Förutsättningar och. m u I ti d i s c i P I i n ä r a bedömnings team i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar och. m u I ti d i s c i P I i n ä r a bedömnings team i Sörmland"

Transkript

1 . '""""""., Projektrapport 2002 Förutsättningar och behov av m u I ti d i s c i P I i n ä r a bedömnings team i Sörmland Projektrapporten utarbetat för RAR -Regionala Arbetsmiljö & Rehabiliteringsgruppen i Sörmland av Inger Eklind

2 Projektrapport februari 2002 Inger Eklind Förutsättningar och behov av multidisciplinära bedömningsteam i Sörmland Sammanfattning RAR uppdrog till mig att under perioden genomföra en utredning och bedömning av behov samt förutsättningar för multidisciplinära bedömningsteam i Sörmland. Utredningen skulle ge en samlad bild av resurser, behov, målgrupper, belysa samarbetet med primärvården och övriga aktörer samt lämna förslag tilllösningariåtgärder på utveckling av multidisciplinära bedömningar för länets invånare. Frågeställningarna var: 1. För vilka patienter ska denna resurs vara tillgänglig, vilka kriterier ska vara uppfyllda 2. Hur många patienter i Sörmland har behov av denna insats 3. Vilka yrkeskategorier ska ingå i ett sådant team 4. Vad ska ingå i behandlingsprogrammet 5. Hur kommer patienterna till denna resurs 6. Hur ska samarbetet med primärvården se ut/vilken roll får primärvården för dessa patienter Utredningens förslag är i korthet: >- Ett multidisciplinärt bedömningsteam i Nyköping :;. Införande av bedömningsteam i primärvården. ~ Smärtkliniken som stöd i bedömningsteamen " Försäkringsläkare som stöd i bedömningsteamen >- Screeninginstrument för att rikta resurserna mot rätt patienter >- Igångsättande av smärthanteringskurser i alla kommuner ~ Bedömningar av ortoped, psykiater, reumatolog, neurolog utan väntetid på begäran av bedömningsteamen ~ Styrning av vårdprocessen för patienter med långvarig smärta l i

3 ~- Bakgrund Antalet individer med en sjukskrivning överstigande 30 dagar är idag närmare 8000 i Sörmland. (RFV nov 01). Nästan hälften av dessa har besvär från röre'$~- QCr. stödjeorganen och uppskattningsvis hälften av dessa är i behov av mer än enbart medicinska insatser för sin rehabilitering (SOU 2000:78). Vetenskapliga studier visar att % av befolkningen lider av långvarig smärta (Verhaak P et al, 1998, Andersson et al 1993, Brattberg et al, 1989). Personer med ryggbesvär besöker vården 3 gånger per år i genomsnitt men fördelningen av sjukvårdskonsumtion är mycket ojämnt fördelad så att 6 % av patienterna svarar för 50 % av kostnaderna (Linton & Ryberg, 2000). Förekomsten av självupplevda begränsningar i livsföringen på grund av smärta upplevs av 26 % av personer mellan 18 och 58 år (Mullersdorf, 2001 ). Smärta är troligen den vanligaste orsaken till att människor söker läkarvård. Akut smärta är idag inte något svårhanterligt kliniskt problem utan kan ofta avhjälpas. Ett smärtproblem som kvarstår 3-6 månader klassificeras som långvarigt (eller kroniskt) och om det inte är sekundärt till någon livshotande eller malign sjukdom benämnes den godartad. Målsättningen med behandlingen av akut smärta är att bota/lindra och åtgärderna präglas aven aktiv läkare/terapeut och en passiv patient. Inom vården behandlas långvarig godartad smärta ofta på likartat sätt som akut smärta trots att kunskap finns om att passiva behandlingsmetoder oftast inte medför förbättring utan snarare försämring för denna patientgrupp. Rehabilitering av patienter med långvarig muskuloskeletal smärta bör syfta till att patienten ska återfå bästa möjliga fysiska och sociala funktion samt en ökad livskvalitet. Enligt kliniska erfarenheter bör patienten ha påbörjat ett rehabiliteringsprogram med långsiktig planering efter 3-4 veckors sjukskrivning. Bland det stora antal individer som söker sjukvård för smärta finns det en del som kan få hjälp med relativt enkla åtgärder av någon enstaka yrkeskategori. En del behöver hjälp av ett multidisciplinärt team och en del kan vi inte hjälpa med nuvarande kunskaper och resurser. Sjukvårdskostnaderna och kostnader till följd av sjukskrivning och förtidspension på grund av ryggsmärtor uppgår till belopp som är mer än tre gånger högre än för alla cancersjukdomar (Ont i ryggen Ont i nacken, SBU 2000). Sammansatta rehabiliteringsåtgärder är lönsamma om var femte deltagare ökar sin produktiva arbetsinsats med 15 procent (SOU 2000:78). Den stor? utmaningen är att kunna identifiera de olika grupperna för att använda resurserna pa effektivaste sätt gjorde Steven Linton och medarbetare en stor studie i Sörmland där ~an. kartlade antalet personer med ont i ryggen och genomförde en smärthanteringskurs I grupp på kognitiv grund. Liknande behandlingar har genomförts på fler orter och alla har visat på mycket goda resultat. Denna behandlingsform erbjuds inte längre i Sörmland trots försökets goda utfall. Sjukvårdspersonal anger idag en känsla av otillräcklighet på grund av tidsbrist och brist på kunskap om hur systemet runt smärtpatienten är uppbyggt. Var och ~n ~~r en utarbetad praxis men känner inte till hur andra gör och många efterlyser riktlinjer och kännedom om de resurser som finns och de erfarenheter som andra gjort. 2

4 Patientgrupper Det föreligger ett stort intresse av att förbättra utredning och omhändertagande av patientgrupper med tillstånd av komplex natur. Stora resurser tas idag i anspråk hos både vården och försäkringskassan av denna typ av patienter. I vardagsarbetet sliter det hårt på personalen då riktlinjer och regler för rehabiliteringsprocessen är oklar och kunskapen hos den enskilda behandlaren/handläggaren inte alltid är uppdaterad. Dessutom försvåras arbetet av tidsbrist som gör att alla springer fortare men inte tar sig tid att diskutera hur man kan arbeta mer effektivt. Det finns behov av att föreslå hur omhändertagandet ska se ut i Sörmland och att skapa goda rutiner på lokal nivå utifrån ett övergripande perspektiv. De stora patientgrupperna som här avses är de med smärttillstånd av komplex natur och som föranleder sjukskrivning överstigande 4 veckor. På senare tid har gruppen sjukskrivna med besvär från rörelse- och stödjeorganen minskat medan de som är sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom har ökat. Stressrelaterade sjukdomar yttrar sig på olika sätt och benämns på olika sätt under olika tidsperioder. Det som igår kallades "ont i ryggen" får idag kanske diagnosen utmattningsdepression. Förutsättningar Socialstyrelsens rekommenderade 1994 att varje landsting bör inrätta ett bedömningsteam för smärtpatienter på länslasarettsnivå. Detta team ska inriktas på att bedöma och behandla svåra fall som primärvården inte klarar. På varje lasarett ska dessutom enligt socialstyrelsens rekommendationer finnas ett bedömnings- och behandlingsteam som framförallt hanterar inneliggande patienter med postoperativ smärta, neurogen smärta och cancersmärta. Nyköpings lasarett I Sörmland finns idag ett team motsvarande detta i Nyköping. Algolog och specialutbildad annan personal med såväl medicinsk som social och psykiatrisk kompetens finns knuten till mottagningen. Vidare finns på sjukhuset ett antal anestesiologer som tidigare har arbetat med smärtpatienter eller har ett visst intresse av frågorna. Dessa kan möjligen betraktas som möjlig rekryteringsbas i det vidare arbetet och medför att mottagningen inte är så sårbar. Kliniken arbetar också utåtriktat mot primärvården genom att algologen tjänstgör på Oxelösund s vårdcentral en dag i veckan och därigenom fungerar som inspiratör och kompetensspridare. Denna mottagning har möjlighet att bredda sitt geografiska upptagningsområde så att man kan fungera som länsövergripande smärtmottagning. Man har också möjlighet att bredda patientunderlaget genom att vinkla verksamheten mot övriga stresstillstånd. Ma"" la rs ill k hl' sa. I I Jur IIU "'. På Mälarsjukhuset finns en smärtmottagning som är uppbyggd som en multidisciplinär enhet men denna saknar algolog och överhuvudtaget kontinuitet på läkarsidan vilket gör att förutsättningar saknas för ett arbetssätt passande patienter med godartad långvarig smärta. De patienter som tas emot på Mälarsjukhuset får relativt många behandlingar. Detta kan tyda på att verksamheten på sätt och vis dubblerar primärvården genom att man ger patienterna långa behandlingsserier med 3

5 akupunktur och TENS. Denna typ av behandling ska finnas kompetens för på primärvårdsnivå. Då det finns god kompetens inom enheten avseende akupunktur, TENS och bemötande av patienter med kronisk smärta kan man även ha som uppdrag att stödja framförallt primärvården med utbildnings- och konsultationsinsatser. Kullbergska sjukhuset Smärtmottagningen på Kullbergska består idag av i princip 1 sjuksköterska som med litet stöd av läkare arbetar med inneliggande patienter. Nyköpings lasaretts algolog bidrar med telefonkonsultationer och remisser utifrån skickas ofta vidare till övriga mottagningar beroende på resursbrist. Försäkringskassan Försäkringskassan har behov av bra intyg som bygger på medicinskt kompetens för att kunna bedöma rätten till sjukförsäkring. Idag ökar sjukskrivningstalen och vården klarar inte att möta de krav som försäkringskassan ställer. Det föreligger brister i såväl kvalitet som i snabbhet. Samtidigt har vården långa väntetider på åtgärder vilket förlångsammar flödet. Ergonomicentrum Försäkringskassan har särskilda medel för att köpa försäkringsmedicinska bedömningar då man bedömer att så behövs. I sådana fall vänder man sig i första hand till Ergonomicentrum. Ergonomicentrum är godkänd utfärdare av sådana intyg och finns idag i Nyköping och Eskilstuna. Mottagningen i Nyköping har tillgång till ortoped medicinsk kompetens på en nivå som kan anses saknas inom sjukvården. Denna utnyttjas även av primärvården för svårbedömda fall. Försäkringskassan har också möjlighet att köpa teambedömningar av sjukfall genom en multiprofessionell konferens med tillgång till snabb bedömning av ortoped och psykiater. Denna resurs köps från sjukhusets kliniker och utförs av ordinarie personal på dessa kliniker. Den senaste tillgängliga sammanställningen från Ergonomicentrum visar att 194 personer genomgått rehabliteringskurs (ARU) och att av dessa har man konstaterat att ungefär hälften har en arbetsförmåga i någon omfattning. Primärvården Det stora antalet patienter som söker vård och får sjukskrivning för långvarig godartad smärta medför krav på ett effektivt utnyttjande av vårdens resurser. Flertalet av dessa patienter behöver inga andra resurser än de som primärvården kan erbjuda och inflödet av nya sjukfall styrs till stor del av kompetens och resurser på denna nivå. Det bör finnas ett känt och strukturerat sätt att bemöta patienten som är lika över hela länet för att undvika rundgång i systemet och för att minska inflödet till andra kliniker. Idag finns stora skillnader i arbetssättet omkring den svåra patienten på länets vårdcentraler. Några vårdcentraler har byggt upp ett fungerande teamarbete medan andra jobbar på som förut, var och en med sitt. På de flesta vårdcentraler finns idag psykosocial kompetens men resursen motsvarar inte behovet, varken avseende omfattning eller utbildningsinriktning. SBU-rapporten Ont i ryggen -Ont i nacken visar på att behandlingen av den diagnosgruppen bör vara kognitiv och primärvården har idag inte någon spetskompetens inom området. Man har heller inte i någon större omfattning genomfört någon breddutbildning inom området. Utvecklingsarbete som pågår är inte känt utanför den egna vårdcentralen varför kunskapsspridningen inte blir effektiv. Mycken möda läggs idag ner på olika 4

6 ..,..'"'","'~ '""".,.,~- håll för att skapa samma sak som grannen arbetat med under flera år. Det föreligger även ett kontinuitetsproblem såtillvida att arbetssättet ofta vilar på någon eller några personers entusiasm och kompetens. När någon av dessa försvinner från vårdcentralen dör arbetet ut eftersom det inte finns tydligt uttalade övergripande krav på hur handläggningen av svåra rehabiliteringsärenden ska vara utformat. Trots att forskningen tydligt visat på vinsten av ett snabbt och multidisciplinärt omhändertagande får enskilda medarbetares särintressen genomslag på utformandet av arbetet när riktlinjer saknas. På några håll i länet har vårdcentralen och försäkringskassan ett nära samarbete genom att en av försäkringskassans handläggare ansvarar för vårdcentralens sjukfall. På andra håll saknas fortfarande denna resurs. Det finns dock en inriktning på försäkringskassan att tillskapa denna resurs på alla vårdcentraler. Vården och försäkringskassan vilar på olika grund och har inte alltid ett gemensamt språk och gemensamma mål med rehabiliteringen. På många vårdcentraler saknas ordinarie läkare och så kallade stafettläkare köps in på kortare perioder. Det har uppmärksammats att dessa inte alltid tar det ansvar för sjukskrivningsprocessen som är önskvärt. Patienten får vid varje förnyad kontakt med vårdcentralen för förlängning av sjukintyget en ny läkarkontakt. Företagshälsovården Företagshälsovården besitter en kompetens som till stor del saknas inom primärvården och som behövs för bedömning av arbetsrelaterade sjukskrivningar. Ersättningen för företagshälsovårdens insatser kommer från arbetsgivaren. I många fall är ansvarsgränser och kommunikationen mellan primärvården och företagshälsovården bristfällig. Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsverket har visat att det i många fall endast är möjligt att rehabilitera en individ genom att denne får prova andra arbetsuppgifter eller byta arbete. Detta innebär att arbetsförmedlingen har en viktig roll vid rehabiliteringen. Arbetsförmedlingens har fullt upp med att hitta arbetstillfällen för de med full arbetsförmåga och ställer sig ofta ovillig att bidra med sina insatser då en individ endast har begränsad arbetsförmåga. Ett arbete har påbörjats för att skapa samverkan mellan försäkringskassan, vården och arbetsförmedlingen. På en del håll i länet finns intresse och förståelse hos arbetsförmedlingen för dess roll i rehabiliteringen medan det på andra håll är trögare. Allmänmedicinskt Centrum I Sörmland pågår ett utvecklingsarbete för att skapa ett allmänmedicinskt centrum med uppgift att stimulera till forskning och utveckling som riktar sig mot primärvårdens personal. S

7 Volymer Patienter med långvarig smärta är en mycket stor grupp patienter och behovet av lindring av besvären, bot eller tröst är i princip oändligt. Målsättningen att det ska finnas en specialistnivå med särskild inriktning på denna patientgrupp bör kombineras med en bestämd volym. Smärtklinikens arbete blir att styra mot denna volym utan att väntetiderna blir mer än 2-3 månader genom kompetensutveckling och utveckling av effektiva metoder. Omhändertagandet i primärvården blir avgörande för om inflödet kan hållas nere. MSE ger idag ca 1600 behandlingar (inkl sjv beh) och tar emot ca 120 nya patienter per år. Ytterligare omkring 60 patienter bedöms i Nyköping. Jämförelsesiffror från andra landsting ger intrycket att mottagningens kompetens och kapacitet avgör volymerna varför det är svårt att bestämma dimensioneringen utifrån befolkningsunderlaget. Med ett länsgemensamt bedömningsteam kan man uppskatta volymen till omkring 250 ärenden per år. Behov En smärtmottagning som tar även stressproblematik på länsnivå (Nyköping) Socialstyrelsens riktlinjer och SBU-rapporten Ont i ryggen -Ont i nacken. Kan sammanfattas i att Sörmland behöver ett multidisciplinärt bedömningsteam med bred kompetens för de svåra fallen. På denna nivå ska finnas algolog, kognitiv beteendevetare som psykolog och kurator, specialutbildade sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut samt tillgång till tandläkare. Ett nära samarbete med försäkringskassa, arbetsförmedling och företagshälsovård erfordras. En handläggare från försäkringskassan bör ingå i teamet medan de övriga kan anknytas efter behov. För att mottagningen ska kunna bestå över tid föreligger behov av att rekrytera ytterligare en algolog. Remittering och arbetssätt Den vanligaste remittenten torde vara primärvården varför det blir viktigt att det finns kommunikation mellan de båda vårdnivåerna genom kompetensöverföring. Denna kan ske genom att smärtkliniken för ut kunskap om framgångsrika arbetssätt, bedömningsinstrument och behandlingar. Arbetssättet kan vara att personal från smärtkliniken anordnar utbildning för primärvårdsteam, deltar vid teambedömningar på primärvårdsnivå, att primärvårdspersonal periodvis ljänstgör eller deltar i aktiviteter på smärtkliniken etc. Ett sådant arbetssätt skulle stärka primärvårdsnivån så att denna kan arbeta mer effektivt och att de fall som måste remitteras vidare till smärtkliniken hålls nere i antal. Under de senaste åren har patienter med varierande symtom florerat i vården. Elallergi, amalganöverkänslighet, fibromyalgi, utbrändhet, kronisk trötthet etc. När det ena minskar ökar det andra eller så uppstår nya symtomkomplex. När dessa patienter kommer till vårdcentralen har personalen där oftast liten eller ingen erfarenhet av omhändertagandet och patienten kan uppleva att det saknas förståelse. Dessa patienter bör bedömas på en enda mottagning för att man där ska 6

8 kunna bygga upp erforderlig kompetens och erfarenhet. Dels på grund av att det är samma andas barn eller olika sidor av samma mynt -existentiell smärta stress etc.i dels pa grund av att endast en specialistmottagning förmår hålla sig ajour med utvecklingen inom området. Då flera av tillstånden kan antas vara stressrelaterade i någon utsträckning kan ett utbyggt system inom primärvården runt stresshantering avlasta smärt/stressmottagningen så att inte patientströmmen blir alltför stor. En mottagning som gör arbetslivsinriktade utredningar och rehabilitering (Ergonomicentrum i Eskilstuna) Ergonomicentrum bör utgöra en remissinstans för utredning av arbetsförmåga och av hur restarbetsförmåga som konstaterats av vården kan användas. För att klara detta uppdrag behöver man ha god kännedom om och kontakt med de större arbetsgivarna i Sörmland. Den testning som utförs i Ergonomicentrums lokaler behöver kompletteras med omfattande tester ute i reell miljö. Individerna bör kunna få hjälp att prova på olika arbetssituationer i det verkliga livet. Först därefter kan ett utlåtande ges om hur en individ faktiskt kan fungera i det verkliga arbetslivet. Bättre bedömningar på primärvårdsnivå Rehabiliteringen aven patient med komplex problematik har en tendens att bli utdragen. Många gånger är detta en följd av väntetider i vården eller att man avvaktar naturalförloppet. Under denna process finns risk att patienten passiviseras och att man på grund av läkarbyten förlorar greppet om förloppet. Patienten har ofta inte kunskap om hur ärendet fortskrider och vad denne kan och förväntas göra för att det ska gå fortare. För att ge stöd till individen bör en namngiven "lots" finnas inom vården som utöver läkaren ansvarar för rehabiliteringsprocessen. Tidigt omhändertagande av patienterna som söker sjukvården för smärta i rörelseapparaten är avgörande för att undvika långa sjukskrivningar. I många ärenden är det tillräckligt med ett snabbt och professionellt omhändertagande aven enda yrkeskategori. I andra ärenden behövs flera yrkesgruppers kompetens i samverkan för att rehabiliteringen ska vara lyckosam. Det är av stor betydelse att på ett effektivt sätt kunna skilja på dessa båda patientgrupper för att kunna använda rehabiliteringsresurserna optimalt. För att kunna rikta insatserna mot de patienter som har behov av ett multi professionellt omhändertagande finns väl beprövade screeninginstrument att tillgå. Försäkringskassans handläggare bör knyts till vårdcentralerna och finnas där regelbundet och på bestämda tider. lokal och möjlighet till dataarbetsplats är en förutsättning för att handläggarna ska kunna arbeta på ett bra sätt ute på vårdcentralerna. Arbetsförmedlingen och företagshälsovården har en viktig roll i rehabiliteringen och bör kunna adjungeras till teamen vid behov. Detta fordrar att det finns en överenskommelse om konferenstider och eventuell ersättning för deltagande. Det bör skapas möjlighet att knyta ortoped, psykiater och neurolog till teamet som kan göra snabba bedömningar utan att patienten hamnar i vårdkö. I andra län används detta arbetssätt för att minska köerna tillorganspecialisterna. Inbesparingar av sjukskrivningskostnad bör kunna tillföras vården så att övriga köande kan komma i åtnjutande av denna resurs. 7

9 . ",,'o i,.,," Förslag till åtgärder enligt ovan: Bedömningsteam Bedömningsteam inrättas på vårdcentralsnivå. Smärtieam bestående av läkare, kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast från vårdcentralen samt försäkringskassan ingår som ordinarie medlemmar. Samverkansrutiner med företagshälsovård och arbetsförmedling upprättas. Smärtkliniken och försäkringsläkare deltar regelbundet i teamträffar för kompetensöverföring. Rutiner för hur och när flerpartssamtal utan tidsfördröjning kan anordnas upprättas (avsatt tid). Beskrivning av hur omhändertagandet ska se ut på de olika nivåerna läggs in i verksamhetskontrakten för primärvård och sjukhusvård. Smärtteamen har möjlighet att få bedömningar av specialist och andra erforderliga undersökningar utförda med extremt kort väntetid med hänvisning till "risk för lång sjukskrivning". Screeninginstrument används för att rikta resurserna mot de patienter som löper störst risk för längre sjukskrivning. Under 2002 provas ett testrnateriai i primärvården med stöd av smärtkliniken som kan utgöra ett underlag för beslut om åtgärder. För att undvika passiv väntan för patienten under rehabiliteringsprocessen bör patienter med risk för långtidssjukskrivning remitteras till vårdcentralens rehabiliteringsenhet. En lots utses som svarar för att det inte uppstår passiv väntan på åtgärder eller att ärendet förlorar tempo på grund av diskontinuitet på personalsidan. Lotsens roll blir att dels stödja patientens egen aktivitet i rehabiliteringsprocessen och dels att då så krävs agera som dennes ombud för att påskynda och efterfråga adekvata åtgärder. Vi bör i betydligt större utsträckning kunna utnyttja omkringliggande läns överkapacitet och därigenom frigöra vårdresurser för andra grupper. På försäkringskassan bör kompetens finnas för överblick av närliggande läns väntetider för åtgärder av betydelse. En sådan vårdkönavigatör kan utnyttjas av sjukskrivande läkare för att kunna erbjuda patienten hjälp att hitta kortaste väntetid. Smärtklinik Smärtkliniken i Nyköping blir länsgemensam resurs. Uppgiften blir att bedöma komplexa fall där smärta och stress är dominerande symtom. Då primärvårdens omhändertagande förbättras bör patienttillströmningen inte behöva öka avsevärt. Dock kan en ökning förväntas och det kan finnas behov aven viss resursförstärkning Lokalerna i Nyköping är inte ändamålsenliga för verksamheten utan bör ses över. Patienten ska vara "färdigutredd" men om smärtkliniken anser att det finns anledning att göra någon kompletterande utredning ska denna kunna effektueras direkt utan att patienten återremitteras till primärvården. Sådan fördröjning av rehabiliteringsprocessen är kostsam och tar tid. För att undvika att patienter remitteras till smärtkliniken utan att adekvata åtgärder är vidtagna ska gränssnittet vara tydliggjort. Smärtklinikerna på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset utformas som bedömnings- och behandlingsteam med inriktning mot inneliggande patienter med postoperativ smärta, neurogen smärta och cancersmärta. Mottagningarna utgör framförallt kompetensstöd mot sjukhuset. 8

10 ,"'_CO"",,",,~,c,",._,",,_. Ergonomicentrum Ergonomicentrum genomför arbetslivsinriktad rehabilitering. Med förbättrade bedömningar och ett snabbare flöde i vården bör försäkringskassans behov av att köpa försäkringsmedicinsk bedömning minska och resurserna kunna inriktas på att återföra sjukskrivna till arbete. Det är önskvärt att huvudinriktningen för Ergonomicentrum bli att hitta vägar ut för dem som har en sviktande arbetsförmåga. Detta fordrar att man kan testa arbetsförmågan i såväl artificiell som reell arbetsmiljö. RAR:s roll RAR:s roll som styrande i samverkan i rehabiliteringsprocessen förstärks och en "operativ stab" med uppdrag att styra och övervaka processen tillsätts. Denna stab får också som uppgift att hålla i kompetensutveckling (Rehab-Forum) i samarbete med Yrkes- och Miljömedicin i Örebro. Rehab-Forum blir det nätverk som håller ihop rehabiliteringens olika aktörer och sörjer för en fortlöpande kompetensutveckling och kunskapsöverföring sker mellan del olika aktörerna. Staben ska ha en tät kontakt med de olika aktörerna och själva vara vardagsaktiva i rehabiliteringsprocessens olika grenar. Allmänmedicinskt Centrum bör ha en viktig roll för att fånga upp olika individers intressen och projekt och tillsammans med Rehab-Forum utforma olika fortbildningsinsatser. Vårdprogram Upprättande av "vårdprogram" som innehåller riktlinjer för hur och när olika åtgärder ska sättas in samt utbildning om vägar och rutiner utarbetas. Omhändertagandet av patienterna ska i grunden vara lika över hela länet. Utifrån denna minsta gemensamma nämnare kan lokala anpassningar göras. Det bör finnas utrymme att förtidspensionera även om man har arbetsförmåga i ett lillfinger om patienten har noll motivation. Precis som alltid annars är det en skön konst att använda ändliga resurser där de gör bäst nytta och inte lägga ner stora insatser på sådant som erfarna aktörer anser gagnlöst. Det är tröttande för alla inblandande och skapar inte lust, glädje och status i rehabiliteringsarbetet. Och det är ju det vi vill och måste för att personalen inte ska tappa sugen. 9

11 ., Aktiviteter och insatser >- Mer tid åt försäkringsläkaren att delta i primärvårdsteamen. ~ Tid för lotsfunktion på vc och fk. >- Tid för representant från smärtkliniken att delta i primärvårdsteamen. ~ I samarbete med Steven Linton på Yrkes- och miljömedicin i Örebro starta upp smärthanteringskurser i alla delar av länet. En eller flera personer i varje del får i uppdrag att vara med på sådan kurs för att sedan självständigt kunna arbeta med denna typ av grupper. ~ Startpeng till alla vårdcentraler för att komma igång med smärtbedömningsteam. Ett sådant stimulansbidrag kan användas för att kunna åka iväg några dagar tillsammans med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och företagshälsovården för gemensamma diskussioner. Man kan också tänka sig att man använder bidraget för en gemensam utbildning på vårdcentralsnivå eller för att avsätta tid för själva igångsättningsarbetet. ~ Start av lokalt anordnad utbildning på högskolenivå i smärtrehabilitering för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer. Alternativt kan man börja med enstaka föreläsningar och på sikt bygga upp kompetensen (Ex Lidbeck, Linton). Detta förfaringssätt kräver dock en samordnare och ett Rehab-Forum som kan göra en långsiktig plan. Inom diabetesvården finns idag ett sådant arbetssätt där man erbjuder de som arbetar med diabetes inom primärvården fortlöpande vidareutbildning. BVC är ett annat sådant område där det finns en långsiktighet i processen. ~ Kompetensutveckling på framförallt primärvårdsnivå Försäkringsmedicin Kognitiv utbildning på bredd och i spets Teambildande -måldiskussioner Screeningmetoder 10

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge Smärtmottagningar Sektionen för akut smärtvård, APS, Smärtkliniken Capio S:t Görans Sjukhus AB har särskild inriktning på akuta och postoperativa smärtor och är smärtkonsult till de andra klinikernas vårdavdelningar

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Sidan 1 av 3 Nr 01/10 Stockholm 2010-01-12 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro Regeringen beslutade den 3 december

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Projekt Rehabkoordinator. Flens vårdcentral. Slutrapport. Carina Gerhardsson Projektledare

Projekt Rehabkoordinator. Flens vårdcentral. Slutrapport. Carina Gerhardsson Projektledare Projekt Rehabkoordinator Flens vårdcentral Slutrapport Carina Gerhardsson Projektledare Samordningsförbundet RAR i Sörmlands uppdrag är att främja samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Sjukgymnastförbundets remissvar på Ds 2008:3 Införande av en rehabiliteringskedja.

Sjukgymnastförbundets remissvar på Ds 2008:3 Införande av en rehabiliteringskedja. 1(6) 2008-02-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukgymnastförbundets remissvar på Ds 2008:3 Införande av en rehabiliteringskedja. Sammanfattning Att stoppa inflödet i försäkringen är högsta prioritet!

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning)

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning) 2009 01 30 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen (Förlängning) Projektförslag till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer