Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringsmedicinskt beslutsstöd"

Transkript

1 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Vägledning för sjukskrivning Specifika er

2 2 Utbildningsmaterial, hösten 2007

3 Förord De specifika erna Det här dokumentet är en del av ett utbildningsmaterial för försäkringsmedicinska beslutsstödet och ska användas av personer som ska göra bedömningar av arbetsförmåga och rekommendera sjukskrivningstider. Dokumentet ska inte användas i ordinarie verksamhet. De er som finns i materialet kan skilja sig från de gällande er som Socialstyrelsen har tagit fram. Gällande er finns på webbsidan Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utgörs dels av de övergripande principerna och dels av de härpå följande specifika erna. De specifika erna ska vara vägledande för bedömningarna som ska vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd. Behandlande läkare ska finna vägledning i uppgifter om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer samt ha möjlighet att använda erna som ett stöd i dialogen med patienten. Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i erna när det gäller att förstå den bedömning läkaren angivit i det medicinska underlaget (läkarintyget). Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för hur sjukskrivningar ska bedömas. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Detta betyder att avsteg alltid kan göras. 3

4 4 Utbildningsmaterial, hösten 2007

5 Innehåll Förord...3 De specifika erna Infektioner...7 ICD kap I Tumörer...13 ICD kap II Endokrina sjukdomar...20 ICD kap IV Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan...25 ICD kap VI, VII, VIII Hjärt- och kärlsjukdomar...36 ICD kap IX Andningsorganens sjukdomar...46 ICD kap X Gastrointestinala och urologiska sjukdomar...55 ICD kap XI, XIV Hudsjukdomar...64 ICD kap XII Röreleseapparatens sjukdomar...69 ICD kap XIII Graviditet och graviditets-komplikationer...90 ICD kap XVI Skador och olycksfall...94 ICD kap XIX

6 6 Utbildningsmaterial, hösten 2007

7 1. Infektioner ICD kap I Infektiösa enteriter ICD 10: Samonellainfektion A02-, Champylobactenterit, A04.5, Yersiniaenterit A04.6 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid infektiösa enteriter insjuknar patienten oftast akut med allmän sjukdomskänsla och magsmärtor, diarré eller kräkningar, feber och frossa. I enstaka fall utvecklas ledinflammationer (artriter) som kan vara mycket besvärliga och göra patienten rullstolsbunden under kortare perioder. Som regel läker de infektiösa enteriterna ut spontant. Ibland behövs mot diarréer och feber. Det akuta tillståndet med diarréer, buksmärtor och ibland feber kan påverka allmäntillståndet och därmed funktionen. I svårare fall med artrit är rörelseförmågan påverkad och kan medföra att patienten inte kan förflytta sig under en kortare period (7 10 dagar). Infektiösa enteriter läker som regel ut inom en vecka. Vid artriter blir läkningstiden betydligt längre och kan uppgå till en månad och i enstaka fall ännu längre. Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Undantag är de som drabbas av komplikationer där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor till en början samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning. I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår arbetsoförmågan så länge patienten är smittbärare. Detta gäller även om symtomen har upphört. Infektiösa enteriter är ofta anmälningspliktiga sjukdomar. Det finns därför speciella restriktioner för patienter som arbetar med livsmedel eller inom sjukvården. Patienter som är bärare av smittfarlig sjukdom, utan att ha några egentliga symtom, ska sjukskrivas enligt gällande föreskrifter. Det ska markeras överst på blanketten för medicinskt underlag (avstängning enligt smittskyddslagen). Bedöm om patienten drabbats av komplikationer som ledsymtom. Ompröva diagnosen om patienten har fortsatta diarréer och buksmärtor efter 7 10 dagar. Kan någon annan tarmsjukdom vara orsaken? Vid fortsatta symtom som påverkar allmäntillståndet kan det vara motiverat att patienten är sjukskriven under tiden som en fortsatt utredning pågår. 7

8 Borreliainfektion ICD 10: A69.2 Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Borreliainfektion kan förekomma som en hudreaktion (erytema chronicum migrans), ett ledpåverkande tillstånd (Lymes sjukdom eller borreliaartrit) eller ett neurologiskt tillstånd. Hudreaktionen, i form av en långsamt växande ringformad rodnad, kommer som regel en dryg vecka efter fästingbett. Ibland får patienten lättare allmänsymtom som huvudvärk, feber och muskelvärk. Obehandlad primär borrelios kan efter veckor eller månader utvecklas till andra sjukdomar beroende på vilka organ som drabbas. Ett exempel är Lymes sjukdom (M13.-P) som innebär att lederna (främst knälederna) drabbas med svullnad och smärta som kan vara svår. En annan borreliaform är neuroborrelios (A69.-P) som förekommer som meningit (hjärnhinneinflammation) eller radikulit (nervrotsinflammation). Meningit ger oftast huvudvärk, trötthet och lätt feber, men kan även påverka kognitiva funktioner och ge depressivitet. Radikulit medför olika smärttillstånd och ibland även känselbortfall. Facialispares (förlamning i en ansiktsnerv) är ett vanligt exempel. Behandlingen är antibiotika under ett par veckor. En borreliainfektion med enbart hudreaktion påverkar knappast funktionen. Vid neuroborrelios, ledpåverkan eller smärttillstånd kan rörelseförmågan påverkas. Dessutom kan det medföra nedsatt koncentrationsförmåga om patientens sömn rubbas. Antibiotika av hudreaktioner läker ut inom 7 10 dagar. Vid led- eller muskelpåverkan samt vid neuroborrelios kan utläkningen vara mycket långdragen, oftast på grund av långvarig trötthet. Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning. Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ. Inga speciella tidiga insatser behövs. Neuroborrelios och ledpåverkan kan ibland ge diffusa symtom till en början. Risken för underdiagnostik är sannolikt högre än risken för felaktigt satt diagnos. Vid fall som inte följer det förväntade mönstret bör diagnosen omprövas. 8

9 Herpesinfektioner ICD 10: B00.9P, B02- Förväntad konsekvens för funktion funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Herpesinfektioner är mycket vanliga. Smittan överförs oftast redan i barnaåldern och senare yttringar är en aktivering av befintligt virus. De flesta herpesinfektioner ger inga eller obetydliga kliniska symtom. Herpes simplex (munherpes och herpes i underlivet) (B00-) och herpes zoster (bältros) (B02) kan ge omfattande symtom i form av smärtsamma blåsor och hudrodnader, feber, lymfkörtelsvullnader och allmänpåverkan. Det finns ingen som botar, men läkemedel kan hindra fortsatt utveckling av symtomen. Oftast har herpesinfektioner ingen eller liten påverkan på funktionsförmågan. Herpesinfektioner är latenta infektioner vilket innebär att efter smitta är patienten bärare och kan få uppblossande symtom. En symtomgivande herpesinfektion brukar gå tillbaka inom 1 vecka. Smärta kan uppträda några dagar efter en symtomgivande herpesinfektion och pågå under flera veckor till månader. Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan. Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas. En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell. Synen kan påverkas under 1 2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn. Inga speciella tidiga insatser behövs. Herpesinfektioner är mycket vanliga och det är knappast realistiskt att undvika arbete på grund av smittorisken utom i extrema fall. I enstaka fall kan herpes zosterinfektioner vara så smärtsamma att patienten behöver hjälp från till exempel smärtklinik för att lindra smärtorna. Herpesinfektioner uppträder ofta som sekundära tillstånd till andra sjukdomar vilka kan vara de som huvudsakligen påverkar funktionsförmågan. Detta bör i så fall tydligt framgå vid en sjukskrivning. 9

10 Virushepatiter ICD 10: B19.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Hepatiter (leverinflammationer) kan orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus smittar främst till följd av dåliga hygienska förhållanden. Efter 3 6 veckors inkubation insjuknar patienten med hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Efter någon vecka får patienten även ikterus (gulsot) tillsammans med trötthet och aptitlöshet. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin. Hepatit B-virus sprids genom sexuella kontakter, saliv eller blodsmitta (till exempel via sprutor). Symtomen är lätt feber, trötthet, ledsmärta och ikterus. Sjukdomen är mer långdragen och stillsam än vid hepatit A. De smittade blir kroniska bärare av viruset. Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkliniska (inte fullt utvecklade) med lätt feber, leverförstoring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de smittade blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga speciella förebyggande eller behandlande åtgärder för någon av dessa hepatitformer. Akut hepatit A och B ger oftast en kraftig påverkan på allmäntillståndet och nedsätter därmed funktionsförmågan helt under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som i enstaka fall kan påverka funktionsförmågan genom trötthet och ledsmärtor. Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Även bland hepatit C-fallen läker närmare hälften ut inom 6 månader. Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor. Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med förekommer ibland biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till sjukskrivning under längre tid (upp till 2 månader) men då företrädesvis som partiell sjukskrivning. Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. Det innebär även att patienter med konstaterade akuta hepatiter kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt. 10

11 Då de flesta symtom på virushepatiter är vanliga (som feber, trötthet och lättare muskel- och ledvärk) kan de förväxlas med andra tillstånd. Alkoholmissbruk ger ofta både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C. Hiv/aids ICD 10: B24.-P Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Humant immunbristvirus, hiv, medför en kronisk infektionssjukdom. Med aids (acquired immunodeficiency syndrome) menas ett tillstånd med karaktäriska sjukdomar som drabbar hivpositiva patienter (exempelvis Kaposis sarkom, B-cellslymfom och atypiska pneumonier). En liten del av alla hivsmittade får symtom inom några veckor i form av halsont, feber och hudrodnader. Allt eftersom immunbristen tilltar kan patienten bl.a. utveckla svårartade svampinfektioner i mun och luftvägar. Infektionerna förvärras i takt med att immunbristen tilltar och det är oftast infektionerna som till slut leder till döden. Det finns ingen specifik bot för hiv men förloppet kan bromsas. En stor andel av patienterna kan idag uppnå en i det närmaste normal livslängd. Enbart hivsmitta ger ibland lättare och kortvarig påverkan på funktionen några veckor efter smittotillfället. Därefter har infektionen egentligen ingen inverkan på funktionen förrän patienten insjuknar i aids. Om patienten får aids är han eller hon oftast så påverkad av olika infektioner eller andra organsymtom att funktionsförmågan är helt utslagen i alla former av arbeten. Hiv kan inte botas men utvecklingen till aids kan bromsas. Utvecklade aidssymtom som svåra infektioner kan ta flera månader att läka ut. När patienten utvecklar en kraftig immundefekt blir infektionerna alltmer svårläkta och patienten återställer aldrig funktionsförmågan helt. Enbart hivsmitta är inget som påverkar arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns men utgör knappast någon begränsning utom i speciella fall. Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera månader och ger efterhand oftast en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Bromsmediciner kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när en precis har påbörjats. 11

12 Hiv är en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen. 12

13 2. Tumörer ICD kap II Coloncancer, icke-spridd ICD 10: C18.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Behandlingen av icke-spridd coloncancer (tumör i tjocktarmen) är nästan alltid kirurgisk. Patienter som bedöms ha en stor återfallsrisk får tilläggs med cellgift var 14:e dag i 6 månader. En mindre del patienter har redan spridd sjukdom vid diagnosen, vilket leder till en individualiserad. Operationen är ett större bukingrepp. Diarré av varierande svårighetsgrad och trötthet kan förekomma efter ingreppet och en mindre del av patienterna får sårinfektion med försämrad läkning. Patienten bör undvika tung fysisk aktivitet tills såret är fullständigt läkt. Cellgiften gör ofta patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation med okomplicerat förlopp (utan tilläggs): 4 6 veckor. Efter operation med komplikationer: 2 3 månader. Efter operation och tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen. Cellgiften kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, läkt och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan följs patienterna upp under en längre tid av sjukvården. 13

14 Coloncancer, spridd ICD 10: C18.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd coloncancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd coloncancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner (förbättring) eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Rektalcancer, icke-spridd ICD 10: C20.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Blödning är det vanligaste symtomet på rektalcancer (tumör i ändtarmen). Behandlingen är kirurgisk och innebär att man tar bort en del av eller hela ändtarmen. Ofta strålbehandlas patienten före operationen och efter operationen ges ofta tilläggs med cellgifter var 14:e dag i 6 månader. Operationen är ett stort ingrepp och patienten får ofta efterföljande trötthet. Störningar i tarmfunktionen är vanliga i flera veckor efter ingreppet. Om hela ändtarmen är borttagen måste patienten vänja sig vid att hantera påsen på magen. Patienten bör även undvika tung fysisk aktivitet tills såret har läkt fullständigt. Även cellgiften gör vanligen patienten trött. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. 14

15 Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Efter operation med okomplicerat förlopp och utan tilläggs: 6 8 veckor. Efter operation med tilläggs med cellgift: 8 9 månader. Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation. Under tilläggs med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiften kan motivera en längre tids sjukskrivning. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Arbetsanpassning kan vara aktuellt hos patienter som stomiopererats och som har tungt fysiskt arbete. Motiv för fortsatt sjukskrivning saknas om patienten är färdigbehandlad, operationssåret har läkt utan komplikationer och inget återfall har konstaterats, vilket bör meddelas patienten. Efter operation och annan har patienten kontinuerlig kontakt med sjukvården. Rektalcancer, spridd ICD 10: C20.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Rektalcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd rektalcancer. Tillståndet är i flertalet fall kroniskt med en på sikt dålig prognos. Behandling krävs alltid. Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi som syftar till läkning (kurativ kirurgi) men annars är lindrande med cellgift ofta aktuell, liksom annan lindrande och stödjande. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor och trötthet samt på grund av biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Har kurativt syftande kirurgi utförts och all känd tumörsjukdom kunnat avlägsnas, får patenten ofta långa remissioner eller botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. 15

16 En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. Bröstcancer, icke-spridd ICD 10: C50.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid icke-spridd bröstcancer är en nästan alltid kirurgisk. En del av, eller hela, bröstet tas bort, och i vissa fall även lymfkörtlarna i armhålan. Tilläggs med cellgift (var tredje vecka i 21 veckor), strål (5 veckor) och hormonell (5 år) ges i regel. En operation påverkar i stort inte funktionstillståndet (ger endast lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet). Om lymfkörtlarna i armhålan tas bort kan det påverka rörligheten i axelleden negativt. Cytostatika gör patienten trött och ger en allmän sjukdomskänsla i upp till 1 vecka, därefter klingar det av. Strål påverkar i regel inte funktionen, men kan ge viss sveda och lättare smärta i huden i 1 2 veckor mot sslutet. Hormonell kan ge övergångsbesvär (som blodvallningar och svettningar) utan att påverka aktivitetsförmågan. I enstaka fall kan nattsömnen påverkas negativt och patienten få lättare ledbesvär. Psykiska reaktioner kan påverka funktionen. Efter operation: 2 3 veckor. Efter cytostatika och strål: 1 2 månader. Sjukskrivning upp till 3 veckor efter normal operation är vägledande. Vid arbete där axelleden belastas och lymfkörtlarna tagits bort kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete. Under cytostatika är sjukskrivning under själva en motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1 2 veckor) mellan arna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt. Under strål är arbetsförmågan ofta god, men praktiska problem med resor kan förekomma. Hormonell eller antikropps bör inte motivera sjukskrivning. 16

17 och åtgärder Risken för att patienten behöver en längre tids sjukskrivning är relativt stor. Det är viktigt att tidigt bejaka det friska, att informera om att sjukdomen redan genom operationen är behandlad och att övrig är ett tillägg för säkerhets skull (och inte för någon känd sjukdomsmanifestation). Analysera snarast orsaken till fortsatt nedsatt arbetsförmåga. Avstämningsmöte mellan vårdgivare, patient, arbetsgivare och Försäkringskassan är starkt att rekommendera, så att rehabiliteringen kan påbörjas tidigt. Informera patienten om att förlängd sjukskrivning inte är motiverad vid bröstcancer. Etablera kontakt med en kurator eftersom patienter med bröstcancer behöver ofta hjälp och stöd. Bröstcancer, spridd ICD 10: C50.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Spridd bröstcancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd bröstcancer. Tillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos, men långa remissioner (förbättringar i patientens tillstånd) förekommer. Behandling krävs alltid och sker med, cytostatika, strålning eller hormoner. Kompletterande medicinsk som smärt är ofta aktuell. Tillståndet sätter ofta ned funktionen på grund av symtom som smärtor och trötthet samt biverkningar av en. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande). Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga. En tidig dialog med patienten angående sjukskrivningsfrågor rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen underlättar patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 17

18 Prostatacancer, icke-spridd ICD 10: C61.0 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Vid förnyad/fortsatt kontakt Behandlingen vid prostatacancer (tumör i prostatakörteln) är antingen medicinsk (antihormonell), kirurgisk eller strål. I enstaka fall förekommer kombinations. Medicinsk (antihormonell) ger begränsade biverkningar och har sällan konsekvenser för funktionen. Kirurgisk är antingen öppen kirurgi eller laparoskopisk kirurgi (titthålskururgi). Den absolut vanligaste komplikationen till operationen är urinläckage. Vid strål (oavsett teknik) är stiden är oftast 7 8 veckor. Under den senare delen av en och efter en är täta trängningar och frekvent vattenkastning inte ovanligt, även nattetid. Tarmbesvär med smärtor och trängningar från ändtarmen är relativt vanliga och kan hos enstaka patienter vara handikappande. Uttalad trötthet är ofta förekommande. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Efter operation: varierande, men i normalfallet dagar. Efter strål: varierande men i normalfallet dagar. Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande. Under strålen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma. Kontinuerlig kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Motiv saknas för fortsatt sjukskrivning om patienten är färdigbehandlad, läkt och ssymtomen klingat av. En del patienter som strålbehandlas har relativt långdragna besvär som kan leda till förlängd sjukskrivning. Diskutera alltid arbetsanpassning med patienten. Patienten har alltid fortsatt kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 18

19 Prostatacancer, spridd ICD 10: C61.8 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Spridd prostatacancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd prostatacancer. Sjukdomstillståndet är kroniskt med en på sikt dålig prognos. Lindrande med antihormonell kan ge långa symtomfria perioder. Annan symtomlindrande som cellgift- och strål är ofta aktuell. Tillståndet ger ofta funktionsnedsättning på grund av symtom som smärtor. Sömnstörningar till följd av smärtor och lågt blodvärde medför trötthet. Psykiska reaktioner kan också påverka funktionen. Sjukdomsförloppet är mycket individuellt. Lindrande kan ge långa symtomfria perioder, men sjukdomstillståndet är kroniskt och kan inte botas. Sjukskrivning är ofta motiverad. Arbetsförmågan varierar under de symtomfria perioderna. En tidig dialog med patienten om sjukskrivningen rekommenderas. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen kan ofta underlätta patientens återgång i arbete. Anpassning av arbetsuppgifterna är ofta aktuell. Patienten har alltid kontakt med sjukvården för kontinuerlig uppföljning. Diskutera sjukskrivningen vid dessa tillfällen. 19

20 3. Endokrina sjukdomar Utbildningsmaterial, hösten 2007 ICD kap IV Tyreotoxikos (giftstruma) ICD 10: E05.- Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Tyreotoxikos karaktäriseras av hög ämnesomsättning på grund av ökad produktion av sköldkörtelhormon i blodet. Graves sjukdom vanligaste formen eller toxiska adenom (godartade tumörer) i sköldkörteln är de vanligaste orsakerna. Alla organ i kroppen påverkas och symtomen är såväl kroppsliga som psykiska. Värmeintolerans, viktnedgång trots god aptit, muskelsvaghet och hjärtklappning är vanliga symtom. I svåra fall kan patienten utveckla förmaksflimmer, hjärtsvikt och svår muskelpåverkan. Psykiskt dominerar trötthet, sömnsvårigheter, oro, stressintolerans och humörsvängningar. Upp till hälften av dem som har Graves sjukdom får ögonbesvär med svullnad kring och bakom ögonen, Inledningsvis ges oftast läkemedel för att dämpa sköldkörtelns funktion. Som definitiv används långtids med läkemedel, med radioaktivt jod eller kirurgi. Ögonsymtomen kräver sällan särskild men svåra fall behandlas med höga doser kortison, lokal strål och/eller med operation. Sjukdomen kan ge bestående handikapp som kosmetiskt störande exoftalmus (utstående ögon), dubbelseende och försämrad synskärpa. Patienterna har ofta svårt att klara fysiskt tunga aktiviteter och aktiviteter som innebär stor psykisk belastning eller kräver stor koncentration. Om diagnosen ställs sent har patienten ofta förlorat såväl kondition som muskelstyrka och kan behöva lång tid för att återfå hälsan. Långvariga psykiska besvär förekommer. Ögonsymtomen kan ge betydande besvär och bland annat leda till att patienterna lätt tröttas ut. Laboratoriemässigt sker oftast en normalisering eller kraftig förbättring på 1 2 månader. En del patienter återhämtar sig efter några veckor medan andra behöver upp till år, främst för de psykiska symtomen. Förekomsten av ögonsymtom har ofta en avgörande betydelse för tillfriskningstiden och de kan även ge bestående handikapp och innebära arbetsbyte. För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga. Fysiskt eller psykiskt tungt arbete eller skiftarbete motiverar ibland långa sjukskrivningstider (flera månader), på heltid till en början och sedan deltid. Uttalade ögonsymtom kan medföra långa perioder med nedsatt arbetsförmåga och ibland behov av arbetsbyte. 20

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Infektioner och idrott - några synpunkter på infektioner i samband med fysisk aktivitet

Infektioner och idrott - några synpunkter på infektioner i samband med fysisk aktivitet Infektioner och idrott - några synpunkter på infektioner i samband med fysisk aktivitet Doc Bo Berglund Div för Medicin, Karolinska Sjukhuset, 171 76 Stockholm. Kort bakgrund Riskerna för skadliga effekter

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Helt avgörande för att förstå hur rekommendationerna ska fungera är följande:

Helt avgörande för att förstå hur rekommendationerna ska fungera är följande: Helt avgörande för att förstå hur erna ska fungera är följande: na avser att vara vägledande i normalfallet. Om det inte handlar om ett normalfall, kanske en inte kan tillämpas och avsteg kan göras. Läkaren

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren.

En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Trygghet för livet En olycka kommer sällan ensam. Åtminstone inte i den här broschyren. Gina och hennes familj kanske verkar ovanligt otursförföljda, men egentligen är det ovanligt vanliga händelser som

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv) Dnr: 10267.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Smittskydd Värmland 2013-08-26

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer