Om T-index, T-kartor och nya framgångsfaktorer DELRAPPORT 3 FRÅN PROJEKTET TANKESAMHÄLLET OCH KOMMUNERNA. Consultants for Strategic Futures.

Transkript

1 Om T-index, T-kartor och nya framgångsfaktorer DELRAPPORT 3 FRÅN PROJEKTET TANKESAMHÄLLET OCH KOMMUNERNA Consultants for Strategic Futures.

2 T-INDEXET OCH T-KARTAN När industrisamhället övergår till ett kunskapsintensivt nätverkssamhälle, ett T- samhälle, förändras inte bara villkoren för näringsliv och företagande. De faktorer på vilka regioner kan bygga sin förskjuts också från sådant som geografiskt läge och tillgång till naturresurser till kunskapstäthet och uppkoppling mot omvärlden; framgångsrika regioner är T-regioner. Men vad kännetecknar de framgångsrika T-regionerna? Hur mycket betyder det att som kommun vara en del av en större kunskapsintensiv region, och vad kännetecknar dem som lyckats bättre än vad förutsättningarna indikerar? MOT EN PROFESSIONALISERAD, STORSKALIG KUNSKAPSPRODUKTION, MOT ETT T-SAMHÄLLE När industrisamhället mognade under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talen skiftade den ekonomiska geografin. Vi gick från ett småskaligt brukssamhälle till ett allt mer storskaligt industrisamhälle. Under de senaste årtiondena har vi bevittnat en avindustrialisering, eller om man så vill, etablering av ett tjänste- och kunskapssamhälle. Industrin har till till stor del delegerats till automatiserade produktionssystem eller förflyttats till mer nyindustrialiserade länder medan vår del av världen har tagit nästa stapplande steg upp i värdekedjan. Den tidiga tjänste- och kunskapsekonomin är dock ännu i sin linda och långt ifrån så professionaliserad och organiserad som det storskaliga professionaliserade industrisamhället. Men liksom industrisamhället långsamt mognade, så effektiviseras och förstoras kunskapssamhället sakta men säkert och är på väg att övergå i något nytt, ett mer globaliserat, specialiserat och välorganiserat kunskapssamhälle, det vi kan kalla T-samhälle. T-SAMHÄLLET: KONCENTRATION, KUNSKAP, UPPKOPPLING I detta T-samhälle är nätverk och tänkande de helt centrala produktionsresurserna, på vilka företag och regioner bygger sin framgång. Framgångsrika regioner är de som har förmågan att bli regionala eller Figur 1. T-samhället kännetecknas av att kombinationen av nätverk (för att fånga upp impulser i omvärlden) och fokusering, storlek och koncentration blir allt centralare framgångsfaktorer. 2(11)

3 globala gravitationscentra för kunskap, människor och kapital. Skälet att vi valt begreppet T-samhälle är att det så väl sammanfattar de centrala processer som är inblandade. T står för tänkande och tankar, men T-et kan också som symbol stå för den kombination av nätverk och influenser från omvärlden (den horisontella överliggaren) och fokusering och specialisering (den vertikala spetsen) som kännetecknar framgångsrika regioner och kommuner. T-IGA REGIONER VÄXER Att vi är på väg mot ett T-samhälle speglas tydligt på en rad områden, alltifrån det faktum att Apple, som för mindre än tio år sedan var mer eller mindre uträknade, under hösten 2011 gick om Exxon som världens högst värderade bolag. Det är ett företag som helt är byggt runt T-samhällets principer. Andra exempel på utveckling mot ett T-samhälle är hur högskole- och inte minst universitetsorter växer befolkningsmässigt medan orter i samma storleksklass som saknar högskola eller universitet har svårt att behålla sin befolkning. För att klara sig i framtiden behöver kommuner och regioner hantera övergången till T-samhället. En del är i full gång, medan andra ligger i startgroparna, och del kanske aldrig kommer att växla så som vissa delar av Sverige och andra industriländer aldrig riktigt industrialiserats. T-INDEXET: EN KOMMUNS FÖRUTSÄTTNINGAR I T-SAMHÄLLET Vad innebär det då att vara en T-region? För att fånga detta på ett enkelt och ändå någorlunda kraftfullt sätt har vi tagit fram ett index som visar hur långt in i T- samhället olika kommuner tagit sig. Indexet fångar de tre centrala dimensionerna som tillsammans utgör ett framgångsrikt T. Koncentration 1 Kunskapsintensitet 2 Nätverk och kontakt 3 Föga överraskande visar det sig att Stockholm är landets mest drivande T- kommun, medan Solna och Sundbyberg båda delar av tätorten Stockholm kommer på andra respektive tredje plats. Att Stockholm är nummer ett förvånar förmodligen ingen och även övriga delar av topplistan domineras av storstäder, förortskommuner till storstäderna och några större städer som Lund, Uppsala, Södertälje, Helsingborg, Linköping, Karlstad och Västerås. 1 Representerat av befolkning, befolkningstäthet och inpendling. 2 Representerat av högutbildade, arbetsplatser inom kunskapsbranscher och patent. 3 Representerat av regionexport, importföretag, flygtrafik, järnvägsstationer, medlemmar i professionella nätverk samt total arbetspendling. 3(11)

4 T-SAMHÄLLETS GEOGRAFI: KOMMUN OCH REGION Sveriges ekonomiska geografi domineras av storstadsregionerna, som är geografiskt integrerade på så sätt att medborgarna dagligen rör sig mellan flera kommuner för att arbeta och studera. Denna regionala geografi innebär att det inte längre går att enbart tänka på kommunen som en fristående enhet; man måste se dess roll i det större regionala sammanhanget, i det regionala arbetsmarknadsnätverket. 4 Eftersom den region en kommun ingår i betyder snart sagt lika mycket för dess utvecklingspotential, som kommunens egna inre förutsättningar, kan man på goda grunder säga att kommunens T-index säger långt ifrån allt. I själva verket lånar alla kommuner T från varandra, i större eller mindre utsträckning, samtidigt som de lånar ut T-styrka till sina grannar. Ju mer specialiserad en kommun är, desto lättare har den att dra nytta också av att vara en del av en större T-region. Skälet är att kommuner är ungefär som människor. Specialiserade människor kan lättare dra nytta av sina talanger i stora städer och täta miljöer liksom specialiserade kommuner kan dra mer nytta av sina egna styrkor i stora T-regioner. De vanligaste specialiseringarna är på övergripande nivå dynamiskt näringslivscentrum och attraktiv boendemiljö. DET REGIONALA T-INDEXET OCH SPECIALI- SERINGEN För att fånga denna dubbelhet dvs kommunen i sig själv kontra kommunen i sitt sammanhang har vi Plats Kommun T-index 1 Stockholm 0,700 2 Solna 0,591 3 Sundbyberg 0,541 4 Göteborg 0,536 5 Danderyd 0,526 6 Lund 0,521 7 Malmö 0,508 8 Lidingö 0,466 9 Södertälje 0, Nacka 0, Uppsala 0, Täby 0, Sollentuna 0, Sigtuna 0, Helsingborg 0, Linköping 0, Mölndal 0, Karlstad 0, Järfälla 0, Västerås 0,373 utvecklat det vi kallar Regionalt T-index. Det Tabell 1. Topp 20 T-kommuner. Indexet har bygger på tanken att man kan få extra T från sin ett teoretiskt max på 1, vilket skulle innebära att en kommun är bäst i landet på omgivning. Människor som pendlar från en kommun till en annan tar på detta sätt med sig samtliga indikatorer. T-laddning från hemkommunen när de åker till jobbet, och tar med sig T-laddning från jobbkommunen när de åker hem. 4 Detta har vi diskuterat i delrapport 2 av Kommunerna och T-samhället (Från Arbetsmarknadsregion till Arbetsmarknadsnätverk, se 4(11)

5 Högt regionalt T-index innebär alltså att en kommun är väl integrerad i ett stort T- centrum som de såväl bidrar till som drar nytta av. Regionalt T-index avgör i hög grad vilka möjligheter en kommun har och vilket situation den befinner sig i. T-KARTAN: HUR MYCKET T HAR MAN OCH VAD GÖR MAN MED DET? Kombinerar man det Regionala T-indexet med de två huvudspecialiseringarna näringslivscentrum kontra boendemiljö (eller hör relativ in- respektive utpendling) så får man det vi T-kartan. T-kartan blir en bild av kommunernas plats i T- samhället i både kvantitativt och kvalitativt hänseende. Vi har valt att använda pendlingskvoten som ett entydligt mått på specialiseringsinriktningen. Pendlingskvoten är dagbefolkningen genom nattbefolkningen. Det innebär att om kvoten är över 1 har man fler invånare under kontorstid som åker hem på kvällen och är därför ett närlingslivscentrum (eller arbetskommun), medan en kvot under 1 indikerar motsatsen: en boendekommun. Kombinationen av regionalt T-index och arbets- kontra boendefokus avgör en kommuns identitet, dvs vilken roll man har i sitt regionala sammanhang och hur hög T-faktor det regionala sammanhanget som helhet har. T-kartan har alla Sveriges kommuner inritade som punkter i ett diagram över dessa två egenskaper. Punkternas storlek visar storleksordningen på kommunernas befolkning, och färgerna visar hur hållbar den kommunala utvecklingen är 5. De mest välmående eller hållbara kommunerna är markerade i grönt och de minst hållbara i rött. 5 Hållbarhetsmåttet är tänkt att visa på hur framgångsrika kommunerna är och är en sammanvägning av ett stort antal indikatorer inom tre huvudområden: ekonomisk framgång, socialt kapital och ekologisk hållbarhet. 5(11)

6 Figur 2. T-kartan. Figuren visar alla Sveriges kommuner med avseende på regionalt T-index samt specialiseringsinriktning. Punktstorleken visar befolkningstorleksordning och färgen kommunalt välmående. Observera att Solna inte syns på bilden på grund av att dess pendlingskvot (2,0) avviker alltför kraftigt från alla andra kommuners. Vad vi snabbt kan se är att kommuner med högt regionalt T i genomsnitt är mer välmående än de med lågt (det är grönare högre upp och rödare längre ner). Det medför också att kommunerna kan bli mer utpräglat specialiserade: högre regionalt T tillåter en kommun att ligga längre ut åt sidorna, mot specialiseringar som sovstad kontra arbetsplats. T-kartan är en ögonblicksbild av ett Sverige i förändring. Före kunskapssamhället befann sig alla mer eller mindre längst ner i mitten med dagens mått mätt. Människor bodde nära arbetsplatserna, och i brukssamhällets Sverige gick eller cyklade man till fabriken. Befolkningen var mindre, man var inte lika välutbildad, arbetade inte inom kunskapsbranscher och man hade inte så mycket kontakt med omvärlden 6. Med ökad utbildningsnivå så växer pendlingen under 70-talet och framåt och kommunerna vandrar sakta uppåt uppåt samtidigt som de får möjlighet att specialisera sig som arbets- eller boendekommun och därmed vandra utåt sidorna. 6 Även om kommunerna före och 60-talens kommunreformer var väsentligt mindre geografiskt sett vilket tekniskt sett gjorde pendlingen över kommungränser lättare. Men samtidigt var detta före bilens genombrott på 60- och 70-talen. 6(11)

7 Vid lågt regionalt T är vinsten med specialisering inte lika självklar. Statistiken visar att en boendespecialisering inte ger någon fördel vid lågt regionalt T, medan arbetsspecialisering gör det. Det kan i viss grad utläsas från T-kartan: de allra rödaste punkterna tenderar att ligga långt ner och nära mitten eller i den vänstra halvan. BORTOM T Det är mer eller mindre en självklarhet att lågt regionalt T innebär att man som kommun står inför stora utmaningar. Men det innebär inte på något sätt att läget är hopplöst. Kommuner med låga T-värden i större T-regioners närhet, har möjlighet att med förbättrade kommunikationer koppla upp sig. Det går också att höja utbildningsnivån och förändra näringslivets inriktning, även om det är en långsiktig och svår process. Däremot är det inte görbart för alla att bli en integrerad del av ett stort T-system. Geografi, kommunikationer eller befolkningsbas sätter gränser för vad som kan åstadkommas, så en utvecklingsstrategi bör göras med hänsyn till de förutsättningar som faktiskt råder. För att illustrera detta har vi tagit fram en lista över de kommuner som överpresterar mest, dvs. som har högst hållbarhet givet sina T- förutsättningar. 7 7 En logaritmisk kurva har varit grund för en uppskattning av förväntad hållbarhet med avseende på regionalt T-index. Det visar sig att ca hälften av variationen i hållbarhet kan förklaras på detta sätt. 7(11)

8 Vissa saker sticker ut, som att en levande turistnäring (Sotenäs, Gotland, Båstad) 11 är betydelsefullt. Plats 1 Kommun Lidköping Utpräglade turistkommuner (många serveringstillstånd och gästnätter är indikatorer på detta) kla- 2 Sotenäs 3 Gällivare rar sig alltid bättre än förväntat. Turism är helt 4 Vellinge enkelt en specialisering vars värde inte är lika beroende av ett högt regionalt T-index. 5 Götene 6 Umeå Vi hittar många kustkommuner på listan och vacker natur och charm verkar spela en viktig roll. Men 7 Öckerö 8 Oskarshamn det viktigaste är ett starkt civilt samhälle och bra 9 Jokkmokk skolor. Det som statistiskt samvarierar mest med hög placering på denna lista är hög andel lärare, höga betyg, bra resultat på mönstringens teoretiska prov och få som går ut skolan med ofullständiga slutbetyg Tjörn Båstad Ydre Örnsköldsvik Vänder man på perspektivet och betraktar de kommuner som underpresterar mest, dvs som får minst ut av sin T-faktor, visar det sig vara hög brottslighet och fortsatt ensidigt fokus på småskalig industri som i störst utsträckning förklarar underprestationer. Mindre bruksorter i bland annat Bergslagen och östra Småland har i många avseenden allra svårast att dra nytta av de förutsättningar som de trots allt har. 14 Gotland 15 Smedjebacken 16 Ljungby 17 Mörbylånga 18 Lidingö 19 Salem 20 Borgholm Tabell 2. De 20 kommuner som överpresterar mest utifrån sina förutsättningar (T-index). VÄGAR TILL FRAMGÅNG I T-SAMHÄLLET Sammanfattningsvis genomgår Sverige en förändring mot en mer storskalig, professionaliserad och mogen kunskapsekonomi mot ett T-samhälle. Men utvecklingen är ojämn och en del regioner (i regel de stora och tätbefolkade) tar täten. Att stiga in i T-samhället som kommun innebär att man i allt högre grad deltar i ett större regionalt system som främst ägnar sig åt kunskapsarbete. Samtidigt skaffar man sig en specialiserad roll i detta system. Det finns flera tänkbara framgångsvägar i kommuner. En väg är att utveckla det T- centrum som man är en del av, till exempel genom stöd till utbildning, innovation och influenser från omvärlden. En annan väg kan vara att ansluta sig mer till ett närliggande T-centrum och arbeta på att specialisera sig på det man är bra på t.ex. ett levande näringsliv, bra kommunikationer eller en attraktiv boendemiljö. Längre från T-samhällets motorer är möjligheterna färre. Sådana kommuner gör klokt i att spela på sina potentiella styrkor; ett starkt civilt samhälle understött av en välskött skola. 8(11)

9 OM T-SAMHÄLLET OCH KOMMUNERNA Allt sedan starten av för snart 20 år sedan har regionala utvecklingsfrågor varit ett av Kairos Futures fokusområden. I mitten av 1990-talet konstaterade vi att människors boendepreferenser i ökad utsträckning kommer att vara vägledande för företags lokalisering och genomförde studien Morgondagens Småstad som mynnade ut i boken med samma namn (Konsultförlaget, 1995). Några år senare genomförde vi tillsammans med olika samarbetsparter projektet Vid sidan av allfarvägen (bl. a publicerat i boken Fördel Sverige, Uppsala Publishing House, 2002). Parallellt med initiativ som dessa har vi hela tiden arbetat konkret med utvecklingsfrågor på kommun- och regional nivå, det har handlat om alltifrån analyser på region och kommunnivå, utveckling av vision och strategi till stöd i genomförande av strategier och handlingsplaner. EN NY TID MED NYA FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrunden till projektet T-samhället och kommunerna är att vi nu ser att den utvecklingsfas som det moderna samhället går in i och som fått många namn och beskrivningar Supercapitalism (Reich), flat world (Friedman ) eller spikey world (Florida). Själva beskriver vi den som en utveckling mot ett tankebaserat samhälle, ett T-samhälle kännetecknat av en postindustriell ekonomi där tankekapital i form av alltifrån processer för tänkande till patenterbar kunskap är den drivande produktionsfaktorn. På sikt kommer denna utveckling att skriva om recepten för såväl regioner som företag och individer i grunden, och i vissa avseenden är detta redan på gång. NYA KARTOR KRÄVER NYA VERKTYG När världen skrivs om krävs nya redskap, nya verktyg och nya modeller av den enkla anledningen att gamla modeller förlorar sin kraft. För att aktivt kunna påverka sin framtid krävs beskrivningsmodeller och verktyg som är anpassade för de problem de ska bemästra. Syftet med projektet Kommunerna och T-samhället har varit att ta fram en uppsättning sådana verktyg genom en kombination av idémässig utveckling och statistisk analys av en stor mängd öppna källor. Ambitionen är att de ska fungera som plattform för såväl strategisk dialog som konkreta utvecklingsinitiativ i kommuner och regioner, inom ramen för det nya sammanhang som T- samhället innebär. EN SERIE AV IDÉSKRIFTER Denna rapport är en i en serie av fyra kortare idéskrifter som beskriver några av de koncept, verktyg och idéer som tagits fram. Skrifterna har i korthet följande fokus: Den första är en introduktion till T-samhället och de framgångsfaktorer som är konsekvenser av det. 9(11)

10 Den andra berör den ökade arbetsmarknadsintegrationen mellan kommuner och de alltmer komplicerade mönster arbetspendlingen skapar, samt lägger fram ett verktyg för att förstå och dra nytta av dessa. Den tredje berör T-samhällets produktionsfaktorer, hur olika kommuner ligger till när det gäller närvaro i tankeekonomin och de vägval dessa står inför. Den fjärde går närmare in på olika sätt att delta i täta befolkningsansamlingar, och vad kommuner och regioner vid sidan av allfarvägen kan göra. VILL DU VETA MER OM T-SAMHÄLLET OCH KOMMUNERNA? Kontakta någon av våra ansvariga konsulter för mer information: Mats Lindgren Tel: mats.lindgren@kairosfuture.com Karin Andersson Tel: karin.andersson@kairosfuture.com Ulf Boman Tel: ulf.boman@kairosfuture.com Daniel Lindén Tel: daniel.linden@kairosfuture.com 10(11)

11 OM KAIROS FUTURE Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi, ger vi våra kunder de stora sammanhangen. Kairos Future grundades 1993, vårt huvudkontor finns i Stockholm och vi har representanter i New York, Peking, Barcelona och Köpenhamn samt samarbetspartners över hela världen. För mer information, se eller kontakta oss: KAIROS FUTURE BOX 804 (BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40) STOCKHOLM TEL: FAX: INFO@KAIROSFUTURE.COM WEBBPLATS: 11(11)