Hanne söker nu hjälp för den stress hon hamnat i p.g.a. sina kroppsliga problem och sin livssituation.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hanne söker nu hjälp för den stress hon hamnat i p.g.a. sina kroppsliga problem och sin livssituation."

Transkript

1 Patientfall Hanne Sammanfattning Hanne är en 28 årig kvinna som satsat på sin dröm att bli musiker. Hon misslyckades emellertid, eftersom hon fick sådana smärtor av att spela sitt instrument, elgitarr, att hon till sin stora sorg måste sluta med det. Hon återgick därefter till en tidigare, avbruten utbildning till illustratör. Hennes smärttillstånd är koncentrerat till nacke, skuldra och vänster arm, ländrygg, skinkor och vänster fot. Hennes problem blev särskilt framträdande när hon skulle uppträda inför publik, då de kunde bli så stora att hon t.o.m. i några fall fick blackout. Hon anser att hon fått kämpa ensam med sin dröm att bli musiker, då hennes föräldrar främst stöttat hennes syster, som hade samma strävan. Hanne är nummer två av tre syskon. Föräldrarna skildes när hon var tonåring, vilket kom som en skrämmande överraskning för Hanne. I samma veva dog några släktingar som hon kände sig bunden till. Hanne menar att dessa händelser gav henne en otrygg övergivenhetskänsla som påverkat hennes relationer senare. Hanne söker nu hjälp för den stress hon hamnat i p.g.a. sina kroppsliga problem och sin livssituation. Remiss Diagnos, fråga: Smärttillstånd i nacke skuldra. Problem med att hantera den stress det medfört. Tacksam bedömning. I anamnesen skriver den remitterande läkaren att det är en ung kvinna med ambitioner som kört fast och inte vet hur hon ska hantera sin situation. Den behandling läkare och sjukgymnaster hittills gjort har inte gett så stora resultat. Det kan ligga annat bakom, men det är osäkert, skriver läkaren. Av sammanfattning som bifogats framgår: DEBUT Fyra år sedan. Spelade elgitarr flera timmar dagligen. Ville bli professionell musiker. SYMPTOM Smärtor i vänster arm och leder samt skuldran. FÖRLOPP Provat olika behandlingar men inte blivit bra. Får snabbt ont om hon försöker spela. Hade en vriden ställning när hon spelade för att undvika smärtorna. Smärtorna bredde ut sig alltmer och efterhand fick hon även besvär lumbalt. Har inte fått ergonomisk rådgivning då, anser att hennes kroppsställning var fel redan från början. UTREDNINGAR MRT ländrygg och halsrygg som är ua. BEHANDLING Flera olika terapeuter, senast med kombinationen OMT och smärtlindrande bedövningar. Patienten mår inte bra och det framkommer att det har påverkat hennes livssituation. Hon har svårt att hantera denna stress i olika sammanhang. Framställt önskemål om att lära sig att hantera detta bättre.

2 Inledande kontakter Hanne kontaktas och uppmanas skicka in en egen bakgrundsbeskrivning enligt frågeformulär inför första besöket. Hon skriver: Yrke: studerande Civilstånd o ev familj: singel Vilka besvär har du? Diagnostiserad skolios och låsningar i ryggraden. Detta medför en i princip kronisk smärta (varierande i axel/nacke, ländrygg och benet ner i foten) som i sin tur har påverkat min psykiska hälsa. Hur anser du att de uppstått? Av att när jag studerade musik heltid övade på min elgitarr i en för mig väldigt ofördelaktig kroppsställning kombinerat med en stor press som gav spänningar. Är du eller har du varit sjukskriven? Nej. Vilken hjälp har du sökt? Kiropraktor, sjukgymnastik, div. specialister som kirurg, ortoped, höftspecialist (som gav kortison) samt en hel del icke-specialister som skrivit ut inflammationshämmande medicin. Jag har även försökt med medicinsk qi gong. Vilken hjälp hoppas du få av mig? Att hantera min situation så att jag kan undvika "dåliga" rörelsemönster. Vid det första besöket kommer följande fram: Hanne har ont i nacke - ländrygg, skinkor och vänster fot, som känns som att trampa på spik. Hon saknar egen bostad just nu. Hon går nu en utbildning till illustratör. För fyra år sedan när hon fick sina problem gick hon på Musikhögskolan. Hon gjorde färdig sin utbildning trots att hon inte kunde öva på slutet. Hon sörjer det yrke hon inte kunde välja och var deprimerad i somras. Hon har också haft ångestattacker. Vi kommer överens om att nästa gång göra en genomgång av de stressande upplevelser hon haft med en samtidigt psykofysiologisk mätning av hudkonduktans och fingertemperatur. 1. Varför fick Hannes kroppsliga symtom så stor plats i hennes liv, med ständigt nya besök hos läkare, sjukgymnaster, kiropraktor etc.? Utdrag ur intervju med stressmätning före behandling T: Då skulle jag först vilja att du berättar lite om de besvär du tycker att du har idag, vad som gör att du sitter här hos mig? HANNE: Ja, det är väl att jag har ont nästan hela tiden. Och sedan att du kan mycket om smärta. Jag känner att jag behöver någon som förstår vad det innebär. Dels fysiskt, och dels psykiskt, hur jag ska hantera det som har varit och det som är.

3 T: Har du några andra problem just nu, utöver smärtan? HANNE: Nej. Ja, det är väl det här med bostad och ekonomiskt och sådär, men det känns ändå som att det skulle inte vara så farligt om jag inte hade ont. T: Så, kan du då berätta enligt så som du tänker, vad det är för någonting som har lett fram till att du har fått de här problemen? HANNE: Jag fick det när jag spelade elgitarr. Jag tänkte att jag skulle satsa, jag kom på att det var det jag ville göra liksom. Jag har spelat sedan jag var tio elva år någonting. Då så kände jag väl någon slags krav, mot mig själv, mot alla andra och kanske mot min pappa att jag skulle visa att jag var duktig, så att jag ville verkligen bli jättejättebra. Och jag funderade på varför jag ville det så himla maniskt. Och då kom jag fram till att jag ville bevisa någonting, fast jag försökte att inte tänka så för det kändes ändå inte så bra. T: Vad ville du bevisa? HANNE: Jag vet inte, jag tror att jag kanske aldrig kände riktigt att de riktigt stöttade mig när jag var liten och spelade. Att jag var tillräckligt bra liksom för att få stöd av mina föräldrar. Så här i efterhand har jag tänkt mycket, och kände det lite då också, fast det är svårt att veta vad är det som driver. För att jag hade en otrolig vällust till det också, jag var otroligt lycklig när jag fick spela. Det var så kreativt så det var jätteskönt att få ur mig allt. Så kreativt, så jag verkligen mådde jättebra av det. Men samtidigt så spände man ju sig ganska mycket och det var därför jag funderade på varför jag spände mig, och då tror jag att det var det. Och sedan att jag tycker att det är läskigt att så här spela inför folk och så. Så att jag blev nervös inför spelningar, och spände mig då och så. T: Varför är det läskigt? HANNE: Jag vet inte, jag bara blir lätt rädd och tror att jag ska dö om Alltså, det är jättejätteläskigt. Jag kunde få blackout efteråt, vad hände liksom, och hur gick det? Så pass läskigt kunde det vara. Men det brukade gå ganska bra. T: Kan du välja ut någon händelse när det har varit så där jättejobbigt, som du sa att du hade fått blackout nästan! HANNE: Ja, jag minns t.ex. en spelning med några kompisar och publik. Då går jag först upp och sedan blir jag först blir jag orolig att alla ska se att jag såhär skakar och att jag ska vara skakig, sedan får jag nån slags panik för att jag inte vet hur kroppen ska bete sig. Att jag kan, jag har liksom ingen styrsel. Och då så det beror på mycket, spelet påverkas väldigt mycket. Att det såhär när fingrarna blir nervösa och så blir det lätt att tonen kanske inte blir så bra. Fast det brukar jag lyckas övervinna, det är mer att jag spelar fel toner som jag tycker känns jättejobbigt. 2. Varifrån kommer den ökande spänning som Hannes kropp uttrycker sin mening om vid det psykosomatiska sammanbrottet? Vilket stöd kan du hitta för ditt förslag i Hannes berättelse?

4 3. Kan du se en koppling mellan den mening kroppen uttrycker vid sammanbrottet och de symtom som beskrivs i remissen? T: Och när fick du blackout? HANNE: Jag kommer ihåg ett tillfälle då min mamma var och lyssnade (höjer handen över munnen). Efteråt så visste jag knappt vad jag hade spelat för att det var helt Så jag undrar varför jag har valt elgitarr, för om man är ensam gitarrist i orkestern måste man alltid ha en framträdande roll. (Skrattar till) Jag tror att det var någon sådan här slags obstinat grej bara. T: Du ville märkas? HANNE: Ja, säkert. (mycket tyst) Fast jag vågar inte det riktigt. 4. Hur kan det komma sig att kroppen reagerade så starkt på risken att misslyckas, den borde väl inte vara större för Hanne än för andra musiker? 5. Hur kan man veta att behovet av andras erkännande (bli erkänd för sin individualitet) fortfarande var starkt på den mentala förståelsenivån vid den här tiden? T: Så vad hände då när du, när du bestämde dig för att ge upp elgitarrspelet? HANNE: Vad som hände var att jag kunde inte öva, eller jag kunde öva väldigt lite, jag var van att stå flera timmar om dan det var jättejobbigt för att jag hade liksom fått upp något slag nästan beroende, övningsberoende kändes det som, för när jag inte fick öva så kändes det som att jag fick abstinens nästan. Det var jättetråkigt. Jag mår så bra av att få öva och så. Så det var jobbigt därför, och sedan var det jobbigt för att jag tänkte jaha, nu får jag inte spela på en månad gud vad trist!. Jag ville ju utvecklas och jag hade verkligen kommit till en punkt där det verkligen började hända mycket. Verkligen mycket som började att släppa och sådär som kanske att varit lite trögt, eller jag vet inte, men jag hade i alla fall kommit till en ny nivå. Så då kändes det tråkigt att inte få hålla på med det på en gång då, utan vänta i en månad. Men då så blev det bara att jag kunde öva mindre och mindre, och fick mer och mer ont. Och till slut så, jag var väl kvar på skolan tills terminen var slut, men gjorde annat liksom, övade lite piano eller så. Och sedan efter det insåg jag väl att det inte skulle kunna gå, för jag kunde inte spela sedan över sommaren. Och jag fick ont så fort jag spelade, för då var det inte kroniskt då var det att jag hade ont i flera, flera timmar efteråt, då gjorde det så himla ont så att det var inte någon idé. Då blev jag jätteledsen, och slutade helt. 6. Vad menas med det psykosomatiska sammanbrottet och hur beskriver Hanne det?

5 8. Vad är det som sker vid det psykosomatiska sammanbrottet? Då gick jag tillbaka till min utbildning som jag hade börjat på innan jag kom på att jag ville bli musiker. Det var en utbildning till illustratör, det är den jag går nu. Så det gjorde jag sedan. Fast jag kände väl att det var skönt att slippa känna den där pressen, att jag skulle bli så duktig, för då kändes det som att jag hade inte någon press hela tiden som blockerade mig. Samtidig som jag tyckte att det var tråkigt att inte få göra det jag helst ville, men det var både och, det var lite skönt och det var lite tråkigt och det var lite deppigt och och sedan när jag kom dit så kändes det som att det var väl lite att jag flydde från min situation kanske. För att hitta någon ny situation som skulle passa, eller fungera liksom. Men först åkte jag till Australien för att praktisera. Och där träffade jag en kille. Vi träffades (höjer handen för munnen) den första, någon av de första gångerna som praktikant, så började han att jobba på samma jobb, och så blev jag jättejättekär och så skulle jag hem och fixa visum och så, och då kändes det som att det här, det var ju nästan värt att jag inte kan spela, att jag fick åka dit och träffa honom, för att han, honom ville jag vara med, honom ville jag leva med och så. Så då kändes det som att jaja, men det kanske var en mening med allting och så. Så var jag hemma och skulle fixa visum, och så skulle det ta tre månader, men det blev åtta månader. Och två veckor innan jag skulle åka tillbaks så dumpade han mig. Då hade jag fått mitt visum, precis, några dagar innan, så sa jag det till honom. Då berättade han att han hade träffat en annan, så då, då kändes det så här halvkul att åka tillbaks dit och vara på samma jobb och vara rådumpad, verkligen Det verkar som det blir fysiskt när jag får psykiska smärtor, så att jag tappar rösten och jag håller på att svimma flera gånger och hade feber i två veckor jag brukar aldrig ha feber nästan, det är helt sjukt! T: Hur känns det att prata om det? HANNE: Inte så jättemycket. Ja, lite hög puls liksom, men jag är inte direkt ledsen eller så tror jag. Eller lite Ja, alltså jag känner att det var ett otroligt svek, det sitter i såklart lite grann. Samtidigt så det som är det jobbiga i så fall är kanske just att han gjorde så mot mig och att det har hänt flera gånger i mitt liv att jag har blivit lämnad väldigt plötsligt. Det är jättejobbigt för att det känns som att det påverkar mig i nya förhållanden och så. När mina föräldrar skiljdes och det var också jobbigt. Det var skitjobbigt, för att dom hade aldrig bråkat om någonting, utan det var bara helt plötsligt en dag, så bara ja, men vi ska skilja oss. Det kom så plötsligt liksom utan att jag Så det var, ja det var jättejobbigt för att min pappa bodde i och för sig kvar ett litet tag och så där, för att dom var ju inte ovänner, dom förklarade bara att de hade slutat att älska varandra, så att han bodde kvar ett tag och det var ju han som skulle flytta. Jag tror att jag var lite så här pappas flicka på ett sätt, eller jag kände att jag stod honom mycket närmre. T: Så du miste honom? HANNE: Ja, lite grann, fast han bedyrade ju att så skulle det inte alls bli, men sedan kände jag ändå att det blev så för att han sa att ja, men jag kommer och bor hemma två gånger i veckan. Men jag blev så här, jag tänker inte vara något skilsmässobarn, jag blev väldigt arg och så här på dom mest.

6 Så träffade både mamma och pappa nya ganska snabbt och då tänkte jag gud, har de gått bakom ryggen och lurat oss eller? Ja, sedan fick min pappa barn ganska snabbt efter det också, så inom loppet av två, tre år när jag var femton, sexton år så dog min mormor, dom skiljde sig, och min farfar som var den som jag verkligen kände så otrolig så här själslig kontakt med dog, och jag fick ett halvsyskon, så det var så här ahhh! för mycket. T: Är det någonting mer som du tror är viktigt att veta för att man ska förstå dig? HANNE: Mm, jag måste tänka. Ja, jag tror att när jag var liten så var jag otroligt självständig alltså kan själv, kan själv och behövde inte någons hjälp i överhuvudtaget med nånting. Kan knyta skorna, kan liksom vad det än var. Det kanske beror på att jag fick börja på dagis redan när jag var sex månader. Jag vet att min mamma för att på något sätt ändå så har jag alltid vetat att jag kanske behöver väldigt mycket stöd, fast jag har liksom ändå känt mig stark och tänkt att nej men, jag kan själv liksom. Så jag är lite förvånad att jag har haft de här känslorna, att liksom varför får inte jag någon tröst eller stöd? Och så har jag väl på något sätt trott att det är mitt eget fel. 8. Vilka särskilt viktiga situationer kan ha skapat känslor av övergivenhet, att inte vara viktig etc. som enligt din bedömning kan ha medverkat till Hannes mentala förståelsestruktur att hon inte utan vidare kunde räkna med andras erkännande, utan måste kämpa sig till den? Men sedan så pratade jag med en kompis och hon sa att det var antagligen så att när jag var liten så fick ju jag en lillasyster, och då lärde jag mig att det som jag fick beröm för det var att jag var stark och klarade mig själv och hon var otroligt sådär ömklig och vågade inte göra någonting. Hon vågade inte sova över hos kompisar förrän hon var femton kanske, hon var jättejätterädd för allting och så. Vi fick nog roller där kanske. Och min mamma har sagt, att hon visste inte riktigt vad hon skulle göra för att hon kände att hon ville ge mig stöd men att jag sa nej, nej, nej. Det var en konflikt som jag har, att jag har jättesvårt att be om hjälp och så där. Så att om det är någonting jag ska lära mig så är det nog det. T: Kan du be din mamma eller syster om stöd idag? HANNE: Min syster och jag har haft en väldigt nära relation och jag har alltid, jag har aldrig trott att jag skulle kunna vara så avvisande mot hela min familj, eller känna sådant avstånd som jag gör till henne, för jag har alltid varit väldigt mån, det säger alla, så att jag är den i min släkt som ser till att alla ska vara tillsammans och så där. Men det började väl med att jag försökte förklara för henne att jag gick och funderade på varför jag hade spänt mig för att jag hade så ont och om allt kommer från psykiska spänningar så, var kommer dom ifrån då? Ja, så har vi pratat om att när jag var liten att jag inte fick något stöd när jag spelade och hon fick jättemycket stöd av mamma och sådär. Men då tog hon det som att jag anklagade henne, och hon gick till motattack och istället blev väldigt avvisande. Så hon kunde liksom aldrig uppskatta någonting utan bara trodde att jomen, du gör det

7 bara för att, av egoistiska skäl, hela tiden. Så jag tröttnade på det och blev lite arg och sedan så ja, det känns som att det är annat att reda ut just nu. T: Okej. Är det något mer tror du? HANNE: Nej, inte som har lett fram till mina besvär, det tror jag inte. Men ja, i och för sig idag så tycker jag att det är jobbigt att träffa folk som jag inte har träffat på ett tag eller nya människor, bara för att jag känner att jag inte kan vara mig själv riktigt. Så att jag tror att de som går i min klass nu, inför dem känner jag mig nog lite konstig, eller inte mig själv i alla fall. Kanske ganska kall och mer än vad jag är liksom. Några få har jag kommit nära, men jag är van vid att komma närmre, alltså på ett mer hjärtligt sätt eller vad man ska säga. Men vissa som inte vet så mycket om vad som har hänt känns det jobbigt med, för att jag orkar liksom inte förklara och vara så här. Ja, jag kan dra mig för att träffa folk ibland faktiskt, och det är ju inte så kul. 9. Vad kan anledningen vara till att Hanne drar sig undan kontakter med andra? 10. Vilken slutsats kan man dra om Hannes upplevelse av agens, alltså förmågan att påverka andra och styra sitt liv? (använd också informationen om uppmätt hudkonduktans nedan) Uppmätt hudkonduktans Före behandling: Efter behandling: Den genomsnittliga storleken på de fasiska utslagen har mer än fördubblats i efterintervjun. Antalet fasiska utslag har också mer än fördubblats. Den fasiska ökningen i aktivitet, fasiska styrkan har sexdubblats

8 Före Efter (a) Fasiska 0,7 1,6 medelutslag µs (b) Antal fasiska utslag per minut (a)*(b) = Fasisk styrka 2,4 6,8 1,68 10,88 Några sammanfattande frågor: 11. Varför kunde inte Hanne förstå kroppens mening på sin mentala förståelsenivå? 12. Vad skulle ha krävts för att det psykosomatiska sammanbrottet skulle ha förhindrats? 13. Vad skulle du se som väsentligt att starta behandling av Hanne med? FÖRSLAG TILL SVAR 1 Hanne var upptagen av sitt mentala meningsskapande, att lyckas som musiker, vilket skulle ge henne det eftertraktade erkännandet från andra. Hon förstod därför inte vad kroppen uttryckte med sina symtom, alltså risken att misslyckas och det allvarliga hot det innebar. Det gjorde att hon inte kunde åstadkomma en lösning av den situation som uppstod då hennes kropp inte ville medverka till att hon fortsatte som musiker. Symtomen fick istället en allt större plats i hennes uppmärksamhet, och blev i hennes uppfattning anledningen till att hon hade problem. Situationen var låst, och inga behandlingar kunde ändra på det.

9 2 Situationen som uppfattas på kroppslig nivå är att det är riskabelt att framträda inför andra genom att spela, eftersom man kan misslyckas och bli nedvärderad, oviktig, kanske oaccepterad av viktiga personer. Hur kroppen uttrycker detta framgår tydligt av Hanne med: Och sedan att jag tycker att det är läskigt att så här spela inför folk och så. Så att jag blev nervös inför spelningar, och spände mig då och så. Då går jag först upp och sedan blir jag först blir jag orolig att alla ska se att jag såhär skakar och att jag ska vara skakig, sen får jag nån slags panik för att jag inte vet hur kroppen ska bete sig. Att jag kan, jag har liksom ingen styrsel. 3 I remisser står smärttillstånd i nacke skuldra och smärtor i vänster arm och leder samt skuldran. Under lång tid försökte Hanne betvinga de spänningar hon fick i armar och händer och med viljeakt ändå fatta de grepp som krävdes och genomföra spelningen med de extremt spända musklerna. 4 Svar: För Hanne som använder sin tidiga mentala förståelsestruktur handlar det inte bara om att lyckas/misslyckas i största allmänhet, utan det handlar om hennes obetvingliga behov att få erkännande som den person hon är (hennes individualitet). Detta är kopplat till hennes problem med att hantera problemet med beroende oberoende. Det borttvingade, farliga behovet att få vara beroende avslöjar sig när mamman finns i publiken och hon drabbas av blackout. Jag kommer ihåg ett tillfälle då min mamma var och lyssnade (höjer handen över munnen). Efteråt så visste jag knappt vad jag hade spelat för att det var helt 5 Det framgår t.ex. av att Hanne valde ett instrument som skulle göra att hon märktes väl, trots att hon inte vågade riktigt. 6 I förloppet med tilltagande besvär uppstår så småningom en situation där man inte längre kan leva sina liv som tidigare. I Hannes beskrivning gick det till på följande sätt: Och sedan efter det insåg jag väl att det inte skulle kunna gå, för jag kunde inte spela sedan över sommaren. Och jag fick ont så fort jag spelade, för då var det inte kroniskt då var det att jag hade ont i flera, flera timmar efteråt, då gjorde det så himla ont så att det var inte någon idé. Då blev jag jätteledsen, och slutade helt. 7 Kroppen uttrycker den ökande spänningen och försöker förklara en mening som inte kan formuleras på den mentala nivån, därför att det inte finns några förståelsestrukturer där som är anpassade till läget.

10 8 Hanne fick börja på dagis när hon bara var 6 månader. Det är en mycket känslig period eftersom anknytningen till föräldrarna är inne i en intensiv fas och bara någon månad senare visar sig i att barnet börjar protestera kraftigt mot att bli omhändertagen av andra personer. Samtidigt vet vi att barnet är extra känsligt för påfrestningar de första tre till sex månaderna efter inskolningen. När hon var 2 år fick Hanne en syster och det framgår indirekt att mamman var mycket sysselsatt med henne, medan Hanne blev pappas flicka. Hon utvecklade då stor självständighet. Men hon säger också: på något sätt ändå så har jag alltid vetat att jag kanske behöver väldigt mycket stöd, fast jag har liksom ändå känt mig stark och tänkt att nej men, jag kan själv liksom Systern fick enligt Hanne mycket stöd i att spela piano, något som också var mammans instrument. Man kan fundera över de underliggande motiven när Hanne plötsligt bestämde sig för att byta yrkesbana och bli musiker. I tonåren blev Hanne övergiven av sin pappa vid skilsmässan, sedan av de för henne viktiga släktingarna som dog. I Australien blev hon dumpad av pojkvännen, som hon trodde att hon skulle ha en framtid med. 9 Hanne har inte lyckats i sina ansträngningar att erövra andras erkännande som musiker, eftersom hon varit tvungen ge upp den drömmen. Nederlaget är ett faktum och innebär också att hon förlorar en del av sin identitet, hon känner inte längre riktigt igen sig själv, och det gör det svårt att möta andra. 10 Svar: Hannes kroppsliga reaktioner är före behandling passivt orörliga och efter behandling livligt anspända. Innebörden av det är reträtt före behandling, vilket hon också uttrycker: Men ja, i och för sig idag så tycker jag att det är jobbigt att träffa folk som jag inte har träffat på ett tag eller nya människor, bara för att jag känner att jag inte kan vara mig själv riktigt. Så att jag tror att de som går i min klass nu, inför dem känner jag mig nog lite konstig, eller inte mig själv i alla fall. Kanske ganska kall och mer än vad jag är liksom. Kroppen befinner sig på resurshushållande förståelsenivå, och meningsskapandet på både kroppsliga och mental nivå bygger på upplevelse av låg agens, kan inte klara något och det är säkrast att gå till reträtt. (Efter behandling har viss upplevelse av agens uppnåtts, och kroppen befinner sig på handlingsinriktad förståelsenivå, med livliga fasiska utslag i hudkonduktansen.)

11 11 På den nivån var förståelsestrukturerna formade i barndomen när hon på olika sätt försökte bli accepterad som den hon var (sin individualitet). För Hanne innebar det att hennes strategi att vinna sådant erkännande blev att aldrig visa sig svag eller beroende utan istället kan själv. Det kom fram i hennes förståelsestruktur när hon som vuxen ville visa upp sig som musiker och få andras gillande, särskilt mammas. Men kroppens mening var att situationen var farlig eftersom det fanns risk att misslyckas, vilket Hanne inte kunde förstå. Det berodde på att det fanns en avskärning mellan hennes kroppsliga och mentala förståelsestrukturer. 12 I den spända situationen att framträda som musiker och få andras erkännande, skapas spänningar i kroppen som är relaterade till hotet att misslyckas. Om Hanne redan från början känt sig accepterad också när hon inte var så duktig och självständig, skulle den här situationen känts mindre farlig. Om man kan tillåta sig att vara svag och beroende finns det inte längre någon existentiell ångest med att misslyckas, tanken att bli en värdelös, oaccepterad person är borta. Man är den man är, både stark och svag, både duktig och dålig. Det är tråkigt att spela fel, men det är ingen katastrof som kan sänka självkänslan. 13 För att Hanne ska kunna ta emot behandling måste hon först få hjälp med att hantera sin vardag, och för det måste den kroniskt förhöjda stressnivån åtgärdas. Det görs bäst med andningsträning och stabiliserande kroppsövningar.

Hon söker nu hjälp för de problem hon har med återkommande svåra smärttillstånd som tvingar henne till regelbundna sjukskrivningar.

Hon söker nu hjälp för de problem hon har med återkommande svåra smärttillstånd som tvingar henne till regelbundna sjukskrivningar. Patientfall Malin Sammanfattning Malin, nu 47 år, var chef för ett större vårdhem där en patient dog till följd av den misshandel han utsattes för av ett vårdbiträde. Ärendet kom ut till allmänhetens kännedom,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Professionellt förhållningssätt

Professionellt förhållningssätt Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi Professionellt förhållningssätt Uppgift 3 Kurs VSG 290:3 Patienten Anamnes Kvinna 63 år, arbetar

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

SYLVESTER SJÖRÖVARMUS

SYLVESTER SJÖRÖVARMUS En film som hjälpmedel i samtal med barn om föräldrars skilsmässa. En skilsmässa eller separation är vanligtvis smärtsam och svår för både föräldrar och barn. I mitt arbete som medlare och terapeut på

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback Innanför Mina rosa Små väggar En självbiografi av Cassandra Solback 2 Denna bok innehåller bara sanningar och nästan alla sanningar i mitt liv. Det som är alldeles för privat har fått stanna kvar i privatlivet,

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra. Jag hade kommit in på ekonomiprogrammet i Lund, jag hade extrajobb på Sydöstran, jag hade skrivit

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

En omväg till ditt hjärta

En omväg till ditt hjärta Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge En omväg till ditt hjärta Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se EN OMVÄG TILL

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer