Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringsmedicinskt beslutsstöd"

Transkript

1 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Vägledning för sjukskrivning Specifika er

2 2 Utbildningsmaterial, hösten 2007

3 Förord De specifika erna Det här dokumentet är en del av ett utbildningsmaterial för försäkringsmedicinska beslutsstödet och ska användas av personer som ska göra bedömningar av arbetsförmåga och rekommendera sjukskrivningstider. Dokumentet ska inte användas i ordinarie verksamhet. De er som finns i materialet kan skilja sig från de gällande er som Socialstyrelsen har tagit fram. Gällande er finns på webbsidan Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utgörs dels av de övergripande principerna och dels av de härpå följande specifika erna. De specifika erna ska vara vägledande för bedömningarna som ska vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd. Behandlande läkare ska finna vägledning i uppgifter om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer samt ha möjlighet att använda erna som ett stöd i dialogen med patienten. Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i erna när det gäller att förstå den bedömning läkaren angivit i det medicinska underlaget (läkarintyget). Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för hur sjukskrivningar ska bedömas. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Detta betyder att avsteg alltid kan göras. 3

4 4 Utbildningsmaterial, hösten 2007

5 Innehåll Förord...3 De specifika erna Infektioner...7 ICD kap I Tumörer...13 ICD kap II Endokrina sjukdomar...20 ICD kap IV Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan...25 ICD kap VI, VII, VIII Hjärt- och kärlsjukdomar...36 ICD kap IX Andningsorganens sjukdomar...46 ICD kap X Gastrointestinala och urologiska sjukdomar...55 ICD kap XI, XIV Hudsjukdomar...64 ICD kap XII Röreleseapparatens sjukdomar...69 ICD kap XIII Graviditet och graviditets-komplikationer...90 ICD kap XVI Skador och olycksfall...94 ICD kap XIX

6 6 Utbildningsmaterial, hösten 2007

7 1. Infektioner ICD kap I Infektiösa enteriter ICD 10: Samonellainfektion A02-, Champylobactenterit, A04.5, Yersiniaenterit A04.6 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid infektiösa enteriter insjuknar patienten oftast akut med allmän sjukdomskänsla och magsmärtor, diarré eller kräkningar, feber och frossa. I enstaka fall utvecklas ledinflammationer (artriter) som kan vara mycket besvärliga och göra patienten rullstolsbunden under kortare perioder. Som regel läker de infektiösa enteriterna ut spontant. Ibland behövs mot diarréer och feber. Det akuta tillståndet med diarréer, buksmärtor och ibland feber kan påverka allmäntillståndet och därmed funktionen. I svårare fall med artrit är rörelseförmågan påverkad och kan medföra att patienten inte kan förflytta sig under en kortare period (7 10 dagar). Infektiösa enteriter läker som regel ut inom en vecka. Vid artriter blir läkningstiden betydligt längre och kan uppgå till en månad och i enstaka fall ännu längre. Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Undantag är de som drabbas av komplikationer där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor till en början samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning. I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår arbetsoförmågan så länge patienten är smittbärare. Detta gäller även om symtomen har upphört. Infektiösa enteriter är ofta anmälningspliktiga sjukdomar. Det finns därför speciella restriktioner för patienter som arbetar med livsmedel eller inom sjukvården. Patienter som är bärare av smittfarlig sjukdom, utan att ha några egentliga symtom, ska sjukskrivas enligt gällande föreskrifter. Det ska markeras överst på blanketten för medicinskt underlag (avstängning enligt smittskyddslagen). Bedöm om patienten drabbats av komplikationer som ledsymtom. Ompröva diagnosen om patienten har fortsatta diarréer och buksmärtor efter 7 10 dagar. Kan någon annan tarmsjukdom vara orsaken? Vid fortsatta symtom som påverkar allmäntillståndet kan det vara motiverat att patienten är sjukskriven under tiden som en fortsatt utredning pågår. 7

8 Borreliainfektion ICD 10: A69.2 Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Borreliainfektion kan förekomma som en hudreaktion (erytema chronicum migrans), ett ledpåverkande tillstånd (Lymes sjukdom eller borreliaartrit) eller ett neurologiskt tillstånd. Hudreaktionen, i form av en långsamt växande ringformad rodnad, kommer som regel en dryg vecka efter fästingbett. Ibland får patienten lättare allmänsymtom som huvudvärk, feber och muskelvärk. Obehandlad primär borrelios kan efter veckor eller månader utvecklas till andra sjukdomar beroende på vilka organ som drabbas. Ett exempel är Lymes sjukdom (M13.-P) som innebär att lederna (främst knälederna) drabbas med svullnad och smärta som kan vara svår. En annan borreliaform är neuroborrelios (A69.-P) som förekommer som meningit (hjärnhinneinflammation) eller radikulit (nervrotsinflammation). Meningit ger oftast huvudvärk, trötthet och lätt feber, men kan även påverka kognitiva funktioner och ge depressivitet. Radikulit medför olika smärttillstånd och ibland även känselbortfall. Facialispares (förlamning i en ansiktsnerv) är ett vanligt exempel. Behandlingen är antibiotika under ett par veckor. En borreliainfektion med enbart hudreaktion påverkar knappast funktionen. Vid neuroborrelios, ledpåverkan eller smärttillstånd kan rörelseförmågan påverkas. Dessutom kan det medföra nedsatt koncentrationsförmåga om patientens sömn rubbas. Antibiotika av hudreaktioner läker ut inom 7 10 dagar. Vid led- eller muskelpåverkan samt vid neuroborrelios kan utläkningen vara mycket långdragen, oftast på grund av långvarig trötthet. Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning. Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ. Inga speciella tidiga insatser behövs. Neuroborrelios och ledpåverkan kan ibland ge diffusa symtom till en början. Risken för underdiagnostik är sannolikt högre än risken för felaktigt satt diagnos. Vid fall som inte följer det förväntade mönstret bör diagnosen omprövas. 8

9 Herpesinfektioner ICD 10: B00.9P, B02- Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Herpesinfektioner är mycket vanliga. Smittan överförs oftast redan i barnaåldern och senare yttringar är en aktivering av befintligt virus. De flesta herpesinfektioner ger inga eller obetydliga kliniska symtom. Herpes simplex (munherpes och herpes i underlivet) (B00-) och herpes zoster (bältros) (B02) kan ge omfattande symtom i form av smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader och allmänpåverkan. Det finns ingen som botar, men läkemedel kan hindra fortsatt utveckling av symtomen. Oftast har herpesinfektioner ingen eller liten påverkan på funktionsförmågan. Herpesinfektioner är latenta infektioner vilket innebär att efter smitta är patienten bärare och kan få uppblossande symtom. En symtomgivande herpesinfektion brukar gå tillbaka inom 1 vecka. Smärta kan uppträda några dagar efter en symtomgivande herpesinfektion och pågå under flera veckor till månader. Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell. Synen kan påverkas under 1 2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn. Inga speciella tidiga insatser behövs. Herpesinfektioner är mycket vanliga och det är knappast realistiskt att undvika arbete på grund av smittorisken utom i extrema fall. I enstaka fall kan herpes zosterinfektioner vara så smärtsamma att patienten behöver hjälp från till exempel smärtklinik för att lindra smärtorna. Herpesinfektioner uppträder ofta som sekundära tillstånd till andra sjukdomar vilka kan vara de som huvudsakligen påverkar funktionsförmågan. Detta bör i så fall tydligt framgå vid en sjukskrivning. 9

10 Virushepatiter ICD 10: B19.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Hepatiter (leverinflammationer) kan orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus smittar främst till följd av dåliga hygienska förhållanden. Efter 3 6 veckors inkubation insjuknar patienten med hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Efter någon vecka får patienten även ikterus (gulsot) tillsammans med trötthet och aptitlöshet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin. Hepatit B-virus sprids genom sexuella kontakter, saliv eller blodsmitta (till exempel via sprutor). Symtomen är lätt feber, trötthet, ledsmärta och ikterus. Sjukdomen är mer långdragen och stillsam än vid hepatit A. De smittade blir kroniska bärare av viruset. Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkliniska (inte fullt utvecklade) med lätt feber, leverförstoring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de smittade blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga speciella förebyggande eller behandlande åtgärder för någon av dessa hepatitformer. Akut hepatit A och B ger oftast en kraftig påverkan på allmäntillståndet och nedsätter därmed funktionsförmågan helt under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som i enstaka fall kan påverka funktionsförmågan genom trötthet och ledsmärtor. Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Även bland hepatit C-fallen läker närmare hälften ut inom 6 månader. Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor. Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med förekommer ibland biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till sjukskrivning under längre tid (upp till 2 månader) men då företrädesvis som partiell sjukskrivning. Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. Det innebär även att patienter med konstaterade akuta hepatiter kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt. 10

11 Då de flesta symtom på virushepatiter är vanliga (som feber, trötthet och lättare muskel- och ledvärk) kan de förväxlas med andra tillstånd. Alkoholmissbruk ger ofta både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C. Hiv/aids ICD 10: B24.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Humant immunbristvirus, hiv, medför en kronisk infektionssjukdom. Med aids (acquired immunodeficiency syndrome) menas ett tillstånd med karaktäriska sjukdomar som drabbar hivpositiva patienter (exempelvis Kaposis sarkom, B-cellslymfom och atypiska pneumonier). En liten del av alla hivsmittade får symtom inom några veckor i form av halsont, feber och hudrodnader. Allt eftersom immunbristen tilltar kan patienten bl.a. utveckla svårartade svampinfektioner i mun och luftvägar. Infektionerna förvärras i takt med att immunbristen tilltar och det är oftast infektionerna som till slut leder till döden. Det finns ingen specifik bot för hiv men förloppet kan bromsas. En stor andel av patienterna kan idag uppnå en i det närmaste normal livslängd. Enbart hivsmitta ger ibland lättare och kortvarig påverkan på funktionen några veckor efter smittotillfället. Därefter har infektionen egentligen ingen inverkan på funktionen förrän patienten insjuknar i aids. Om patienten får aids är han eller hon oftast så påverkad av olika infektioner eller andra organsymtom att funktionsförmågan är helt utslagen i alla former av arbeten. Hiv kan inte botas men utvecklingen till aids kan bromsas. Utvecklade aidssymtom som svåra infektioner kan ta flera månader att läka ut. När patienten utvecklar en kraftig immundefekt blir infektionerna alltmer svårläkta och patienten återställer aldrig funktionsförmågan helt. Enbart hivsmitta är inget som påverkar arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns men utgör knappast någon begränsning utom i speciella fall. Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera månader och ger efterhand oftast en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Bromsmediciner kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när en precis har påbörjats. 11

12 Hiv är en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. 12

13 2. Tumörer ICD kap II Coloncancer, icke-spridd ICD 10: C18.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Behandlingen av icke-spridd coloncancer (tumör i tjocktarmen) är nästan alltid kirurgisk. Patienter som bedöms ha en stor återfallsrisk får tilläggs med cellgift var 14:e dag i 6 månader. En mindre del patienter har redan spridd sjukdom vid diagnosen, vilket leder till en individualiserad. Operationen är ett större bukingrepp. Diarré av varierande svårighetsgrad och trötthet kan förekomma efter ingreppet och en mindre del av patienterna får sårinfektion med försämrad läkning. Patienten bör undvika tung fysisk aktivitet tills såret är fullständigt läkt. Cellgiften gör ofta patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation med okomplicerat förlopp (utan tilläggs): 4 6 veckor. Efter operation med komplikationer: 2 3 månader. Efter operation och tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen. Cellgiften kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, läkt och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan följs patienterna upp under en längre tid av sjukvården. 13

14 Coloncancer, spridd ICD 10: C18.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd coloncancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd coloncancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner (förbättring) eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Rektalcancer, icke-spridd ICD 10: C20.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Blödning är det vanligaste symtomet på rektalcancer (tumör i ändtarmen). Behandlingen är kirurgisk och innebär att man tar bort en del av eller hela ändtarmen. Ofta strålbehandlas patienten före operationen och efter operationen ges ofta tilläggs med cellgifter var 14:e dag i 6 månader. Operationen är ett stort ingrepp och patienten får ofta efterföljande trötthet. Störningar i tarmfunktionen är vanliga i flera veckor efter ingreppet. Om hela ändtarmen är borttagen måste patienten vänja sig vid att hantera påsen på magen. Patienten bör även undvika tung fysisk aktivitet tills såret har läkt fullständigt. Även cellgiften gör vanligen patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. 14

15 Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Efter operation med okomplicerat förlopp och utan tilläggs: 6 8 veckor. Efter operation med tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation. Under tilläggs med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiften kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsanpassning kan vara aktuellt hos patienter som stomiopererats och som har tungt fysiskt arbete. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, operationssåret har läkt utan komplikationer och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan har patienten kontinuerlig kontakt med sjukvården. Rektalcancer, spridd ICD 10: C20.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Rektalcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd rektalcancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt på grund av biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. 15

16 En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Bröstcancer, icke-spridd ICD 10: C50.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid icke-spridd bröstcancer är en nästan alltid kirurgisk. En del av, eller hela, bröstet tas bort, och i vissa fall även lymfkörtlarna i armhålan. Tilläggs med cellgift (var tredje vecka i 21 veckor), strål (5 veckor) och hormonell (5 år) ges i regel. En operation påverkar i stort inte funktionstillståndet (ger endast lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet). Om lymfkörtlarna i armhålan tas bort kan det påverka rörligheten i axelleden negativt. Cytostatika gör patienten trött och ger en allmän sjukdomskänsla i upp till 1 vecka, därefter klingar det av. Strål påverkar i regel inte funktionen, men kan ge viss sveda och lättare smärta i huden i 1 2 veckor mot sslutet. Hormonell kan ge övergångsbesvär (som blodvallningar och svettningar) utan att påverka aktivitetsförmågan. I enstaka fall kan nattsömnen påverkas negativt och patienten få lättare ledbesvär. Psykiska reaktioner kan påverka funktionen. Efter operation: 2 3 veckor. Efter cytostatika och strål: 1 2 månader. Sjukskrivning upp till 3 veckor efter normal operation är vägledande. Vid arbete där axelleden belastas och lymfkörtlarna tagits bort kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete. Under cytostatika är sjukskrivning under själva en motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1 2 veckor) mellan arna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt. Under strål är arbetsförmågan ofta god, men praktiska problem med resor kan förekomma. Hormonell eller antikropps bör inte motivera sjukskrivning. 16

17 och åtgärder Risken för att patienten behöver en längre tids sjukskrivning är relativt stor. Det är viktigt att tidigt bejaka det friska, att informera om att sjukdomen redan genom operationen är behandlad och att övrig är ett tillägg för säkerhets skull (och inte för någon känd sjukdomsmanifestation). Analysera snarast orsaken till fortsatt nedsatt arbetsförmåga. Avstämningsmöte mellan vårdgivare, patient, arbetsgivare och Försäkringskassan är starkt att rekommendera, så att rehabiliteringen kan påbörjas tidigt. Informera patienten om att förlängd sjukskrivning inte är motiverad vid bröstcancer. Etablera kontakt med en kurator eftersom patienter med bröstcancer behöver ofta hjälp och stöd. Bröstcancer, spridd ICD 10: C50.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Spridd bröstcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd bröstcancer. Tillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos, men långa remissioner (förbättringar i patientens tillstånd) förekommer. Behandling krävs alltid och sker med, cytostatika, strålning eller hormoner. Kompletterande medicinsk som smärt är ofta aktuell. Tillståndet sätter ofta ned funktionen på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten angående sjukskrivningsfrågor rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 17

18 Prostatacancer, icke-spridd ICD 10: C61.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Behandlingen vid prostatacancer (tumör i prostatakörteln) är antingen medicinsk (antihormonell), kirurgisk eller strål. I enstaka fall förekommer kombinations. Medicinsk (antihormonell) ger begränsade biverkningar och har sällan konsekvenser för funktionen. Kirurgisk är antingen öppen kirurgi eller laparoskopisk kirurgi (titthålskururgi). Den absolut vanligaste komplikationen till operationen är urinläckage. Vid strål (oavsett teknik) är stiden är oftast 7 8 veckor. Under den senare delen av en och efter en är täta trängningar och frekvent vattenkastning inte ovanligt, även nattetid. Tarmbesvär med smärtor och trängningar från ändtarmen är relativt vanliga och kan hos enstaka patienter vara handikappande. Uttalad trötthet är ofta förekommande. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation: varierande, men i normalfallet dagar. Efter strål: varierande men i normalfallet dagar. Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande. Under strålen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv saknas för fortsatt sjukskrivning om patienten är färdigbehandlad, läkt och ssymtomen klingat av. En del patienter som strålbehandlas har relativt långdragna besvär som kan leda till förlängd sjukskrivning. Diskutera alltid arbetsanpassning med patienten. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 18

19 Prostatacancer, spridd ICD 10: C61.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd prostatacancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd prostatacancer. Sjukdomstillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos. Lindrande med antihormonell kan ge långa symtomfria perioder. Annan symtomlindrande som cellgift- och strål är ofta aktuell. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor. Sömnstörningar till följd av smärtor och lågt blodvärde medför trötthet. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt. Lindrande kan ge långa symtomfria perioder, men sjukdomstillståndet är kroniskt och kan inte botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. Arbetsförmågan varierar under de symtomfria perioderna. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen kan ofta underlätta patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 19

20 3. Endokrina sjukdomar Utbildningsmaterial, hösten 2007 ICD kap IV Tyreotoxikos (giftstruma) ICD 10: E05.- Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Tyreotoxikos karaktäriseras av hög ämnesomsättning på grund av ökad produktion av sköldkörtelhormon i blodet. Graves sjukdom vanligaste formen eller toxiska adenom (godartade tumörer) i sköldkörteln är de vanligaste orsakerna. Alla organ i kroppen påverkas och symtomen är såväl kroppsliga som psykiska. Värmeintolerans, viktnedgång trots god aptit, muskelsvaghet och hjärtklappning är vanliga symtom. I svåra fall kan patienten utveckla förmaksflimmer, hjärtsvikt och svår muskelpåverkan. Psykiskt dominerar trötthet, sömnsvårigheter, oro, stressintolerans och humörsvängningar. Upp till hälften av dem som har Graves sjukdom får ögonbesvär med svullnad kring och bakom ögonen, Inledningsvis ges oftast läkemedel för att dämpa sköldkörtelns funktion. Som definitiv används långtids med läkemedel, med radioaktivt jod eller kirurgi. Ögonsymtomen kräver sällan särskild men svåra fall behandlas med höga doser kortison, lokal strål och/eller med operation. Sjukdomen kan ge bestående handikapp som kosmetiskt störande exoftalmus (utstående ögon), dubbelseende och försämrad synskärpa. Patienterna har ofta svårt att klara fysiskt tunga aktiviteter och aktiviteter som innebär stor psykisk belastning eller kräver stor koncentration. Om diagnosen ställs sent har patienten ofta förlorat såväl kondition som muskelstyrka och kan behöva lång tid för att återfå hälsan. Långvariga psykiska besvär förekommer. Ögonsymtomen kan ge betydande besvär och bland annat leda till att patienterna lätt tröttas ut. Laboratoriemässigt sker oftast en normalisering eller kraftig förbättring på 1 2 månader. En del patienter återhämtar sig efter några veckor medan andra behöver upp till år, främst för de psykiska symtomen. Förekomsten av ögonsymtom har ofta en avgörande betydelse för tillfriskningstiden och de kan även ge bestående handikapp och innebära arbetsbyte. För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga. Fysiskt eller psykiskt tungt arbete eller skiftarbete motiverar ibland långa sjukskrivningstider (flera månader), på heltid till en början och sedan deltid. Uttalade ögonsymtom kan medföra långa perioder med nedsatt arbetsförmåga och ibland behov av arbetsbyte. 20

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? 1 (7) Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas? Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva, och skapa förståelse för, vilka uppgifter ett medicinskt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning

Läs mer

Graves sjukdom. När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom. När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Behandlingsguide Information till patienten

Behandlingsguide Information till patienten Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra

Läs mer

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE MAVENCLAD PATIENTGUIDE RISKHANTERINGS SKOLNINGSMATERIAL - FI/CLA/1117/0052 Viktig information för patienter som påbörjar behandling med MAVENCLAD Innehåll Introduktion till MAVENCLAD Hur ges behandling

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fallbeskrivningar. Överkänslighetsreaktion utlöst av abakavir

Fallbeskrivningar. Överkänslighetsreaktion utlöst av abakavir Fallbeskrivningar Överkänslighetsreaktion utlöst av abakavir Fallbeskrivning nummer 1 En 46-årig kvinna med nydiagnostiserad hivinfektion påbörjade behandling med abakavir, lamivudin och efavirenz. - HLA-B*5701-status

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Systemisk lupus erythematosus (SLE) Systemisk lupus erythematosus (SLE) SLE är en sjukdom som främst drabbar kvinnor och insjuknandet sker ofta redan före klimakteriet, men den kan debutera vid alla åldrar. Symtom på SLE är svår trötthet,

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA. (pembrolizumab) Information till patienter

Din vägledning för KEYTRUDA. (pembrolizumab) Information till patienter Apr 2018, ver 6 Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Förstå din Tecfidera -behandling Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera. Innehåll Behandling med Tecfidera Om multipel skleros (MS) Multipel Skleros En kort beskrivning Diagnos

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Livsviktig information om Addisons sjukdom. Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2

Läs mer

Förstå din Avonex - behandling

Förstå din Avonex - behandling Förstå din Avonex - behandling Information till dig som fått Avonex förskrivet av din läkare Ta noga del av bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 2 Innehåll Behandling med Avonex... 4 Vad är MS...

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-123 143 00, registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin Vilka får ordinera influensa- och PnC-vaccin? Läkare Distriktssjuksköterskor som har genomgått dssk-vub Andra sjuksköterskor som efter genomgången utbildning godkäns

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

ICF och läkarintyg

ICF och läkarintyg ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Daptomycin STADA 350 mg och 500 mg pulver till injektions /infusionsvätska, lösning 4.5.2017, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer