåga att hantera det sociala samspelet och förmågan till inlevelse i andras situation. En

9 8 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL reaktion på stress kan vara ökad spänning i musklerna, vilket ökar sårbarheten vid fysiskt tunga arbetsmoment. Stressen kan också medföra att smärta från t ex nacken blir mer påtaglig, att man påminns av smärtan på ett tydligare sätt och att smärttröskeln sjunker. Långvarig stress påverkar kroppen, hormonerna och ämnesomsättningen i negativ riktning, vilket ökar sårbarheten och risken för sjukdom. Muskler och leder Skuldror, nacke, axlar, händer, armbågar, ben, knän, rygg och höfter består av muskler och leder som slits ut av ansträngning. Felaktiga belastningar eller spänningar påskyndar utslitningen och kan även leda till långvariga skador. Många av Kommunals medlemmar har stora fysiska krav på sig. Tunga lyft och påfrestande arbetsställningar är vanliga i bl a vård och omsorg. Men det är inte bara den fysiska arbetsmiljön som har lett till ökade besvär i muskler och leder. Otillfredsställande arbetsförhållanden och andra psykosociala faktorer i arbetet bidrar till besvär i rygg och nacke. I en doktorsavhandling vid Linköpings universitet redovisar Marlene Ockander intervjuer med kvinnor som arbetar inom offentliga sektorn. De har varit sjukskrivna länge och det har ofta börjat med värk i rygg, nacke och axlar. Diagram 1: Så har ohälsan bland kommunalarna förändrats från 1988/89 till 1998/99: Värk i skuldror, nacke eller axlar / / Män Kvinnor Alla män Alla kvinnor Samtliga år år medlemmar

10 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 9 Värk i skuldror, nacke och axlar drabbar oftare kvinnor än män diagram 1. Mer än hälften av alla kvinnor i Kommunal, 56 procent, hade värk i dessa kroppsdelar, mot knappt hälften av männen, 46 procent. Under 90-talet har det blivit många fler medlemmar, både män och kvinnor, som har värk. Bland män i åldern år är det nästan dubbelt så många som har värk nu jämfört med för tio år sedan. De äldsta kvinnorna hade ett sämre utgångsläge och mer än sex av tio har nu värk i skuldror, nacke eller axlar. Diagram 2: Jämförelse mellan män och kvinnor i Kommunal 1998/99: Svår värk i skuldror, nacke eller axlar. 3 25% 15% Män Kvinnor % år år år år år Samtliga Skillnaden mellan kvinnor och män blir mycket större om jämförelsen begränsas till den svåraste värken i skuldror, nacke och axlar diagram 2. Andelen är 50 procent högre bland kvinnorna (17 procent mot 11 för männen). I åldersgruppen år är det tre gånger så vanligt att kvinnorna lider av svår värk.

11 10 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Diagram 3: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Värk i skuldror, nacke eller axlar. 7 Kommunal Riket Män Kvinnor Samtliga Alla år år år år Det är kvinnor som är mest utsatta för värk både bland Kommunals medlemmar och i befolkningen i övrigt diagram 3. Men männen i Kommunal lider också mer av värk än samtliga vuxna män. Diagrammet visar att Kommunals medlemmar har mer värk än resten av befolkningen. Händer, armbågar, ben och knän Nästan 25 procent fler kommunalare hade 1999 värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän jämfört med 1988, 37 procent av kvinnorna och 34 procent av männen. Varannan kvinna i åldern år hade värk eller smärtor diagram 4. Kvinnorna var mer drabbade men försämringarna har gått snabbare för männen andelen män som hade värk ökade med 15 procentenheter under 90-talet. Det jämnar ut sig med åldern när det gäller den svåra värken diagram 5. I lägre åldrar är däremot skillnaderna stora mellan könen. De yngre männen, år, är helt förskonade från svåra besvär. Däremot har de äldsta männen, år, svår värk lika ofta som de jämnåriga kvinnorna. Sammanlagt var det fler kvinnor som hade svår värk.

12 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 11 Diagram 4: Så har ohälsan förändrats bland kommunalarna från 1988/89 till 1998/99: Värk eller smärtor i händer armbågar, ben eller knän. Procent / / Män Kvinnor Alla män Alla kvinnor Samtliga år år medlemmar Diagram 5: Jämförelse mellan män och kvinnor i Kommunal 1998/99: Svår värk i händer, armbågar, ben eller knän. 25% Män Kvinnor % % år år år år år Samtliga

13 12 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Diagram 6: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Värk i händer, armbågar, ben eller knän. 5 Kommunal 49 Riket Män Kvinnor Samtliga Alla år år år år Det är mycket vanligare med värk i armar och ben bland kommunalarna än bland den vuxna befolkningen i genomsnitt diagram 6. I åldersgruppen år är andelen med värk 15 procentenheter högre bland kommunalarna. Rygg, höfter och ischias Digram 7: Så har ohälsan bland kommunalarna förändrats från 1988/89 till 1998/99: Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias / / Män Kvinnor Alla Alla Samtliga år år män kvinnor medlemmar

14 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 13 Många kommunalare, över 40 procent, hade problem med ryggen i slutet av 1980-talet diagram 7. Förändringarna till 1999 är inte så stora med ett notabelt undantag: män i åldern år, där ryggproblemen har ökat ordentligt under årtiondet. Tabell 2: Kommunalarnas ryggproblem: Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ishias. Jämförelse mellan män och kvinnor i olika åldrar. Procentuell andel inom varje grupp Kvinnor Män Alla Tabell 2 visar att ryggproblemen är ganska stora i alla åldrar och de blir vanligare för kvinnorna i 35-årsåldern. Störst är besvären för män i årsåldern och för de äldsta kvinnorna, år. Diagram 8: Jämförelse mellan män och kvinnor i Kommunal 1998/99: Svåra ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias. 3 25% Män Kvinnor % % år år år år år Samtliga Om man inte delar in kommunalarna i åldersgrupper, tycks den svåra ryggvärken drabba män och kvinnor ungefär lika. Fast det är de äldre männen som drabbas värst. Var fjärde man över 45 år har svåra ryggproblem. Även de allra yngsta männen, de som i övrigt är friskast, har mer problem än de jämnåriga kvinnorna diagram 8. Mellan 25 och 44 års ålder har kvinnorna större andel svåra ryggsmärtor.

15 14 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Diagram 9: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Kommunal Riket Män år Kvinnor år Samtliga år Alla Kommunalarbetarna har besvär i ryggen och höften oftare än den övriga befolkningen i genomsnitt diagram 9. I åldern år är andelen kommunalare med rygg- och höftbesvär 12 procentenheter högre än bland den vuxna befolkningen i samma ålder. Besvär på det mentala planet Återkommande huvudvärk beror liksom värk i nacke och skuldror ofta på muskelspänningar. Ofta är stress, pressande arbete och felaktiga arbetsställningar orsak. I en tidigare rapport har Kommunal visat att över 70 procent av medlemmarna 1999 var jäktade i arbetet och mer än 60 procent hade psykiskt ansträngande arbeten. Nästan 70 procent hade olämpliga arbetsställningar. 90 procent av all huvudvärk är stressrelaterad spänningshuvudvärk. Smärtan påverkar den psykiska balansen som i sin tur medför spänningar i muskler och leder och som ger mer smärta. En ond cirkel, alltså. Sömnstörningar leder till att tillväxthormonerna inte fungerar som de ska. Då repareras inte utslitna muskelceller ordentligt. Och muskulaturen blir känsligare för påfrestningar.

16 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 15 Huvudvärk och migrän Diagram 10: Så har ohälsan bland kommunalarna förändrats från 1988/89 till 1998/99: Återkommande huvudvärk eller migrän / /99 25% % % Män Kvinor Alla Alla Samtliga män kvinnor medlemmar Nästan var fjärde kommunalare har problem med återkommande huvudvärk eller migrän. Kvinnorna är hårdast drabbade, skillnaden är stor mellan könen diagram 10. Totalt var det 45 procent fler medlemmar som hade återkommande huvudvärk eller migrän i slutet av decenniet. För kvinnor i åldern år fördubblades andelen! Diagram 11: Jämförelse mellan män och kvinnor i Kommunal 1998/99: Återkommande huvudvärk eller migrän. 3 Män 25% Kvinnor 25 15% % år år år år år Samtliga

17 16 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Diagram 11 visar ännu tydligare att kvinnor mycket oftare än män lider av återkommande huvudvärk eller migrän. I de lägre åldrarna är skillnaderna dramatiskt stora. Det är mer än fyra gånger så vanligt att kvinnor i åldern år lider av huvudvärk än de jämnåriga männen i Kommunal. Diagram 12: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Återkommande huvudvärk eller migrän. 3 Kommunal 25% Riket % % Män år Kvinnor år Samtliga år Alla år Även när det gäller huvudvärken är det värre för kommunalarna än för vuxna i genomsnitt diagram 12. Könsskillnaderna är tydliga även på riksnivå. 18 procent av rikets kvinnor i åldern år lider av huvudvärk jämfört med 9 procent för männen. Sömnbesvär Kommunalarbetarna sover allt sämre. På tio år ökade andelen som hade sömnbesvär med 60 procent. Varken 1988 eller 1999 fanns några nämnvärda skillnader mellan könen när man tittade på samtliga medlemmar. Olikheter dyker dock upp vid jämförelse mellan olika åldersgrupper, som framgår av diagram 13. Men i takt med att sömnbesvären har ökat har skillnaderna mellan könen minskat. Se staplarna som visar utvecklingen för män och kvinnor i åldern år! Kommunals medlemmar sover sämre än befolkningen i övrigt, särskilt i åldern år diagram 14. Störst är skillnaden för män i den åldern.

18 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 17 Diagram 13: Så har ohälsan förändrats bland kommunalarna från 1988/89 till 1998/99: Sömnbesvär / /99 25% % % Män Kvinnor Alla Alla Samtliga år år män kvinnor medlemmar Diagram 14: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Sömnbesvär Kommunal Riket 29 25% 15% % Män år Kvinnor år Samtliga år Alla år Egentligen är skillnaderna större än diagrammet visar, eftersom kommunalarna även ingår i gruppen samtliga vuxna. Eftersom kommunalarna är så många är effekten på den andra gruppen avsevärd.

19 18 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Ängslan, oro och ångest Diagram 15: Så har ohälsan bland kommunalarna förändrats från 1988/89 till 1998/99: Ängslan, oro eller ångest. 3 25% 1988/ / % % 5 7 Män Kvinnor Alla Alla Samtliga år år män kvinnor medlemmar Det är dubbelt så vanligt nu att kommunalarna känner ängslan, oro eller ångest än för tio år sedan diagram 15. I stort sett är skillnaderna mellan könen obetydliga. Försämringen för männen har varit snabbare än för kvinnorna även i detta fall. Diagram 16: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Ängslan, oro eller ångest. 3 25% Kommunal Riket % % Män år Kvinnor år Samtliga år Alla år

20 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL procent av alla kommunalarbetare i åldern år kände oro, ängslan eller ångest jämfört med 15 procent för vuxna i hela riket Skillnaden är ännu högre i åldersgruppen år diagram 16. Livsstil en fråga om klass? Två vanliga livsstilsfaktorer, rökning och övervikt, påverkar också hälsan negativt och hur de utvecklas för kommunalarna ska redovisas i några diagram och tabeller. Socialstyrelsen sammanfattar i folkhälsorapporten 2001 sambandet mellan rökning och hälsa så här: Tobaksrökning mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bl a cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkulos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärtats hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen, samt Crohns sjukdom. Enligt rapporten från Socialstyrelsen har rökning samband med utbildningsnivå. Personer med kort utbildning är dagligrökare tre gånger så ofta som de som har lång utbildning. Övervikt ökar risken för t ex diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Felaktiga motions- och kostvanor orsakar viktproblem. Det tidigare nämnda HaKul-projektet har inte kunnat bekräfta det tidigare kända sambandet mellan utbildning och motion i vården. Tvärtom motionerar vårdbiträden och undersköterskor mer regelbundet än läkare. Kvinnor motionerar oftare än män. Det är känt att rökare äter mindre frukt och grönt än icke-rökare. Kanske kan den slutsatsen dras att kostvanorna kan kopplas till socioekonomiska faktorer.

21 20 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Rökning Diagram 17: Så har rökvanorna bland kommunalarna förändrats från 1988/89 till 1998/99: Daglig rökning / / Män Kvinnor Alla Alla Samtliga år år män kvinnor medlemmar En positiv förändring: Andelen dagliga rökare bland Kommunals medlemmar har minskat med 22 procent diagram 17. Ungefär var tredje medlem röker dagligen. Männen har slutat röka i betydligt större utsträckning än kvinnorna. Däremot inte alls kvinnorna över 45 år. Tabell 3: Andelen rökare bland kommunalare i olika åldrar, procent. Daglig Tidigare Röker Ej rökare rökning daglig rökare då och då Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alla

22 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 21 De yngre männen röker mer sällan dagligen än övriga grupper. Däremot är de oftare feströkare tabell 3. Kvinnor i åldern år står för den högsta andelen dagliga rökare. Det är emellertid lite vanligare att kvinnor inte alls röker. Över hälften av de yngre kvinnorna (under 34 år) och de yngsta männen (under 24 år) röker inte. Som diagram 18 visar är det vanligare att kommunalarna röker dagligen. Skillnaderna gäller både kvinnor och män. Diagram 18: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Daglig rökning Kommunal Riket % % 5% Män år Kvinnor år Samtliga år Alla år

23 22 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL Övervikt Diagram 19: Så har ohälsan förändrats bland kommunalarna från 1988/89 till 1998/99: Övervikt / / Män Kvinnor Alla Alla Samtliga år år män kvinnor medlemmar Kommunals medlemmar blir tyngre och det är framför allt männen som har övervikt diagram 19. År 1988 var 28 procent av kommunalarna tunga. Den siffran steg kraftigt på en tioårsperiod till 43 procent. Bland männen ökade övervikten dramatiskt, från 34 till 57 procent som var överviktiga. Andelen överviktiga bland kvinnorna har också ökat. Tabell 4: Kommunalarna indelade i viktklasser, efter ålder och kön. Procentuell andel av varje grupp. Undervikt Normal vikt Övervikt Fetma Övervikt + fetma Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alla

24 OHÄLSAN, EN OND CIRKEL 23 Tabell 4 visar att 59 procent av kvinnorna och 44 procent av männen har normal vikt. De yngsta kvinnorna har minst bekymmer med vikten. Undervikt är inte något problem bland kommunalarbetarna. I åldern över 35 år lider mer än var tionde medlem av fetma. Störst viktproblem har män i åldern år, där andelen med övervikt inklusive fetma är 68 procent. Diagram 20: Kommunals medlemmar jämfört med hela den vuxna befolkningen 1998/99: Övervikt. 7 Kommunal 6 66 Riket Män år Kvinnor år Samtliga år Alla år Övervikt är lite vanligare bland kommunalarna än befolkningen i genomsnitt diagram 20. De relativt största skillnaderna finns bland män i åldern år.

25 24 OM ORSAKER OCH FÖLJDER 4. Om orsaker och följder De tidigare avsnitten har redovisat hur kommunalarbetarnas hälsa har försämrats under 90-talet. Vi har tittat på skillnaderna mellan könen och jämfört ohälsan i Kommunal med genomsnittet i riket. Värk och smärta har ökat och likaså har vi kunnat konstatera försämringar som påverkar det mentala tillståndet. Det har yttrat sig i sömnstörningar, i återkommande huvudvärk och i oro, ängslan eller ångest. Att sjukskrivningarna har ökat kraftigt måste rimligen ha påverkats av denna ökade ohälsa. Detta avsnitt ska kort redovisa en intervjuundersökning om sjukfrånvaron och sjuknärvaron bland Kommunals medlemmar Sjukfrånvaro och sjuknärvaro Nästan sex av tio var borta någon gång under året p g a sjukdom. Hälften av dem, 49 procent, var borta bara en enda gång medan 44 procent var borta från två till nio gånger och 5 procent mer än tio gånger. Därutöver finns det skillnader även när det gäller varaktigheten i frånvaron. Mer än fyra av tio kommunalare var inte alls sjukskrivna under det senaste året (dvs från maj 2000 till maj 2001). Långvarig frånvaro Diagram 21: Sjukfrånvaro bland kommunalare på minst en vecka. Procentuell fördelning på olika sjukskrivningslängd OBS att kortare frånvaro än en vecka inte är medräknad. 5 45% % 3 25% 15% 5% veckor 3-8 veckor Längre än 8 veckor

26 OM ORSAKER OCH FÖLJDER 25 Diagram 21 visar sjukfrånvaron bland dem som varit borta minst en vecka. Uppemot hälften, 43 procent av denna grupp har varit borta längre än 8 veckor under en tolvmånadersperiod. Tre av tio svarade för den kortaste frånvaron som varade 1-2 veckor. Var fjärde var sjukskriven 3-8 veckor. Den långa sjukfrånvaron hade flera orsaker. Olycksfall och annan arbetsrelaterad ohälsa svarade sammanlagt för 41 procent av frånvaron, infektionssjukdomar förekom i 24 procent av fallen och övriga sjukdomar orsakade 35 procent av den långa frånvaron. På jobbet trots sjukdom Det finns en allmän uppfattning om att Kommunals medlemmar ofta jobbar trots att de är sjuka och borde stanna hemma. Detta bekräftas i undersökningen. 51 procent har någon gång under det senaste året gått till arbetet trots att de varit sjuka och skulle behövt stanna hemma. Diagram 22: Orsaker till varför kommunalarna har arbetat trots att de var sjuka. Procent Ekonomiskt bortfall Solidaritet Annat Det vanligaste skälet till att medlemmarna går till jobbet trots att de är sjuka är att de ställer upp för sina arbetskamrater; det har varannan kommunalare gjort diagram 22. Även ekonomiska skäl är mycket viktig orsak, nästan fyra av tio har gått till jobbet p g a det inkomstbortfall som karensdagen ger.

27 26 OM ORSAKER OCH FÖLJDER Arbetsmiljön som tömmer krafter Vilka orsaker ligger bakom ökningen i ohälsa? Arbetsmiljö är ett brett och komplicerat begrepp. Det inbegriper alltifrån ergonomisk anpassning av fysiska arbetsredskap till, exempelvis, kommunikationen mellan arbetsledare och anställda, anställda sinsemellan eller anställda och servicetagare. En bra kommunikation blir inte alltid till av sig själv. Den kräver en intresserad och engagerad ledning som kan skapa en dynamisk organisation som fångar upp förändringar och uppfyller kraven de ställer. En bra arbetsmiljö betyder bl a att de anställda blir uppmärksammade och uppskattade av cheferna. Men när vi frågade kommunalarna om de instämmer i beskrivningen Ledningen uppskattar att jag säger vad jag tycker om mitt arbete och vår organisation, så var det bara 20 procent som instämde i det. Bara 28 procent av medlemmarna svarade att de gärna talade med vänner och bekanta om hur det är på det egna jobbet. Dessa resultat har rimligen ett samband med arbetsgivarnas intresse för att utveckla personalens yrkesroller. Ta exempelvis Kommunals grupper inom skolan: Skolmåltidspersonalen, vaktmästarna och städarna skulle kunna få utökade roller om arbetsgivaren vill. Vuxnas engagemang behövs i skolan för att motverka mobbning, våld och missbruk. Kommunals medlemmar finns ju redan inom skolans väggar. Det borde vara en okomplicerad satsning att ge dem ett bredare ansvar, men det kräver nytänkande från arbetsgivarna! Kraven på arbetstagarens fysiska och psykiska insatser förändras bland annat med arbetets natur (innehåll i arbetsuppgifterna), med ålderssammansättningen på enskilda arbetsplatser och om antalet anställda förändras i förhållande till arbetsmängden. När arbetsmiljön förblir oförändrad trots nya krav uppstår det friktioner som kan vara svåra fysiskt eller psykiskt för de anställda enskilt eller i grupp.

28 OM ORSAKER OCH FÖLJDER 27 Diagram 23: Hur påverkar arbetsmiljön de anställdas (brist på) välbefinnande? Procentuell andel kommunalare som anger olika faktorer Obalans Orkeslöshet Svåra eller Försämrad omöjliga krav arbetsmiljö senaste tre åren Diagram 23 visar kommunalarnas svar på några direkta frågor om arbetsmiljön. 15 procent var ganska eller mycket missnöjda med balansen mellan sitt privata liv och arbetslivet. Bara 27 procent svarade att de var mycket nöjda. 40 procent hade så mycket att göra på jobbet att de kände sig helt slut när de kom hem. De hade svårt att orka med det de skulle göra hemma. 54 procent svarade att de också hade mycket att göra på jobbet men hade kraft kvar när de kom hem. 23 procent upplevde kraven i arbetet som svåra eller omöjliga att uppfylla. 45 procent tyckte att arbetsmiljön blivit sämre under de senaste tre åren fram till maj Något under hälften av dessa upplevde en stark försämring. 29 procent tyckte att arbetsmiljön hade blivit bättre medan 16 procent svarade att det inte alls blivit någon skillnad.

29 28 ARGUMENT FÖR ETT FRISKARE ARBETSLIV 5. Argument för friskare arbetsliv Kommunalarbetare uppger att de har dålig eller bara någorlunda bra hälsa oftare än övriga vuxna. När den psykosociala arbetsmiljön är dålig förvärras problem med t ex ryggbesvär. Höga krav i kombination med brist på inflytande, dåliga relationer till överordnade eller arbetskamrater är sådana psykosociala faktorer som man vet har ett orsakssamband med besvär i nacke och skuldror. Stress, oro och andra psykiska faktorer orsakar huvudvärk. Det leder till psykisk obalans som i sin tur ger spänningar i muskler och leder. Som gör ont Arbetsmiljöproblemen skapar en ond cirkel. På samma sätt kan sömnproblem störa tillväxthormonerna, som gör att utslitna muskelceller inte repareras ordentligt och muskulaturen blir ännu känsligare för påfrestningar. Sammanfattning Allt fler drabbas av fysisk smärta och värk. Mer än 4 av 10 kommunalare har en långvarig sjukdom, var femte har sjukdomar i skelettet eller rörelseorganen, tre av tio genomgår regelbunden medicinsk behandling, och var tionde har i hög grad nedsatt arbetsförmåga p g a långvarig sjukdom. Den försämrade hälsan har drabbat kommunalare i alla grupper, oavsett ålder och kön, även om det fortfarande oftare är kvinnor och äldre som t ex har ont i kroppen. Mer än hälften av alla kommunalare har besvär i nacke, skuldror eller axlar. Det är fler än för tio år sedan, eller en ökning med en fjärdedel. Kvinnor svarar för den allra största delen av alla besvär (de utgör också 80 procent av medlemmarna i Kommunal). Skillnaderna mellan könen stärks om man ser enbart på den svåraste värken i nackområdet. Andelen kvinnor med dessa problem i åldern år är nästan tre gånger så hög som bland männen. Den svåra värken tilltar med åldern. Och skillnaden mellan kommunalarna och genomsnittliga befolkningen i riket är stor. Samma förhållanden gäller för värk och smärta i händer, armbågar, ben eller knän. Andelen kommunalare som har dessa besvär ökade också med en fjärdedel mellan 1988 och 1999 (med över personer). Också här handlar det till stor del om kvinnor.

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljö Arbetsmiljörapport 1 Förord Vem som helst kan drabbas av sjukdom och då är det vårt gemensamma uppdrag att se till att människor blir friska och ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

2016:1. Jobbhälsobarometern

2016:1. Jobbhälsobarometern 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen #6 2016 Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen Kontakt TCO Mikael Dubois, Mikael.Dubois@tco.se Trampolin eller kvicksand? #6 2016

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer