Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
|
|
- Siv Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Vägledning för sjukskrivning Specifika er
2 2 Utbildningsmaterial, hösten 2007
3 Förord De specifika erna Det här dokumentet är en del av ett utbildningsmaterial för försäkringsmedicinska beslutsstödet och ska användas av personer som ska göra bedömningar av arbetsförmåga och rekommendera sjukskrivningstider. Dokumentet ska inte användas i ordinarie verksamhet. De er som finns i materialet kan skilja sig från de gällande er som Socialstyrelsen har tagit fram. Gällande er finns på webbsidan Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utgörs dels av de övergripande principerna och dels av de härpå följande specifika erna. De specifika erna ska vara vägledande för bedömningarna som ska vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd. Behandlande läkare ska finna vägledning i uppgifter om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer samt ha möjlighet att använda erna som ett stöd i dialogen med patienten. Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i erna när det gäller att förstå den bedömning läkaren angivit i det medicinska underlaget (läkarintyget). Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för hur sjukskrivningar ska bedömas. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Detta betyder att avsteg alltid kan göras. 3
4 4 Utbildningsmaterial, hösten 2007
5 Innehåll Förord...3 De specifika erna Infektioner...7 ICD kap I Tumörer...13 ICD kap II Endokrina sjukdomar...20 ICD kap IV Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan...25 ICD kap VI, VII, VIII Hjärt- och kärlsjukdomar...36 ICD kap IX Andningsorganens sjukdomar...46 ICD kap X Gastrointestinala och urologiska sjukdomar...55 ICD kap XI, XIV Hudsjukdomar...64 ICD kap XII Röreleseapparatens sjukdomar...69 ICD kap XIII Graviditet och graviditets-komplikationer...90 ICD kap XVI Skador och olycksfall...94 ICD kap XIX
6 6 Utbildningsmaterial, hösten 2007
7 1. Infektioner ICD kap I Infektiösa enteriter ICD 10: Samonellainfektion A02-, Champylobactenterit, A04.5, Yersiniaenterit A04.6 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid infektiösa enteriter insjuknar patienten oftast akut med allmän sjukdomskänsla och magsmärtor, diarré eller kräkningar, feber och frossa. I enstaka fall utvecklas ledinflammationer (artriter) som kan vara mycket besvärliga och göra patienten rullstolsbunden under kortare perioder. Som regel läker de infektiösa enteriterna ut spontant. Ibland behövs mot diarréer och feber. Det akuta tillståndet med diarréer, buksmärtor och ibland feber kan påverka allmäntillståndet och därmed funktionen. I svårare fall med artrit är rörelseförmågan påverkad och kan medföra att patienten inte kan förflytta sig under en kortare period (7 10 dagar). Infektiösa enteriter läker som regel ut inom en vecka. Vid artriter blir läkningstiden betydligt längre och kan uppgå till en månad och i enstaka fall ännu längre. Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Undantag är de som drabbas av komplikationer där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor till en början samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning. I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår arbetsoförmågan så länge patienten är smittbärare. Detta gäller även om symtomen har upphört. Infektiösa enteriter är ofta anmälningspliktiga sjukdomar. Det finns därför speciella restriktioner för patienter som arbetar med livsmedel eller inom sjukvården. Patienter som är bärare av smittfarlig sjukdom, utan att ha några egentliga symtom, ska sjukskrivas enligt gällande föreskrifter. Det ska markeras överst på blanketten för medicinskt underlag (avstängning enligt smittskyddslagen). Bedöm om patienten drabbats av komplikationer som ledsymtom. Ompröva diagnosen om patienten har fortsatta diarréer och buksmärtor efter 7 10 dagar. Kan någon annan tarmsjukdom vara orsaken? Vid fortsatta symtom som påverkar allmäntillståndet kan det vara motiverat att patienten är sjukskriven under tiden som en fortsatt utredning pågår. 7
8 Borreliainfektion ICD 10: A69.2 Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Borreliainfektion kan förekomma som en hudreaktion (erytema chronicum migrans), ett ledpåverkande tillstånd (Lymes sjukdom eller borreliaartrit) eller ett neurologiskt tillstånd. Hudreaktionen, i form av en långsamt växande ringformad rodnad, kommer som regel en dryg vecka efter fästingbett. Ibland får patienten lättare allmänsymtom som huvudvärk, feber och muskelvärk. Obehandlad primär borrelios kan efter veckor eller månader utvecklas till andra sjukdomar beroende på vilka organ som drabbas. Ett exempel är Lymes sjukdom (M13.-P) som innebär att lederna (främst knälederna) drabbas med svullnad och smärta som kan vara svår. En annan borreliaform är neuroborrelios (A69.-P) som förekommer som meningit (hjärnhinneinflammation) eller radikulit (nervrotsinflammation). Meningit ger oftast huvudvärk, trötthet och lätt feber, men kan även påverka kognitiva funktioner och ge depressivitet. Radikulit medför olika smärttillstånd och ibland även känselbortfall. Facialispares (förlamning i en ansiktsnerv) är ett vanligt exempel. Behandlingen är antibiotika under ett par veckor. En borreliainfektion med enbart hudreaktion påverkar knappast funktionen. Vid neuroborrelios, ledpåverkan eller smärttillstånd kan rörelseförmågan påverkas. Dessutom kan det medföra nedsatt koncentrationsförmåga om patientens sömn rubbas. Antibiotika av hudreaktioner läker ut inom 7 10 dagar. Vid led- eller muskelpåverkan samt vid neuroborrelios kan utläkningen vara mycket långdragen, oftast på grund av långvarig trötthet. Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning. Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ. Inga speciella tidiga insatser behövs. Neuroborrelios och ledpåverkan kan ibland ge diffusa symtom till en början. Risken för underdiagnostik är sannolikt högre än risken för felaktigt satt diagnos. Vid fall som inte följer det förväntade mönstret bör diagnosen omprövas. 8
9 Herpesinfektioner ICD 10: B00.9P, B02- Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Herpesinfektioner är mycket vanliga. Smittan överförs oftast redan i barnaåldern och senare yttringar är en aktivering av befintligt virus. De flesta herpesinfektioner ger inga eller obetydliga kliniska symtom. Herpes simplex (munherpes och herpes i underlivet) (B00-) och herpes zoster (bältros) (B02) kan ge omfattande symtom i form av smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader och allmänpåverkan. Det finns ingen som botar, men läkemedel kan hindra fortsatt utveckling av symtomen. Oftast har herpesinfektioner ingen eller liten påverkan på funktionsförmågan. Herpesinfektioner är latenta infektioner vilket innebär att efter smitta är patienten bärare och kan få uppblossande symtom. En symtomgivande herpesinfektion brukar gå tillbaka inom 1 vecka. Smärta kan uppträda några dagar efter en symtomgivande herpesinfektion och pågå under flera veckor till månader. Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell. Synen kan påverkas under 1 2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn. Inga speciella tidiga insatser behövs. Herpesinfektioner är mycket vanliga och det är knappast realistiskt att undvika arbete på grund av smittorisken utom i extrema fall. I enstaka fall kan herpes zosterinfektioner vara så smärtsamma att patienten behöver hjälp från till exempel smärtklinik för att lindra smärtorna. Herpesinfektioner uppträder ofta som sekundära tillstånd till andra sjukdomar vilka kan vara de som huvudsakligen påverkar funktionsförmågan. Detta bör i så fall tydligt framgå vid en sjukskrivning. 9
10 Virushepatiter ICD 10: B19.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Hepatiter (leverinflammationer) kan orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus smittar främst till följd av dåliga hygienska förhållanden. Efter 3 6 veckors inkubation insjuknar patienten med hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Efter någon vecka får patienten även ikterus (gulsot) tillsammans med trötthet och aptitlöshet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin. Hepatit B-virus sprids genom sexuella kontakter, saliv eller blodsmitta (till exempel via sprutor). Symtomen är lätt feber, trötthet, ledsmärta och ikterus. Sjukdomen är mer långdragen och stillsam än vid hepatit A. De smittade blir kroniska bärare av viruset. Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkliniska (inte fullt utvecklade) med lätt feber, leverförstoring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de smittade blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga speciella förebyggande eller behandlande åtgärder för någon av dessa hepatitformer. Akut hepatit A och B ger oftast en kraftig påverkan på allmäntillståndet och nedsätter därmed funktionsförmågan helt under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som i enstaka fall kan påverka funktionsförmågan genom trötthet och ledsmärtor. Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Även bland hepatit C-fallen läker närmare hälften ut inom 6 månader. Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor. Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med förekommer ibland biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till sjukskrivning under längre tid (upp till 2 månader) men då företrädesvis som partiell sjukskrivning. Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. Det innebär även att patienter med konstaterade akuta hepatiter kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt. 10
11 Då de flesta symtom på virushepatiter är vanliga (som feber, trötthet och lättare muskel- och ledvärk) kan de förväxlas med andra tillstånd. Alkoholmissbruk ger ofta både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C. Hiv/aids ICD 10: B24.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Humant immunbristvirus, hiv, medför en kronisk infektionssjukdom. Med aids (acquired immunodeficiency syndrome) menas ett tillstånd med karaktäriska sjukdomar som drabbar hivpositiva patienter (exempelvis Kaposis sarkom, B-cellslymfom och atypiska pneumonier). En liten del av alla hivsmittade får symtom inom några veckor i form av halsont, feber och hudrodnader. Allt eftersom immunbristen tilltar kan patienten bl.a. utveckla svårartade svampinfektioner i mun och luftvägar. Infektionerna förvärras i takt med att immunbristen tilltar och det är oftast infektionerna som till slut leder till döden. Det finns ingen specifik bot för hiv men förloppet kan bromsas. En stor andel av patienterna kan idag uppnå en i det närmaste normal livslängd. Enbart hivsmitta ger ibland lättare och kortvarig påverkan på funktionen några veckor efter smittotillfället. Därefter har infektionen egentligen ingen inverkan på funktionen förrän patienten insjuknar i aids. Om patienten får aids är han eller hon oftast så påverkad av olika infektioner eller andra organsymtom att funktionsförmågan är helt utslagen i alla former av arbeten. Hiv kan inte botas men utvecklingen till aids kan bromsas. Utvecklade aidssymtom som svåra infektioner kan ta flera månader att läka ut. När patienten utvecklar en kraftig immundefekt blir infektionerna alltmer svårläkta och patienten återställer aldrig funktionsförmågan helt. Enbart hivsmitta är inget som påverkar arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns men utgör knappast någon begränsning utom i speciella fall. Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera månader och ger efterhand oftast en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Bromsmediciner kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när en precis har påbörjats. 11
12 Hiv är en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. 12
13 2. Tumörer ICD kap II Coloncancer, icke-spridd ICD 10: C18.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Behandlingen av icke-spridd coloncancer (tumör i tjocktarmen) är nästan alltid kirurgisk. Patienter som bedöms ha en stor återfallsrisk får tilläggs med cellgift var 14:e dag i 6 månader. En mindre del patienter har redan spridd sjukdom vid diagnosen, vilket leder till en individualiserad. Operationen är ett större bukingrepp. Diarré av varierande svårighetsgrad och trötthet kan förekomma efter ingreppet och en mindre del av patienterna får sårinfektion med försämrad läkning. Patienten bör undvika tung fysisk aktivitet tills såret är fullständigt läkt. Cellgiften gör ofta patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation med okomplicerat förlopp (utan tilläggs): 4 6 veckor. Efter operation med komplikationer: 2 3 månader. Efter operation och tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen. Cellgiften kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, läkt och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan följs patienterna upp under en längre tid av sjukvården. 13
14 Coloncancer, spridd ICD 10: C18.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd coloncancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd coloncancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner (förbättring) eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Rektalcancer, icke-spridd ICD 10: C20.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Blödning är det vanligaste symtomet på rektalcancer (tumör i ändtarmen). Behandlingen är kirurgisk och innebär att man tar bort en del av eller hela ändtarmen. Ofta strålbehandlas patienten före operationen och efter operationen ges ofta tilläggs med cellgifter var 14:e dag i 6 månader. Operationen är ett stort ingrepp och patienten får ofta efterföljande trötthet. Störningar i tarmfunktionen är vanliga i flera veckor efter ingreppet. Om hela ändtarmen är borttagen måste patienten vänja sig vid att hantera påsen på magen. Patienten bör även undvika tung fysisk aktivitet tills såret har läkt fullständigt. Även cellgiften gör vanligen patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. 14
15 Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Efter operation med okomplicerat förlopp och utan tilläggs: 6 8 veckor. Efter operation med tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation. Under tilläggs med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiften kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsanpassning kan vara aktuellt hos patienter som stomiopererats och som har tungt fysiskt arbete. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, operationssåret har läkt utan komplikationer och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan har patienten kontinuerlig kontakt med sjukvården. Rektalcancer, spridd ICD 10: C20.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Rektalcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd rektalcancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt på grund av biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. 15
16 En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Bröstcancer, icke-spridd ICD 10: C50.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid icke-spridd bröstcancer är en nästan alltid kirurgisk. En del av, eller hela, bröstet tas bort, och i vissa fall även lymfkörtlarna i armhålan. Tilläggs med cellgift (var tredje vecka i 21 veckor), strål (5 veckor) och hormonell (5 år) ges i regel. En operation påverkar i stort inte funktionstillståndet (ger endast lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet). Om lymfkörtlarna i armhålan tas bort kan det påverka rörligheten i axelleden negativt. Cytostatika gör patienten trött och ger en allmän sjukdomskänsla i upp till 1 vecka, därefter klingar det av. Strål påverkar i regel inte funktionen, men kan ge viss sveda och lättare smärta i huden i 1 2 veckor mot sslutet. Hormonell kan ge övergångsbesvär (som blodvallningar och svettningar) utan att påverka aktivitetsförmågan. I enstaka fall kan nattsömnen påverkas negativt och patienten få lättare ledbesvär. Psykiska reaktioner kan påverka funktionen. Efter operation: 2 3 veckor. Efter cytostatika och strål: 1 2 månader. Sjukskrivning upp till 3 veckor efter normal operation är vägledande. Vid arbete där axelleden belastas och lymfkörtlarna tagits bort kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete. Under cytostatika är sjukskrivning under själva en motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1 2 veckor) mellan arna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt. Under strål är arbetsförmågan ofta god, men praktiska problem med resor kan förekomma. Hormonell eller antikropps bör inte motivera sjukskrivning. 16
17 och åtgärder Risken för att patienten behöver en längre tids sjukskrivning är relativt stor. Det är viktigt att tidigt bejaka det friska, att informera om att sjukdomen redan genom operationen är behandlad och att övrig är ett tillägg för säkerhets skull (och inte för någon känd sjukdomsmanifestation). Analysera snarast orsaken till fortsatt nedsatt arbetsförmåga. Avstämningsmöte mellan vårdgivare, patient, arbetsgivare och Försäkringskassan är starkt att rekommendera, så att rehabiliteringen kan påbörjas tidigt. Informera patienten om att förlängd sjukskrivning inte är motiverad vid bröstcancer. Etablera kontakt med en kurator eftersom patienter med bröstcancer behöver ofta hjälp och stöd. Bröstcancer, spridd ICD 10: C50.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Spridd bröstcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd bröstcancer. Tillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos, men långa remissioner (förbättringar i patientens tillstånd) förekommer. Behandling krävs alltid och sker med, cytostatika, strålning eller hormoner. Kompletterande medicinsk som smärt är ofta aktuell. Tillståndet sätter ofta ned funktionen på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten angående sjukskrivningsfrågor rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 17
18 Prostatacancer, icke-spridd ICD 10: C61.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Behandlingen vid prostatacancer (tumör i prostatakörteln) är antingen medicinsk (antihormonell), kirurgisk eller strål. I enstaka fall förekommer kombinations. Medicinsk (antihormonell) ger begränsade biverkningar och har sällan konsekvenser för funktionen. Kirurgisk är antingen öppen kirurgi eller laparoskopisk kirurgi (titthålskururgi). Den absolut vanligaste komplikationen till operationen är urinläckage. Vid strål (oavsett teknik) är stiden är oftast 7 8 veckor. Under den senare delen av en och efter en är täta trängningar och frekvent vattenkastning inte ovanligt, även nattetid. Tarmbesvär med smärtor och trängningar från ändtarmen är relativt vanliga och kan hos enstaka patienter vara handikappande. Uttalad trötthet är ofta förekommande. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation: varierande, men i normalfallet dagar. Efter strål: varierande men i normalfallet dagar. Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande. Under strålen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv saknas för fortsatt sjukskrivning om patienten är färdigbehandlad, läkt och ssymtomen klingat av. En del patienter som strålbehandlas har relativt långdragna besvär som kan leda till förlängd sjukskrivning. Diskutera alltid arbetsanpassning med patienten. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 18
19 Prostatacancer, spridd ICD 10: C61.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd prostatacancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd prostatacancer. Sjukdomstillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos. Lindrande med antihormonell kan ge långa symtomfria perioder. Annan symtomlindrande som cellgift- och strål är ofta aktuell. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor. Sömnstörningar till följd av smärtor och lågt blodvärde medför trötthet. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt. Lindrande kan ge långa symtomfria perioder, men sjukdomstillståndet är kroniskt och kan inte botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. Arbetsförmågan varierar under de symtomfria perioderna. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen kan ofta underlätta patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 19
20 3. Endokrina sjukdomar Utbildningsmaterial, hösten 2007 ICD kap IV Tyreotoxikos (giftstruma) ICD 10: E05.- Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Tyreotoxikos karaktäriseras av hög ämnesomsättning på grund av ökad produktion av sköldkörtelhormon i blodet. Graves sjukdom vanligaste formen eller toxiska adenom (godartade tumörer) i sköldkörteln är de vanligaste orsakerna. Alla organ i kroppen påverkas och symtomen är såväl kroppsliga som psykiska. Värmeintolerans, viktnedgång trots god aptit, muskelsvaghet och hjärtklappning är vanliga symtom. I svåra fall kan patienten utveckla förmaksflimmer, hjärtsvikt och svår muskelpåverkan. Psykiskt dominerar trötthet, sömnsvårigheter, oro, stressintolerans och humörsvängningar. Upp till hälften av dem som har Graves sjukdom får ögonbesvär med svullnad kring och bakom ögonen, Inledningsvis ges oftast läkemedel för att dämpa sköldkörtelns funktion. Som definitiv används långtids med läkemedel, med radioaktivt jod eller kirurgi. Ögonsymtomen kräver sällan särskild men svåra fall behandlas med höga doser kortison, lokal strål och/eller med operation. Sjukdomen kan ge bestående handikapp som kosmetiskt störande exoftalmus (utstående ögon), dubbelseende och försämrad synskärpa. Patienterna har ofta svårt att klara fysiskt tunga aktiviteter och aktiviteter som innebär stor psykisk belastning eller kräver stor koncentration. Om diagnosen ställs sent har patienten ofta förlorat såväl kondition som muskelstyrka och kan behöva lång tid för att återfå hälsan. Långvariga psykiska besvär förekommer. Ögonsymtomen kan ge betydande besvär och bland annat leda till att patienterna lätt tröttas ut. Laboratoriemässigt sker oftast en normalisering eller kraftig förbättring på 1 2 månader. En del patienter återhämtar sig efter några veckor medan andra behöver upp till år, främst för de psykiska symtomen. Förekomsten av ögonsymtom har ofta en avgörande betydelse för tillfriskningstiden och de kan även ge bestående handikapp och innebära arbetsbyte. För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga. Fysiskt eller psykiskt tungt arbete eller skiftarbete motiverar ibland långa sjukskrivningstider (flera månader), på heltid till en början och sedan deltid. Uttalade ögonsymtom kan medföra långa perioder med nedsatt arbetsförmåga och ibland behov av arbetsbyte. 20
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt
Läs merEN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten
2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merHypertyreos. Hög ämnesomsättning
Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merGraves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt
Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merVad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merHEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd
HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer
Läs merVilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?
1 (7) Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva, och skapa förståelse för, vilka uppgifter ett medicinskt
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merInformation: hiv och STI
Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merPatientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merGraves sjukdom. När kroppens immunsystem reagerar felaktigt
Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent
Läs merDin guide till YERVOY (ipilimumab)
Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merVad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens
Läs merVad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.
Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merHypertyreos. Hög ämnesomsättning
Hypertyreos Hög ämnesomsättning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merBehandlingsguide Information till patienten
Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra
Läs mergraviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merDin guide till YERVOY Patientbroschyr
Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merBehandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.
Läs merRiskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE
MAVENCLAD PATIENTGUIDE RISKHANTERINGS SKOLNINGSMATERIAL - FI/CLA/1117/0052 Viktig information för patienter som påbörjar behandling med MAVENCLAD Innehåll Introduktion till MAVENCLAD Hur ges behandling
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merHypotyreos. Låg ämnesomsättning
Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merPsoriasis och samsjuklighet
Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merVirus på balansnerven (vestibularisneurit)
Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merDin vägledning för KEYTRUDA
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merFallbeskrivningar. Överkänslighetsreaktion utlöst av abakavir
Fallbeskrivningar Överkänslighetsreaktion utlöst av abakavir Fallbeskrivning nummer 1 En 46-årig kvinna med nydiagnostiserad hivinfektion påbörjade behandling med abakavir, lamivudin och efavirenz. - HLA-B*5701-status
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merKONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.
PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER
Läs merSystemisk lupus erythematosus (SLE)
Systemisk lupus erythematosus (SLE) SLE är en sjukdom som främst drabbar kvinnor och insjuknandet sker ofta redan före klimakteriet, men den kan debutera vid alla åldrar. Symtom på SLE är svår trötthet,
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merHiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merJämställd och jämlik vård och behandling
Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas
Läs merGrundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom
Läs merDin vägledning för KEYTRUDA. (pembrolizumab) Information till patienter
Apr 2018, ver 6 Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merBehandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent
Läs meravgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och
8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merHur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Läs merTUBERKULOS Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad
Läs merFörstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.
Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos
Läs merLivsviktig information om Addisons sjukdom.
Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2
Läs merFörstå din Avonex - behandling
Förstå din Avonex - behandling Information till dig som fått Avonex förskrivet av din läkare Ta noga del av bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 2 Innehåll Behandling med Avonex... 4 Vad är MS...
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merHiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-123 143 00, registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs merHjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning
Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merPatientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning
Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merOrdinera influensa- och Pneumokockvaccin
Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin Vilka får ordinera influensa- och PnC-vaccin? Läkare Distriktssjuksköterskor som har genomgått dssk-vub Andra sjuksköterskor som efter genomgången utbildning godkäns
Läs merOM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Läs merDenna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merInformation till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.
Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29
Läs merICF och läkarintyg
ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Daptomycin STADA 350 mg och 500 mg pulver till injektions /infusionsvätska, lösning 4.5.2017, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merTILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION
TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling
Läs mer