Rätt stöd gav Claes lugn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätt stöd gav Claes lugn"

Transkript

1 Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer TEMA: ADHD, AUTISM, ASPERGERS Rätt stöd gav Claes lugn + FORSKNING Behandling på internet + HÄLSOCOACHERNA Råd om frukost + HALLÅ DÄR Göran Gunnarsson (C)

2 HÄLSOTECKEN Nummer REDAKTÖREN Kan du rädda liv? Många av oss har närstående, vänner och släktingar som har drabbats av en stroke. Andra har själva insjuknat. Det är inte alls konstigt, var 17:e minut drabbas nämligen någon i Sverige. Tid är avgörande när någon får en stroke. Att komma snabbt till sjukhus kan förhindra eller minska framtida funktionshinder. Därför har ambulanssjukvården en viktig roll. I tidningen får du träffa ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren som berättar om hur han och hans kollegor agerar då de har fått ett larm om en person med en misstänkt stroke. Men för att ambulanssjukvården ska kunna hjälpa oss att snabbt komma till sjukhus måste vi alla lära oss de vanligaste symtomen och ringa 112 direkt när någon nära oss drabbas. Vem som helst kan få en stroke, både du och jag. Varje år insjuknar personer i Sverige och 8000 av dem avlider. Tillsammans kan vi minska de siffrorna. Det är enkelt att lära sig att rädda liv genom att göra AKUT-testet. Du hittar det på webbplatsen Jag har gjort det. Har du? INNEHÅLL 3 Försöksprojekt med stödsjuksköterskor 4-5 Notiser 6 Ambulanssjukvården vid stroke 7 Renoverat i Motala 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Hälsotecken på webben TEMA NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER: Fler vuxna får diagnos Barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset FORSKNING: Sömnproblem behandlas på webben 18 Barn och träning Cecilia Ottosson E-post: Telefon: Korsordet RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Fotsvamp, öronvärk och värk i axlar och nacke Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Grafisk form: Ariom Reklambyrå AB Omslagsbild: Claes Engström, Foto: Göran Billeson Foto: Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: ex Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, Linköping Telefon: E-post: Webbplats: 22 HALLÅ DÄR: Göran Gunnarsson om kollektivtrafik 23 LÄKEMEDEL: Billigast läkemedel väljs 24 YRKESPORTRÄTTET: Jan-Erik Johansson, logoped 2

3 Stödsjuksköterskor ska hjälpa patienter i vården Sjuksköterskorna som har startat försöksverksamheten i Östergötland är Christina Gustafsson, Anna-Lena Ståhlberg, Hanna Enblom, Sofia Landström (leder projektet), Anna-Karin Karlsson, Karin Janzon och Emelie Ahlbom. Annika Gustafsson saknas på bilden. Nu startar ett försöksprojekt där 400 patienter med många vårdkontakter får en särskild kontaktperson i vården. Sex sjuksköterskor har börjat träffa patienterna. projektet Aktiv hälsostyrning har bedrivits med goda resultat i Stockholms läns landsting. I en försöksverksamhet och ett forskningsprojekt prövas det nu i Östergötland, där knappt 400 patienter deltar i en första etapp. Karin Janzon är en av sjuksköterskorna som har börjat arbetet i Östergötland. Jag erbjuder ett samtal och träffar patienten vid ett första tillfälle. Efter mötet håller jag en regelbunden kontakt med patienten på telefon. Under tiden fortsätter patienten att ta sina egna kontakter med vården, men jag stöttar där det behövs. Lugnare läge Karin Janzon har arbetat i olika delar av vården, bland annat 1177 Sjukvårdsrådgivningen och akutsjukvården. Ofta har jag träffat patienter som har känt oro över sin situation och haft fler frågor än vården hunnit besvara. I akuta lägen och med väntande telefonköer är det svårt. Nu känns det bra att komma in i ett lugnare läge och kunna lägga tid på att reda ut situationen. Ofta handlar det om att man som patient har fått nya mediciner som man inte vet hur man ska ta eller att man träffat en läkare som sagt något som man inte har förstått. Det kan också vara en sjukdom med symtom som går fram och tillbaka. När man till exempel har KOL och upplever att det är tungt att andas är det lätt att drabbas av oro och söka akut vård. Ett annat problem är att patienter ibland väntar för länge med att söka vård, så att de hinner bli akut sjuka, säger Karin Janzon. Ökad trygghet Hon märker att det gör patienter tryggare att få veta mer om sin sjukdom. Då vet man också vart man ska söka, vilket blir lättare för både patienten och sjukvården. Om försöksverksamheten inom Aktiv hälsostyrning faller väl ut, kan stödsköterskorna få en fast funktion. Karin Janzon, sjuksköterska inom Aktiv Hälsostyrning. Vi hoppas på goda resultat eftersom projektet i Stockholm visar att patientgruppen som har fått stödet har upplevt en ökad trygghet och livskvalitet. De har heller inte behövt läggas in på sjukhus så ofta som tidigare, säger Tommy Skau, vårddirektör i Landstinget i Östergötland. n FAKTA Aktiv hälsostyrning Sjuksköterskorna i Aktiv hälsostyrning ska dels arbeta med patienter som är kroniskt sjuka, bland annat i hjärtsvikt, dels med patienter som av andra orsaker har besökt vården ofta under en begränsad period. Patienterna som valts ut har fått ett brev från landstinget och kan tacka ja eller nej. Många har valt att delta. Text: Maria Carlqvist Foto: Göran Billeson 3

4 NOTISER God handhygien minskar risken för förkylning Lär ditt barn att ofta tvätta händerna och att nysa i armvecket. Det är de bästa råden för att undvika förkylningssmitta. Höst och vinter är förkylningstider eftersom vi då återsamlas på jobb, skola och förskola och för att luften blir kalllare och fuktigare. Barn drabbas av flest förkylningar. Blodtappen i Linköping ligger numera mitt i city. Ökad tillgänglighet hos Blodtappen För att öka tillgängligheten för blodgivare pågår förändringar inom Blodtappen i Östergötland. Blodtappen i Linköping har flyttat från Universitetssjukhuset till city. det är en trend i landet att Blodtappen flyttar ut på stan. Vi gör det för att öka tillgängligheten. Blodgivare är inte sjuka så det är också konstigt om vi finns på sjukhuset, säger Birgitta Clinchy, verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Startskott för Framtidens US I oktober togs första spadtaget till Framtidens Universitetssjukhus (US) i Linköping, i form av en symbolisk sprängning. Det här är stor och viktig dag för utvecklingen av US och hela regionens sjukvård, sa landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell (M), som fick avfyra sprängladdningen. Nu finns Blodtappen i Linköping på Storgatan 32. Blodtappen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer inte heller att finnas kvar utan ersätts av en ny blodbuss som ska stå på olika platser. Förändringen beräknas ske kring årsskiftet. I Norrköping har det blivit färre blodgivare. Vi hoppas kunna öka nyrekryteringen om vi finns mer centralt, säger Birgitta. Den blodbuss som finns i dag kommer även fortsättningsvis att åka runt till olika platser i länet. Om du vill bli blodgivare eller se var du kan lämna blod kan du besöka webbplatsen Foto: Pia Alm Drygt 3,8 miljarder kronor kommer att investeras i Framtidens US. Det blir länets största byggprojekt och planeras pågå till Ett antal sjukhusbyggnader kommer att rivas och ersättas med nya lokaler, andra byggs om för att uppfylla de krav som ställs på dagens och morgondagens sjukvård. Barn under tre år har inte ett fullgott immunförsvar. Barn tar ofta mycket på varandra och det ökar också risken för smitta, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Landstinget i Östergötland. Bra handhygien är viktig för att undvika att själv smittas och att föra smitta vidare. Om föräldrar är noga med att lära sina barn att ofta tvätta händerna med tvål och vatten så är mycket vunnet. Att alltid hosta och nysa i armvecket är också viktigt. Barnen ska vara hemma när de är sjuka. En vanlig förkylning håller i sig i några dagar. Allmänna råd är att barnet ska hålla sig varm, dricka varmt och inte ägna sig åt överdriven fysisk aktivitet. Om barnet är väldigt slött, inte får i sig vätska eller om febern fortsätter att stiga eller håller i sig i mer än två till tre dygn ska man kontakta vården, i första hand 1177 Sjukvårdsrådgivningen. 4

5 Hon använder 1177 för sjukvårdsrådgivning Föräldralediga Emilia Byström är en av invånarna i Östergötland som använder landstingens gemensamma webbplats för att få information om vård och hälsa. Emilia byström studerar till läkare, men är just nu föräldraledig med dottern Molly, som bara är åtta dagar när Hälsotecken träffar dem. Både som nybliven förälder och senare i föräldraskapet kan frågor om barnets hälsa vara vanliga. Emilia använder 1177 för att få svar. Förut har jag ringt 1177, men nu tycker jag att det är smidigare att kolla på webben. På kan man läsa om olika sjukdomar, mediciner, undersökningar och behandlingar. Det finns flera tusen medicinska artiklar som är faktagranskade och skrivna av läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Det finns också temasidor som exempelvis Barn och föräldrar. Undernäring vanligt bland sjukhuspatienter var tredje patient som läggs in på sjukhus är undernärd. Njurmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har infört nutritionsronder för att snabbare fånga upp patienter med näringsbrist. Man går igenom patienternas tillstånd vid inskrivningen, kostförändringar och hur tillståndet påverkats. Andelen patienter som riskbedöms för undernäring inom 24 timmar har ökat till ett snitt på 55 procent. Emilia Byström med dottern Molly. Det är bra information och tydligt när man ska eller inte ska söka vård, tycker Emilia. Eftersom Molly är så liten och mår prima när vi träffas har Emilia inte behövt söka fakta kring konkreta sjukdomstillstånd än. Jag förväntar mig att det kommer att dyka upp funderingar, så vi kommer säkert att använda 1177 framöver på webben ligger till grund för råden som man får när man ringer till 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Där ger erfarna sjuksköterskor medicinska råd och hänvisar rätt om de som ringer behöver besöka vården. Foto: Pernilla Lindblom 20 Så många procent av dem som drabbas av stroke är under 65 år. Du kan få veta mer om stroke på webbplatsen som är navet i den strokekampanj som nu pågår. Där finns bland annat filmer med anhöriga som berättar om hur de räddat livet på någon i sin närhet som har fått stroke. Vaccination mot influensa om du ännu inte har vaccinerat dig mot influensan är det hög tid. Personer över 65 år och personer med vissa kroniska sjukdomar rekommenderas vaccination via vårdcentralen. Gravida kvinnor som är ovaccinerade mot den nya influensan eller som enbart vaccinerat sig mot säsongsinfluensa tidigare, rekommenderas vaccination via mödrahälsovården. De som vårdar eller delar hushåll med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar bör också vaccinera sig. Vaccinationen är kostnadsfri för riskgrupperna. Mer information finns på landstingets webbplats Sammanhållen journalföring för bästa möjliga vård vet du om att landstinget har sammanhållen journalföring? Det betyder att den du söker vård hos kan få tillgång till uppgifter i patientjournaler som du har hos andra vårdgivare. Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov för att kunna ge dig bästa möjliga vård. Om du inte vill att dina uppgifter ska vara tillgängliga kan du begära att de spärras. Kontakta din vårdmottagning eller personuppgiftsombudet i landstinget för hjälp. Du kan läsa mer om sammanhållen journalföring på eller prata med din behandlande hälsooch sjukvårdspersonal. 5

6 FAKTA AKUT-testet Misstänker du att en person nära dig har drabbats av stroke? Gör så här: A Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112! K Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ring 112! U Uttal. Be personen säga en enkel mening som Det är vackert väder i dag. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! T Tid. Varje sekund räknas. Ju fortare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. Tid är avgörande vid stroke. Ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren och hans kollegor ser till att personer med misstänkt stroke snabbt kommer till sjukhus. Ambulanssjukvården viktig vid stroke Tid är avgörande när någon får en stroke. Att komma snabbt till sjukhus kan förhindra eller minska framtida funktionshinder. Därför har ambulanssjukvården en viktig roll. om sos alarm bedömer att det är ett rädda hjärnan-fall får vi ett prio 1-larm. Det betyder att vi åker ut med blåljus och sirener för att det ska gå så snabbt som möjligt, förklarar ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren på Falck. Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan) är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få fler att överleva och att minska de funktionsnedsättningar som sjukdomen kan ge är syftet med strokekampanjen, som landstingen och regioner driver sedan i oktober. Detta ska ske genom att få människor att känna igen symtomen och ringa 112 direkt. De vanligaste symtomen är enkla att lära sig genom AKUT-testet (se faktaruta). De symtomen, liksom andra tecken på stroke, kontrollerar även Henrik Synnergren och hans kollegor då de kommer fram till en person med en misstänkt stroke. När vi ser symtom på akut stroke larmar vi akuten så tidigt som möjligt så att de ska vara förberedda när vi kommer in med patienten, säger Henrik Synnergren. Under ambulansfärden behandlas inte stroken i sig. Det vi kan göra i ambulansen är att se till att patienten mår så bra som den kan, vi ger syrgas om det behövs. Om det tillstöter kramper behandlar vi det. Vi dokumenterar vilka nedsättningar patienten har och om tillståndet förvärras så att vi snabbt kan informera akuten om det. Rädda liv Anledningen till att det är så viktigt med snabb vård är att det propplösande läkemedlet trombolys bara kan ges upp till fyra och en halv timme efter insjuknandet. Alla kan drabbas av stroke och om många lär sig de vanligaste symtomen och larmar direkt kan de hjälpa till att rädda liv, säger Lena Lundgren, hälsooch sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland som också leder strokekampanjens nationella styrgrupp. n När vi ser symtom på akut stroke larmar vi akuten så tidigt som möjligt, säger Henrik Synnergren. Fotnot: Du kan läsa mer om stroke i Hälsotecken nyhetsblad som skickades till ditt hushåll i oktober. Nyhetsbladet finns också på landstingets webbplats 6 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

7 Ombyggnad för framtiden Renoveringen av Lasarettet i Motala som pågått i flera år är nu i en slutfas. Stora delar av lasarettet är färdigrenoverade. Senast var det barnklinikens tur att flytta in i nya fräscha lokaler. ingen som besökt Lasarettet i Motala under de senaste åren har undgått att en omfattande ombyggnad pågår. Det bankas och borras och byggnadsarbetare i blåställ är en vanlig syn i sjukhuskorridorerna. Lokalerna har anpassats för framtiden, säger projektledaren Catarina Löfstedt. Allt som planerades i den stora ombyggnadsplanen för lasarettet 2006 är nu slutfört. Men nya byggprojekt har tillkommit under tiden och det är dessa som fortfarande pågår. Närmast i tur står exempelvis renovering av entréerna i A- och B-huset. Förutom att lokalerna anpassats för respektive verksamhet och att ytskikten renoverats har många stora tekniska system bytts ut såsom el, värme och ventilation. De nya systemen är också mer energisnåla. Viktigt har varit att de nya lokalerna ska stödja vårdprocesserna. Det ska med andra ord gå att arbeta effektivt i lokalerna och mellan verksamheter som är beroende av varandra. Exempelvis har all akutsjukvård koncentrerats runt akutmottagningen. Hjärtintensiven och den medicinska akutvårdsavdelningen ligger nu i anslutning till akuten. En annan verksamhet där lokalerna anpassats efter vårdprocessen är operation. Det är roligt att se att den ena verksamheten efter den andra nu flyttar in i vackra och ändamålsenliga lokaler. Det blir en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och trevligare och säkrare för patienterna, säger Catarina Löfstedt. Anpassade lokaler Senast i tur att ta nya fina lokaler i anspråk var barnkliniken. I barnklinikens nya väntrum finns gott om plats för lek. Emil Stigh har sällskap av mamma och pappa. Vi var trångbodda tidigare och har nu fått betydligt rymligare. Dessutom är lokalerna bättre anpassade för vår verksamhet, säger vårdenhetschefen Eva Winqvist. Det är ett lyft både för patienter och för medarbetare. De nya lokalerna ligger i direkt anslutning till barnhabiliteringen och barnoch ungdomspsykiatrin, vilket alla tre parterna är nöjda med eftersom verksamheterna har många beröringspunkter med varandra. Vi har fått ett eget barnplan här på lasarettet, säger Eva Winqvist. n FAKTA Ombyggnaden Lasarettet i Motala byggdes togs beslut om en generalplan för långsiktig renovering och anpassning av lokalerna efter förändrad organisation och sjukvårdstruktur. Sedan dess har renovering av lasarettet pågått. Samtliga ombyggnadsprojekt som fanns med i planen från 2006 har nu slutförts. Dessutom har flera nya arbeten tillkommit och slutförts. Viss ombyggnad pågår fortfarande. Text: : Anna Bowall Foto: Göran Billeson 7

8 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, Linköping, skicka e-post till: eller ställ frågan via landstingets webbplats HÉLÈNE OTTOSSON Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaksavvänjning, levnadsvanor, övervikt och förkortning av sjukskrivningstider. MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Jag har inte tränat på länge, men har gått kortare promenader. Nu har jag börjat gå oftare, längre och i snabbare takt. Jag får väldigt ont i fötterna och det håller i sig även om jag tar det lugnare. Flera personer har sagt till mig att det kan bero på mina skor, även om jag tycker att jag har bra skor. Hur viktigt är det att använda bra skor och hur ska jag veta vad som är bra skor? under en hel livstid uppskattas genomsnittspersonen gå fyra varv runt jorden, så visst är det viktigt med bra skor. Gå till de stora sportaffärerna, där har de har god kunskap om bra skor. Ibland får man ha olika skor till olika träningsformer och underlag. Har du ont så säger kroppen ifrån, då ska du vila eller ta det lite lugnare. Det kan underlätta att inte gå på för hårt underlag som asfalt, utan ta istället en promenad i ett spår i skogen där det är mjukare. Vilka är de vanligaste orsakerna till att människor misslyckas med livsstilsförändringar och vilka är era bästa råd för att man istället ska lyckas? Motivation. det är alltid svårt att ändra på något som är invant. Sätt inte upp för stora mål utan gör istället små förändringar. Ta hjälp om du inte klarar det själv. Du kan alltid ringa 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral som kan hänvisa dig rätt. Att till exempel gå ner i vikt kan vara en stor förändring i livet. Att börja röra på sig mer kan vara en mindre förändring. Stegräknare är ett bra hjälpmedel. Att ändra ett beteende går inte på en natt. Beröm dig själv om du klarat målet för veckan och var nöjd för små framsteg. VISSTE DU ATT... i Östergötland har medelåldern för kvinnor som föder sitt första barn ökat från 24 år till 28 år under de senaste 30 åren? Under hela mitt liv har jag fått höra hur viktigt det är att äta frukost. Jag tycker att det är jättesvårt att få i mig något på morgonen och blir ofta illamående bara jag tänker på mat så dags på dagen. Är frukosten verkligen så viktig och vad ska jag göra för att kunna äta på morgonen? här handlar det också om att ändra sina vanor, gå upp lite tidigare försök att få i dig något. Tankar du inte bilen går den inte igång, det är samma sak med kroppen. Hela kroppen fungerar bättre om man äter regelbundet frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. Om man äter regelbundet är det också lättare att låta bli att småäta och att äta lagom mycket vid måltiderna. Börja med en frukt, eller ett glas mjölk eller yoghurt. Det ger energi tills du blir hungrig lite längre fram på morgonen. Kan du inte alls äta när du vaknat kan du ta med dig och äta på jobbet eller skolan lite senare. Kaffe och te innehåller ingen energi. 8 Foto: Shutterstock

9 Luftföroreningar på jobbet ökar risken för astma även vanligt förekommande koncentrationer av luftföroreningar på arbetsplatser under 2000-talet medför ökad risk för att utveckla astma. Det visar en studie från Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping. Män som har varit exponerade för medelhöga eller höga halter av partiklar i mer än tre år i arbetet löper en fördubblad risk att utveckla astma, jämfört med personer i yrken där man inte exponeras, säger Ulf Flodin, överläkare och forskare som tillsammans med Pål Graff, US, och Mats Fredriksson och Pia Jönsson, Linköpings universitet, genomfört studien. Bland kvinnor sågs ingen riskökning. Feta kvinnor blöder mer efter förlossning feta mödrar löper en ökad risk att blöda efter förlossningen, då livmodern inte drar ihop sig. Det visar en studie som Marie Blomberg, förlossningsöverläkare och docent i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, har gjort. Det finns skäl att fundera över om man ska ge förebyggande behandlingar till mödrar med ett BMI på över 40. Det kan innebära en medicinsk fara att blöda och det är en traumatisk upplevelse för kvinnan, säger Marie. VISSTE DU ATT... landstingets växel tar emot 3714 samtal under en genomsnittlig dag? Remissfritt till sjukgymnast och arbetsterapeut du vet väl att du inte behöver någon remiss för att få komma till en sjukgymnast eller en arbetsterapeut? Du behöver alltså inte gå till en läkare först, utan kan själv direkt boka en tid hos en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Dessa finns inom primärvården i landstingets rehaborganisation; Rehab väst, Rehab öst eller Rörelse och Hälsa. Det finns också privata sjukgymnaster, där landstingets vårdavgifter och högkostnadsskydd gäller. Kontaktuppgifter hittar du i Landstingskatalogen eller på landstingets webbplats Hälsotecken på webben Vet du om att Hälsotecken också finns på landstingets webbplats Lättläst nu på De invånare i Östergötland som har svårt att läsa eller förstå svenska ska lättare kunna ta till sig den information som Hälsotecken innehåller. Därför finns nu hela Hälsotecken i en lättläst version, som en pdf-fil, på landstingets webbplats Du kan också beställa dessa sidor på telefon eller via e-post Lös korsord på webben Vill du inte lösa korsordet här i den tryckta tidningen kan du nu istället lösa det på webbplatsen. Vinnarna meddelas per post, men namnen presenteras både i den tryckta tidningen och på webbplatsen. Frågor till hälsocoacher Via webben kan du också skicka frågor om hälsa och livsstil till Hälsoteckens hälsocoacher Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson. Håll sedan utkik i nästa nummer av tidningen så kanske just din fråga besvaras. På webbplatsen hittar du som vanligt också Hälsotecken som pdf-fil och ett arkiv med tidigare nummer av tidningen. 9

10 TEMA: NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Antalet vuxna personer som får diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där adhd är vanligast, ökar. Dessa funktionsnedsättningar är ett av landstingets prioriterade områden i år. Extra pengar har tillförts, så att till exempel fler utredningar ska kunna göras. Från kaos till ordning 10 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

11 Jag ville få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, säger Claes Engström. Att sitta still vid köksbordet och föra ett längre samtal har inte Claes Engström haft ro till förrän han fick hjälp med sin adhd. Claes Engström dammsuger. Han får syn på datorn och tänker att han måste köpa en ny. Omedelbart. Han släpper dammsugaren, utan att städa klart, och åker iväg och köper en dator istället. En typisk händelse i Claes liv. Då. Nu vet han att han har adhd och har fått hjälp för att lindra de svårigheter som funktionshindret har fört med sig. I Början av sommaren fick Claes Engström, 44 år, diagnosen adhd efter en utredning hos neuropsykiatriska utredningsenheten (NPU) i Linköping (läs mer på nästa sida). Det kändes egentligen inget speciellt att få en diagnos. Jag var mer benägen att få hjälp, att få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, berättar Claes Engström. Under större delen av hans liv har adhd:n inte inneburit så stora problem FAKTA Adhd Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Yttrar sig på olika sätt hos olika personer, men vanliga symtom är uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Minst fyra procent av barnen (upp till 18 år) och minst två procent av de vuxna har adhd. för honom. Jobb, först på fritidsgård och sedan på behandlingshem, har till exempel alltid fungerat bra. Men visst kan han i dag se att det var adhd:n som gjorde att han ibland kände sig annorlunda under skoltiden. Jag kunde inte sitta still och var klassens clown. Svårt att slutföra Claes har alltid varit rastlös och saknat tålamod. Om jag har gått in på Ica och sett att det har varit tre personer i kassakön har jag gått ut igen för jag har inte klarat att stå i kö. Han har haft lätt för att påbörja saker, men svårare för att slutföra dem. Svårast har det varit med vardagssysslor, som att gå ut med soppåsen eller att ta hand om tvätten. Det har dock aldrig upplevts som något problem av Claes själv eftersom någon annan har tagit det ansvaret åt honom. Först hans mamma och sedan hans första fru och därefter hans andra fru, förklarar han. Kan fokusera Det var först när han blev ensamstående och hans äldsta barn skulle bo hemma hos honom som funktionsnedsättningen blev ett stort problem. Plötsligt var det jag som skulle ta allt ansvar. Jag klarade inte allt jag skulle hålla reda på. När han skulle ha gympa- kläder med sig till skolan, vilka aktiviteter han hade efter skolan eller se till att det fanns mat hemma på kvällarna. Det bara snurrade i skallen och jag var helt slut. Claes förstod att han var tvungen att söka hjälp. Efter att han fick diagnosen har han fått medicin och går regelbundet i samtal hos NPU. Det har hjälpt honom mycket. Allt har blivit så lugnt och skönt, jag sover på nätterna och jag kan fokusera. Jag har fått hjälp med att få struktur på saker och nu viker jag tvätten direkt och dammsuger klart. Min yngsta son säger att jag lyssnar mer på honom och har ett lugnare humör. n KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD LEVI ECKESKOG (KD): Att möta behoven hos våra medborgare med neuropsykiatriska funktionshinder är oerhört viktigt. Därför gjorde vi 2010 en behovsanalys och träffade patienter och anhöriga för att lyssna på deras synpunkter. Vi ser till exempel att det är nödvändigt att behandlingen är tydligt inriktad på patientens individuella funktionsnedsättning och att man tidigt upptäcker funktionsnedsättningar hos barn. Vi har tillsatt medel till neuropsykiatrin i år, bland annat för att säkerställa att utredning och behandling ska gå hand i hand. 11

12 TEMA: NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Agneta Julinder, enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten för vuxna. Det finns vissa symtom som är vanliga hos personer med neuropsykologiska funktionsnedsättningar, men symtomen varierar beroende på funktionsnedsättning och är olika från person till person. Det är inte heller ovanligt att ha fler än en diagnos samtidigt. Svårt med socialt samspel Typiska symtom vid både autism och Aspergers syndrom är svårigheter med det sociala samspelet. Personer med Många har upplevt att de inte har fått någon förståelse Många kan fungera bra om de får rätt stöd Allt fler vuxna får diagnoserna adhd, autism och Aspergers syndrom. Det beror bland annat på att kunskapen om att många i vuxen ålder har kvar de här neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna inte har funnits så länge. nu vet man att man faktiskt kan ha kvar funktionsnedsättningarna som vuxen. Förmodligen kommer antalet som får diagnos i vuxen ålder att minska. I och med att problematiken uppmärksammas och kunskapen ökar kommer fler att upptäckas och få hjälp redan som barn, säger Agneta Julinder, enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten för vuxna i centrala länsdelen som tillhör psykiatriska kliniken i Linköping. Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar räknas adhd (se föregående sida) och så kallade autismspektrumtillstånd, där autism och Aspergers syndrom är de vanligaste. Gemensamt för de olika diagnoserna är att personerna med dem har haft liknande problem sedan barndomen. Fungera bra Många av dem vi möter har upplevt att de inte har fått någon förståelse, inte sällan har de sökt hjälp utan att få någon och de har ofta varit utsatta i skolan. Det är tråkigt för många kan fungera bra om de får rätt stöd, säger Agneta Julinder. Aspergers kan till exempel ha svårt att förstå hur andra människor tänker och ha svårt att uppfatta underförstådda meningar. Personer med autism är känsliga för förändringar och lever ofta enligt strikta rutiner. Forskning talar för att ärftlighet är den största orsaken till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skador under foster- och spädbarnstiden liksom för tidig födsel kan öka risken. Det har också med miljön att göra. Samhället ställer allt högre krav på social kompetens och flexibilitet. Det innebär att de här personerna får större problem i dag än när dessa krav inte var så uttalade, menar Agneta Julinder. n FAKTA Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Symtomen visar sig oftast redan i barndomen. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning startar inte i vuxen ålder. Cirka en procent av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd. Personer med autism har svårigheter med socialt samspel, kommunikation och inlevelse. Många med klassisk autism har också en utvecklingsstörning. Personer med Aspergers syndrom har svårigheter med socialt samspel, har ofta specialintressen och ibland bristande motorik. 12 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

13 Specialistsjuksköterskan Pernilla Remsö förklarar hur ett Qb-test fungerar. Efter utredningen sammanfattas styrkor och svagheter och lämpliga insatser diskuteras med patienten. Representanter från kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling finns med så att hjälpen snabbt ska kunna samordnas. Behandlingen bygger i första hand på pedagogiska och strukturskapande åtgärder. Det kan vara stöd för att klara vardagliga situationer, som att komma upp på morgonen eller att komma igång med studier. Hjälpmedel och medicin Det finns hjälpmedel som kan underlätta. Många har svårt att planera och organisera sin vardag och det gäller att hitta individuella lösningar, förklarar arbetsterapeut Lotta Elm. Utreder och ger stöd Specialistsjuksköterskan Pernilla Remsö sätter en kameramarkör runt patientens panna och förklarar hur testet på datorn ska göras. Det mäter koncentration, uthållighet och impulsivitet och är ett av de tester som görs vid en neuropsykiatrisk utredning. 18 år för bedömning och utredning. När en diagnos har ställts ges individuellt anpassad hjälp och stöd. Det går inte att bota neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men man kan bygga på de styrkor som finns och kompensera svårigheterna, säger Agneta Julinder. För adhd finns det medicin som kan lindra symtomen. För autismspektrumtillstånd finns ingen särskild medicinering, men det är vanligt att dessa personer även får depressioner och de kan behandlas med läkemedel. Personerna får samtalsstöd i samband med medicininställning och följs upp på enheten. Det har framförts kritik mot att det är långa väntetider till utredning. Hur ser det ut i dag? Bättre. Vi har fått extra medel för att kunna utreda fler personer. Målsättningen är att beta av kön, men behovet är stort, säger Agneta Julinder. n pernilla remsös patient gör ett så kallat Qb-test och ska klicka då figurer med samma färg och form återkommer på skärmen. Samtidigt registrerar kameran patientens rörelser. Till neuropsykiatriska utredningsenheten i centrala länsdelen remitteras personer från Arbetsterapeut Lotta Elm visar några hjälpmedel som kan underlätta vardagen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En stor utredning tar en vecka. Med hjälp av samtal, undersökningar och tester gör alla i teamet (se faktaruta) en bedömning av patienten. I tydliga fall blir utredningen mindre omfattande. Själv aktiv Det krävs att personen själv är aktiv. Eftersom det är viktigt att utreda barndomen görs också en föräldraintervju, säger Agneta Julinder. FAKTA Neuropsykiatriska utredningsenheten Teamarbete med läkare, arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska, sjukgymnast och resurssamordnare. Cirka 110 patienter per år. Utöver ordinarie team finns, i projektform, ett team som tar emot personer mellan 18 och 30 år. Det är ett samarbete med kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa, finansierat av Samordningsförbundet. Projektet visar bra resultat. Tre av fyra patienter som avslutats i år har jobb eller studerar. Det finns även neuropsykiatriska utredningsteam i den västra och östra länsdelen. Barn och ungdomar får hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin eller barnhabiliteringen. Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson 13

14 Unikt och akut stöd till barn I ett av mottagningsrummen sitter mjukisdjur i varje stol. På väggarna hänger teckningar och hyllor med bilar, böcker, ritpapper och pennor. På bordet brinner ett ljus. Vi är hos barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. barntraumateamets lokaler ligger vägg i vägg med akuten, vilket inte är en tillfällighet. Teamet, psykoterapeut/ kurator Lars Widén och psykolog Lena Liedholm, utgår från att barn och ungdomar behöver deras hjälp omedelbart. Därför sker ibland det första mötet redan på akutkliniken eller på intensivvårdsavdelningen när en förälder plötsligt dött i sjukdom, olycka, mord eller självmord. Det är unikt att vi jobbar med det här på heltid och att vi släpper allting annat och kommer direkt om något akut sker, säger Lena Liedholm. Vi känner inte till någon annan i Europa som jobbar på det här sättet, säger Lars Widén. Verksamheten bygger på att tidiga insatser efter traumatiska händelser minskar risken för att barn och ungdomar senare ska drabbas av ohälsa. Även om barntraumateamets första kontakt med familjen ibland tas redan på sjukhuset är det vanligare att det första mötet sker hemma hos familjen. Då möter Lena eller Lars (de jobbar oftast var och en för sig) hela familjen. Mötena skiljer sig åt, bland annat beroende på om det handlar om plötslig död eller om en svår sjukdom, där man inte vet utgången. När det är akut gör vi störst nytta så fort som möjligt, men vid ett sjukdomstillstånd har vi mer tid att lägga upp en strategi tillsammans med familjen, förklarar Lena Liedholm. Vid ett möte efter ett plötsligt dödsfall i familjen ger teamet information om de fakta som de har om det som inträffat. Familjen får också berätta om vad de vet. Teamet pratar också om vanliga 14 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

15 FAKTA Barntraumateamet Det här är ett jobb som kräver, men som är betydelsefullt och berikar oss, säger Lars Widén. Vi släpper allting annat och kommer direkt om något sker, säger Lena Liedholm. Startades år Tillhör barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Har haft kontakt med cirka 1200 barn och ungdomar upp till 18 år. Ger omedelbart stöd till barn och ungdomar som drabbas av att någon i familjen, oftast en förälder, plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Ger också stöd till barn och ungdomar när någon vuxen i familjen drabbas av allvarlig sjukdom, hjälper barn och ungdomar som drabbas av andra trauman än dödsfall i familjen och är ett stöd till allmänhet och yrkespersoner inom vård, skola och socialtjänst när det gäller barn och trauma. Upptagningsområdet är östra Östergötland; kommunerna Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. reaktioner och är tydliga med att alla reagerar olika. Det är normalt både att gråta och att inte gråta. Vi kan till exempel också förklara att det är vanligt att få ont i bröstet när man är orolig. Om en förälder har dött i hjärtinfarkt kan ett barn tro att det också ska dö om barnet har ont i bröstet, förklarar Lena Liedholm. Varierande behov En annan uppgift är att förmedla hopp. Det kan vi göra genom att tala om det vi vet genom andras erfarenheter. Det När en förälder plötsligt dött i till exempel en olycka hjälper barntraumateamet barnen. finns en väg ut och man kommer att må bra igen, men det kostar på under tiden, säger Lars Widén. Hur mycket stöd barn och ungdomar behöver efter det första mötet är olika. Teamet har tät kontakt med många familjer under de första dagarna efter ett plötsligt dödsfall. De stöttar ofta vid barns avsked av en död förälder. Ibland vill familjerna träffa teamet inför exempelvis årsdagen av en olycka eller inför den första julen utan en familjemedlem. En del känner inget behov av stöd den första tiden, men kan ha ett behov efter ett år. Hur orkar Lena och Lars att bära allt tungt som de möter? Vi har stöd av varandra och av ledningen. Det är ett jobb som kräver, men det är inte bara tungt. Det är betydelsefullt och berikar oss. Människan har en otrolig förmåga att anpassa sig och vi ser att det går bra för de familjer vi har mött, säger Lars Widén. n FAKTA Boken När en förälder plötsligt dör Om du vill få råd om hur man som kvarvarande förälder ska berätta för barn och ungdomar om en förälders död och hur man ska hantera situationen kan du läsa boken När en förälder plötsligt dör att hjälpa barn genom trauma och sorg. Boken kom ut i år på förlaget Insidan och är skriven av psykologen och psykoterapeuten Ken Chesterson som arbetade i barntraumateamet då han hastigt avled för två år sedan. Boken bygger på barntraumateamets erfarenheter, ger konkreta råd och innehåller flera exempel från teamets verksamhet. VISSTE DU ATT... landstingets webbplats har 2500 besökare under en genomsnittlig dag? 15

16 FORSKNING: BEHANDLING PÅ INTERNET psykologen Hanna tillgren leder det nya forskningsprojektet som kommer att starta på några vårdcentraler i östra länsdelen. Det är en del i den forskning på behandlingar med kognitiv beteendeterapi, KBT, som bedrivs vid Linköpings universitet. Man kan sitta hemma och genomgå sin terapi, vilken tid på dygnet som helst. Det är ett sätt att öka tillgängligheten till behandlingen, säger Hanna Tillgren. Sömnproblem ska behandlas på nätet Patienter i östra Östergötland ska få kognitiv beteendeterapibehandling för sömnproblem på internet i ett forskningsprojekt som leds av psykologen Hanna Tillgren. Patienter i östra Östergötland ska få kognitiv beteendeterapibehandling för sömnproblem på internet. Linköpingsforskarna har gott hopp om att flertalet deltagare ska kunna bli av med diagnosen insomni. Linköpingsforskarna har gott hopp om att patienterna ska kunna behandlas framgångsrikt över nätet. En tidigare studie har visat på goda resultat, där 70 procent av patienterna blivit av med diagnosen insomni genom KBT-terapi. Sömnproblem ingår i den breda kategori av psykiska och psykosomatiska besvär där internetbehandlingar har visat sig vara effektiva. Psykologiska faktorer spelar en stor roll vid sömnproblem. Ofta är oro och tankar orsak till att man sover dåligt. Den som har sovit dåligt en tid kan behöva lära kroppen att sova på rätt tid och plats igen, säger Hanna Tillgren. Via e-post Under behandlingen har man kontakt med sin terapeut på e-post och får feedback på övningar. Främst sjuksköterskor men också andra yrkesgrupper som kuratorer, kommer att arbeta med sömnterapin. Korrespondensen sker på e-post i säkra system, så att ingen utomstående kan läsa vad man skriver. Metoden i projektet är vägledd självhjälp. I en sömndagbok skriver patienten ner sina sömnvanor. Här kan sömneffektiviteten utläsas, den tid som man faktiskt sover. Patienten får en fördjupad kunskap om sitt sömnbehov och sin totala vakenhet. Terapeuten kan hjälpa patienten se mönster och ge stöd i hur vanorna kan förändras. Det handlar bland annat om 16 Text: Maria Carlqvist Foto: Göran Billeson och Shutterstock

17 att skapa ett sömnbehov och att tillbringa lagom mycket tid i sängen. Sömnbehov är individuellt Dagböckerna blir också en hjälp när forskarna utvärderar behandlingens effektivitet. Goda resultat av internetbehandling vid ångestsjukdomar Det här är en spännande studie som kan leda till att KBT-behandling på internet blir ett alternativ till medicin, säger Hanna Tillgren. Det är vanligt att den som har sömnproblem vaknar många gånger på natten. Störningen kan också yttra sig genom att det tar lång tid att somna eller att man vaknar för tidigt. Sömnbehovet är individuellt och kan variera mellan fem och nio timmar från person till person. Har man sovit dåligt en natt är det ingen anledning att oroa sig. Det sover de flesta igen redan nästa natt genom att vi då får mer djupsömn. Men den som har sovit dåligt länge kan behöva hjälp att förändra sitt sömnmönster. n VISSTE DU ATT... Den som har sovit dåligt en tid kan behöva lära kroppen att sova på rätt tid och plats igen. medellivslängden för kvinnor i Östergötland är 82,7 år? Motsvarande siffra för män är 79,1 år. Internetbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv vid olika typer av ångestsjukdomar. Det visar studier från Linköpings universitet, som bedriver världsledande forskning på området. internetbaserade behandlingar blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Forskarlaget i Linköping ser goda resultat på flera olika områden och har ofta varit först i världen med sina studier, på både metod och effekt. Depression, tinnitus, irritabel magsjukdom, social fobi och hypokondri hör till diagnoserna som kan behandlas. Internetbehandling av till exempel social fobi har visat sig lika effektivt som att besöka en terapeut. Problemen brukar minska markant under behandlingen, säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, och ledare för forskarlaget i Linköping. Övar i verkliga livet Den som har social fobi känner ett starkt obehag i samband med en eller flera sociala situationer. Oron för vad som kan hända gör att man undviker sammanhang där man kan utsättas för det som är ångestskapande. KBT-behandlingen går ut på att lära sig om sig själv och om problemet, och hur man ska kunna gå emot känslan. Behandlingen kan liknas vid en distanskurs, där man först lär sig om sig själv och om social ångest vid datorn. Därefter går man ut och gör övningar i det verkliga livet, i möten med människor. Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi. Under behandlingen har man kontakt med terapeuten på e-post och får feedback på övningarna. Innan start träffar man terapeuten och gör ett lämplighetstest, så att man vet att man behandlar rätt diagnos. Jag ser internetbehandlingarna som ett komplement till annan behandling. De ökar tillgängligheten till behandling eftersom metoden är flexibel och inte knuten till en viss tid eller plats. Väldigt mycket har hänt på området på tio år, säger Gerhard Andersson. n FAKTA Mer om forskningen Gerhard Andersson leder forskarlaget och samarbetar bland annat med professor Björn Gerdle som forskar på smärta och rehabilitering, samt professor Mats Hammar som studerar internetbehandling vid klimakteriebesvär. Mer information om pågående studier finns på Text: Maria Carlqvist 17

18 FAKTA Tips om barn och träning Låt motion och rörelse vara en lek. Det ska vara roligt för barnet. Pressa inte barnet. Motionera tillsammans med ditt barn, genom att ordna lekfulla aktiviteter. Var uppmärksam på om ditt barn blir trött eller tycker att det är tråkigt. Uppmuntra det äldre barnet att prova olika sporter och inte för tidigt satsa för hårt på en idrott. Ett barn blir inte överviktigt för att det inte tränar stenhårt. Rörelse och bra kost är tillräckligt. I tidig ålder räcker det om barnen till exempel leker på lekplatsen. Lekfulla aktiviteter är tillräcklig träning för barn Funderar du på när du kan låta ditt barn börja med idrott och träning, hur mycket barnet ska träna och vilka aktiviteter som passar? Låt barnet få motion genom lek och var uppmärksam på om barnet tycker att aktiviteten är rolig, råder distriktsläkaren Iannis Magounakis. att motion är bra för hälsan vet vi, men hur mycket ska och kan ett barn egentligen träna? Hälsotecken frågade Iannis Magounakis, distriktsläkare på Vårdcentralen Centrumkliniken i Linköping och som också jobbar med idrottsmedicin. Det allra viktigaste att tänka på är att barnet ska tycka att det är roligt, säger Iannis Magounakis och fortsätter: Många föräldrar lever genom sina barn och tvingar barnen att delta i den idrott som de alltid har velat utföra själva. En del pressar barnen för hårt eller är oroliga för barnfetma. Genom lek Iannis menar att rörelse är viktigt, men det ska ske genom lek och inkluderas i vardagen. I tidig ålder räcker det om barnen till exempel cyklar till skolan, sparkar boll på gården, leker på lekplatsen och går promenader eller kanske plockar svamp med föräldrarna. Att barn inte kan och ska träna på samma sätt som vuxna beror på att de varken har samma fysiologiska eller psykologiska förutsättningar. Mjölksyreupptagningen fungerar till exempel inte som hos vuxna, de blir trötta om de känner sig pressade och de kan inte intellektuellt lära sig taktik inom en lagsport. Olika mognadsgrad Iannis Magounakis vill inte ge någon exakt ålder för när ett barn kan börja träna på allvar. Det är helt omöjligt att säga eftersom alla har olika mognadsgrad. Det viktiga är att använda sunt förnuft och att lyssna på barnet. Vill barnet följa med föräldrarna ut i löparspåret så ska barnet hänga med, men man kanske kan fixa någon rolig aktivitet när man är där. Barnet kan följa med till gymmet, men små barn ska inte använda sekvensmaskiner. När det gäller lagsporter har tränarna ett stort ansvar för att träningen är anpassad för barn. n 18 Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock

19 KORSORDET # VÄDRAR MAN I OTTAN? RÅM SLAGET KLEN FÖR- SÄKRA HÄKTET DOBBAR HÖRS KANSKE FÖR- KYLD VILKEN TID? ORD- KNAPP TÄNKER SAKNAR MORAL BÖJLIG FÖRST HÖRS ILSKEN JYCKE? ÄLVA ÄLDRE MÅTT GURU 22 SER TILL ELEVER SAKNAR RUTIN TILL- SKOTTET MAG- PLÅGA FÖRBI SPIEL- BERG- SUCCÉ FRANSK FILM- STAD ALLENA KOM FÖR NÄRA SOLEN SYNS MED ASTA PRATA RANG TRAVE FÖR- DRÖJT REKLAM- NISSE SLAPP JIPPO MÄLDE BLIVIT KALL BLIR VILDAR FRÅN KROG? POJKE ATTACK PACINO TOMT SNABEL- A MAPP GNUTTA KAN JOBBA IHOP POLAND UPP- FÖRD KICKA SMAKAR RÖNN- BÄR BI- FORMEN RÖR SIG RUNT FJÄSKA KÄND OLIN KLOK ÖPPNAS NÄR BILD TAS SES BÅL SÄLJS I RULLE BLIVIT MÖRKT PASSÉ GÅ SITTA I VÄRMEN BYGGA DISKHO GÖRS PÅ POST-IT- LAPP VIRR- VARRET SCEN VARSEL KOPP- DRYCK EPOK SÖKA BRUKAR HACKER FÅR LÄGGA PÅ ETT KOL? BÖR MAN BRA GENOM BILDAR TAPPAR BETALAS AV ELDA BIT SLÄT SÄLL- SYNT GRUND- TAL VARU- HUS UPP- RYMT HJÄRT- LÖS RÄCKA DEN KAN TRÖSTA SPIONER Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 28 dec 2011 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, Linköping. Namn: Adress: Postadress: Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats GRATTIS VINNARNA I KORSORDET # :A PRIS STÅLTERMOS Lilian Gjein-Wallin, Finspång 2:A PRIS BADLAKAN Ulrica Johansson, Söderköping 3 4:E PRIS RYGGSÄCK Kerstin Axelsson, Vikbolandet, Susanne Almgren, Norsholm 5:E 8:E PRIS PARAPLY Göran Thorin, Linköping, Helen Syvinki, Finspång Birgit Andersson, Ödeshög, Roger Patriksson, Linköping Korsord: Yooba 19

20 RÅD fråntopp till TÅ... Fotsvamp kan förebyggas Det är nästan bara vuxna som drabbas av fotsvamp. Svamp trivs där det är fuktigt och varmt och det är därför vanligt att smittan sprids i allmänna duschar och omklädningsrum. Det är oftast huden mellan tårna som angrips när man får fotsvamp. Huden flagnar eller fjällar och det är vanligt att det kliar och svider. Ibland kan man också få sprickor i huden. Olika orsaker till öronvärk hos barn Många barn får då och då ont i öronen. Det kan ha flera orsaker. Förkylda barn kan få ont i örat av att slemhinnorna i örat svullnar. De kan också få värk av en varig inflammation i mellanörat, öroninflammation. Både förkylning och öroninflammation är vanliga infektionssjukdomar hos barn. Andra orsaker till öronvärk är inflammation i hörselgången som leder in mot trumhinnan, en vaxpropp eller besvär med käklederna. Vad ska jag göra? Du kan behandla fotsvamp själv med receptfria medel som finns på apotek. Det finns gel, liniment och kräm. Om huden är fuktig kan det vara bra att använda uttorkande gel eller liniment, medan kräm passar bättre för torr hud. Om du har klåda kan du välja ett fotsvampmedel som innehåller hydrokortison, som lindrar klådan. Hur kan jag undvika att få fotsvamp? Du kan förebygga nya besvär genom att tvätta fötterna ofta och torka noga mellan tårna, byta strumpor dagligen, undvika täta skor och använda badtofflor när du är i simhallar och omklädningsrum. När ska jag söka vård? Om besvären inte blivit bättre efter behandling med läkemedel eller om de blir värre bör du kontakta vårdcentralen. Fotsvamp kan förväxlas med andra sjukdomar, som eksem eller psoriasis. Det är ovanligt att barn under tio år får fotsvamp. Om du är osäker är det bäst att först fråga en läkare innan du börjar använda fotsvampmedel. n Källa: Hur vet jag om det är öroninflammation? Ofta börjar öroninflammationen i mellanörat plötsligt och är kortvarig. Förutom ont i örat kan barnet ha en känsla av lock för örat och sämre hörsel. Det är även vanligt med feber. Ibland spricker trumhinnan och vätska rinner ut i hörselgången. Barn kan också ha öroninflammation utan värk. Vad kan jag göra? Mot värken kan du använda receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Innan man ger barn som är yngre än sex månader läkemedlen är det bra att fråga en sjuksköterska eller läkare. För barn över tre månader finns smärtstillande och febernedsättande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller. För äldre barn finns även tabletter. När ska jag söka vård? Barn kan få tillfällig öronvärk i samband med en förkylning. Om värken inte går över ska barnet bli undersökt på vårdcentralen. Om barnet är slött, inte orkar leka och inte vill dricka eller är under sex månader ska man kontakta vården direkt. Du bör också alltid kontakta vårdcentralen om det rinner vätska ur hörselgången på ett barn, även om barnet inte har ont. n Källa: 20

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer