Arbetsprogram samt program för deltagande och bedömning

Transkript

1 Landskapsprogram för hela Nyland Arbetsprogram samt program för deltagande och bedömning Östra Nylands landskapsstyrelse Nylands landskapsstyrelse (Det arbetsprogram och program för deltagande och bedömning som Nylands landskapsstyrelse godkänt har uppdaterats för att gälla för hela Nyland)

2 Innehåll 1. Utgångspunkterna och målen för beredningen av landskapsprogrammet 3 Syftet med landskapsprogrammet 3 Beredningen av landskapsprogrammet för hela Nyland 4 Regionala utgångspunkter och mål för beredningen 4 Central strategigrund 5 2. Organiseringen av utarbetandet 7 3. Deltagande och bedömning av konsekvenserna 9 Myndighets- och intressentgruppssamarbete 9 Samråd med allmänheten och framläggande av landskapsprogrammet och miljörapporten 9 Konsekvensbedömning 10 Miljörapport 10 Bilagor Programprocessen 11 2

3 1. Utgångspunkterna och målen för beredningen av landskapsprogrammet Syftet med landskapsprogrammet Enligt lagen om utveckling av regionerna (2009; 25 ) ska landskapsförbundet utarbeta ett tidsbegränsat landskapsprogram. Landskapsprogrammet ska uppta utvecklingsmål som är baserade på landskapets möjligheter, behov och särdrag, de för landskapets utveckling viktigaste projekten och andra väsentliga åtgärder som behövs för att uppnå målen och en plan för finansiering av programmet samt vid behov samarbetsområdena för kommunerna inom regionen. Landskapsprogrammet ska utarbetas med beaktande av landskapsöversikten, de rikstäckande målen för regionutvecklingen, förvaltningsområdenas regionstrategier och andra program för landskapet som avses i denna lag. Landskapsprogrammet ska utarbetas så att dess effektfullhet med tanke på närings-, trafik- och miljöcentralernas och till behövliga delar på regionförvaltningsverkens strategiska planering och styrning säkerställs. Landskapsprogrammet ska beredas i samverkan med de statliga myndigheterna och kommunerna samt med de sammanslutningar som deltar i regionutvecklingen och med övriga motsvarande parter. Landskapsprogrammet ska utarbetas för kommunfullmäktiges mandatperiod, för fyra år i sänder. Landskapsfullmäktige godkänner landskapsprogrammet. Landskapsprogrammet justeras vid behov. Landskapsprogrammet innehåller: 1. en beskrivning av det rådande tillståndet i landskapet och dess delar samt en utvärdering av konsekvenserna av de program som genomförts inom landskapet; 2. en granskning av utvecklingsmöjligheterna som grundar sig på prognostiseringsarbete utfört av landskapsförbundet och av övriga aktörer; 3. tyngdpunkterna och målen för landskapets utvecklande; 4. åtgärderna för att nå målsättningarna, där även de viktigaste projekten med tanke på landskapets utveckling ingår; 5. ett avsnitt som beaktar landskapets olika delar, speciellt skärgårds-, landsbygds- och stadsregionernas särdrag; 6. en plan för finansiering av åtgärderna och de viktigaste projekten; 7. en redogörelse för en samordning av strukturfondsprogram och övriga program som hänför sig till landskapets regioner; 8. en redogörelse för konsekvensmålsättningar och mätinstrument av dessa som behövs för kvantitativ och kvalitativ övervakning av programmen och för mätinstrument angående dem; 9. en beskrivning av förberedelseskedet av landskapsprogrammet och av aktörer som deltagit i förberedelserna; 10. en redogörelse för planer och projekt som berör flera än ett landskap; 11. vid behov en redogörelse för kommunernas samarbetsområden inom regionen. (Statsrådets förordning om utveckling av regionerna 2009, 7 ) Landskapsprogrammet för hela Nyland 3

4 Bild: Hur landskapets planering och den statliga regionförvaltningen förhåller sig till varandra 2010 Landskapsprogrammet bereds i samverkan med de statliga myndigheterna och kommunerna samt med de sammanslutningar och organisationer som deltar i regionutvecklingen och med övriga motsvarande parter. Vid beredningen av programmet är samarbetet med intressentgrupperna viktigt, speciellt kommunsamarbetet är viktigt. I och med att regionförvaltningen revideras framhävs landskapsprogrammets och dess genomförandeplans inverkan på regionutvecklingen. Landskapsprogrammet kommer att ha direkt koppling till styrsystemet och planeringsprocesserna för de regionmyndigheter (Närings-, trafik- och miljöcentralen ELY samt Regionförvaltningsverket AVI) som uppkommer i och med revideringen. I Nyland och Östra Nyland kommer av denna anledning landskapets samarbetsgrupp (LSG), där de centrala regionförvaltningsmyndigheterna är företrädda, att knytas till utarbetandet av programmet. Förbunden ska se till att programmets miljökonsekvenser utreds och bedöms i tillräcklig utsträckning medan det utarbetas och att det har ordnats så att intressenterna kan höras (bedömning av och samråd om konsekvenserna medan landskapsprogrammet utarbetas, SMB-lagen och -förordningen). Beredningen av landskapsprogrammet för hela Nyland Statsrådet beslöt ändra indelningen i landskap och om sammanslagningen av landskapen Nyland och Östra Nyland från början av år Förbundens styrelser startade i december 2009 det praktiska arbetet för sammanslagningen av byråerna. En av uppgifterna i detta arbete är att samordna uppgörandet av landskapsprogrammet och målet är att ett landskapsprogram med samma innehåll godkänns i båda förbundens landskapsfullmäktige i december Beredningen av landskapsprogram sker enligt lagen om utveckling av regionerna och genom samarbete mellan Nylands förbund och Östra Nylands förbund. Man uppgör ett landskapsprogram för Hela Nyland. Den gemensamma beredningen har föregåtts av samarbete som skett redan före sammanslagningsbeslutet. Landskapsstyrelsen i Nyland godkände arbetsprogrammet för landskapsprogrammet samt ett program för deltagande och bedömning, vilket utgör grunden för detta program för deltagande och bedömning för hela Nyland. Regionala utgångspunkter och mål för beredningen Till grund för uppgörandet av programmet sammanställer man en analys av nuläget i hela Nyland och de olika delarna av Nyland och utvecklingsutsikterna samt utvecklingsutmaningarna. Dessutom drar man nytta av resultatet av utvärderingarna av de föregående landskapsprogrammen ( ) samt den beredning som gjorts i förbunden hösten 2009 tillsammans med kommunerna. Beredningen sker i samverkan med de aktuella processerna för planeringen av områdesanvändningen i hela Nyland. 4

5 När landskapsprogrammet utarbetas kan kommunerna komma överens om att samarbeta på ändamålsenligt sätt. Vid utarbetandet av programmet använder man i tillämpliga delar följande funktionella kommunsamarbetsområde : Huvudstadsregionen Kuuma-regionen Västnyland Hyvinge (Hyvinge-Riihimäki ekonomiområde) Östra Nyland. Vid beredningen har man som grundtanke att beakta styrkorna hos huvudstadslandskapet och dess olika delar koncentrera sig på effektivare mål och utvecklingshelheter i programmet än vad man tidigare haft göra beredningen så öppen som möjligt och engagera de förtroendevalda i utarbetandet i ett så tidigt skede som möjligt man har ett nära samarbete med kommunerna då man utarbetar programmet säkerställa programmets innehållsmässiga kopplingar till ELY/AVI-strategierna Central strategigrund Den centrala utgångspunkten för utarbetandet av landskapsprogrammet för Hela Nyland är de strategiska landskapsöversikterna som uppgörs på lång sikt. Utgångspunkter för utarbetandet av programmet är dessutom tyngdpunkterna i Närings-, trafik- och miljöcentralens strategiska resultatavtal och de program som berör hela Nyland, såsom programmen för kohesion och konkurrenskraft (KOKO) och kompetenscentrumprogrammen (OSKE) samt de rikstäckande målen för regionutvecklingen och ministeriernas aktuella regionstrategier. Nylands landskapsöversikt 2033 har godkänts i december Landskapsöversikt 2040 för Östra Nyland (förslag december 2009) behandlas i landskapsfullmäktige i början av år Visionen för Nyland fram till 2033 och de strategiska målen Nylands vision är Nyland är ett internationellt och attraktivt metropolområde med välmående människor. Landskapsprogrammet för hela Nyland 5

6 Nylands strategiska mål Nyland och dess olika delar har erkända roller. De varierande styrkorna hos landskapets olika delar utnyttjas och på så sätt skapas förutsättningar för ett gott liv för befolkningen i hela landskapet. 2. Förutsättningar för att producera välfärds- och utbildningstjänster för befolkningen tryggas i hela landskapet. 3. Nyland lockar investerare och företag. 4. Nyland är den mest betydande innovationskoncentrationen kring Östersjön. 5. Samhällsstrukturen i Nyland är fungerande och effektiv, den minskar energiförbrukningen och behovet av resor samt främjar välfärden. 6. Nylands är det första kolneutrala landskapet i Finland och en föregångare när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen. Visionen för utvecklingen och de strategiska målen i Landskapsöversikt 2040 för Östra Nyland (förslag ) Östra Nylands strategiska mål 1. De egna styrkefaktorerna utnyttjas i det expanderande metropolområdet 2. Samarbetet och nätverken utvecklas och utnyttjas regionalt, nationellt och internationellt, essentiella riktningar är huvudstadsregionen och Södra Finland, Östersjöområdet, speciellt Estland och S:t Petersburg, Norden 3. Kompetensen stärks, energiinnovationer 4. Nya saker och handlingssätt utvecklas, serviceinnovationer och sociala innovationer 5. Östra Nyland utvecklas till en ekoregion, lågkolintensivare trafik och boende samt miljöskydd 6. Heli-banan och regionstrukturen som stöder banans utvecklingszon utvecklas målmedvetet Tyngdpunkterna i ELY:s strategiska resultatavtal A. Att främja regional konkurrenskraft och befolkningens välfärd B. Att dämpa klimatförändringen och främja hållbar utveckling C. Resultatgivande verksamhet Östra Nylands vision för utvecklingen är Östra Nyland är ett energiskt och tidsenligt kustområde med unik kultur och miljö, där invånarna har möjlighet till ett bra liv. 6

7 2. Organiseringen av utarbetandet I och med reformerna i anslutning till regionutvecklingen omfördelas ansvaret för den strategiska utvecklingen. Förändringen förutsätter nära samarbete med olika parter. För utarbetandet av landskapsprogrammet svarar landskapsprogramteamen på Nylands förbund (N) och Östra Nylands förbund (ÖN): Landskapsprogramteamet (den ansvarige personens namn har understrukits): Koordinering av utarbetandet - Tarja Hartikainen (N), Ilmi Tikkanen (ÖN), Paula Latvanen (N), Pirkko Julin (ÖN) Bakgrundsfakta, uppföljning - Olli Pekka Hatanpää (N), Markku Hyypiä (N), Markus Liikkanen (N), Henri Jutila (ÖN) PDB/SMB - Tuula Palaste-Eerola (N), Tarja Hartikainen (N), Ilmi Tikkanen (ÖN) Välfärd, tjänster - Ulla-Mari Karhu (N), Per-Stefan Nyholm (ÖN), Pekka Lehtinen (ÖN) Den fysiska verksamhetsmiljön (områdesstruktur, miljö) - Maija Stenvall (N), Silja Aalto (N), Oskari Orenius (ÖN), Erkki Vähätörmä (ÖN) Beredningen av programmet indelas i helheter (handlingslinjer HL vid utarbetandet av programmet). Genomgående teman vid uppställandet av målen i de olika handlingslinjerna är styrkorna hos huvudstadslandskapet och dess olika delar välfärd och konkurrenskraft förnyelseförmåga och innovativitet internationalism klimatförändringen hållbar utveckling (ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella). Konkurrensfördel/-förmåga, kompetens - Laine Valkama (N), Eija Väätäinen (N), Hilkka Jylli (N), Per-Stefan Nyholm (ÖN), O P Hatanpää (N), Pekka Lehtinen (ÖN). Landskapsprogrammet för hela Nyland 7

8 Koordinering av det nybildade området och att klargöra regionernas roller Att dra nytta av huvudstadsregionens konkurrensfördel Utvecklande av förutsättningarna för välförd och servicen Ett hållbart utvecklande av region- och samhällsstrukturen och miljön Huvudstadslandskap Välfärd Förnyelseförmåga Internationalism Hållbar utveckling och klimatförändringen Schema: Helheter och utgångspunkter för målsättningen. 8

9 3. Deltagande och bedömning av konsekvenserna Myndighets- och intressentgruppssamarbete Utarbetandet av landskapsprogrammet och den därtill anslutna miljörapportern förutsätter omfattande och fungerande samarbete i samtliga faser i programarbetet med de statliga regionförvaltningsmyndigheterna, kommunala och regionala organisationer samt andra parter. Programarbetet behandlas i olika etapper i landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat, i landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige i båda landskapen och på möten med intressentgrupperna. Med Nylands ELY-central söker man nya samarbetsformer för koordineringen av gemensamma mål och åtgärder. I Nylands förbunds extranet finns en separat evenemangskalender för myndighetssamarbetet. När programmet utarbetas inrättas inga separata arbetsgrupper för intressentgruppssamarbetet. Växelverkan med medlemskommunerna sköts i huvudsak via de existerande sektorvisa expertgrupperna. Enligt behov behandlas programmet även på kommunernas egna sammankomster. Det centrala regionala forumet för myndighetssamarbetet är landskapets samarbetsgrupp i Nyland och Östra Nyland och sekretariaten (LSG och LSGS). Samråd med myndigheterna om de uppgifter som ska lämnas i landskapsprogrammets miljörapport i enlighet med 5 i statsrådets förordning om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program genomfördes genom förhandlingar med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Förhandlingarna kompletterade de förhandlingar som Nylands förbund fört i augusti Programutkastet presenteras för delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) våren Samråd med allmänheten och framläggande av landskapsprogrammet och miljörapporten Alla intresserade har möjlighet att påverka utarbetandet av landskapsprogrammet och den miljörapport som ansluter sig till det. Information om hur landskapsprogramarbetet avancerar finns på Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds webbplats. Allmänheten informeras om att utarbetandet börjar genom en kungörelse i Officiella tidningen och Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds samt medlemskommunernas officiella anslagstavlor samt på Nylands förbunds och Östra Nylands förbunds webbplats i februari Utkastet till landskapsprogram och miljörapport läggs fram i enlighet med 55 och 62 i förvaltningslagen under minst 30 dagar och då har alla intresserade möjlighet att bekanta sig med dem samt att framföra åsikter om dem. Utlåtanden om utkastet till landskapsprogram och miljörapport begärs av kommunerna, de viktigaste aktörerna och sammanslutningarna samt centrala myndigheter i området. Information om att landskapsprogrammet godkänts ges i enlighet med förvaltningslagen. Landskapsprogrammet för hela Nyland 9

10 Konsekvensbedömning På landskapsprogrammet för hela Nyland tillämpas miljöbedömning enligt SMB-lagen. I stället för miljökonsekvensbedömning används benämningen konsekvensbedömning, eftersom bedömningen ska omfatta inte bara miljökonsekvens utan också ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser. Resultatet av bedömningen är en miljörapport som ska fogas till landskapsprogrammet. I den beskrivs bl.a. betydande konsekvenser av programmet. Det centrala målet för konsekvensbedömningen är att stödja planeringen av landskapsprogrammet samt beslutsfattandet och den offentliga debatten om det. Genom bedömningen stöder man också intressentgruppernas och den övriga allmänhetens deltagande i utarbetandet av landskapsprogrammet. Bedömningen utgör en del av processen för utarbetandet av landskapsprogrammet. Medan landskapsprogrammet utarbetas bedöms om de planerade åtgärderna medför betydande konsekvenser för följande saker: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, marken, vattnet, luften, klimatet, växtligheten och organismer samt för naturens mångfald, samhällsstrukturen, den byggda miljön, landskapet, stadsbilden och kulturarvet, utnyttjande av naturresurserna samt växelverkan mellan de faktorer som nämns ovan. Miljörapport I miljörapporten anges i nödvändig omfattning Landskapsprogrammets huvudsakliga innehåll Miljöns nuvarande tillstånd och dess sannolika utveckling om programmet inte genomförs De kännetecknande miljöförhållandena i sådana områden som kan antas komma att påverkas betydligt Miljöproblem som är relevanta för landskapsprogrammet De mål för skydd av miljön som är relevanta för landskapsprogrammet Sannolika betydande konsekvenser Åtgärder som förhindrar, minskar eller uppväger miljöolägenheter En redogörelse för bedömningen och deltagandet En beskrivning av hur uppföljningen av konsekvenserna ordnas och indikatorerna för uppföljningen En allmänt hållen sammanfattning. Bedömningen utvecklas under arbetets gång. 10

11 Landskapsprogrammet för hela Nyland 11

12 a Hyvinge Mäntsälä Pukkila Mörskom Lappträsk l nd arbetspublikationer C 63-7 (pap.) -4 (nätversion) Lantmäteriverket tillstånd nr 7/MML/09 Hangö Raseborg Karislojo Nummi-Pusula Lojo Ingå Sjundeå Högfors Vichtis Kyrkslätt Nurmijärvi Tusby Kervå Vanda Esbo Grankulla Helsingfors Nyland Träskända Borgnäs Sibbo Askola Borgå Östra Nyland Lovisa mmenterats av: Erkki Aalto, utvecklingsdirektör, RAKLI; Silja Aalto, miljöexpert, Nylands förbund; Rauli Ailus, stadsarkitekt, Raseborgs stad; Marja Alpola-Narinen, sekreterare för internationella örbund; Aija Aunio, planläggningsarkitekt, Kyrkslätts kommun; Anna Böhling, landskapsarkitekt MARK; Christer Finne, arkitekt SAFA, HESA-SAFA; Katariina Haigh, stadsarkitekt, Lojo stad; ä, planeringschef, Nylands förbund; Erkki Härö, forskare; Leena Iso-Markku, generalplanläggare, Lojo stad; Petri Kangassalo, ark. stud.; Kaisa Kilpeläinen, planläggningsarkitekt, Nurmijärvi la, tekn. stud.; Tarja Laine, avdelningschef, Nylands miljöcentral; Kimmo Lapintie, professor, TKK; Annukka Lindroos, detaljplanearkitekt, Helsingfors stad; Tero Luomajärvi, kommunarkitekt, Mera information om processen för utarbetandet av Landskapsprogram för hela Nyland: Nylands förbund Regionutvecklingschef Tarja Hartikainen Tfn (09) , E-post: tarja.hartikainen@uudenmaanliitto.fi ; Eero Löytönen, stadsplaneringschef, Borgå stad; Maire Mattinen, avdelningsdirektör, Museiverket; Anne Mäkinen, byggnadsforskare, Mellersta Nylands landskapsmuseum; Anne Mäkynen, anda stad; Jorma Mukala, huvudredaktör för Arkkitehti - Finsk Arkitekturtidskrift; Olli Niemi, utvecklingsdirektör för affärsverksamheten, NCC; Riitta Niskanen, forskare, Lahtis stadsmuseum; gramdirektör, Energiprogrammet, SITRA; Pekka Normo, planläggningschef, Nylands förbund; Anne Nurmio, stadsbildsarkitekt, Esbo byggnadstillsynscentral; Oskari Orenius, planläggningschef, und; Lauri Putkonen, forskare; Ulla Priha, arkitekt, SAFA; Lasse Rekola, miljöplanerare, Nylands förbund; Ria Ruokonen, landskapsarkitekt MARK; Sari Saresto, byggnadsforskare, Mellersta useum; Mia Saloranta, arkitekt SAFA, Finlands hembygdsförbund; Marica Schalin, arkitekt SAFA, HESA-SAFA; Peter Sjöstrand, landskapsmuseiforskare; Västra Nylands landskapsmuseum; Pertti annu Siitonen, trafikingenjör, Nylands förbund; Arja Sippola, arkitekt SAFA; Jyrki Tasa, professor, arkitekt SAFA; Ulla Teräs, landskapsmuseiforskare, Mellersta Nylands landskapsmuseum; Antti erksamhetsdirektör, Skanska Oyj; Tiina Valpola, specialsakkunnig, statens byggnadskonstkommission; Pekka V. Virtanen, professor emeritus; Henrik Wager, byggnadsforskare, Borgå museum Östra Nylands förbund Regionutvecklingschef Ilmi Tikkanen Tfn , E-post: ilmi.tikkanen@ita-uusimaa.fi Mera information om arbetsprogrammet och programmet för deltagande och bedömning för landskapsprogrammet för hela Nyland : Landskapsarkitekt Tuula Palaste-Eerola Tfn (09) , E-post: tuula.palaste-eerola@uudenmaanliitto.fi NYLANDS FÖRBUNDS KONTAKTINFORMATION Alexandersgatan 48 A Helsingfors Tfn (09) ÖSTRA NYLANDS FÖRBUNDS KONTAKTINFORMATION Fredsgatan 29, Borgå Tfn Layout: Anni Levonen Bilder: Tuula Palaste-Eerola Helsinki 2010